Anders Arborelius blev biskop för Sveriges katoliker i december 1998. 1999 ger så det frikyrkliga förlaget Libris ut Arborelius bok "Trosmeditation" i en ny upplaga. Den första upplagan kom 1987, utgivare då var karmeliterna i Tågarp hos vilka Arborelius skrev boken (eget förlag med andra ord, han var ju själv en av dem). Peter Halldorf, tillhörande pingströrelsen och välkänd för sina katolska kontakter och närmanden, har skrivit förordet där han rosar Arborelius på ett starkt sätt som en bedjare, gudsvän och teolog av fornkyrkligt snitt. Halldorf menar att karmelitorden som Arborelius tillhör "kan liknas vid en andlig väckelserörelse inom den katolska kyrkan", och Halldorf räknar upp mystiker tillhörande denna orden som Johannes av Korset, Teresa av Avila, Thérèse av Lisieux, Edith Stein och Wilfrid Stinissen "som genuina andliga vägledare" som når fram till människor som törstar efter Gud. Med det uttalandet bör vi nog sätta ett stort varningsflagg för Peter Halldorf. Arborelius bok kan betecknas som en populärt utformad troslära med grunden i katolsk teologi. Han går igenom begrepp som treenigheten, Jesus Kristus, frälsning, den Helige Ande, kyrkan, de heligas samfund, jungfru Maria, sakramenten, evighet och tro. När man börjar läsa boken frapperas man hur ofta han använder ordet "mysterium". Boken har 267 sidor och ordet "mysterium" förekommer hela 162 gånger. Räknar man också med ord som mystik, mystiken, mysteriet, mysterierna och mystiska så blir det 39 till. Katolsk tradition har under gångna tider påverkats av mystiker och mystik, ja, den katolska läran är en mysteriereligion. Naturligtvis går inte då centrala och kontroversiella katolska läror obemärkt förbi i boken. På sidan 162 och följande tar han upp Jungfrun Maria. Han fastslår att Maria är Guds moder (kommentar: Maria är Jesu jordiska moder, och Jesus existerade faktiskt innan Maria blev född) och Arborelius citerar Nikolaos Cabisilas (död 1371?) som säger att Guds skapade mänskligheten för att få en moder!!! "Lilla bibeln" i Joh. 3:16 säger någonting annat. Maria beskrivs därför av Arborelius som dottern Sion (Jes. 1:8, 62:11, Sak. 9:9) och som jungfrun Israel (Jer. 31:4) (kommentar: tala om ersättningsteologi!). "Hon är Herrens trolovade (Hos. 2:19-20). Hon är bruden i Höga Visan. "Hon representerar hela Israel. I Maria blir Israel Kyrka. Hon är frälst som vi genom Kristi blod, men i förskott, först av alla. Hon är den alltid rena Jungfrun (semper virgo). Det tridentinska konciliet proklamerade att Jungfru Maria bevarats från varje personlig synd. Därför anropas hon som Regina pacis, fredens drottning, ja, som Regina mundi, världens drottning. Alla impulser inom henne utgick från den Helige Ande, skriver Johannes av Korset. I Kyrkans tradition har man därför sett Maria som den som besegrar allt som är osant. "Jungfru Maria, Guds Moder, du har ensam sönderkrossat alla villfarelser, som finns i världen", sade Johannes Damascenus (676?-754?). "Det finns en rik och slående analogi mellan dogmen om den obefläckade avlelsen, hennes absoluta renhet, hon som var Sedes Sapientiae (vishetens säte) och dogmen om den Heliga Stolens ofelbarhet, dess absoluta renhet som Cathedra Sapientiae (vishetens stol)", skriver M.L. Scheben (1835-1888). Bakom den obefläckade Maria och den ofelbare Petrus står alltid den Helige Ande. De är bara hans redskap. Det är han som ger Maria den fulla heligheten och Petrus den sanna läran. Den sanna läran, skriver allltså Arborelius. Han menar alltså att påvarna i Rom gett oss den sanna läran och Halldorf instämmer tydligen genom sitt förord. Arborelius fortsätter vidare med att framhäva Maria: Vi behöver bara tänka på Czestochowa, där Maria vördas som Polens drottning, som bringat både svenskar ockupanter och mer sentida efterföljare på skam, eller på Guadalupe i Mexico, där hon anropas av hela Latinamerika och inspirerat otaliga till kamp för ett bättre samhälle. Eftersom hon är rättfärdighetens spegel, litar man helt på hennes förbön: "Den rättfärdiges bön har kraft och gör därför stor verkan" (Jak. 5:16). Som den Obefläckade krossar Maria allt som är osant och falskt. Ja, man har inte ens tvekat att kalla Maria co-redemptrix, med-återlöserska, skriver Arborelius på sidan 174. Arborelius uppmuntrar också till bön för de döda. Han skriver: Även den människa som inte anpassat sig helt efter Gud under sitt liv på jorden får en sista möjlighet att göra det i det s.k. mellantillståndet eller skärselden. Bön för de döda har kallats den mest osjälviska formen av all förbön. Det är inte ens för sent att visa sina döda fiender kärlek genom att be för dem. Vi kan alltid be för dem. Vi kan hjälpa de döda, som renas på andra sidan, att få träda fram inför Guds anlete befriade från allt som är syndigt och orent. Boken har getts ut av Libris. Bokförlaget Libris är ett förlag med kristen profil, ägs av Evangeliska Frikyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Dagengruppen och ingår i Libris Media AB. Man kan verkligen ifrågasätta att ett frikyrkligt bokförlag ger ut katolsk litteratur med så uppenbart villfarande undervisning. Bertil Lundberg Fler artiklar
om Anders Arborelius: Se mer om katolicismen på denna sidan. Till startsidan för Tidens tecken. |