Enligt en notis i tidningen Dagen 981006 så var det enligt dagstidningen "Die Welt" en belgier med judisk bakgrund som konverterade till katolicismen, Paul Levi, som kom med idén. 1949 blev han ledare för kulturavdelningen i Europarådet. Sex år senare diskuterade man en gemensam flagga. En del förslag förkastades. Men så en dag kom Paul Levi att passera en Maria-staty med en stjärnkrans. De gyllene stjärnorna strålade i solen mot den blå himlen. Då föreslog Levi den dåvarande Graf Benvenuti att flaggan skulle ha en krans med tolv stjärnor på en blå bakgrund. Den idén antogs.

Den som designade flaggan var Arsene Heitz. Han säger till en fransk tidskrift att han vid den tiden läste historien om den välsignade Jungfruns uppenbarelse i Paris, Rue du Bac, känd idag som Jungfrun av den mirakulösa medaljen. Han tänkte att de 12 stjärnorna i en cirkel på en blå bakgrund, var exakt det sätt som den Obefläckade avlelsens uppenbarelse är representerad i traditonell ikonografi. Bland många andra artisters, Heitz uppvisade själv även flera skisser, så var det en som blev vald, den med 12 stjärnor på en blå bakgrund. Heitz är djupt religiös och tillgiven Jungfrun och ber varje dag Rosenkransen. För Heitz så var orden i Uppenbareleboken 12:1 mycket närvarande. Ministrarna införde sedan symbolen händelsevis på festen för Vår Fru den 8 december 1955. När Paul M G Levy, som var presstalesman, förklarade för medlemmarna i den ekonomiska gemenskapen meningen med de 12 stjärnorna så menade han att de stod för "ett uttryck för överlöd". På 1950-talet fanns det ju inte 12 medlemmar i gemenskapen. Paul Levi var en jude men blev katolik och professor för det katolska universitetet i Leuven, Belgien.

Den 9 maj 1950 lade Robert Schuman fram sitt förslag om att skapa ett organiserat Europa som en förutsättning för att bevara freden. Förslaget som kallas för "Schumandeklarationen" anses ha lagt grunden till det vi nu kallar Europeiska unionen. Idéerna till det som i dag är EU föddes under diskussioner inom Bilderberggruppen vilket har bekräftats av flera deltagare genom åren. Robert Schuman var katolik och blev mannen bakom den kol- och stålunion som lade grunden för EU. Dagen 160701.

EU-tjänstemannen Bernard Connolly blev avstängd och avskedad efter att han hade skrivit en kritisk bok om det monetära samarbetet. Boken som heter "The Rotten Heart of Europe" publicerades i september 1995 och Conolly blev omedelbart avstängd från sin arbetsplats. I början av 1996 blev han avskedad. Tjänstemän vid kommissionen i Bryssel har alltså inte yttrandefrihet. Conolly har överklagat ärendet till EU-domstolen i Luxemburg.

Den brittiske författaren David Icke beskriver i en bok (citerad i Flammor nr 1/99) om utvecklingen av EU.

"Europeiska enhetsakten, som rev ner handelsmurar i hela Västeuropa alltifrån 1992, och Maastrichfördraget om den Europeiska unionen är bara steg på väg mot Europas Förenta stater under elitens styre. Metoden med ett litet steg i taget används för att lura allmänheten. Manipulerarna vet att om de sökte få oss att gå från suveräna nationalstater till världsregering i ett enda steg, kanske också den förvirrade massan skulle ana vad som är i görningen och sätta sig emot det.

Därför bjuder de oss sin plan uppdelad i sina olika stadier, som vart och ett framställs som avskilt, och oförbundet med andra skeenden. Så snart vi godtagit ett led i planen, framläggs nästa, och så fortsätter det tills slutmålet nås på smygväg."

Icke fortsätter: "Se, hur långt bondfångeriet har gått, alltsedan Europeiska ekonomiska gemenskapen eller EEC infördes. Vi britter fick veta att vi måste gå med, annars skulle den brittiska ekonomin bryta samman.

Jaså, verkligen! Det brittiska underskottet i handeln med Europa och medlemsavgifter till EG/EU alltsedan vi gick med närmar sig 100 miljarder! Så snart Europas folk hade lurats in i tron att de måste gå med eller gå under, strök man ordet ekonomiska i namnet och blev Europeiska gemenskapen eller EG (ett litet steg på vägen). Senare ändrades namnet till Europeiska unionen (ännu ett litet steg på vägen).

Vi tvangs också godta att den politiska makten centraliserades i unionen och att nationernas beslutsförmåga urholkades (ännu ett litet steg på vägen). Sedan kom trycket att införa en europeisk centralbank och en enda europeisk valuta, euron (ännu ett litet steg på vägen)."

Och vad kan man vänta sig av framtiden? Icke tror följande: "Vad kan vi vänta oss att finans- och affärsvärldens manipulerare gör framöver? Eliten vill införa en världsbank, som skall styra planeten så som Federal Reserve nu styr America. Alla banker och penningflöden ska kontrolleras av ett mycket, mycket litet antal människor, av dem som styr centralbanken. Tanken är att samla all makt i regionala (kontinentalspännande) centra, liksom Europeiska centralbanken, och sedan låta dessa uppgå i ett enda centrum.

Den nuvarande Världsbanken och Internationella valutafonden ska sugas upp i denna centraliserade globala finansdiktatur. Den föreslagna europeiska valutan är på samma sätt ett steg på väg till den planerade världsvalutan."

Och vad tror Icke om denna valutan? "Denna världsvaluta är inte tänkt att vara fysiska pengar. Den kommer att helt utgöras av krediter, siffror på datorskärmar. Planen består i att ersätta alla sedlar och mynt, till och med kreditkort, med en streckkod som införs under huden på varje människa. Streckkoden förbinder oss med en centraldator, som lagrar alla uppgifter om oss, inte enbart dem som gäller våra pengar. När du handlar i en butik, betalar du för varorna genom att hålla din streckkod, som förmodligen kommer att finnas i handleden, mot laserstrålen vid kassan. Då blir du avläst på att du har tillräcklig kredit, varpå den nya transaktionen konteras med hjälp av det lilla mikrochipet du har under huden.

Detta ger makthavarna närmast obegränsad kontroll. När du idag går in i en butik, och datorn vägrar ta emot ditt kreditkort, kan du alltid betala kontant. Men vad händer den dag det inte längre finns kontanter och datorn vägrar dig kredit? Då kan du inte köpa den minsta sak. Och de, som då vägrar sätta sig emot den vid det laget världsomspännande fascistiska eller kommunistiska diktaturen, får naturligtvis erfara att datorn säger nej till dem. Långsökt? Alls icke. Tekniken finns redan i alla detaljer, och det enda som återstår är att knåda den allmänna opinionen mjuk nog att godta systemet. Vi kommer alla att få höra att detta system gör slut på alla skattebrott och övrig ekonomisk brottslighet (inga mer svarta kontantaffärer), stoppar bedrägerier med kontokort och främjar "kriget mot narkotika", ett klassiskt scenario för problem - reaktion - lösning, eftersom det är eliten som styr den illegala handeln med droger.

Kreditkort är ett steg på vägen mot streckkodning och det kontantlösa samhället, liksom ID-kort med mikrochip är ett steg på vägen mot mikrochipinplantat under huden på oss och allas vår permanenta anslutning till centraldatorn - om vi inte vaknar upp och stoppar det." Så långt David Icke.

När detta sker då är det Antikrist som kommer att utnyttja denna möjligheten för att kontrollera alla människor för sina syften. Johannes berättar om detta i Upp. 13:16-18 "Och det tvingar alla, små och stora, rika och fattiga, fria och slavar, att ta emot ett märke på högra handen eller på pannan, så att ingen kan köpa eller sälja utom den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal. Här gäller det att vara vis. Den som har förstånd må räkna ut vilddjurets tal, ty det är en människas tal. Och dess tal är sexhundrasextiosex." 

Och Antikrist kommer att välkomnas av väldigt många. Paul Henri Spaak (1899-1972), tidigare generalsekreterare i NATO och en av de tidiga planläggarna av EU har sagt. “Vi vill inte ha ännu en kommitté. Vi har redan för många. Vi vill ha en man som har tillräcklig kaliber för att åtnjuta alla människors tro och lydnad och för att lyfta oss upp ur det ekonomiska träsk som vi håller på att sjunka ner i. Ge oss en sådan man. Antingen han är gud eller djävul, kommer vi att ta emot honom."

Häpnadsväckande oegentligheter inom EU-kommissionen

Närmarare 40 miljarder kronor, av EU:s totala budget på ca 800 miljarder kronor, har försvunnit eller används på ett felaktigt sätt av den nu avsatta EU-kommissionen. Det är svensken Jan O Karlsson, ordföranden i EU:s revisionsrätt som har visat detta i den årliga rapporten om granskningen av EU:s räkenskaper. Den interna kontrollen i EU-kommissionen var så slapp att den nästan inbjöd till fusk och bedrägerier, hävdar en av revisionstjänstemännen. Och till sådant har Sverige betalat stora pengar sedan man gick med i EU. Här några exempel på hur miljarderna har kunnat försvinna:

27 miljarder kronor som skulle ha gått till så kallade interna utgifter, så som forskningprogram, transportprogram och ungdomsprogram har helt försvunnit. Både beslut om utbetalning liksom kvitton saknas. Det värsta området är forskning där den numera ökända Edth Cresson var ansvarig. Där har hela 2/3 av budgeten försvunnit utan kvitton eller använts på ett felaktigt sätt.
13 miljarder kronor som skulle ha gått till hjälpinsatser i utlandet har försvunnit eller försnillats. Illegala utbetalningar av 3 miljarder kronor har gjorts av tjänstemän till länder i tredje världen som tack för de fiskeriavtal som EU har kunnat ingå med länderna. 1,5 miljarder kronor har betalats ut som u-hjälp av lägre EU-tjänstemän utan att något formellt beslut gjorts i EU-kommissionen eller i de övriga beslutande instanserna.
Bedrägerierna inom jordbruket kostade EU-kassan 7,4 miljarder för 1998. Italienska bönderna står för 60 procent av bedrägerierna. De falska utbetalningarna till stöd för fruktodlingar slår nytt rekord. Omkring 4 miljarder kronor har betalats ut för frukt som körts direkt till soptippen!

Kor som inte var EU-märkta avrättades

En lantbrukare i Ljungskile som vägrade att märka sina kors öron med EU:s gula registreringsplattor, fick korna skjutna av jordbruksverket, som tröttnade på bondens upproriskhet. Det var strax efter kl. 10 torsdagen den 5 oktober 1999 som en djurskyddsinspektör, en veterinär, två män från svensk lantbrukstjänst och en handfull poliser anlände till den lilla gården utanför Ljungskile. De sex korna som var fullt friska skickades efter avrättningen till en destruktionsanläggning. Bonden får ingen ersättning.

LRF-ordföranden Hans Jonsson sa till TT: "Det som hänt utanför Ljungskile är fullständigt oacceptabelt. Att avliva friska djur på det sätt som skett är omoraliskt och går inte att försvara i ett samhälle som gör anspråk på att vara civiliserat."

Rolf Köhler på jordbruksverket fastslår: "Det är EU:s regler som gäller och vi kan inte komma undan det."

Hur kunde detta hända? Jo, på grund av dessa EU:s regler som säger att ett ickeregistrerat nötkreatur ska avlivas - om djuret är friskt är betydelselöst. Denna EU-lag har i Jorbruksverkets EU-information för 1999 uttryckts så här:

Jordbruksverket får kritik av JO

JO har granskat händelsen hos en bonde i Ljungskile och kommit fram till att Jordbruksverket gjorde fel när de sköt ihjäl sex kor som saknade EU-märkning, en tjur som stod i ladugården och en ko, en kalv och tre ungdjur som befann sig ute i hagen. JO tar dock inte ställning till beslutet om att avliva djuren, men kritiserar det sätt på vilket det gjordes. Bonden har fortfarande inte fått någon statlig ersättning för djuren. (DN 020110)

Korna får svälja ett mikrochips

Botswana är ett land där bönder föder upp nötdjur för export till EU. Det innebär att korna måste märkas för att godkännas enligt EU:s regler. Alla nötdjur i Botswana kommer därför att datoriseras. Det görs genom att djuret får svälja ett mikrochips som sedan fastnar i magen. Innehållet i chipset kan sedan läsas av och det blir enkelt att se varifrån köttet kommer. En fördel med detta systemet är man också kan komma tillrätta med stölder av boskapen som är ett stort problem i landet.

EU på väg att bli ett nytt romerskt imperium

EU har idag (Februari 2000) 15 medlemsstater men tanken är man inom tre år ska kunna expandera till 28. Detta kräver då att den vetorätt som varje land idag har måste tas bort och ersättas med kvalificerade majoritetsbeslut. Om Österrike t ex skulle börja med att blockera vissa beslut så måste denna nyordning införas ganska snabbt. Ett land som varit emot att förlora sin vetorätt är Storbritannien, som inte vill förlora sin möjlighet till att föra en självständig ekonomisk politik. Dessutom måste kommissionärerna för de största medlemsstaterna minskas från två till en. Det finns också röster som vill skapa närmare sammankopplingar för en mer gemensam utrikes- och försvarspolitik. Allt fler börjar också tala om ett Europas förenta stater. Dessa förändringar kommer också att leda till att det blir EU-kommissionens president (för närvarande Romano Prodi) som kommer att få allt mer makt och kommissionärerna blir ett team till presidenten, för att ett utvidgat Europa ska kunna fungera effektivt. Allt mer öppnas därmed utsikterna för bildandet av EU:s regering, med olika tjänstetillsättningar och detta på bekostnad av de enskilda ländernas makt. Grunden håller på att läggas för superstaten, det romerska imperium som Antikrist så småningom att leda.

EU mot en politisk union

EU är på väg att bli en politisk union. EU-kommissionen beskriver i sitt strategidokument "Forma ett nytt Europa" de mål som de närmaste 5 årena ska vägleda kommissionens arbete är tre saker: 1) Att slutföra den ekonomiska integrationen. 2) Att på allvar utforma en politisk union. 3) Att effektivisera unionens institutioner.
Denna politiska unionen har tagit sina första stapplande steg genom den ökande integrationen på de ekonomiska, utrikespolitiska och rättsliga områdena. Nu är det dags att lägga in en högre växel och utveckla en politik som är verkligt europeisk!
(EP-nytt nr 2/2000)

Farliga kreditkort

Kreditkortsbedrägerier inom EU kostade år 2000 kortinnehavarna 5,3 miljarder kronor. Fusket beräknas öka med 50 procent per år. Bedrägeriet sker genom stulna kort och stulna kortnummer, som kan användas vid distansförsäljning över Internet.

Fransk sektlag sprider sig

Människorättsexpert: Religionsfriheten är hotad Den nya franska lag som klubbades i torsdags är kulmen på en mångårig kampanj mot "sekter", dit många frikyrkor räknas, i främst Frankrike, Belgien, Tyskland och Österrike. Men effekten syns också i Central- och Östeuropa. Där hänvisar de till sina EU-grannars hårda attityd mot sekter när de slår till mot religiösa minoriteter.Se Nya Dagen 010606.

Frankrikes "antisekt-lag" som antogs 30 maj inskränker samvetsfriheten. Inlägg i Nya Dagen 010613 av Marcus Nyman.

French Senate Passes Anti-Sect Law May 3, 2001 .

Varför är politikerna helt okritiska mot EU? Ett EU som med all säkerhet utvecklas till en fedrataion och en supermakt. Inlägg i Nya Dagen 01-06-14 av Lennart Jacobson.

French Christians Fear Ramifications Of Anti-Sect Law

"Utvidgningsprocessen är oåterkallelig"

Det är statsminister Göran Perssons ord efter det avslutade EU-toppmötet i Göteborg 010617. Det innebär att senast juni 2004 blir måldatum när nya medlemmar nästa gång ska kunna införlivas i EU och att förhandlingarna ska vara avslutade 2002. Men vi vet också att Antikrists framträdande i världen är oåterkalleligt. Ett stort och mäktigt EU kommer att bli mera federalistiskt och en öppen plattform för den siste världsledaren.

Göteborg blev utsatt för en väldig vandalisering och skadegörelse med sönderslagna värden för bortåt 100 miljoner kr av anarkistiska ligister - svenskar, tyskar, danskar m.fl. Antifascistisk aktion (AFA) och Attac försvarade ligisternas metoder, därmed bör väl deras förtroende vara borta. Man kastar bara inte tegelstenar mot polis och skyltfönster, det borde vara självskrivet oavsett om vi gillar EU eller inte.

Medlemsländernas makt minskar

Statskontoret har analyserat EU-kommissionens två vitböcker om EU:s framtid, och fann att förslagen till stor del går ut på att kommissionens inflytande inom EU-samarbetet ökar. Risken är då överhängande, mendar Statskontoret, att medlemsländerna får mindre att säga till om. (EU-rapport från UD, nov 2001.)

Krisen i Argentina

För länder som inför euro i stället för sina nationella valutor är det omöjligt att devalvera (skriva ner värdet på valutan), även om landet skulle råka ut för en djup ekonomisk kris som den vi nu ser i Argentina. Därför bör Sverige ta lärdom och inte gå med i EMU.

EU på väg mot en federation

Det finns i Europaparlamentet och bland stats- och regeringscheferna ett utbrett stöd för att EU ska utvecklas till en federation. 80 procent av ledamöterna har visat att de stöder en europeisk konstitution, en grundlag för Europa. I detta federala system blir ministerrådet staternas kammare och Europaparlamentet medborgarnas kammare. För att systemet ska fungera krävs att vetorätten avskaffas och att kvalificerad majoritet införs för besluten. Ett konstitutionellt fördag kan antas före valet till Europaparlamentet år 2004. (Detta enligt Jo Leinen, tysk socialdemokrat och president för de europeiska federalisterna, i en intervju för Europa-Posten nr 1/2002.)

Kommer EU att förbjuda ett stort antal kostillskott i vära hälsokostbutiker? Alla håller inte med om att vitamintillskott är onödiga för de flesta. EU-parlamentet röstade 2002-03-13 med bred majoritet för nya regler för kosttillskott, som bland annat innebär att det bli EU som bestämmer vilka vitaminer eller mineraler som en tablett ska få innehålla för att få kallas ett kosttillskott och hur hög halten av dessa får vara. Vitaminer och mineraler vill EU införa begränsningar av, men när det gäller alkohol- och drogpolitiken vill man istället göra liberaliseringar.
DN 020314-1 EU-parlamentet röstade ja till hårdare vitamin-regler.
DN 020314-2 Kritisk artikel i DN om vitamintillskott.
DN 020310 Aggresiv kamp om vitaminer.
DN 020310 Kända svenskar protesterar mot EU:s försämring av vitaminer och mineraler.
DN 020324 Kändisar känner sig besvikna över folkpartisten Marit Paulsens påstående om vitaminlobbning.

EU-kommissionen friar konfirmandläraren Bodil Lindqvists hemsida. Den strider inte mot EUs datadirektiv och bör klassas som konst, anser EU-kommissionen.

EG-domstolens generaladvokat Antonio Tizzano ger Bodil Lindqvist rätt, inför EG-domstolens kommande beslut: Eftersom hemsidan har gjorts "gratis" och "helt utan samband med någon anställning" faller det inte inom ramen för EU:s datadirektiv. Se vidare Nya Dagen 020925. EU:s domstol bollar dock tillbaka fallet till Sverige Aftonbladet 031106 och Nya Dagen 031112.

Bodil blev frikänd i Göta hovrätt. Uppgifterna har varit av alldaglig art. Expressen 040407.

Riksdagen avstår makt åt ett korrumperat EU. Björn von der Esch - ledamot i riksdagens konstitutionsutskott (kd) i Nya Dagen 020606.
Lagen antogs av riksdagen 2002-11-20 och riksdagen får efter ändringen i grundlagen möjligheter att lämna över makt till EU på områden som utrikes- och säkerhetspolitik, socialpolitik och rättsliga frågor, detta om minst 3/4 av riksdagens ledamöter röstar för att lämna över beslutsrätten på ett nytt område. Riksdagen ska också kunna godkänna eller förkasta förslag till EU-uppgörelser som rambeslut trots att de inte är färdigbehandlade.

Jospin säger Nej till Europas förenta stater

Den franske premiärministern Lionet Jospin kom 010528 med ett utspel där han tog avstånd från ett EU där länderna blir delstater av amerikansk eller tysk modell. Detta i motsats till Gerhard Schröder för en månad sedan och den franske presidenten Jacques Chirac som för snart ett år sedan förordade ett EU med en gemensam konstitution och en gemensam folkvald president. Jospin var dock positiv till en ökad överstatlighet på en del områden som en EU-polis och gemensamma beskattningsregler.

Planer görs upp för en Europa-superstat med en president

Tysklands förbundskansler Gerhard Schröder har lagt fram en radikal vision om ett federalt Europa. Det förutser en superstat med sina egna icke valda ministrar, sin egen indirekt valde president och ett tvåkammar-parlament med full kontroll över offentliga utgifter. Detta betyder att den nationella suveräniteten försvinner. Der Spiegel säger att konceptet betyder att den icke valda europeiska kommissionen förvandlas till en regering med vittgående makt. Den skulle ledas av en president vald av en eller båda kamrarna i ett omarbetat Europaparlament. Den existerande lagstiftande församlingen skulle bli underhuset. Ministerrådet, det existerande forumet för de nationella regeringarna skulle bli överhuset. De nationella regeringarna skulle välja representanter som skulle tala för dem i överhuset, så att de nationella ledarna som premiärministrarna i de olika länderna i själva verket skulle bli euro-senatorer. Europa-parlamentet i sin helhet skulle ha "full kontroll" över den centrala regeringens utgifter. Frankrike och Spanien har båda uttryckt djup motsträvighet i att följa Tyskland på vägen mot ett federalt Europa. Men planerna förväntas troligen få ett varmt mottagande i kommissionen. Och Gerhard Schröder skulle bli ihågkommen som den andlige fadern till en förenad kontinent. Det hela blir ingenting annat än det rike som Bibeln utlovar i ändens tid och som Antikrist blir ledare för.

Planer för upprättande av EU-president år 2005 eller 2006. Presidenten kommer att väljas av EU:s ledare för en femårsperiod. Se även EU-observer.

EU-kommissionens ordförande Romano Prodi vill sätta gränser för hur stort EU ska bli. Ryssland, Ukraina och Moldavien hör inte hemma i EU, däremot är Turkiet välkommet liksom alla stater inom det egentliga Europa.

Parlamentsbyggnaden i Strasbourg är ett kvalificerat resursslöseri som kostade runt 4 miljarder kronor att bygga och som står tomt 3 av 4 veckor (engelska).

Av alla 679 platser i byggnaden var det från början märkligt nog en plats som stod tom. Hur kan det komma sig? 655 Couteaux. 656 Fitzsimons. 657 Hyland. 658 Kuntz. 659 De La Perrière. 660 Marchiani. 661 Montfort. 662 Quiero. 663 Souchet. 664 Thomas-Mauro. 665 Zissener. 666 -------. 667 Cappato. 668 Turco. 669 Bonino. 670 Pannella. 671 Dupuis. 672 Della Vedova. 673 Dell'Alba. 674 Gorostiaga Atxalandabaso. 675 Gobbo. 676 Speroni. 677 Bossi. 678 Formentini. 679 Crowley. Varför satt ingen på plats 666? Var den reserverad eller vågade ingen sitta där??? OBS! Den 30 december 2002 har parlamentet endast 626 ledamöter.

När parlamentet 2004 får 25 nationer ökar ledamöterna till 732. Den 1 maj 2004 utökas EU med Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Den 1 januari 2007 är det tänkt att Bulgarien och Rumänien ska komma med. Därefter står Turkiet, Kroatien och övriga balkanländerna i tur. Hur länge kan Schweiz, Lichtenstein, Norge och Island stå emot trycket?

Världens första klonade baby kommer att födas i Belgrad i januari 2003 (engelska).

Kanadensisk kult tillkännager att den första klonade babyn är på väg (engelska).

Vem styr världen? Bilderbergergruppen? Har beslut tagits i den gruppen att Saddam Hussein ska bytas ut? Bilderberggruppen formades 1954, och fick sitt namn från det hotell i Oosterbeek, Holland där det första mötet tog plats. En gång per år håller de möte någonstans i Europa eller Nordamerika. Då samlas ledande personer från olika områden från båda sidorna av Atlanten. Det kan vara politiker, industri- och mediamänniskor eller annan person i ledande ställning för att dryfta viktiga frågor. Allt som sägs och beslutas är hemligt för världen! Enligt tidigare observatören och redaktören Will Huton så sätts här agendan för andra forum som G8, Europarådet och World Trade Organisation.
Här träffas makteliten under lättsamma former: Bohemian Club som håller till i Bohemian Grove i Monte Rio, California. On July 15, 2000, controversial paleoconservative filmmaker Alex Jones and his cameraman, Mike Hanson, walked into the Grove. With a hidden camera, Jones and Hanson were able to film the Cremation of Care ceremony. The footage was the centerpiece of Jones' documentary Dark Secrets: Inside Bohemian Grove. Jones claimed that the Cremation of Care was an "ancient Canaanite, Luciferian, Babylon mystery religion ceremony," and that the owl statue was Moloch.
Proteströrelsen mot Bilderbergergruppen - World Under Control.

Den nya euron och det kommande babyloniska riket

1 januari 2002 infördes den nya valutan euron i Finland, Tyskland, Österrike, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Frankrike, Irland, Spanien, Portugal, Italien, Vatikanen, San Marino, Monaco och Grekland. Ska Sverige också gå med i detta?

Den grekiska 2-euron har på ena sidan en kvinna som rider på en tjur! Bibeln talar också om en kvinna som rider på ett vilddjur i ändens tid (Uppb. 17). På hennes panna stod skrivet Babylon. Vad är det som grekerna och EU vill symbolisera? Vet de själva hur profetiska de är?

Bulgarien ska bli medlem     i EU 2007. För att fira     denna kommande     händelsen satte stads-     ledningen i Sofia år     2002 upp monumentet     med kvinnan på tjuren     (vilddjuret).

EUROPA:   MÅNGA   SPRÅK   EN RÖST   Detta är en affisch   som EG:s råd för   kulturellt samarbete   gjorde efter   modell av Pieter   Brueghels berömda   1500-tals målning   "Babels torn".   Affischen visar hur   Europas folk på nytt   bygger upp (se   lyftkranen i bak-   grunden) det torn   som Gud förstörde   enligt 1 Mosebok   11:5-9:

Peter Brueghels 1500-tals målning.

"Då steg HERREN ner för att se på staden och tornet som människorna byggde. HERREN sade: 'Se, de är ett enda folk och de har ett enda språk. Detta är deras första tilltag, och härefter skall ingenting vara omöjligt för dem vad de än beslutar sig för. Låt oss stiga ner och förbistra deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.' Så spred HERREN ut dem därifrån över hela jorden, och de måste upphöra att bygga på staden. Den fick namnet Babel, eftersom HERREN där förbistrade hela jordens språk, och därifrån spred han ut dem över hela jorden." Fortfarande har dock EU problem med sin stora språkförbistring som år 2002 tog hela 33 procent av parlamentes budget.

Den affisch som EG gav ut går alltså tvärs emot det som Gud beslutade, när EG med detta vill visa att de tänker avsluta byggandet av det torn som inte blev färdigbyggt. Bibeln visar i Uppb. 18 att Gud kommer att döma ett nytt framtida Babylon. På affischen ses också 11 stjärnor som inverterade (upp och nervända) pentagram, med två spetsar upp och en spets ner, vilket allmänt betecknas som symbol för djävulen och som finns på framsidan av Satansbibeln utgiven av Anton Szandor LaVey. Den översta stjärnan är större än de övriga. Daniel 7:7, 24-26 talar om ett vilddjur med 10 horn, men att ytterligare ett horn ska skjuta upp, från början litet, och ta makten. Det hornet är den kommande världsledaren Antikrist som kommer att härska i det framtida Babylon.

Europaparlamentets byggnad i Strasbourg. Se fler bilder: Bild 1   Bild 2

Europaparlamentets byggnad i Bryssel är byggd i form av ett brutet kors. Bild 1

Europe, the Humanist Super-State.

Katolska kyrkans modergudinna

I Gibraltar finns Den krönta heliga Marias katedral (Cathedral of St Mary the Crowned). Den var från början en moské (från tiden omkring 1309) men omvandlades till en Mariakatedral 1462. Jungfru Maria är Gibraltars skyddshelgon och i katedralen finns en Mariastaty med Jesusbarnet där Maria tillbedes som Europas fru (Our Lady of Europe). Både jungfrun och barnet är krönta och jungfrun håller i sin högra hand en spira med tre blommor betecknande kärlek, sanning och rättvisa. Bilden säger också en del om vilken ställning Maria har idag inom den Katolska kyrkan.

Staty från Babylon

Babylonierna dyrkade också Himmelens drottning (se Jeremia 44:11-23) med barnet i armarna, men här handlade det om madonnan Semiramis med barnet Tammus. Det var Semiramis, som efter Nimrods död (Nimrod var både hennes son och sedan make!) förklarade att Nimrod som utvecklade astrologin var solguden Baal och hon själv var Himmelens drottning. Hennes symbol var månen. Många sällskap som frimurare (deras öga är Osiris öga), jesuiter (började som påvens milis), illuminati (med koppling till jesuiterna) och mormonism har sin grund i de mysterierna. Hesekiel 8:14-15 berättar om avgudadyrkande kvinnor som satt och begrät Tammus. Semiramis hävdade att Tammus som hon fick med Nimrod efter hans död var en inkarnation av Nimrod. Jämför med gråtande Maria-statyer som det finns många exempel på idag. I Egypten var modern Isis och barnet Horus eller Osiris som vuxen. Grekerna kallade Ceres/Afrodite för den Stora Modern med babyn Eros vid bröstet. I det hedniska Rom som föregick Katolska kyrkan handlade det om Venus/Fortuna och pojken Jupiter. Och i Katolska kyrkan lever traditionen vidare som den glorifierade Jungrun Maria som Himmelens drottning med Jesusbarnet. I kyrkans första århundraden lades dock ingen betoning alls på Maria (enligt Encyclopedia Britanica, del 14 sid 309). Det var vid kyrkomötet i Efesus år 431 som bruket att dyrka Maria blev erkänd dogm och den hedninska traditionen fick liv inom den officiella kyrkan.

Maria är gjord till en staty där "Maria-uppenbarelserna" i Fatima i Portugal skedde år 1917. Kronan är gjord av guld och väger 1,2 kilo. Den är täckt med 313 pärlor och 2676 juveler. I kronan har man också satt in den kula som nära dödade påven vid ett attentat 1981, detta som ett tack till Maria för att hon räddade hans liv. Johannes Paulus II är en stor Mariadyrkare

1958 uppförde ärkebiskopen Giovanni Battista Montini (som 1963 blev påven PaulusVI) en ca 15 meter hög Mariastaty vid berget Serenissima på 2000 meters höjd i norra Italien, därför att den här platsen har symboliskt ansetts för att vara centrum på Europas fastland. Det officiella namnet på den är "Vår kära kvinna och Europas Lady." Den är metallisk och täckt med guldöverdrag gjord av skulptören Egido Casagrande. Den tjänar också som en friluftshelgedom.

Kloning

Den första klonade babyn, en exakt kopia av den 31-åriga modern, påstås ha fötts i USA. MSNBC News 021231
Religiösa ledare över hela världen är djupt oroade efter att det suspekta företaget Clonaid påstår sig ha klonat den första människan. Nya Dagen 030103.
Forskare tvivlar på klonade barn. Nya Dagen 030105
Clonaid leker med de amerikanska myndigheterna och påstår nu att babyn finns i Israel. BBC 030129.

Dolly har dött. Det klonade fåret Dolly (efter artisten Dolly Parton) blev sex år och har avlivats på grund av en dödlig tumörsjukdom i lungorna. Denna cancerform orsakas av ett retrovirus i arvsmassan. Dolly visade före slakten tecken på att ha åldrats i förtid, fåret hade bl.a fått ledbesvär. Ett får kan bli 12-13 år. Fåret var det första däggdjuret som klonats från en cell av ett vuxet djur. Företaget som klonade Dolly, PPL Therapeutics, gick sedan i konkurs på grund av för få kommersiella framgångar för att kunna överleva.
Dolly's death a warning on human cloning, ethicists say.

Oetiskt värre: Klonade fåret Dollys "pappa" vill forska på människohybrid, vill korsa kanin och människa. Ab 060114.

Världens första klonade häst. Ab 030806.

Den amerikanske läkaren Panos Zavos hävdade på en presskonferens att han befruktat en 35-årig kvinna med ett klonat embryo för två veckor sedan. Aftonbladet 040117. Flera forskare som inte deltar i projektet är mycket kritiska till doktor Zavos. Liknande forskning på djur har lett till många misslyckanden, missbildningar och dödfödslar. Och vad händer om detta barn föds och inte alla delar som behövs finns för att en människa ska fungera och leva ett normal liv? Svensk professor kritisk till kloning av människan. Aftonbladet 040117.
Experimentet med klonat embryo misslyckades. Aftonbladet 040204.
Paris-Texas en klonad hopphäst. Dagens Nyheter 051024.

Alkoholreklam - EU bestämmer

Fri alkoholreklam i tidningar inom EU är viktigare än folkhälsan, enligt beslut i Marknadsdomstolen 2003-02-05.
Statens folkhälsoinstitut: Den aktuella domen kommer sannolikt att bidra till att förvärra den negativa skadeutvecklingen.

Sveirge är skyldigt att införa euron!

Folkomröstningen om EMU är en enda stor bluff, enligt debattartikel av Jonathan Newton, journalist, i Nya Dagen 2003-02-19. Du kan läsa detta själv i rapporten på Europeiska Centalbankens hemsida på Internet , sidan 2-3. "Sverige (är) en medlemsstat med undantag men har inte någon särskild ställning när det gäller deltagande i etapp tre av EMU. Sverige är därmed skyldigt enligt fördraget att införa euron, vilket innebär att landet måste sträva efter att uppfylla samtliga konvergenskriterier, inklusive växelkurskriteriet."

Säg nej till EMU - för EU blir det nya Romarriket. Insändare i Nya Dagen 030422.

Sveriges nettoavgift till EU ökar från 7,7 till 14,5 miljarder per år när EU får 25 medlemsstater. AB 030417.

EU-kommissionären Margot Wallström kritiserar Valery Giscard d'Estaing, ordföranden för EU:s framtidskonvent som ska ge EU en ny författning, för att gå de stora EU-ländernas ärende. SVT 030527.

Britterna: Nej, inte euro - just nu. AB 030610.

12 skäl till att rösta NEJ till EMU

Lennart Sacrédeus, kristdemokratisk Europaparlamentariker:
Euron är ett steg mot en EU-finansminister samt en EU-inkomstskatt.

Marianne Andréas (frikyrkosamordnare i Sveriges Kristna Råd):
Nej tack till tåg med stängda dörrar och osäker slutstation.

Ett nej den 14 september betyder att Sverige står utanför EMU under kommande två mandatperioder.
Senast 2010 kan en ny folkomröstning hållas. Det skrev Göran Persson och Lars Leijonborg på DN Debatt 030831. Kommer Persson och Leijonborg att hålla det löftet?

EMU-valet blev ett svidande nederlag för etablissemanget…
... 55,9% mot 42,0%

Kristdemokraternas partiledare Alf Svensson föreslår i en debattartikel i Dagens Nyheter ett DNA-register för hela den svenska befolkningen och för alla med permanent uppehållstillstånd i vårt land. DN 031002. Förslaget att alla svenskar ska DNA-registreras får inget stöd från övriga riksdagspartier, så gott som samtliga är skarpt kritiska. Men en webbfråga som DN lade ut förmiddagen den 2 oktober 2003 där 7154 personer deltog visade att 50 procent av internetbesökarna var positivt inställda till detta och 48 procent var emot. Det är nog en oväntat stort gehör trots att artikeln visar negativa synpunkter på förslaget och att riksdagens partier kanske inte är på samma linje som folket, förutom Alf Svensson som dock inte har partiet förankrat bakom sig, men redovisar sin egen ståndpunkt. Personligen tycker jag att man kunde gå en mellanväg, alla som blir dömda för någon form av våldsbrott eller alkoholrelaterat brott, borde bli införda i ett DNA-register. Det skulle spara mycken möda för att senare klara upp brott som begås av återfallsförbrytare. Idag kan personer som döms för brott med en straffskala på mer än två år föras in i DNA-registret. Olof Egerstedt som är chef för Statens kriminaltekniska laboratorium säger i Ny Teknik 031008 att "Om man utökade registret till att inkludera dem som döms för brott med en straffskala på upp till två år, så skulle man kunna lösa en väldigt stor del av vardagsbrotten, som misshandel, inbrott och bilstölder."

Den svenska statsskulden har ökat till 1225 miljarder kronor. AB 030922. Hur många miljarder av detta har medlemsskapet i EU bidragit med?

Dagens Nyheters artiklar om EU:s nya grundlag. Dagens Nyheter

EU-dom kan tvinga Sverige att släppa in utländska spelbolag. Det saknar betydelse om spelmonopolets pengar går till att finansiera statliga ändamål som idrott, kultur eller forskning. Utländska spelbolag vädrar nu morgonlutft för att kassera in svenskarnas pengar. Aftonbladet 031106.

Margareta Winberg avslöjar att hon fick sparken av Göran Persson. Ett troligt skäl kan vara att hon på den viktiga posten som vice statsminister var djupt övertygad om att Sverige borde säga nej till EMU. Aftonbladet 031109.

Europaunionens organ för övervakning av rasistiska tendenser har lagt en rapport om antisemitism på hyllan, då denna dragit slutsatsen att muslimer och pro-palestinska grupper ligger bakom många av de incidenter som undersökts. Beslutet att inte offentliggöra rapporten var ett politiskt sådant. Detta enligt en artikel i Financial Times 031122.

Sacrédeus ende svensk för judiskt-kristna rötter. Stödet för att markera det judiskt-kristna arvet i den tänkta EU-författningen var svagast bland de svenska ledamöterna när Europaparlamentet under sin session i Strasbourg lämnade sitt yttrande. Endast en svensk europaparlamentariker, kristdemokraternas Lennart Sacrédeus, röstade för att skrivna in de judiskt-kristna rötterna, medan hans partikollega Anders Wijkman lade ned sin röst. (Från Lennart Sacrédeus hemsida.)

Lennart Sacrédeus vann överlägset kristdemokraternas provval som genomförts som underlag för partiets valsedel inför det kommande EU-parlamentsvalet. Lennart fick 741 förstahandskryss mot tvåan Anders Wijkman som fick 418. På fjärdel plats kom Helena Halldorf-Romero som fick endast 72 kryss. Partistyrelsen placerar Wijkman på första plats på valsedeln och Halldorf-Romero på andra plats. Därfär är det ytterst anmärkningsvärt att partistyrelsen väljer att placera Lennart Sacrédeus först på tredje plats på valsedeln (partistyrelsen vill alltså inte att Sacrédeus ska omvald!). Det visar att partiledningen ännu inte förstått vad den breda kristdemokratiska majoriteten tycker i EU-frågorna. Till EU-valet finns det därför bara en sak vi kan göra, kryssa Lennart! Han har gjort en mycket stark arbetsinsats och varit omnämnd flera gånger i pressen för sina initiativ. EMU-förespråkaren Anders Wijkman däremot har varit påfallande anonym. Dessutom har Wijkman varit borta från parlamentet en tredjedel av tiden medan Sacrédeus har väldigt hög närvaro. Wijkman tvekade också om han alls skulle ställa upp en period till.

Lennart Sacrédeus på DN-Debatt 040320: Kd hotas av självutplåning.

Inträdesförhandlingar med Turkiet kan komma att startas i januari 2005 och hålla på i sju år, säger EU i ett uttalande 040316. Detta om Turkiet infriar alla politiska och ekonomiska villkor som fordras av dem.

EU välkomnade 1 maj 2004 tio nya medlemsstater. Därmed är EU en union med 25 medlemsstater och 453 miljoner invånare. DN 040501.

Lennart Sacrédeus försvinner från kd:s ledning. Under pågående EU-valrörelse markerar partiet distans till en av sina främsta kandidater. Världen idag 040514.

AU - Afrikanska Unionen - byggs. AU har ersatt den afrikanska samarbetsorganisationen OAU. AU har ett gemensamt parlament med 53 medlemsländer och EU som förebild. Listan på medlemsländer kan ses här.

Kd långt under spärren. Sifo-mätning ger bara 2,6 procent. Riskerar tappa båda platserna i EU-parlamentet. Dagen 040523.

Att ta parti för familjen den 13 juni. Låt inte EU bli en förbundsstat med en mäktig ledare. Ta parti för små staters rättigheter i EU. Lennart Sacrédeus i Världen idag 040524.

Paul van Buitenen: EU är fortfarande korrupt. Han fällde förra kommissionen - nu hoppas han bli invald i EU-parlamentet. Dagen 040528.

Anders Wijkman (kd) vill ha mer överstatlighet. SvD 040605.

Sacrédeus: Nedtonad kristen profil allvarlig trend. Dagen 040608.

Kritiske revisorn en av EU-valets vinnare. Paul van Buitenen får plats i parlamentet. Dagen 040610.

Sacrédeus varnar för utrensningen. DN 040703.

EU vill också bli världspolis. DN 041013.

The World Bank.

IMF - International Monetary Fund.

WTO - World Trade Organization.

NAFTA - handelsorganisation mellan USA, Canada och Mexico.

APEC - Asia-Pacific Economic Cooperation.

WEU - Västeuropeiska unionen.

AU - African Union.

OPEC har 11 medlemmar - Saudiarabien (1960), Iran (1960), Irak (1960), Kuwait (1960), Venezuela (1960), Qatar (1961), Libyen (1962), Indonesien (1962), Arabemiraten (1967), Algeriet (1969) och Nigeria (1971).

EU vill logga all aktivitet i näten. Ny Teknik 041119.

Kristdemokraterna röstade bort Annandag dag pingst, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet ville behålla den!!! Expressen 041201. Pingsthelgen är kristenhetens tredje största helg efter julen och påsken och nedmonteringen av den är ytterligare ett steg i sekulariseringsprocessen.

Turkiet får börja förhandla om EU-medlemskap 3 oktober 2005. AB 041217.

Svenska EU-politiker tar inte folkmordet i Turkiet i börja på 1900-talet på allvar. Dagen 050119.

Kd-politikern Ragnwi Marcelind vill hjälpa Herr Antikrist på traven! Hon föreslår att det operas in ett sändarchip med GPS på fångar och män med besöksförbud! Hon föreslår att det ska sitta i armen. Varför inte på högra handen? Då blir det ju från början den standard som Herr Antikrist vill sätta in på alla personer! Kristen som hon är borde hon veta bättre.... Aftonbladet 050120.

Sverige har betalat in 195 miljarder kronor till EU sedan vi gick med 1998. Återflödet i form av bidrag har varit 85 miljarder. Mellanskillnaden mellan vad man betalat in och fått tillbaks är 110 miljarder eller en merkostnad på 47,4 procent. För Danmarks del är merkostnaden bara 4,8 procent och för Finland 5,8 procent. Mats Odell (kd) säger: "För socialdemokraterna som har haft ansvar för detta under tio års tid är ju detta ett misslyckande av fullständigt olympiska mått." Det är främst de svenska bönderna som har missgynnats.

Elimkyrkan i Paris går till domstol för att kunna fortsätta sina gudstjänster på deras nuvarande plats. Den lokala myndigheten vill få bort kyrkan. Flera andra kyrkor har redan tvingats stänga.Assist News 050116.

Sverige driver på om datalagring. Sverige är en av påskyndarna till förslaget om att EU:s operatörer ska lagra data alla data om enskilda personers telefonsamtal och internetsurfande. EU:s justitieministrar har enast om ett ramförslag som ska vara klart i juni. Men kritiken mot förslaget är hård. En lagringstid på 12-36 månader föreslås, trots att polisen sällan behöver uppgitfer som är äldre än 6 månader. Vissa länder har redan infört nationella lagar som i vissa fall innebär att data sparas i 10 år. (EuropaPosten nr 2/2005).

Pingströrelsen i Europa (Pentecostal European Fellowship) har öppnat ett kontor i Bryssel, som bland annat ska arbeta med lobbying.Dagen 050317.

Polis i EU ska få avlyssna i Sverige. Regeringen vill ge utländsk polis rätt att själva avlyssna telefonsamtal, e-post och datatrafik på svenskt territorium. Både justitieombudsmannen och advokatsamfundet är oroliga över medborgarnas rättssäkerhet. Svenska Dagbladet 050329.

EU-politiker i fylleskandal i Kaliningrad.Aftonbladet 050415.

Allt fler européer super ihjäl sig. 600.000 människor dog i Europa 2002 till följd av alkoholkonsumtion. Dagens Nyheter 050415.

Hemligt säkerhetsarbete i EU. Undan för undan centraliseras nu allt så kallat "inre säkerhetsarbete" i EU. Dagen 050418.

Fransmännen sade ett klart och tydligt nej till EU-konstitutionen. Nästan 55 procent röstade emot förslaget. SvD 050530.

Nederländerna: 61,6 procent nej och 38,4 procent ja. Omröstningen visar att det finns en enormt gap mellan väljarna och politikerna.Vanligt folk på gatan tycker att EU har för mycket makt. De tycker att det har gått för fort med euron och med östutvidgningen. SvD 050602.

EU skadeskjutet efter budgetstrid. SvD 050618.

Väntar media på att få smutskasta kristdemokraterna inför valet 2006? Världen idag 050715.

Europarådet ger antisektorganisationen Fecris en plattform. Fecris ska bland annat ha spridit falsk information som skadat oskyldiga och använt ordet "sekt" i sammanhang där det är irrelevant. Dagen 050715.

Snuppy är världens första klonade hund. Aftonbladet 050804.

Dennis Brinkeback: Övervakningssamhället är en ulv i fårakläder. Dagen 050825.

Fotboja ska stärka skydd för hotade kvinnor. Aftonbladet 050825.
Framtidens sätt att övervaka människor kan bli med GPS, inte bara hotade kvinnor, utan alla medborgare.

Mobiloperatörer kan installera programvara på mobiltelefoner som gör det möjligt att via mobilens mikrofon avlyssna omgivningen även när samtal inte pågår. Programvaran installeras på distans utan att mobilens ägare märker någonting. Därmed kan en helt vanlig mobiltelefon förvandlas till en närmast perfekt mobil buggningsenhet. Tidningen antyder att detta buggningsförfarande har kommit till användning vid spårandet och gripandet av Hamdi Adus Issac, en av de misstänkta gärningsmännen bakom terrorattentaten i London i somras. Financial Times 050801.

EU-parlamentet säger nej till förslaget om att lagra data om telefon- och internettrafik. Aftonbladet 050927.

Holger Nilsson: Bibelns profetior varnar för kontantlöst samhälle. Dagen 051129.

EU-ministrar överens om registrering av e-post. Dagens Nyheter 051202.

44 procent av världens befolkning bor i fria länder. Enligt den amerikanska organisationen Freedom House som både värderar politisk och ekonomisk frihet kan 89 länder av 192 undersökta länder betraktas som fria länder. Andelen fria länder utgör därmed 46 % av världens länder. 54 länder eller 28 % av världens länder betraktas som delvis fria och 49 länder eller 26 % av världens länder bedöms som ofria och odemokratiska. När det gäller andel av befolkningen ser det sämre ut, främst på grund av att Kina och en del andra folkrika länder tillhör gruppen ej fria. 44 % av världens befolkning bor i fria länder, 19 % i delvis fria länder och 37 % i ofria länder.
Fri press som är en viktig del i fungerande demokratier finns i 17 % av alla länder medan 38 % har en delvis fri press. Slutligen har då 45 % av jordens länder inte någon fri press. Ska vi gå efter hur många länder som har allmän rösträtt blir resultatet att 62,5 % av världens länder är demokratier - men långt mindre än hälften av världens befolkning kan delta i fria val. Det ofria Kina väger tungt. (Från Contra).

Religious Freedom for Christians in France Up in the Air, Says Observer. Many Christians in France believe their religious freedom of speech is being curtailed by the government. Agape Press 051207.

EU ska lagra all tele- och nättrafik. Bodström: "Jag är jättenöjd." Kritikerna rasar och kallar det "storebrorssamhälle". Aftonbladet Press 051214.

Bahnhof Internet AB om nya lagförslaget: Bredbandsavgifterna kan komma att höjas med 25 procent! Telia uppskattar sin kostnadsökning till 1,2 miljarder kronor! Newsdesk 051221.

Bodström Backup! Startpaket för 100 000 kr och en kostnad av 75 000 kr/månad. Med Inbyggd CIA & Echelon-motor samt 40 TB datalagring för känsliga personuppgifter. Bahnhof.se

Hur gör man då för att skydda sig för Storebror? Än så länge gäller dock att polisen inte får avlyssna själva innehållet utan skälig misstanke. Men det finns förslag i den riktningen. Och som saker utvecklas just nu är det väl en tidsfråga innan polisen även får tillgång till innehållet i din kommunikation. www.idg.se 051214.

Morgan Johansson gick med i ateisternas kamporganisation. Dagen 051215.

Polisen kan få rätt att avlyssna själavårdssamtal. Dagen 051221.

Dopet av Jesus kommer att präglas in på ett av Maltas Euromynt. Reuters 060202.

Nu ska EU-länderna lagra alla sms, samtal och mejl. Aftonbladet 060221.

Storebrorsmentalitet av socialdemokraterna: "Kristdemokraterna ska tigas ihjäl". Det är en av punkterna i Socialdemokraternas hemliga kampanjstrategi" Valseger 2006". Dagen 060302.

Moderatledaren Fredrik Reinfeldt tar avstånd från kristna värderingar. Dagen 060303.

Citat av statsminister Tage Erlander apropå Säpos registrering av svenskar: "Det är bättre att registrera tio för många än en för lite."

Storebror väntar på alla ska bli registrerade med ett microchip! Bevakningsföretaget CityWatcher i Cincinnati i USA kräver att väktare på företagets säkra datacenter ska operera in ett RFID-chip i kroppen. Chippet tillverkas av företaget VeriChip vars ambition är att alla människor ska bli chippade, och att underhudschippen sedan ska fungera som biljett, för identifiering i bankomater, för betalning och liknande. Stockholms Fria Tidning 060323.

EU:s nya satellitprogram Galileo kan komma att följa hur vi färdas i våra bilar. Enskilda fordon kan lätt följas. DN 060403. I Storbritannien diskuteras en omläggning av hela vägskatten till en satellitövervakad skatteform där plats, klockslag och körsträcka avgör beloppet. Prisonplanet 051222.

RFID, Radio Frequency Identification, är en teknik för att läsa och lagra information på avstånd från små kombinerade radiosändare/-mottagare och minnen som kallas taggar (eng: tags). Wikipedia.

Koncernchefen för det amerikanska chipföretaget Applied Digital, Scott Silverman: Alla invandrare bör få radiochip inopererat i kroppen. eWEEK 060519.

VeriChip - RFID for people.

Wisconsin lagstiftar mot krav på inopererade RFID-chips. RFID Journal 060502.

Systemet "Location aware safety system" ger kännedom om personers uppehållsort i händelse av en "olycka". RFID Journal 060614.

Nytt land i Europa: 55,5 procent röstade för självständighet för Montenegro. Dagens Nyheter 060523.

Bra skrivet av Alf Svensson: Har också Göran Persson drabbats av religionsfobi? Dagen 060601.

Bra skrivet av Bengt Johansson: Har också Göran Persson drabbats av religionsfobi? Dagen 060601.

Religionsfobin inom socialdemokraterna vill stoppa religiösa friskolor. Sjukt och diktatoriskt krav av socialdemokraterna: Vem vill eller har råd med att placera sina barn (oavsett religionstillhörighet eller icke religionstillhörighet) i en grundskola där man får bekosta undervisningen själv?Svenska Dagbladet 060701.

Göran Hägglund (partiledare för kd) tror på Darwins utvecklingslära. Det kanske förklarar varför han inte heller vill ta konkret ställning för andra viktiga kristna trosfrågor. (Morgonekot 060703).

Helge B. Berg: Religionsfriheten kränks i toleransens namn. Dagen 060719.

Media styr den politiska dagordningen. Frågor som media tiger ihjäl finns inte i debatten • Det media uppmärksammar blir politik. Världen idag 060821.

Inopererade mikrochips ska spåra kidnappade rika i våldets och otrygghetens São Paulo. Dagens Nyheter 060827.

Bulgarien och Rumänien ansluter till EU den 1 januari. Aftonbladet 060827.

EU:s datainspektör kritiserar uppgiftslämning till USA. Dagens Nyheter 061004.

Ban Ki-Moon - Kristen sydkorean ny FN-chef efter Annan. Dagen 061010.

RFID to track airport passengers. The plan is to issue every passenger with an RFID tag at check-in so human traffic can be monitored around the airport. CNET Networks 061016.

Persecution is Coming to the West. Concealed Affliction May Soon Turn Into Open Persecution. Evangelical news agency idea. 061019.

Klart för Rumänien och Bulgarien gå med i EU. Dagen 061024.

Nu byggs Gps in i mobilerna. Ny Teknik 061130.
Med GPS i telefonen kan vår position bestämmas på kanske 10 meter när!

Scent signals individuality and gender. KLIVV 0611.

Lyktstolparna lyssnar - med ilskedetektering. Pär Ström 0612.

Rumänien och Bulgarien nya i EU - Slovenien tog till sig euron. Dagens Nyheter 070101.

Millions of Britons who visit the United States are to have their fingerprints stored on the FBI database alongside those of criminals. Guardian 070107.

Car snoop fear dominates PM petitions. The Register 070109.

Anders Rydell: Homo digitalis. Idag har hundratals människor världen över chip inplanterade i kroppen. På Baja Beach Club i Barcelona har man bytt VIPkortet mot ett RFID-chip. I USA har bland annat säkerhetsföretaget City Watcher opererat in chip i anställda för att kunna identifiera dem. I Mexiko har 160 domare och åklagare fått chip från företaget Solusat inplanterade för att få tillgång till säkerhetsskyddade områden. Amal Graafstra, en 29-årig entreprenör från Vancouver, har ett chip i handen som låser upp dörren till hans hus och innehåller lösenordet till hans dator. Detta är bara början! Aftonbladet publicerade 2006-01-07 en videosnutt med Mikey Sklar som har opererat in ett chip i handen och som togs upp i tidskriften Flammor nr 1/2006. Där visas också en röntgenbild på ett chip injicerat under huden på handen. Tekniken är klar för att Antikrist ska kunna chippa människorna digitalt och styra vad de får och inte får göra. Upp. 13:16-17 ''Och det förmår alla, både små och stora, både rika och fattiga, både fria och trälar, att låta giva sig ett märke på högra handen eller på pannan, så att ingen får vare sig köpa eller sälja något, utom den som är märkt med vilddjurets namn eller dess namns tal''.
Följande kunde man läsa i Dagens Nyheter 2006-09-10: "I USA lobbar affärsintressen för att alla amerikanare ska få risgrynsstora rfid-taggar under huden som kan avläsas på håll. Bland annat för att underlätta identifiering vid mord och svåra olyckor. Men också för att säkerställa att rätt person tar ut pengar ur bankomaten, startar bilen med mera."

Pär Ström varnar för FRA som "storebror". Världen idag 070205.

Ny slags avlyssning samlar allt åt FBI - och kanske FRA? FBI turns to broad new wiretap method. CNET News.com 070130.

Övervakningssamhället: Kossors hälsa övervakas trådlöst. Om kossan är på väg att bli sjuk så kan bonden få reda på det i tid genom en sändare i kons mage. Det är det israeliska företaget Veterix i Katzrin som i samarbete med svenska DeLaval har utvecklat en elektronisk kapsel som ligger kvar i en av kons magar under hela djurets livstid. Kapseln sänder trådlöst djurets temperatur samt ljuden från hjärtslagen, andningen och idisslandet till en mottagare var som helst på gården eller rentav till bondens mobiltelefon. I mottagarens dator analyseras signalerna och omvandlas till lättförståeliga indikationer på eventuella problem och sjukdomar på väg att bryta ut. Därmed kan medicin sättas in i god tid, vilket kan medföra mycket stora besparingar. Veterix kapslar beräknas nå marknaden under 2008. Man siktar på övervakning av många av världens 100-tals miljoner kor. Varje kapsel lär komma att kosta omkring 500 kronor plus kostnaden för den centrala mottagaren. Källa: Israel21c 2 januari 2007 och www.veterix.com

The tiny airline spy that spots bombers in the blink of an eye. Varje flygplanssäte ska innehålla en mikroskopisk kamera riktad mot passageraren bakom. En programvara ska i realtid (hela tiden) analysera beteende och ansiktsuttryck, och matcha det mot passagerarens tidigare inmatade profil. Varje rörelse och mikrogest ska vägas in, och ifall det totala beteendet överskrider en viss nivå av suspekthet går larmet. Daily Mail 070212.

Bitte Assarmo: Dagens Sverige genomsyras av en skrämmande verbal förföljelse av de kristna. Svenska Dagbladet 070405.

French Security Police Probe Evangelical Churches. CNSNews.com reports that Protestants in France have asked the country's national police intelligence service to explain why it has launched an investigation into evangelical churches. Pastor Jean-Arnold de Clermont, president of the French Protestant Federation, said he had learned from several member churches that they had been contacted by the police service and asked to pass along any information they had about evangelical churches in their region. The RG has been sending Protestants a series of questions asking the names of evangelical churches and whether any of their activities might be causing harm. "It is inadmissible that the RG should investigate evangelical churches," said de Clermont. "It is not part of their national mandate -- their mandate is to fight terrorism, prevent urban violence and other national threats against French society." (Religion Today 070417).

I år 2007 sänder SVT cirka 80 timmar gudstjänster, varav hälften i förstasändning. SVT:s totala sekulariserade årsutbud omfattar cirka 27 000 timmar (2006). Expressen 070418.

Inga biblar ingen övernattning. Gyllensten är trött på den kristofobi som han anser florera. Svenska Dagbladet 070420.

EG-domstolens beslut om svenskars import av alkoholdrycker:
Förbudet mot att privatpersoner importerar alkoholdrycker utgör en kvantitativ restriktion av den fria rörligheten för varor.
Importförbudet kan således inte anses ändamålsenligt för att uppnå syftet att skydda människors hälsa och liv.
Det är således uppenbart att förbudet går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet att skydda ungdomar från alkoholkonsumtionens skadeverkningar.
Förbudet står således inte i proportion till syftet att skydda ungdomar mot alkoholkonsumtionens skadeverkningar.
Under sådana omständigheter fastslår domstolen att förbudet mot att importera alkoholdrycker inte kan anses grundat på hänsyn till intresset att skydda människors hälsa och liv.
Kommentar: Vilken hjärndöd logik av EG-domstolen.

Jonas Sjöstedt om nya EU-fördraget: Där ingår att EU ska bli en militär allians med gemensamt försvar. Överstatligheten ska öka kraftigt med mer makt till EU:s centrala institutioner på de nationella demokratiernas bekostnad. Den ekonomiska politiken och den gemensamma valutans regler läggs åter fast, och i konstitutionen ges Sverige ingen rätt att avstå från EMU trots att vi har tackat nej till euron i en folkomröstning. I texten klargörs att EU-rätten alltid står över nationell rätt, även våra grundlagar. Aftonbladet 070620.

Radiosändare hamnar snart på människor. Världen idag 070420.

Europeiska domstolen: Skolämnet "kristendom med religions- och livsåskådning" i norska skolor bryter mot de mänskliga rättigheterna. Svenska Dagbladet 070429. Kommentar: Bedrövlig dom.

Afrikanskt toppmöte om att bilda Afrikas förenta stater. Dagens Nyheter 070701.

Margot Wallström använder otukt som metod för att skapa reklam för EU! Aftonbladet 070701.

Vår suveränitet säljs ut. Den nya EU-grundlagen står över de nationella grundlagarna, innebär bland annat att EU får både en gemensam president och en utrikesminister. Världen idag 070702.

Med hjälp av ett nytt bläck vill Somark Innovations tatuera in data på djur och människor som sedan kan scannas av med RFID-teknik. IDG 070119.

RFID tattoos for tracking cows... and people.

VeriChip is a human-implantable RFID (radio frequency identification) device from VeriChip Corporation.

The New RFID Tattoo - Mark of the Beast? by Gary Stearman.

The Mark of the Beast. Prophecy in The News 070616.

Bilderbergkonferensen i Istanbul avslutad. Arbetar i riktning mot en världsregering. Misstankar har funnits att planer finns för FN, som ett försök att upprätta en världsregering. Nationell Idag 070704.

EU-direktiv: Alla bankkort ska vara standardiserade mellan medlemsländerna. Dagens Nyheter 070726.

Nytt säkert visumsystem med biometrisk identifiering dyrt för Sverige. Dagens Nyheter 070726.

Humanisterna går till angrepp mot Plymouthbrödernas tilltänkta friskola: "Stoppa Plymouth-brödernas sektskola". Aftonbladet 070807.
Kommentar: Humanisterna som själva uppför sig som en sekt i sitt sätt att kontrollera och styra andras åsikter har ingenting med friskolor att göra. Om de inte själva vill ha sina barn i en kristen friskola så slipper de! "Indoktrinera våra barn" skriver de tre humanisterna med Christer Sturmark som första namn och förre sosseminister Morgan Johansson som andra namn. Det är en fullständig lögn, det är inte deras barn det handlar om!
Media buntar ihop alla friskolor på ett orättvist sätt. Världen idag 070806.

Kritiker: Yttrande- och pressfriheten hotas av nytt grundlagsförslag. Dagen 070807.

EU hotar nu amerikaner med samma mynt efter att Bush bestämt att européer måste anmäla sin USA-resa 48 timmar i förväg. Realtid.se 070808.

Sverige börjar ifrågasätter de svaga i samhället: Erik Fogelmark: "Utbrändhet kräver sjukskrivning." Dagen 070815.

Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson: "När jag själv var utbränd var jag hemma i tre dagar." Dagens Nyheter 070817.

"Cirka 95 procent av alla missbrukarna på Plattan på Sergels torg kommer från splittrade hem" Många av dem har från tidiga barnaår levt med en förälder, oftast mamman, som begripligt nog inte hade kraft att ensam sätta emot när ungdomarna drogs till fel gäng. Svenska Dagbladet 070815.

Slaveriet i Sverige. Dagens Nyheter 070901.

Scientists Use the "Dark Web" to Snag Extremists and Terrorists Online. nsf.gov 070910.

Utländska vaktbolag tillåts arbeta i Sverige. Ett nytt EU-direktiv kommer sannolikt att innebära att dagens krav på tillstånd från länsstyrelsen upphör. Dagens Nyheter 070920.

China Enacting a High-Tech Plan to Track People. 20 000 övervakningskameror med ansiktsigenkänning installeras i 12,4 miljon staden Shenzhen, The New York Times 070812.

EU tvingar på u-länder alkohol och tobak. Dagen 070929.

Nu vill EU registrera vilken ras du tillhör. Röstas det igenom så måste SCB börja samla in sådan här information och skicka den till Bryssel. Aftonbladet 070929.

Kraftigt ökad ström av anhöriginvandring. Dagens Nyheter 071005.

Europarådet: Skapelsetro ett allvarligt hot. Världen idag 071008.

EU enat kring nytt fördrag. Dagens Nyheter 071019.

Så ska dina samtal, sms och mejl sparas. Internetoperatörerna ska spara den hemsida du kopplar upp dig till varje gång du börjar surfa och den hemsida du befinner dig på när du slutar att surfa. Det kallas för internetåtkomst. Ny Teknik 071107.

Så vill EU övervaka dig.När Europa inspireras av USA:s terrorkamp ökar övervakningen av medborgarna. Ditt fingeravtryck ska sparas i 13 år. Aftonbladet 071111.

Vänsterpartist i abortdebatten: Bra gjort, socialministern. Dagen 071115.

Hela debatten finns här. Riksdagen.se 071115.

Ja till utländska kvinnors rätt att göra abort i Sverige. 7 från kd kvittade ut sig. - Om vi hade röstat "nej" eller "avstå" hade vi riskerat att oppositionen fått igenom ett förslag som vi tyckte var värre, nämligen att ge barnmorskor rätt att utföra medicinska aborter. Dagen 071116.

Tragisk kd-framgång. Världen idag 071116.

Ingen ville bemöta kritik i abortdebatten. Världen idag 071116.

Hélène Goudin (junilistan): EU legaliserar opiumhandeln. EU-samarbete på narkotikaområdet, kan leda till en kompromisspolitik, där Sverige blir tvingad att ompröva sin restriktiva syn på narkotika till ett mer drogliberalt förhållningssätt. Världen idag 071119.

Björn von der Esch: Kd måste släppa fram EU-kritik. Världen idag 071221.

Mycket kraftig ökning i alkoholberoende i Sverige mellan 2006 och 2007. Dagens Nyheter 071226.

Polisen ska få lättare att spåra all datortrafik. Dagens Nyheter 071226.

Så lätt kan polisen få din ip-adress. Expressen 071227.

Pär Ström: Vi har en naiv inställning till staten. Expressen 071227.

Brittisk domstol: Att förbjuda kors runt halsen är inte religiös diskriminering. Dagen 080109.

Den sicilianska maffian tjänar mer än en miljard euro per år genom utpressning. Dagens Nyheter 080115.

Brittiska id-kort först 2012. Dagens Nyheter 080123.

Brittiska fångar får RFID-chip under huden? Den brittiska tidningen The Independent skriver att justitiedepartementet utreder möjligheten att operera in radiosändare av typ RFID under huden på fångar. Det ingår som ett led i arbetet med att skapa mer utrymme i brittiska fängelser. Normalt kan RFID-chip bara läsas av med en RFID-läsare som befinner sig i närområdet, men i Storbritannien uttalar justitiedepartementet intresse för att öka räckvidden så att fångarnas position kan satellitövervakas. "If we are prepared to track cars, why don't we track people?", säger Ken Jones, chef för Association of Chief Police Officers (Acpo). Han har tidigare föreslagit att dömda pedofiler och andra sexualbrottslingar ska förses med GPS-positionering för att hindre dem från att komma in i "förbjudna zoner". Det chip som britterna intresserar sig för kommer från det amerikanska företaget VeriChip, som utvecklat ett särskilt RFID-chip för inoperering i människor. Företaget sägs ha sålt ca 7.000 chip, varav ca 2.000 ska ha opererats in. I USA används redan inopererade chips för att övervaka hur fångar förflyttar sig inne i fängelserna. http://www.independent.co.uk/news/uk/politics/prisoners-to-be-chipped-like-dogs-769977.html
RFID-chip under huden ska stoppa invandring. Enligt amerikanska TV-nyheter ska myndigheterna i Mexico börja bekämpa illegal invandring via landets södra gräns med inopererade mikrochips av typen RFID. Det handlar om mikroskopiska radiosändare som kan avläsas med en antenn som kommer tillräckligt nära. Personer som lagligt rör sig fram och tillbaka över gränsen ska uppenbarligen bli chippade med RFID, förmodligen för att det ska bli lättare att fokusera kontroller på dem som kan vara illegala invandrare. Du finner TV-inslaget på denna länk: http://www.youtube.com/watch?v=vzT8Zq2wh5M

EU stärker gränskontrollerna. Satellitövervakning, fingeravtryck och ögonscanners. Aftonbladet 080215.

Så vill EU övervaka dig. Aftonbladet 080215.

Pär Ström kritisk till övervakningen inom EU. Aftonbladet 080215.

Björn von der Esch (kd): "Våra barn kommer att undra vad vi höll på med". "I smyg fick EU äganderätt gratis till allt vårt uran", skriver han. Världen idag 080225.

Hela gränssnittet för mobiltelefonen tatueras på armen. Därifrån styrs mobilen trådlöst via Bluetooth. Som kraftkälla används en bränslecell som drivs av det egna blodet. Ny Teknik 080229.

Hemligstämplad EU-rapport släppt av van Buitenen. Världen idag 080310.

Olof Amkoff: EU:s direktiv om datalagring måste införas i svensk lag, trots att direktivet kränker dessa våra rättigheter. Världen idag 080319.

EU:s Medelhavssamarbete (Barcelonaprocessen). Barcelonaprocessen har som mål att skapa ett område runt Medelhavet med fred och stabilitet, delat välstånd och förstärkt samarbete i sociala och kulturella frågor. Ett annat namn på processen är Euro-Mediterranean Partnership, EMP, ofta förkortat Euro-Med. Sedan den 1 januari 2007 omfattar Barcelonaprocessen 37 stater, d.v.s. de 27 EU-länderna och tio partnerländer (Marocko, Algeriet, Tunisien, Egypten, Israel, Jordanien, Syrien, Libanon, Turkiet samt den palestinska myndigheten.) Libyen deltar som observatör.

We have created human-animal embryos already, say British team. The BBC reported that the Newcastle cybrids lived for three days, and that the largest grew to contain 32 cells. The ultimate aim is to grow these for six days, and then to extract embryonic stem cells for use in research. The Times 080402.

Norge slopar kristenhet i skolan på grund av EUs påtryckningar. Dagens Nyheter 080404.

Carl Fredrik Bergström: "Demokratin kommer flyttas från Sverige till EU". De nationella parlamenten får mindre att säga till om. med Lissabonfördraget införs vissa möjligheter att besluta om fördragsändringar som de nationella parlamenten inte måste godkänna. Världen idag 080404.

Björn Von der Esch: EU är en osannolik maktapparat. Den 9 januari visade en revision i EU att motsvarande en miljard kronor hade försnillats av parlamentets ledamöter under ett enda år. Dagens Nyheter 080404.

FRA fick klartecken att spana i kabel. Därmed får Försvarets radioanstalt, FRA, börja att lyssna på samtal, sms, fax och mejl som passerar landets gränser i kabel från den 1 januari 2009, i försvarsunderrättelsesyfte. Ny Teknik 080603.

José Manuel Barroso inviger den "Stora Europeiska Synagogan" i Bryssel. Kyrkans Tidning 080604.

Positivt med RFID, den kan stoppa tjuven. Ny Teknik 080604. RFID-kretsar kan göras så små att det ryms 50 stycken på en punkt. Ny Teknik 070307.

Riksdagen beslutar om omstridd avlyssningslag. Dagens Nyheter 080612.

Förre Säpochefen kritiserar förslaget om signalspaning. Dagens Nyheter 080612.

Förslag: Staten ska kunna läsa dina mejl. Kriminalexpert: Historiens värsta kränkning av den personliga integriteten. Dagen 080613.

Irländska folket röstade ett klart nej till Lissabonfördraget. 53,66 procent mot 46,34 procent ja-röster. Dagens Nyheter 080613.

Fem rösters marginal gav Sverige FRA-lag. Med 143 röster mot 138 blev den ytterst omdebbaterade FRA-lagen verklighet. Dagen 080618.

Ändringarna i FRA-lagen är bara kosmetika och har genomförts ovanligt snabbt. Dagen 080618.

IT-företag undviker Sverige på grund av FRA-lagen. Dagen 080619.

Bush fick stöd för avlyssning. Dagen 080620.

Folkpartist hotades av partikamrater. "Snart har du inga vänner kvar". Det fick Camilla Lindberg (fp) höra från sina partikamrater, eftersom hon vägrade att rösta ja till FRA-lagen. Dagens Nyheter 080626.

Se en kort animerad film om avlyssningssamhället på hög nivå. Dagen 080619.

Lennart Sacrédeus: Grattis Sverige: Ingen president när vi leder EU. Dagen 080626.

Nima Gholam Ali Pour: Varför stärkt personval när partipiskan ändå bestämmer? Dagen 080626.

Bertil Bengtsson: Kd svek de kristna i folkmordsfrågan. Dagen 080626.

Pakt nära om utbyte av persondata mellan EU och USA. Dagens Nyheter 080628.

Tage Blom: EU - ett diktatoriskt bedrägeriföretag. Världen idag 080702.

Lennart Sacrédeus (kd): "Intresset för EU hade ökat med en folkomröstning". Världen idag 080704.

EU ska stärka banden till Medelhavsländerna genom bildandet av Medelhavsunionen. Dagens Nyheter 080712.

Arabiska och europeiska ledare stärker samarbetet kring Medelhavet. Dagens Nyheter 080713.

Spionbugg på Eniro - andras positioner sökbara på nätet. Fel i mobiltjänst - det gick att positionera andra användare. Dagens Nyheter 080714.

Leijonborg: RFID-teknik kan kräva integritetsskydd. Dagens Nyheter 080717.

Kassan som vet vad du har i korgen. Dagens Nyheter 080717.

RFID gör att flera varor kan läsas av samtidigt. Antennen kan läsa av många transpondrar/etiketter samtidigt, till exempel i en fylld varukorg. Dagens Nyheter 070625.

Storebror (läs Antikrist) gömmer sig i framtidens betalningsmedel och id-handlingar. Passet, bussbiljetten, prislappen och id-kortet utrustas med datachips som gör det möjligt att kartlägga allt vi gör. Dagens Nyheter 070625.

Den nya tekniken med gps och satelitsändare gör det möjligt att följa ett barns rörelser - minut för minut. Aftonbladet 080722.
Lena Nyberg (BO) är kritisk till den nya tekniken. "Barn har rätt till sin integritet." Aftonbladet 080722.

Big Brother wants every single e-mail, text. Plan would create huge expansion of government surveillance in England. WorldNetDaily 080729.

Forskare varnar för EU:s nya gemensamma flyktingpolitik. Som han anser är byggd på argument som liknar extremhögerns. Dagen 080814.

Bengt Sjöberg: Flyktingar misshandlas vid EU:s grekiska gräns. Dagen 080814.

Sekularisering bakom irländskt EU-nej. Kyrkans Tidning 080825.

Storebror bevakar dig - med rfid-tekniken. I flera utvecklingsprojekt bygger man applikationer där människors förflyttningar övervakas i realtid, sekund för sekund. Det bygger på att varje människa försetts med ett RFID-chip som sedan pejlas av läsare. den nya välfärden.

McCain's pastor, a Southern Baptist. BP News 080908.

Låt magneter styra bussen. Vad sägs om att styra en 18 meter lång buss med centimeterprecision, utan att hålla i ratten? Ny Teknik 080908.

Webbläsaren Internet Explorer 8 registrerar vad du gör på Internet. Svenska Dagbladet 080911.

Hans Nilsson (Junilistan): Orimlig löneökning för EU-parlamentariker. Världen idag 081010.

Tuula Hjelm & Peter Lilja (junilistan): Låt inte Sveriges riksdag ge bort vår självständighet. Världen idag 081114.

Svenskt ja till Lissabonfördraget. Aftonbladet 081120. Så röstade riksdagsleldamöterna. V och Mp samt en centerpartist (Sven Bergström) röstade nej! Bara en enda ledamot från allianspartierna vågade gå emot partipiskorna!

Kommentar: Svenska folket fick inte rösta om Lissabon-fördraget som motsvarar grundlagarna i en rättsstat. Detta för att folket kan rösta fel. Den politiska eliten är nämligen mycket mer positiv än folket. Irland är enda landet som folkomröstat och de röstade nej, därför kommer det antagligen att bli en ny folkomröstning där så att de kan rösta rätt, i annat fall kan inte fördraget bli giltigt. 2005 röstades det om en konstitution, Frankrike och Holland sa nej och därmed föll detta. Det nya fördraget är i allt väsentligt lika med konstitutionen, åtminstone till 95-96 procent. Fördraget innebär samma befogenheter men inte lika tydligt utskrivet. Sverige hade inga reservationer mot fördraget, att komma med några i efterhand går inte. Fördraget står över alla andra regler i de olika länderna. På arbetsmarknaden så kan vi få se ett A- och ett B-lag. T ex lettiska arbetare kan genom lettiska företag anlitas till lettiska avtal på den svenska byggsektorn och därigenom sänka nivån för svenska arbetares kollektivavtal. Hamnar vi i en konflikt med EU-reglerna gäller EU-reglerna framför svenska regler och kollektivavtal. EU blir mera överstatligt. Inget land har någon vetorätt längre. Och om man i framtiden vill överföra mer makt till EU:s förenta stater så behövs ingen ändring i fördraget, vilket gör EU till en superstat. Det innebär också att de 3-4 största staterna tillsammans får vetorätt över de mindre. EU får en "president", en permanent ordförande som ska företräda EU utåt och en "utrikesminister" även om den kallas för EU-talesman och en helt ny förvaltning i Bryssel vilket ger EU större resurser att agera. EU får också ett gemensamt försvar, om ett EU-land blir angripet är det alla länders skyldighet att försvara landet som angrips. Sverige har inte infört Euron som valuta, men har inte krävt något avtal om att inte göra det, vilket gör att Sverige saknar undantag från att införa euron, antagligen på grund av att våra politiker ser det som självklart att vi på några års sikt går med i EMU. Slöseriet med pendlandet till Strasbourg fortsätter, minst 12 möten ska varje år vara i Strasbourg. Förslag som tas går ut på remiss i 6 veckor där de olika ländernas parlament får komma med kritik till förslagen, men EU:s beslutsfattare behöver inte ta hänsyn till kritiken. Det positiva är att ministermötets möten ska vara offentliga.
Men summan av fördraget är att allt läggs upp för att den store ledaren Antikrist en dag får en utmärkt plattform.

EU släcker glödlampan för gott. Dagens Nyheter 081208.

Riksdagsledamoten Lennart Sacrédeus som var populärast i kd:s provval får av valberedningen inte finnas med som kandidat på en lista med 50 namn. En markering mot en "falang" inom partiet som uppfattas som moralkonservativ. Dagen 081219. Hela listan.

Henry Kissinger: Obama primed to create 'New World Order'. “There is a need for a new world order," Kissinger told PBS interviewer Charlie Rose last year, “I think that at the end of this administration, with all its turmoil, and at the beginning of the next, we might actually witness the creation of a new order - because people looking in the abyss, even in the Islamic world, have to conclude that at some point, ordered expectations must return under a different system." Kissinger was also part of last year’s super-secret Bilderberg Group, an organization of powerful international elites, including government, business, academic and journalistic representatives, that has convened annually since 1954. According to sources that have penetrated the high-security meetings, the Bilderberg meetings emphasize a globalist agenda and promote the idea that the notion of national sovereignty is antiquated and regressive. World Net Daily 090106.

Nya biometriska pass införs i Europa. Det ska innehålla ansiktsbild och fingeravtryck. Alla resenärer, även små barn, ska ha eget pass för att minska risken för bortförande av och handel med barn. Europaparlamentet 090113.

"Behandlingen av Sacrédeus ett hån". Världen idag 081229.

Kristdemokrater i Dalarna: Ge Sacrédeus plats på EU-listan. Världen idag 081229.
Kristdemokrater i Svenska kyrkan: Att hanteringen av Lennart Sacredeus inte är "schyst" framstår som otvivelaktigt. Ett parti som gör kampanj kring ett enkelt budskap har inte råd att klanta till det med trovärdigheten. Världen idag 090105.
En röst för minoriteterna. Världen idag 090105.
Fortsatt strid om kd:s lista till EU-valet. Partistyrelseledamot kritisk • Ombud kan kräva plats för Sacrédeus. Världen idag 090107.
Kd-ledamoten Lars Lindén går till hårt angrepp på sin partikollega. Dagen 090109.
Lennart Sacrédeus: Jag vill inte gå i polemik med Lars Lindén. Dagen 090109.
Thomas Österberg: Kd, Sacrédeus och demokratin. Samtidigt kvarstår faktum att Sacrédeus uppenbarligen har ett stort förtroende bland gräsrötter och ombud i partiet.Frågan är vilket som kommer att väga tyngst när partifullmäktige ska fastställa vallistorna den 16 januari. Frågan gäller också hur självständig och profilerad en partiföreträdare kan få vara i förhållande till partiledningen.Utifrån sett är det en intressant studie i demokrati som ligger framför. Dagen 090109.
Så här väljer partierna sina EU-kandidater. Dagen 090109.
EU-parlamentarikern Lars Wohlin protesterar mot petning av Sacrédeus. Dagen 090110.
Vahagn Avedian, ordförande, Armeniska riksförbundet i Sverige: Låt folkets röster avgöra. Världen idag 090112.
Dan Hovskär för kristdemokraterna i Falköping: Nu måste kd:s ledning visa civilkurage. Världen idag 090112.
Lars Wohlin kritiserar petningen av Lennart Sacrédeus. "Man är rädd för hans popularitet". Dagen 090113.
Starkt stöd från gräsrötter och medier för Sacrédeus. Stor intervju av Världen idag 090114.
Det blev Lennart Sacrédeus-fritt på kd:s EU-lista. Kyrkans Tidning 090116.
Kommentar: En stor risk för att det också kan bli kd-fritt i EU-parlamentet nästa period.
Göran Hägglund i häftig kritik av Sacrédeus. Hägglund: "För min del tycker jag kommittén gjort ett gott val som inte tagit med Sacredéus, trots provvalet." Dagen 090116.
Kd-ledningen lyfter istället in Alf Svensson på EU-listan som förklarat att han inte vill till Bryssel. Dagen 090116.
Sacredéus: Jag är inte svår att samarbeta med. Göran Hägglund besökte honom aldrig när han besökte Bryssel i egenskap av gruppledare i riksdagen. Dagen 090116.
Hasse Boström: Aldrig tidigare har jag sett ett så tydligt avståndstagande. Dagen 090116.
Desperata KD, raggar upp en gammal partiledare som tidigare sagt bestämt nej till att kandidera till Europaparlamentet. Expressen 090117.
Flera partidistrikt i Kristdemokraterna har inte längre något förtroende för sin partiledare Göran Hägglund. Exprressen 090122.
Ingen i KD ville delta i SVT Debatt. Anledningen är att partiledningen satte munkavle på sina riksdagsledamöter och partitoppen genom mail och telefonsamtal att de inte skulle delta. Alla riksdagsledlamöterna kom därför med olika ursäkter att inte delta när SVT tillfrågade dem. Inte heller Sacredéus som förannonserats i tv att han skulle vara med hade fått tillstånd att delta men svarade i alla fall på sin tjänstetelefon när han blev uppringd från SVT sent på torsdagskvällen.Dagen 090123 och SVT Debatt.

En av orsakerna bakom finanskrisen: bristen på religion. Dagen 090220.

Hans Nilsson, EU-kandidat Junilistan: Rör inte kronan - egen valuta är bra. Dagen 090227.

Björn Von der Esch: Euron är en valuta i kris. Ett euroland som ogillar ECB:s räntebeslut kan kompensera sig genom att trycka upp egna sedlar. Inflationen blir ett faktum. ECB kan bara titta på. ECB har totalt förlorat kontrollen över de enorma skuldberg som hotar vissa länder med bankrutt. Världen idag 090302.

What is RFID? You tube 2:46 minutes.

RFID Implant in Hand You tube 2:58.

Lennart Sacrédeus och Charlie Weimers: Turkiet måste erkänna folkmord - och sluta ockupera Cypern. Dagen 090327.

Stor europeisk studie visar: Starkt samband mellan kyrkor och välfärd. Världen idag 090327.

Därför vill inte EU stoppa sexhandeln. Expressen 090408.

Tuve Skånberg (kd): Stoppa sex- och människohandel i EU. Dagen 090415.

Kristna oroas av ny EU-lag mot diskriminering. Dagen 090415.

Johan Appelberg: Flera skäl att ha Turkiet utanför EU. Dagen 090416.

Björn von der Esch: Juni-listan diskrimineras av regeringen inför EU-valet. Världen idag 090508.

Nytt fördrag kan ge Bryssel mer makt. Sacrédeus varnar för följderna av nytt EU-fördrag. EU-presidenten kommer i praktiken att ta över den roll som ordförandelandets regeringschef har. Världen idag 090508.

Hägglund vill folkomrösta om euron - får intern kritik. Dagen 090509.
Kommentar: Kritiken är befogad.

Dramatisk ökning av antalet väpnade butiksrån. Dagens Nyheter 090511.

Hemsida granskar EU-parlamentariker. Den nya hemsidan votewatch.eu är tänkt att underlätta granskningen av hur parlamentarikerna beter sig i plenum. Dagens Nyheter 090511.

Lennart Sacrédeus: Alliansen bör vara en vakthund mot EU-centralism. Newsmill 090521.

Hasse Boström: Därför kommer jag att rösta i EU-valet. Någonstans mellan 60 och 75 procent av de beslut som fattas i ett kommunfullmäktige i Sverige är beroende av EU:s beslut. Dagen 090522.

3.000 EU-parlamentariker i Bryssel tar sig den 55 mil långa vägen till franska Strasbourg varje månad för att förlägga ett sammanträde dit. Bara för att fransmännen vill det. Tokeriet kostar två miljarder kronor per år, något som bland annat belastar svenska skattebetalare. Världen idag 090601.

Tuve Skånberg, Lennart Sacrédeus (kd): Principiellt fel exportera aborter och homoäktenskap till EU. Världen idag 090601.

Gudrun Schyman försöker svärta ner Roland Utbult. Dagen 090603.
Kommentar: Schyman står för "Nej till livet".

Schyman till attack mot kristna EU-kandidater. Världen idag 090605.

Ruben Agnarsson: Gudrun Schymans ideo­logiska rötter. Världen idag 090605.

Rune Lanestrand: Mariteffekten skapad av media. Världen idag 090615.

SMR: Religionsfriheten osynlig i den svenska utrikespolitiken. Världen idag 090629.

Varför förbjuda hemundervisning? Världen idag 090629.

Europarådets resolution 1580: Farorna med skapelsetro inom utbildningen/sv. RIL Source.

Medvedev Shows Off Sample Coin of a united future New ‘World Currency’ at G-8. The coin bears the words “unity in diversity" (enhet i mångfald). Bloomberg.com 090710.

Nu vill EU kunna följa dig i detalj. EU-länderna föreslås få fri tillgång till information om medborgarnas resor, bankaffärer och internetanvändning. Beatrice Ask (M) har tidigare sagt att hon välkomnar EU-kommissionens utformning av programmet. Expressen 090712.

Splittrat Island ansöker om medlemskap i EU. Dagens Nyheter 090716.

Regeringen siktar på att Sverige till att våren 2010 ha genomfört det omstridda EU-direktivet om masslagring av uppgifter om telefonsamtal, sms och internettrafik. Dagens Nyheter 090717.

Ella Bohlin: Hade jag vetat om Alf hade jag aldrig ställt upp. Dagen 090730. Newsmill 090729.

Nu får USA snoka i dina bankaffärer. EU-nämnden kördes i praktiken över. Aftonbladet 090730.

EU population rapidly turning Muslim. The population of the 27-member European Union is already 5% Muslim and that figure will rise to 20% by 2050 due to high rates of immigration and catastrophically low birth rates among Europe's indigenous population. ICEJ News 090811.

UN wants new global currency to replace dollar. Telegraph.co.uk 090907.

World currency. Wikipedia.

Alf Svensson krävde åtgärder mot människohandel i EU. Världen idag 090910.

Ideell avdragsrätt blev en utredning. Det "bidde inte ens en tumme" av det ideella avdraget, när finansministern var färdig med sin budget i måndags. Hägglund (KD) förlorade i partiledaröverläggningarna och Frivilligorganisa­tionerna blev utan det stöd ett avdrag skulle betytt. I stället blev det en ny utredning. Världen idag 090923.

Eva Johnsson (kd): Inför avdragsgilla gåvor. Att Sverige numera är det enda landet i Europa som inte har infört denna avdragsmöjlighet borde vara ytterligare en signal om att det nu är dags. Världen idag 090923.

Irländarna säger ja till Lissabonfördraget. Dagens Nyheter 091003.

Lennart Sacrédeus (kd): I EU är ett ja, ja - och ett nej måste bli ett ja. Dagen 091009.

Dollarns tid som världsvaluta hotad. Sveriges Radio 091011.

Ny latinamerikansk valuta. Nio vänsterstyrda latinamerikanska stater har enats om att skapa en gemensam valuta för sin interna handel för att motverka dollarns dominans. Den nya valutan får namnet sucre. Beslutet av den regionala samarbetsorganisationen Alba. Organisationen har tillkommit på initiativ av Venezuelas president Hugo Chávez och omfattar Venezuela, Bolivia, Kuba, Ecuador, Nicaragua, Honduras, Dominica, Saint Vincent och Grenadinerna samt Antigua och Barbuda. Den nya valutan sucre ska enligt beslutet införas i början av 2010, än så länge bara i digital form. Förebilden är den teoretiska valutan ecu, som föregick euron, och som användes för att skapa stabila växelkurser mellan de befintliga europeiska valutorna innan de byttes ut mot euron. Dagens Nyheter 091017.

VeriChip TV Ad Confirms Critics' Fears: They Want Everyone Implanted. VeriChip’s TV ad for its Health Link implantable microchip that connects to your online medical records has spawned a backlash on YouTube. Observers regard it as either part of President Obama’s secret Nazi plan to enslave us all or a sign of the coming antichrist.

EU:s nya grundfördrag Lissabonfördraget skapar två nya viktiga poster i Bryssel. En "EU-president", en ordförande för stats- och regeringschefernas EU-arbete i Europeiska rådet och en "utrikesminister" med den officiella titeln "unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik". Dagens Nyheter 091026.

Europadomstolen vill få bort krucifix i skolor. Dagen 091104.

Klartecken för den nya EU-grundlagen. Dagens Nyheter 091024.

Snabbguide: EU:s nya fördrag. Dagens Nyheter 091024.

Belgiens premiärminister Herman Van Rompuy blir EU:s permanenta ordförande. Brittiska Catherine Ashton blir unionens utrikesminister. Dagens Nyheter 091119.

Berlusconi anklagas för maffiakoppling. Dagens Nyheter 091204.

Tuve Skånberg: Sex och alkohol två knäckfrågor för EU-länderna. Legalisering av prostitution ökar acceptansen, och därmed efterfrågan, på prostituerade, vilket skapar en lukrativ marknad för sexslavhandlare och ett enormt lidande för alla som faller offer för människohandeln. Världen idag 091211.
Unga härmar föräldrars drickande. Världen idag 091208.

Här kan statens finanser kollapsa. Låg kreditbärdighet (Riskpremie, räntepunkter på 5-åriga CDS-kontrakt): Ukraina (972,5). Argentina (958,9). Venezuela(945,3). Pakistan (717,7). Lettland (513,3). Island (499,9). Dubai (432,5). Litauen (285,6). Grekland (249,4). Libanon (245,6). e24.se 100111.
Ukraina - en miljardmardröm. e24.se 091021.
Det finns en gräns för Dubais babelbygge. e24.se 091126.

USA pressar EU-parlamentariker. Dagens Nyheter 100206.

Stig Bengmark: Sverige saknar sina mittenpartier. Dagen 100128.

EU-parlamentet röstade i dag ned det omstridda Swiftavtalet. Välinformerade källor säger dock att USA oavsett detta kommer att skaffa sig tillgång till sekretssbelagda uppgifter från europeiska banker. Dagens Nyheter 100211.

KD i Göteborg sätter Lega högst på listan. Annelie Enochson (hamnar på andra plats), riksdagsledamot sedan 2000 och ordförande i riksdagens kristna grupp, har profilerat sig vad gäller bland annat mänskliga rättigheter och religionsfrihet. Världen idag 100210.
Kommentar: Här ser vi på nytt ett exempel på hur kd prioriterar ner en erfaren person (Annelie Enochson) som tillhör kd:s kärnväljare mot en helt ny person som ingen vet vad han egentligen står för i förhållande till kd:s värdekonservativa grund.

Lennart Sacrédeus: Bildt tiger ihjäl förtryck av troende. Sacrédeus varnar för att Sverige som världens näst mest sekulariserade land kan komma att blunda för religiösa minoriteters grundläggande fri- och rättigheter. Världen idag 100218.

Bo Ekman, Tällberg Foundations grundare och ordförande: "Ny världsordning ett måste efter debaclet i Köpenhamn". Dagens Nyheter 100220.

Andakter i skolan kan förbjudas. Att samlas till rastandakt i en kommunal skola kan bli olagligt när nya skollagen träder i kraft. Världen idag 100222.

S-riksdagsmannen Ameer Sachet: Granska kyrkors aktiviteter i skolan. Sachet vill ha tydligare regler som hindrar kyrkors och religiösa samfunds närvaro i skolan. Dagen100222.

Smutsigt vatten dödar fler människor i världen än krig och våldshandlingar. Avloppen förgiftar haven och sprider sjukdomar som dödar miljoner människor varje år. SvT 100322.

Latinamerikanska och karibiska länder har enats om att skapa en ny regional allians utan att inkludera USA och Kanada, uppgav Mexikos president Felipe Calderon. Dagens Nyheter 100223.

Islänningarna: Vi betalar inte! Dagens Nyheter 100307.

Rune Lanestrand: Protester mot EU:s ja till GMO-majs. Trots att man även i kommissionen känner till att nyttiga insekter som bin och humlor dödas av dessa växter och i vissa jordbruksdistrikt håller på att utrotas har kommissionen gått Monsantos lobbyister till mötes. Dagen 100330.

Nils-Eric Hallström: Gårdsförsäljning kan bli KD:s fall. Världen idag 100409.

Rekordhögt euromotstånd. Ja-sidan får i mätningen bara 37 procent. "Kriserna de senaste två åren har blottlagt systemsvagheter som måste åtgärdas för att euron ska återvinna trovärdighet och stabilitet." Dagens Nyheter 100409.

Var fjärde tysk är villig att operera in ett chip i huden om det ger någon fördel. Identifikationschip för den mänskliga kroppen finns som patentansökan i USA under nummer 5 300 120. Dagen 100414.

USA kan inom några år ha en bomb som är så kraftig, och har sådan räckvidd, att den kan ersätta kärnvapen. Dagens Nyheer 100423.

Mellan 250.000 och 300.000 människor dödades i jordskalvet i Haiti den 12 januari. Dagens Nyheer 100423.

Följande länder har kärnvapen:
USA: 1550 strategiska laddningar.
Ryssland: 1550 strategiska laddningar.
Frankrike: 350 laddningar.
Kina: 100-200 laddningar.
Srorbritannien: 185 laddningar.
Israel: 80-200 laddningar.
Indien: 100 laddningar.
Pakistan: 70-90 laddningar
Nordkorea: !0 laddningar.
Dessutom finns över 20 000 mindre laddningar och tillräckligt plutonium för att tillverka ca 2 miljoner laddningar-

90 procent av alla vuxna svenskar dricker alkohol, enligt en ny EU-utredning. Det enda europeiska land som visar högre siffror än Sverige är Danmark, där 93 procent dricker alkohol. Genomsnittet för EU-länderna är 76 procent och flest antal nykterister finns i Portugal, Italien och Ungern. Där konsumerar 58, 60 respektive 64 procent av invånarna alkohol. Sett över hela jordens befolkning konsumerar endast 44 procent alkohol, enligt FN-statistik. Världen idag 100423.

Per Ewert tar strid mot dödens kultur. Världen idag 100430.

DNA kits slash crime rates in Manukau trial. Burglaries in the Manurewa suburb of Randwick Park dropped 61 per cent after after 1,000 homes, businesses and schools in the area were provided with SelectaDNA kits in September. The crime deterrent programme uses a synthetic DNA solution - which is virtually invisible - to mark personal property. Each batch of solution is unique in its DNA makeup and once registered on a database, provides proof of ownership. Police can detect the presence of SelectaDNA by shining a UV light onto items, causing the solution to glow bright blue. Inspector Jason Hewett said the trial had gone a long way toward helping the community feel safer. The New Zeeland Herald 100508.

Kenneth Winsborg: Höjd bensinskatt, en orättvisa. Världen idag 100512.
Bensinskatteuppror.se

Tankepaus kring monetär union i gulfstaterna. De sex arabländerna runt Persiska viken — Saudiarabien, Kuwait, Bahrain, Oman och Förenade arabemiraten — ingår i ett samarbetsråd som förra året enades om att bilda en monetär union med en gemensam centralbank i Riyad. Dagens Nyheter 100523.

42 procent stödjer nordisk förbundsstat. Sveriges Radio 101102.

EU tyngs av skuldberg. Värst ser det ut i Grekland, där statsskulden bedöms öka från idag 140 till 156 procent av BNP 2012.Dagens Nyheter 101129.

Wikiläckan? Början till slutet för ett fritt internet? Dagens Nyheter 101205.

Ny rapport: Kristna diskrimineras i Europa. Dagen 101220.

Ökad intolerans mot kristen tro i Europa. Hatbrotten mot kristna tilltar samtidigt som tron ofta framställs som destruktiv och nya lagstiftningar orsakar diskriminering mot kristna. Världen idag 101227.

Inga kristna högtider i EU-kalender, men däremot judiska, hinduiska, sikhiska och muslimska festdagar. Världen idag 110113.

Spelet bakom de Förfallna Nationerna. I somras avslutade Inga-Britt Ahlenius sitt uppdrag som FN:s tredje mäktigaste tjänsteman. Hennes slutrapport är en uppseendeväckande och skarpt kritisk analys av generalsekretare Ban Ki-moons arbete. Dagens Nyheter 110116.

Många journalister finns i Stasi-arkiven. Poliser, politiker och säkerhetspoliser finns bland de namn som forskaren Birgitta Almgren funnit när hon forskat i Stasi-arkiven, men de viktigaste namnen är journalister. Världen idag 110202.
Kommentar: Helt oacceptabelt att dessa uppgifter inte kan offentliggöras.
Ruben Agnarsson: "Det kommer inte som en chock" Världen idag 110207.
Justitieminister Beatrice Asks svar på skriftlig fråga 2009/10:567 Ett antal av dem misstänktes för olovlig underrättelseverksamhet och åklagare inledde förundersökningar varvid de personer som var aktuella förhördes eller deltog i frivilliga samtal. I några fall visade det sig att brotten redan var preskriberade medan brottsmisstankarna i andra fall var helt grundlösa. Samtliga förundersökningar lades senare ned. 090310.
Hans Wallmark (M): Dags att medlöparna avslöjas. Världen idag 100217.
Sven-Olof Sällström (SD) Interpellation 2010/11:182 Hemligstämplingen av uppgifterna på vilka svenskar som samarbetade med Stasi har bland annat motiverats med att eventuella brott är preskriberade. Det är en motivering som inte håller. Det finns av flera anledningar ett stort allmänintresse av att namnen på dem som samarbetade med denna diktaturs säkerhetstjänst offentliggörs. Det är också av mycket stort allmänintresse och stor vikt att offentliggöra vilka journalister, som har som uppgift att granska bland annat den politiska makten, som samarbetat med främmande makts säkerhetstjänster - inte minst för att läsarna och väljarna ur den aspekten ska kunna bedöma deras journalistiska gärningar och eventuella dolda motiv. 100203.
Ruben Agnarsson: Offentliggör namnen på Stasi-listan. Världen idag 110208.

Italien vann krucifix-striden. Det är tillåtet att ha krucifix på väggarna i offentliga skolor. Det fastslog Europadomstolen för mänskliga rättigheter på fredagen. Dagen 110318.

Han har ett chip under huden. Under huden mellan tummen och pekfingret - ligger ett microchip. Chippet är ungefär lika stort som ett knappnålshuvud och ligger i en glas­ampull som är 2 gånger 12 millimeter stor. Dagens Nyheter 110405.

WikiLeaks Confirms North American Integration Scheme. A secret U.S. embassy cable from 2005 released on April 28 by the anti-secrecy group Wiki-Leaks confirms what The New American magazine and others have been reporting for years: North American governments are indeed plotting to “integrate" the continent. And not even including implementing the North American Free Trade Agreement (NAFTA), they’ve been working on it for at least six years, probably more. The official document, signed by then-American Ambassador to Canada Paul Cellucci, outlines the best ways to peddle the scheme to policymakers and the public. Most alarming to critics, it also discusses ways of getting around national constitutions and even the possibility of an eventual “monetary union." Numerous other topics are broached in the leaked document, too: borders, labor, regulations, and more. But how to push the integration agenda is featured particularly prominently. New American 110609.

Mobilen tar redapå mer om dig än du tror/What Location Tracking Looks Like. Your cell phone company knows everywhere you go, twenty-four hours a day, every day. How concrete is this fact for you? intl-alliance.com/110804.

Prayer Banned in Paris and Western Australia. For example, you can do plenty of sinning in the streets of Paris, but it is now officially against the city rules to pray. As of last week, the French government warned that police will use force if people of any faith pray in the public square. Charisma 110922.

EU-medlemskapet kostar Sverige 11 miljarder. Det svenska EU-medlemskapet kostade mer än 11 miljarder kronor förra året, enligt en ny rapport från EU-kommissionen. Bara Belgien och Tyskland betalade mer, i förhållande till respektive lands bruttonationalprodukt. Totalt låg unionens budget för förra året på runt 1.150 miljarder kronor. Dagens Nyheter 111001.

Saudis underwrite organization to bring world’s religions under one roof. The Kingdom of Saudi Arabia is financing a new organization designed to bring all the world’s religions together. “The organization hopes to prevent conflict through interfaith dialogue," writes Spencer Kimball for the German news site Deutsche Welle. "The foreign ministers of Austria, Saudi Arabia and Spain signed the founding treaty of a new international organization designed to foster dialogue between the world’s major religions on Thursday."
The King Abdullah Center for Interreligious and Intercultural Dialogue, initiated and financed largely by Saudi money, is set to have its seat in Vienna. Plans envision an organization with a governing body composed of 12 representatives from the world’s five largest religions. The governing body is set to be staffed by two Muslims (Sunni and Shiite), three Christians (Catholic, Anglican and Orthodox), a Buddhist, a Hindu and a Jew. The organization will also have a consulting body with 100 representatives from the five world religions plus other faiths as well as academics and members of civil society. Austria’s Foreign Minister Michael Spindelegger said that the organization’s structures are designed to ensure that none of the represented religions dominates the organization.
Saudi King Abdullah initiated the idea for the center after visiting Pope Benedict XVI at the Vatican in 2007, the first Saudi monarch to do so. Shortly thereafter, King Abdullah stated that Christians and Muslims should offer a common message of peace to humanity. Beliefnet News 111014.
The Christian Post 111017.

Eurasisk union underskriven i Moskva. Presidenterna i Ryssland, Vitryssland och Kazakstan undertecknade på fredagen ett avtal om att skapa Eurasiska ekonomiska unionen - ett projekt som den ryske premiärministern Vladimir Putin lanserat för att öka den ekonomiska integrationen mellan de forna sovjetrepublikerna. Målsättningen är att unionen ska bli verklighet från 2015. Dagens Nyheter 111118.

German memo shows secret slide towards a super-state. The Telegraph 111117.

USA-States seek currencies made of silver and gold. Worried that the Federal Reserve and the U.S. dollar are on the brink of collapse, more than a dozen states have proposed using their own alternative currencies of silver and gold. CNN 120203.

Brittisk domstol stoppar bön i politiska möten. Det är fel att inleda ett kommunfullmäktigemöte med bön. Det fastslår domstolen High Court in England and Wales (motsvarande hovrätten) efter en anmälan mot fullmäktige i engelska Bideford. Världen idag 120213.

Total Information Awareness (TIA).
Total Information Awareness - Using Social Networking Sites To Compile Info On Everyone. You tube 5:17.

Drug-releasing microchip passes first test in humans. A patient visits a doctor's office and, after a brief surgical procedure, walks away with a microchip under her skin that delivers medication in precisely timed and measured doses. CNN 120216.

The U.N. Threat to Internet Freedom. On Feb. 27, a diplomatic process will begin in Geneva that could result in a new treaty giving the United Nations unprecedented powers over the Internet. Dozens of countries, including Russia and China, are pushing hard to reach this goal by year's end. As Russian Prime Minister Vladimir Putin said last June, his goal and that of his allies is to establish "international control over the Internet" through the International Telecommunication Union (ITU), a treaty-based organization under U.N. auspices. Reading even a partial list of proposals that could be codified into international law next December at a conference in Dubai is chilling:
• Subject cyber security and data privacy to international control;
• Allow foreign phone companies to charge fees for "international" Internet traffic, perhaps even on a "per-click" basis for certain Web destinations, with the goal of generating revenue for state-owned phone companies and government treasuries. Let's face it, strong-arm regimes are threatened by popular outcries for political freedom that are empowered by unfettered Internet connectivity. Wall Street Journal 120221.

China and Russia are pushing for greater internet control, via the United Nations. Russian Prime Minister Vladimir Putin, one of the proposed treaty's most enthusiastic backers, has stated the need to establish “international control over the internet." The Global Post 120221.

Stefan Swärd: EU - en union på gott och ont. Världen idag 120227.

EU Plans Full-Fledged ‘Political Union’. European Commission chief Jose Manuel Barroso: “I want to make this very clear to Chinese public opinion. Because I understand when you see the news you may be putting some questions. Is the European Union really going to progress? I say, ‘Yes. No doubt about it’…Precisely because of the problems in the euro area the conclusion has been to further integrate and to complete the monetary union with a fiscal union and, I believe, in the future toward a political union." Bible Prophecy blogg 120227.

Brittiska regeringen: Arbetsgivare får hindra kristna att bära kors. Världen idag 120313.
Kors oviktigt för kristna. Det menar den brittiska regeringen i försvar inför domstol. Dagen 120215.

Spain Has ‘Worse Problems Than Greece’: Analyst. “Spain has very large downside risks and it needs to tread very carefully - Spain is in a very fragile situation. Its problems are significantly worse than Greece’s". CNBC 120313.

Surveillance Camera System Searches Through 36 Million Faces In One Second. www.diginfo.tv 120322. You tube 1:41.

Kristna mest diskriminerade i Europa. 85 procent av alla religiöst motiverade hatbrott riktade mot kristna enligt ny rapport. Intoleransen vinner mark i Väst. I alla fall mot kristna. För kristna är den grupp som diskrimineras mest och som utsätts för flest hatbrott i Europa. Enligt färsk statistik är till exempel 95 procent av allt religiöst motiverat våld i Skottland riktat mot kristna. Världen idag 120330.
Kristna i Storbritannien allt mer marginaliserade. Världen idag 120330.
Gudrun Kugler: "Oroad för framtiden". "Utvecklingen av den juridiska situationen för Europas kristna bekymrar mig. Och om vi inte reagerar på detta problem, kommer vi alla, inte bara kristna, att stå inför fler begränsningar av fri- och rättigheter." Världen idag 120330.

Russia working on electromagnetic radiation guns. Vladimir Putin has confirmed Russia has been testing mind-bending psychotronic guns that can effectively turn people into zombies. The futuristic weapons - which attack their victims' central nervous system - are being developed by scientists and could be used against Russia's enemies and even its own dissidents by the end of the decade. Mr Putin has described the guns, which use electromagnetic radiation like that found in microwave ovens, as entirely new instruments for achieving political and strategic goals. Research into electromagnetic weapons has been carried out in the US and Russia since the '50s but it appears Putin has stolen a march on the US. Precise details have not been revealed but previous research has shown that low-frequency waves or beams can affect brain cells, alter psychological states and make it possible to transmit suggestions and commands directly into someone's thoughts. Herald Sun 120404.
Kommentar: Kan detta vara någonting som Antikrist kommer att använda sig av för att få lydiga efterföljare?

RFID Chips and FEMA Camps for ALL! We should all be concerned that Dr. Nick Begich made this video in 2005 and every thing he mentioned is now happening or being suggested in 2011. You tube 6:46.

Microchip RFID Forced Implantation in the Philippines (English Subtitle). ??? You tube 14:33.

Så ska ett chip få kroppen att läka. Operera in ett chip i kroppen och bota sjukdomar. Det låter som science fiction. Men inte för forskare i Linköping som skapat en krets där kemiska signaler skickas på samma sätt som i våra kroppar. Ny Teknik 120529.
Kommentar: Blir denna tekniken en del av Vilddjurets märke?

Bilderberg Attendees Discuss Plans To Kill Ron Paul. World Under Control 120602.

Europe mulls major step towards "fiscal union". When Jean-Claude Trichet called last June for the creation of a European finance ministry with power over national budgets, the idea seemed fanciful, a distant dream that would take years or even decades to realize, if it ever came to be. One year later, with the euro zone's debt crisis threatening to tear the bloc apart, Germany is pushing its partners for precisely the kind of giant leap forward in fiscal integration that the now-departed European Central Bank president had in mind. Reuters 120603.

Nu kan vi betala med handflatan. Nu ersätter handflatan id-kort och betalkort. Ett biometriskt inloggningssystem som läser av vener introduceras just nu i Sverige. Palmsecure håller som bäst på att introduceras i Sverige och presenteras just nu för banker och butikskedjor, skriver IDG.se. Systemet används i dag av elva miljoner människor främst i Japan. Dagens Nyheter 120604.

7 disturbing new cases of alleged cannibalism. The Week 120605.

Klartext frånTysklands förbundskansler Angela Merkel som vill gå mot politisk union i Europa. Det finns bara en långsiktig lösning: Europa måste gå i riktning mot ett Europas förenta stater. Vi behöver en politisk union och vi måste steg för steg lämna över ansvaret till Europa. Om några länder tvekar, så får vi andra gå vidare. Krisen inom eurozonen driver på i riktning mot ett Europas förenta stater. Sveriges Radio 120607.

Nationalekonomen och professor Kenneth Rogoff: Bara en politisk union kan rädda euron. Enligt den amerikanska stjärnekonomen är det enda sättet att rädda euron att slå ihop Tyskland och Frankrike till en politisk union och han vill se en ökad centralisering av EU. Eurokrisen är enligt Rogoff ett tydligt bevis för att det inte går att ha en gemensam valuta innan man har en politisk union. Svenska Dagbladet 120607.

Perry Stone: Mark of the Beast setup worldwide by 2017 through RFID chip in the hand or forehead? In USA through the Healthcare reform. You tube 18:44. The Obama health care bill under class II (Paragraph 1, section B) specifically includes a class II device that is implantable. You tube 5:51.

Statsskulder löper amok. En majoritet av världens industriländer skulle ha nekats inträde i eurosamarbetet i dag. För närvarande hotas både euroområdet och USA av betydligt högre skuldnivåer. Den offentliga skuldsättningen i USA - på 103 procent av BNP är högre än det nuvarande marknadsvärdet. Svenska Dagbladet 120911.

Report on the protection of children against ‘sectarian drifts’ to collide with the parents’ right to religious education of their choice? By Willy Fautré, Human Rights Without Frontiers. European Coordination of Associations and Individuals for Freedom of Conscience 120906.

På väg mot unionen: ECB ska övervaka EU-banker. EU-kommissionen lade på onsdagen fram ett förslag som gör Europeiska centralbanken till en europeisk banktillsynsmyndighet i en bankunion. Den gemensamma tillsynsmekanismen ska omfatta alla omkring 6.000 banker i euroområdet från den 1 januari 2014. Men mekanismen ska fasas in och börjar från januari 2013 att övervaka de banker som ECB väljer att bevaka, främst de banker som får finansiellt stöd. Från juli 2013 ska också alla systemviktiga banker övervakas av mekanismen. Affärsvärlden 120912.

Study points to health problems with genetically modified foods. Los Angeles Times 120920.

Václav Klaus warns that the destruction of Europe's democracy may be in its final phase. 'Two-faced' politicians have opened the door to an EU superstate by giving up on democracy, Václav Klaus, the veteran Czech statesman, tells Bruno Waterfield. The new push for a European Union federation, complete with its own head of state and army, is the "final phase" of the destruction of democracy and the nation state, the president of the Czech Republic has warned. The Telegraph 120922.

Japan kraschar i slowmotion. Det som är allra mest uppenbart är oftast det som är lättast att missa. Ett mycket stort land ser ut att i slowmotion vara på väg mot historiens största krasch. Världens reaktion: gäsp. Svenska Dagbladet 120923.

Finland och Frankrike: Arbetet med att skapa en digital inre marknad för EU bör påskyndas. Länderna framhäver att Europa behöver nya källor till tillväxt, där en fullt fungerande digital inre marknad senast 2015 är en central faktor. Europas bruttonationalprodukt har beräknats öka med över fyra procent före 2020 genom den digitala inre marknaden, det handlar alltså om flera hundra miljarder euro. Grundtanken med den digitala inre marknaden är att EU-området när det gäller elektronisk handel bör fungera som ett enda marknadsområde. Statsrådets kommunikationsavdelning i Finland 121005.

Europeiska unionen fick Nobels fredspris. Dagen 121012.

Hans Weichbrodt: Bönefrukost i Europaparlamentet i Strasbourg med angeläget tema. Världen idag 121012.

Hon går från att bekämpa apartheid till islamister. Nkosazana Dlamini-Zuma är Afrikanska Unionens nya ledare. Tidigare har hon gjort sig känd för att bekämpa apartheid. Nu prioriterar hon kampen mot islamister. Dagen 121017.

When a Palm Reader Knows More Than Your Life Line. Now some hospitals and school districts are using palm vein pattern recognition to identify and efficiently manage their patients or students — in effect, turning your palm into an E-ZPass. But consumer advocates say that enterprises are increasingly employing biometric data to improve convenience — and that members of the public are paying for that convenience with their privacy. New York Times 121110.

Five EU countries call for new military 'structure'. Five leading EU countries, but not the UK, have said the Union needs a new military "structure" to manage overseas operations. The foreign and defence ministers of France, Germany, Italy, Poland and Spain issued the call in a joint communique after a meeting in Paris. It lists a number of EU military priorities for the coming years: helping Somalia to fight Islamists and pirates; "a possible training mission to support the Malian armed forces" in reconquering north Mali; "assistance to support the new Libyan authorities" against Islamist militias; "normalisation" of the Western Balkans; "conflict resolution" in Georgia; and police training in Afghanistan. Euobserver 121116.

Kristnas rättigheter i Europadomstolen. Imorgon, tisdag, avkunnar Europadomstolen för mänskliga rättigheter dom i fyra principiellt viktiga mål som handlar om religionsfrihet för kristna i Storbritannien. Världen idag 130114.
Både ja och nej till kors i Europadomstolen. Nadia Eweida, anställd av British Airways, diskriminerades av flygbolaget när hon inte fick bära ett kors synligt på jobbet. Det har Europadomstolen slagit fast.-?Jag hoppar av glädje, säger hon till BBC efter domslutet.
I sjuksköterskan Shirley Chaplins fall handlade det om att hon tvångsförflyttades till ett skrivbordsjobb sedan hon vägrat att sluta använda halsband med kors i. Enligt Europadomstolen handlade det inte om diskriminering och BBC:s religionsjournalist Robert Pigott säger att domarna därmed har slagit fast att överenskommelser om hälso- och säkerhetsfrågor väger tyngre än Chaplins religiösa rättigheter. Dagen 130116.

17 Cities of Seven Hills? Rom, Edinburgh, Seattle, Richmond, Prag, Moskva, Asunción, Dunedin, Bryssel, Istanbul, Mekka, Nevada City, Tirumala, Jerusalem, Lissabon, Bamberg och Kampala.

A cashless society and fingerprint payments are on the horizon. The South Dakota School of Mines & Technology and Nexus USA have partnered on a biometrics programme, which may one day lead to a cashless society. Mail & Guardian Online 130123.

Datorns hårddisk kan bli ett minne blott. Alla dina filmer och bilder lagrade på en DNA-spiral. Det som låter som science fiction är nu verklighet och kan göra att datorns hårddisk ersätts av en tapet på väggen. För första gången har forskare kunnat lagra filmer, ljud och dokument på DNA-strängar och sedan plocka fram informationen utan att någon del av den har försvunnit. Genombrottet kan betyda att lagringsutrymmena blir i princip oändliga samtidigt som de tar oerhört liten plats. Dagens Nyheter 130123.

Alf Ronnby, docent i socialt arbete: Finanssektorn driver oss i fördärvet. EU:s strategi att tackla skuldberget anses av många ekonomer helt förfelad. Hårda åtstramningar och besparingar ökar istället krisen. Ekonomin går ner och arbetslösheten ökar och skulderna blir bara större och större. Genom att den Europeiska centralbanken (ECB) och valutafonden (IMF) skapar mera pengar som de lånar ut till de krisande bankerna ökar de på skuldberget. Och de krisande länderna kommer kanske aldrig att kunna betala tillbaka lånen. Det behövs en ny politik med en skuldavskrivning för de mest utsatta. Om den politiska viljan finns kan Europa börja om med ett nytt system, där den finansiella sektorn hålls i strama tyglar. Dagen 130123.
Sparpengar beslagtas för att rädda banker. Kommentar: I praktiken handlar kraven som Cypern måste uppfylla för att få miljardstödet om en konfiskation av bankkundernas sparpengar för att rädda Cyperns banker, skriver SVT:s utrikespolitiske kommentator Rolf Fredriksson. SVT 130316.

78-åringen fick inte handla för sin 50-lapp. Fritz Engström, 78, skulle köpa ett par gångjärn för 34 kronor på XL Bygg i Kalmar. Men det fick han inte - för han hade bara med sig kontanter. "De sa att de bara tog emot kontokort." Expressen 130427.
Fritz protesterade mot kortköp - dagens hjälte. Telias butiker och Kungssängen kedjor som helt slopat kontanterna. Expressen 130428.

Ny forskning: Finanskrisen gör fler sjuka. De ekonomiska åtstramningspaketen i Europa och USA slår mot människors hälsa. Självmord, depressioner och infektionssjukdomar har ökat dramatiskt, hävdar forskare i en ny studie skriver Reuters. DN 130429.

Ny resolution i Europarådet s Slår vakt om trosfrihet. Europarådet uppmanar i en resolution alla medlemsländer att förebygga religiösa motsättningar, ta större hänsyn till religionsfrihet och att värna religiösa minioriteter i andra delar av världen. Världen idag 130508.
Ruth Nordström: Ett viktigt klargörande. Ruth Nordström, jurist vid människorättsorganisationen Pro vita, ser positivt på formuleringarna om samvetsfrihet i Europarådets nya resolution. Den är ett bra steg framåt, inte minst när det gäller rätten till samvetsfrihet. Medlemsländerna, står det i skrivelsen, ska "säkerställa rätten till väl definierad samvetsfrihet i moraliskt känsliga frågor, som militärtjänst eller andra tjänster som har med hälsovård eller utbildning att göra. Detta ska ske i linje med olika tidigare rekommendationer, på villkor att rätten att inte diskrimineras respekteras, och att tillgången till lagstadgade tjänster garanteras". Ruth Nordström konstaterar att resolutionen bekräftar Europa­rådets tidigare ställnings­tag­ande om samvetsfrihet för all vårdpersonal. Detta är ett mycket viktigt klargörande från Europarådet, inte minst för Sveriges del, som så tydligt dekla­rerat att man selektivt väljer bort vissa mänskliga rättigheter, som samvetsfrihet, genom att inte införa en samvetsklausul i svensk lagstiftning. År 2010 fastslog Europarådet i en resolution att vårdpersonal ska ha samvetsfrihet. Ingen anställd, och inget sjukhus, ska tvingas medverka till abort, dödshjälp eller någon handling som leder till att ett foster eller embryo dödas. Sveriges riksdag röstade 2011 för att gå emot den resolutionen. Världen idag 130508.

Larm om ökad censur i Europa. När brittisk polis började gripa gatupredikanter blev juristen Paul Coleman intresserad av censur. Han är skarpt kritisk till att alltfler länder förbjuder kontroversiella åsikter. Den som trodde att censuren försvann med kommunisterna när järnridån föll tar miste. Juristen Paul Coleman menar att censurivern är så stor i europeiska demokratier att yttrandefriheten är hotad. I boken "Censored" (Censurerad) utvecklar han vad han menar. Paul Coleman är juridisk rådgivare vid Alliance Defending Freedom, ADF, en internationell organisation som bland annat verkar för yttrande- och religionsfrihet. Han är specialist på europeisk lag och har varit engagerad i en rad fall som tagits upp vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Det var en serie gripanden av brittiska gatupredikanter som gjorde att han började intressera sig för frågor om yttrandefrihet och censur. Som trogna, kristna evangelister uppmanade predikanterna folk att omvända sig. Det blev för mycket för britterna. Folk kände sig kränkta.
Ett par exempel:
• Storbritannien 2009:
Hotellägarna Ben och Sharon Vogelenzang diskuterade religion me en muslimsk gäst medan de åt frukost. Gästen anmälde dem senare till polisen för att han ansåg sig kränkt av deras uttalanden. Ärendet blev senare avskrivet, men paret Vogelenzang tvingades sälja hotellet efter att deras största kund, ett statligt sjukhus, inte längre ville hyra rum hos dem.
• Storbritannien 2010:
Shawn Holes dömdes till 1.000 pund i böter efter gatuevangelisation. Han hade just avslutat en appell och svarade på frågor från åhörarna när han fick en fråga om vad han ansåg om homosexualitet. Han svarade då att de "som lever i homosexuellt samliv, kommer, på samma sätt som andra syndare, till en plats som kallas helvetet". Holes blev omedelbart arresterad.
Världen idag 130522.

Nederlag för kristna i Europadomstolen. Tre av de fyra brittiska kristna som vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter efter att de ansett sig vara utsatta för diskriminering på arbetsplatsen har nu slutgiltigt fått avslag i domstolen. Andrea Williams, chef för kristna juridiska organisationen Christian Legal Centre, menar att konsekvenserna kan bli allvarliga för kristna i Storbritannien, med tanke på den ändrade äktenskapslagstiftning som just nu debatteras i parlamentet. "Vi har sett gång på gång i brittiska domstolar att när de hamnar i konflikt, sätts rättigheter som gäller sexuell läggning före rätten till religionsfrihet... Omröstningen i underhuset i förra veckan avslöjade det politiska tillståndet i Storbritannien. Inga av de tillägg som hade avsikten att skydda samvetsfriheten för de som tror på det traditionella äktenskapet accepterades", säger hon i ett uttalande. Världen idag 1310530.

Nya EU-direktiv ska värna religionsfrihet. EU:s medlemsstater har antagit riktlinjer för hur man ska arbeta för att främja religions- och övertygelsefrihet i länder utanför unionen. Svenska missionsrådet är en av de tiotalet frivilligorganisationer som påverkat textens utformning. Dagen 130626.

Microsoft tillåter agenter spionera på Skype. Hotmail, webbchattar, videosamtal på Skype och molntjänster med mer än 250 miljoner användare. Microsoft har tillåtit amerikansk underättelsetjänst att spionera på sina användare, avslöjar nya dokument som tidningen the Guardian tagit del av. Microsoft har bland annat hjälpt organisationen NSA att lösa upp bolagets krypteringsnycklar. Allt material som samlas in via NSA:s signalspaningssystem Prism uppges ha delats med både FBI och CIA. Ny Teknik 130712.

Hollande lovar aktiv dödshjälp innan årets slut. Frankrike är på god väg att legalisera dödshjälp. Trots nej från landets etiska kommitté, lovar president Hollande en omröstning i parlamentet innan året är slut. Som avskräckande exempel pekar kommittén på grannländerna Belgien, Nederländerna, Schweiz och Luxemburg, där eutanasi är tillåten. "Dessa länder legaliserade dödshjälp för patienter i livets slutskede och som kunde fatta egna beslut. Men i praktiken har målgruppen successivt breddats och utvidgats till sårbara grupper i samhället", skriver CCNE i sin rapport, där man också konstaterar att en femtedel av de patienter som fick dödshjälp i Schweiz mellan 1990 och 2000 inte led av någon dödlig sjukdom. Världen idag 130715.

Scientists discover what’s killing the bees and it’s worse than you thought. When researchers collected pollen from hives on the east coast pollinating cranberry, watermelon and other crops and fed it to healthy bees, those bees showed a significant decline in their ability to resist infection by a parasite called Nosema ceranae. The parasite has been implicated in Colony Collapse Disorder though scientists took pains to point out that their findings do not directly link the pesticides to CCD. The pollen was contaminated on average with nine different pesticides (Ett bekämpningsmedel (pesticid) är en kemikalie som är avsedd för att döda, förhindra framväxt av, eller på annat sätt reglera tillväxt av skadliga organismer.) and fungicides (Fungicider kallas ämnen som är giftiga för svampar. Ordet används framför allt om de bekämpningsmedel som används för att skydda till exempel jordbruksgrödor mot svampangrepp.) though scientists discovered 21 agricultural chemicals in one sample. Scientists identified eight ag chemicals associated with increased risk of infection by the parasite. Most disturbing, bees that ate pollen contaminated with fungicides were three times as likely to be infected by the parasite. Widely used, fungicides had been thought to be harmless for bees as they’re designed to kill fungus, not insects, on crops like apples. “There’s growing evidence that fungicides may be affecting the bees on their own and I think what it highlights is a need to reassess how we label these agricultural chemicals," Dennis vanEngelsdorp, the study’s lead author, told Quartz. Quartz 130724.

Mysterious Hum Driving People Crazy Around the World. The Hum, a mysterious droning sound, has been heard in places like Bristol, England, Bondi, Australia and Taos, N.M. Only about 2 percent of the people living in any given Hum-prone area can hear the sound, and most of them are ages 55 to 70. livescience 130725.

The Guardian tvingades förstöra Snowdendokument. Brittiska myndigheters jakt på tidningen The Guardians läckta NSA-dokument har nu nått regeringsnivå. Samtidigt avslöjas att tidningen tvingats förstöra hårddiskar efter krav från myndigheterna. Dagens Nyheter 130820.

Flyktingar ges arbetstillstånd till låtsasjobb. Arbetstillstånd har blivit ett nytt sätt för syriska flyktingar att ta sig till Sverige. Hundratals syriska arbetskraftsinvandrare söker asyl kort efter att de anlänt. DN har granskat ett företag som tog hit flyktingar för jobb som aldrig fanns. Dagens Nyheter 130820.

NSA-läckan Edward Snowden: "Så avlyssnade NSA FN-högkvarteret". Enligt rapporten lyckades NSA:s experter knäcka koderna till FN:s videokonferenssystem. "Datatrafiken ger oss en inblick i interna telefonkonferenser inom FN", lät ett uttalande från NSA på en av de avslöjade filerna. Der Spiegel menar att "övervakningen är intensiv, välorganiserad och har lite eller inget att göra med att upptäcka terrorister". Dagens Nyheter 130825.

NSA-läckan Edward Snowden: USA har knäckt "säkra" krypteringar. "Säkra" krypteringar som används för penningöverföringar eller epost på nätet har knäckts av USA. De olika säkerhetstjänsterna försvarar i olika dokument sina intrång med att de måste kunna ta sig in i olika krypterade system i sin jakt på terrorister. Dagens Nyheter 130905.

NSA-läckan Edward Snowden: Brasiliens president ställer in möte med Obama. Brasiliens president Dilma Rousseff ställer in sin resa till USA och sitt möte med president Barack Obama. Detta som en reaktion på avslöjandena att USA spionerat på henne. "Hon är oerhört arg." Dagens Nyheter 130905.

MaLou Lindholm: Press på Sverige om euromedlemskap. 56 procent emot och 42 procent för. Så blev röstsiffrorna i folkomröstningen 2003 om ett svenskt euromedlemskap. Med facit i hand anser en stor majoritet av svenskarna, inklusive statsminister Reinfeldt och finansminister Borg att det var ett bra val som svenska folket gjorde för exakt tio år sedan. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har antalet svenskar som i dag är emot euron ökat till över 80 procent, medan endast 10 procent är för. Många svenskar lever i tron att Sverige liksom Storbritannien och Danmark har fått undantag och själva bestämmer om Sverige ska införa euron och att det i så fall per automatik kommer att föregås av en ny folkomröstning. Det stämmer inte. Dels finns det inga skrivningar i grundlagen om och när folkomröstningar ska ske. Det avgör våra valda riksdagsledamöter från fall till fall. Dessutom är folkomrösningar i Sverige inte bindande utan endast rådgivande och riksdagen beslutar om de ska följa resultatet, vilket gjordes 2003. Under det senaste året har EU ökat trycket på Sverige. Tidigare räknade man, på EU-nivå, Sverige till de länder som har undantag men i EU-dokument och uttalanden tillhör vi numera kategorin länder som kallas "not-yet-euro-members". I ett tal i maj i år underströk EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso än en gång att den nuvarande utformningen av euroområdet "bara är tillfällig eftersom alla EU-länder förutom två [Danmark och Storbritannien] är förutbestämda att bli fullvärdiga medlemmar i EMU, enligt fördraget". Fria Tidningen 130913.

Jenny Nordberg: Var är FN:s biståndsmiljarder? UNDP är en av de största kolosserna inom FN, som riktar in sig på jordens värsta elände - de ska hjälpa de fattigaste och mest utsatta i 170 länder. FN:s flaggskepp beskrivs som en plats där en mindre del handlar om världsförbättrande, men desto mer om segdragen byråkrati, interna konflikter och personlig vinning för de tusentals medarbetarna. Resultatet blir därefter. Om det känns lite kymigt att tjugo miljoner kronor ur biståndsbudgeten gått till en ministerlön, vad är då rätt ord för att beskriva att miljarder skickats till FN för att hjälpa fattiga, när FN nu säger tyvärr; det blev inget med den saken. SvD 130927.
Biståndets svarta hål. Sverige har de senaste tre åren skickat 24 skattemiljarder i bistånd till FN - men det finns brister i både uppföljning och kontroll. Två män med unik insyn i Stockholm och New York berättar i dag om ett slutet system där många vill tysta granskning. De svenska diplomaterna är så välkomna. De skickar varje år uppemot 5 miljarder skattekronor rakt in i FN-systemet, varav en stor del går till att finansiera generösa löner, förmåner och resor för de anställda. Inom FN existerar inte heller några strikta generella regler för transparens och utvärdering, trots att utvärderare inom FN har tryckt på för att få det. Tvärtom anses ofta hjälparbete och utveckling kunna bedrivas bäst utan insyn. Därför har större delen av FN ingen oberoende utvärdering och hemligstämplar det mesta. SvD 130930.

Andreas Cervenka: Därför är världens ekonomi så bräcklig. I själva verket skapar bankerna pengar i samma sekund som de beviljar nya lån. Därmed uppstår också ny köpkraft. Detta sker Ex nihilo, ur tomma intet. Detta är viktigt eftersom hur mycket och till vem banker på detta sätt pumpar ut nya pengar får stor påverkan på ekonomin. Fördelen är att det kan skapa vad vi kallar tillväxt. Den mest uppenbara nackdelen är att blåser upp priserna på tillgångar med bubblor och krascher som följd. SvD 131005. Adair Turner on You tube.

Per Gudmundson: Klassisk diktator i Azerbajdzjan. "Folket älskar mig, och det finns inget jag kan göra åt det". Så svarade den förre presidenten apropå den personkult som växte fram i Azerbajdzjan efter frigörelsen från Sovjetunionen. Varje småstad har en gata döpt efter "den azeriska nationens fader", som han kallas. Det finns parker, skolor, monument, statyer, industrier, flygplatser och myndighetsbyggnader med hans namn. Och överallt små museer om hans livsgärning. Gejdar Alijev gjorde karriär inom KGB, blev kommunistpartiets ledare i Azerbajdzjan, och satt dessutom i Politbyrån, Sovjetunionens högsta politiska ledning. Efter Sovjets kollaps stajlade han om sig till azerisk nationalistledare, och kom till makten 1993. Tio år senare hade statsapparaten fyllts av släktingar och andra lojala, varefter makten överlämnades till sonen Ilham Alijev. Kulten fortsätter. SvD 131009.

Utbredd fattigdom i Europa. Miljoner människor har gått från välstånd till fattigdom i Europa som upplevt den värsta ekonomiska krisen på 60 år, skriver Röda Korset i en ny rapport. De humanitära konsekvenserna kommer att bli långvariga med social utslagning och stor oro för framtiden. Det ger grogrund för ökad främlingsfientlighet och extrema åsikter. Rapporten bygger på erfarenheter från 42 europeiska länder. I 22 av länderna har andelen människor som är beroende av Röda Korsets matbistånd ökat med 75 procent mellan 2009 och 2012. 3,5 miljoner människor köar i dag för att få mat. 43 miljoner i Europa kan inte äta sig mätta varje dag och för första gången i modern tid tvingas barn i Europa leva under svårare förhållanden än sina föräldrar. SvD 131011.

Synen på kors skiljer sig i Norden. De nordiska tv-bolagen skiljer sig i synen på nyhetsuppläsare som bär religiösa symboler. Det är tvärnej till kors om halsen i Sverige och Norge - men i dansk och finsk tv ses symbolen mer som ett smycke. Dagen 131108.

Domstol godkänner kors i polska parlamentet. En appelationsdomstol har beslutat att det kors som hänger på en vägg i det polska parlamentet inte bryter mot några lagar om mänskliga rättigheter. Dagen 131211.

NSA:s superhackare buggar datorer innan de levererats. USA:s underrättelsetjänst stoppar datorleveranser för att stoppa i buggningsutrustning. Nu avslöjas NSA:s grupp med "superhackare" - Tao - som står bakom de tuffaste övervakningsuppdragen. De anställdas uppdrag är att "bryta sig in i, manipulera och exploatera datornätverk", skriver Der Spiegel. Aftonbladet 131229.

Mjukvara från NSA i 100.000 datorer. Den amerikanska underrättelsetjänsten NSA har planterat mjukvara i nästan 100 000 datorer världen över, uppger tidningen The New York Times. Programmet gör att USA kan övervaka dessa datorer och använda dem för att genomföra cyberattacker. Programmet, som går under kodnamnet Quantum, ska bland annat ha installerats i datorer som tillhör den kinesiska och ryska militären, samt i datornätverk som används av knarkkarteller i Mexiko, enligt tidningen. DN 140115.

Förenta stater målet för EU-topp. EU bör bli en federal stat där medlemsländernas regeringar bara har en rådgivande funktion. Det menar Viviane Reding, vice ordförande i EU-kommissionen, och hon ser EU-valet i maj som ett viktigt vägval. Med mer eller mindre regelbundna mellanrum kommer utspel från EU-kommissionen som visar att det finns en vision för EU med långt större överstatlighet än i dag. EU-kommissionens president José Manuel Barroso har vid en rad tillfällen förklarar att EU behöver utvecklas till en federation av stater. I maj förra året sade han enligt The Telegraph att planerna på en starkare union kan låta som "politisk science fiction", men att de kommer att vara verklighet inom några år. "Vi behöver bygga ett Europas förenta stater med kommissionen som regeringen och två kammare: EU-parlamentet och en "senat" av medlemsstater", sade Reding i ett nyårstal som återges på kommissionens hemsida. Men hon underströk också att det är hennes personliga uppfattning och att det finns "andra åsikter där ute om Europas framtid". Världen idag 140115.

Religiösa lobbyister i EU allt viktigare. Religiösa lobbyorganisationer spelar en allt viktigare roll i EU-politiken. Bara under 2013 registrerades 14 nya organisationer i det så kallade Öppenhetsregistret. Dagen 140122.

85 rikare än halva jordens befolkning tillsammans. Världens 85 rikaste personer har mer pengar än jordens fattigaste hälft, 3,5 miljarder människor, tillsammans. De ekonomiska orättvisorna fortsätter öka globalt, enligt välgörenhetsorganisationen Oxfam. Dagens Nyheter 140120.

Island dropper EU-søknaden. Island vil trekke tilbake sin søknad om medlemskap i EU, opplyser landets regjering. NRK 140222.

Gyllene gryning tackar Nordiska motståndsrörelsen! Nyligen mottog vi i Nordiska motståndsrörelsen ett tackbrev från Gyllene gryning, signerat partiledaren Nikolaos Michaloliakos. Partiet ville bland annat tacka oss för vårt stöd i denna turbulenta tid. Nordfront 140309.

Leif Danielsson och Nils Lundgren (Junilistan): EU - ett hot mot Europas själ. I maj är det EU-val. De europeiska folken är mer skeptiska än någonsin till att ge upp sina nationalstater och överlåta makten till Bryssel. Men EU-kommissionärerna propagerar för att det är dags för ett Europas förenta stater (EFS) som talar med en röst. Vi har slagits för att Sverige ska få behålla kronan och den segern blev stor, men vi måste fortsätta tills vi uppnått målet att få ett undantag inskrivet. Det är inte oviktigt, tro inte på dem som säger att detta är en icke-fråga. Så sent som förra året deklarerade EU-presidenten Barroso att alla utom de två som har undantag (Danmark och Storbritannien) ska införa euron. Vi behöver slå vakt om svenskt självbestämmande Världen idag 140402.

Margareta Stéen m.fl.: Billigt kött kan göra oss sjuka på sikt. Dåligt djurskydd gör att stressade djur växer sämre. I många länder förebyggs detta med högt antibiotikatillskott i fodret. Ju mer antibiotika som används för att maskera dålig djurvälfärd, desto större är risken för oss människor, skriver forskare från Sveriges lantbruksuniversitet. Svensk handel säljer i dag alltmer kött från länder som bryter mot EU:s djurskyddsregler. Handeln importerar också och säljer kött till oss konsumenter som kan sprida antibiotikaresistens. Detta riskerar på sikt att göra oss sjuka och ge oss svårbehandlade infektioner. Företrädare för handelns stora kedjor säger att vi konsumenter vill ha det billigaste köttet och att handeln därför inte kan sluta att köpa in kött av djur från länder som inte uppfyller EU:s lägsta krav på djurskydd. Man köper in kött av djur som lever med betydligt sämre djurvälfärd än i Sverige. Detta för att pressa priset några kronor per kilo. Svenska Dagbladet 140420.

Jacob Rudolfsson, Samordnare Svenska evan­geliska alliansen: Märklig och otydlig sektrapport. Svepande generaliseringar, vaga anklagelser och ogrundade påståenden. Så beskriver Jacob Rudolfsson innehållet i Europarådets nya rapport om sekter. Dagen 140416.

Sektrapporten inte längre ett hot mot religionsfrihet. Europarådet röstade nyligen igenom en förkortad och rejält urvattnad version av den "sektrapport" som förberetts av den franske politikern Rudy Salles, och som lett till omfattande kritik både från religiösa samfund och sekulära analytiker. Världen idag 140424.

Nationalister flirtar med kristna. De främlingsfientliga partierna är på frammarsch i Europa. I 18 av 28 EU-länder är nationalistiska partier redan invalda i EU-parlamentet, och många av dem hävdar sig vara kristna. "Man spelar på motsättningarna mellan kristendom och islam," säger Andreas Johansson Heinö, statsvetare. Dagen 140514.

Yusuf Aydin (KD): Tre saker som EU kan göra för förföljda kristna. För det första behöver kraven för biståndet bli hårdare. EU är världens största biståndsgivare och det land som tar emot bistånd från EU måste arbeta mot religiös förföljelse. För det andra ska motsvarande krav gälla unionens samarbetsavtal. EU med sina 28 medlemsländer och 500 miljoner invånare är större i befolkningsmängd än USA och Ryssland tillsammans. EU kan erbjuda en stor marknad, men dess handelsparterners måste respektera mänskliga fri- rättigheter. För det tredje måste EU använda sina medel i utrikes- och säkerhetspolitiken. Genom sina diplomatiska förbindelser har man som aktör stora möjligheter att betona vikten av att skydda kristna på utsatta platser. Världen idag 140515.

Frihandel utan villkor hotar folkhälsan. Klordoppad amerikansk kyckling har blivit ett slagträ i debatten om frihandel. Svenska liberala ledare framför att det skulle vara ett hinder mot fri handel och anklagar debattörer för protektionism. Men en öppen och fri handel betyder inte en fri marknad av sjukdomar och resistenta bakterier, skriver sju veterinärer. Svenska Dagbladet 140519.

Prinsen jämför Putin med Hitler. Brittiske prins Charles ska ha jämfört ryske presidenten Vladimir Putins agerande med Adolf Hitlers, rapporterar bland andra nyhetsbyrån NTB. Svenska Dagbladet 140521.

Ryska flygplan kränker Finland. Det finländska så kallade Gränsbevakningsväsendet utreder misstankar om att två ryska flygplan kränkt finländskt luftrum under tisdagen. Svenska Dagbladet 140521.

Glödlampor exempel på irriterande EU-beslut. Junilistan skulle få 0,2 procent av de svenska rösterna om Novus opinionsundersökning från början av maj stämde. De går till EU-val med krav på fler folkomröstningar och färre smådirektiv. Världen idag har talat med Camilla Lindberg, som är en av partiets kandidater. Världen idag 140522.

Stefan Swärd: Två olika visioner om Europa. Den ena handlar om att skapa ett Europas förenta stater. På liknande sätt som USA är förenta stater, ska också EU utvecklas i samma riktning. Den andra visionen med EU är att det ska vara ett mellanstatligt samarbete. Framför allt för att främja ekonomiska utvecklingen och ekonomiska samarbetet mellan EU-länderna. Det mellanstatliga samarbetet, kan man knappast invända emot Världen idag 140526.

Nyvalda högerextrema i Europa. En brokig familj av nationalister, nynazister, ultrakonservativa och populister. Så beskriver statsvetaren Ann-Cathrin Jungar, medlem i SvD:s valpanel och expert på högerpopulistiska och högerextrema europeiska partier, företrädare i det nyvalda EU-parlamentet. Svenska Dagbladet 140527.

Ex-sovjetrepubliker skapar ny union. Ledarna för Ryssland, Vitryssland och Kazakstan har under torsdagen enats om att bilda en euroasiatisk union. Enligt Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI, försöker länderna skapa ett slags alternativ till EU. Syftet med unionen är att stärka banden mellan de tre forna Sovjetrepublikerna. De hoppas också kunna bli en ekonomisk utmanare till USA, EU och Kina, och att fler länder, bland annat Ukraina, ska ansluta sig så småningom. Men det skiljer sig också åt på många punkter, EU är en frivillig sammanslutning på ett helt annat sätt. Svenska Dagbladet 140529.

Utvecklingsländer förlorar miljoner på korruption. Utvecklingsländerna förlorar minst en biljon dollar om året på grund av skatteflykt och korruption som underlättas av svaga lagar i de rika länderna. Detta enligt en ny rapport som inför ett kommande toppmöte uppmanar ledarna för världens rikaste nationer att vidta åtgärder. Den nya rapporten har lanserats av organisationen One Campaign, som arbetar för att bekämpa fattigdomen i Afrika. Enligt rapportförfattarna skulle de motsvarande sju biljoner kronor som varje år går förlorade kunna användas till att rädda livet på 3,6 miljoner människor årligen. Och om bara en mindre del av de pengar som flödat från södra Afrika kunde återföras så skulle dessa kunna användas till att ge tio miljoner barn möjlighet att gå i skolan. Rapportförfattarna slår fast att så fort korruptionen tillåts breda ut sig så minskar investeringarna, liksom den ekonomiska tillväxten i ett land. Men i utvecklingsländerna slår korruptionen särskilt hårt och får enligt rapporten rent dödliga konsekvenser. Hemmets Vän 140918.

Storbritannien redo läma EU. Eu ska inte ta för givet att Storbritannien stannar kvar, FI:s amorteringskrav riskerar slå in öppna dörrar och IS vill ha egen valuta. Det är några av morgonens nyheter. UK redo lämna EU. EU ska inte ta för givet att Storbritannien stannar kvar som medlem, enligt utrikesminister Philip Hammond. (DN-lör) Nyhetsbyrån Direkt 141117.

Många greker rädda för en ny bankkris. Skarpa varningar från Europa och en ny regering i Aten som vill skriva av skulderna bäddar för frontalkrock. Vanliga greker tar det med en nypa salt. Samtidigt fortsätter miljarder att flöda ut från de grekiska bankerna. SvD 150127.

På deras företag har man chip i handen. Öppna dörrar, skriva ut papper och kommunicera med telefonen med hjälp av en enkel handrörelse. För de anställda på företaget Epicenter i Stockholm är det ingen utopisk framtidsversion utan den faktiska vardagen. Där har ett gäng anställda låtit operera in ett litet microchip i handen för att "underlätta arbetsdagen". "Vi använder tekniken för att öppna dörrar, för secure printing, digitala visitkort och för att prata med smartphone-appar. Användningsområdena kommer säkert att öka, just nu är vi nyfikna på att se vad man kan göra i dag," säger Patrick Mesterton, vd och en av grundarna av Epicenter till tidningen Metro. Chippet sägs vara ungefär lika stort som ett riskorn och placeras antingen mellan tummen och pekfingret eller på undersidan av handen. Dagen 150205.

Svenskt initiativ fick med religionsfriheten. När FN ska ta fram världens nya utvecklingsmål så finns förslaget att religionsfrihet ska vara med. Tack vare Sverige. Dagen 150211.

Grekförhandlingar kollapsar. Kniven mot strupen. Förhandlingarna med Grekland kollapsade på måndagskvällen efter ett upptrappat ordkrig och bara tre timmars förhandlingar i eurogruppen. Den nya regeringen i Aten har nu fyra dagar på sig att komma upp med ett kompromissförslag. SvD 150216.

Grafik: Så stort är det grekiska skuldberget. Total skuld: 323 miljarder euro. SR 150220.

Greece to get four extra months under current bailout. Greece has agreed to all the conditions laid out by Germany and is likely to get its bailout programme extended by another four months, provided international creditors give a green light on Monday. EU Observer 150220.

Abort på EU-agendan igen. Europaparlamentet röstar denna vecka om två icke bindande rapporter som vill främja lagliga aborter och samkönade äktenskap i hela EU. Kritiker försöker få de aktuella paragraferna bortlyfta ur rapporterna, som läggs fram av utrikesutskottet respektive jämställdhetsutskottet. Världen idag 150309.

Kritiserad rapport fick stort stöd. Europaparlamentet antog på tisdagen med siffrorna 441 för och 205 emot en icke-bindande resolution om jämställdhet som kritiserats för att den bland annat uttalar sig för tillgång till lagliga aborter i hela EU. Lars Adaktusson (KD), som var den ende svenske ledamot som röstade mot rapporten i dess helhet. Hans främsta skäl till att avslå rapporten, säger han, är att den på flera punkter eftersträvar en enhetlighet i politiken som går emot EU:s mandat och principen om att politiska beslut bör fattas så nära de berörda medborgarna som möjligt. En majoritet av ledamöterna godkände samtidigt ett tillägg, som förtydligar att frågor som rör sjukvårdspolitik endast kan beslutas av medlemsländerna, och inte av unionen centralt. Världen idag 150310.
Lukas Berggren: Europa­parlamentet fröstade ör den så kallade Tarabella-rapporten, eller "Jämställdhet mellan män och kvinnor i Europeiska Unionen 2013" som det fullständiga namnet är. Omröstningen får inga direkta juridiska konsekvenser, då det rör sig om en icke-bindande resolution. Men den kommer med all sannolikhet att användas som ett underlag för opinionsbildning och påtryckningar för kommande lagförslag. Så har det varit tidigare. EU-länderna ska även, enligt rapporten, uppmanas att "beakta nya familjestrukturer vid utarbetandet av skatte- och bidragspolitiken". Nya familjestrukturer ska rimligen tolkas som allt annat än det traditionella äktenskapet mellan man och kvinna. En skattemässig påtryckning i mer hbtq-vänlig riktning, således. Mest påfallande är Europaparlamentets påtryckning i abortfrågan, där man hävdar att "kvinnor måste ha rätt att råda över sina sexuella och reproduktiva rättigheter, särskilt genom enkel tillgång till preventivmedel och abort". Syftet med den sortens formuleringar är förstås att sätta press på de olydiga, i det här fallet länder som Malta, Polen och Irland. Abort framställs gärna som en mänsklig rättighet, som alla måste underordna sig. Den svagaste parten i sammanhanget, det ofödda barnet, omnämns dock inte. Lars Adaktusson (KD) var den ende svenske EU-parlamentarikern som röstade nej till Tarabella-rapporten. Det gjorde han rätt i. Han kommer på torsdag även att rösta nej till den så kallade Panzeri-rapporten, en rapport som går i samma anda. Det gör han också rätt i. Världen idag 150311.

Juncker vill skapa EU-armé. EU bör bilda en gemensam armé för att skydda kontinenten mot Ryssland och andra hot. Det säger EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Världen idag 150311.

Island inte längre EU-kandidat. Island har informerat Bryssel om att landet inte längre anser sig vara en EU-kandidat och inte tänker återuppta förhandlingarna om ett medlemskap i unionen. En gemensam armé för EU:s 28 medlemsländer är nödvändig som skydd mot Ryssland och andra hot och för att upprätta EU:s anseende i omvärlden. Det säger Jean-Claude Juncker till tyska tidningen Welt am Sonntag. Tanken på ett gemensamt EU-för­svar fanns med i EU:s Lissa­bon­fördrag som trädde i kraft 2009 och är ett uttalat mål. Men medlemsländerna står långt ifrån varandra i frågan. Särskilt Storbritannien är en uttalad motståndare, och Danmark har valt att helt stå utanför allt försvarssamarbete. EU har sedan 2007 mindre snabbinsatsstyrkor (battlegroups) som kan sättas in i konfliktområden vid krissituationer. De har ännu inte använts i någon stridande funktion. SvD 150312.

Island drar tillbaka EU-ansökan. Island har officiellt dragit tillbaka sin EU-ansökan, och därmed grusat unionens förhoppningar om att trots eurokrisen framstå som en åtråvärd politisk och ekonomisk klubb för rika västnationer. efter att förhandlingarna förvandlats till häftiga gräl om det för Island så viktiga fisket, och, framför allt, efter att eurokrisen började eskalera just som Islands egen ekonomi reste sig, så vände islänningarna återigen EU ryggen. För två år sedan fick ön en ny regering som lovade att dra tillbaka EU-ansökan. SvD 150313.

Kosovo strävar västerut och räds påverkan från öst. Europas yngsta land Kosovo besöks i dag av EU:s utrikeskommissionär Federica Mogherini. Kosovos mål är att bli med i både EU och Nato, men det försvåras bland annat av att flera EU-länder ännu inte erkänner Kosovo som en självständig nation. Och under tiden oroas regeringen i huvudstaden Pristina för hoten som man ser komma österifrån. Utvecklingen det senaste året med ett allt offensivare Ryssland som försöker stärka sina band med länder i sydöstra Europa, till exempel med Kosovos grannland Serbien, följs med oro i Pristina. Kosovo har just nu statusen som ett potentiellt medlemsland. Men fem EU-länder, bland dem Grekland och Spanien, erkänner inte Kosovo som ett självständigt land. Senast i går sa Greklands ambassadör i Serbien att man inte har några planer på att ändra på det. SR 150326.

Grekland kräver miljarder i krigsskadestånd av Tyskland. Den grekiska regeringen har nu för första gången nämnt en totalsumma som man vill ha i skadestånd från Tyskland efter andra världskriget. Det handlar enligt grekiska beräkningar om motsvarande 2 500 miljarder kronor. Men Tyskland säger hittills blankt nej till förhandlingar. Det handlar om nästan 279 miljarder euro, alltså motsvarande drygt 2500 miljarder kronor, enligt den grekiske vice finansministern Dimitris Mardas. Summan har tagits fram av en grekisk expertkommission. Cirka 10 miljarder euro av totalsumman är en återbetalning av ett tvångslån som den dåvarande grekiska regeringen tvingades att ta för Nazitysklands räkning. Resten är ersättning för fysisk förstörelse och mänskligt lidande. SR 150407.

Stark opinion för Syriza i Grekland. Samtidigt som irritationen i EU-leden växer kring den grekiska regeringens förhandlingstaktik om en ny ekonomisk krisplan, ökar stödet för samma förhandlingstaktik hemma i Grekland. Och premiärminister Alexis Tsipras popularitet är uppe i nära 80 procent, enligt en nygjord opinionsundersökning. SR 150409.

Elisabeth Sandlund: Bara enat EU kan rädda flyktingarna. Hur många människoliv ska spillas på Medelhavet? EU omtalas ofta som ett fredsprojekt. Men om freden bara gäller de människor som råkat f­ödas i något av unionens länder är den värdelös. Fredstanken, alldeles särskilt den som har kristna förtecken, är mycket större än så. Den måste innebära en u­tsträckt hand även mot den som står utan­för. Dagen 150417,

Tiden håller på att rinna ut för Grekland. Tiden håller på att rinna ut för Grekland att nå en uppgörelse med de internationella långivarna. Utan mer pengar är statskassan snart tom och regeringens krav på att alla statliga institutioner ska låna ut sina pengar till Centralbanken väcker kritik. Samtidigt finns fortfarande en stark uppslutning kring premiärminister Alexis Tsipras och hans vänsterledda regering. SR 150430.

Greklands kreditbetyg: Sämre än skräpstatus. Nu dras snaran åt ytterligare. Ratinginstitutet Moodys sänker Greklands kreditbetyg och varnar för ökad risk för betalningsinställelse och "Grexit". I resten av eurozonens krisländer växer däremot tillförsikten - med politiska reformer som drivkraft. Precis som i Grekland är det i resten av krisländerna politiken som driver utvecklingen. Skillnaden är att det i Italien, Spanien, Portugal och Irland snarare rör sig om växande förtroende och inte om sönderfall. SvD 150430.

Per Eriksson, professor och Hans Swärd, professor: "Förbud är kortsiktigt, dyrt och löser inte problemen". Utanförskap förstärks. Erfarenheter från bland annat Danmark och England visar att förbud mot tiggeri är ett kostsamt och ineffektivt sätt att hantera EU-migranternas ­situation. Dessutom kan det bidra till stigmatiseringen av romer, och göra EU mer ­orättvist. I stället för att lägga stora summor på polisiära insatser och rättsliga processer skulle pengarna kunna användas mer effektivt för insatser för att bekämpa fattigdom. Dessutom riskerar lokala och nationella förbud att man att bollar runt problemet mellan olika länder, i stället för att vi i Europa tar ett gemensamt ansvar. Partiella förbud som att förbjuda en viss typ av tiggeri, som till exempel organiserat tiggeri, leder ofta till svåra avgränsningar och tolkningsproblem och leder lätt till ytterligare lagskärpningar. Var går till exempel gränsen om en familj, en släkt eller om en hel by organiserar sig? Europeiska kriminologer har argumenterat för att det är orättvist att kriminalisera fattiga och utsatta grupper, eftersom det i praktiken blir fattigdomen som kriminaliseras och man inskränker den fria rörligheten inom EU för de fattigaste. Har vi inte system som tillräckligt kan skydda dem mot övergrepp, trakasserier och förnedrande stereotyper gör vi dem ännu mer skyddslösa. DN 150507.

Båtflyktingar möter Jesus på Sicilien. Mitt i nöden bland de tusentals båtflyktingar som kommer till Italien finns missionärer som når dem med evangeliet. "Det är många fler som vill komma på våra gudstjänster än vi kan ta emot," berättar pastor Tommaso Pipitone i den lilla staden Petrosino på Sicilien, som i flera år arbetat med att hjälpa flyktingar och ge dem evangeliet. Världen idag 150508.

Grekland varnar för tom kassakista. Ett pressat Grekland har betalat en skuld på 750 miljoner euro till IMF. Men en uppgörelse med eurozonen om reformer är långt ifrån klar. Den grekiske finansministern varnar för att tillgångarna snart tar slut. SvD 150511.

Vad är det egentligen som händer i Grekland? Ett strategiskt schackspel eller blodigt allvar? Aten är i dag en häxkittel av heta rykten, motstridiga uppgifter och förvirrande utspel. SvD Näringslivs Tomas Lundin reder ut vad som är sant - och pekar på vad som möjligtvis är desinformation eller brickor i ett intrikat förhandlingsspel. SvD 150521.

EU till Ungern: Hej, diktatorn. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker är inte den som drar sig för raka ord. På fredagen kallade han Ungerns auktoritära ledare Viktor Orbán för diktator. I juli i år sade Orbán i ett tal att han ville avskaffa den liberala demokratin till förmån för en "icke-liberal stat", och pekade på länder som Ryssland, Turkiet och Kina som exempel på framgångsrika länder som inte är liberala och, vissa av dem, inte ens demokratier. SvD 150522.

Grekland kan inte betala IMF-lån. Grekland kommer inte att kunna betala tillbaka 1,6 miljarder euro till Internationella Valutafonden IMF nästa månad, medger inrikesminister Nikos Voutsis och skruvar upp nervkriget med de internationella långivarna. SvD 150524.

Här är partierna i "Nationernas och frihetens Europa". På tisdagen presenterades en ny partigrupp i EU-parlamentet av franska Front Nationals partiledare Marine Le Pen. SvD 150616.

Glöm Grekland - här är världens sämsta ekonomier Ukraina, Haiti, Tchad, Venezuela, Guinea, Libyen, Jemen, Madagaskar, Centralafrikansa republiken och Burma. SvD 150616.

Förtroendet för Merkel står på spel. Tyskland ligger ute med en enorm summa pengar som går upp i rök om Grekland gör konkurs. Men det handlar ändå inte i första hand om pengarna utan om ett politiskt projekt som är intimt förknippat med förbundskansler Angela Merkel. Tysklands krediter till Grekland uppgår till cirka 80 miljarder euro (drygt 700 miljarder kronor). De 80 miljarderna ska ställas i relation till den budget för 2016 som den tyske finansministern Wolfgang Schäuble presenterar i dag, måndag. I den uppgår statens samlade utgifter under året till 312 miljarder euro. Krediterna till Grekland utgör med andra ord en fjärdedels årsbudget. Få tror dock att de tyska skatte­betalarna någonsin kommer att återse dessa pengar oavsett om Grekland behåller euron eller inte. Greklands vara eller inte vara handlar därför inte i första hand om pengarna, utan om ett politiskt projekt som är intimt förknippat med Angela Merkel. I höst har hon varit tysk förbundskansler i tio års tid, ingen enskild fråga har förmodligen tagit mer av hennes tid än den grekiska skuldkrisen. DN 150627.

Därför har Grekland finanskris. Greklands finnanskris började 2001 när landet gick med den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Men många bedömare anser att det hela började långt innan dess. Den internationella ekonomiska krisen som bröt ut under 2008 har drabbat Grekland hårdast. Landet har tillsammans med Spanien den högsta arbetslösheten i EU. Fler än var fjärde grek går utan arbete. Bland unga är det ännu värre. 2012 var över hälften av Greklands unga arbetslösa, visar Greklands officiella siffror. SR 150701.

Grekland behöver ytterligare 335 miljarder i stöd. Under perioden oktober 2015 till slutet av 2018 har Grekland ett finansieringsbehov på runt 50 miljarder euro, vilket kommer att kräva ytterligare minst 36 miljarder euro, cirka 335 miljarder kronor, i nytt stöd från euroländerna de kommande tre åren. SvD 150702.

"Krisen i Grekland även moralisk och andlig". Alla greker är medvetna om att det behövs radikala förändringar. Men de vill inte att EU ska diktera villkoren. Det säger den tidigare EFK-medarbetaren Theodoros Demetriades. Uppgörelsen som var klar på måndagsmorgonen omfattar ett räddningspaket värt upp till 86 miljarder euro, drygt 800 miljarder kronor, under tre år. Det är Greklands tredje krispaket på fem år. För att få tillgång till pengarna måste Grekland bland annat förändra villkoren på arbetsmarknaden, pensionssystemet, moms och skatter samt öppna för privatiseringar. Statliga tillgångar värda 50 miljarder euro ska placeras i en särskild fond i syfte att privatiseras. Pengarna ska i huvudsak användas för att rekapitalisera bankerna. 12,5 miljarder ska gå till investeringar i Grekland och 12,5 miljarder till att betala av på landets lån. Dagen 150714.

Ett steg närmre tunnel mellan Rödby och Puttgarden. Tunneln blir 19 kilometer lång och kommer att innehålla dubbelspår för tågtrafik samt fyrfilig motorväg. Beräknad restid 10 minuter med bil och 7 minuter med tåg. 2024 är det meningen att tunneln ska stå klar. Kostnaden för hela det så kallade Femern-projektet beräknas till 64,4 miljarder danska kronor, enligt uppgifter i danska medier, varav EU bidrar med 4,4 miljarder danska kronor. SR 150723.

Svenskarnas lånetörst störst i västvärlden. Skulderna i världen har skenat till betydligt högre nivåer än före finanskrisen 2007. Det gör ekonomin sårbar, varnar Bank of International Settlements. Sverige är det land i västvärlden där det privata skuldberget ökat snabbast. I västvärlden har de stigit med motsvarande 36 procent av BNP till 265 procent av BNP. På de så kallade utvecklingsmarknaderna har utvecklingen varit ännu mer dramatisk, en ökning med 50 procent av BNP till 167 procent. I Kina uppgår skulderna nu till 235 procent av BNP, hela 82 procentenheter högre än 2007, en kreditexplosion som vida överstiger den som föregått flera tidigare finanskriser i historien. En sak som oroar BIS är att har det tagits stora lån i dollar utanför USA, totalt 9 600 miljarder dollar, varav 3 000 miljarder dollar i tillväxtekonomier. Det ökar världsekonomins känslighet för hur dollarkursen utvecklas och vad den amerikanska centralbanken Federal Reserve gör med räntan. En titt i BIS:s rapport visar att Sverige sticker ut som ett land där skuldökningen varit väldigt snabb. Enligt BIS har hushållen ökat sin skuldsättning med motsvarande 18 procent av BNP sedan 2007 och företagen med 27 procent. Det är en tillväxttakt för det privata skuldberget som utklassar övriga länder i västvärlden, och globalt sett bara ligger efter utvecklingen i Kina och Singapore. Som jämförelse kan nämnas att den privata skuldsättningen, hushåll och företag, i USA och Storbritannien under samma period minskat med 19 respektive 20 procentenheter av BNP. Den svenska statens skuld har dock ökat med bara 7 procentenheter, vilket är den lägsta siffran i västvärlden förutom Schweiz. Men med en samlad skuld på 295 procent av BNP hamnar Sverige som tvåa i den globala skuldligan enligt BIS, slaget bara av Japan med 393 procent. BIS var en av få institutioner som före finanskrisen 2007 och 2008 varnade för de risker som hade byggts upp i det finansiella systemet. SvD 150914.

Edward Lucas: Corbyns blinda fläck. Jeremy Corbyn är den mest vänsterorienterade ledare Labourpartiet någonsin haft. Han är en tänkbar brittisk premiärminister. Hans antikverade och opraktiska åsikter om ekonomi är illa nog. Ännu värre är hans ställningstaganden i utrikespolitiken. Det finns gott om exempel på hans selektiva, förvridna världssyn. Men det mest bekymmersamma gäller Ryssland. Vladimir Putin har förvandlat landet till en oljedriven kleptokrati som styrs av råskinn ur den hemliga polisen och deras kompisar. De har en allt mer olycksbådande ideologi som består av anti-västpolitik, symbios med den ortodoxa kyrkan och nationalism. Hundratals miljoner dollar har tagits från det ryska folket och styrts undan till den globala finansvärldens skummaste hörn. Men Corbyn skulle inte klara sig en vecka ens. Den ryska regimen är skamlöst auktoritär. Kritiker riskerar att få stryk, dömas till fängelse, till tvångspsykiatrisk behandling, exil eller, som min vän Boris Nemtsov, dödas. Det här är det slags maktmissbruk som vanligen skulle göra Corbyn mycket upprörd. Men han har en blind fläck: Kreml gör motstånd mot väst. Väst är ondskefullt. Därför är Kreml bra. SvD 150916.

EU inspirerar ASEAN. I slutet av året kommer den sydostasiatiska sammarbetsorganisationen ASEAN ta ytterligare ett steg mot ett närmare samarbete då man går in i en närmare ekonomiska gemenskap. En marknad med 600 miljoner potentiella konsumenter. EU har fungerat som en inspiration men ses inte som modell. Och en gemensam valuta blir det inte. De tio medlemmarna i ASEAN är: Filippinerna, Indonesien, Malaysia, Singapore, Thailand, Brunei, Burma, Kambodja, Laos och Vietnam. SR 150925.

Gunnar Jonsson: Fred på jorden dröjer nog lite till. Världsorganisationen fyller 70 och förtjänar både ris och ros. FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève är en skamfläck. Bland de nuvarande 47 medlemmarna finns länder som grovt kränker just dessa rättigheter: Kina, Ryssland, Alger­iet, Etiopien. Rådet ägnar sin mesta tid åt att fördöma Israel. Saudiarabien, en kvinnofientlig diktatur där döds- och spöstraffen haglar, klarar sig från all kritik. I år var saudierna till och med nära att ta hand om ordförandeposten. Fredsbevarande trupper har under året anklagats för grova sexuella övergrepp i Afrika. Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har funnits sedan 2002 men knappast gjort någon succé. USA, Kina och Ryssland är inte med. Ett 30-tal häktningsorder har utfärdats, men bara två fällande domar har avkunnats. Syrien är ändå exemplet på när FN fungerar som sämst. DN 150925.

Jagland: EU riskerar att falla samman. EU som projekt riskerar att falla samman - och FN:s säkerhetsråds agerande i Syrien är en skandal. Det säger Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland till SvD i en intervju om flyktingkrisen. Om situationen för flyktingar i Europa idag säger Jagland att det råder kaos och att situationen är ohållbar. Samtidigt möter mottagarländerna nya utmaningar där det är viktigt att vara organiserad och ha öppna gränser, menar han. "Det är en skandal att inte FN:s säkerhetsråd lyckats stoppa kriget i Syrien. Man har inte kunnat enas om en lösning på konflikten. Tills nu har länder sett till sina egna strategiska intressen istället för allas. Kriget pågår i Syrien och det är skandalöst," säger Thorbjørn Jagland. SvD 151017.

EU-larm: Familjer kan gå under i kylan. Flyktingkrisen blir ett allt större dilemma för EU - och när vintern närmar sig varnar EU-ledare för en annalkande katastrof för flyktingarna. Miro Cerar, premiärminister i Slovenien som nu ser stora mängder flyktingar komma in i landet, varnade vid mötet i Bryssel för att EU var "dagar" från en kollaps. "Om vi inte genomför några omedelbara och konkreta åtgärder på marken inom de närmaste dagarna och veckorna, tror jag att EU och Europa i sin helhet kommer att börja falla samman, sade Cerar," skriver The Telegraph.Även Österrikes förbundskansler Werner Faymann uttryckte stor oro över situationen. Antingen samlar sig Europa enigt, eller så får vi se en långsam upplösning av EU, sade Faymann. Bulgarien, Serbien och Rumänien varnade för att de inte accepterar att bli en "buffertzon". "Om Tyskland och Österrike och andra länder stänger sina gränser, är vi reda att stänga våra gränser i samma ögonblick," sade Bulgariens premiärminister Boyko Borisov, skriver The Telegraph. Söndagsmötet utmynnade främst i åtgärder som ska hindra flyktingar från att ta sig till Europa, bland annat genom starkare övervakning av gränsen mellan Grekland, Makedonien och Albanien och en utökad Frontex-insats i havet mellan Grekland och Turkiet, rapporterar TT. Världen idag 151029.

Omfattande spionlag kan bli verklighet i Storbritannien. I Storbritannien har inrikesministern Theresa May i dag lagt fram ett lagförslag som kommer att ge polis och underrättelsetjänster västvärldens mest avancerade möjligheter att spionera på sina medborgare. Den nya lagen ska tvinga internetoperatörer att behålla register över vad alla deras kunder har haft för sig på internet under en period av ett år för att kunna lämna ut dem till polis eller säkerhetstjänster på begäran. Dessutom ger lagen möjligheter för de brittiska underrättelsetjänsterna att hacka sig in i datorer och mobiltelefoner för att kontrollera vad som finns där. Dessutom ges möjlighet att i hemlighet slå på kamera eller mikrofon och spela in vad som händer i närheten av datorn eller telefonen. Den rättigheten ska gälla datorer och telefoner över hela världen. Om lagförslaget går igenom kommer det att ge brittisk polis och brittiska underrättelsetjänster en laglig möjlighet till övervakning som saknar motstycke i västvärlden. SR 151104.

Katalonien inleder självständighetsprocess. Den regionala regeringen i Katalonien har röstat för en deklaration om att bryta sig loss från Spanien. En majoritet av ledamöterna i parlamentet röstade för deklarationen. De självständighetsförespråkande partierna önskar att självständighet ska kunna uppnås inom ett och ett halvt år. Det här är första steget i en så kallad vägkarta mot självständighet. Spaniens regering har svurit att stoppa försöken till självständighet till varje pris. Den spanska grundlagen godkänner inte att regioner bryter sig loss. Premiärminister Mariano Rajoys center-högerregering har sagt att den genom rättsprocesser tänker stoppa resolutionen. yle 151109.

Hårda krav från Cameron för fortsatt EU-medlemskap. I Storbritannien har premiärminister Cameron i dag lagt fram de krav på medlemskapet i EU landet vill ha uppfyllda för att stanna kvar inom EU. Bland annat vill han ha möjlighet att bromsa invandringen från andra EU-länder. "Människor som kommer till Storbritannien från andra EU-länder måste bo här och bidra till skattesystemet i fyra år innan de kan få några bidrag," sa David Cameron under en presskonferens här i London i förmiddags. Dessutom ska det inte längre vara möjligt att få barnbidrag för barn som bor kvar i andra länder. Det här är den punkt på Camerons kravlista som kommer att möta hårdast motstånd i förhandlingarna. En lång rad länder, främst från öst, kommer att motsätta sig vad de beskriver som förbjuden diskriminering - där människor behandlas olika beroende på vilket land de kommer ifrån. SR 151110.

Mediauppgift: Tre EU-länder avslöjas som notoriska skattedumpare. Hemliga dokument visar vilka länder det är som i åratal blockerat EU-åtgärder för att förhindra skattedumpning. Samtidigt vägrar Sverige lämna ut skatteavtal till Europaparlamentets granskning. Sedan åtminstone 2010 har Nederländerna, Belgien och Luxemburg systematiskt stoppat förslag om att göra skatteavtal med företag mer transparenta och stoppa skattedumpning. Det visar protokoll från två så kallade rådsarbetsgrupper, där diplomater och tjänstemän från medlemsländerna sammanträder, som tyska Der Spiegel läst. I ett protokoll från mars 2013 uttrycker den tyska representanten tvivel över upplägg som framför allt Nederländerna och Luxemburg använder sig av för att dra till sig storföretags skatter. Det som avses är modeller där internationella företag överför stora delar av sina vinster till dotterföretag i ett land som tecknat ett fördelaktigt skatteavtal med företaget. På så sätt har exempelvis Luxemburg i praktiken sänkt ned sin bolagsskatt från den formella satsen på 29,2 procent till 5,8 procent. Vissa företag har lyckats pressa ned skattesatserna ytterligare. Vid skattefrågor i EU krävs enhällighet och de tre länderna har bland annat stoppat förslag om mer informationsutbyte mellan medlemsländernas skattemyndigheter och större öppenhet kring skatteavtalen. För ett år sedan uppdagades tack vare en omfattande läcka att Luxemburg och hundratals företag genom olika lagliga men tveksamma konstruktioner minskat sin skattebörda långt under den officiella luxemburgska företagsskatten på 29 procent. Enligt en färsk studie från rättviseorganisationen Oxfam går två tredjedelar av skattepengarna från företag genom sådana fördelaktiga och konkurrensvridande avtal till fem länder: Nederländerna, Luxemburg, Irland, Bermuda och Schweiz. Europaportalen 151111.

Källor: Anders Kompass kommer att frias. Den högt uppsatte svenske FN-tjänstemannen Anders Kompass, som stängdes av från sitt arbete i våras efter att ha larmat om sexuella övergrepp begångna av FN-soldater, kommer att frias av en intern FN utredning. SR 151127.

Elisabeth Sandlund: Pressat EU ger vika för Erdogan. Källorna är oense om huruvida det var med en spårvagn, en buss eller rentav ett tåg som Turkiets nuvarande president Recep Tayyip Erdogan liknade demokratin vid på den tiden han fortfarande bara var borgmästare i Istanbul. Men vad han syftade på råder ingen tvekan. Demokrati är ett färdmedel som är bra att ha tills man nått den hållplats dit man vill. Sedan stiger man av och gör det man egentligen önskar. Det är ett synsätt som ger obehagliga vibrationer för den som kommer ihåg mellankrigs­tidens historia och Hitlers väg till makten i Tyskland Dagen 151202.

Klart: Nej-sidan vinner i dansk EU-omröstning. Danskarna har åter i en folkomröstning sagt nej till att överföra mer makt till EU. "En örfil till det politiska etablissemanget," säger statsvetaren Drude Dahlerup. Majoriteten av väljarna vill inte ersätta förbehållet som Danmark har på rättsområdet inom EU med en så kallad tillvalsordning. "I folketinget är 60 procent av ledamöterna för ja, men över 50 procent av väljarna säger nej. Det är ett misstroende mot politikerna," säger Dahlerup. Ja-röstarna vill ha utökat samarbete inom EU på rättsområdet, medan nej-röstarna vill att Danmark ska behålla en rad undantag. SR 151203.
Besviken statsminister efter danskt nej. Det blev seger för nej-sidan i den danska folkomröstningen i går - ett resultat som innebär att Danmark även i fortsättningen kommer stå utanför EU:s gemensamma arbete på rättsområdet. Nej-sidan har hela tiden hävdat att Danmark ändå kan vara med i Europol genom att förhandla fram ett så kallat parallellavtal - något ja-sidan sagt inte alls kommer vara så lätt. Men Lars Løkke Rasmussen lovade i går kväll att nu påbörja en sådan förhandling med EU. "För oavsett dagens resultat vill jag säkerställa att Danmark även i framtiden ska delta i arbetet mot gränsöverskridande kriminalitet och terrorism," sa Lars Løkke Rasmussen. SR 151204.

Europeiska rådets ordförande: Flyktingströmmen måste stoppas. Flyktingar som kommer till Europa bör interneras i upp till 18 månader av säkerhetsskäl. Det säger Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, som också menar att flyktingströmmen måste stoppas. EU:s främsta prioritet när det gäller flyktingsituationen bör vara att skydda Schengenområdets yttre gränser. Det säger Donald Tusk i en intervju med sex europeiska tidningar. Världen idag 151204.

Vind i seglen för Nationella Fronten efter terrordåden. En av tre röstberättigade fransmän ser ut att vilja rösta på högerextrema Nationella Fronten i den första omgången i regionalvalen som hålls i dag. - Vi måste vinna kriget, sa partiledaren Marine Le Pen under slutet av valrörelsen här. Om vi misslyckas tar den islamistiska totalitarismen makten, som den gjort i Libyen med hjälp av förre presidenten högerledaren Nicolas Sarkozy, påstod hon. "Och som den försöker ta makten i Syrien, Tunisien och Egypten," sa Le Pen i talet. Det högextrema partiet har fått vind i seglen efter terrorattentaten i Paris och ser ut att vinna makten i minst två av landets 13 regioner. Stödet är högt i nordliga regionen Nord-Pas-de-Calais-Picardie och i Provence Alpes-Côte d'Azur i södra Frankrike. "Om vi misslyckas med kriget kommer sharialagar att ersätta vår konstitution, radikal islam ersätta våra lagar och alla kvinnor kommer att tvingas bära burka," påstod Le Pen på valmötet. Tonläget blir alltmer uppskruvat i Frankrike. För franska politiker är extremhögern ett allt större hot. Premiärministern och socialdemokraten Manuel Valls reagerar starkt på framgångarna i opinionsundersökningarna. "Efter det vi har upplevt, hur kan man tro ett endaste ögonblick att extremhögern är svaret på oron och förväntningarna," säger Manuel Valls. SR 151206.

Österrike bygger gränsstängsel mot Slovenien. Österrike har i veckan börjat bygga ett stängsel på gränsen till Slovenien, vid den gränsövergång där de flesta flyktingarna har passerat under hösten. Kritiker hävdar att det kan skynda på slutet för Schengensamarbetet. Medan andra snarare ser det som en politisk signal. SR 151209.

Gemensam gränskontrollmyndighet för hela EU. Det ska finnas en gemensam gränskontrollmyndighet som ska kunna verka över hela EU och utan att först ha fått tillåtelse eller blivit inbjuden av ett enskilt medlemsland. Det framgår av det förslag som EU-kommissionen ska presentera på tisdag men som Ekot har tagit del av. Det innebär att en helt ny gränskontrollmyndighet med uppskattningsvis ett par tusen egna anställda ska byggas upp. EU-kommissionen vill också att den nya gränskontrollmyndigheten ska kunna tas i anspråk när det gäller att föra tillbaka människor som fått nej till sin asylansökan till sina hemländer. SR 151211.

Historisk protest i Warszawa. I dag demonstrerade omkring 40 000 människor i Warszawa mot den nya regeringen. Utnämningen av fem nya domare står i fokus för protesten, som är en av de största i modern tid. Dagens protester utgick ifrån författningsdomstolen i Warsawa, som också blivit en slags symbol för kampen om demokratin i Polen. Ekots Polenkorrespondent Thella Johnson var på plats. "Det är många i Polen som oroar sig för en rad beslut som den nya regeringen har fattat och som de tycker pekar i en odemokratisk riktning. Regeringen har låtit tillsätta fem nya egenutvalda domare i domstolen, som kontrollerar Polens nya lagar så att de är överens med grundlagen. Man är nu oroad för en politisering av domstolen och allt som är oberoende och fritt i Polen," säger hon. "Den nya regeringen har velat kontrollera en rad institutioner som de anser att oppositionen tidigare haft kontroll över, bland annat publicservice-medier. En rad chefstillsättningar har även fått kritik, exempelvis då säkerhetstjänsten fick en chef som tidigare var dömd för korruption. Många är oroliga här för att Polen ska gå i den riktning som Ungern har gjort," säger Thella Johnson. SR 151212.

Politiska protester i Polen. I Polen undrar nu många om landet än en gång står inför en kamp om demokratiska principer, tjugosex år efter Berlinmurens fall. I helgen demonstrerade tiotusentals människor mot landets nya regering som de anser driver Polen i odemokratisk riktning. Bland de som gick ut på gatorna fanns både äldre som minns tiden under kommunistregimen och yngre som hittills bara hört sina föräldrar tala om politiska protester.SR 151214.

Unicef larmar om barn födda i konflikt. Mer än 16 miljoner barn har fötts i områden där det råder krig eller konflikter, enligt den årsrapport FN:s barnfond Unicef publicerar. Länderna barn och vuxna försöker fly ifrån är krisområdena Afghanistan, Irak, Syrien, Jemen, Centralafrikanska republiken och Sydsudan. Fler än 16 miljoner barn har fötts i konfliktområden i år, ungefär var åttonde barnafödsel i hela världen. Vad som behövs, snabbt, är politiska lösningar och fredssamtal mellan stormakterna USA och Ryssland och alla andra berörda länder. "Det är det viktigaste! För annars förlorar vi en hel generation och det blir bara värre och värre," säger Sarah Crowe vid Unicef.SR 151217.

Skarp EU-kritik mot nya medielagar i Polen. EU-kommissionen varnar Polen för att gå vidare med de nya medielagar som bland annat inskränker oberoendet för public service. "Vi har många skäl att placera det som händer i Warszawa under särskild övervakning," sade kommissionären för EU:s digitala agenda Günther Oettinger till den tyska dagstidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung i dag. I kombination med försök att kontrollera landets författningsdomstol och en ökning av antalet politiskt tillsatta tjänstemän blir mediepolitiken en del i ett mönster som flertalet bedömare både i Polen och omvärlden ser som en oroande utveckling för en demokratisk rättsstat. SR 160103.

Bodil Valero, Europaparlamentariker (MP): Därför borde EU granska även Ungern. Min uppmaning till kommissionen är att inte tillåta att rättsstatsprincipen undergrävs av EU:s medlemsländer och att man inleder ett granskningsförfarande även mot Ungern. Förra veckan meddelade EU-kommissionen att man kommer att inleda ett granskningsförfarande mot Polen. Granskningen gäller de kritiserade förändringarna i landets författningsdomstol och medielagar som den nya polska högerregeringen drivit igenom sedan den kom till makten i slutet av förra året. De nya lagarna inskränker på ett allvarligt sätt rättsstatens principer och yttrandefriheten. Även om beskedet är mycket välkommet kan man inte låta bli att jämföra utvecklingen i Polen med den i Ungern för några år sedan, då premiärminister Victor Orbán införde ett mer auktoritärt styre i landet. Dagen 160121.

EU:s "Supergränspolis" väcker debatt. "Uppseendeväckande - det handlar om att stänga gränser", säger vänsterpartiets Malin Björk. "Något måste göras för att förstärka Frontex", säger moderaten Anna Maria Corazza Bildt. Kommissionens förslag om gemensam gränsstyrka som ska kunna gå in i länder utan deras godkännande väcker känslor hos svenska EU-politiker. Dagen 160122.

Ny bok vittnar om finansvärldens skuggor. 14 timmars arbetsdag, social isolering och en ständig rädsla för att få sparken. I en ny bok om Londons finanskvarter målar journalisten Joris Luyendijk upp en skrämmande bild av vad som ofta går under namnet City. SR 160125. Lyssna: Hela intervjun med Joris Luyendijk om City. 10 min.

Kontroversiell asyllag antagits i Danmark. Under eftermiddagen röstade en stor majoritet i danska Folketinget ja till den omdiskuterade lag som stramar åt Danmarks migrationspolitik. När rösterna summerades i blev det klart som många redan förutsett; med trefjärdedels majoritet passerade den 34 punkter långa åtstramningen av den danska utlänningslagen i Folketinget sent på tisdagseftermiddagen. 81 ledamöter röstade för och 27 röstade emot. Förutom tre Socialdemokratiska ledamöter som på förhand aviserat att de skulle avvika från partilinjen och rösta emot lagen, så höll sig alla till partilinjen. Åtstramningen, som har sin grund i en uppgörelse mellan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna, väntas bli gällande lag i Danmark om bara några dagar. Förutom de över hela världen uppmärksammade och kritiserade förslagen om att beslagta värdesaker från asylsökande, och att kraftigt begränsa möjligheterna till familjeåterförening, så kommer de tillfälliga uppehållstillstånd som ges förkortas, och den ekonomiska ersättning till asylsökande sänkas. Vidare ska det bli möjligt att fängsla asylsökande utan misstänkte om brott i upp till tre dagar, och det ska bli enklare att upphäva ett uppehållstillstånd. Danmark återinför också ett så kallat integrationspotentialkriterium när man väljer kvotflyktingar. De som antas ha bäst förutsättningar att integreras får förtur. "Det är ett bra lagförslag, men det finns behov av mer åtstramningar," sa Dansk Folkepartis Martin Henriksen under debatten i Folketinget. SR 160126.

Lennart Sacrédeus: Habsburgsmonarkins återkomst inom EU. Kritiken inom Europeiska unionen samt i media och kulturliv har varit massiv den senaste månaden mot att Polens nya katolskt präglade nationalkonservativa regering, ledd av partiet Ordning och rättvisa, PiS, vill politiskt styra författningsdomstolen samt landets public servicebolag. Sammantaget kokar detta ned till att det nu 25-åriga samarbetsorganet Visegrad-gruppen - bestående av Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien - vill ta plats och visa på andra perspektiv i EU än de nu förhärskande. Alltså skulle man kunna tala om att Habsburgsmonarkin, som alla fyra länderna helt eller delvis en gång tillhört, nästan hundra år efter sitt fall återuppstått igen som en politisk kraft, fast nu i EU, med andra perspektiv än de dominerande. Världen idag 160126.

Polens ekonomi skakar. I Polen oroas allt fler ekonomer av vad den nya regeringens politik innebär för investeringarna i landet och på sikt hela ekonomin. Flera varningar och nedgraderingar från kreditvärderingsinstituten har fått den övriga finansvärlden att reagera. PiS-regeringen som nu suttit vid makten i Polen i fyra månader har gjort sig populär hos många väljare med löften om till exempel subventionerade mediciner till sjuka äldre. Samtidigt har oron bland de inhemska ekonomerna vuxit än mer. Flera experter som tidigare uttryckt sitt stöd för regeringspartiet har nu börjat kritisera dem. SR 160224.

12 000 flyktingar strandsatta i Grekland. Omkring 12 000 flyktingar och migranter är just nu fast i Grekland sedan bland annat grannlandet Makedonien infört striktare gränsregler. Och antalet strandsatta människor väntas bara öka. Situationen sätter den grekiska regeringen under hård press och i Aten anklagar man nu andra länder för att inte hålla vad man lovat i flyktingfrågan. SR 160224.

Korruptionen utbredd högt upp i den rumänska makteliten. En rapport som släpptes i dag visar på korruptionen i Rumänien. Korruptionen är enormt utbredd högt upp i den rumänska makteliten. Nu står landets före detta premiärminister åtalad. Totalt består listan som landets nationella antikorruptionsmyndighet presenterade i dag av 1 250 namn. Tillsammans ska de ha tagit emot och gett mutor till en summa av fyra miljarder svenska kronor. Enligt antikorruptionsmyndigheten är det lika mycket pengar som den rumänska staten planerar att lägga på landets motorvägar de kommande tre åren. SR 160225.

Nato stoppar flyktingar på havet. Västvärldens försvarsallians Nato engagerade sig för nästan två veckor sedan i att stoppa flyktingar på väg från Turkiet och Grekland och fyra fartyg patrullerar det Egeiska havet. Detta innebär en stor risk för att flyktingars rätt att söka asyl sätts ur spel, för de som alltså redan har hunnit nå grekiskt vatten och är inne i EU kommer också att föras tillbaka till Turkiet, enligt denna formulering. Flyktingen riskerar nu att förlora rätten att söka asyl. SR 160225.

Polens lagar gällande författningsdomstolen är grundlagsvidriga. De lagar som Polens nya regeringen drivit igenom gällande landets författningsdomstol är grundlagsvidriga. Det menar domstolen själv som idag kom med sitt yttrande. Den viktiga författningsdomstolen har varit i centrum för de senaste månadernas politiska konflikt i Polen. Domstolen har varit den instans där nya lagar prövats mot landets grundlag, och den har kunnat stoppa lagar som visat sig strida mot författningen. Men sedan partiet Lag och Rättvisa (PiS) vann sin stora valseger i höstas har dess regering på olika sätt försvårat domstolens arbete. Bland annat genom nya lagar som krävt en mycket större majoritet i domstolen för att alls kunna fatta beslut. Dessa lagar i kombination med den nya medielag som gav regeringen större kontroll över innehållet i statlig radio och tv har väckt inte bara den polska oppositionens bestörtning utan också omvärldens. Både Europarådet och EU-kommissionen har inlett granskningar av hur rättsstatens och demokratins principer kan tillämpas i det nya politiska landskapet i Polen. Författningsdomstolens beslut var väntat. Lika väntad var regeringens kommentar, att den inte tänker lyssna på domstolen och dra tillbaka lagarna i fråga. Vad som nu händer med domstolsbeslutet och författningsdomstolens arbete i stort är oklart. SR 160309.

EU-parlamentet kritiserar Polen i ny resolution. Europaparlamentet antog på onsdagen en resolution som konstaterar att demokratin och rättsordningen i Polen är hotad till följd av lagändringar som den nya regeringen har genomfört. EU-parlamentet antog ställningstagandet om en oroande utveckling i Polen med stor majoritet, 531 röster mot 142. Resolutionen är ingen bindande EU-lagtext men en tydlig uppmaning till den polska regeringen om att dra tillbaka de hårt kritiserade lagändringar som både polska och internationella sakkunniga anser har förlamat landets viktiga författningsdomstol. Domstolen som ska vara en sorts demokratins väktare och pröva nya lagar mot grundlagen fungerar just nu inte, på grund av en djup konflikt om vilka domare som ska sitta där och hur de ska arbeta. Europarådet och andra demokrati- och människorättsorganisationer har redan har sagt att regeringens vägran att respektera beslut i domstolen hotar demokratin i landet, och nu säger alltså även Europaparlamentet det i klartext. SR 160413.
Polen trotsar EU-kritik - fortsätter utnämna domare. I Polen har parlamentet röstat för att tillsätta ytterligare en domare utvald av regeringen i den just nu mycket omstridda polska författningsdomstolen. Beslutet kommer bara ett par dagar efter att EU-parlamentet riktat hård kritik mot hur Polens regering hanterar domstolen. SR 160415.

Nya registret över flygpassagerare igång 2017. EU-parlamentet har i dag röstat igenom det omstridda förslaget som innebär att europeiska flygbolag ska lämna ut uppgifter om passagerare som reser till eller från Europa. I Sverige väntas systemet vara i gång nästa år, enligt inrikesminister Anders Ygeman. Med siffrorna 461 mot 179 röstade Europaparlamentet på torsdagen igenom ett nytt så kallad PNR-system. PNR står för Passenger name record, och systemet innebär att information om resenärer lämnas från flygbolagen till ett nationellt register. Endast vissa myndigheter i EU kommer att ha rätt att ta del av uppgifterna - som till exempel telefonnummer, kreditkortsuppgifter och hotellbokningar. Målet med det nya PNR-systemet är att bekämpa allvarlig brottslighet. "70 procent av narkotikabeslagen på Arlanda flygplats görs med hjälp av PNR-uppgifter. Nu kommer det även bli ett viktigt verktyg för att lagföra terrorkrigsresenärer," säger inrikesministern. SR 160414.

Serber rädda att säga sin mening. På söndag är det parlamentsval i Serbien och sittande premiärminister Aleksandar Vucic parti ser ut att gå mot en övertygande seger. Men många i EU-kandidatlandet Serbien oroas över en demokrati på nedgång och törs inte heller öppet kritisera landets ledning. Journalisten Ljubica Gojgic säger att en atmosfär av rädsla är tillbaka i Serbien där arbetslösheten är runt 20 procent och där inte minst de som arbetar i statens regi kan riskera sina jobb om de kritiserar det styrande partiet. Tv-nyheterna är fulla av inslag med den handlingskraftige premiärministern vars parti enligt en del opinionsmätningar ser ut att få runt 50 procent av rösterna i valet. SR 160423.

Regeringsparti vann stort i val i Serbien. I parlamentsvalet som hölls i Serbien i går vann som väntat det sittande regeringspartiet stort med omkring 50 procent av rösterna. Regeringen under ledning av Aleksandar Vucic strävar bland annat efter serbiskt EU-medlemskap. Samtidigt går två ultranationalistiska partier som båda hellre ser närmare samarbete med Ryssland starkt framåt. Enligt preliminära resultat nu på morgonen ser hans parti ut att få närmare 50 procent av rösterna med den tidigare koalitionspartnern i det Socialistiska partiet på andra plats med drygt elva procent. På tredje plats med omkring åtta procent av rösterna kommer Serbiens radikala parti, lett av ultranationalisten Vojislav Seselj som nyligen friades av FN:s krigsförbrytartribunal i Haag där han stått åtalad för bland annat brott mot mänskligheten under kriget på 90-talet. Seseljs parti har inte suttit i parlamentet på flera år och framgången visar att det också finns en stor andel serber som inte stöder den sittande regeringens EU-vänliga politik. Seselj förespråkar istället ett närmande till Ryssland. Ett annat EU-kritiskt och Rysslandsvänligt parti, koalitionen mellan Serbiens demokratiska parti och partiet Dveri, pendlar enligt de preliminära resultaten på gränsen till att ta sig in i parlamentet. Premiärminister Aleksandar Vucic har sedan slutet av 2000-talet genomgått en drastisk förändring från hårdför nationalist till västvänlig politiker, genom sin mjukare inställning i den i Serbien så känsliga Kosovofrågan har han nu också fått börja förhandla om EU-medlemskap. SR 160425.

Österrike skärper sin asyllag. Österrike skärper i dag sin lagstiftning gentemot flyktingar. Parlamentet har för en stund sedan röstat igenom några av Europas tuffaste asyllagar. Österrikes regering har nu rätt att utfärda undantagstillstånd vid en stor inströmning av flyktingar. Den nya lagen innebär också att mer eller mindre alla asylsökande ska kunna avvisas direkt vid gränsen. Dagens lagskärpning kommer bara dagar efter att österrikarna i presidentvalets första valomgång lade flest röster på den främlingsfientliga ytterhögerkandidaten Norbert Hofer från Frihetspartiet FPÖ, ett resultat som hyllats av bland andra Frankrikes Marine Le Pen. Den andra presidentvalomgången hålls den 22 maj. Österrike tog förra året emot 90 000 asylsökande, betydligt färre än Sverige, men arbetar nu på att täppa till sin gräns. SR 160427.

Oro över den demokratiska utvecklingen i Kroatien. Sen den nya regeringen tillträdde i januari har kontrollen över medierna ökat, oppositionella röster har fått svårare att komma till tals och det gör liknelser med den demokratiska tillbakagång som skett i grannlandet Ungern. "Jag var rädd för att saker skulle bli sämre med den här regeringen men inte att det skulle bli så här illa," säger Tomislav Klauski, som kommenterar politik för den kroatiska nyhetssajten 24 timmar. Tomislav Klauski hade väntat sig större kontroll över medierna, över samhället i stort men inte så här snabbt och med sådan intensitet, säger han. Journalisten Tomislav Klauski jämför det som nu händer i Kroatien med utvecklingen i Ungern där landets opposition och omvärlden oroas över mediepolitiken och behandlingen av civilsamhället under premiärminister Viktor Orban. SR 160429.

Erdogan stärker greppet. Efter premiärminister Ahmet Davutoglus besked att han avgår, väntas president Recep Tayyip Erdogan koppla ett än starkare grepp om makten i Turkiet - och det oroar EU. Turkiet går mot kaos på grund av Erdogans obekymrade brott mot konstitutionen, menar Tarhan Erdem, direktor för opinionsundersökningsfirman Konda. "Varje dag tar Erdogan steg mot en enmansregim. Oavsett vad någon annan säger, lyssnar han inte och han kommer att arrangera ett nyval och göra det han ser som nödvändigt för att etablera ett presidentsystem. Från och med nu finns det bara en man i Turkiet, och den mannen är Erdogan," säger Erdem till Deutsche Welle. Världen idag 160511.

EU-satsning på religionsfrihet. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tillkännagav förra veckan att man utser det första särskilda sändebudet för att främja religionsfrihet utanför EU. "Religionsfrihet eller tro är en grundläggande rättighet som utgör en del av grunden för Europeiska unionen. Den ihållande förföljelsen av religiösa och etniska minoriteter gör att skydda och främja denna frihet inom och utanför EU allt viktigare. Jag litar på att Ján Figel, vårt särskilda sändebud, kommer att hjälpa oss i denna strävan, vässa vårt fokus och se till att denna viktiga fråga får den uppmärksamhet den förtjänar", sa Juncker i samband med utnämningen, enligt ett pressmeddelande från EU-kommissionen. Att man nu utser ett särskilt sändebud som ska arbeta med religionsfrihet är ett led i en längre tids påtryckningar om att EU-kommissionen ska ta ett större ansvar på det här området. För snart tre år sedan antog EU:s utrikesministrar riktlinjer om religions- och övertygelsefrihet som bland annat ålägger ambassaderna att skärpa sitt arbete för trosfrihet. Världen idag 160512.

Turkiets parlament lyfter immunitet för ledamöter. Det turkiska parlamentet godkände idag ett mycket kontroversiellt förslag som gör det möjligt att åtala och straffa ledamöter. Tidigare har parlamentarikerna haft immunitet från straff. Kritiker ser förslaget som ett sätt att framför allt kriminalisera det pro-kurdiska partiet HDP och kasta ut dess ledamöter ur parlamentet. Det blev applåder i parlamentet efter att det stod klart att 376 av 550 parlamentariker röstat ja och att förslaget klubbats om att parlamentariker nu kan åtalas och straffas. Eftersom beslutet fattades med så stor majoritet så kan grundlagen ändras direkt. Kritiker ser hela proceduren som ett sätt att framför allt straffa och kriminalisera det pro-kurdiska partiet HDP och anklaga dess ledamöter för terrorbrott och kopplingar till den kurdiska PKK-gerillan. Nästan alla partiets ledamöter riskerar nu att ställas inför rätta. För alla parlamentariker finns 667 fall som kan leda till åtal, mer än 400 rör just pro-kurdiska HDP. SR 160520.
Maktspel med marionetter i Turkiet. I helgen håller det styrande partiet AKP en extrakongress efter att den förre premiärministern Ahmet Davutoglu meddelat att han lämnar sin post- enligt de flesta bedömare beror det på en maktstrid med landets president Tayyip Erdogan. På söndag utses en ny premiärminister som ses som en Erdoganlojalist. Men frågan är vart Turkiet nu är på väg och vad som orsakat sprickan mellan landets mäktigaste män. "De gjorde sig av med premiärminister Davutoglu, för att president Erdogan skulle kunna kontrollera AK-partiet," tror Turkietkännaren. Premiärministern fick gå trots att han ledde partiet till en stor vinst i det senaste valet. I teorin finns inte något hot mot hans maktställning, men hotet kom från presidenten som såg premiärministern som en rival. SR 160521.

Alexander Van der Bellen blir Österrikes nye president. Nu är det klart att den oberoende kandidaten Alexander Van der Bellen blir Österrikes nye president. Med 50, 3 procent av rösterna besegrade han knappt sin rival högerpopulisten Norbert Hofer. Med Alexander van der Bellen väljs för första gången en grön statschef i Europa. Till skillnad från sin motståndare har han profilerat sig som EU-vänlig och för ett öppet Österrike. SR 160523.
Klart: Omval i Österrike. Den avgörande valomgången i det jämna presidentvalet i Österrike måste göras om efter att fel med rösträkningen upptäckts. Den avgörande andra omgången i presidentvalet i Österrike stod mellan den förre miljöpartisten Alexander van der Bellen och högerpopulitiska FPÖ:s kandidat Norbert Hofer. Alexander van der Bellen skulle ha tillträtt som president i nästa vecka, efter att ha vunnit valet med bara runt 30 000 röster och Norbert Hofer hoppas nu kunna vinna nyvalet som vad det verkar kommer äga rum i september någon gång. SR 160701.

EU varnar Polen för brott mot demokratiska principer. EU-kommissionen varnade idag formellt Polens regering för att bryta mot de rättsstatliga principerna i unionen med nya lagar den drivit igenom och som fått hård kritik. Dagens besked om en skriftlig anmärkning är en del i den granskning som kommissionen inledde i januari och den polska regeringen får nu ytterligare två veckor på sig att lösa konflikten. Annars kan ytterligare åtgärder från EU komma i fråga. "Jag vill vara mycket tydlig. EU-kommissionen har inte för avsikt att lägga sig i den politiska debatten i Polen. Vår uppgift är att värna samtliga medlemsländers respekt för de rättsstatliga principerna." Framför allt gäller det ingrepp i funktionen för Polens viktiga författningsdomstol som överprövar lagstiftning för att se om den följer grundlagen. Liknande lagstiftning genomdrevs av Ungerns regering för fem år sedan. SR 160601.

2 000 försvunna på dödens hav - på två veckor. Hundratals flyktingar och migranter har i dag räddats från ett sjunkande fartyg utanför den grekiska ön Kreta. Men många befaras också ha omkommit. Detta är bara en i raden av många båtolyckor med migranter de senaste veckorna. 500-700 personer var ombord det förlista fartyget enligt olika källor -- 340 personer överlevde. SR 160603.

EU:s plan för att minska antalet flyktingar. EU-kommissionen vill att EU ska teckna särskilda avtal med flera länder i Mellanöstern och Afrika, bland annat Libyen och Libanon för att minska flyktingströmmarna över Medelhavet. Förslaget handlar om att länderna ska få hjälp att bygga upp egna gränskontroller men också att ta hand om på plats dom flyktingar och migranter som redan finns där. Totalt handlar det om ett paket på åtta miljarder euro men som kan växa, med hjälp av både statliga och privata finansiärer. Förhoppningen är att det ska kunna växa till drygt 60 miljarder euro inom en femårs period. SR 160607.

Estländske kristdemokratiske EU-politikern Tunne Kelam: "Bra att kristna inflytandet ökar inom EU". Mitt svar när det gäller unionens kris är att vi måste återerövra en moralisk och andlig styrka. Tunne Kelam blev EU-parlamentariker 2004, när Estland tillsammans med de baltiska staterna kom med i EU. I dag tycker han att det kristna inflytandet ökar, och att det blir alltmer samarbete mellan kristna parlamentariker. Tunne Kelam säger att de värderingar som förs fram i EU som ett slags grund för unionen har sitt ursprung i vårt kristna arv. Ett arv som vi i dag inte vårdar tillräckligt. Men ordet "värderingar" kan också förstås olika, betonar han. Dagen 160608.

Dubbelt så många ensamkommande barn. Antalet barn som kommer över Medelhavet som flyktingar eller migranter har hittills i år varit mer än dubbelt så många som samma period förra året. Nio av tio färdas ensamma utan föräldrar, enligt Internationella Migrationsorganisationen IOM. Det handlar om drygt 7 000 barn, som är utsatta för stora faror. De ensamkommande barnen blir slagna, våldtagna, sexuellt utnyttjade, kidnappade, tvingade att arbeta gratis och riskerar också att helt enkelt bli dödade under sin väg mot Europa genom det laglösa Libyen och öknen dessförinnan. Detta - förutom risken att sedan drunkna i Medelhavet. SR 160614.

David Cameron avgår. Den person som utlyste omröstningen - Storbritanniens premiärminister David Cameron - meddelar nu att han avgår. "Jag anser inte att det skulle vara rätt om jag vore den kapten som styr vårt land till nästa destination," säger Cameron under ett kort tal utanför bostaden på 10 Downing street. Han siktar på att avgå vid det Konservativa partiets kongress i oktober. Det blir också upp till den nya premiärministern att ta initiativ till den formella utträdesprocessen, enligt Cameron. (52 procent av britterna ville lämna, 48 procent ville stanna kvar.) SR 160624.

SD och V kräver omförhandlat EU-medlemskap. Efter beskedet att Storbritannien har röstat för att lämna EU kräver nu både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet att regeringen ska försöka omförhandla det svenska EU-medlemskapet. "EU fungerar ju inte. EU har misslyckats med euron, EU har misslyckats med flyktingpolitiken, EU har för mycket makt, EU är för byråkratiskt och det här är ju en stor väckarklocka," säger Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt. Vänsterpartiet vill bland annat ha ett socialt protokoll i EU-fördraget - för att skydda löntagare från att utnyttjas - och att Sverige ska betala en lägre medlemsavgift. Även Sverigedemokraterna anser att regeringen nu ska ta initiativ till att omförhandla villkoren för det svenska EU-medlemskapet. Och därefter vill partiet att det ska hållas en ny folkomröstning i Sverige. Jimmie Åkesson är glad över britternas nej till EU. Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra beskriver resultatet i folkomröstningen som väldigt tråkigt. För Centerpartiets partiledare Annie Lööf är det en sorgens dag. SR 160624.

Trump välkomnar britternas besked att lämna EU. Republikanernas blivande presidentkandidat Donald Trump välkomnade beskedet. - De tar tillbaka sitt land och kan släppa in vem de vill, sa Trump som är på resa i Skottland för att inviga en golfbana. Britternas beslut väntas påverka presidentvaldebatten här och möjligen gynna Trump som har samma budskap som Brexitsidan med kritik mot invandring, mot etablissemangseliten och för minskad frihandel. SR 160624.

Börskollaps efter besked om Brexit. På midsommaraftons eftermiddag hade Londonbörsen fallit med drygt fyra procent. Särskilt hårt slog oron efter Brexit-beskedet mot storbankerna, som alla hade rasat med omkring 20 procent, och flygbolagen. På de övriga ledande Europabörserna var raset ännu större. Frankfurtbörsen låg på minus sju procent och Parisbörsen hade tappat nästan nio procent. Nedgångarna i Europa följer på kraftiga börsras i Asien. Tokyobörsen hade vid stängningen rasat med närmare åtta procent. Lämna-sidans vinst fick även det brittiska pundet att rasa med nio procent till knappt 1:35 dollar, den lägsta nivån sedan 1985, innan en återhämtning skedde. Även den svenska kronan har tagit en hel del stryk i turbulensen. En dollar kostade vid lunchtid 8:50 kronor och en euro kostade 9:45 kronor. Även övriga finansiella marknader skakas om kraftigt av brexit-beskedet. Världsmarknadspriserna på olja har sjunkit med omkring fem procent. Men priset på guld, traditionellt betraktat som en säker placering, har stigit kraftigt. SR 160624.
Stort fall på Stockholmsbörsen. Stockholmsbörsen föll rejält idag, med hela 7,5 procent precis innan stängning, den första handelsdagen efter att britterna röstade för att lämna EU. Att det skulle bli en Brexit var inte vad aktörerna på Stockholmsbörsen hade räknat med när de gick på midsommarledigt i torsdags. Liksom i övriga Europa så tillhör bankerna de stora förlorarna som det ofta brukar vara när det är oroligt på marknaderna. Kraftigt ner är också företag som har en stor del av sin försäljning i Storbritannien, till exempel Volvo och HM. SR 160627.

Konflikt om Gibraltar i Brexits spår. José Manuel Garcia Margallo, Spaniens tillförordnade utrikesminister, ser Brexit som en chans att få tillbaka Gibraltar från ett splittrat Storbritannien. Det är bäddat för en upptrappad konflikt om Gibraltar i Brexits spår. SR 160624.

Stor börsfall i USA efter Brexit. Storbritanniens beslut att lämna EU fick världens börser att falla. Vid stängning igår i USA hade den teknik-tunga Nasdaq sjunkit med fyra procent och Standard & Poor´s bredare index hade tappat 3,6 procent. Den förre finansministern Lawrence Summers fällde en hård dom över det brittiska folkets beslut. "Det här är förmodligen den värsta skada ett land har orsakat sig själv sedan andra världskriget," sade Summers till National Public Radio. Internationella valutafonden IMFs chef Christine Lagarde bedömde effekterna av utträdet som rätt dåliga till mycket, mycket dåliga. SR 160625.

Ny omröstning om skotsk självständighet. I Skottland röstade hela 62 procent för att stanna i EU. Bara 38 procent ville lämna unionen, vilket kan jämföras med det nationella utfallet, där 52 procent ville lämna medan 48 procent ville stanna. 2014 röstade skottarna om självständighet från Storbritannien, och resultatet blev då att stanna kvar. Men nu har förutsättningarna ändrats så pass mycket att en ny omröstning skulle kunna vara motiverad, enligt Sturgeon. SR 160625.

Skottlands självständighet på bordet igen efter Brexit. Britterna har fattat ett historiskt beslut om att lämna EU. Men Brexit har redan fått konsekvenser. Att Skottland tvingas lämna EU mot sin vilja bäddar för ytterligare splittring i den brittiska unionen. Skottlands föresteminister Nicola Sturgeon meddelar att brexit-resultatet kan leda till en ny folkomröstning i Skottland om självständigheten där. SR 160624.
Efter Brexit - Skottland utlyser självständighet från Storbritannien. Skottland har bjudit in ledare från andra EU-länder till samtal för att skydda Skottlands roll i EU - efter att Storbritannien har röstat för att lämna unionen. Efter ett extrainkallat möte i den skotska regeringen i dag sa Skottlands försteminister och regeringschef Nicola Sturgeon återigen att "En folkomröstning om självständighet ligger på bordet". SR 160625.
Kan Skottland blockera Brexit? SR 160626.

Brexit kan snabba på brittisk delning. Britternas beslut att lämna EU skakar inte bara unionen i fogarna. I såväl Skottland som Nordirland höjs röster för att bryta sig ut ur Storbritannien. "Det finns en risk att Storbritannien reduceras till England och Wales," säger en engelsk statsvetare. Skottlands regionala regeringschef Nicola Sturgeon förklarade under lördagen att det skulle vara "demokratiskt oacceptabelt" att skottarna ska tvingas ut ur EU mot folkets vilja. Efter ett krismöte sade Sturgeon att hon vill ha "omedelbara diskussioner med EU-institutionerna och andra medlemsstater för att utforska alla tillgängliga möjligheter för att säkra Skottlands plats i EU". Samtidigt fortsätter Skottland förberedelserna för att hålla en ny folkomröstning om självständighet. Världen idag 160627.

Sveriges tar plats i säkerhetsrådet. I FN:s högkvarter i New York blev det vid 18-tiden klart att Sverige får plats i FN:s säkerhetsråd. "Det här betyder att Sverige som är en av de allra största givarna till FN, den sjätte största, att vi kan sitta i säkerhetsrådet och fatta viktiga beslut," säger biståndsminister Isabella Lövin (MP) i Ekots direktsändning. "Vi kommer att sitta i säkerhetsrådet och föra in perspektiv som handlar om mänskliga rättigheter och utveckling och inte minst också klimatförändringarna s påverkan på säkerheten globalt." Det var tre stater som slogs om två platser. Ingen hade nog inte räknat med att Sverige skulle komma in i första omgången, som enda stat. Sverige fick flest röster av de tre länder som konkurrerade om de två platserna som vikts för gruppen Västeuropa och andra stater. Det krävdes två tredjedelars majoritet av rösterna, 129 röster av 193, för att få en av platserna. Sverige fick 134 röster och tar därmed en av de icke-permanenta platserna under åren 2017-2018. Men det blir en ny omröstning. Varken Nederländerna, Italien, Thailand eller Kazakstan kom in i första omgången. SR 160628.

Efter Brexit-omröstningen: Labourledaren förlorar förtroendeomröstning. dag hölls det brittiska Labourpartiet en förtroendeomröstning om partiledaren Jeremy Corbyn. En omröstning han förlorade, 174 parlamentsledamöter stödde misstroendeförklaringen och 40 var emot. Det var ett väntat resultat. Men Corbyn säger själv att han inte tänker avgå vilket kan leda till ännu mer kaos i partiet. SR 160628.

Unicef: 69 miljoner barn kan dö. Framtiden för världens mest utsatta och fattiga barn ser dyster ut. Inom de närmsta fjorton åren kan 69 miljoner komma att dö innan de fyllt fem år - och för första gången sedan 2011 går färre barn i skolan. Fram till 2030 kommer 750 miljoner ha utsatts för barnäktenskap och 167 miljoner barn att leva i extrem fattigdom om inte världen agerar, enligt en ny rapport från FN-organet Unicef. "Barnadödligheten har mer än halverats och färre människor lever i extrem fattigdom sedan 1990. Men det finns fortfarande en enorm orrättvisa och utvecklingen har inte nått alla," säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare på Unicef. Situationen ser värst ut i Afrika, i länder söder om Sahara. Nio av tio av alla världens fattiga och utsatta barn kommer att bo i den här regionen 2030. Dagen 160629.

Världens populister har vind i seglen. Världen över når karismatiska ledare som Donald Trump och Boris Johnson framgång genom att framställa sig som folkets företrädare. Forskare tror att populismen är här för att stanna. Dagen 160703.

Tusentals flyktingar hålls fängslade på australisk mark. ustralien tar emot 12 000 kvotflyktingar utvalda av FN, men avvisar i övrigt konsekvent alla som kommer i båtar och för dem till läger på öar i Stilla Havet. Men ingen vet egentligen om det kommer några nya båtar, eftersom det är hemligstämplat. I Australien förs idag en hård flyktingpolitik. SR 160704.

4 500 migranter räddade i Medelhavet. Den italienska kustbevakningen räddade 4 500 migranter på Medelhavet under tisdagen. Över 67 000 migranter har kommit till Italien i år sjövägen. De flesta båtar som har korsat Medelhavet i år kommer från Libyen och Egypten Dagen 160706.

Kritik mot utökad gränsbevakning. Europaparlamentariker Malin Björk (V) är kritisk till den utökning av europeisk kust- och gränsbevakning som EU-parlamentet väntas rösta igenom i dag. Björk är orolig för konsekvenserna en hårdare bevakning av EU:s yttre gränser kan få. "Jag tror att man ska se det för vad det är. Nu börjar folk prata i efterhandskonstruktioner, att det handlar om att bekämpa narkotika, vapen eller till och med terrorister. Men det vet vi alla som har jobbat med de här frågorna att det här handlar om att stänga EU:s gränser för människor på flykt och inget annat," säger Malin Björk. Det handlar alltså om ett utökat uppdrag och mer resurser till EU:s gränsmyndighet Frontex som ska kunna sättas in om ett medlemsland utsätts för stort migrationstryck eller andra påfrestningar vid EU:s yttre gräns. Men Malin Björk menar att de då får för stor makt. "Man ger dem extraordinära befogenheter att agera i tredje land, alltså utanför EU:s gränser, för att stoppa folk på flykt. Och befogenheter att göra återsändanden och även gå in i medlemsstater och agera för att säkra deras gränser, fastän det medlemslandet inte har bett om det," säger Malin Björk. SR 160706.

EU-Rapport: Allt svårare förföljelse av troende. Troende fortsätter att kränkas, kristna förföljs och dödas, och på bara ett år har situationen försämrats dramatiskt i flera länder. Det slås fast i en ny rapport från Europaparlamentets tvärpolitiska grupp som arbetar med frågor som rör religions- och trosfrihet och religiös tolerans. När det gäller Irak slår man exempelvis fast: "Den 2000 år gamla kristna gruppen i Irak står inför utrotning och uppskattningar visar att den kristna befolkningen i landet har minskat från 1,2 miljoner på 90-talet till 500 000 2013, till 260 000 2015". Peter van Dalen, vice ordförande för gruppen, vid mötet, nämnde också utvecklingen med ökad religiös intolerans i Indien där det skett en 150-procentig ökning av våldsamma händelser kopplade till religion sedan 2014, samt hädelselagarna i Pakistan. Men också hur Turkiet under Erdogan börjat ta ifrån kyrkor deras mark och fastigheter. Världen idag 160706.

Ingemar Olsson: Det går gifta om sig, Storbritannien. Jag tror engelsmännen redan har ångrat sig! De har begärt skilsmässa, men det var egentligen bara tänkt som en markering. På australiensisk mark finns uppemot två tusen inlåsta. De har kommit före sommaren 2013 då lägren till havs etablerades. I Villawood blandas asylsökande med människor som ska utvisas för att deras visum har gått ut. Ian Rintoul, på frivilligorganisationen Refugee Action Coalition, säger att förvaren är en del av landets stränga flyktingpolitik, men att det också finns cirka 30 000 asylsökande, som är lämnade åt sitt öde. Deras asylansökningar har lagts åt sidan tills vidare utan beslut. Det är ytterst svårt för australiensare att ha någon inblick i hur asylsökande hanteras och de mottagningscenter som finns i själva Australien är helt slutna. Dagen 160707.

Prästdotter ny ledare för Storbritannien. Hon går regelbundet i kyrkan och hyllas av judiska organisationer, men har kritiserats av engelske ärkebiskopen. Möt Storbritanniens nya premiärminister Theresa May, ofta jämförd med Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Dagen 160114. Världen idag 160713.

Italiens kustbevakning räddade tusentals flyktingar. Flyktingströmmen över Medelhavet till Italien fortsätter med oförminskad styrka. Bara sedan i torsdags har den italienska kustbevakningen räddat mer än 8 000 flyktingar. De flesta av dem kommer från Afrika söder om Sahara och har sökt sig över havet på jakt efter ett bättre liv i Europa. Strömmen av flyktingar över Medelhavet är ungefär lika stor som förra året. Men det finns en avgörande skillnad. De som inte klarar resan har blivit betydligt fler. Över 3 000 människor har dött under den riskfyllda resan bara i år. SR 160801.

Europarådet till Turkiet. Turkiet måste följa lagen och respektera de mänskliga rättigheterna när kuppmakarna ställs inför rätta, enligt Europarådet. President Erdogan ber samtidigt folket om ursäkt för det tidigare samarbetet med Gülenrörelsen. Dagen 160803.

3.000 döda på havet - men medierna tiger. Hittills i år har över 3 000 människor rapporterats döda eller saknade på Medelhavet, vilket är långt fler än under samma period förra året. Men tragedin hamnar i skuggan av andra nyheter. Bara de senaste tio dagarna har 120 kroppar spolats upp längs Libyens kust. Dagen 160804.

Ungern trotsar Dublinförordningen - vägrar pröva asyl. Ungern kommer inte ta emot personer som skickas tillbaka dit från andra EU-länder, för att få sin asyl prövad. Beslutet nådde nyligen Migrationsverket och berör över 1 000 asylsökande personer i Sverige som nu får sin asylprocess fördröjd. SR 160812.

Gunnar Hökmark (M): Att bekämpa EU-byråkratin är bättre än att lämna. Man kan lämna EU, men inte Europa och den verklighet vi delar. Det stora allvaret gäller vårt gemensamma Europa. Putin fröjdar sig inför ett splittrat Europa. Le Pen gläder sig när nationella skillnader nu riskerar leda till motsättningar snarare än till gemenskap. Storbritanniens relation till länder som Ryssland och Kina blir nu mer utsatt, samtidigt som Europa i sin helhet blir svagare. EU är inte Bryssel, utan en union av länder och människor som samarbetar i det dagliga livet - med handel, produktion, forskning och arbetsmarknad. Världen idag 160817.

HDP-ledaren Demirtas: Turkiet har övergått i diktatur. Efter det misslyckade kuppförsöket i Turkiet i somras har president Erdogan i princip genomfört en egen statskupp. Det menar den prokurdiske oppositionsledaren Selahattin Demirtas som är på besök i Sverige. SR 160909. Kommentar: Det är inte svårt att hålla med honom om detta.

Nya inresekrav för EU föreslås. EU-kommissionens ordförande lanserade en rad olika förslag i sitt så kallade linjetal inför Europaparlamentet i Strasbourg i dag. Bland förslagen ingår ett europeiskt försvarshögkvarter, en ny slags gränskontroll till EU och att alla ska ha tillgång en utbyggd mobiltelefoni, nästa generations 5G. Förslag om en ny slags gränskontroll, där inresekontrollerna ska skärpas ytterligare. Det handlar om ett system där medborgare till länder utanför EU måste föranmäla sin inresa till EU. Medborgare som berörs är dom som inte omfattas av visumkrav men som, enligt Junckers förslag ska behöva registrera sig i förväg, på samma sätt som man vid resor till USA. Han talade om att bygga upp ett europeiskt försvarshögkvarter som på något sätt ska utgöra grunden för ett europeiskt försvarssamarbete. SR 160914.

Myndighet i Ungern ska lyfta förföljda kristnas situation. Som första land i EU inrättar Ungern en myndighet som ska lyfta fram förföljda kristnas svåra situation i Mellanöstern och Europa. Kristna förföljs och fördrivs från sina hem i Syrien, Irak och flera andra länder. Många vägras uppehållstillstånd i Europa och tvingas leva under omänskliga förhållanden i flyktingläger. Ungerns regering vill bidra till att öka kunskapen om förföljda kristnas situation. Därför har en myndighet inrättats, som ska sätta frågan högre upp på dagordningen. Dagen 160920.
Ungern har inrättat ett regeringskansli som enbart ska arbeta med att stödja förföljda kristna. Kansliet får en första årsbudget på motsvarande drygt 28,5 miljoner kronor, uppger flera medier. Det nya kansliet leds av Tamás Török, tidigare Ungerns andreambassadör i Italien, och underställs det regeringsdepartement som ansvarar för utbildning och de religiösa samfunden, skriver National Catholic Register. "I dag har kristenheten blivit den mest förföljda religionen. Fyra av fem som dödas av religiösa skäl är kristna," säger Zoltán Balog i en kommentar enligt nyhetsbyrån CNA. Tanken är att kansliet ska följa, analysera och skaffa information om situationen för förföljda kristna, liksom arrangera observationsresor till olika oroshärdar. De närmaste veckorna kommer den ungerska regeringen att utarbeta exakt vilka uppgifter som kommer att ligga på det nya kansliet. Men dess främsta fokus blir humanitärt, enligt Eduard von Habsburg, Ungerns ambassadör vid Vatikanstaten. Världen idag 160928.

Ungerns regering: Rösta nej till tvingande flyktingkvoter. Den 2 oktober håller Ungern folkomröstning om EU:s krav på att alla medlemsländer ska hjälpas åt att ta emot flyktingar. Nu lägger den ungerska regeringen ner stor kraft på att få en majoritet att rösta nej till tvingande flyktingkvoter. Inför en fullsatt aula på ett kulturhus i utkanten av Budapest står den kände ungerska säkerhetsexperten György Nógrádi och säger att för en tid sedan åt han middag med Sveriges vice utrikesminister som berättade att i Sverige finns hela 55 områden dit svenskar inte kan bege sig - eftersom de tagits över av invandrare. Det går ett sus genom publiken som naturligtvis tror att det de hör är sant - men när jag kontaktar utrikesdepartementets presstjänst i Stockholm visar det sig att ingen där har träffat den ungerske säkerhetsexperten och UD har definitivt aldrig sagt det han påstår. Nu åker i alla fall György Nogradi runt i Ungern och kampanjar inför folkomröstningen nästa söndag. Vid hans sida i kulturhuset i Budapest finns en högt uppsatt politiker från regeringspartiet Fidesz. Att direkta lögner används i valkampanjen är ingenting ovanligt, säger Benjamin Novak som skriver för den engelskspråkiga nyhetssajten Budapest Beacon. Och när de upprepas tillräckligt många gånger blir de till sanningar som inför väljarna ska bevisa att premiärminister Viktor Orbans hårda linje i flyktingfrågan är den rätta. SR 160922.
Ungern vägrar ta emot asylsökande från andra EU-länder. Ungern tänker inte ändra sig när det gäller sin vägran att ta tillbaka asylsökande, från bland annat Sverige, i enlighet med EU:s regler. Det säger den ungerska regeringens talesperson till Sveriges Radio. "Vi tänker inte ta tillbaka någon av dem som under förra året kom genom vårt land på inbjudan från Tyskland, Österrike och kanske en del nordiska länder," säger Zoltan Kovacs, talesperson för Ungerns regering. Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder vänt sig till EU-kommissionen på grund av Ungerns vägran att ta tillbaka asylsökande. SR 160923.

Dödssiffran stiger efter fartygsolyckan i Egypten. Fler kroppar har hittats i havet utanför Egyptens kust, efter att en båt med migranter på väg till Italien, kapsejsade utanför Egyptens kust i onsdags. Dödstalet är nu uppe i omkring 140. Vid stranden i staden Rosetta vid det egyptiska Nildeltat, väntar människor oroligt på besked om vad som hänt deras anhöriga. Ombord på båten fanns män kvinnor och barn, från flera länder, bland annat Egypten, Sudan och Eritrea, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Sedan början av året har 2 800 människor dött under färden över Medelhavet, och 115 000 människor har överlevt. SR 160923.

Fruktlöst samarbete om unga marockaner som lever på gatan. Cirka 800 nordafrikanska barn och ungdomar lever ett liv i limbo i Sverige, efter att de fått avslag på sina asylansökningar. Sedan 2014 har Migrationsverket haft ett samarbete med den marockanska hjälporganisationen Bayti, men nästa vecka löper avtalet ut och det blir ingen fortsättning. Ingen har kunnat skickas tillbaka. Jawad Chouaib och hans kollegor pratade med ett 40-tal pojkar i Sverige via internet. De upptäckte snabbt att flera av dem var vuxna, inte barn, några var inte alls marockaner, utan algerier, och de flesta ville inte alls återvända till det liv i fattigdom som de lämnat bakom sig i Marocko. Enligt Jawad Chouaib är grundproblemet att de här unga marockanerna har ett "livsprojekt", de har på sätt och vis fått en uppgift av sina föräldrar att hitta ett jobb och tjäna pengar för att hjälpa familjen. De vill absolut inte åka tillbaka. "När vi pratade med dem ljög många om sina familjer och om var i Marocko de kom ifrån, det blev väldigt kostsamt för oss eftersom vi åkte till fel regioner för att söka efter anhöriga," säger Jawad Chouaib. SR 160923.

Turkiet stänger kurdiskspråkiga kanaler. Turkiet har stängt ner fyra kurdiskspråkiga tv-kanaler; tre tv-kanaler med både turkiska och kurdiska, och ytterligare tre kanaler som anses prokurdiska, uppger AFP. Stängningen sker med stöd av undantagstillståndet som infördes efter det misslyckade kuppförsöket i juli. Det uppger en icke namngiven tjänsteman i den kurddominerade staden Diyarbakir i östra Turkiet till nyhetsbyrån AFP. En av tv-kanalerna är den kurdiskspråkiga barnkanalen Zarok TV, enligt tjänstemannen. Dessutom ska två radiokanaler ha stängts ner. SR 160929.

Storbritannien redo att påbörja brexit före slutet av mars 2017. Det handlar om att utlösa artikel 50 i Lissabonfördraget, vilket kommer att markera starten på en två år lång process för Storbritannien att lämna EU. Det här innebär att Storbritannien kommer att lämna EU våren 2019, året före nästa parlamentsval, skriver tidningen The Guardian. Men det är inte helt säkert att det blir så. Det kan nämligen hända att frågan först måste avgöras i det brittiska parlamentet. SR 161002.

Ungerns premiärminister tänker stifta lag trots lågt valdeltagande. Premiärminister Viktor Orban beskrev valet som en stor framgång trots att för få röstade för att resultatet ska vara giltigt, och meddelar att han tänker föra in det faktum att drygt 98 procent av de som röstade sa nej till EU:s tvingande flyktingkvoter i landets grundlag. Orban framhöll också att det var fler som nu röstade nej till EU:s tvingande flyktingkvoter än som röstade ja till ett ungersk EU-medlemskap när man folkomröstade i den frågan 2003. Valdeltagandet slutade på bara runt 44 procent och därmed är resultatet ogiltigt. I valkampanjen har man satt likhetstecken mellan bland annat flyktingar och terrorism. SR 161003.

Estland har fått sin första kvinnliga president. Efter en utdragen valprocess valde Estlands parlament i dag 46-åriga Kersti Kaljulaid till att efterträda den avgående Toomas Hendrik Ilves. Kersti Kaljulaid, tidigare mångårig ledamot i EU:s revisionsrätt, var ett närmast okänt namn för de flesta utanför EU-byråkratin, även i hemlandet Estland. Själv har hon sagt att hon kommer att arbeta för att göra minoriteters och svaga gruppers röster hörda. De enda som inte stödde henne i dagens omröstning var Estlands nationalistparti Ekre som ogillar hennes positiva inställning till globaliseringen. SR 161003.

Theresa May siktar på hård Brexit. I Birmingham i Storbritannien avslutade regeringspartiet, konservativa Tories, i eftermiddag sin höstkonferens. Premiärminister Theresa May sade att det viktigaste med landets utträde ur EU är att minska invandringen till landet. "Låt oss göra en sak klar. Vi lämnar inte EU för att därefter ge upp kontrollen över invandringen igen", sade Theresa May. Det blir allt mer tydligt att Theresa May siktar på det som kallas för en hård Brexit, det vill säga att Storbritannien lämnar EU utan någon överenskommelse om att landet ska fortsätta att vara med i EU:s inre marknad. En sådan överenskommelse skulle nämligen med all sannolikhet innebära att landet måste acceptera principen om fri rörlighet. Under konferensen i Birmingham har partiledningen avslöjat hur den tänker sig att invandringen ska minskas. Brittiska medborgare ska ha förtur till alla jobb, experter som läkare, ska få jobba kvar bara till dess landet har utbildat tillräckligt många för att fylla behovet själv. Och den som hyr ut bostad till illegala invandrare ska kunna dömas till fängelse. SR 161005.

EU-parlamentet: Sluta bomba i Syrien! EU-parlamentet i Strasbourg antog på torsdagen en resolution, där man starkt fördömer alla attacker mot civila och sjukhus i Syrien. Parlamentet anser att alla parter inblandade i det syriska inbördeskriget måste sluta bomba civila mål, och man pekar ut särskilt Ryssland och den syriska regimen som ansvariga för den senaste tidens bombningar av civila mål. Dagen 161006.

Korruption på hög nivå i Ungern. "Lagar skräddarsys så att de ska passa personer med anknytning till det styrande partiet." Ungern är ett av de medlemsländer i EU som är mest kritiska mot organisationen, men samtidigt får landet stora bidrag ur olika stödprogram. Men det senaste året har allt oftare anklagelser hörts om hur ledande ungerska politiker och affärsmän systematiskt använder EU-pengarna för egen vinning. Enligt kritiker var den gångna folkomröstningen om invandring i första hand ett sätt för regeringen att ta fokus från den alltmer iögonfallande korruptionen inom makteliten. SR 161006.

11 000 flyktingar räddade den senaste veckan. Under den gångna veckan har över 11000 migranter räddats i Medelhavet. I går kväll kom uppgiften om att åtminstone 104 personer hade förts till spanska hamnar och tidigare i veckan handlade det om ett 30-tal räddningsoperationer utanför Libyens kust. Båtarna är helt överlastade med människor och har bara bensin, som räcker ut från Libyens kust till internationellt vatten. Smugglarna kalkylerar kallt med att kustbevakning möter och tar hand om migranterna. Men en del är uttorkade, någon gravid och på varje båt är det någon eller några som dör. Under den gångna veckan har över 11000 flyktingar och migranter räddats. Bara i tisdags utfördes 33 räddningsoperationer. Medelhavet ligger lugnt och väderprognosen för de kommande två veckorna är också mestadels sol och lite vind. Det passar smugglarna på att utnyttja för med höststormarna avtar båttrafiken. I torsdags godkände FN:s säkerhetsråd att EU får fortsätta att beslagta båtar för att komma åt smugglarna. EU inledde förra hösten Operation Sophia som syftar till att dels sätta stopp för olika flyktvägar, dels komma åt brottssyndikaten bakom människosmugglingen. Under det gångna året har 90 misstänkta smugglare gripits och 300 båtar förstörts, men nätverken bakom det hela är inte knäckta. SR 161009.

Skottland vill ha ny folkomröstning om självständighet. Skottlands ledning föreslår en ny folkomröstning om självständighet, enligt regeringschef Nicola Sturgeon, rapporterar AFP. "Jag kan bekräfta, att ett utkast till lag om en ny folkomröstning om självständighet kommer att offentliggöras för konsultation nästa vecka", det sa SNP:s ledare Nicola Sturgeon, när hon i dag talade inför partiets höstkonferens i Glasgow i Skottland. Hon sa också, att en eventuell ny folkomröstning i så fall ska hållas innan Storbritannien lämnar EU, vilket blir våren 2019, om premiärminister Theresa Mays tidsplan blir verklighet. SR 161013.

António Guterres väljs till FN-chef. Portugisen António Guterres har valts till ny FN-chef av generalförsamlingen. Guterres, som efterträder sydkoreanen Ban Ki-Moon på posten, tillträder som generalsekreterare den 1 januari. Den 67-årige före detta premiärministern nominerades i förra veckan av ett enigt säkerhetsråd. Han har beskrivits som en stabil och humanitär kraft efter sin tid som chef för flyktingorganet UNHCR. SR 161013.

Polen vill inte samarbeta med granskare. Snart löper den tidsfristen ut för Polen att dra tillbaka en rad lagar som anses äventyra EU:s rättsstatsprinciper. Den polska regeringen har tidigare sagt sig vara öppen för kompromisser men vill nu avbryta samarbetet med en av de granskande instanserna. Witold Waszczykowski, den polska utrikesministern, uttalade sig under helgen och sa att han och hans regering inte längre ser någon anledning till att samarbeta med Europarådets Venedigkommission. Det är den juridiska expertgrupp som granskar och ger råd vid konstitutionella kriser och konflikter i ett flertal länder i världen. Både domstolen själv, den polska oppositionen, Europarådet och EU-kommissionen har protesterat kraftigt mot regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) agerande. EU har för första gången inlett en formel process för att granska och eventuellt straffa Polen om demokratin och rättsstaten inte respekteras av politikerna. Men PiS-regeringen har hittills inte dragit tillbaka några lagar eller erkänt domstolens kritik. "Det kan inte få vara så. Vi är medlemmar i EU men än så länge är den suveräna staten Polen inte avskaffad så vitt jag vet," säger Marek Suski som är parlamentsledamot för PiS. SR 161018.

Dålig stämning i säkerhetsrådet inför Sveriges ordförandeskap. Dålig stämning kan bli ett hinder för Sverige att göra skillnad i rollen som tillfällig medlem och ordförande i FN:s säkerhetsråd.Det påverkar möjligheterna att ta upp nya frågor och lösa konflikter, enligt UD. Dagen 161020.

Framtiden oviss för frihandelsavtal. Framtiden är mycket oviss om EU någonsin kan komma att träffa internationella frihandelsavtal. Hittills har den belgiska regionen Vallonien sagt nej till att gå med på det omdebatterade frihandelsavtalet med Kanada och som är tänkt att diskuteras idag vid EU:s toppmöte i Bryssel. Men sent igår kväll igår sa Valloniens egna regering nej till att gå med på avtalet och framtiden är nu oviss. otalt är det 38 olika parlament runt om Europa som ska godkänna det här frihandelsavtalet mellan EU och Kanada. När det gäller Belgien så ska till exempel parlamenten i de tre olika regionerna besluta om det här avtalet, däribland Vallonien. Men regeringen ifrågasätter bland annat att kanadensiska företag, genom avtalet, ska kunna dra länder i EU inför en domstol om det uppstår en tvist. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker var mycket besviken inatt. SR 161021. Kommentar: Bra gjort Vallonien! Rättstvister där storföretagen i Kanada och USA kräver skyhöga böter gynner inte frihandeln. Det är bara att stryka den delen av avtalet.

Belgien säger nej till handelsavtal. Det vallonska regionparlamentet i Belgien vägrar fortfarande att acceptera EU:s handelsavtal med Kanada. Det bakbinder i sin tur landet Belgien - där landets regering i eftermiddags meddelade att man inte kan skriva under. Därmed går avtalet nu en oviss framtid till mötes. Den vallonska regionen här i Belgien har i ett år, mycket noga, granskat de texter som finns i det förslag som förhandlats fram mellan EU och Kanada. Det var först för lite mer än två veckor sedan som EU-ledarna faktiskt insåg vad som höll på att hända, nämligen att Vallonien som ett av 38 parlament, skulle kunna säga nej till avtalet. Det kom också att hända, två gånger med bara några dagars mellanrum, senaste gången var i fredags. Sedan dess har förhandlingar pågått hela helgen, utan resultat. Detta med Vallonien i ena ringhörnan och den belgiska regeringen och EU-kommissionen i den andra. Men den största symbolfrågan för Vallonien är hur man ska lösa frågan som handlar om att bolag i Kanada och som anser att ett EU-land, genom sin politik, missgynnar just det bolagets investeringar i det landet - ska kunna stämma det här i EU-landet. SR 161024.

Kritiska röster borta i Ungern. Drygt två veckor har gått sedan den hastiga nedläggningen av Ungerns mest spridda dagstidning. Även tidningens nätupplaga stängdes ner. Ägarna anger dålig ekonomi som förklaring men i Ungern anser många att det snarare handlar om tidningens regeringskritiska rapportering. Nepszabadsag grundades för 60 år sedan och var Ungerns mest spridda tidning, känd för sin kritiska granskning av makten. Dagarna före stängningen hade man publicerat flera artiklar om korruption och maktmissbruk bland höga politiker och tjänstemän. "Det här visar att de inte bryr sig om demokrati, att de inte tolererar några vakthundar och så länge som de inte stoppas kommer de att fortsätta." SR 161024.

Glädje och besvikelse över avtal mellan EU och Kanada. Till slut kunde EU och Kanada i dag skriva under det stora handelsavtalet som de senaste veckorna varit hotat. EU-toppolitikerna var märkbart lättade efteråt. "Vi gjorde det," utbrast EU:s utrikeschef Federica Mogherini när hon tillsammans med bland andra handelskommissionär Cecilia Malmström och den kanadensiske premiärministern Justin Trudeau poserade framför kamerorna, strax efter att avtalet skrivits under. EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker beskrev det som en mycket viktig dag för EU. Han pekade på att det pågår ytterligare omkring 20 viktiga förhandlingar om handelsavtal. "Det här sätter en global standard för avtalen," ansåg Juncker. EU tvingades i torsdags lova Vallonien att det skiljedomssystem som är en viktig del i avtalet ska prövas av EU-domstolen. Först då gav Valloniens parlament tummen upp så att Belgien som sista land kunde godkänna avtalet. Skiljedomar kan bli kostsamma för länder och regioner som till exempel fattar miljöbeslut som påverkar gjorda investeringar av företag. Ceta-avtalet börjar gälla preliminärt från årsskiftet men kan fortfarande stoppas framöver om enskilda länder inte godkänner det i en formell process de kommande åren. Många beskriver avtalet med Kanada som en liten förrätt inför TTIP, handelsavtalet med USA, som ska slutförhandlas med den amerikanska regering som Donald Trump eller Hillary Clinton ska leda. SR 161030.

239 människor döda på Medelhavet. Det har inträffat två nya fartygsolyckor med migranter och flyktingar i Medelhavet, uppger FN:s flyktingorgan UNHCR. Minst 239 människor ska ha dött. Än en gång har båttransporter haft dödlig utgång. Migranterna och flyktingarna som drunknar i Medelhavet blir bara fler och fler. Hittills i år har över 4 200 människor omkommit i båtolyckor enligt IOM, Internationella migrationsorganisationen. Det är redan många hundra fler än under hela året 2015. På EU-nivå är nu strålkastarljuset helt riktat mot Afrika. Olika avtal förhandlas med länder som Niger, Mali och Etiopien bland andra för att de ska stoppa migranterna i utbyte mot pengar för utveckling och militär. SR 161104.

Fler gripanden i Turkiet. SvT 161105.

Turkiet får högljudd kritik från EU. Den internationella kritiken mot Turkiet blir allt mer högljudd efter den senaste vågen av gripanden av politiker och journalister. Utvecklingen är djupt oroande säger Manfred Weber, ledare för den största partigruppen i EU-parlamentet. Ytterligare nio företrädare för det prokurdiska partiet HDP har gripits i Turkiet, enligt en talesperson för partiet. Samtidigt har nio journalister på den oppositionella tidningen Cumhuriyet häktats. I går greps ett tiotal parlamentsledamöter från samma parti, bland dem de två ledarna Selahattin Demirtas och Figen Yüksekdag. Orsaken uppges vara att de vägrat vittna om terrorrelaterade brott. Nu har Demirtas och sju andra parlamentsledamöter förts till ett högsäkerhetsfängelse i staden Edirne i nordvästra Turkiet. Samtidigt har tre av de gripna släppts, men med krav på att de regelbundet anmäler sig till myndigheterna, skriver AP. SR 161105.

HDP i protest - avbryter sitt arbete i turkiska parlamentet. I Turkiet kommer pro-kurdiska HDP att avbryta sitt arbete i parlamentet i protest mot att nio av partiets parlamentsledamöter häktats. Samtidigt försöker Turkiet dämpa kritiken från omvärlden genom att kalla till sig EU:s ambassadörer i Ankara i ett försök att ge den officiella versionen av vad som pågår. Turkiets tredje största parti avbryter nu det mesta av sin verksamhet i parlamentet. De kommer inte längre att delta i det lagstiftande arbetet, i kommittéer eller i omröstningar, utan endast delta i sina egna interna gruppmöten. Det uppger företrädare för HDP nu på förmiddagen. SR 161106.

Erdogan: Turkiet ska folkomrösta om Eu-förhandlingar. Ordkriget mellan EU och Turkiet förvärrades ytterligare idag när Turkiets president Tayyip Erdogan hotade med att låta turkarna själva avgöra om Turkiet ska fortsätta med sina medlemsskapsförhandlingar med EU och även om att återinföra dödsstraff. Enligt Sveriges utrikesminister Margot Wallström hänger frågan om dödsstraff samman med Turkiets möjligheter att föra medlemsskapsförhandlingar med EU. "Återinförs dödsstraff är det ju slutet på medlemssskapförhandlingarna med Turkiet, och det måster också göras klart," säger hon. EU-ländernas samarbete med Turkiet är centralt eftersom EU är beroende av Turkiet när det gäller inflödet av flyktingar och migranter över Egeiska havet mellan Turkiet och Grekland, alltså kontrollen av EU:s så kallade yttre gräns. SR 161114. DN 161114.

Läckt rapport om Brexit-kaos skapar debatt. I Storbritannien pågår i dag en debatt om huruvida regeringen alls har en plan för hur landets utträde ur EU - en Brexit - ska gå till. Och anledningen är en rapport som publicerades i morse och som tycks ha läckts från regeringskansliet. Både tidningen The Times och radio- och TV-bolaget BBC har tagit del av rapporten som ger en bild av en splittrad regering, där olika ministrar har helt olika uppfattning om hur en Brexit ska gå till. Rapporten ska, enligt BBC och The Times, ha beställts av en konsultfirma av någon inom regeringen. Den säger, att de tre Brexit-ministrarna, Liam Fox, Boris Johnson och David Davies, har helt olika uppfattningar om hur utträdet ur EU ska gå till, jämfört med finansministern Philip Hammond och näringslivsministern Greg Clark. Dessutom står det i rapporten, att själva processen med att förbereda utträdet kommer att kosta stora mängder pengar, och att regeringen inte har förstått hur mycket resurser som krävs. Rapportförfattarna konstaterar, att minst 500 olika processer är nödvändiga för att genomföra en Brexit, och att det sannolikt behös åtminstone 30 000 nya statliga tjänstemän för att klara av det i tid. Flera ministrar har i dag förnekat, att rapporten beskriver verkligheten. SR 161115.

Flyktingar och migranter fastnar i Bulgarien. I Bulgarien finns en växande oro för att allt fler flyktingar och migranter blir fast i landet sedan länder norrut skärpt sina gränskontroller. Nyligen varnade EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos för att Bulgarien håller på att bli en ny smuggelväg in i Europa, sedan andra vägar stängts. Flyktingfrågan var också en av de mest diskuterade inför det bulgariska presidentvalet som avgjordes i söndags. Hittills i år har över 17 000 stoppats och i landets flyktingläger är det fullt. De flesta som kommer är från Afghanistan följt av Irak och Syrien. Tidigare har Bulgarien främst varit ett transitland men sedan andra länder, som Serbien, skärpt sin gränsbevakning blir alltfler mot sin vilja fast i landet. SR 161116.

EU-förslag ska stärka yttre gränsen. EU-kommissionen föreslår ett nytt system för att stärka den yttre gränskonstrollen. Personer utanför EU, som inte behöver visum, ska i förväg anmäla och registrera sin resa till ett EU-land. Det ska göra det möjligt att göra en personkontroll genom EU-myndigheternas olika personregister, och därmed upptäckta till exempel misstänkta terrorister innan de reser in i EU. - Det är ett stort och smart steg för att skydda våra gränser och våra medborgare, förklarade Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, när han presenterade förslaget här i Bryssel i dag. ystemet är tänkt att omfatta alla som vill resa in till något EU-land från ett land utanför EU. Det handlar dock bara om de som inte behöver ha visum för att överhuvudtaget få åka in över EU:s så kallade yttre gränser. Genom att i förväg anmäla sin resa via en särskild webbplats på internet, och betala en avgift på 5 euro, en slags egenavgift som EU-kommissionen kallar det, så kommer det att ske en automatisk sökning genom en rad olika personregister hos EU-myndigheterna. Blir det en träff i till exempel ett brottsregistren, så kommer personen inte att kunna åka in EU. Men en rad olika problem återstår att lösa. Flera av registren är inte helt uppbyggda än och klarar inte av att arbeta eller kommunicera med andra register. Något annat som tidigare kritiserats handlar om den personliga integriteten som anses vara i farozonen när så många olika register ska samarbeta. Trots att det anses brådska, inte minst med tanke på att systemet är skapat för att bland annat upptäcka misstänkta terrorister, så ska inte systemet vara i bruk förrän om drygt tre år, nämligen 2020. SR 161116.

Obama höll tal till demokratins försvar. På sin sista Europaresa som USA:s president höll Barack Obama i dag ett brandtal för demokratin och det öppna samhället. Efter en rundtur på Akropolis i Greklands huvudstad Aten konstaterade Obama att det inte finns något bättre system för världen men varnade också för hur globaliseringen också riskerar att vidga klyftorna - och leda till oro och missnöje. Han konstaterade också att det inte finns mycket som förenar honom med USA:s tillträdande president - Donald Trump. "Som ni kanske har märkt är skillnaderna väldigt stora mellan mig och USA:s nästa president, vi tycker väldigt olika. Men amerikansk demokrati är större än någon enskild person," sade Barack Obama om att han medvetet valt Grekland, det som ibland kallas för demokratins vagga, som ett av målen på sin avskedsresa som USA:s president. SR 161116.

EU-kommissionenvarnar för att länder kommer bryta mot budgetmålen. I Bryssel varnade idag EU-kommissionen sju länder för att komma att bryta mot budgetmålen nästa år. Allvarligast kritik får Spanien men trots det föreslår inte kommissionen några särskilda sanktioner för Spanien. Spanien är det land där som hittills inte lyckats få sitt budgetunderskott under tre-procents-gränsen av BNP. Ändå blir det inga sanktioner i förslaget från EU-kommissionen mot Spanien. Förutom Spanien och Portugal är det fem andra länder som missar budgetmålen, enligt EU-kommissionens prognos för nästa år. De länderna är Belgien, Slovenien, Finland, Litauen och Cypern. Men EU-kommissionen är mycket resonlig i sina skrivningar. Bakgrunden anses vara att EU-kommissionen inte vill späda på den EU-skepsis som sprids inom unionen och helt enkelt inte reta upp för många EU-medborgare som redan tycker att Bryssel bestämmer för mycket. SR 161116.

Dollarn historisk dyr just nu. Amerikanska dollar är historiskt dyra just nu. Kronans växelkurs har inte varit så låg på åratal. Tecknen att det ska vända är få. Tittar man på ett diagram över vad en dollar kostar i kronor så ser man en hiskelig bergochdalbana. Mitt under finanskrisen 2009 kostade en dollar strax över nio kronor. Sedan blev dollarn billigare i takt med att marknaderna lugnade ner sig, ner till 6 kronor och 20 öre. Men i dag kostar dollarn igen 9 kronor och 20 öre. Bakom uppgången de senaste åren ligger att svenska riksbanken vill hålla kronan låg för att sätta fart på exporten. Det gör Riksbanken genom att hålla räntan låg. Den amerikanska riksbanken däremot ser ut att höja sin ränta snart, så ingen vändning syns i sikte, säger Mats Kinnwall chefsekonom på Industriarbetsgivarna. Dessutom är inte kronan någon tillflykt i oroliga tider, säger SR 161116.

Sparkade polska journalister kan få rätt i europeisk domstol. Omkring 200 journalister har fått lämna polsk public service sen landets regering tog kontroll över de statliga medierna. Nu uppmanas de att dra landet inför domstol för brott mot de mänskliga rättigheterna. Sedan partiet PiS eller Lag och Rättvisa kom till makten efter sin stora valseger i fjol och ändrade lagen om statliga medier har runt tvåhundra journalister lämnat tv-rutan, radiostudion eller kontrollrummet och ersatts av andra, mer vänligt inställda till det nya regeringspartiet och i vissa fall också mer villiga att tänja på sanningen. Den motsvarighet till den svenska granskningsnämnden för radio och tv, som ännu finns i Polen, har den senaste tiden klandrat polsk statlig tv för flera fall av censur eller ren lögn. Inte i något annat EU-land tillåts politiker detaljstyra beslutsgången i radio- och tv-bolagen så som i Polen just nu. Dessutom råder ett oklart rättsläge i landet då författningsdomstolen som prövar ny lagstiftning är handlingsförlamad på grund av den pågående politiska konflikten. Därför är det sannolikt att både EU-domstolen i Luxemburg och Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg skulle vara villiga att pröva de anmälningar de får in. SR 161117.

"Turkiet måste släppa de fängslade parlamentarikerna." Turkiet måste släppa de fängslade parlamentarikerna från det prokurdiska partiet HDP. Det är budskapet när en delegation med 15 europeiska socialdemokrater nu besöker landet. Men det turkiska justitiedepartementet har inte ens besvarat delegationens begäran att få träffa de fängslade. Det berättar riksdagsledamoten Marie Granlund på plats utanför det fängelse som håller politikerna inlåsta. SR 161121.

Osäker framtid för kurdiska Zarok TV i Turkiet. Den stängda kurdiska barnkanalen Zarok TV:s framtid avgörs nu hos RTUK. Kanalen vet inte när den kan få det slutliga klartecknet för att börja sända igen och det finns även en oro om att RTUK ska komma med nya krav på kanalen gällande språket. SR 161122.<(p>

Turkiet utfärdar arresteringsorder på PYD:s ledare. Turkiet utfärdar en arresteringsorder på ledaren för Syriskkurdiska PYD:s ledare Salih Muslim. Salih Muslim ska vara misstänkt för inblandning i en bombattack mot en militärkonvoj i Ankara i Februari, uppger Hurriyet. PYD är allierat med den kurdiska YPG-milisen, som ses som PYD:s väpnade gren. Turkiet är med i den USA-ledda koalitionen mot terrorsekten IS. Men de två Nato-länderna USA och Turkiet befinner sig på motsatta sidor när det gäller YPG. Enligt den turkiska regeringen är YPG en terrorgrupp. Men USA ser de kurdiska trupperna som en viktig allierad i kampen mot IS. Turkiets president Recep Erdogan har kritiserat USA för att skicka vapen till kurdiska stridande i Syrien. SR 161122.

Mediechefer vill att regeringen agerar mot Turkiet. en debattartikel i Aftonbladet idag kräver flera svenska mediechefer ett hårdare agerande mot Turkiet från svensk sida. Sverige bör ställa större krav på Turkiet för att stoppa en utveckling med journalister som fängslas och medier som stängs ner. Utdrag ur debattartikeln: "I dag har 170 medier stängts ned. 144 journalister sitter fängslade. Turkiet är i dag världens i särklass största fängelse för journalister och rankas på plats 151 av 180 länder i Reportrar utan gränsers Pressfrihetsindex. Bara de senaste veckorna har tidningen Cumhuriyets chefredaktör, Murat Sabuncu, gripits tillsammans med flera andra av tidningens medarbetare. De anklagas för "samröre med terrorister"." SR 161123.
Mediechefer i stort upprop mot Turkiet. 13 svenska mediechefer kräver nu att Sverige ställer högre krav på Turkiet efter att journalister fängslats och tv-kanaler stängts efter kuppförsöket i landet. "Turkiet, ett Natoland som vill bli medlem i EU, har blivit världens största fängelse och det är förstås oacceptabelt. Politiska anklagelser mot medier får myndigheterna att stänga hela redaktioner och frihetsberöva enskilda journalister," säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson. I debattartikeln vänder sig ledamöterna i Utgivarnas styrelse direkt till Margot Wallström och kräver att Sveriges utrikesminister agerar: "Med tanke på den accelererande utvecklingen i Turkiet anser vi att det är nödvändigt att den svenska regeringens strategi skrivs om - för att inkludera friare och mer oberoende media som ett prioriterat resultatområde även i Turkiet", står det i uppropet. De svenska mediecheferna har även skrivit direkt till Wallström och föreslagit ett särskilt FN-sändebud som ska garantera journalisters säkerhet. Thomas Mattsson: "Jag har själv skrivit om detta flera gånger tidigare, och då uppmanat flera statsråd att på olika sätt protestera, och andra svenska mediehus och publicister har också reagerat. Nu gör vi det samfällt, via organisationen Utgivarna, för att påminna om att problemen fortsätter." Exp 161123. Kommentar: Mycket bra initiativ. Men det borde ha kommit tidigare. Vi lever i en värld där man "silar mygg och sväljer kameler". Kamelerna är framståede statschefer som inte respekterar mänskliga rättigheter.

Ukrainska medborgare får visumfrihet i EU. Tre år efter att Majdan-revolutionen bröt ut i Ukraina har EU:s medlemsstater röstat för visumfrihet för ukrainska medborgare. Visumfrihet är en del av associationsavtalet som EU skrev med Ukraina 2014. Men det kommer ändå dröja innan gränserna öppnas för ukrainare till EU. Sent i torsdags röstade alla EU:s medlemsstater för visumfrihet för ukrainska medborgare. De får rätt att vistas 90 dagar under en 180 dagars period inom EU. Men slutgiltigt måste EU-parlamentet rösta för och visumfriheten kan inte bli verklighet förrän EU är klart med en ny undantagsmekanism där visumfriheten dras in i katastroflägen. SR 161123.

Sydafrika tar emot fler flyktingar än EU. Sydafrika är en magnet för flyktingar och migranter på den afrikanska kontinenten och flera andra nationaliteter ökar också stadigt i landet. Uppskattningen är att åtminstone 10 % av dem som lever här är migranter, vilket motsvarar 5 miljoner av en befolkning på 50. IOM-chefen jämför det med de cirka 2 miljoner flyktingar och migranter, som hela Europa med sina 500 miljoner invåntare tog emot förra året, vilket motsvarar 0,4 %. SR 161124.

Erdogan hotar öppna gränserna till Europa. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hotar med att öppna gränserna för flyktingar till Europa. "EU, se på mig. Om ni går längre kommer gränserna att öppnas, tänk på det." Uttalandet kommer dagen efter att EU-parlamentet röstat för att frysa medlemsförhanlingarn med Turkiet. President Erdogans uttalande på en konferens i Istanbul möttes av jubel. Det är inrikespolitiskt populärt att sätta tummen i ögat på väst. EU-parlamentet röstade igår för att åtminstone tillfälligt lägga medlemskapsförhandlingarna med Turkiet på is, det är ingen bindande omröstning då det är medlemsländerna som måste besluta. Men bakgrunden är vad man anser regeringens oproportionerliga och hårdföra reaktioner på kuppförsöket i somras. "Hot kommer inte att fungera på mig och det kommer inte att fungera på det här landet" sa Erdogan som anklagade EU för att bryta sina löften, medan Turkiet tar ansvar och tar hand om uppemot 3,5 miljoner flyktingar. Han syftar till överenskommelsen i mars som i stort sett stoppat flyktingströmmen till Europa. I utbyte mot att Turkiet bland annat skärpte sin övervakning av både land- och havsgränserna mot Europa skulle EU bland annat öka takten i medlemskapsförhandlingarna och slopa visumkravet för turkiska medborgare som reser till EU. Men EU menar att innan man kan öppna nya så kallade kapitel i förhandlingarna med Turkiet så måste Turkiet bland annat mildra sina terrorlagar som EU anser slår alldeles för brett. Relationen mellan EU och Turkiet har varit iskall sedan kuppförsöket och Turkiet har också anklagat EU för att inte ha fördömt kuppförsöket i tillräckligt hårda ordalag. Nu ställs relationen på sin spets och många Europeiska politiker lär drabbas av skrämselhicka när Erdogan hotar att öppna gränserna till EU. Den turkiska regeringen har också varit tydlig i sin retorik mot EU: Det är inte vi som behöver EU, det är EU som behöver oss. SR 161125.

Fortsatta tillslag i Turkiet. Myndigheterna fortsätter fängsla människor som anklagas för att ha band till terrorgrupper som PKK och Gülenrörelsen. 125 000 lärare, jurister, läkare och andra statsanställda har tagits ur tjänst medan det utreds om de har kopplingar, och i så fall vilka, till terrorgrupper som bland annat PKK och Gülenrörelsen, som anklagas för kuppförsöket i landet i somras. Hittills har 6 000 lärare kunnat gå tillbaka till sina jobb, men en som inte har kunnat det är en kurdisk lärare som vi talat med. EU har reagerat på vad man kallar Turkiets "oproportnionerliga svar på kuppförsöket" genom att rösta för en frysning av medlemskapsförhandlingarna. Bland journalister, oppositionella och akademiker i Turkiet är uppgivenheten stor men många i den stora allmänheten anser att myndigheterna gör rätt. SR 161127.

Allt fler turkar söker asyl i EU. Samtidigt som ordkriget mellan Turkiet och EU trappas upp söker allt fler turkiska medborgare asyl i EU. Fram till den 1 november hade det kommit 531 asylsökande från Turkiet - dubbelt så många som under hela förra året. Och efter det misslyckade kuppförsöket i somras har Migrationsverket valt att tills vidare lägga alla asylutredningar med koppling till kuppförsöket på is eftersom läget är så osäkert. Det finns ännu ingen tillförlitlig statisk för hela EU. Den senaste siffran gäller fram till och med augusti: då hade närmare 6 000 turkiska medborgare sökt asyl, vilket är en fördubbling jämfört med samma period i fjol. Allra flest har det kommit till Tyskland: över 4 000 fram till och med oktober. De allra flesta är kurder. Den turkiska regeringen har anklagat Tyskland för att vara en fristad för den kurdiska separatistorganisationen PKK, som är terrorstämplad både av Turkiet och EU. SR 161130.

Stor risk för handelskrig med Kina. Kina är sedan i går fullvärdig medlem i WTO och det betyder att landets också ska klassas som en marknadsekonomi. Men varken EU eller USA anser att Kina har rätt till den statusen - vilket kan utlösa ett handelskrig, enligt handelsexperter. Nu stämmer Kina både USA och EU, rapporterar flera medier. Christoffer Fjellner är moderat EU-parlamentariker och EU-parlamentets förhandlare om antidumpingtullar. - För en gångs skull är det EU och USA som bryter mot handelsreglerna i WTO, och att i dessa tider få en handelsstrid mellan världens tre största ekonomier, kan vara riktigt allvarligt för världsekonomin. Den uppseglande konflikten handlar om hur priserna på varor ska räknas ut innan en skyddstull införs. Sedan i går är Kina fullvärdig medlem i världshandelsorganinsationen WTO och ska därmed klassas som en marknadsekonomi. Det innebär att priset på varans hemmamarknad, det vill säga Kina, är det pris som gäller som referens när de kinesiska varorna når Europa. Men varken EU eller USA anser att Kina är en marknadsekonomi; den kinesiska staten subventionerar och kontrollerar en stor del av produktionen av stål, cement och kemikalier. Därför anser EU att de kinesiska priserna ska jämföras med priserna i ett tredje land i syfte att undvika osund konkurrens. I slutet av 2015 hade EU antidumpingtullar mot kinesiska produkter i 52 olika varusegment. Senast förra veckan infördes ytterligare tullar på kinesiskt stål. Men Kina vidhåller att de är en marknadsekonomi, vilket betyder att Eu måste ta bort skyddstullar på aluminium, cyklar keramik och mycket annat. SR 161212.

Politisk kris djupnar i Polen efter nattens tumult. Den politiska konflikten i Polen mellan regeringspartiet PiS och oppositionsgrupper har eskalerat. I natt fick ledare för regeringspartiet lämna parlamentsbyggnaden i Warszawa med poliseskort sedan oppositionen under kvällen blockerat utgångarna i protest mot vad de ser som odemokratiskt agerande från regeringspartiet. Polisen flyttade på demonstranter med våld, och nya demonstrationer är utlysta idag. Bilderna från den polska tv-kanalen TVN24 visar ett nattligt julbelyst Warszawa centrum där poliser syns knuffa bort demonstranter som försöker blockera vägen för regeringspartiets bilar när de lämnar parlamentet. Scenerna som under natten utspelat sig därinne i parlamentsbyggnaden och på gatan utanför är bara den senaste händelsen i den politiska förtroendekris som härjat Polen i nära ett års tid. Men det är kanske den allvarligaste. Regeringspartiet PiS, Lag och Rättvisa, har sedan de vann valet förra året, genomdrivit flera lagändringar som syftat till att stärka det politiska inflytandet över olika samhällsinstitutioner, exempelvis rättsväsendet och public servicemedierna. SR 161217.

Skottland vill stanna i EU. I Skottland har försteminister Nicola Sturgeon i dag lagt fram sin plan för hur Skottland ska kunna stanna kvar inom EU:s inre marknad, även om resten av Storbritannien lämnar. Nicola Sturgeon är försteminister, det vill säga ledaren för det skotska regionala parlamentet. Vi föreslår att Storbritannien som helhet blir kvar inom den inre marknaden och tullunionen, sa Nicola Sturgeon i dag. Om Sturgeons plan inte accepteras, kommer Skottland att kräva att ensamt få stanna kvar inom den inre marknaden, även om resten av landet lämnar. Och om inte heller det går, så kommer hon att föreslå, att Skottland ordnar en ny folkomröstning om att bryta sig loss från Storbritannien och bli ett eget land. Folkomröstningen om medlemskapet i EU har skapat starka spänningar inom Storbritannien. SR 161220.

Båtar med migranter når Grekland trots Turkietavtal. Det kommer avsevärt färre båtar än förra hösten och vintern, men fortfarande landar varje vecka nya migranter i Grekland. EU:s Turkiet-avtal stoppar inte alla. I snitt kommer det fortfarande flera hundra migranter över havet till de grekiska öarna varje vecka. I och med gränskontrollerna norrut i EU-länderna fastnar de i Grekland och på Balkan. Sedan i slutet av mars har de enligt IOM, internationella migrationsorganisationen blivit 60 procent fler i Grekland och få har skickats tillbaka till Turkiet. De registrerade nyanlända har blivit betydligt färre, men något totalt stopp har avtalet inte lett till. Och invånarna på Lesbos rycker fortfarande ut för att hjälpa frusna och trötta människor. För EU:s ledning är det av flera skäl viktigt att peka på framgång med Turkiet-avtalet. Flyktingfrågan har lett till att medlemsländerna har hamnat på kollision med varandra och att oro och nationalism har vuxit, en utveckling som Bryssel vill hejda. Turkiet-avtalet används också som modell för liknande avtal med en rad afrikanska länder, vilka man hoppas också ska stoppa migranter. SR 161222.

Poliser i Turkiet riskerar livstids fängelse. I Istanbul i Turkiet har rättegången börjat idag mot 29 poliser som anklagas för delaktighet i kuppförsöket i somras. Flera av poliserna riskerar livstids fängelse rapporterar vår korrespondent. De 29 poliserna anklagas för att vägrat lyda order och skydda president Erdogan under kuppförsöksnatten i somras. Rättegången i dag hålls i det stora Silivrifängelset i utkanten av Istanbul, men när rättegången skulle inledas i morse stod det klart att journalister inte tillåts in i rättssalen. Rättegången mot de militärer som gick ut på gatorna i Istanbul och attackerade bland annat parlamentsbyggnaden i Ankara kommer att dröja ytterligare. SR 161227.

Italienska banker på pottkanten. Nya dystra uppgifter om hälsan för Italiens banksystem. Den värst drabbade banken, Monte dei Paschi behöver nu ännu mer räddningskapital än vad som tidigare trotts. Monte dei Paschis behov av nytt kapital har stigit till 8,8 miljarder euro. Den beräkningen gör nu Europeiska Centralbanken, ECB. Det var så sent som i förra veckan som den italienska regeringen sköt till fem miljarder euro för att täcka hålet i bankens kapitalbehov. Monte dei Paschi hade då misslyckas med att få in den summan från privata investerare. Men nu säger alltså ECB att det inte längre räcker. Kapitaltillskottet måste bli större än så. Monte dei Paschi är världens äldsta bank och dess svåra problem har blivit en symbol för krisen inom den italienska bankindustrin. Det är en kris som i förlängningen bedöms skulle kunna leda till en ny kris inom hela eurozonen. Italien är eurozonens tredje största ekonomi. En stor bankkris där, följt av ett räddningsbehov av statskassan, skulle vara en mångdubbelt värre belastning för eurozonen jämfört med räddningspaketen till bland annat Grekland, Portugal och Irland. Den nya regeringen i Italien satte nyss av 20 miljarder euro till en räddningsfond för eventuella problem inom bankväsendet. Fem miljarder av de pengarna har vikts för Monte dei Paschi. Men nu säger alltså ECB att det inte kommer att räcka. SR 161227.

900 räddade utanför Italien. Överfulla båtar med flyktingar och migranter fortsätter mot Italien nu de sista dagarna på året. 900 personer har räddats under ett dygn i olika insatser. Gungande räddningsfartyg som halar upp människor på båtdäck är vardag på Medelhavet. Barn och sjuka blir omhändertagna först. De flesta av de 900 flyktingarna och migranterna räddades från två träbåtar som kom tillsammans. De människor som räddats det senaste dygnet kommer från länder som Eritrea, Bangladesh, Pakistan, Somalia och Syrien. Trycket på Italien har varit stort under flera år och i år har rekordmånga räddats till italienska hamnar, över 180 000 människor. Majoriteten av de som dött på Medelhavet i år har kommit via Libyen med kurs mot Italien. I Libyen sitter flyktingarna och migranterna ofta inlåsta under fruktansvärda förhållanden där människor torteras och dödas av kriminella nätverk. SR 161229.

Guterres efter Ki-Moon. I och med årsskiftet tillträder den katolskt kristne António Guterres, 67 - tidigare premiärminister i Portugal 1995-2002 och ordförande i Socialistinternationalen 1999-2005 - som FN:s nye generalsekreterare. Han efterträder den konservative, politiskt försiktige samt i religiösa sammanhang återhållsamme sydkoreanen Ban Ki-Moon, 72. Världen idag 170102.
Sverige står inför en unik utmaning i FN-arbetet. Samtidigt som Sverige får ordförandeklubban i säkerhetsrådet tar portugisen António Guterres över som FN:s generalsekreterare efter sydkoreanen Ban Ki-Moon. Knappt tre veckor senare, 20 januari, svärs Donald Trump in. Att USA får en ny president, och i samma veva en ny FN-ambassadör i Nikki Haley, innebär att Sverige i praktiken måste förhålla sig till två amerikanska regeringar samtidigt.
FN:s säkerhetsråd har 15 platser varav fem är permanenta: USA, Storbritannien, Ryssland, Kina och Frankrike. Övriga tio platser väljs på två år och fördelas mellan olika regioner. Sverige har efter en omröstning i FN:s generalförsamling säkrat en plats i säkerhetsrådet under åren 2017-2018. Samtidigt valdes Etiopien, Kazakstan och Bolivia in som tillfälliga medlemmar. Den femte platsen kommer att delas av Italien och Nederländerna. Under nästa år sitter Egypten, Japan, Senegal, Ukraina och Uruguay kvar som tillfälliga medlemmar. Sverige har suttit i säkerhetsrådet vid tre tillfällen tidigare: 1957-58, 1975-76 och 1997-98. Världen idag 170102.
Lennart Sacrédeus: Medlare och stämningshöjare - Sveriges nya roll? Sverige axlar omgående ordförandeskapet i det 15 medlemsstater stora säkerhetsrådet, en uppgift som kan återkomma igen i april 2018. Vägen till FN:s maktkärna - säkerhetsrådet - har kantats av kontroversiella ställningstaganden, då S-MP-regeringen valde att erkänna Palestinska myndigheten som en egen stat, trots att de saknar kontroll över sitt territorium. Samma svenska rödgröna regering drog sig inte heller för att 2016 rösta ja till en resolution i FN:s kulturorgan, Unesco, som förnekade Tempelbergets judiska och kristna arv i Jerusalem. Resolutionen, utan historiska fakta i botten, ses som ett rent pro-palestinskt och muslimskt beställningsverk med udden riktad mot den judiska staten Israel och den kristna närvaron i Mellanöstern - ja, indirekt alla världens kristna. I synen på Marockos ockupation av Västsahara valde dessutom S-MP-regeringen att kovända, genom att distansera sig från befrielseorganisationen Polisario. Utöver att vinna Marockos röst i FN skulle detta leda ett tillbakasändandeavtal - hittills påfallande ineffektivt - av det tusentalet marockanska pojkar som lever ett halvkriminellt liv i Sveriges tre storstäder. Världen idag 170104.

Efter Kompass larm - barnsexanklagade soldater åtalas inte. De sex franska soldater som misstänktes ha begått sexuella övergrepp mot barn i Centralafrikanska republiken kommer inte att åtalas. Förre FN-tjänstemannen Anders Kompass, som var den som slog larm, är missnöjd med beskedet. "Det är ett allvarligt bakslag, framför allt för de utsatta barnen," säger han. Han tror att detta innebär att det blir svårare att komma till rätta med övergrepp inom FN och bland internationella trupper som är utsedda att skydda civila. Anders Kompass menar att det faktum att det inte blir något åtal sänder signaler om att det går att komma undan. "Mina förhoppningar var att Frankrike skulle ha haft möjlighet att gå till botten med det här som en rättsstat och verka som ett gott exempel," säger han. SR 170105. Kommentar: Mycket bedrövligt. Maktmänniskor kommer nästan alltid undan. FN är också en maktorganisation. Man slår på budbäraren istället för den skyldige.

Hårda motsättningar mellan Skottland och May om Brexit. I Storbritannien hårdnar motsättningarna mellan Skottland och den konservativa regeringen i frågan om EU-medlemskapet. Ledaren för det skotska nationalistpartiet, varnar premiärminister Theresa May för att tro att kravet på en ny folkomröstning om skotsk självständighet bara är förhandlingstaktik. Kursen på det brittiska pundet rasade under förmiddagen som en reaktion på Theresa Mays uttalande. "De begår ett mycket stort misstag om de tror att jag på något sätt bluffar," sa ledaren för den skotska regionala regeringen, försteminister Nicola Sturgeon i en BBC-intervju i går. SR 170109.

De oroas av lagförslag i Ungern. Ett nytt lagförslag i Ungern oroar nu frivilligorganisationer i Ungern. Särskilt utsatta är välgörenhetsorganisationer som får stöd från utlandet. Lagförslaget publicerades nyligen i Ungern, skriver The Guardian, och kommer att behandlas i parlamentet i april. Frivilligorganisationer i landet beskriver lagförslaget som ett försök att "skrämma" särskilt de organisationer som får stöd från utlandet. Alla ledare av utomparlamentariska organisationer ska nu, om förslaget går igenom, få sina personliga tillgångar kartlagda. Ett 60-tal av de NGO:s (Non governmental organisations) som får stöd från utlandet i Ungern sponsras av den ungerskfödde judiske miljardären George Soros - en svuren fiende till Donald Trump. Därför, menar ungerska bedömare, ser Orbán tillfället att utfärda stränga åtgärder mot det som han själv ser som utländska intressen i Ungern. Dagen 170111.

Nordirland har hamnat i en djup politisk kris. Den biträdande ledaren för det regionala parlamentet har avgått, och det republikanska partiet Sinn Fein tycks vara fast beslutet att tvinga fram ett nyval. Det komplicerar ytterligare processen kring Storbritanniens utträde ur EU. Om Sinn Fein inte utsett en efterträdare senast måndag, så kommer det att bli nyval. Och partiet förklarade efter ett möte i går, att det föredrar nyval. Det här innebär bland annat, att Nordirland saknar ett fungerande politiskt system under perioden då Storbritannien ska slå fast hur utträdet ur EU ska gå till. Och Nordirland röstade, precis som Skottland, med stor majoritet nej till att lämna EU. EU-utträdet riskerar att väcka de gamla motsättningarna till liv mellan Republikaner och unionister, eftersom det kan leda till en bevakad gräns mellan Nordirland och republiken Irland. Premiärminister Theresa May sa, att hon ser med stort allvar på situationen, men att hon inte är beredd att försena utträdesprocessen. SR 170112.

EU ska skaffa sig egna intäkter. EU ska inte längre vara beroende av medlemsländerna för sin finansiering, utan skaffa sig egna intäkter, till exempel olika typer skatter. Det föreslår den förre italienske premiärministern Mario Monti som i dag presenterade sin slutrapport om hur EU ska finansieras i framtiden. Det krävs stora förändringar om EU ska kunna leverera det som medborgarna kräver av oss, sade Mario Monti på en presskonferens i EU-parlamentet i Bryssel i dag. Mario Monti har lett en arbetsgrupp tillsatt av EU:s tre institutioner, ministerrådet, där EU:s regeringar sitter, EU-parlamentet och EU-kommissionen som tagit fram förslag till hur EU:s nästa långtidsbudget ska finansieras. I dag finansieras EU:s verksamhet framför allt genom medlemskapsavgifter, men när Storbritannien lämnar EU om några år uppstår ett stort hål i budgeten. Både Tyskland och Frankrike har gjort klart att de inte tänker gå in med mera pengar. SR 170112.

Fredssamtal om Cypern avslutade. I dag avslutades en vecka av historiskt viktiga samtal om en återförening av den delade ön Cypern. Men positiva signaler från tidigare i veckan grusades delvis i dag av uttalanden från Turkiets president Tayyip Erdogan om att den kontroversiella turkiska militära närvaron på ön kommer att bestå. "Turkiet kommer att stanna på Cypern för alltid, ska Turkiets president Tayyip Erdogan enligt flera nyhetsbyråer ha sagt när han i dag kommenterade fredssamtalen som pågått i Geneve i veckan. Att de omkring 30 000 turkiska soldater som finns på norra Cypern ska lämna ön har hela tiden varit ett krav från både Greklands och den grekcypriotiska sidan och i dag sade Greklands utrikesminister Nikos Kotzias att en förutsättning för ett avtal är att den turkiska ockupationen upphör. Cypern har varit ett delat land sedan 1974 då turkisk militär invaderade norra delen av ön som ett svar på att militärjuntan som då styrde i Grekland ville göra hela ön till grekiskt land.
Men även om man når en politisk lösning är det i slutändan det grek- och det turkcypriotiska folket som i varsin folkomröstning ska säga ja eller nej till en återförening. Senast det hände röstade turkcyprioterna ja medan grekcyprioterna röstade nej. Cypern gick med i EU 2004 men det är i praktiken bara den södra, grekcypriotiska delen av ön som är en fullvärdig medlem medan den norra, turkcypriotiska delen har blivit allt mer beroende av Turkiet - inte minst ekonomiskt.SR 170113.

Serbien anklagar Kosovo för att vilja ha krig. Ett ordkrig på högsta politiska nivå bröt under helgen ut mellan Serbien och Kosovo - efter att ett tåg fyllt av symboler i serbiska färger hindrats från att passera från Serbien in i norra Kosovo. På söndagen anklagade Serbiens president Tomislav Nikolic grannlandets ledare för att vilja ha ett krig och tonläget beskrivs som det värsta sedan Kosovokriget i slutet av 90-talet. SR 170116.

Amnesty varnar för övervakningssamhället. Människorättsorganisationen Amnesty International slår nu larm om att ett grundläggande skifte skett i Europa vad gäller synen på mänskliga rättigheter. Amnesty International har gått i genom anti-terrorlagstiftning i 14 EU-länder. Sverige ingår inte i den gruppen men organisationen betonar att liknande åtgärder finns i nästan alla EU-länder. Ett exempel är att Frankrike efter terrorattackerna i Paris i november 2015 fortfarande har undantagstillstånd. Anne Ramberg är generalsekreterare på Svenska Advokatsamfundet. "Det kan man kanske försvara, under en kort period. Men vad som händer är att den blir permanent. Väldigt mycket av terrorlagstiftningen införs på prov och sägs vara tillfällig, men blir nästan regelmässigt permanent," säger Anne Ramberg. Amnesty International drar sig inte för att göra jämförelser med George Orwells nästan 70 år gamla framtidsdystopi, 1984, där övervakning, kontroll och till och med tankebrott genomsyrar samhället. De senaste två åren har länder över hela Europa gått från att se regeringens uppgift som att tillhandahålla säkerhet så att landets medborgare kan nyttja sina rättigheter till att begränsa rättigheterna för att tillhandahålla säkerhet, skriver man i rapporten. Bit för bit monterar man ner skyddet av de mänskliga rättigheterna som så noggrant byggdes upp efter andra världskriget, varnar Amnesty international. SR 170117.

Antonio Tajani blir ny talman i EU. Italienaren Antonio Tajani har valts till talman med 351 röster i slutomgången. Silvio Berlusconis förre regeringstalesman får nu en dryg uppgift att samla ett splittrat parlament. Den 63-årige förre EU-kommissionären Tajani har på sistone varit en av EU-parlamentets vice talmän och har förts fram av parlamentets största partigrupp, kristdemokratiskt konservativa EPP. Talmansposten är en av de tyngsta i EU och har under åren med tyske socialdemokraten Martin Schulz som talman blivit allt mer framträdande. Talmannen representerar parlamentet i en rad tunga möten, inte minst inför EU:s ordinarie toppmöten som alltid inleds med ett tal från talmannen till medlemsländernas stats- och regeringschefer. SR 170117.
Lennart Sacrédeus: Ny EU-talman med kristna värderingar. Den nyvalde talmannen är katolskt kristen och en hängiven försvarare av den kristna, traditionella familjesynen och religionsfriheten. Tillsammans med sin företrädare som talman har han aktivt uttalat sig för ökat stöd och skydd till utsatta kristna runt om i världen i en konferens på detta tema i Europaparlamentet. Den 63-årige Tajanis väg till talmansrollen har tagit sin tid. Han valdes in i Europaparlamentet redan 1994 och har verkat i två perioder som EU-kommissionär, för transporter respektive industri, med oklarheter om hans roll i en dieselkontrollsskandal. Han har dessutom innehaft tunga poster som vice kommissionsordförande och Europaparlamentets vice talman. Världen idag 170120.
Ny EU-talman med kristna värderingar. Kristdemokratiska och konservativa partigruppen EPP, Europeiska folkens parti, lägger nu beslag även på den sista av de tre mäktigaste ämbetena inom EU, nämligen talmansposten i Europaparlamentet. Detta stod klart under veckan i och med att den italienske kristdemokraten Antonio Tajani - som på 1990-talet var medgrundare till Silvio Berlusconis parti "Heja Italien"" - röstades fram i Strasbourg. Världen idag 170120.

Fler unga i Polen stödjer PiS. I Polen anklagar oppositionen regeringen för att på allt mer odemokratisk väg försöka stärka sin makt. Men det nationalkonservativa PiS har också ett stort stöd bland polacker, även i de yngre generationerna. En stor del av de som röstade på PiS i valet 2015 var unga som önskade snabba förändringar i Polen. Bland polska studenter uppgav 23 procent att de röstat på Lag och Rättvisa medan bara 13 procent stödde den då sittande liberalkonservativa regeringen, som i dag är i opposition i Polen. SR 170118.

EU-länder vill öppna flyktingläger i Libyen. EU-ländernas ambassadörer i Bryssel diskuterade i dag ett närmare samarbete med Libyen för att stoppa flyktingströmmarna över Medelhavet. Flera länder vill kopiera EU:s flyktingavtal med Turkiet. "Europa står inför en ny flyktingkris och enda sättet att förhindra det är att teckna ett flyktingavtal med Libyen som liknar det som EU i dag har med Turkiet," sade Maltas premiärminister Joseph Muscat, som är ordförande i EU det här halvåret. Turkiet får pengar av EU för att ta tillbaka flyktingar som tar sig därifrån till Grekland. Men flera länder, bland dem Sverige, är skeptiska till de här planerna eftersom Libyen saknar en stabil regering och det inte går att garantera migranternas säkerhet. SR 170119.

Maktmissbruk kan bli tillåtet i Rumänien menar kritiker. Rumäniens nya regering anklagas nu för att försöka göra det svårare att utreda korruptionsbrott. Föreslagna lagändringar innebär bland annat att det kommer bli betydligt svårare att åtala höga politiker och tjänstemän för maktmissbruk. Bland annat föreslår man nu att ett av de brott som många högt uppsatta politiker åkt dit för, maktmissbruk, i praktiken ska avkriminaliseras om de ekonomiska skadorna inte överstiger drygt 400 000 svenska kronor. Enligt förslaget ska också straffskalan för maktmissbruk ändras drastiskt: Från som mest sju års fängelse till max tre års fängelse. Bland de som reagerat negativt på förslagen till lagändringar hör Det nationella antikorruptionsdirektoratet som utreder korruptionsbrott i Rumänien. Den nuvarande ledaren för det regerande socialdemokratiska partiet, Liviu Dragnea, själv dömd för röstfusk och misstänkt för maktmissbruk, har sagt att valet i Rumänien nu står mellan politiker i handbojor eller bröd till folket. Regeringen säger att de föreslagna lagändringarna, som också innehåller omfattande benådning av dömda personer, behövs bland annat för att lätta på trycket på landets överfulla fängelser. Men den rumänske statsvetaren Cristian Parvulescu säger till Ekot att det inte råder någon tvekan om att politikerna vill ändra på rättssystemet för att skydda sig själva. SR 170122.

Vitryssland får EU-pengar för flyktingmottagande. EU-kommissionen ger Vitryssland sju miljoner euro för att bygga tillfälliga flyktingmottagningar. Sedan mer än ett år har antalet flyktingar som söker ta sig till EU via Vitryssland ökat kraftigt. Majoriteten är från Tjetjenien och Polen hävdar att de är ekonomiska flyktingar utan skäl för politisk asyl, eftersom de är ryska medborgare. Men människorättsgrupper har klart dokumenterat hur förföljelse och förtryck ökat mot de tjetjener, som inte följer Kadyrovs officiella linje. Många av flyktingarna i Brest är kvinnor, som flyr undan månggifte, brudrov och hedersförtryck. Minsk har sagt att det inte kommer handla om att ta emot syriska flyktingar, medan det är just syrier och ukrainare, som nämns av EU. Minsk beskriver det snarare som ett finansiellt bidrag för att kunna skicka tillbaka flyktingar än stöd för att utreda om de har asylrätt i EU. Nyligen införde Minsk visumfrihet i fem dagar för medborgare från 80 västländer, men gäller bara den som anländer med flyg och inte om du kommer via Ryssland.Men även andra flyktingar försöker ta vägen in i EU via landet som kallats Europas sista diktatur. SR 170123.

Brexit-utträde måste gå via parlamentet. Storbritanniens parlament måste få säga sitt om landets ansökan om att få lämna EU, fastlår Högsta domstolen i London. Theresa May och hennes regering behöver dock inte få enskilda klartecken även från Skottland och Nordirland. SR 170124.

Snabb Brexitprocess väntar i parlamentet. Storbritanniens högsta domstol har i dag avgjort att det är det brittiska parlamentet som måste stifta en lag, innan ansökan om utträde ur EU kan lämnas in. Det är inget som premiärminister Theresa May kan göra själv. Så nu väntar ett par månader av hård politisk debatt om hur ett utträde ska gå till. Den ansvarige ministern för utträdet, David Davies, säger att ett lagförslag ska vara klart inom ett par dagar.
Men det står redan klart, att det inte kommer att bli en snabb och enkel process i parlamentet. Flera partier har redan meddelat att de kommer att kräva tillägg i lagen som styr vilken sorts Brexit det ska bli. Det skotska nationalistpartiet SNP sade idag att de har en lista på 50 tillägg som de vill få in i lagen. De kommer bland annat att kräva att Storbritannien ska vara kvar inom den inre marknaden även efter EU-utträdet. Skottland röstade med stor majoritet för att stanna kvar i EU. Också det stora oppositionspartiet Labour kommer att kräva tillägg, liksom parlamentsledamöterna från Wales. Oppositionspartiet Liberaldemokraterna förklarade dessutom i dag att de kommer att kräva att lagen slår fast en ny folkomröstning, när förhandlingarna om utträdet mellan EU och Storbritannien är klara. SR 170124.

Brexit-förslag har lagts fram. I Storbrittannien har regeringen i dag lagt fram ett lagförslag inför parlamentet, om att lämna in ansökan om utträde ur EU. Lagförslaget är två meningar långt. Den viktigaste meningen är att "Premiärministern får meddela, enligt artikel 50 i Lissabonfördraget att landet avser att lämna EU." Oppositionspartiet Liberaldemokraterna kommer att kräva ett tillägg som lagstiftar om en ny folkomröstning, när resultatet av förhandlingarna om utträdet är klara inom två år. Det kravet har också stöd av en del ledamöter från det stora oppositionspartiet Labour. SR 170126.

Turkiet hotar att bryta återtagandeavtalet. Turkiet hotar nu med att inte längre ta tillbaka migranter som tagit sig till Grekland på illegal väg. Återtagandeavtalet är en viktig del av det flyktingavtal som tecknades mellan EU och Turkiet förra året. Beskedet kommer dagen efter att en grekisk domstol beslutat att inte utlämna åtta turkiska militärer från Grekland till Turkiet. "Vi kan inte se positivt på länder som skyddar terrorister, förrädare och kuppmakare," sade Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu i dag. Han förklarade att landet är redo att vidta alla nödvändiga åtgärder för att få de åtta militärerna utlämnade från Grekland dit de flydde dagen efter det misslyckade kuppförsöket i somras. I Turkiet anklagas de för direkt inblandning i ett försök att störta landets ledning. Men efter en flera månader lång rättsprocess kom Greklands högsta domstol i går fram till att de inte kan utlämnas. Det eftersom risken är stor att de inte kommer att få en rättvis rättegång i Turkiet. Avtalet har gjort att flyktingströmmen över Egeiska havet har minskat betydligt men i Grekland är man rädd för att båtarna med flyktingar och migranter när som helst kan börja öka i antal igen. Över 60 000 människor från bland annat Syrien, Irak och Afghanistan är fast i Grekland sedan länder norrut i Europa stängt sina gränser. SR 170127.

Kritik mot lagändring i Rumänien. Nya protester bröt i går kväll ut i Rumäniens huvudstad Bukarest efter att landets regering drev igenom en kontroversiell ändring av brottsbalken. "Tjuvar", "förrädare" och "det här kommer ni inte undan med" var några av slagorden som hördes utanför regeringsbyggnaden i Bukarest sent igår kväll efter att regeringen under ett möte som officiellt skulle handla om årets budget hastigt drev igenom den hårt kritiserade lagändringen. Bland annat innebär förändringen att maktmissbruk inte längre kommer att vara ett brott om de ekonomiska skadorna inte överstiger drygt 400 000 svenska kronor. Den nya lagen ska också gälla pågående brottsutredningar. Protester hördes också från Rumäniens president Klaus Iohannis som på sin facebooksida beskrev lagändringen som ett allvarligt slag mot rättsstaten, genomförd av fiender till rättvisan och kampen mot korruptionen. SR 170201.
Kritiserat dekret dras tillbaka i Rumänien. Rumänska regeringen drar tillbaka sitt hårt kritiserade förslag om att lätta på antikorruptionslagarna. Den mindre koalitionspartnern i den PSD-ledda regeringen säger att dekretet om avkriminalisering av en del korrupta handlingar har dragits tillbaka. "Det här sker eftersom vi inte har någonting att dölja," säger Calin Tariceanu, ledare för det mindre regeringspartiet ALDE, till den privata tv-kanalen Romania TV. SR 170204.
Klart: Rumäniens regering drar tillbaka kritiserade dekretet. I Rumänien har nu regeringen formellt dragit tillbaka det hårt kritiserade dekretet som skulle avkriminalisera viss korruption. Beskedet kommer efter att regeringen under dagen suttit i ett extrainkallat möte. SR 170205.
Kristen organisation: Vi ser korruptionen. Hundratusentals rumäner har protesterat högljutt. Nu backar regeringen från sitt förslag att tillåta viss korruption. "Korruptionen är ett sår i samhället," säger Berndt Sanfridson på den kristna hjälporganisationen Caminul Felix. "Jag är stolt över rumänernas förmåga att uttrycka sin tankefrihet. Hade detta skett under Ceausescus tid hade han fängslat varenda kotte," säger han. Går utvecklingen åt rätt håll i Rumänien? "Ja, jag måste vara hoppfull. Men det är inte lätt att skapa nya normer och värderingar i ett före detta kommunistland. Alla goda värderingar bröts ner av en totalitär regim," säger han. "Fortfarande finns många barn som lämnas på gatan. Alkoholism och kriminalitet är utbredd, så det återstår väldigt mycket arbete i Rumänien." Dagen 170208.

Lars Løkke Rasmussen, statsminister i Danmark: Dörren till Europa är inte öppen. Dörren till Europa är inte öppen, hälsas bistert från Malta där EU:s stats- och regeringschefer samlas för att stävja flödet av flyktingar och migranter över Medelhavet. "Vi har 700 000 till en miljon flyktingar i Libyen som vill iväg. Det är ett komplext problem," säger Stefan Löfven, som inte vill se det som att EU nu ska börja betala för läger i Afrika. Däremot anser han att det är bra om EU är med och betalar för en bättre utveckling där. Dagen 170203.

Fler EU-länder kränker mänskliga rättigheter. Sverige ligger relativt bra till jämfört med andra europeiska länder när det kommer till respekten för mänskliga rättigheter. Det visar en rapport från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Förklaringen till uppgången finns i situationen i främst tre länder: Ungern, Rumänien och Turkiet, uppger Europadomstolen i ett pressmeddelande. Främst är det förhållanden i fängelserna som får kritik. Av statistiken som domstolen publicerat under 2016 framgår att Ryssland fått 228 domar, Turkiet 88 domar, Rumänien 86 domar och Ukraina 73 domar. Dessutom finns Grekland med på listan över högt antal domar när det gäller kränkningar av mänskliga rättigheter. Om man jämför de nordiska länderna ligger Sverige högst med fem domar. Danmark har fått tre domar, Norge två och Finland en. Dagen 170203.

Nationella fronten på yttersta högerkanten vill lämna euron och Nato. Den första punkten är folkomröstning om valutan, om euron. Överhuvudtaget så tänker hon sig fler folkomröstningar i fler frågor. Hon vill att Frankrike ska lämna Nato för att hon inte vill att Frankrike ska strida för andra länder. Man vill minska invandringen till högst 10 000 personer om året, idag är det omrking 50 000 som kommer till Frankrike via invandring. 15 000 fler poliser och militärer ska också borga för säkerheten i Frankrike, tänker sig Marine Le Pen från Nationella fronten på yttersta högerkanten i politiken. Det är patriotism, säkerhet, rättvisa, stolthet över nationen som också är ledord i hennes kampanj.. SR 170204.

Våldtäkt, mord och tortyr i "hemliga" Libyska läger. Samtidigt som EU-ledarna kommit överens om att "hjälpa" Libyen att övervaka sina gränser till havs, kommer rapporter om fruktansvärda förhållanden från de många "hemliga" migrantläger som finns i Libyen. Förhållandena i flera libyska så kallade förvaringscentrum eller migrantläger är värre än i koncentrationsläger. Detta sägs i en tysk rappport från landets ambassad i Niger, rapporter tidningen the Guardian. Enligt utredningen var hundratals kvinnor och män inlåsta i en liten hangar med bara en toalett. Dörrarna till hangaren var låsta med tunga kedjor och utanför stod beväpnade vakter. Tortyr med piskor och elstötar liksom våldtäkt var vanliga straff om migranterna och flyktingarna inte kunde betala smugglarna som ansvarade för lägret. Läkare Utan Gränser tycker att det är både oroande och fruktansvärt att EU nu ingår i ett "avtal" med Libyen utan att se till konsekvenserna för de redan många utsatta människor som kan komma att tvingas stanna i libyska läger. svt 170207.
Miljontals vapen cirkulerar i Libyen. Miljontals vapen cirkulerar - utan kontroll - i Libyen och landet beskrivs i dag som ett av världens allra farligaste. På landets sjukhus ser läkarna en dramatisk ökning av antalet skottskadade. När Muammar Khaddafi avsattes och dödades 2011 uppstod ett politiskt vakuum och drömmen om ett större demokratiskt inflytande har istället resulterat i ett inbördeskrig. Libyen är i dag ett land utan en fungerande regering, i en djup ekonomisk kris. Några officiella uppgifter finns inte, men myndighetspersoner som SVT Nyheter har talat med påstår att så många som 20 miljoner vapen i dag är på drift i landet. Libyen har förvandlats till ett av världens våldsammaste länder. Och så länge inte en stark regeringen leder landet finns ingen ljus framtid här. Samtidigt är det Libyen som EU ska samarbeta med för att begränsa flyktingkatastrofen. Men många här försöker bara överleva vardagen i landet. svt 170212.

Ny lag i Ungern kan försvåra granskning. Regeringen i Ungern hävdar att organisationer som bland annat försvarar mänskliga rättigheter och granskar korruption i själva verket ägnar sig åt politik på uppdrag från utlandet. I vår väntas ny lagstiftning som ska sätta deras verksamhet under lupp. "Det som händer nu är till för att misskreditera vårt arbete och framställa oss som politiska agenter, som agerar på uppdrag åt utländska krafter," säger Márta Pardavi, vice ordförande för den ungerska Helsingforskommittén, som arbetar med att försvara mänskliga rättigheter i Ungern. Detaljerna kring den nya lagen för ickestatliga organisationer som planeras i år är inte klara än men grundtanken är att öka kraven på ekonomisk redovisning. En onödig lagstiftning menar Márta Pardavi som säger att hennes organisation redan är mycket öppen med varifrån pengarna kommer - bland annat från den stiftelse som grundats av den ungerska finansmannen och filantropen Georges Soros. Samma kritik riktas också mot den ungerska grenen av antikorruptionsorganisationen Transparency international som också får pengar från George Soros. En högt uppsatt politiker från regeringspartiet Fidesz sa nyligen att de här organisationerna ska "sopas ut" ur Ungern. Även premiärminister Viktor Orbán har sagt att tiden snart är ute för de organisationer som företräder Soros intressen. SR 170208.

Holländsk högerpopulist i tv: Förbjud koranen, moskéer och invandring. Den holländske högerpopulisten Geert Wilders tänker införa ett vittgående förbud mot islam om hans parti PVV (Frihetspartiet) segrar i parlamentsvalet i mars. I en intervju för holländsk tv i dag sade Wilders att Holland bör stoppa invandring från muslimska länder, stänga moskéer och förbjuda koranen. Wilders jämförde muslimernas heliga bok koranen med Adolf Hitlers bok Mein Kampf. Mein Kampf får inte spridas i Holland. Det här var den första större tv-intervjun med Wilders inför valet den 15 mars. PVV kan enligt mätningarna bli största parti med runt 20 procent rösterna, men inget annat parti vill samarbeta med det. Yle 170212.

EU-parlamentet har röstat ja till det omdiskuterade handelsavtalet mellan EU och Kanada - Ceta. Samtidigt demonstrerade människor mot avtalet. EU-kommissionen räknar att avtalet ska leda till en tjugoprocentig ökning av handeln mellan EU och Kanada, när i stort sett alla tullar avskaffas. Men utanför parlamentet demonstretade miljöaktivister och fackföreningar mot Ceta-avtalet, som de menar hotar europeiska jobb och stärker storföretagen på miljöns- och konsumenternas bekostnad. Och även i EU-parlamentet finns ett starkt motstånd. Röstsiffrorna blev 408 ja mot 254 nej. Till nejsägarna hörde vänstern, de gröna, och även de svenska miljöpartisterna som här hemma tvärtom säger ja till Ceta. Nu kan handelsavtalet med Kanada träda i kraft provisoriskt i väntan på att samtliga parlament i EU, närmare 40 stycken, ska ratificera avtalet, något som nog knappast kommer att gå lika enkelt och smärtfritt som i dag när EU-parlamentet gav sitt klartecken. SR 170215.

Holländsk högerpopulist kallade marockaner "avskum". Den holländske politikern Geert Wilders som leder partiet PVV, inledde sin valkampanj med en attack på marockaner i landet. Wilders sa också att han önskar förbjuda Koranen och stänga landets moskeer. Han riktade en generalattack mot Nederländernas marockaner. "De marockanska avskummen, än en gång är inte alla avskum, men det finns mycket marockanskt avskum i Nederländerna som gör gatorna osäkra," sa han enligt TT. Dagen 170218.

Irland ställer dramatiskt Brexitkrav. Debatten om Storbritanniens utträde ur EU blir ännu mer dramatisk. Irlands premiärminister Enda Kenny kräver nu skriftliga garantier för att Nordirland omgående ska bli medlem i EU om man lämnar Storbritannien och istället blir en del av Republiken Irland. Enda Kenny jämförde den nuvarande situationen med Tysklands återförenande, då det forna Östtyskland blev medlem i EU när det återförenades med det som då kallades för Västtyskland. Efter att han i dag mött bland andra EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker i Bryssel sa Kelly: "Om Nordirland i framtiden lämnar Storbritannien och istället ansluter sig till Republiken Irland, så vill vi att Nordirland ska bli medlem i EU omedelbart. Vi vill att det ska stå i överenskommelsen mellan EU och Storbritannien om Brexit." Irlands krav sätter strålkastarljuset på en av de stora riskerna med Brexit: Att de gamla motsättningarna mellan unionister och republikaner i Nordirland ska väckas till liv igen, det vill säga mellan dem som vill fortsätta att tillhöra Storbritannien och de som istället vill vara en del av Irland. Freden efter många år av inbördes dödliga stridigheter i Nordirland är bräcklig. Kennys krav riskerar att väcka de gamla motsättningarna till liv igen. En av de fruktade följderna av en Brexit är att det måste byggas upp en hård gräns med tull och passkontroller mellan Irland och Nordirland. SR 170223.

Tusentals flyktingattacker i Tyskland. Mer än 3 500 angrepp på flyktingar och flyktingförläggningar utfördes i Tyskland under förra året. I Tyskland skadades 560 människor, bland dem 43 barn i angrepp. Det framgår av preliminära uppgifter från det tyska inrikesdepartementet. Drygt två och ett halvt tusen av angreppen var riktade mot människor som söker skydd i Tyskland. I tusen fall handlar det om attacker på flyktingförläggningar, däribland flera fall av anstiftan till brand. De flesta händelserna förblir ouppklarade men enligt den tyska kriminalpolisen tyder mycket på att det oftast ligger politiska, högerextrema motiv bakom attackerna. Nyligen dömdes en nynazist till åtta års fängelse för att ha tänt eld på en sporthall som just skulle tas i bruk som tillfälligt asylboende. Hård kritik har riktats mot regering och myndigheter för att inte ta våldet på större allvar. I dokumentet från inrikesministeriet fördöms våld riktat mot flyktingar. Där står att människor som söker skydd i Tyskland har rätt att vänta sig att bli säkert omhändertagna. SR 170227.
Nya siffror visar hatet mot flyktingar i Tyskland. Hat föder våld som gör det svårt att fatta vad som egenligen pågår. Det menar Julia Doxat Purser på kristna EEA apropå nya siffror som visar hur många flyktingar som skadas i attacker. Dagen 170228.

Unicef: Tusentals flyktingbarn utsätts för misshandel, våldtäkter och slavarbete i Libyen. Tiotusentals barn fastnar i Libyen under sin resa mot Europa. En ny rapport från FN:s barnfond handlar om de övergrepp som minderåriga flyktingar och migranter utsätts för under sin resa mot Europa - speciellt i Libyen. I september i fjol fanns åtminstone 256 000 migranter i Libyen. Över 23 000 av dem var barn och en tredjedel av de här barnen reste ensamma. De här människorna hade registrerats av myndigheter, men Unicef misstänker att de verkliga antalen kan vara tre gånger högre. Drygt 28 200 minderåriga lyckades ta sig över till Italien i fjol. Minst 700 barn lyckades inte, utan drunknade under resan från Libyen till Italien. Nio av tio barn som anlände till Italien kom ensamma. I rapporten redogörs också för de risker som de ensamkommande barnen utsätts för när de väl är framme i Italien. Där riskerar de att falla i händerna på kriminella gäng som utnyttjar dem för prostitution eller brott. yle 170228.

Unicef slår larm: Systematiska övergrepp mot barn på flykt. Tre av fyra barn som flyr via Libyen till Italien utsätts för våld och sexuella övergrepp från vuxna. Det visar en ny rapport från Unicef. "Flyktingar, barn och kvinnor utsätts rutinmässigt för sexuellt våld, utnyttjande, misshandel och frihetsberövande längs flyktvägen från Nordafrika till Italien," säger Sarah Crowe, talesperson för FN:s barnfond i Geneve. "Det är därför vi säger att det är en dödlig resa för barn." Längs flyktvägen från Nordafrika till Italien över Medelhavet finns det många faror. "Barn riskerar att hamna i prostitution, drabbas av våld och sexuella övergrepp, och säljas i den "moderna slavhandel" som pågår i Libyen," säger Sarah Crowe. Och riskerna fortsätter även när de nått Europa. "Det är inte slut på själva upplevelsen. Det är bara början på ett nytt kapitel kan man säga." 9 av 10 barn som ankommer till Italien kommer utan föräldrar, visar rapporten, och 1 av 40 personer drunknar på väg över Medelhavet. Lagliga vägar för att söka asyl i Europa, förbättrade livsvillkor i barnens hemländer, och en bättre samordning länder emellan, är några av förslagen för att förhindra att barn exploateras som presenteras i rapporten. "Det måste handla om arbete på både den här sidan av Medelhavet i Europa men också i Afrika. Ingen skulle ta sådana risker, och inga föräldrar skulle skicka sina barn ut på den här mardrömsresan om det var bättre hemma," säger säger Sarah Crowe. I Libyen råder det politiskt kaos. Trots det finns det förslag på att EU vill ha ett flyktingavtal med landet utifrån den modell man har med Turkiet, och alltså skicka tillbaka flyktingar dit till flyktingläger. Unicefs rapport visar på en extrem situation inuti lägren där det ofta saknas både mat och vatten. "Ingen kan skickas tillbaka till Libyen om det är en sådan mardröm som pågår där idag där barn och kvinnor exploateras. Det är inte svaret just nu, "säger Sarah Crowe, talesperson för FN:s barnfond i Geneve. SR 170228.

Juncker: Fem vägar framåt för EU. EU-kommissionen presenterade i dag sin så kallade vitbok med olika scenarier för EU:s framtid efter brexit. "Hur ska EU se ut när Storbritannien lämnar unionen, här förväntar sig EU-medborgarna att få svar," sade Jean Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande. Han vill att högtidlighållandet av Romfördraget som fyller 60 år den 25 mars ska bli startpunkten för en bred diskussion om EU:s framtid. EU-kommissionen kommer inte med något eget förslag utan pekar på fem olika möjliga scenarier.
1. Ett möjligt scenario är att fortsätta precis som i dag.
2. Ett annat, mer långtgående, är att ta steget mot ett överstatligt EU med gemensam lagstiftning på alltfler områden.
3. En tredje variant är tvärtom att begränsa samarbetet till enbart ett europeiskt frihandelsområde.
4. Ytterligare ett alternativ, som Juncker själv tidigare uttalat sitt stöd för, är ett EU i olika hastigheter. Där EU-länderna går framåt i eget takt och själva väljer om de vill vara med eller inte på nya samarbetsområden, som till exempel försvarssamarbete eller samarbete kring sociala frågor.
5. (Vilket alternativ 5 är framgår inte.) Någon fördragsändring, för att antingen stärka EU:s makt eller rulla tillbaka makt från Bryssel, finns det inte stöd för i dagsläget, enligt Juncker. SR 170301.

EU vill att fler asylsökande ska låsas in. Fler asylsökande ska låsas in inför utvisning, det föreslår EU-kommissionen i dag. EU vill öka takten i utvisningarna av asylsökande som fått avslag på sina asylansökningar. 2015 var det bara 36 procent av de som fått avslagsbeslut som faktiskt lämnade EU, och det här måste bli bättre, anser EU-kommissionen. - Därför måste EU-länderna nu utnyttja de lagliga möjligheter som redan finns att låsa in asylsökande i förvar, sade EU:s flyktingkommissionär Dimitris Avramopoulos på en presskonferens i Bryssel. Enligt EU:s så kallade återvändandedirektiv från 2008 får EU-länderna som en sista utväg låsa in asylsökande som inte samarbetar eller som riskerar att avvika i upp till sex månader, och i undantagsfall upp till 18 månader. Men många EU-länder utnyttjar inte den möjligheten. SR 170302.

Spansk enklav i Marocko väntar ännu fler migranter. Många migranter försöker ta sig till Europa via Nordafrika och den spanska enklaven Ceuta. Borgmästaren i Ceuta berättar att smugglarna nu förser migranter med verktyg så att de kan klippa hål i staketen runt Ceuta. Ceuta tillhör Spanien, men ligger i Nordafrika. Enklaven har ungefär lika många invånare som Borås och de har en vacker utsikt mot Gibraltarklippan och det spanska fastlandet på andra sidan vattnet. Detta är EU på afrikansk mark, så Bryssel har bidragit till de dubbla raderna med taggtrådsstängsel runt staden. Staketen är sex meter höga och bevakas av hundratals spanska och marockanska poliser. Hittills har detta hållit antalet migranter nere på cirka 2 500 per år, men fortsätter 2017 som i januari och februari kommer tre gånger fler passera här. Nytt är att smugglarna nu förser migranterna med verktyg för att klippa hål i staketen. Många hundra har flera gånger stormat hindret samtidigt och lyckats. "Inga migranter blir kvar här, utan alla kommer vidare," förklarar borgmästare Vivas. Oftast får migranterna beslut om att de ska deporteras hem, men utan papper förs de vidare över till det spanska fastlandet och kan sedan ta sig vidare. SR 170302.
Advokat: Hit kommer människor ingen talar om. EU arbetar hårt på att stoppa migrationen från Afrika genom att bilda ett liknande avtal med Libyen som det man tidigare skapat med Turkiet. Flest migranter kommer nu till Europa via Europa. Men en annan väg är den via Ceuta - mitt emot Gibraltar. Migranter stormar regelbundet de höga staketen runt Ceuta, men för araber är det enklare, förklarar advokaten Halid Mustafa Mohamed: "Ceuta är mycket, mycket speciellt, för hit kommer människor som ingen talar om. Varje dag passerar 30 000 gränsen hit och de behöver bara ha ett marockanskt pass men inget visum," säger Halid Mustafa Mohamed. Normalt sett åker de flesta hem på kvällen igen. "Men polisen hinner inte ha kontroll över 30 000! fortsätter advokaten, och vore jag algerier så skulle jag kunna försöka åka in på ett falskt marockanskt pass. Det enda som skulle kunna hända är att polisen säger nej." Den unge advokaten hävdar att syrier har tagit sig till Europa denna väg. Det här är EU i Afrika. Närmare 40 procent av befolkningen här i Ceuta är muslimer med spanska pass, så att hålla sig i skymundan och avvakta det rätta tillfället att ta sig i båt den korta sträckan över till det spanska fastlandet är relativt lätt, enligt advokaten. Missnöjet är utbrett i Algeriet över den dåliga ekonomin. Här i Ceuta finns många ensamma marockanska barn, som försöker komma med transporter norrut. Även bangladeshare och pakistanier kommer denna väg. Advokaten berättar att människor simmar hit, gömmer sig i bakluckor på bilar, åker jetski över vattnet, kommer i segelbåtar och att alla inte är från Afrika söder om Sahara. För Halid Mustafa Muhamed är EU:s försök att täppa till vägarna ingen hållbar lösning för att stoppa migranter, utan Afrika måste utvecklas och bli mer stabilt politiskt och utan krig. SR 170303.

Nytt bakslag för Greklands ekonomi. Greklands hårt pressade regering drabbades av ännu ett bakslag när siffror i dag visade att ekonomin gick betydligt sämre förra året än vad tidigare prognoser sagt. Fjolårets tre sista månader sjönk landets BNP med 1,2 procent jämfört med kvartalet innan - mot beräknade 0,4 procent. Samtidigt är Grekland mitt inne i känsliga samtal med de internationella långivarna om nästa utbetalning av landets gigantiska nödlån. De dystra siffrorna kommer samtidigt som representanter för de internationella långivarna är tillbaka i Aten för att förhandla fram nya sparåtgärder från grekisk sida - ett krav för att nästa del av det gigantiska nödlånet på 86 miljarder euro ska betalas ut. Senast i juli behöver Grekland pengarna för att kunna betala tillbaka på sina skulder. SR 170309.

EU-dom stoppar humanitära visum för asylsökande. EU-länderna är inte skyldiga att bevilja så kallade humanitära visum till personer som vill resa till EU för att söka asyl. Det slog EU-domstolen fast i en vägledande dom idag. Domen handlar om en kristen syrisk familj från Aleppo som i höstas ansökte om visum till Belgien för att söka asyl där. Familjen åberopade det försämrade säkerhetsläget i Syrien. För en månad sen kom generaladvokatens förslag till dom där han anser att Belgien är skyldig att utfärda så kallat humanitärt visum eftersom familjen riskerar tortyr i sitt hemland. Men EU-domstolen gick alltså på en annan linje idag. Enligt domstolen reglerar EU:s viseringsregler bara visum för kortare vistelser, upp till 90 dagar, men i det här fallet avsåg familjen alltså att stanna permanent i Belgien, och då kan EU-reglerna inte tillämpas. Däremot kan EU-länderna, om de så önskar, införa humanitära visum i sin nationella lagstiftning. Om domstolen valt att istället ställa sig på den syriska familjens sida, så hade det fått stora konsekvenser. Då hade asylsökande inte längre tvingats riskera livet på Medelhavet för att ta sig till Europa, utan kunnat söka -- och också beviljats -- visum direkt på en ambassad utomlands. SR 170307.

Asylsökande spärras in i läger i Ungern. I Ungern har parlamentet, med stor majoritet, röstat igenom en lag som innebär att alla asylsökande ska spärras in i läger vid den södra gränsen. Enligt premiärminister Orban är lagen ett svar på terrorattacker i Europa som utförts av migranter. Enligt lagen ska alla asylsökande som kommer till Ungern, och de som redan finns där, flyttas till gränslägren. SR 170307.

Brett stöd för Tusk trots protester från Polen. Inför EU-toppmötet den 8-9 mars har frågan om ordförandeposten i Europeiska rådet fått större proportioner än väntat sedan den nuvarande ordföranden Donald Tusk utmanats av sitt eget lands, Polens, regering. Det är en intern strid som orsakar turbulens i EU-samarbetet men också har visat på ett starkt stöd för en fortsättning för Tusk. Bitter rivalitet på det polska inrikespolitiska planet var den tändande gnistan. Bränslet: en gammal europeisk trotjänare som sett sin chans till det stora erkännandet. Att det polska regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ser Europeiska rådets ordförande Donald Tusk som en landsförrädare som baktalar Polen och stjälper landet i EU-politiken är ingen nyhet. SR 170308.

Libyen är ett helvete på jorden för barnen (och kvinnorna). Libyen har blivit ett helvete på jorden för många flyktingar. Unicef larmar nu om att flyktingbarnen i landet är extremt utsatta. Både fysiskt våld och sexuella övergrepp tillhör vardagen. Enligt Unicef fanns det i september förra året 256.000 flyktingar registrerade på plats i Libyen. Av dem var 28.000 kvinnor och 23.000 barn. Det verkliga antalet flyktingar kan dock vara mångdubbelt högre. "Flyktingar från Etiopien, Sudan och Somalia kidnappas och utnyttjas fruktansvärt." Dagen 170309.

Svårt för EU att stoppa Afrikas migranter. Det är lättare sagt än gjort att minska antalet hoppfulla migranter som kommer till EU via Libyen och andra delar av Nordafrika. Det lär EU-ledare få konstatera vid sitt toppmöte i dag. Det brådskar, det brådskar - så har det sagts om att genomföra avtalet med Libyen för att stoppa migranter att komma till Europa. Närmare en miljon afrikanska migranter ska finnas där och vänta på sin chans att ta sig över Medelhavet. Under januari och februari har det kommit 13 500 migranter jämfört med 9 000 samma månader förra året, det vill säga 50 procent fler. Oron bland EU-ledarna är stor att år 2015 ska upprepa sig med många hundratusentals människor på väg in i EU, om de inte lyckas stärka den yttre gränsen. Men det är lättare sagt än gjort att ge pengar till att utbilda Libyens kustbevakning och ge den mer utrustning, att förbättra villkoren i de förfärliga lägren för migranter i Libyen, att stoppa smugglarnätverken och framförallt att försöka få migranter att vända hemåt igen. Kartan är en sak, terrängen en annan. Libyen är ett land i kaos med stridande miliser. SR 170309.

Tysk-turkiskt ordkrig fortsätter. Tysklands förbundskansler Angela Merkel sa i dag att det är oacceptabelt att turkiska ministrar jämför dagens Tyskland med nazitiden. Det ordkrig som utkämpats mellan Tyskland och Turkiet den senaste veckan fortsätter. "Man måste sluta jämföra dagens Tyskland med nazitiden. De här kommentarerna är inte värdiga med tanke på att vi har så nära band mellan våra folk," sa Angela Merkel i sitt tal i förbundsdagen i dag. Det var efter att turkiska ministrar hindrats från att hålla valmöten inför landsmän i Tyskland med hänvisning till säkerhetsskäl, som president Erdogan i helgen anklagade Tyskland för fascistiska beteenden som påminner om nazi-eran. Tyskland har en stor turkisk minoritet, som utgör en viktig väljargrupp i den folkomröstning som ska hållas i april, som gäller en ny grundlag med starkt utökad presidentmakt. SR 170309.

Polen kördes över om Tusk - blockerar enighet på EU-toppmöte. Först motsatte sig Polen omvalet av polacken Donald Tusk som ordförande för Europeiska rådet. Därefter blockerade landet slutdokumentet på EU-toppmötet - något som ses som en kraftig politisk markering. Sprickan mellan Polen och övriga EU ser ut att växa. Polen motsatte sig att Tusk skulle sitta en omgång till - men protesterade för döva öron. "Så nu väljer Polens premiärminister Beata Szydlo att göra vad som ändå måste ses som en kraftig politisk markering genom att inte godkänna slutsatserna från toppmötet," säger Sveriges Radios korrespondent Jens Möller, på plats i Bryssel. Slutsatserna har ingen rättslig eller bindande status, utan är ett dokument på det som EU-ledarna enats om. Men även om Polens blockering inte får någon praktisk betydelse, är det en kraftig politisk markering, och något väldigt ovanligt i toppmötessammanhang. I Warszawa uttalar sig Jaroslaw Kaczynski, partiledare för polska regeringspartiet Lag och rättvisa, för journalister. Han anser att omvalet av Donald Tusk visar att det är Tyskland som styr EU. Han anser också att beslutet bryter mot EU:s regler. "Man bröt mot regeln att högt uppsatta tjänstemän ska ha stöd av sitt hemland," säger Kaczynski, enligt Reuters. SR 170309.
Efter toppmötet: EU försöker skapa enighet. Bråket med Polen kastade sin skugga över EU:s toppmöte i Bryssel som avslutades i eftermiddags. Nu försöker EU-ledarna skapa enighet när framtiden för EU ska diskuteras, sade EU:s ordförande Donald Tusk på presskonferensen efter mötet. "Jag kommer att gör allt jag kan för att hålla ihop EU och återskapa förtroendet mellan EU-länderna," sade Donald Tusk. Efter bråket i går då Polen vägrade ställa sig bakom omvalet av Tusk som ordförande för Europeiska rådet för ytterligare 2,5 år, så var osäkerheten idag stor kring hur Polen skulle agera. Men stämningen idag var betydligt mer konstruktiv, inte alls lika spänd som igår, sade Tusk. SR 170310.

Världen står inför värsta svältkatastrofen sedan andra världskriget. Upp till 20 miljoner människor hotas av svält. Varför är det så illa just nu? "Det är flera faktorer. Dels har det inte regnat på länge. Det gör att torkan blir stor, djuren får inte vatten och så vidare. Dels beror det också på konflikter. Dessa länder som vi talar om Sydsudan, Somalia, Jemen. Det här i kombination gör att situationen blir ohållbart i längden." SR 170311.

FN riktar skarp kritik mot Turkiet. FN:s människorättskommitté riktar i dag skarp kritik mot Turkiet, för brott mot mänskliga rättigheter i landets kurddominerade sydöstra områden som utfördes mellan 2015 och 2016. Men Turkiet fördömer rapporten, enligt flera nyhetsbyråer. FN uppskattar att uppemot en halv miljon människor fördrivits från sina hem och att närmare 2000 personer dödats. "Brotten mot mänskliga rättigheter ägde rum under den turkiska regeringens säkerhetsoperationer som omfattade över 30 olika städer och områden," sa Rupert Colville, talesperson för FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, när han i dag presenterade rapporten. "Mellan 355 tusen och en halv miljon människor drevs på flykt." Operationerna pågick mellan juli 2015 och december 2016 i sydöstra, kurddominerade områdena. Satellitbilder visar att hela stadsdelar i Nusaybin och Sur har jämnats med marken på grund av användningen av tunga vapen, säger Rupert Colville. Internationella hjälporganisationer och FN har nekats tillträde till de drabbade områdena för att kunna bistå de som har fördrivits och den humanitära hjälp som nått dem har varit väldigt begränsad. Ingen har heller hittills ställts inför rätta för de brott som begicks under denna perioden, säger Rupert Colville. Paul Levin, Turkietexpert, menar att kritiken som nu framförs är allvarlig. "Det är mycket skarp kritik, det handlar om försvinnanden, dödanden, överdrivet användande av våld, förstörelse av hus och kulturella minnesmärken. Så det är allvarlig kritik mot den turkiska regeringen." Den turkiska regeringen motsätter sig innehållet i rapporten - det turkiska utrikesdepartementet kallar rapporten för partisk och säger att den baseras på felaktig information. SR 170310. Kommentar: Erdogan borde dömas för krigsbrott mot mänskligheten. Till råga på allt försöker han nu att väljas till enväldig diktator i Turkiet.

Erdogan ursinnig över inresevägran från Nederländerna. Turkiets utrikesminister vägrades idag inresa till Nederländerna. Landningsförbudet för hans flygplan var ett svar på utrikesministerns hot om sanktioner om han inte tilläts hålla ett valframträdande inför sina landsmän. Turkiet är i konflikt med flera europeiska länder angående de omstridda valmötena. Nederländernas vägran att låta utrikesminister Mevlut Cavosoglus plan att landa innebär en tydlig upptrappning i konflikten mellan Turkiet och flera europeiska länder där turkiska ministrars valmöten har stoppats. Det gäller också Österrike, Schweiz och Tyskland, som har flest invånare med turkiska rötter. De turkiska politikerna försöker värva röster inför folkomröstningen om en ny kontroversiell författning. På flera håll har deras möten med landsmän ställts in till följd av hård kritik mot att mötes- och yttrandefrihet, som inte respekteras i Turkiet, utnyttjas i Västeuropa i syfte att verka för ett auktoritärt turkiskt presidentstyre. Det finns också en oro för att interna motsättningar i Turkiet ska föras över till andra länder där många turkar lever. SR 170311.

Turkiska valmöten väcker inte starka politiska reaktioner i Sverige. Samtidigt som turkiska kampanjmöten stoppats i flera Europeiska städer väcker liknande möten i Sverige inte lika starka politiska reaktioner. I morgon besöker den turkiske toppolitikern och före detta ministern Mehmet Mehdi Eker Stockholm för att kampanjtala inför folkomröstningen i april. Det finns dock ingen anledning för svenska myndigheter att reagera särskilt på det säger Kent Öberg vid Utrikesdepartementets pressjour. "Vi har yttrandefrihet i Sverige och alla har rätt att tala och mötas. Och får man ett sådant tillstånd så får man hålla ett möte," säger Kent Öberg. SR 170311.

Liberaler kritiserar turkisk valkampanj i Sverige. Den turkiske toppolitiker Mehmet Mehdi Ekers kampanjande i några av Stockholms förorter får hård kritik från Liberalerna. Fredrik Malm, integrationspolitisk talesperson för Liberalerna, anser att kampanjandet i Sverige ökar spänningarna mellan olika grupper. "Det som gör att det här är känsligt är att Turkiets nuvarande ledning under president Erdogan håller på att stöpa om landet till en diktatur. Och man använder ett oerhört aggressivt och hotfullt språkbruk," säger Fredrik Malm. "Man eldar på sina anhängare på ett sätt som närmast är att beteckna som uppvigling till våld på en del av de här mötena man håller. Och det gör att det här inte är vanliga massmöten som ett vanligt demokratiskt parti håller." SR 170312.
Svensk AKP-medlem: Jag förstår inte kritiken. I dag kampanjar en ledande politiker i Turkiets regeringsparti AKP i södra Stockholm inför folkomröstningen i Turkiet. Sabri Karadaq, medlem i föreningen AKP Sverige, är med och arrangerar mötet. Han förstår inte kritiken. "Jag tycker det är ganska onödig kritik. Det här är ju information och alla har rätt att gå ut och informera befolkningen. Både jasidan och nejsidan har ju rätt till det. Att kritisera det här är inte demokratiskt."I Tyskland och Nederländerna har högt uppsatta AKP-politiker stoppats från att kampanja och värva röster bland utvandrade turkar. I Sverige är i dag AKP:s internationelle sekreterare Mehmet Mehdi Eker för att i eftermiddag tala på ett möte i Norsborg söder om Stockholm. SR 170312.

Stigande spänningar mellan Nederländerna och Turkiet. I Turkiet har Hollands ambassad i Ankara och konsulat i Istanbul spärrats av efter de ökade spänningarna mellan länderna. Efter att Nederländerna förhindrat turkiska ministrar att hålla valmöten i landet sade Turkiets president Erdogan att Nederländerna kommer att tvingas betala ett högt pris för att att ha skadat relationerna. Det demonstreras utanför konsulatet i Istanbul. Människor med turkiska flaggor och flaggor prydda med president Erdogans porträtt står bakom kravallstaketen som hindrar demonstranterna att ta sig ända fram till konsulatområdet. Ägg och stenar kastas mot byggnaden. Flera bussar med kravallpoliser bevakar området och lastbilar med vattenkanoner står redo. Ändå lyckades någon i morse ta sig in på området och byta ut den nederländska flaggan mot den Turkiska. Och det är hårda ord som möter Nederländerna i Turkiet. President Erdogan sade i dag att Nederländerna kommer att få betala ett högt pris för sitt agerande, att landet inte vet vad diplomati är och att Turkiet ska lära dem internationell diplomati. Erdogan har också gjort liknelser med nazismen och sagt att nazismen tydligen fortfarande är utbredd i väst. Flera länder som Tyskland, Österrike och Nederländerna har stoppat Turkiska ministrar att hålla valmöten medan till exempel Frankrike i dag tillät den turkiske utrikesministern att hålla valmöte där. Upptrappningen och ordkriget kommer av allt att döma att gynna Erdogans "ja-sida" i folkomröstningen om mer presidentmakt, då många här uppskattar när Erdogan som man ser det läxar upp västländer och EU. SR 170312.
Allt mer spänt mellan Turkiet och Nederländerna. Det blir allt mer spänt mellan Turkiet och Nederländerna. Den diplomatiska krisen mellan länderna har blossat upp efter att Nederländerna nekat turkiska ministrar att hålla valmöten i landet. Turkiet har idag för tredje gången framfört en protest till Nederländernas ambassad i landet, för att protestera mot behandlingen av Turkiets ministrar. "Det är ganska spänt här just nu," säger utrikeskorrespondent Patrik Holmström, utsänd reporter på plats i Haag i Nederländerna. "Det har varit hyfsat stora demonstrationer här både i lördags i Rotterdam och i natt i Amsterdam där polisen använde sig av vattenkanoner och hundar för att skingra demonstranterna. Det är det som Turkiet nu protesterar mot: hur den nederländska polisen har behandlat demonstranterna." SR 170313.
Nederländernas ambassadör portas från Turkiet. Nederländernas ambassadör portas från Turkiet och kontakterna mellan länderna på regeringsnivå kommer att upphöra, säger Turkiets biträdande premiärminister Numan Kurtulmus. Nederländska diplomater kommer också att hindras från att flyga till Turkiet. Numan Kurtulmus säger också att han kommer att rekommendera Ankara att avbryta landets vänskapsavtal med Nederländerna. "Vi gör exakt vad de gjorde mot oss. Vi kommer inte att tillåta plan med nederländska diplomater eller sändebud att landa i Turkiet eller använda vårt luftrum," sa Numan Kurtulmus på måndagen. Bakgrunden till de ökande spänningarna är att turkiska ministrar stoppats från att hålla valmöten i flera europeiska länder. I Nederländerna bor det ungefär 400 000 medborgare med turkisk bakgrund. När mötena ställdes in i helgen blev det genast protester i Rotterdam där kravallpolis gick hårt åt demonstranterna. SR 170313.
Aggressivt på turkiskt valmöte i Stockholm. Under polisbevakning genomförde en turkisk AKP-topp valkampanjmöten i södra Stockholm på söndagen. I flera europeiska länder stoppas turkiska AKP-politiker från att valtala, men inte i Sverige. Ekots reporter Besir Kavak berättar vad som hände må mötet i dag - ett möte av samma slag som bland andra Tyskland och Nederländerna stoppat. Vad sa Mehmet Mehdi Eker på mötet i Fittjaskolan i Botkyrka? "Eker beskrev hur bra det har gått för Turkiet och att olika etniska grupper har fått det bättre, något som många inte håller med om. Han nämnde till exempel inte med ett ord att många nu flyr Turkiet på grund av förföljelse. Han sa ingenting om de gripna politikerna, akademikerna och journalisterna som anklagas för terrorism eller för att ha stött kuppförsöket. När Eker pratade om hur bra det har blivit för den kurdiska gruppen, var det en man i publiken som skrek "Nu ljuger du!". Och då uppstod tumult och stora grupper i salen som skrek åt den här mannen. Det blev väldigt aggressivt. Mötet avbröts hade inte vakterna gått emellan hade det kunnat gå väldigt illa." Vilka var det som kommit till mötet? "De allra flesta var AKP-anhängare, men jag såg också tecken på att det fanns anhängare till högerextrema Grå vargarna och det ultranationalistiska partiet MHP, som stödjer Erdogan." SR 170312.
Organisationers Twitterkonton hackade. Flera organisationer har drabbats av en misstänkt turkisk twitterattack, bland annat FN-organet Unicef och Amnesty. Även EU-parlamentet och Stockholms universitet hackades i dag på Twitter. Avsändarna tycks vara anhängare av den turkiske presidenten Tayyip Erdogan. Kontona har fått inlägg på turkiska publicerade och innehåller hakkors och en Youtubelänk med filmbilder på Erdogan. I flera fall har hackarna även bytt ut det drabbade kontots profilbild till en symbol för Osmanska riket. Inläggen nämner också datumet 16 april då en folkomröstning hålls i Turkiet om en ny grundlag. SR 170315.
Hård EU-kritik mot Turkiet. EU:s ledare höjde i dag tonen mot Turkiet. Anklagelserna om nazism i Nederländerna är skandalösa, sade EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker. - Turkiets uttalanden om en koppling mellan nazismen och nutidens Europa är oacceptabla, sade Jean Claude Juncker inför EU-parlamentet i förmiddags. Han berättade om att han själv kommer från Luxemburg, som också ockuperades av nazisterna, och att hans far och tre bröder tvångsrekryterades till den tyska armén. "Vi led under nazismen och den som jämför den tiden med i dag vänder sig bort från Europa," sade Juncker. Så gör inte ett land som vill bli medlem av EU, sade Juncker, som en tydlig varning till Turkiet. SR 170315.

Ett års tuff väntan på Lesbos. På de grekiska öarna sitter sedan ett år tusentals människor fast under mycket svåra förhållanden. Nu i veckan har ett år gått sedan EU tecknade det kontroversiella flyktingavtalet med Turkiet - för att få ett stopp på flyktingströmmen till Europa. Och antalet flyktingar och migranter som tagit sjövägen från Turkiet till Grekland har minskat kraftigt. Men sedan dess sitter på de grekiska öarna tusentals människor fast under mycket svåra förhållanden. Totalt på öar som Lesbos, Samos och Chios sitter nu över 14 000 människor fast i oviss väntan." Det är en daglig kamp för överlevnad," säger Gabriel och beskriver köerna för att få mat. SR 170313.
Ökande psykisk ohälsa bland migranter i Grekland. Tusentals migranter och flyktingar sitter sedan förra året fast på de grekiska öarna. Många av dem har mycket svåra upplevelser bakom sig och den psykiska ohälsan är ett växande problem. Lesbosbon och psykologen Efi Latsoudi som engagerat sig för flyktingarnas sak säger att bristen på hopp tär alltmer på människorna här. De som inte hade psykiska problem när de kom har det nu, säger hon. "Det handlar om allt från sömnproblem till människor som försöker ta sina liv." SR 170314.

Skottland vill rösta om självständighet - igen. I Skottland sa i dag ledaren för det regionala parlamentet, Nicola Sturgeon, att det måste bli en ny folkomröstning om självständighet från Storbritannien. Skottarna måste få välja om de vill bli tagna ut ur EU, mot sin vilja, sa Sturgeon. Omröstningen om självständighet för Skotland måste ske mellan hösten 2018 och våren 2019, sa Nicola Sturgeon. Det vill säga innan eller högst en kort tid efter det att Storbritannien har lämnat EU och därmed världens största frihandelsområde. En ny folkomröstning måste dock godkännas av den brittiska regeringen, och det är långt ifrån säkert att premiärminister Theresa May ger klartecken. Ett annat stort frågetecken är hur Skottland skulle kunna fortsätta att vara medlem i EU alternativt snabbt bli ett nytt medlemsland. Skottland är mycket EU-vänligt, 62 procent av skottarna röstade nej till utträdet ur EU i folkomröstningen i fjol somras. Sturgeon har argumenterat hårt för att Storbritannien ska fortsätta att vara en del i den inre marknaden, även om landet lämnar EU, men så verkar det inte bli. SR 170312.
Brittiska parlamentet: May kan lämna in brexit-ansökan. I Storbritannien blev det i natt klart, att premiärminister Theresa May kan lämna in ansökan om utträde ur EU när hon vill. Detta sedan parlamentets båda kamrar kommit överens om att inte försöka få igenom några tillägg till lagstiftningen. Talmannen i det brittiska parlamentets överhus meddelar efter rösträkning, att överhuset beslutat att låta premiärminister Theresa May lämna in ansökan om utträde ur EU utan några tilläggskrav. Röstsiffrorna blev 135 mot 274. Det innebär att premiärminister Theresa May nu har godkännande från parlamentet att lämna in utträdesansökan när hon vill. När ansökan om utträde lämnas in, så börjar klockan ticka. Förhandlingarna mellan Storbritannien och de övriga EU-länderna ska vara klara inom två år. I praktiken är dock förhandlingstiden mycket kortare än så. Det beror på att en förhandlingsöverenskommelse måste godkännas av en lång rad nationella och regionala parlament. SR 170313.

EU-domstolen: tillåtet förbjuda slöja på jobbet. En intern ordningsregel hos ett företag som förbjuder bärandet av synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler utgör inte direkt diskriminering, meddelar EU-domstolen. Det rör sig om två olika mål, ett belgiskt och ett franskt, där kvinnliga anställda fått sparken på grund av att de burit slöja på jobbet. Det belgiska fallet handlar om en receptionist på ett privat företag som trotsade företagets policy, som förbjöd anställda att bära politiska, filosofiska eller religiösa symboler på jobbet, eftersom företaget ville framstå som neutralt inför sina kunder. EU-domstolen anser att en sådan policy är berättigad och att förbudet mot regilösa symboler inte kan ses som särbehandling eftersom det gäller samtliga religiösa övertygelser, inte bara islam. Däremot kan ett sådant förbud vara indirekt diskriminerande om det i praktiken tillämpas så att att personer som tillhör en viss religion missgynnas, säger EU-domstolen, som hänvisar den frågan tillbaka till den nationella domstolen i Belgien. Den nationella domstolen ska också titta på om receptionisten kunde ha erbjudits ett annat jobb där hon inte hade kontakt med kunder.
Det andra fallet handlar om en fransk mjukvarudesigner som tilläts bära slöja när hon anställdes av företaget. Men efter klagomål från en kund bad arbetsgivaren henne att ta av sig slöjan, vilket hon vägrade och fick då sparken. EU-domstolen upprepar att arbetsgivaren har rätt att kräva neutral klädsel förutsatt att företaget har en allmän ordningsregel som förbjuder alla anställda att bära religiösa symboler. Men om det inte finns en sån allmän klädkod så måste företaget kunna hänvisa till särskilda yrkeskrav. EU-rätten ger här möjlighet till särbehandling i undantagsfall, men enligt domstolen så är viljan att ta hänsyn till en kunds önskemål, som i det franska fallet, inte tillräckligt för att få särbehandla en anställd. Domen väntas ge eko över hela Europa, där företag nu alltså tillåts införa klädkoder för sina anställda. SR 170314.
EU: Både rätt och fel att hindra anställda bära religiösa symboler. Att stoppa någon från att bära muslimsk huvudduk på jobbet kan vara okej - men bara om samma regler gäller för alla liknande symboler, konstaterar EU-domstolen. Enligt domstolen var det inte fel av en belgisk arbetsgivare att 2006 sparka en muslimsk kvinna som krävde att få bära sin huvudduk. Kvinnan arbetade på ett företag som hyrde ut receptionstjänster till andra företag och där det fanns en oskriven regel om att de anställda som skickades ut inte fick bära synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler. EU-domstolen slår fast att så länge som reglerna gäller alla religiösa symboler är det okej att ge någon sparken på detta sätt. De tycker dock att den belgiska domstol som skickat fallet vidare måste utreda om inte företaget hade kunnat omplacera kvinnan i stället för att sparka henne. Dagen 170314.
Arbetsgivare kan förbjuda kors enligt EU-dom. Fokus har varit på den muslimska slöjan. Men när EU-domstolen sätter ner foten om vilken rätt en arbetsgivare har att förbjuda religiös klädsel, är det allt eller inget som gäller. Den som vill förbjuda slöja måste också förbjuda kors. Det är två rättsfall som EU-domstolen bygger sitt resonemang på, ett från Belgien och ett från Frankrike. Gemensamt är att i bägge fallen ville företagen säga upp en kvinna för att hon bar slöja. Dagen 170314.

1,4 miljoner barn kommer dö av svält i år. Det finns en möjlighet att hjälpa de svältande i östra Afrika. Men tiden är på väg att rinna ut menar Diakonias representant på plats, Stephen Ndichu. Djuren, de som betyder överlevnad, dör i drivor, berättar han. Minst 20 miljoner hotas av svältdöd i Somalia, Jemen, Sydsudan och Nigeria. Bedömningen är att 1,4 miljoner barn kommer att dö av svält under 2017. Huvudorsaken är svår torka, främst i Östafrika. Men det som kraftigt förvärrat situationen är att alla de fyra länderna också har interna krig. Stephen O’Brien säger att det behövs motsvarande 42 miljarder svenska kronor i ett akut läge. Svenska Diakonias landrepresentant för Somalia, Stephen Ndichu, finns på plats i den nordöstra delen av Somalia, i regionen Puntland. Han har träffat många drabbade. "Det största behovet är mat och vatten. Och den största utmaningen är förlusten av djur, ryggraden i den somaliska ekonomin. Boskapen ger mat och uppehälle för landsbygdens nomadiska herdar. Djuren dör i drivor och det betyder inte bara en förlust av föda utan också möjligheten för familjerna att komma tillbaka efter krisen."
JEMEN: 14, 1 miljoner hotas av matbrist. 462 000 barn riskerar att dö av svält. Fortsatt inbördeskrig.
SOMALIA: 2,9 miljoner hotas av matbrist. 270 000 barn riskerar att dö av svält. El Nino har dödat boskap och grödor och lämnat 6,2 miljoner människor i akut behov av hjälp. Ständiga attacker från islamistgrupper.
SYDSUDAN: 4,9 miljoner hotas av matbrist. 270 000 barn riskerar att dö av svält. Både rebeller och regeringsarmén attackerat hjälptransporter.
NORDÖSTRA NIGERIA: 1,8 miljoner hotas av matbrist. 450 000 barn riskerar att dö av svält. Terrorgruppen Bo Haram härjar i områdena.
Dagen 170315.

Nederländsk politiker: Djupa etiska klyftor i samhället. Det politiska landskapet i Nederländerna har blivit alltmer fragmentiserat och splittrat. Enligt Europaparlamentarikern och konservative politikern Bastiaan Belder har det skapats djupa klyftor i samhället under senare år - klyftor som också handlar om etik. Hela 28 partier finns på vallistorna i år, vilket är rekord till och med i Nederländerna, där det räcker med 0,67 procent av rösterna - ungefär 60 000 röster - för att partiet ska få en plats i parlamentet (i Sverige krävs det 4 procent). Bakom den politiska splittringen finns också en djup klyfta när det gäller värderingar och etik, menar den holländske EU-parlamentarikern Bastiaan Belder (Reformerta samhällspartiet RSP). "En snabb takt på sekulariseringen i samhället, i kombination med en starkare och mer högljudd muslimsk minoritet har lett till att vårt samhälle blir alltmer splittrat när det gäller etiska frågor." "Naturligtvis hoppas jag på och ber för ett gott valresultat för de kristna politiska partierna, därför att de har bibliskt inspirerade budskap om att skydda mänskligt liv från tillblivelsen till en naturlig död och budskap om att skydda svaga och utsatta medborgare." Dagen 170515.

Le Pen Will Work with Poland and Hungary to ‘Dismantle’ the EU. Marine Le Pen, the frontrunner in the first round of France’s upcoming presidential elections, has said she will build alliances with Theresa May, Hungarian Prime Minister Viktor Orbán, and Polish leader Jaroslaw Kaczynski to “dismantle" the European Union (EU) if she is elected. Ms. Le Pen made the remarks in an interview with Polish newspaper Rzeczpospolita, saying she would "talk to Orbán about what seems unacceptable to us in the European Union, what is intolerable in the EU’s actions today," and that she would offer "the same deal to Mr Kaczynski". The Hungarian prime minister has already predicted that 2017 will be a “year of rebellion" against the "United States of Europe advocates" in Brussels, with the country already under attack by "left-wing and liberal politicians" who oppose its robust stance on illegal mass migration. Breitbart 170315.

Analys: Suck av lättnad för västeuropeiska ledare. Västeuropeiska ledare har välkomnat valresultatet i Nederländerna med en kollektiv suck av lättnad. Utfallet av ett val de såg som en politisk temperaturmätare tolkas i en rad huvudstäder som ett bakslag för högerpopulismen i Västeuropa. Valet sågs som ett test på stödet för nationalistiska och EU-kritiska partier i kölvattnet efter Donald Trumps seger i USA och britternas brexit - och inför de kommande valen i Frankrike och Tyskland. En stor framgång för den islamfientlige och EU-kritiske Geert Wilders skulle kunnat blåsa extra vind i de politiska seglen för Nationella Frontens Marine Le Pen inför det franska presidentvalet, och för tyska AfD inför valet där i september. Men valet blev inte det genombrott som Geert Wilders och hans ideologiska allierade i bland annat Frankrike och Tyskland hade hoppats på. De hade uttalat hoppats på en dominoeffekt efter brexit och Trumps seger. Och det var knappast en tillfällighet att de valde dagen efter Trumps presidentinstallation i januari för sitt första offentliga ledarmöte, i tyska Koblenz. Där samlades Geert Wilders, Marine le Pen, AfDs ledare Fauke Petry och ledaren för italienska Lega Nord, Matteo Salvini för att visa upp en enad front inför årets europeiska val - och förutspå en "ostoppbar" politisk dominoeffekt. De pekar också på Österrikes presidentval i december, där det högerpopulistiska FPÖs presidentkandidat förlorade. SR 170316.
Partierna - mandat för mandat i nederländska valet. Nederländernas parlament har 150 platser. 76 platser krävs för majoritet. 28 partier ställde upp. SR 170316.

Ett år efter flyktingavtalet - hur gick det? Nu har det gått ett år sedan EU och Turkiet kom överens om hur man skulle stoppa den stora flyktingströmmen till Europa. Och avtalet har haft avsedd effekt - hör Johanna Meléns reportage om hur flyktingar nu blir fast på Lesbos och lever där under svåra förhållanden. Kritiker menar att EU på det här sättet har gjort sig skyldigt till ett allvarligt brott mot människors rätt att söka asyl. I början av mars förra året stängdes den så kallade Balkanrutten som från Grekland via Makedonien, Serbien, Kroatien och Ungern fört flyktingar och migranter till länder norrut i Europa och vid ett toppmöte mellan EU:s och Turkiets ledare samma månad beslutade man att de som i fortsättningen tar båtvägen från Turkiet till Grekland ska skickas tillbaka till Turkiet igen. Från en dag till en annan förvandlades det största flyktinglägret på Lesbos, Moria, till ett slags fängelse där alla nykomlingar låstes in. Den regimen har ändrats nu, lägerinvånarna kan röra sig fritt men ingen, med mycket få undantag, får lämna ön. Trots att ett år har gått sedan avtalet har färre än tusen personer sänts tillbaka till Turkiet. De asylprövningar som ska göras innan någon skickas tillbaka går mycket långsamt och i de flesta fall som rör människor från Syrien har grekiska asyl kommittéer kommit fram till att Turkiet inte är ett säkert land för dem. Från EU-kommissionens sida trycker man på och vill att de ska ändra sig och snabba på avvisningarna. Under tiden lever de som är fast på bland annat Lesbos under svåra förhållanden och i plågsam ovisshet om framtiden. SR 170316.

Allt mer spänt mellan Turkiet och Grekland. Turkiets allt frostigare relation till EU märks inte minst i förhållandet till grannlandet Grekland. Efter att en grekisk domstol tidigare i år sade nej till att lämna ut åtta turkiska militärer har tonläget mellan länderna höjts markant, inte minst kring ouppklarade konflikter i Egeiska havet. Bara ett par dagar efter att Greklands högsta domstol beslutade att inte lämna ut de åtta militärerna, som i Turkiet anklagas för inblandning i den misslyckade militärkuppen. En turkisk militärbåt seglade in på grekiskt vatten och närmade sig de två obebodda öar som länderna fortfarande tvistar om. Ombord det turkiska fartyget fanns landets överbefälhavare. Grekland svarade med att skicka dit ett fartyg ur den grekiska flottan. Dagarna som följde rapporterade Greklands försvarsdepartement också om ett stort antal fall där turkiska militärplan kränkt grekiskt luftrum. Constantinos Filis som är expert på internationella relationer i Aten ser upptrappningen främst som ett försök från Turkiets president Erdogan att vinna nationalistiska röster inför den turkiska folkomröstningen i april. SR 170316.

USA-pastor bricka i turkisk storpolitik. Spänningarna ökar mellan Turkiet och västvärlden.En amerikansk pastor har hamnat mitt i det storpolitiska spelet. Sedan i oktober sitter Andrew Brunson fängslad i Turkiet, anklagad för att stödja terrorism. Den 16 april går det turkiska folket till valurnorna för att säga sitt om förslaget till ny grundlag. I praktiken blir det en omröstning om var gränsen ska gå för president Recep Tayyip Erdogans makt. "Turkiet i dag är en auktoritär regim. Men ett ja i folkomröstningen skulle göra det till en diktatur." Det säger Umut Özkirimli, som är forskare knuten till Centrum för Mellanösternstudier i Lund. Han är själv turkisk medborgare, men vågar inte återvända efter de många utrensningarna vid turkiska universitet. I Turkiet har tiotusentals forskare, lärare, jurister, journalister och militärer fängslats efter sommarens misslyckade militärkupp anklagade för terrorism. Detta påverkar även valet. "Kampanjandet är inte fritt, den kurdiska oppositionen är fängslad. Det är inte fria val," säger han. Umut Özkirimli menar rättsväsendet i Turkiet inte längre är självständigt. "De gör det som regeringen säger, de är rädda för att annars få sparken," säger han. SR 170316.

Skotska ledaren angrep May. I dag inleder det skotska nationalistpartiet SNP sin vårkonferens. Ett dominerande ämne kommer att bli partiets krav på en ny folkomröstning om självständighet från Storbritannien. SNP-ledaren och ledaren för den skotska regeringen, Nicola Sturgeon går i dag till hårt angrepp mot premiärminister Theresa May. "Historien kan komma att titta tillbaka på de här dagarna och konstatera, att det var då Storbritanniens öde som union beseglades." Det säger Nicola Sturgeon i dag i en intervju i tidningen The Guardian. Det hon menar, är premiärminister Theresa Mays nej till att diskutera en ny folkomröstning om självständighet för Skottland, förrän väl efter att Storbritannien har lämnat EU. En sådan folkomröstning måste godkännas av regeringen i London. Nicola Sturgeon vill anordna en folkomröstning någon gång mellan hösten 2018 eller våren 2019. Det sa hon i ett tal i måndags. Men Theresa May avvisade den tanken i går. En ny folkomröstning bör inte hållas förrän skottarna vet vilka villkor Storbritannien har fått i förhandlingarna om utträde ur EU. "Det är i ett nötskal ett argument för självständighet, att regeringen i London anser att de har rätt att blockera den skotska regeringens och parlamentets mandat", säger Nicola Sturgeon. Det skotska parlamentet kommer i nästa vecka att besluta om Sturgeons förslag om en ny folkomröstning om att bryta sig loss från Storbritannien och istället försöka stanna kvar, eller återansluta sig till EU:s inre marknad. SR 170317.

Cecilia Wikström: EU kan inte vara i händerna på Erdoganregimen. Idag, på dagen för ett år sen, slöt EU och Turkiet ett avtal om att få stopp på flyktingströmmen från Turkiet till Grekland. Nu hotar Turkiet att häva avtalet. EU-parlamentarikern Cecilia Wikström, som gästar Ekots Lördagsintervju, tycker att avtalet ska skrotas. Efter avtalet mellan EU:s 28 länder och Turkiet för ett år sen har flyktingtrycket mot Grekland minskat dramatiskt. Relationen mellan EU och Turkiet har blivit desto mer spänd. Turkiet har hotat med att skrota flyktingavtalet sedan flera turkiska ministrar stoppats när de velat kampanja i Europa. Cecilia Wikström var kritisk till avtalet redan när det slöts. Nu vill hon att EU själv tar initiativ till att frysa avtalet med Turkiet. Trots att det skulle innebära fler flyktingar till EU. SR 170318.

G20-länderna oense om protektionism. I Tyskland har i dag finansministrar och centralbankchefer från världens 20 ekonomiskt starkaste länder avslutat sitt årliga möte inom gruppen G20. I slutdokumentet, är nu det gemensamma målet att motarbeta all form av protektionism struket. Det anses vara en direkt följd av den nye USA-presidenten Donald Trump, som gick till val med löftet att begränsa frihandeln. I slutdokumentet från G20-mötet står det nu, att medlemsländerna ska "stärka handelns bidrag till den ekonomiska utvecklingen" i de respektive länderna. Det är en väsentlig förändring från tidigare G20-möten, då länderna tillsammans förbundit sig att "motverka alla former av protektionism". Diskussionerna kring slutdokumentet är inte offentliga, men enligt läckor till flera nyhetsbyråer, var det främst de amerikanska representanterna som motsatte sig formuleringen om motstrånd mot protektionism. Den nye presidenten Donald Trump har slagordet "Amerika först" som en grundsten i sin handelspolitik. Han har redan stoppat planerna på frihandelsområdet TPP mellan länderna på båda sidor av Stilla Havet, han har anklagat Kina och Tyskland för att blåsa upp sin handel med hjälp av för låga växelkurser. Och han har hotat med strafftullar mot amerikanska företag som lägger fabriker i Mexiko. SR 170318.

Brexit inleds nästa onsdag. Den 29 mars åberopar Storbritannien artikel 50, utträdesklausulen, enligt talesmannen. Det sparkar igång en tvåårsprocess då villkoren för separationen ska förhandlas fram. Om man inte kommer överens under den tiden har premiärminister Theresa May sagt att Storbritannien går ur ändå, vilket skulle innebära en så kallad hård brexit. SR 170320.

Spänningarna ökar i Nordirland - återigen. Nordirland har en blodig historia av sekteristiskt våld. Nu finns en rädsla för att Brexit ska återuppväcka gamla konflikter. Men det finns kristna som försöker skapa gemenskap över gränserna. Brexit har också en stor påverkan på den politiska debatten. Folkomröstningen i Storbritannien visade att en majoritet av nordirländarna vill stanna i EU. Det skiljer sig dock mellan protestanter och katoliker. Det är speciellt den senare gruppen som vill vara kvar då de oroar sig för att gemenskapen med EU-landet Irland kan skadas av ett utträde. Dagen 170321.

Splittrat EU firar 60 år. Julia del Vecchio aom är aktiv i en italiensk kvinnoorganisation säger att "nationalismen som vi nu ser breda ut sig riskerar att ta död på EU". Statsvetaren Roberto Caldani är en av 300 ledande akademiker i EU som undertecknat en appell för ett enat Europa. Han menar att EU efter Brexit står inför ett vägval. "EU står inför valet att fördjupa samarbetet eller förvinna," säger han. SR 170324.

Bulgarien anklagar Turkiet för att lägga sig i valet. I dag är det parlamentsval i Bulgarien, ett val som är osäkert in i det sista. Kampen står i första hand mellan borgerliga GERB och socialistpartiet men inget av dem kan tänkas regera utan stöd från mindre partier. En viktig faktor är Bulgariens stora turkiska minoritet - och de bulgariska myndigheterna har anklagat Turkiet för att att lägga sig i och försöka påverka valutgången. Av Bulgariens sju miljoner invånare hör cirka en tiondel till den turkiska minoriteten. Många av dem bor också i Turkiet och ultranationalisterna har försökt stoppa dem från att ta sig över gränsen och rösta. De hävdar att president Erdogan pressar dem till att stödja ett mindre proturkiskt parti. Men även regeringen i Sofia har protesterat mot vad man uppfattar som inblandning från Turkiet. Enligt de senaste opinionsundersökningarna har GERB ett litet övertag över konkurrenten, socialisterna, men bägge partierna ligger kring 30 procent och behöver stöd från andra. Till exempel ifrån nationalisterna Förenade patrioter, eller från det traditionella partiet för Bulgariens turkiska minoritet. Eller från ett nybildat populistparti av Trumpmodell. Ytterligare något parti kanske klarar fyraprocentspärren. Bulgarien är ett av Europas allra fattigaste länder och valkampanjen handlar mycket om den eländiga ekonomiska situationen men kanske ändå mer om den väldigt omfattande korruptionen. Och så har alltså nationalistiska frågor seglat upp som viktiga. Valet har också geopolitisk betydelse. Bulgarien är medlem av både EU och militäralliansen Nato men socialisterna liksom president Radev vill öka samarbetet med Ryssland. Om GERB får bilda regering kommer inriktningen även i fortsättningen att vara mot EU och Nato. SR 170326.

Stor ökning av invandrande turkar. Turkiska medborgare var den grupp asylsökande som ökade mest under förra året, rapporterar Svenska Dagbladet som tagit del av statistik från Migrationsverket. Under 2015 sökte 253 turkiska medborgare asyl i Sverige, medan antalet under 2016 var 738 personer. Turkiet hamnar därmed på plats åtta över de länder vars medborgare i störst utsträckning söker asyl i Sverige. Ökningen kopplas till Erdogans politk, de misstänkta tortyrbrott som begåtts och den utresning som turkiska staten gjort efter den misslyckade militärkuppen den 15 juli förra året. "Tiotusentals människor har gripits och uppemot 150000 människor har förlorat jobbet på ett eller annat sätt," säger Paul Levin, föreståndare på Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till Svenska Dagbladet. Sydsvenskan 170326.

Lennart Sacrédeus: Erodgan spelar bort Turkiets chanser att gå med i EU. För 53 år sedan ansökte det överväldigande muslimska Turkiet om medlemskap i dåvarande EEC, Europeiska ekonomiska gemenskapen, nuvarande EU:s föregångare. Relationerna med det europeiska samarbetsprojektet - och dess medlemsstater med klara kristna befolkningsmajoriteter - har allt sedan dess kantats av svårigheter, otydlighet och ständigt återkommande bakslag. Hit hör flera turkiska militärövertaganden, behandlingen av kurderna och den lilla kristna minoriteten samt förnekandet av folkmordet på de kristna folkgrupperna armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och pontiska greker för runt hundra år sedan. Dessutom fortsätter Turkiet sin 43-åriga ockupation av norra delen av EU-medlemmen Cypern. Erdogans oförmåga att hantera känslorna när han inte får igenom sin vilja, kryddades nyligen med kränkande påståenden som att Europa är "nazistiskt och fascistiskt som inför andra världskriget" och att "européer hatar turkar och islam som på medeltiden". Världen idag 170327. Kommentar: Erdogan har inget intresse av att gå med i EU. Han väljer hellre att samarbeta med Putin, som inte bryr sig om hans dikatatoriska fasoner och frånvaro av mänskliga rättigheter utan endast är intresserad av ett handelsutbyte.

Turkiet kartlägger oppositionella i Sverige. Turkiet kartlägger regimkritiker bosatta i Sverige som sympatiserar med Gülenrörelsen, något som kan vara brottsligt enligt Säkerhetspolisen. En av de inblandade är Özer Eken, ordförande i en lobbyorganisation nära knuten till regeringspartiet AKP. "Det jag vet är att om du hjälper staten så kommer staten att hjälpa dig," säger Özer Eken i en inspelning som Ekot har fått tillgång till från en anonym källa. Özer Eken som säger sig vara personlig vän med Turkiets premiärminister Binali Yildirim är ordförande för det styrande partiet AKP:s lobbyorganisation i Sverige UETD. I samtalet försöker han värva en svensk Gülenanhängare, vi kan kalla honom Murat, som angivare för Turkiet. Turkiets president Recep Tayip Erdogan har pekat ut den så kallade Gülenrörelsen som ansvarig för förra årets misslyckade statskupp och nu vill Özer Eken ha hjälp att hitta de som gömmer sig i Sverige. "Broder, de kommer att vilja ha all verksamhet som pågår här. Om du inte ger dem något konkret är det kört med dig." Av samtalet framgår att Murat som bor i Sverige fått sitt namn uppskrivet på en lista över regimkritiker, eller landsförrädare som de kallas i Turkiet, som gör att han kommer arresteras om han åker till Turkiet. Özer Eken erbjuder sig att hjälpa honom men i utbyte vill han ha information om flera namngivna personer, politiska flyktingar som han misstänker befinner sig i Sverige. "Om du har konkret information om dessa och kan avslöja dem kan du utnyttja ångerlagen. Jag tar det direkt med premiärministern." Det här är inget isolerat fall. Dokumentation som Ekot tagit del av visar att även andra personer som jobbar för den turkiska staten i Sverige är inblandade i kartläggningen av regimkritiker. Kartläggningen beskrivs av flera källor som systematisk. När vi ringer upp Özer Eken för att konfrontera honom med inspelningen säger han att det inte är han. Men det stämmer inte. Samtalet går till Özer Ekens telefon och vi har även på andra sätt kunnat se att det är han som talar i inspelningen. SR 170328.
AKP-representant: Oskyldiga grips för att tvinga regimkritiker till landet. Turkiet fängslar oskyldiga personer i syfte att tvinga efterlysta regimkritiker tillbaka till landet. Det säger Özer Eken, representant för det styrande partiet AKP i Sverige, i en inspelning som Ekot fått tillgång till. "Åker din fru till Turkiet är risken att hon grips 90 procent. De kommer inte att släppa henne heller, kan jag tala om för dig," säger Özer Eken i inspelningen där han försöker värva en svensk Gülenanhängare, som vi kallar Murat, som angivare för Turkiet. Özer Eken är svensk ordförande för UETD, en internationell lobbyorganisation för det styrande partiet AKP. SR 170328.
Hela reportaget: Erdogans långa arm. Turkiet kartlägger regimkritiker bosatta i Sverige som sympatiserar med den så kallade Gülenrörelsen. Det visar dokumentation som ekot tagit del av. Det styrande AKP-partiet, ambassaden i Sverige och turkiska moskéer i Sverige är alla inblandade. Ett av Erdogans främsta verktyg för att nå sitt mål blir religionen. I landet finns uppemot 90 000 moskéer och i utropen från minareterna kallas det turkiska folket till manifestationer till stöd för Erdogan.
Exakt en vecka efter kuppförsöket, fredagen den 22 juli, befinner sig Ekots medarbetare i en stor stad i södra delen av landet. Det är mer folk än vanligt på fredagsbönen. Runt 500 personer trängs i den två våningar höga moskén. Utanför har de som inte fått plats lagt ut mattor på gator och torg för att kunna delta i bönen. Stämningen är laddad. Ämnet i predikan är kuppförsöket och faran landet befinner sig i. Enligt imamen är det uppenbart att mäktiga utländska krafter vill tysta böneutropen, fälla den turkiska flaggan, splittra landet. Och de externa fienderna är "gudlösa länder", med den "stora satan", USA i spetsen. Därför, säger han, har de i decennier utbildat interna förrädare under täckmanteln av "församlingar" för att nu ta över landet. Med ordet församlingar syftar imamen på Gülenrörelsen. I verkligheten har Gülenrörelsen existerat i samförstånd med Erdogan och hans parti AKP. Men nu när de blivit osams skrivs historien om. Det är USA som stöttat Gülenrörelsen. "Visar ni minsta svaghet är gapande hund-nationer, hedniska nationer, kandidater att slita er i bitar. De väntar utanför dörren," säger han. De hundratals män som sitter tätt intill varandra i moskén lyssnar spänt. Då och då nickar de bekräftande till imamens förbannelser. "Må min Gud låta de smaka på denna förlust snarast!" "Må deras jord bli vårt byte, min Gud!" "Må deras familjemedlemmar, barn, varenda en av dem bli muslimernas byten! Amen!" Predikan avslutas med att den laddade folkmassan ropar "Allah u Akbar." SR 170328.
Liberalerna om Turkiets kartläggning: Fruktansvärt obehagligt. Regeringen bör agera nu, tycker Birgitta Ohlsson (L) efter Ekots avslöjande om att Turkiet kartlägger regimkritiker bosatta i Sverige som sympatiserar med Gülenrörelsen. Personer med kopplingar till den turkiska regimen samlar in information om personer i Sverige som sympatiserar med Gülenrörelsen. Något som kan vara brottslighet, enligt Säkerhetspolisen. En person har också försökt att värva en svensk Gülenanhängare som angivare till Turkiet. Under förmiddagen är det många som reagerat starkt på Ekots avslöjanden. En av dem är Birgitta Ohlsson (L). "Det är fruktansvärt obehagligt och utrikesdepartementet bör kalla upp den turkiska ambassadören. Det här liknar ju någon form av olovlig underrättelseverksamhet som riktar sig mot politiska flyktingar och kanske också mot svenska medborgare med turkiska rötter." Så du menar att Margot Wallström skulle kalla upp ambassadören från Turkiet? "Absolut och inte minst med tanke på att det kan vara brottsligt. Vi ska inte tillåta ett angiverisystem på svensk mark. Här måste vi vara glasklara." Det kurdiska riksförbundet har också skickat ut ett pressmeddelande som uppmanar "den svenska regeringen, underrättelsetjänsten och Sveriges rättsväsende att med omedelbar verkan ta itu med denna fråga och vidta diplomatiska och rättsliga åtgärder för att stoppa den olovliga verksamheten." Ekot har sökt Turkiets ambassadör i Sverige, men han har inte velat ge någon intervju. SR 170328.
Margot Wallström: Jag har fört samtal med Turkiets ambassad. Efter Ekots avslöjande om Turkiets kartläggning av oppositionella i Sverige har nu utrikesminister Margot Wallström fört samtal med Turkiets ambassad. "Vi har haft kontakt med turkiska ambassaden, men vad vi fick för förklaringar vill jag inte gå in på," säger Margot Wallström. Men hon poängterar att hon ser mycket allvarligt på uppgifterna. SR 170328.
Starka reaktioner på uppgifter om turkiskt spionage i Tyskland. Tyska åklagare har i dag inlett en utredning av uppgifterna att turkisk säkerhetstjänst spionerar på oppositionella i landet. Informationen om att flera hundra personer och organisationer med påstådd koppling till Gülen-rörelsen har kartlagts har i dag väckt skarpa reaktioner, bland annat från den tyske inrikesministern. "Att spionera i Tyskland är förbjudet och kommer inte att tolereras. Det gäller varje stat och varje utländsk underrättelsetjänst," sa inrikesminister Thomas de Maizière. Utrikesministern talade också om ett allvarligt brott men att det inte kan slås fast förrän informationen har undersökts noggrant. I Karlsruhe har den federala åklagarmyndigheten nu inlett en utredning. För en månad sedan överlämnade chefen för den turkiska underrättelsetjänsten MIT listor till sin tyske kollega med detaljerad information om runt 300 personer och 200 organisationer, som påstås ha en koppling till Gülen-rörelsen. Men reaktionen blev inte den som turkarna väntat. Istället för samarbete har tyska myndigheter kontaktat de registrerade personerna för att varna dem om att de riskerar repressalier om de reser till Turkiet eller besöker turkiska beskickningar. Det är inte första gången Turkiet misstänks för att spionera på oppositionella i Tyskland. Men den här omfattningen är ny och innebär en ytterligare belastning på de redan ansträngda relationerna mellan länderna. SR 170328. SR 170328.
Turkiets ambassadör: Vi sysslar inte med spioneri. Efter Ekots avslöjande om att Turkiet kartlägger oppositionella i Sverige svarar nu Turkiets ambassadör Kaya Türkmen. "Vi måste göra en skillnad på att samla information och samla underrättelseuppgifter. Det är bara naturligt att ambassaden samlar information om en rörelse som samtidigt är en terroristorganisation." "Vi samlar bara öppen information. Det finns ingen på ambassaden som sysslar med spioneri," säger ambassadör Kaya Türkmen. SR 170328. Kommentar: Vilken lögnare! Den kartläggning som görs mot enskilda personer kan väl inte kallas för något annant än spioneri.
Özer Eken ändrar sig om inspelning. I går avslöjade vi i en inspelning hur ordföranden för UETD regeringspartiet AKPs lobbyorganisation i Sverige, Özer Eken försökt värva en oppositionell som angivare. Eken förnekade att det var han som talade på inspelningen. Nu har han ändrat sig. I ett pressmeddelande från UETD bekräftas att det är Özer Eken som hörs på inspelningen som Ekots avslöjade på tisdagen. I inspelningen talar Özer Eken med en anhängare av den av Turkiet terrorstämplade Gulenrörelsen som vi kallat för Murat. Özer Eken försöker förmå Murat att ange personer ur rörelsen som sökt asyl i Sverige: "Ni vet att jag har långa armar. Jag kan träffa premiärministern och presidenten. Så fort de hör ordet Gülenist angriper dem. Det jag vet är att om du hjälper staten så kommer staten att hjälpa dig," säger Özer Eken.
Nu har han alltså ångrat sig. Och bekräftar att det är han som hörs på inspelningen och att samtalet ägt rum. Så här står det i pressmeddelandet från organisationen UETD där Özer Eken är ordförande. "Özer Eken rekommenderade personen att berätta vad han känner till om terroristorganisationen FETÖ för republiken Turkiets stat, och sade att om han bidrar staten med hjälp så kan han dra fördel av ångerlagen." I pressmeddelandet nämns dock inte Ekens egen roll. Att han erbjöd sig att föra informationen vidare till premiärministern. Det står vidare: "Våra uttalanden har klippts och klistrats på ett sätt som förvränger betydelsen av vad som faktiskt har sagts" Det stämmer inte. Ekot har haft tillgång till hela samtalet och har på ett korrekt vis skildrat vad som sagts. SR 170329.

Ja till ny folkomröstning om självständighet för Skottland. Det skotska parlamentet har ikväll beslutat att kräva en ny folkomröstning om självständighet från Storbritannien. "59 röster emot, 69 röster för. Förslaget är därmed godkänt", säger talmannen i det regionala skotska parlamentet. Ledaren för det skotska parlamentet, Nicola Sturgeon, har därmed fått igenom det hon velat, att kräva en ny folkomröstning om att Skottland blir självständigt. Hon är ledare för det skotska nationalistpartiet, SNP. Anledningen är att Sturgeon vill försöka stanna kvar inom EU, eller snarast möjligt få ett nytt medlemskap. Skottarna röstade med stor majoritet emot det utträde ur EU som nu verkar vara på gång. Det finns stora frågetecken kring ett framtida självständigt Skottland. Dels är Skottlands ekonomi i dag kraftigt beroende av pengar från resten av landet, dels är det ytterst tveksamt hur EU kommer att se på kravet att få vara kvar i, eller snabbt bli medlem, i EU SR 170328.

Storbritannien har aktiverat EU-utträdet. Storbritannien är på väg att lämna EU, fastslår premiärminister Theresa May sedan landet slutligen dragit igång sin formella utträdesprocess. Nu väntar två år - åtminstone - av ovisshet och tuffa utträdesförhandlingar mellan London och Bryssel. Drygt 44 år efter Storbritanniens inträde i dåvarande EG den 1 januari 1973 knackade landets EU-ambassadör Tim Barrow på hos EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk vid lunchtid i dag. SR 170329.
Susanne Palme: Svår skilsmässa väntar. I dag tas det första steget i skilsmässan mellan Storbritannien och EU. Förhandlingarna väntas bli svåra och utgången är osäker. I dag lämnade Storbritanniens EU-ambassadör Tim Barrow över den brittiska utträdesansökan till EU:s ordförande Donald Tusk i Bryssel. Då påbörjades en resa som ingen ännu vet hur den ska sluta. Britterna vill förhandla om villkoren för utträde parallellt med förhandlingar om ett framtida handelsavtal. Men EU:s chefsförhandlare, fransmannen Michel Barnier, har gjort klart att skilsmässan och bodelningen måste klaras av först. Skilsmässoförhandlingarna handlar om tre avgörande frågor: Den viktigaste är vad som ska hända med de tre miljoner européer som bor och arbetar i Storbritannien i dag och den cirka en miljon britter som bor och arbetar i andra EU-länder. EU kräver att EU-medborgarnas nuvarande rättigheter garanteras, medan Storbritannien hittills inte velat göra några utfästelser. Men om förhandlingarna bryter samman, vilket inte kan uteslutas, så innebär det alltså att Storbritannien kastas ut ur EU helt utan skyddsnät. Budskapet från EU:s sida är entydigt: Det ska inte löna sig att lämna EU, och britterna kan inte räkna med lika förmånliga villkor när har lämnat unionen. Det ska vara en varning till EU-kritiska partier i Europa att inte ta efter brexit. SR 170329.
Brevet från Theresa May till Donald Tusk.

Ny lag ska skydda flyktingbarn i Italien. talien vill skydda ensamkommande flyktingbarn bättre än i dag och har antagit en ny lag, som vissa kallar historisk. Ensamkommande flykting- och migrantbarn ska inom tio dagar få sin identitet bekräftad. De kommer nu att garanteras hälsovård och att inom 30 dagar slussas till särskilda boenden. De ska också få förmyndare, möjlighet till familjehem och garanteras utbildning. Inga ensamkommande barn ska heller kunna avvisas direkt vid en gräns, utan kommer att tas om hand. Detta är några delar av den lag, som det italienska parlamentet nu har antagit efter tre års diskussion. Frivilligorganisationen Rädda Barnen hyllar lagen som unik och FN:s barnfond Unicef kallar den på sin hemsida för historisk. Endast ett migrantbarn av tio har föräldrar med sig, när det kommer till Italien, enligt FN-organet. Nio av tio kommer alltså på egen hand och löper stora risker att bli utnyttjade och utsatta för övergrepp. Förra året kom närmare 26 000 minderåriga migrantbarn på båtarna. Det motsvarar långt mer än tusen skolklasser som ska klara sig utan föräldrar. Hittills har många helt enkelt försvunnit från mottagningscentren i Italien och de antas ha sökt sig till släktingar i norra Europa, men det finns inga säkra uppgifter. Italiens premiärminister Paolo Gentiloni twittrade ord om civilisation och skydd för det allra svagaste. Lagen antogs med 375 röster för och 13 mot. SR 170330.

Storbritannien får inte sluta egna handelsavtal. EU tänker hålla fast vid de regler som säger att Storbritannien inte får sluta några egna handelsavtal med ett enda av EU:s samarbetsländer. Det kan leda till att Storbritannien blir isolerade på handelsområdet. Beskedet kommer från Handelskommissionär Cecilia Malmström (L), dagen efter att premiärminister Theresa May har lämnat in sin formella ansökan om att få lämna unionen. "Så länge de är medlemmar i EU är det EU som förhandlar frihandelsavtal. Men det är klart att de har samtal," säger Cecilia Malmström. För att överbrygga den här tiden kommer det att behövas ett slags övergångsregler som britterna gärna vill börja prata om genast. Men Cecilia Malmström vill i dag inte säga om det ens är möjligt att låta britterna åka snålskjuts på tidigare avtal, tills de har hunnit sluta några egna. SR 170330.

EU-kommissionen tveksam till Nord Stream 2. EU-kommissionen ser inget behov av ett projekt som är så stort som det ryska gasledningsprojektet Nord Stream 2. Kommissionen skriver till den svenska och danska regeringen att gasledningen går på tvärs med EU:s energipolitik och att Ryssland, som en redan stark aktör, bara skärper sin dominans. Om det ska bli en gasledningen vill kommissionen ha mandat från EU-länderna att förhandla med Ryssland. Enligt kommissionen kan det inte vara rysk lag som ska gälla. Den anser att en särskild lagstiftning, med rötter i EU-lag, måste till för att reglera till exemepl prissättning och tillgång för tredje part i Nord Stream 2. Men det finns inte mycket som talar för att kommissionen ska säga slutligt nej, enligt energiminister Ibrahim Baylan (S). Karlshamns kommun har sagt ja till att lagra rör till gasledningen. SR 170331.

Flykten över Medelhavet har blivit mycket farligare. Vi är väldigt, väldigt oroliga över det som nu pågår just nu, globalt och i Medelhavet. Det säger Caroline Bach, svensk talesperson för FN:s flyktingorgan UNHCR. Flykten över havet har inte stoppats. Under 2016 tog över 360?000 personer den här vägen till vad de hoppades skulle bli ett nytt liv. De flesta klarade det, men långt ifrån alla. Hittills i år (2788 mars) har över 27?000 flytt sjövägen. 813 personer har rapporterats döda eller försvunna. Sammantaget har under åren 2015, 2016 och hittills i år över 9?500 dött i Medelhavet. Och andelen döda av dem som flyr är högre nu än tidigare. Dagen 170331.
Hit flyr de 20 miljoner som lämnat sitt land. Antalet flyktingar i världen uppgår till fler än 60 miljoner människor. De flesta, ungefär 65 procent, är "internflyktingar", flyktingar i sitt eget land. Men omkring 20 miljoner människor har gett sig iväg, ofta långa sträckor, för att om möjligt skapa en ny tillvaro i ett annat land. Dagen 170331.

Serbiens premiärminister anklagas för auktoritära tendenser. I presidentvalet i Serbien på söndag hålls presidentval i EU-kandidatlandet Serbien och den troligaste segraren är landets sittande premiärminister, Aleksandar Vucic, men hans motståndare anklagar honom för allt mer auktoritära tendenser. "Han, Aleksandar Vucic, har tagit över hela landet, han säger att Serbien - det är jag. Ingen demokrati, inga fria medier, ingen yttrandefrihet." Domen över presidentkandidat Aleksandar Vucic är hård från Vladimir Milosevic, där han står på gågatan i staden Nis och kampanjar för en av Vucics motståndare - den tidigare ombudsmannen för mänskliga rättigheter i Serbien, Sasa Jankovic. Enligt opinionsmätningarna ser han ut att kunna bli valets tvåa och möjligen bli den som ställs mot Aleksandar Vucic i en andra valomgång - om nu inte valet avgörs redan på söndag. Många tror att den sittande premiärministern kommer att få över 50 procent av rösterna och då behövs ingen andra omgång. SR 170331.

Donald Tusk lägger planen för brexit. Storbritannien måste först gå med på villkor för separationen från EU. Först därefter öppnas samtalen om ett handelsavtal, förklarade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk i dag. Ett sammansvetsat EU med 27 länder går nu in i förhandlingarna med Storbritannien. Det var budskapet när Europeiska rådets ordförande Donald Tusk presenterat de förutsättningar han ser inför förhandlingarna. "Det kommer att bli tuffa, komplext, och i bland också konfliktfyllt," sade han. Beskedet är att man måste ha nått "betydande framgång", eller "sufficiant progress" som det står i dokumentet - i flera viktiga frågor innan man kan börja prata om framtiden. Det handlar om villkoren för EU-medborgare som bor i Storbritannien, om hur mycket britterna ska betala vid utträdet och om hur man ska hantera landgränsen till Nordirland där man idag inte gör några gränskontroller. Alla tre är stora och svårlösta frågor i processen och det alla vill veta i dag är därför vad Donald Tusk menar med "sufficiant progress". SR 170331.

EU-ledare full under besök hos påven. En polsk parlamentariker har gått till attack mot Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som påstås ha varit full under en audiens hos påven. Det var den 24 mars som EU-ledarna togs emot av påve Franciskus i Vatikanen i syfte att uppmärksamma 60 år av Europeiska unionen och Romfördraget. Media har vid flera tillfällen under de gångna åren spekulerat i huruvida Jean-Claude Juncker har alkoholproblem, men EU-ledaren har tillbakavisat uppgifterna. Dagen 170331.

Libyen ska stoppa migranter efter ny överenskommelse. Italien har träffat en överenskommelse med flera stamledare i södra Libyen för att stoppa migrantströmmarna, skriver flera italienska tidningar. Ledare för tuareger i sydvästra Libyen mot Algeriet, för nomadiserande toubou i sydöstra mot Tchad och Sudan och för flera andra folkgrupper, sammantaget ett sextiotal afrikanska ledare, har gått med på att samarbeta kring att stärka Libyens långa södra gräns och stoppa migranter som antas vilja vidare mot Europa. Italiens regering har efter förhandlingar med dem i Rom under tre dygn nått en överenskommelse, skriver flera italienska tidningar. Bland annat ska libysk gränspolis kunna verka längs gränsen, som i dag kontrolleras snarare av just tuareger och olika lokala folkgrupper, vilka sinsemellan konkurrerar om kontrollen av smuggelvägarna för alltifrån människor till vapen och droger. Merparten afrikanska flyktingar och migranter som kommer till Europa i dag kommer via Libyen och EU har det senaste halvåret gjort stora ansträngningar för att försöka täppa till inströmningen till Europa. Italiens inrikesminister menar att en stängd gräns i södra Libyen också är ett sätt att stärka EU:s gränskontroll. Italien enades också i början av februari med Libyens FN-stödda regering i Tripoli om att ge pengar till att bland annat utbilda den libyska kustbevakningen och ge den bättre utrustning. Exakt hur effektiva de många olika överenskommelser kommer att bli i praktiken är oklart. Libyen är ett farligt, laglöst land med omfattande korruption och är en svag och osäker förhandlingspart. Inte heller de olika folkgrupperna i södern är stabila partners, men EU satsar stort på att träffa avtal med olika afrikanska länder och bistå med pengar för både utveckling, militär och kontroll i hopp om att stoppa migrationen. SR 170304.

Storbritannien förlorar makt över Gibraltar till Spanien i och med att de valt att lämna EU. Det väcker ont blod. Tonläget höjs nu i Brexitförhandlingarna mellan Storbritannien och EU. Anledningen är en klausul om den brittiska enklaven Gibraltar som EU inkluderat i de riktlinjer unionen skall förhålla sig till i förhandlingarna. Klausulen skulle ge Spanien vetorätt i alla frågor som rör Gibraltar, något som väckt ont blod bland många brittiska politiker. Klausulen innebär i korthet att Storbritannien och EU, efter att Storbritanniens utträde ur unionen är klart, inte kommer att kunna sluta några avtal mellan varandra som påverkar Gibraltar utan att Spanien godkänner avtalet. Spanien får från EU:s sida med andra ord vetorätt över alla frågor som på något vis rör Gibraltar. Från brittiskt håll är ilskan bland många stor över det här. Den före detta Torypartiledaren Michael Howard har till och med antytt att Storbritannien skulle kunna gå i krig över Gibraltar. Han hänvisade till hur Margaret Thatcher gick i krig mot Argentina över Falklandsöarna i början av 80-talet, efter att Argentina invaderat den brittiska ögruppen. Befolkningen i Gibraltar röstade med överväldigande majoritet, 95,6 procent, för att Storbritannien skulle bli kvar i EU. Men samtidigt bedöms stödet bland befolkningen i den lilla enklaven för att fortsätta tillhöra Storbritannien även det vara mycket stort. Oron är dock stor bland Gibraltarborna för hur EU-utträdet skall påverka områdets ekonomi, som är mycket beroende av relationen till Spanien. Spanien har lovat att gränsen mot Gibraltar inte kommer att stängas efter att Storbritannien gått ur EU. Men samtidigt har Spanien sagt att EU kommer att vara tvunget att stötta Spanien i alla framtida förhandlingar om Gibraltar, eftersom Spanien då kommer att vara en del av EU och Storbritannien inte kommer att vara det. SR 170304.

EU-parlamentet ställer tuffa krav för brexit. Det ska inte löna sig att lämna EU. Det var budskapet när EU-parlamentet i dag debatterade Storbritanniens ansökan om att få lämna EU. "Ett land som väljer att lämna EU kan inte få samma förmåner som de som är kvar i unionen," sade Manfred Werber, ledare för den kristdemokratiska partigruppen som är parlamentets största. EU-parlamentet ska om två år, när förhandlingarna avslutats, rösta om det slutliga utträdesavtalet, och har då makten att säga nej, något som hänt flera gånger tidigare. Parlamentet antog i dag med bred majoritet sina riktlinjer för förhandlingarna som är något tuffare än det förslag till förhandlingsmandat som nu diskuteras i EU:s huvudstäder. Till exempel ska övergångsregler kunna gälla i högst tre år. Men innan EU är beredd att diskutera övergångsregler inför ett framtida frihandelsavtal måste britterna göra rätt för sig. Viktigast är att säkra rättigheterna för de tre miljoner EU-medborgare som bor och arbetar i Storbritannien. Britterna måste också betala notan för utträdet, sade EU:s chefsförhandlare, fransmannen Michel Barnier. Det handlar bland annat om framtida pensionsutbetalningar till EU-anställda och redan budgeterade utgifter. Men både det brittiska regeringspartiet tories och det EU-fientliga UKIP menade att kraven är oacceptabla. UKIP:s tidigare ledare Nigel Farage anklagade EU för maffiafasoner. "Ni säger att vi måste betala, ni vill hålla oss som gisslan men vi har rätt att gå," sa Nigel Farage och fick stora applåder. SR 170405.

Jämnt inför folkomröstningen i Turkiet. I Turkiet är det drygt en vecka kvar till folkomröstningen som ska avgöra om presidentmakten ska stärkas. Tonläget har skruvats upp, vissa våldsamheter har skett och frågan om stärkt makt till presidenten delar. Enligt opinionsmätningar tyder mycket hittills på en jämn omröstning, men i kurddominerade Diyarbakir är nej-sidan stark, trots att de kraftigt motarbetats. "17 000 av våra partimedarbetare har gripits och av dem är 6 000 fortfarande fängslade" säger parlamentarikern Ziya Pir på HDP:s lokala högkvarter i Diyarbakir. Bland de gripna finns de två partiledarna så vår kraft är halverad. Diyarbakir precis som i alla andra turkiska städer syns ja-sidans kampanjmaterial överallt. Stora bussar med bild på premiärminister Yildirim åker runt på gatorna och spelar kampanjsånger. Nej-sidans budskap får man leta efter. "Vår kampanjsång har förbjudits, den innehåller orden "vi säger nej till att bli separerade" och det räckte för att förbjuda den." Han berättar också att en av de fängslade partiledarnas affischer förbjudits eftersom polisen inte sa sig förstå vad det handlade om. Texten var på kurdiska. Men trots att nej-sidan motarbetats är det jämnt i opinionsundersökningar, ja-sidan har ett litet övertag men utgången är oviss. Ja-sidan har därför höjt tonläget i debatten. SR 170407.

Ungern åter på kollisionskurs med EU. En ny lag som hotar framtiden för ett av landets främsta universitet och en kampanjen "Låt oss stoppa Bryssel" skapar irritation.I förra veckan fick ungerska medborgare ett frågeformulär hemskickat med landets regering som avsändare. Enkäten innehöll påståenden och frågor om hur medborgarna ser på att EU försöker påverka Ungerns politik när det kommer till saker som skatter och migration. I enkäten anklagar man också utlandsstödda organisationer för att, som man skriver, "på ett dunkelt sätt lägga sig i vårt lands inre angelägenheter." Det är inte första gången som Ungerns regering på liknande sätt, med mycket ledande frågor, hör sig för om folkets åsikt men i själva verket, säger Robert Laszlo på tankesmedjan Political capital i Budapest, handlar det inte alls om någon rådgivning utan är helt i linje med regeringens taktik att stärka stödet för den egna politiken genom att peka på ett yttre hot. Nästa år hålls parlamentsval i Ungern. en kommentar i torsdags sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker att formuläret säger mer om avsändaren - Ungerns premiärminister Viktor Orbán - än om EU. En ny lag som reglerar utländska universitet i Ungern har väckt starka protester både i landet men också bland politiker och akademiker runt om i världen. I söndags demonstrerade tiotusentals i Ungerns huvudstad Budapest mot lagen som man anser vara riktad mot en specifik institution - Det Centraleuropeiska universitetet i Budapest, grundat av den ungerska finansmannen och filantropen George Soros. En till lag är också på gång som ska stärka kontrollen över icke statliga organisationer som får ekonomiskt stöd från utlandet - bland organisationer som nämns är den ungerska Helsingforskommittén som försvarar mänskliga rättigheter och den ungerska grenen av antikorruptionsorganisationen Transparency international. Syftet med lagen, menar kritiker, är att misstänkliggöra de här organisationerna och peka ut dem som agenter i utländska intressens tjänst. SR 170410. Kommentar: Helt uppenbart att Viktor Orbáns förebilder heter Putin och Erdogan.

Protesterna i Ungern fortsätter. Den nya lag som hotar det fristående universitetet CEU:s framtid i Ungern har fått ungdomar och oppositionella att protestera i snart en vecka. I går samlades tusentals ungerska studenter och oppositionella på Budapests gator för att marschera mot det ungerska parlamentet Det är fjärde gången den senaste veckan som demonstrationer mot den nya lagen som röstades i genom i parlamentet nyligen och som hotar det Centraleuropeiska universitetet CEU genomförts. Sedan Fidesz tog makten i Ungern 2010 har landets oppositionella många gångar protesterat mot regeringspartiets politik. Journalisten Csaba Czinkoczky som bor i Budapest säger att de nuvarande protesterna skiljer sig från tidigare. "De senaste protesterna känns annorlunda. Det är mycket mer energi i luften, det är väldigt många fler ungdomar ute på gatorna. Det är uppenbart att något är på gång att hända." De pågående protesterna på Budapests gator är en reaktion mot den nya lag som det ungerska parlamentet godkände förra veckan. En lag som kan tvinga universitetet Central European University, CEU, i Budapest att stänga. Lagen medför restriktioner som gör det svårare för utomeuropeiska universitet att bedriva sin verksamhet i Ungern. CEU är ett sådant. Det grundades av finansmannen George Soros, är registrerat i USA men har sitt campus i Budapest och har, genom sin fristående och framstående forskningsverksamhet, länge varit en nagel i ögat på den nationalkonservativa ungerska regeringen. Lagen har fått hård kritik från både USA och EU. 18 Nobelpristagare och över 900 akademiker världen över har därtill skrivit på en protestlista mot lagen som de menar inskränker det fria tänkande och är ytterligare ett led i regeringens försök att tysta kritiska och obekväma röster. Csaba Czinkoczky säger att oppositionen i Ungern varit och fortfarande till stor del är splittrad. Han menar dock att lagen som hotar CEU har haft en enande kraft på oppositionen, fått ungdomar att engagera sig och att protesterna ytterst handlar om att man vill ha en ny regering. "De vill naturligtvis får bort Orban och Orbans regim, så mycket är alla oppositionspartier och studenterna som är ute på gatorna eniga om. Jag känner ungdomarnas vibrationer ute på gatan. Det känns väldigt tydligt att de vill ha en ändring och de kommer inte att ge sig," säger Csaba Czinkoczky. SR 170413.

Johansson riktar stark kritik mot Ungern. Sveriges migrationsminister Morgan Johansson är starkt kritisk till hur Ungern behandlar asylsökande. Förhållandena för flyktingar i Ungern är nu så dåliga att FN uppmanar EU att sluta skicka tillbaka flyktingar dit, enligt den så kallade Dublinförordningen. "Det verkar som om Ungern genom sitt agerande vill straffa ut sig från Dublin-systemet. Det är faktiskt inte värdigt en medlem i den Europeiska unionen, menar Morgan Johansson. Sverige har länge varit i konflikt med Ungern i flyktingfrågan. Inte minst sedan i somras då Ungern satte stopp för alla överföringar enligt Dublin. Enligt en ny ungersk lag ska alla asylsökande låsas in. FN beskriver hur vuxna och barn blir inlåsta i containrar under vidriga omständigheter. EU-kommissionen diskuterar just nu flera nya lagar i Ungern som bryter mot unionens regelverk och Morgan Johansson tycker att det är hög tid att agera. SR 170415.

Mustafa Can: Därför röstar människor för en diktator. Om Turkiet säger "ja" i söndagens folkomröstning har världen fått en ny diktator. Blir det ett "nej" kommer Erdogan att driva landet djupare i fördärvet tills "nej" blir ett "ja". Erdogan satte landet i brand efter valet i juni 2015, där prokurdiska HDP kom in i parlamentet och omkullkastade presidentens planer på total makt. Presidenten förvandlade Turkiet till världens största fängelse för journalister, konstnärer och akademiker. Hundratusentals människor - allt från kurdiska lokalpolitiker och människorättskämpar till åklagare, poliser, vaktmästare och fotbollsdomare - har sparkats från sina jobb, står under åtal eller sitter i fängelse. SvD 170415.

Turkiet: Partiskt av OSSE. Valobservatörer från OSSE och Europarådet konstaterar att valet inte lever upp till Europeisk standard. Nu slår Turkiet tillbaka mot kritiken. "Vet er plats," sa president Recep Tayyip Erdogan i ett tal på måndagen, enligt AFP. Turkiet tillbakavisar valobservatörernas synpunkter på folkomröstningen som "partiska". "Att hävda att folkomröstningen inte nådde upp till internationell standard är oacceptabelt", skriver det turkiska utrikesdepartementet i ett uttalande. BBC:s utrikeskorrespondent i Turkiet rapporterar från ett tal Erdogan höll på måndagen, där presidenten kallade folkomröstningen "den mest demokratiska i Europa" och slog ifrån sig all kritik. SR 170417.

Birgitta Ohlsson (L) vill att EU bryter förhandlingar med Turkiet. Valresultatet i Turkiet gör det omöjlig för EU att fortsätta med medlemsförhandlingar, menar Liberalernas utrikestalesperson Birgitta Ohlsson. "Det är ett oerhört sorgligt valresultat. Erdogan har ju söndersmulat den turkiska demokratin under många år, men de här blev ju en definitiv skilsmässa med EU:s ideal i alla fall." Hur påverkar det relationen mellan EU och Turkiet? "Det finns inget annat val än att bryta medlemskapsförhandlingarna med Turkiet nu. Under Erdogans ledarskap finns det inga förutsättningar för en framtid tillsammans. Den här folkomröstningen sålde ut landets demokrati och diskvalificerade landet från att förhandla med Europeiska unionen. Den här folkomröstningen blev droppen som fick bägaren att rinna över, så jag tycker det är dags med en skilsmässa mellan EU och Turkiet." SR 170417.

Merkels appell till Erdogan. Tysklands förbundskansler Angela Merkel uppmanar nu president Erdogan att respektera alla politiska partier och samhällskrafter efter den hårda valkampanjen. "Tyskland lever den största gruppen turkar utanför Turkiet. Bland dem röstade en tydlig majoritet röstade för ett starkt presidentsystem. Europarådets juridiska råd har uttalat skarp kritik mot författningsförändringarna som odemokratiska. SR 170417. Kommentar: Instämmer helt med Birgitta Ohlsson. Det är dags med en skilsmässa mellan EU och Turkiet.

Erdogan kliver av spårvagnen. Demokratin upphävde sig själv i Turkiet, skriver Elisabeth Sandlund. När Erdogan nu får i det närmaste total makt över statsapparaten och dessutom möjlighet att sitta kvar på presidentposten under mer än ett decennium är risken uppenbar att repressionen ökar ytterligare. (Att någon skulle kunna utmana honom i presidentvalet 2019 är en utopi.) Redan i sitt segertal på söndagskvällen förutskickade han en ny folkomröstning, denna gång om återinförandet av dödsstraff. Det bådar inte gått. Mäktiga presidenter finns på and­ra håll i världen. Men alla jämförelser med länder som Frank­rike och USA haltar betänkligt. I dessa länder råder en maktbalans. Donald Trump har visserligen fria händer att föreslå vem han vill på vilken ministerpost han vill i sin regering - men om inte kongressen säger ja har han inga möjligheter att få sin vilja igenom. Den nya turkiska konstitutionen kommer däremot att ge Erdogan enväldig makt över såväl parlament som regering. Systemet med kontroll­mekanismer, som redan tidigare varit urholkat, sätts totalt ur spel. Ingen behöver bli förvånad. Erdogan gjorde för länge sedan klart vilken syn han har på demokrati när han liknande den vid en spårvagn som man kan utnyttja som färdmedel fram till den hållplats där man vill stiga av. Allt talar för att den turkiske presidenten nu är framme vid sitt mål, att få styra Turkiet efter eget gottfinnande. Dagen 170417.

Observatörer talar om brister. Folkomröstningen i Turkiet bör ogiltigförklaras. Det anser ledare för oppositionspartiet CHP efter misstänkta oegentligheter med valsedlarna. Kritiken upprepas av valobservatörer från OSSE och Europarådet, som konstaterar att valet inte lever upp till Europeisk standard, "Ojämlika förutsättningar rådde under folkomröstningen, och kampanjens två parter hade inte likvärdiga möjligheter," säger Cezar Florin Preda, som lett valobservatörerna från OSSE och Europarådets parlamentariska församling (PACE). Han tillägger att valmyndighetens beslut att tillåta röstsedlar utan officiell stämpel kan ha påverkat valet. "Sena förändringar i regelverket kring rösträkningen tog bort en viktig skyddsmekanism," säger Preda. Resultatet innebar en seger för president Erdogan och hans nya grundlag — men det var knappt. Turkiets största oppositionsparti CHP kräver att folkomröstningen ogiltigförklaras. Partiets vice ordförande, Bülent Tezcan, kallar beslutet att räkna med valsedlar som saknar officiell stämpel för "olagligt". "För tillfället är det omöjligt att avgöra hur många sådana röster det finns och hur många som stämplats efteråt. Därför är det enda beslut som kan få slut på debatten om legitimiteten (av omröstningen) och minska människors berättigade oro att YSK (valmyndigheten) ogiltigförklarar valet," säger Tezcan enligt Reuters. Segern för ja-sidan innebär att presidenten får mer makt. Majoriteten var knapp, 51,4 procent av rösterna när nästan alla röster räknats, enligt den turkiska statliga nyhetsbyrån Anatolia. Den knappa segern har förvånat många som förväntat sig ett tydligare resultat. SR 170417.
Internationella observatörer: Valet i Turkiet höll inte måttet. De internationella observatörerna som övervakade valet i Turkiet är kritiska till arrangemangen. De olika sidorna hade inte samma förutsättningar under kampanjen och rösträkningen stördes av sena ändringar i förfarandet. På en presskonferens på måndag eftermiddag sade observatörerna från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådets parlamentariska församling (PACE) att valet inte höll internationella mått. "De två sidorna hade inte lika möjligheter," sade Cezar Florin Preda som representerar de internationella valobservatörerna. Ett annat problem som valobservatörerna lyfte upp är att det förekom störningar i rösträkningen. Den turkiska valmyndigheten beslöt i ett sent skede att godkänna röstsedlar som låg i ostämplade kuvert. Tana de Zulueta, som representerar OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), sade att de olika sidorna också fick olika mycket plats i medierna under kampanjen. "Vår övervakning visade att Ja-sidan dominerade mediebevakningen. Kampanjen fläckades av att vissa tjänstemän likställde Nej-sidan med terrorist-sympatisörer," sade de Zulueta. Enligt OSSE var den ensidiga mediebevakningen problematisk. "Väljarna fick inte tillgång till opartisk information om reformens viktigaste aspekter. Medborgarorganisationerna kunde inte delta," sade Preda. yle 170417.

EU kräver att Turkiet utreder valfusk. EU-kommissionen krävde idag en granskning av misstänkta oegentligheter i samband med helgens folkomröstning i Turkiet. Internationella valobservatörer från OSSE (Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa) och Europarådet har uttryckt oro över misstänkta oegentligheter i samband med folkomröstningen. Bland annat att den turkiska valmyndigheten beslutat att tillåta röstsedlar utan officiell stämpel. Så många som 2,5 miljoner röster kan vara felaktiga Det turkiska oppositionspartiet CHP har krävt att resultatet ogiltigförklaras. Men Turkiets premiärminister Benali Yildirim förnekade idag anklagelserna om valfusk och uppmanade oppositionen att respektera valresultatet. Till skillnad från USA:s president Donald Trump så har varken EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker eller Europeiska Rådets ordförande Donald Tusk ringt till president Erdogan och gratulerat till valframgången. Istället varnar EU för att Turkiet nu ska utvecklas i auktoritär riktning. Kommissisonens talesman Margaritis Schinas sa idag att medlemsskapsförhandlingarna med Turkiet omedelbart kommer att avbrytas om Turkiet återinför dödsstraffet, ett steg som president Erdogan signalerat att han är beredd att ta. Men även den stärkta presidentmakten i Turkiet som folkomröstningen gav klartecken till, kan gå stick i stäv med EU:s krav på ett demokratiskt styrelseskick. SR 170418.

Burak Bekdil: Turkey: Divided We Stand. The referendum victory of April 16, 2017, which gave Recep Tayyip Erdogan unchecked powers, has left Turkey bitterly polarized. Fresh rounds of political tensions are likely in a country where half the population loves the president and the other half hates him. Erdogan’s longer-term game plan is to ensure that Turkey will continue to elect conservative, nationalist presidents and governments after his day is done. With his new powers, Erdogan will be able to further consolidate his rule. As head of the state, the government, and the ruling party, he can now appoint vice presidents, cabinet ministers, state bureaucrats, and senior judges. He can propose budgets and issue government decrees. Erdogan’s promise to reinstate the death penalty will finally break the weakening chains keeping Turkey anchored at the European bay, a turn of events that will almost inevitably spark economic and financial chaos. Ankara will have its hands full introducing a new constitutional regime without national consensus. Even the country’s post-military coup constitution of 1982 won over 91% of voter support. A regime change so radical that it includes abolishing the office of prime minister and substantially weakening parliament based on the approval of only slightly more than half the population will not build nationwide political peace. Erdogan certainly wanted expanded powers for himself, but he also wanted them in the interests of political Islam. In his ideal world, he would be a powerful president for life - and after his death, he would be succeeded by another Islamist (likely chosen by Erdogan himself). The new system would thus further advance political Islam in Turkey and the Middle East. Under the new system, smaller parties will be gradually made irrelevant (as they are in the US), leaving two major actors on the stage: an Islamist/nationalist party addressing Turkey’s less educated, conservative masses; and a secular, liberal party representing better-educated and more urban Turks. Turkey’s conservative/secular divide typically gives the former group 70-75% of nationwide support and the latter the remaining 25-30%. Such a political set-up would make the election of a secular government and president highly unlikely and a coalition government out of the question. Besa 170418.

Turkey in Turmoil Following Referendum. Turkey’s political scene was in an uproar Tuesday following a referendum over the weekend in which President Recep Tayyip Erdogan won new authority which some observers said was tantamount to dictatorship. European and UN observers called the vote, which split almost evenly with 51.4% in favor and 49.6% opposed, deeply flawed by multiple irregularities. ICEJ 170418.

Turkiet på väg mot dödsstraff. I Turkiet är dödsstraff åter på agendan. President Erdogan vill, stärkt av segern i folkomröstningen, ta ett steg mot ett återinförande. Trots att det skulle kunna sabotera landets EU-förhandlingar. Efter segern i folkomröstningen i söndags sade president Erdogan återigen att han är redo att återinföra dödsstraff i Turkiet. Politiska förhandlingar ska påbörjas, och om det inte finns tillräckligt stöd i parlamentet, blir det folkomröstning också om dödsstraffet. Frågan har funnits på agendan i Turkiet ända sen det misslyckade kuppförsöket i juli. EU däremot har uttryckt oro över Erdogans ambitioner. Om Turkiet, som påbörjade förhandlingar om EU-medlemskap 2005, tar steg mot dödsstraffet igen är det en tydlig signal om att man inte längre är intresserat av att bli en del av EU, enligt företrädare för unionen. Det här är inte bara en röd linje, det är den rödaste av linjer, sa EU:s talesperson Margaritis Schinas i går, och Tysklands utrikesminister Sigmar Gabriel har sagt att ett införande att dödsstraffet skulle innebära slutet för Turkiets europeiska dröm. En som är tveksam till dödsstraff är Ezgi. "Det borde inte införas. Dödsstraff kan accepteras i länder med ett välfungerande rättssystem men det har vi inte i Turkiet," säger hon. SR 170419.

Erdogans valseger stänger dörren till EU. "Turkiet kommer att ta ännu mera avstånd från så kallade europeiska värden och kommer att lierad sig med andra auktoritära länder som till exempel Ryssland. Det här bådar inte gott för relationerna med EU," säger Heidi Hautala, Europaparlamentariker för De gröna. Att president Recep Tayyip Erdogan tar ett allt fastare grepp om makten i Turkiet betyder samtidigt att förhandlingarna om ett framtida medlemskap i EU avslutas. "Under de här omständigheterna kommer Turkiet aldrig att kunna fylla de så kallade Köpenhamnskriterierna. Det betyder att diskussionen med det här styret för tillfället är avslutad," konstaterar Nils Torvalds, Europaparlamentariker för Svenska folkpartiet. Köpenhamnskriterierna handlar bland annat om att det ska finnas stabila institutioner som garanterar demokrati och mänskliga rättigheter. I och med att relationerna försämras finns det en risk att det flyktingavtal som EU gjort med Turkiet kan komma att sägas upp. "Det är svårt att spå vad som kommer att hända, men det är klart att förhandlingarna om visumfrihet för Turkiet är praktiskt taget slut i och med valresultatet," säger Hautala. Frågan är hur EU ska kunna hantera stora mängder nyanlända flyktingar ifall de lämnar Turkiet. yle 170420.

Trump ringde och gratulerade Erdogan till segern. Omvärlden har varit mycket reserverad i sina reaktioner efter den turkiska folkomröstningen. Flera EU-ledare har uppmanat Turkiet att föra en öppen dialog med oppositionen. USA:s president Donald Trump ringde däremot och gratulerade Erdogan på måndagen. "Presidenten gratulerade Erdogan till segern i folkomröstningen" sade Vita huset i ett uttalande. Vita huset ville inte kommentera uppgifterna om oegentligheter i folkomröstningen. yle 170418.

Oppositionen har lämnat in en officiell protest i Turkiet. I Turkiet fortsätter protesterna mot resultatet i söndagens folkomröstning. I dag har parlamentets näst största parti lämnat in en officiell protest med krav på att folkomröstningen ogiltigförklaras. Det är sekulära CHP som i dag formellt har lämnat in en begäran om att få folkomröstningen ogiltigförklarad med hänvisning till oegentligheter. Partiet hänvisar de ostämplade röstsedlarna som godkänts. Tidigare uppgifter har talat om 2,5 miljoner röstsedlar som godkänts som "ja-röster" trots att de saknar en obligatorisk kontrollstämpel som stämplas i vallokalen. Om antalet stämmer skulle det innebära att utan de ostämplade röstsedlarna, skulle ja-sidan inte vunnit. Samtidigt köar i dag hundratals människor till valkommissionens lokaler i Ankara och Istanbul för att lämna in sina egna protester mot resultatet. Högsta valnämnden har sagt att de ostämplade rösterna ska godkännas och både president Erdogan och premiärminister Yildirim säger att folkomröstningen var en demokratisk succé. Erdogan har också anklagat de internationella valobservatörer som kritiserat folkomröstningen för att ha kommit med en politisk, västerländsk agenda. Utsikterna för oppositionen att få valet underkänt är mycket små. SR 170418.

Tusentals migranter räddade på Medelhavet i påsk. Omkring 8 500 migranter har tagits om hand och förts i säkerhet i Italien, men alla överlevde inte i de omfattande räddningsoperationerna. 8 500 migranter som kommer på båtar från Libyen på en enda helg är fyra gånger mer än på hela veckan innan och fem gånger mer än veckan dessförinnan. Våren har kommit, och migranterna från Bangladesh, Eritrea, Sudan, Niger och Mali är desperata där de väntar i Libyen under slavliknande förhållanden. Och smugglarnas enda intresse är pengar. Förmodligen fick denna kombination av orsaker smugglarna att nu sända ut tusentals migranter på rader av överlastade gummibåtar och ranka träbåtar och som gjorde helgen så hektisk. EU har nyligen avsatt pengar för att stärka Libyens kustbevakning och inlett utbildningar. Samtidigt berättar överlevande migranter om hur de blir kidnappade i Libyen och tvingas kontakta sina anhöriga för att de ska lösa ut dem ur smugglarnas grepp och om korrupta poliser. Helt säkert kommer migrantbåtarna att bli många fler nu när vädret blir varmare och vattnet lugnare. SR 170418.

Theresa May vill ha nyval. Regeringen har just kommit överens om att nyval bör utlysas den 8 juni. Det sade premiärminister Theresa May i ett hastigt utlyst tal till nationen. May förklarade att anledningen till nyvalet är att hon vill ha ett starkare mandat och ett starkare stöd från väljarna för den politik hon vill driva i förhandlingarna, om att ta Storbritannien ut ur EU. Theresa May har säkerligen också tagit stöd i de senaste opinionsundersökningarna som visar att hennes parti, konservativa Tories, har ett mycket kraftigt övertag jämfört med huvudmotståndaren, socialdemokratiska Labour. Oppositionsledaren Jeremy Corbyn säger i ett uttalande att han är positiv till ett nyval. Det skotske försteministern Nicola Sturgeon ser också positivt på ett nyval, skriver Reuters. En majoritet i Skottland röstade emot EU-utträde och missnöjet har varit stort. Det är också mycket möjligt att det mindre oppositionspartiet, Liberaldemokraterna, kommer att driva en EU-vänlig valkampanj och därmed ta över parlamentsplatser från Tories i EU-vänliga valkretsar. SR 170418,

Protester hotar inte Viktor Orbán. Den senaste tiden har Ungern sett de största regeringskritiska demonstrationerna på mycket länge. Nya lagar som kritiker menar är ett steg bort från demokratiska principer har fått tiotusentals ungrare att gå ut och protestera. Men i Ungern menar bedömare att den här typen av protester inte biter på premiärminister Viktor Orbán - han riktar i första hand in sig på sina kärnväljare. Just nu är en lag på gång som ska kräva av ickestatliga organisationer som får pengar från utlandet att registrera sig som "utlandsfinansierade". En annan ny lag som kritiker menar kan bli dödsstöten för det ungersk-amerikanska Centraleuropeiska universitetet, känt för sin liberala hållning, har fått tiotusentals människor att demonstrera i Budapest den senaste tiden. Premiärminister Viktor Orbán säger att de som demonstrerar går i utländska krafters ledband, att de motarbetar Ungerns nationella intressen. Demonstranterna är inte hans väljare, han behöver inte bry sig om dem. Det räcker med att omkring två miljoner av Ungerns omkring åtta miljoner röstberättigade stöder hans parti för att säkra en övertygande majoritet i parlamentet. Valsystemet är utformat så, att det automatiskt gynnar det parti som får flest röster i valet, säger Róbert László, valexpert vid tankesmedjan Political capital i Budapest. "Det parti som segrar i valet får oproportionerligt många fler mandat i parlamentet än övriga partier." Fast det här, säger Róbert László, är i sig ingeting odemokratiskt. Systemet är utformat så och skulle på motsvarande vis gynna oppositionen om de fick flest röster i ett val. SR 170420.

Franska extremhögern snabbast växande politiska sfären på nätet. Den franska extremhögerns växande närvaro på nätet har nu kartlagts av David Doucet och Dominique Albertini i boken "Fachosphère". Nationella fronten har ända sedan partiet bildades fört en kamp om idéer, säger Dominique Albertini, som till vardags är journalist på vänstertidningen Liberation. dag förs den idékampen främst på internet. Där finns en mångfald av nationalistiska grupperingar; som identitärerna, som betonar den franska identiteten och kulturen och franska värderingar, och nazistiska och fascistiska grupper. Men även mediekritiska grupper vars syfte är att väcka misstro mot traditionell media. En av de största franska nationalistiska nättidningarna som har över en miljon besökare på månad, är Fdesouche - det står för "av franskt ursprung" ungefär. Tidningen sysslar med re-information, den tar material från andra medier och sätter samman till en nättidning med syfte att visa att den franska identiteten är hotad. Att extremhögerns mediekritik har varit framgångsrik är tydligt i franska regioner där Nationella fronten har makten. SR 170420.

Ny lag hotar ungerskt universitet. I Ungern står rättigheter som den akademiska friheten och organisationsfriheten på spel, hävdar rektorn för det Centraleuropeiska universitetet i Budapest. En ny lag hotar enligt kritiker universitetets framtid, och Ignatieff anklagar nu Ungerns regering för att ha tagit universitetet som gisslan. "Vi upplever att vi har hamnat i en korseld som egentligen inte har något med oss att göra. Och det gör mig arg," säger Michael Ignatieff, kanadensare och rektor för det Centraleuropeiska universitetet, CEU. "Herr Orbán, Ungerns premiärminister, är en demokratiskt vald politiker och om han har en politisk agenda är det ingenting jag kan göra åt saken. Men jag förstår inte varför han måste ta en institution som vår som gisslan," fortsätter han. För ett par veckor sedan klubbade det ungerska parlamentet igenom en lag som ska reglera verksamheten för utländska universitet i Ungern. Särskilt det Centraleuropeiska, som är ett ungersk-amerikanskt institut, säger man har privilegier som andra universitet saknar. Som att erbjuda både ungerska och amerikanska diplom. Men i debatten har Ungerns regering också riktat in sig på att CEU, som förespråkar ett öppet samhälle, en gång i tiden grundades av den ungerska finansmannen och filantropen George Soros. Nu sitter han som hedersmedlem i universitetets styrelse. Genom sitt ekonomiska stöd till organisationer som försvarar mänskliga rättigheter och ger juridisk hjälp till asylsökande, anklagas George Soros av regeringen att försöka påverka den ungerska politiken. Just nu är också en annan lag på gång som ska kräva att organisationer som är utlandsfinansierade registrerar sig, och enligt kritikerna på så sätt blir brännmärkta. Båda de här lagarna berör så grundläggande saker som akademisk frihet och organisationsfrihet, säger Michael Ignatieff. Han hoppas att regeringen kommer att backa. "Vi är mycket bekymrade för frihetens framtid i det här landet," säger Michael Ignatieff. SR 170422.

Börserna uppåt efter valet i Frankrike. Finansmarknaderna drar en lättnadens suck i dag efter det franska presidentvalets första omgång. Antagandet är att Emmanuel Macron kommer att vinna andra omgången, och hans EU-positiva politik, får bland annat börserna att stiga. De finansiella marknaderna hade ett mardrömsscenario i valets första omgång. Det var att vänsterkandidaten Melanchon och högernationalistiska Le Pen skulle bli kvar till omgång två vilket hade orsakat valutafall och börsfall, enligt flera bankekonomer. Av Macron och Le Pen räknar finansmarknaden kallt med att Macron blir Frankrikes näste president och i dag är det lite av ett lättnadsrally på börserna säger Mattias Sundling, aktiestrateg på Danske Bank. "Börserna går upp ganska rejält speciellt i Sydeuropa," säger Mattias Sundling. Som exempel hade Parisbörsen stigit med över 4 procent vid lunchtid, och övriga stora index i Europa och Stockholmsbörsen hänger på uppåt. På valutamarknaden blev den omedelbara reaktionen att euron stärktes med 2 procent mot dollarn, men sedan dess har den fallit tillbaka en aning. Kronan har också stärkts mot både dollarn och euron. SR 170424.

Européernas stöd för EU ökar stadigt. Stödet för EU ökar i Europa. Det visar en färsk opinionsmätning från EU:s statistikbyrå Eurostat. Sedan den förra mätningen i höstas har stödet för EU ökat, och ligger nu på i genomsnitt 57 procent. Därmed är man nu tillbaka på samma nivåer som före finanskrisen 2008. Störst är ökningen i Polen, där över 70 procent nu anser att EU-medlemskapet är positivt, en ökning med hela tio procentenheter sedan i höstas. Detta trots att den polska regeringen under samma period haft en tvist med EU-kommissionen som varnat för en auktoritär utveckling i landet. Även i Nederländerna och Frankrike, där EU-fientliga partier som franska Nationella Fronten och Gert Wilders Frihetsparti i Nederländerna, har gått kraftigt framåt, ökar stödet för EU. I Frankrike är idag en majoritet av väljarna positiva. Även i Sverige har andelen EU-positiva ökat något. I sju länder har dock stödet minskat. Allra mest föll det i Kroatien, där tio procent färre uppger sig positivt inställda till ett EU-medlemskap. Allra störst är missnöjet med EU i Tjeckien, Italien och Grekland, där bara en tredjedel ser EU-medlemskapet som något positivt. Samtidigt är européerna alltmer oroade över utvecklingen i världen och vill att EU-länderna ska hålla ihop och agera gemensamt, till exempel gentemot USA:s president Donald Trump och Ryssland. Mätningen har gjorts av EU:s statistikorgan Eurostat på uppdrag av Europaparlamentet. e grafik för varje land. SR 170429.

Turkiet blockerar Wikipedia för internetanvändare. Turkiska myndigheter blockerar all tillgång till det digitala uppslagsverket Wikipedia, uppger organisation Turkey Blocks som bevakar internet till nyhetsbyrån AFP. Uppgiften bekräftades av informations och IT-myndigheterna vid halv elva tiden, rapporterar AFP. Orsaken är dock inte klarlagd, fortsätter nyhetsbyrån. Blockeringen inleddes tidigt på lördagsmorgonen och uppslagsverket går inte att nå för internetanvändare utan att använda sig av en VPN, som gör att användaren ser ut att vara baserad i ett annat land. SR 170429.

Toppmöte om brexit inlett i Bryssel. Ledarna för de 27 medlemsstater som blir kvar när Storbritannien lämnar EU har enhälligt godkänt riktlinjerna för förhandlingarna om det brittiska utträdet, säger EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk, enligt TT. Idag samlas EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel för att enas om förhandlingamandatet inför Brexitförhandlingarna med Storbritannien. "Innan vi kan prata om framtiden måste vi klara ut det förflutna. Det är enda vägen framåt," sade EU:s ordförande Donald Tusk, när han anlände till mötet. Det rådde stor enighet inför toppmötet idag. EU-länderna har redan enats om ett sju sidor långt dokument med 26 punkter som innehåller principerna för förhandlingarna som ska inledas efter nyvalet i Storbritannien den 8 juni. SR 170429.

Ohelig allians inför avgörandet i Frankrike. Med en vecka kvar till det franska presidentvalets andra omgång är det allt mer tydligt att fransmännen inte ser ut att samlas i en gemensam blockad mot nationalistiska Marine Le Pen, så som man tidigare har gjort. Samtidigt har en av de andra presidentkandidaterna från valets första omgång, valt att gå i allians med Marine Le Pen. Vid en gemensam presskonferens sa Marine Le Pen att Nicolas Dupont-Aignan blir premiärminister om hon blir vald till president. Nicolas Dupont-Aignan fick knappt fem procent av rösterna i valet. Han är anhängare av Brexit och vill avskaffa euron, kallar sig gaullist och humanist. Men alliansen mellan de två partierna provocerar till och med en del av hans egna partikamrater på grund av Nationella frontens historiska belastning av rasism och antisemitism. SR 170429.

Forskare ser mörkt på Turkiets ekonomi. Att segern i den turkiska folkomröstningen blev så knapp är till nackdel för landets ekonomi. Det säger Erik Meyersson, Turkietexpert och forskare på Handelshögskolan i Stockholm. Turkiet har redan en ekonomi i uppförsbacke. Arbetslösheten är 13 procent samtidigt som inflationen är hög. Landet befinner sig i det som ekonomerna kallar stagflation, säger Erik Meyersson. Han tror att den knappa segern i folkomröstningen innebär att president Erdogan måste ägna sig mer åt att värna sin makt än åt att långsiktigt stärka landets ekonomi. Turkiets valuta är svag. Och varje år måste Turkiet låna omkring 200 miljarder dollar, motsvarande en tredjedel av landets hela ekonomi. En viktig outnyttjad reserv som Turkiet har är gruppen välutbildade kvinnor. Men det är en tillgång som Turkiet inte utnyttjar, arbetslösheten bland välutbildade kvinnor i Turkiet är hög, säger Erik Meyersson. Bland svenskar har Turkiet varit ett omtyckt semesterland och en hel del svenskar har köpt lägenheter i Turkiet. Men den marknaden har drabbats hårt. Det säger Eva Lundqvist, presstalesperson på fastighetsmäklaren Mäklarringen. "Redan i samband med den misslyckade statskuppen i somras så dog marknaden. Och utifrån det här valresultatet så ser vi inte något ljus i tunneln de närmaste åren," säger Eva Lundqvist. SR 170502.

Nytt EU-förslag kan slå hårt mot London som finansiellt centrum. Londons framtida roll som finansiellt centrum står på spel. Acceptera EU:s regler eller flytta verksamheten dit EU:s regler gäller, det förväntas EU-kommissionen i dag föreslå. SR 170504.

Nytt kristet manifest: Gör EU mer rättvist. Ekonomi och politik bör inte som i dag baseras på att främja individualism. Istället är det relationer som bör stå i centrum, menar författare till nytt kristet ekonomiskt manifest. Manifestet "Confederal Europe: Strong Nations, Strong Union" publicerades nyligen och är skrivet av Paul Mills, David John Lee och Michael Schluter. Ekonomen Michael Schluter har tidigare jobbat för Världsbanken, och intervjuas om det nya manifestet i Evangelical Focus. Han beskriver manifestet som en blandning av "nationell agenda, manifest för organisationer, och personligt life-style-manifest". Schluter talar bland annat om vikten av att låta relationer styra när det gäller ekonomiska beslut. Han kritiserar dagens fokusering på individen, och vill istället föra fram en modell där samarbete står i centrum i samhällsbygget - både det nationella och det internationella. Det skulle ge människor en känsla av delaktighet när det gäller att forma sin framtid, menar han. Schluter betonar att de värden som finns i Bibeln bör vara vägledande när det gäller att hitta vägar framåt. Dagen 170505.

Macron utsatt för massiv hackerattack. Den franska presidentkandidaten Emmanuel Macrons kampanj har utsatts för en massiv hackerattack. Bland annat ska mängder av dokument ha läckts ut på nätet. Kampanjen skriver i ett pressmeddelanden att flera mailkonton som tillhör personer inom Macrons rörelse En Marche! har utsatts för en massiv och koordinerad hackerattack. Mängder av dokument ska ha läckts på nätet och kampanjen skriver att stulna äkta dokument har blandats med falska sådana. De fördömer attacken och skriver att det är uppenbart att motivet har varit att skada rörelsen inför den andra omgången i presidentvalet. SR 170506.

Nytt försök att benåda korrupta politiker stoppat. I Rumänien går kampen mot korruptionen vidare efter vinterns protester som samlade hundratusentals demonstranter på bland annat Bukarests gator. I veckan gjorde ledande politiker ett nytt försök att benåda personer som dömts till viss form av korruption men efter omedelbara protester drogs förslaget lika snabbt tillbaka igen. Efter några månaders uppehåll hördes i onsdags kväll återigen det rumänska ordet för "tjuvar" ropas ut över Segertorget i Bukarest. Tidigare samma dag hade en majoritet i det rumänska parlamentets justitieutskott röstat ja till att bevilja amnesti för personer som dömts till fängelse för mutbrott och missbruk av inflytande, mot att de ekonomiska skadorna betalas tillbaka. Rumänien är ett av de Eu-länder där korruptionen är mest utbredd, samtidigt har landet de senaste åren bedrivit ett effektivt antikorruptionsarbete som fått hundratals politiker och tjänstemän runt om i landet dömda för korruption. Kritiker menar att det närmast har börjat likna en häxjakt och att åklagarna varit överdrivet nitiska. Dessutom behöver något göras åt överbeläggningen i landets fängelser. Men statsvetaren Cristian Parvulescu säger på telefon från Bukarest att det där bara är bortförklaringar och att det här i själva verket handlar om försök från den styrande majoriteten att rädda sitt eget skinn eftersom de själva har problem med rättvisan. Och efter de omedelbara protesterna i onsdags, bland annat från landets riksåklagare, från oppositionen och från demonstranter på torget i Bukarest drog justitieutskottet tillbaka förslaget om att benåda personer, dömda för bland annat mutbrott. Samma dag sade också Rumäniens konstitutionsdomstol nej till ett annat förslag som skulle göra det möjligt för tidigare dömda personer att sitta i regeringen. Det förslaget hade kunnat hjälpa ledaren för det styrande socialdemokratiska partiet Liviu Dragnea som förra året dömdes för röstfusk och som därför inte kan leda regeringen. SR 170505. Kommentar: Mycket bra att rättvisan segrar, vilket är en framgång för demokratin. Så många fler länder i östra Europa, har detta demokratiproblem.

Klar seger för Emmanuel Macron i presidentvalet. Det blev den socialliberale och partilöse mittenpolitikern Emmanuel Macron som tog hem presidentvalet i Frankrike. När alla röster hade räknats klart vid två-tiden på natten hade Macron 66 procent av rösterna, Le Pen 34 pocent. Valdeltagandet var 74,6 procent. Emmanuel Macron fyller 40 i december och blir Frankrikes yngste statschef sedan kejsar Napoleon. Avgående presidenten Francois Hollande slutar redan om en vecka, varpå Macron tillträder. SR 170508.
Analys av Erika Bjerström: Enorma utmaningar väntar Macron. Tre europeiska val i rad har nu högerpopulisterna förlorat, ett tecken på en europeisk motreaktion mot de enkla politiska recepten. Istället är det liberaler som går framåt. Men efter en övertygande seger står Emmanuel Macron inför en enorm utmaning - att reformera Västeuropas sista gigantiska välfärdsstat som lider av svag tillväxt och kroniskt hög arbetslöshet. Macron saknar också ett starkt parti bakom sig. 64 procent för Macron svt 170507.

Uppemot 250 befaras ha dött på Medelhavet. Efter helgens två båtolyckor på Medelhavet varnar UNHCR att flyktingar tar allt större risker på vägen till Europa. Mer än 1 300 personer befaras ha dött eller försvunnit hittills i år under flyktvägen från Nordafrika till Italien. Situationen är allvarlig, menar Cecile Pouilly, talesperson för FN:s flyktingorgan UNHCR. Sedan början av 2017 har en av 35 personer som försökt ta sig över Medelhavet dött och i och med de senaste två förlisningarna i helgen ser statistiken ännu mörkare ut. Över 160 migranter saknas efter att ett fartyg förliste utanför Libyens kust i söndags. Den libyska kustbevakningen lyckades rädda sju personer - en kvinna och sex män. Dessutom saknas ytterligare 82 migranter efter att en gummibåt förliste i fredags. Totalt 50 överlevare från den båten har förts till Sicilien. De räddade personerna är från Etiopien, Kamerun, Tchad, Guinea och Nigeria, uppger Cecile Pouilly. Hon menar att flyktingar tar allt större risker nu eftersom människosmugglare använder allt sämre båtar och med fler passagerare ombord på varje fartyg. Dessutom saknas det ofta satellittelefoner på båtarna, vilket betyder att det inte går att anropa hjälp. "Situationen är djupt oroande," säger Cecile Pouilly SR 170509.

Polens president vill ändra grundlagen. Polens president Andrzej Duda vill utlysa en folkomröstning om landets grundlag nästa år, ett initiativ som oroar oppositionen i landet. Den polska konstitutionen, och hur regeringspartiet handskas med den, är i centrum för den infekterade konflikten i polsk politik och spänningarna mellan landets regering och EU-ledningen. Hans uttalande är ett av flera han gjort den senaste tiden för en folkomröstning om Polens grundlag, som oroat oppositionen i landet. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har redan genom vanlig lagstiftning minskat exempelvis pressfriheten och rättsväsendets oberoende i Polen. Det är den den här övertygelsen och uppgörelsen med Polens efterkrigstida historia som ligger till grund för många av partiets mycket radikala och starkt kritiserade lagändringar det senaste året. Bland annat sparkandet av chefer och många anställda i public servicemedierna, omstruktureringar i rättssystemet och den polska armén och ingrepp i landets författningsdomstol, den domstol som har till uppgift att slå vakt om konstitutionen och se till att den respekteras i all ny lagstiftning. SR 170516.

Turkiet stoppar tyska parlamentariker. Turkiet stoppar tyska parlamentsledamöter som i dag skulle besöka tyska soldater på en flygbas i Incirlik. Irritationen är stor i Berlin där man överväger att lämna den turkiska Nato-basen. Resan som skulle ske i dag var planerad sedan lång tid men stoppades i sista stund med beskedet till Tysklands ambassadör i Ankara att parlamentarikergruppen inte får beträda flygbasen i Incirlik. Någon förklaring gavs inte men här uppfattas den turkiska vägran som en reaktion på att avhoppade turkiska nato-soldater har beviljats asyl i Tyskland. I Turkiet beskylls de för delaktighet i förra årets kuppförsök. Efter att tyska journalister gripits i Turkiet och president Erdogans beskyllningar om nazi-metoder under folkomröstningskampanjen, är det här ännu en i raden av provokationer som kraftigt försämrat relationen mellan Tyskland och Turkiet. SR 170516.

EU-parlamentet vill agera mot Ungern. EU-parlamentet krävde idag att EU inleder en formell granskning av Ungern, som kan leda till sanktioner mot landet. De svenska moderaterna har svängt och stödjer nu en tuffare linje. Kritiken handlar om att den ungerska regeringen slagit in på en alltmer auktoritär väg. Bland annat med en ny lag som kan tvinga det ansedda Centraleuropeiska universitetet i Budapest att stänga, och som kritikerna menar syftar till att tysta en institution som verkar för ett öppet samhälle och respekt för mänskliga rättigheter. Den ungerska regeringen har också antagit nya lagar som inskränker asylsökandes rättigheter. EU-parlamentet slår nu fast att Ungern bryter mot grundläggande demokratiska värderingar och kräver att EU aktiverar den så kallade artikel sju i EU-fördraget som säger att ett medlemsland som systematiskt bryter mot rättsstatens principer kan berövas rösträtten i ministerådet. Den skarpa resolutionen gick igenom tack vare att stor majoritet av den konservativa/kristdemokratiska partigruppen i EU-parlamentet, bland dem de svenska moderaterna , röstade ja - och det trots att deras egen ordförande, tysken Manfred Weber, lagt fram en alternativ resolution som inte alls gick lika långt. Det här är första gången som en EU-institution begär att artikel sju ska aktiveras. Resolutionen är inte bindande men kan ses som en stark opinionsyttring som visar att tålamodet med den ungerska regeringen håller på att rinna ut. SR 170517.

AKP valde Erdogan - den enda kandidaten - till ordförande. Turkiets maktparti AKP har valt president Recep Tayyip Erdogan till sin nya ordförande. Han var den enda kandidaten. Erdogan skrev på nytt in sig i partiet i början av maj efter att den nya författningen godkändes med knapp majoritet i en folkomröstning. Den nya författningen ger presidenten utökade maktbefogenheter. Samtidigt ströks förbudet för presidenten att tillhöra ett politiskt parti. Erdogan var den enda kandidaten i ordförandevalet. HBL 170521.

Bakslag för regeringen om Västsahara. Det har blåst upp till strid om det ockuperade Västsahara i den svenska riksdagen. Regeringen vill få grönt ljus för ett nytt handelsavtal mellan EU och Marocko som även omfattar varor från det ockuperade Västsahara, men en majoritet i riksdagen säger nej. "Det här innebär att Marocko kommer att kunna fortsätta att plundra Västsahara på dess naturresurser. Marocko är en ockupationsmakt, och de ska inte ha ett avtal som bygger på att de kan sälja vidare produkter från det territorium som de ockuperar," säger Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Förhandlingsmandatet som är hemligstämplat ska klubbas av EU-ländernas ambassadörer i Bryssel i kväll och tas formellt på ett rådsmöte på måndag. Och regeringen stödjer alltså kommissionens förhandlingsupplägg. Men nu säger Allianspartierna och Vänsterpartiet nej och kräver att frågan skjuts upp. De har fått läsa det hemligstämplade dokumentet i ett slutet rum i riksdagen och har bara fått yttra sig skriftligt. "Det är helt oacceptabelt det här förfarandet. Jag tror att man gör så här därför att man inte vill att det ska bli en stor opinion mot ett nytt Marockoavtal," säger Vänsterpartisten Jens Holm. SR 170524.

Erdogans familjebolag i misstänkt miljonhärva. Turkiets president Erdogan familjebolag har i hemlighet tagit emot tillgångar värda närmare 25 miljoner dollar i en misstänkt korruptionsaffär. Det skriver Dagens Nyheter. Det handlar om ett oljefartyg som är värt närmare 25 miljoner dollar som i princip ska ha skänkts bort till president Recep Tayyip Erdogans familjemedlemmar av affärsmannen Mübariz Mansimov från Azerbajdzjan, skriver Dagens Nyheter. Uppgifterna ska komma från dokument som läckt till journalistnätverket European Investigative Collaboration (EIC) via det tyska nyhetsmagasinet Der Spiegel. Granskningen visar hur Mansimov lät bygga fartyget med hjälp av ett lån på 18,4 miljoner dollar från en lettisk bank. Lånet fördes över till Erdoganfamiljens bolag på Isle of Man — tillsammans med ett löfte där affärsmannen åtog sig att helt betala av lånet. Mellan 2008 och oktober 2015 har det löftet kostat Mansimov så mycket som 21,2 miljoner dollar. Samtidigt har affärsmannens omsättning i Turkiet ökat kraftigt inom en rad olika affärsområden - allt från hälsovård till bilindustri. De utpekade personerna har samtliga erbjudits att kommentera fallet, men de har antingen avböjt eller inte återkommit. SR 170526. Kommentar: Diktatorer är oftast mutkolvar, så ock Erdogan.

Efter valet: Läget ovisst inför Brexitsamtalen. Theresa May stannar kvar som ledare för Tories, men partiet har förlorat sin majoritet i parlamentet och läget är osäkert inför Brexitsamtalen. Med 318 ledamöter konstateras ett tapp för det konservativa partiet med tolv 12 platser i underhuset i det brittiska parlamentet. Samtidigt gick Labour framåt med 31 platser tll 261. Ambitionen att utöka sin majoritet föll ut i en "politisk katastrof" för Tories. Partiet inledde valkampanjen med 20 procentenheters ledning över Labour. Många kommentatorer krävde partiledarens avgång under fredagsmorgonen. Men Theresa May sitter för tillfället säker. Procentuellt sett fick Tories 42 procent av rösterna och Labour tog hem 40 procent. Det brittiska valsystemet baseras dock på enmansvalkretsar över hela landet, vilket gör att ett parti kan få stor majoritet i parlamentet, även om det bara vinner med knapp marginal i valkretsarna.
Skotska nationalistpartiet gick däremot bakåt i nyvalet. Partiet har drivit en linje om att det ska hållas en folkomröstning i Skottland om att lämna Storbritannien. De tappade 19 mandat och landar nu på 35 platser i underhuset. "Det finns mycket för SNP att fundera över," kommenterar Nicola Sturgeon, partiledare för SNP. "Självständighetsomröstningen är död. Det är vad vi har sett i kväll," säger Ruth Davidson från det skotska konservativa partiet. SR 170609.

Ungern kan klubba lag mot utländska stödpengar till organisationer. I dag väntas Ungerns parlament rösta igenom en kontroversiell lag som riktar sig mot icke-statliga organisationer som får pengar från utlandet. Lagen har liknats vid den ryska som kräver av utlandsfinansierade organisationer att registrera sig som "utländska agenter". På samma sätt, menar kritikerna, vill den ungerska regeringen svartmåla organisationer som bland annat arbetar mot korruption och för mänskliga rättigheter. "Syftet med den här lagen är att skapa ett klimat där regeringskritiska röster framställs som om de gör någonting i hemlighet, att de konspirerar mot Ungern," sade Márta Pardavi vid den ungerska Helsingforskommittén i Budapest tidigare i år. organisationer som berörs, som den ungerska Helsingforskommittén och den ungerska grenen av anti-korruptionsorganisationen "Transparency International" menar att de redan är mycket öppna med varifrån de får sina pengar. Det verkliga syftet med lagen är, menar de, att misstänkliggöra deras verksamhet och framställa dem som mindre trovärdiga i ungrarnas ögon. Många jämför lagen med den ryska där liknande organisationer måste registrera sig som "utländska agenter". Och precis som i Ryssland hotas organisationerna av stängning om de inte lyder. Kritik mot lagen har kommit bland annat från Europarådets lagexperter i den så kallade Venedigkommissionen. Men Ungerns regering menar att man har medborgarnas stöd i ryggen. Nyligen avslutades en landsomfattande nationell konsultation där ungrarna bland annat fick ta ställning till följande påstående: "Fler och fler utlandsstödda organisationer opererar i Ungern med syfte att lägga sig vårt lands inre angelägenheter på ett dunkelt vis." Texten fortsatte: "De här organisationerna kan äventyra vår självständighet. Vad tycker du Ungern ska göra? Frågan till folket följdes av två svarsalternativ, där svar A vara "att kräva att de avslöjar sina syften och sina ekonomiska källor", och svar B var att "tillåta dem att fortsätta med sina riskabla aktiviteter utan tillsyn." Enligt den ungerska regeringen har de flesta som svarat på frågorna gått på regeringens linje. SR 170613.

EU hotar asylvägrare med domstol. De tre länderna Ungern, Polen och Tjeckien kan komma att dras inför EU:s domstol för att de inte ställt bakom beslutet att omfördela flyktingar mellan EU:s medlemsländer. Det beskedet lämnade EU-kommissionären Dimitris Avramopoulos inför nästa veckas toppmöte med EU:s stats- och regeringscheferna i Bryssel. "De här länderna har inte gjort någonting sen mer än ett år tillbaka," säger EU-kommissionären Dimitris Avramopoulos. Vad det handlar om är att EU-kommissionen beslutat att inleda ett så kallat överträdelseärende mot Tjeckien, Polen och Ungern för att de helt enkelt struntat i att följa beslut som fattades här i Bryssel i september 2015 om att omfördela totalt 160.000 flyktingar medlemsländerna emellan. De här tre länderna har vägrat att gå med på det här beslutet eftersom de inte vill ta emot några flyktingar som EU-länderna ska omfördela från Grekland och Italien. EU-kommissionen har flera gånger uppmanat just de här tre länderna att också de måste ta emot flyktingar, men ingenting har hänt, enligt EU-kommissionen. SR 170613.

Rekordstort antal flyktingar i världen. Antalet människor som lever som flyktingar och har tvingats lämna sina hem bakom sig fortsatte att öka under förra året 2016. Det skriver FN:s flyktingorgan UNHCR i sin årliga rapport. Totalt var 65,6 miljoner människor på flykt i världen 2016, vilket är 300 000 fler än året dessförinnan. Syrien fortsatte att vara landet varifrån flest människor flydde förra året. Det har också medfört att grannlandet Turkiet är landet som tagit emot flest - 2,9 miljoner och att ett annat grannland Libanon rymmer flest flyktingar i världen i förhållande till sin egen befolkning. Varannan flykting är barn, som är extra utsatta under flykten, påpekar FN-organet och talar då inte om de 75 000 ensamkommande underåriga på flykt. 2016 växte oron i Nigeria och i synnerhet Sydsudan. - Sydsudan är den snabbaste växande flyktingkrisen i världen, uppger flyktingorganisationen, UNHCR. Strider och svält gör att nästan två miljoner sydsudaneser nu är på flykt i de omkringliggande länderna. Många lämnar inte bara sitt hem utan tar sig långt bort, men hela två av tre är fördrivna i sitt eget hemland - så kallade internflyktingar. Åter är det syrier som är mest utsatta, men också människor i Irak och Colombia. Att notera är också att över en halv miljon människor har återvänt till sina hemländer. Det handlar i huvudsak om afghaner, som sänts tillbaka till Afghanistan. UNHCR kommenterar i en rad att de oftast har återvänt till icke ideala förhållanden, som det uttrycks. SR 170619.

Albaner lämnar landet i mängder. Brist på jobb och framtidsutsikter fick 2015 över 50 000 albaner att söka asyl i Tyskland. Det gjorde dem till den näst största gruppen asylsökande i Tyskland efter människor från Syrien. Nu efter nästan ett och ett halvt år som asylsökande i Tyskland är Gentjan, hans fru Emiralda och deras två barn, 5 och 6 år gamla, tillbaka i Albanien. Ryktet var falskt. Tyskland tar inte emot några asylsökande från Albanien. SR 170622.

Därför oroas Frankrikes kristna över Macron. Ett underskattande av hotet från islamismen, en liberal syn i hbtq- och familjefrågor, en ständig rörelse bort från rötterna och en stor tilltro till materialismen - det är några av de saker som oroar Frankrikes evangeliskt kristna med Emmanuel Macron. Men de flesta kristna vill ändå ge sin nye president en chans, berättar pastorn Paul Appéré. Världen idag 170626.

Ungerska organisationer tänker trotsa ny lag. I Ungern börjar i dag en ny kontroversiell lag gälla som kräver av ickestatliga organisationer som får pengar från utlandet att registrera sig som "utlandsfinansierade". Ungerns regering säger att lagen är till för att öka insynen i de här organisationerna men kritiker menar att det verkliga syftet är att svartmåla och misstänkliggöra deras verksamhet. Flera av de utpekade organisationerna tänker nu trotsa den nya lagen. "Vi tänker inte följa en lag som enligt vår mening är olaglig och som strider mot Ungerns grundlag och mot föreningsfriheten," säger Márta Pardavi, vice ordförande för den ungerska Helsingforskommittén som de senaste 28 åren försvarat mänskliga rättigheter i Ungern. Bland annat ger man juridisk hjälp åt flyktingar och migranter i landet. Kritiker har jämfört den nya lagen med den några år gamla ryska lagen som kräver av liknande organisationer att registrera sig som "utländska agenter". "Det handlar om att stigmatisera och demonisera vårt arbete," säger Márta Pardavi, och få det att se ut som om vi tjänar någon annans intressen. Precis som flera ryska organisationer tidigare gjort tänker nu bland annat den ungerska Helsingforskommittén driva frågan till domstol. Enligt den nya lagen riskerar de organisationer som inte registrerar sig att straffas med böter och i sista hand nedläggning av verksamheten. Kritik mot lagen har kommit från bland annat Europaparlamentet och från Europarådets lagexperter i den så kallade Venedigkommissionen. Ungerns regering under ledning av premiärminister Viktor Orbán hävdar att lagen är till för att öka insynen i de här organisationerna. Men enligt Márta Pardavi på ungerska Helsingforskommittén är den nya lagen bara ett led i en utveckling där Ungern under den nuvarande regeringen går allt längre bort från EU:s principer och lagar. SR 170627.

EU måste skära ned kraftigt efter brexit. Sverige riskerar att bli av med sin rabatt på EU budgeten efter att Storbritannien lämnat EU och därmed också lämnar ett hål i kassan i EU. Det stod klart idag när EU:s budgetkommissionär Gunther Oettinger presenterade kommissionens tankar om hur EU s framtida budget ska lösas. "När britterna lämnar då försvinner rabatternas moder och då måste också alla andra rabatter försvinna" sa EUs budgetkommissionär Gunther Oettinger på en välbesökt presskonferens i Bryssel idag. Frågorna var många på hur ekonomin i EU ska lösas. När Storbritannien lämnar EU försvinner intäkter på cirka 11 miljarder euro per år. Landet är en så kallad nettobetalare, vilket innebär att man betalar mer till EU än vad man får tillbaka. Men den fråga som Sverige drivit om att minska bidragen för de länder som inte solidariskt tar sitt ansvar för människor på flykt fanns inte med bland kommissionens tankar. Först nästa år väntas EU kommissionen komma med sitt definitiva förslag till långtidsbudget. SR 170628.

FN har enats om globalt förbud mot kärnvapen. FN antog i dag ett globalt förbud mot kärnvapen efter en historisk omröstning. Men frågan är vad det innebär i praktiken eftersom bland annat USA, Ryssland och Kina har bojkottat förhandlingarna. Det kom spontana applåder och hurrarop i sammanträdessalen här i New York när den historiska omrösningen hade genomförts och det stod klart att FN enats om ett förbud mot att utveckla, lagra eller hota att använda kärnvapen. Arbetet med att ta fram ett förslag på förbud inleddes i mars och har nu genomförts under tre intensiva veckor. Av dom 124 länder som deltog i förhandlingarna så röstade 122 nu för ett förbud. Nato-landet Nederländerna röstade emot och Singapore avstod. Men förslaget och förhandlingarna har kritiserats och närmare 40 länder avstod från att ens delta, däribland USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike, som alla själva har kärnvapen, dessutom avstod många Natoländer. Kärnvapenstaterna har avvisat förbudet som orealistiskt och anser att det inte kommer att ha någon effekt på de sammanlagt 15 000 kärnvapen som redan finns runt om i världen. I ett pressmeddelande säger den svenska utrikesministern Margot Wallström att "Det är en mycket betydelsefull process som nu gått i mål, den första multilaterala förhandlingen på kärnvapenområdet på drygt 20 år". SR 170707.

Slutdokument vid G20-mötet i Hamburg klart. G20-länderna enades i dag om ett slutdokument från mötet i Hamburg. Alla länder skrev under, inklusive USA, men särskilt i klimatfrågan isolerades den amerikanska uppfattningen i förhållande till de övriga 19 medlemmarna. Rysslands president gladde sig åt det drygt två timmar långa första mötet med Donald Trump, han sade att de båda ledarna nu etablerat en personlig relation och att USA verkar börja ändra inställning i Syrienkonflikten. SR 170709.

Protestmarsch mot Turkiets regering. I Istanbul samlades i går hundratusentals människor i den största protesten mot president Erdogans maktutövning sedan undantagstillståndet i landet infördes för ett år sedan. I en så kallad "marsch för rättvisa" har oppositionspartiet CHP:s ledare Kemal Kilicdaroglu bland annat krävt ett rättvist och säkert rättssystem. "Rättigheter, lag, rättvisa" skanderar folkmassan. En av de som ropar högst är skomakaren Rüstü Turgut. "Vi saknar så mycket i det här landet just nu," säger han. Som mänskliga rättigheter och pressfrihet, och det är många som stängts av från sina arbeten. SR 170710.

Stora protester i Polen - rättsväsendets oberoende hotat. Trots svidande kritik vill Polens parlament införa fler kontroversiella lagar som urholkar rättsväsendets oberoende. Lagförslaget innebär att det styrande partiet Lag och rättvisa får ännu mer makt över domstolsväsendet. Tusentals människor runt om i Polen protesterar mot lagförslagen som de anser hotar domstolsväsendets oberoende. Det senaste lagförslaget som är uppe i parlamentet innebär att samtliga domare i Högsta domstolen ska gå i pension och att justitieministern - som numera också fungerar som riksåklagare - ska utnämna deras ersättare. Det konservativa partiet Lag och rättvisa - som har majoritet i parlamentet - har sedan det kom till makten år 2015 infört flera kontroversiella reformer som både har minskat på pressfriheten och på domstolarnas oberoende. I lördags antogs två nya lagar som dels innebär att parlamentet väljer medlemmar till den kommitté som ska garantera rättsväsendets oberoende. Å dels att justitieministern utser de högsta domarna i Polens ordinarie domstolar. Utvecklingen oroar både i och utanför landet. EU-kommissionen riktar skarp kritik mot Lag och rättvisa för att de undergräver den demokratiska maktdelningen. SR 170718.

Trots stora protester - Polen godkände ännu ett kontroversiellt lagförslag. Underhuset i Polens parlament har godkänt det omtvistade lagförslaget gällande högsta domstolen. Förslaget ger politikerna makten att utse domarna. Det styrande partiets ordförande Jaroslaw Kaczynski log förnöjt när parlamentets underhus på torsdagen klubbade igenom ännu ett lagförslag som undergräver landets juridiska system. Det är hans parti, Lag och rättvisa, som har fört fram förslaget. Det måste ännu godkännas i parlamentets överhus, men också där har partiet majoritet, så det är mest formalia. Det senaste lagförslaget ger politikerna makten att utse domarna i högsta domstolen och föreslår att alla domare sparkas - utom de som har utsetts av presidenten. SR 170720.
EU hotar frånta Polen rösträtt i ministerrådet. Konflikten rör de reformer i rättsväsendet som enligt kritikerna hotar domstolsväsendets oberoende i landet. Polen svarar att EU inte ska lägga sig i landets inre angelägenheter. EU missbrukar sin makt säger Jaroslaw Karcynski, ledare för regeringspartiet i Polen till polsk TV som svar på EU kommissionens kritik mot utvecklingen i landet. Osämjan handlar om reformer och flera kontroversiella lagar som sammantaget ger regeringen full politisk kontroll över domstolsväsendet och enligt kritikerna hotar dess oberoende. Det senaste steget innebär förslag om att byta ut alla domare i Högsta domstolen och fick EU kommissionen att hota med sitt kraftfullaste vapen. "De här reformerna gör domarna beroende av de politiska ledarna och med tanke på utvecklingen så är vi väldigt nära att utlösa artikel 7 "sa EU-kommissionens vice ordförande Franz Timmermans på en presskonferens i Bryssel går. Artikel 7 är en skrivning i EU-fördraget som säger att om ett medlemsland systematiskt bryter mot rättsstatens principer så kan landet berövas rösträtten i ministerrådet. Skrivningen har aldrig använts tidigare och anses vara det tyngsta hotet EU har mot ett medlemsland. Det har varit omfattande kritik och massiva protester i Polen mot reformerna som enligt kritikerna hotar hela rättssystemet. Det styrande partiet menar att lagarna är nödvändiga för att göra rättsväsendet mer effektivt, och för att bättre kunna bekämpa korruption. Och EU ska inte lägga sig i våra inre angelägenheter var det tydliga beskedet från regeringspartiet. Hotet om att aktivera artikel 7 är en tydlig markering men för att Polen verkligen ska fråntas sin rösträtt i ministerrådet så krävs enighet från de andra medlemsländerna. Och det har Polens allierade Ungern redan sagt att man inte kommer stödja. SR 170720.
Fortsatta protester i Polen mot kontroversiell lag. Under torsdagskvällen samlades tiotusentals människor utanför presidentpalatset i Warszawa för att vädja till presidenten att lägga in sitt veto mot att underhuset klubbat en kontroversiell lag som kritiker hävdar hotar rättsväsendets oberoende. Polen har i rask takt klubbat igenom tre lagar som i praktiken ger politikerna full makt över den dömande makten i landet. Alla domstolar ända upp till den högsta domstolen riskerar att bli styrda politiskt. Det styrande partiet Lag och rättvisa, dit också presidenten hör, har inte en tillräcklig majoritet i parlamentet för att ändra grundlagen - men de gör det ändå med de här lagarna, förklarar advokaten Emilia Barabasz. Målet är absolut makt, tror hon. Den första lagen som godkändes handlar om en grundlagsinstitution i Polen, förklarar hon. En av dem väljer domare och presenterar förslagen för presidenten som officiellt utser dem. Och hittills har medlemmarna där huvudsakligen valts av andra domare. I den nya lagen delas kammaren i två. I den ena sitter domare, som utses av parlamentet, och den andra är rent politisk. Inga beslut kan fattas utan att den politiska kammaren godkänner det. Den andra lagen gäller alla domstolar i Polen. Deras domare ska utses av justitieministern från och med nu. Den tredje lagen gäller högsta domstolen som kontrollerar hela rättssystemet i Polen. Om presidenten godkänner den sista lagen är Polen illa ute, säger advokaten Emilia Barabasz. Då sparkas alla domare i högsta domstolen och utses av justitieministern. "Då är hela rättssystemet politiskt kontrollerat och det finns ingen skillnad på verkställande och dömande makt," säger hon. SR 170721.

Tyskland höjer tonläget ytterligare mot Turkiet. Den tyska regeringen höjer nu tonläget ytterligare mot Turkiet efter gripandet av en tyska människorättsaktivist i landet. Utrikesminister Gabriel säger att förhållandet mellan Tyskland och Turkiet efter detta inte kan fortsätta som tidigare. Samtliga tyska medborgare som är eller vill resa till Turkiet, även turister, uppmanas till försiktighet i landet: "Vi kan inte göra annat än att anpassa våra säkerhets- och reseråd för tyska medborgare som reser till Turkiet," sa den tyske utrikesminister, socialdemokraten Sigmar Gabriel tidigare idag. Han höjde därmed tonen tydligt mot Turkiet från tysk sida. Nu uppmanas alla tyska medborgare, turister som väl som yrkesverksamma att vara försiktiga med hur de agerar i Turkiet: "Det turkiska agerandet på sistone visar att även helt oskyldiga tyska medborgare kan gripas, därför ändrar vi nu våra reseråd till Turkiet" sa Gabriel. Den tyske utrikesministern sa också att Tyskland i stort kommer se över sina relationer till Turkiet och överväger fler åtgärder:" "Vi kan just nu inte rekommendera tyska företag att investera i Turkiet när företagen närsomhelst då riskerar att sammankopplas med terrorism," sa Gabriel vidare. Han syftade på den lista över tyska företag som den turkiska regeringen skickade till Berlin nyligen, företag som Turkiet påstår på något sätt kan ha understött terrorism i Turkiet. En anklagelse som Tyskland avfärdar som skrattretande. President Erdogans talesperson reagerade skarpt på detta och sa i dag att det inte är möjligt för Turkiet att acceptera politiska uttalanden som skadar landet ekonomiskt och han hoppades att Tyskland skulle backa från detta. SR 170720.
Fortsatt spänning mellan Tyskland och Turkiet. De hårda orden fortsätter mellan Tyskland och Turkiet efter det turkiska gripandet av en tysk människorrättsaktivist. Tyskland kommer se över sina ekonomiska förbindelser med Turkiet säger den tyske ekonomiministern. Den turkiske presidenten säger att den tyska regeringen borde skärpa sig. "Den tyska resevarningen mot Turkiet är grundlös och illvillig", det sa den turkiske president i ett tal i Istanbul idag. Detta apropå att den tyska regeringen nu uppmanar alla tyska turister i Turkiet att vara försiktiga med hur de agerar i landet. SR 170721.
Efter ordkriget: Turkiet försöker blidka Tyskland. Turkiet tog i dag ett första steg för att lugna ner relationen med Tyskland i det diplomatiska ordkrig som bröt ut mellan länderna i förra veckan. Orsaken till spänningarna är gripandet av en tysk människorättsaktivist i Turkiet. Den tyske inrikesministerns talesperson bekräftade i dag medieuppgifter här i Tyskland att Turkiet under helgen dragit tillbaka den lista över tyska företag som man skickat till tyska myndigheter. Enligt Turkiet hade företagen haft samröre med vad som i Turkiet definieras som terrorism, vissa utreddes till och med för misstänkt terrorfinansiering. Det handlade om 681 företag, allt från storföretag ner till en kebabrestaurang i Västra Tyskland. Turkiet ville, enligt den tyska regeringen ha information om företagen på listan från tyska kriminalpolisen. Den tyska regeringen kallade anklagelserna för absurda och utrikesminister Sigmar Gabriel tog till de hårda orden och sa att Tyskland just nu inte kan råda någon att investera i Turkiet. Detta eftersom det, enligt Gabriel, inte längre råder rättssäkerhet i Turkiet, varken för företag eller privatpersoner. Han meddelade också att Tyskland nu officiellt varnar tyska turister för att man kan gripas i Turkiet även om man inte gjort något. Turkiet, som har mycket stora handelsförbindelser med Tyskland, har nu alltså dragit tillbaka listan och meddelat att man inte utreder tyska företag. Tyskland välkomnar detta, men den tyska regeringen kommer fortsatt kräva tydliga garantier för rättssäkerhet för tyska företag i Turkiet. Något nytt om den gripne tyske människorättsaktivisten eller de andra gripna tyska medborgarna i Turkiet framkom inte i dag. ST 170724.

Polens president godkände kontroversiell lag trots protester. Trots landsomfattande protester valde president Duda att skriva under ett av de tre omstridda lagförslag som regeringspartiet lagt fram. Lagen ger justitieministern långtgående befogenheter över de allmänna domstolarna. "Det innebär i grund och botten en begränsning av de mänskliga rättigheterna. Jag tror att missnöjet kommer att växa," säger översättaren Inga Sawicka. Den tredje som presidenten godkände ger långtgående befogenheter till en enskild person, justitieministern att ensam både agera som generalåklagare och avskeda och anställa domare. Helt emot grundprincipen om ett oberoende rättsväsende som är en av grundstenarna i en demokrati. SR 170725.

Macron vill ha tunga EU-poster. Frankrikes president har siktet inställt på finansiella topposter inom EU-maskineriet. Det kan få stor påverkan på EU och euroländerna då Macron förespråkar långtgående ekonomisk integration. Många tunga ekonomiska poster inom EU-maskineriet ska ersättas de kommande åren. Och den franske presidenten Emmanuel Macron uppges vilja få in sina landsmän och partivänner på de posterna. Närmast handlar det om ordförandeposten inom eurogruppen där ordföranden tillika Nederländernas finansminister, Jeroen Dijsselbloem, ska ersättas i januari. Det är en inflytelserik post eftersom den personen leder mötena med euroländernas finansministrar. Går inte det vägen sägs Frankrike vilja ta över ledarposten inom den arbetsgrupp som förbereder eurogruppens möten och sköter mycket av dess dagliga arbete. I dag leds den gruppen av en österrikare. Guntram Wolff, chef för den ekonomiska tankesmedjan Bruegel i Bryssel, säger att Frankrike har ganska goda chanser att få någon av topposterna. SR 1708112.

Australien: Tusentals lever i modern form av slaveri. Trots att slaveri avskaffades i brittiska kolonier 1833, finns det i Australien i dag tusentals människor som lever i slavliknande förhållanden. Nu har kristna engagerat sig i kampen för att hjälpa drabbade. Den internationella organisationen Walk Free Foundation har räknat fram att cirka 4.300 människor arbetar i slavliknande förhållanden i Australien. Dagen 170824.

Uppgift: Anders Kompass godkänns inte som ambassadör i Guatemala. Den svenska toppdiplomaten Anders Kompass ska ha nekats att bli ambassadör i Guatemala. Det här uppger en tidningen ElPeriodico. ElPeriodico beskriver Anders Kompass som en bricka i ett större spel som enligt tidningen ska handla om att landets president vill få bort ledaren för den inflytelserika FN-anknutna Kommissionen mot straffrihet i Guatemala, CICIG. Kommissionen har varit framgångsrik i att avslöja stora korruptionshärvor i landet med kopplingar ända till förra presidenten Otto Perez Molina som avgick. Sverige är en av de största bidragsgivarna till CICIG. Anders Kompass som i dag arbetar på Utrikesdepartementet är känd och erkänd bland många i Guatemala för det arbete han gjort för mänskliga rättigheter på uppdrag av FN. Men just det arbetet har också gjort honom kontroversiell. Kompass väckte internationell uppmärksamhet när han larmade om att FN-soldater begått sexuella övergrepp i Centralafrikanska republiken. I artikeln i ElPeriodico i Guatemala beskrivs svensken som en av de mest erfarna och respekterade diplomaterna på en global nivå. SR 170825.
Högsta domstolen blockerar presidentens beslut att utvisa CICIG-chef. I Guatemala har president Jimmy Morales beslutat att tvinga chefen för den FN-stödda kommissionen CICIG att lämna landet omedelbart. Men Guatemalas högsta domstol beordrar nu i sin tur regeringen att inte utvisa chefen. CICIG har till uppgift att utreda korruption i Guatemala och anklagar Morales för att ha tagit emot illegala kampanjbidrag under presidentvalkampanjen 2015. "För det guatemalanska folkets bästa har jag beslutat att CICIG:s chef Ivan Velasquez måste lämna landet omedelbart. Som president är det mitt ansvar att skydda Guatemalas institutioner och vår rättssäkerhet," sa Jimmy Morales i en film som släpptes på twitter i dag. President Morales beslut att utvisa chefen för den FN-stödda kommissionen är mycket kontroversiellt och blockeras nu alltså av högsta domstolen. Sverige är en av CICIG:s viktigaste finansiärer, och ryktet går att president Jimmy Morales därför beslutat att inte godkänna Anders Kompass som ny svensk ambassadör i Guatemala. Martin Hessel, biståndschef och tillförordnad ambassadör i Guatemala vill inte kommentera uppgifterna om Anders Kompass men konstaterar att Cicig hittills varit mycket effektiva i sin kamp mot korruptionen - vilket förklarar politikernas missnöje. SR 170827.
Diplomatisk spricka mellan Guatemala och Sverige. De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Guatemala har försämrats de senaste veckorna. Skälet är Sveriges finansiella stöd till en FN-ledd kommission som utreder president Jimmy Morales för korruption. Presidenten har enligt uppgift till Ekot nekat Anders Kompass som ny svensk ambassadör, ett beslut som bland andra Guatemalas tidigare utrikesminister Edgar Gutierrez beklagar. "Anders Kompass har tidigare arbetat i Guatemala för FN med mänskliga rättigheter. Och det sista regeringen vill ha är en ambassadör som tar strid för urfolkens och böndernas rättigheter. De vill att diplomaterna håller sig på mattan," säger den tidigare utrikesministern Edgar Gutierrez. SR 170903.

Judisk organisation: Antisemitism normaliseras i Polen. Europeiska judiska kongressens (EJC) uttrycker "djup oro" över en ökning av antisemitiska handlingar i Polen sedan det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PIS) tog makten efter parlamentsvalet 2015. "Det har blivit en påtaglig normalisering av antisemitism, rasism och främlingsfientlighet i Polen på senare tid, och vi hoppas att den polska regeringen stävjar detta hat och agerar kraftfullt emot det", säger EJC-ledaren Moshe Kantor i ett uttalande på torsdagen. Dagen 170901.

Adaktusson om Turkiet-avtal: ett svek av historiska mått. EU har lagt medlemskapsförhandlingarna med Turkiet på is, och kritiserar landet för bristande demokrati. Men fortfarande finns ett migrationspolitiskt avtal mellan EU och Turkiet. Dubbelmoral, säger Europaparlamentarikern Lars Adaktusson (kd). Dagen 170902.

Pressfriheten i Turkiet i stort sett borta - hoppet står till EU. Det finns i stort sett ingen fri press kvar i Turkiet, och fängslandet av medborgare har eskalerat. "Vi hoppas att EU och FN ska kunna påverka för en förändring," säger Jonathan Lundqvist från Reportrar utan gränser. Jakten på "terrorister" håller nu långsamt på att föra Turkiet långt bort från demokratiska grundvärderingar och mänskliga rättigheter. Dagen 170905.

Ungern vill ha EU-pengar för stängslet. Ungerns regering kräver nu att EU betalar hälften av de över åtta miljarder kronor som landet de senaste två åren lagt ut på att stärka gränsskyddet mot flyktingar och migranter. Bland annat har man uppfört dubbla stängsel längs gränsen mot Serbien och utbildat 3000 så kallade gränsjägare. Det är en fråga om solidaritet, säger den ungerska regeringens talesperson Zoltán Kovács till Ekot. SR 170906.

Dom: EU får rätt i flyktingfrågan. "Fritt fram för EU att tvinga länder att ta sin kvot" SR 170906.
Cecilia Wikström om EU-domen: Nog en avskräckande effekt på andra länder. Ungern och Slovakien har förlorat sin kamp att stoppa EU:s omfördelningsplan av asylsökande. EU-domstolen underkände de två ländernas överklagan mot beslutet hösten 2015, att 120 000 asylsökande i Grekland och Italien skulle omfördelas över samtliga medlemsländer. Domstolen ger inte länderna rätt på någon punkt. EU-domstolen slår fast att beslutet att omfördela asylsökande var ett effektivt och proportionellt sätt att hantera konsekvenserna för Grekland och Italien under krissituationen 2015. SR 170906.

En pressad Theresa May frågas ut i parlamentet. I dag var det dags för Storbritanniens pressade premiärminister Theresa May att frågas ut i parlamentet för första gången efter sommaren. Utfrågningen skedde samtidigt som brittiska medier dominerades av en läckt rapport om invandringen till Storbritannien. Det är The Guardian som kommit över dokumentet från det brittiska inrikesdepartementet. Det innehåller en plan för hur framför allt lågutbildade EU-medborgare ska hindras från att etablera sig i Storbritannien efter ett utträde ur EU. Den fria rörligheten av EU-medborgare till Storbritannien ska stoppas omedelbart efter Brexit, står det i rapporten. Ett förslag är att lågutbildade EU-medborgare som får jobb bara ska få stanna i maximalt två år. De högutbildade kan däremot få vara kvar i upp till fem år. Även den EU-medborgare som bara vill stanna några månader i Storbritannien måste söka ett tillfälligt uppehållstillstånd, enligt det läckta dokumentet. Tanken är att britter ska få företräde på arbetsmarknaden. I texten finns också ett förslag om att sätta en gräns för hur många lågutbildade EU-migranter som får komma till Storbritannien varje år. Dokumentet har inte godkänts ännu av hela den brittiska regeringen. Och det finns en oro hos vissa ministrar att förslagen ska missgynna det brittiska näringslivet, uppger The Guardian. Brittiska företag har haft stor nytta av billig arbetskraft från framför allt Polen och andra EU-länder i Östeuropa de senaste åren. En aspekt som inte klargörs i dokumentet är hur alla de miljontals lågutbildade EU-medborgare som redan bor i Storbritannien, ska hanteras. Hur kommer de påverkas av de nya reglerna om de införs direkt efter en Brexit? SR 170906.

Grekisk domstol: Syrier kan skickas tillbaka till Turkiet. En dom i Greklands högsta förvaltningsdomstol öppnar nu för att börja skicka tillbaka asylsökande syrier från Grekland till Turkiet i enlighet med det avtal som EU tecknade med Turkiet förra året. I en vägledande dom i förra veckan kom domstolen fram till att Turkiet är ett säkert land för asylsökande syrier - ett beslut som nu möter kritik bland annat från människorättsorganisationen Amnesty International. "Domslutet är mycket olycksbådande för många andra asylsökande som har flytt undan konflikter och förföljelse och som nu är strandsatta på de grekiska öarna", sade Amnesty Internationals Europachef John Dalhuisen i en kommentar. Totalt befinner sig nu över 13 000 flyktingar och migranter på de grekiska öarna i väntan på någon form av beslut. Sedan avtalet mellan EU och Turkiet trädde i kraft kommer de inte vidare utan riskerar att istället bli tillbakaskickade till Turkiet. Hittills har bara omkring 1 300 skickats tillbaka och EU har tryckt på för att Grekland ska öka på takten. Men enligt bland annat Amnesty International är Turkiet inte ett säkert land för asylsökande, exempel finns på hur flyktingar motats tillbaka in i Syrien och Amnesty menar att läget förvärrats ytterligare efter det misslyckade kuppförsöket förra året. Avtalet mellan EU och Turkiet har fått avsedd effekt genom att antalet båtar med flyktingar och migranter minskat markant. Men den senaste tiden har en ökning märkts. Hittills i september har omkring 3 000 anlänt och hjälparbetare har återigen börjat larma om mycket dåliga förhållanden i de överfyllda lägren på öarna. SR 170926.

Expert: AfD radikaliseras snabbt. I Tyskland har valframgångarna för det islam- och främlingsfientliga partiet Alternativ för Tyskland skakat om. Att partiledaren Frauke Petry nu hoppar av kan ses som en bekräftelse på hur AfD skiljer sig från liknande partier i Europa genom sin snabba radikalisering. Det menar en av Tysklands främsta experter på högerextremism. Statsvetaren Hajo Funke beskriver en utveckling där Alternativ för Tyskland, år efter år, valt en allt mer radikal och delvis extrem inriktning. Efter att partiet bildades 2014, som ett euroskeptiskt parti, har de mer realpolitiska företrädarna trängts ut medan personer med öppet främlingsfientliga, islamofobisk, rasistiska och även antisemitiska ståndpunkter tar allt mer plats. AfDs etablering i det tyska partilandskapet, som befästs med knappt 13 procent av rösterna i förbundsdagsvalet, har kommenterats med att Tyskland har blivit mer som resten av Europa. Men den snabba radikaliseringen skiljer det från liknande partier i Europa, hävdar statsvetaren vid Freie Universität i Berlin, som har forskat om högerextremism i flera decennier. - Det specifikt tyska fenomenet består i att AfD mobiliserat auktoritära, främlingsfientliga stämningar och gett dem en politisk plattform. Uttryck för det är den nuvarande partiledningens positiva syn på den rasistiska och islamfientliga rörelsen Pegida som en naturlig allierad. Det skiljer AfD från exempelvis det österrikiska högerpopulistiska FPÖ som strävar efter att samla en bredare väljarbas. Det var också partiledaren Frauke Petrys ambition. Men den gångna valrörelsen präglad av aggressiva och hätska kampanjer, blev en definitiv bekräftelse på den radikala riktning som resten av partledningen valt och därför lämnar hon nu partiet men behåller sitt mandat i förbundsdagen. SR 170926.

Yalcin: Tänker omedelbart åka till Halmstad. Under fredagen kom beskedet att han inte kommer att utlämnas till Turkiet. I två månader har han suttit fängslad i Spanien, efter att ha gripits på flygplasten i Barcelona. Turkiet hade utfärdat en internationell arresteringsorder via Interpol där de anklagade honom för terrorhandlingar mot landet. Hamza Yalcin har tidigare uttryckt sig kritisk mot Turkiets president. SR 170929.

Orädd Asli Erdogan hoppas på upprättelse. Asli Erdogan är aktuell med en ny bok och i helgen besökte hon Sverige. Hon är inte rädd för svenska nazister, men ser dystert på Turkiets framtid. Asli Erdogan, en av Turkiets mest namnkunninga författare, greps i augusti i fjol anklagad för terrorverksamhet. När hon i slutet av december förra året frigavs i väntan på rättegång hade hon suttit 132 dagar i fängelse. I helgen besökte hon Bokmässan i Göteborg för att prata om sin nya bok "Inte ens tystnaden är längre vår egen" - en samling politiska och poetiska essäer, tidigare publicerade i den prokurdiska, nu nedlagda tidningen Özgür Gündem. Hittills har hon deltagit i fyra domstolsförhör, men har ännu inte fått någon klarhet i vad hon egentligen är anklagad för. Åtminstone har ingen av de inblandade lyckats argumentera med någon större övertygelse menar hon och rättegången har av skribenter kallats för en förolämpning mot Kafka på grund av sina irrationella turer. Asli Erdogan riskerar livstidsstraff och det enda bevisningen som har lagt fram emot henne är fyra rader från fyra olika artiklar. SR 170930.

Erdogan vill byta pastor mot Fethullah Gülen. Enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kan landet frige en amerikansk pastor om USA överlämnar Fethullah Gülen som anklagas för en misslyckad militärkupp i fjol. Turkiet har fängslat tusentals människor, däribland den amerikanska missionären Andrew Brunson, som ledde en liten kyrka i Izmir på Turkiets västkust, sedan den misslyckade kuppen sommaren 2016. Turkiska medier har sagt att anklagelserna mot honom inkluderar medlemskap i Fethullah Gülens nätverk, vilket betraktas som en terroristorganisation av den turkiska regeringen. USA hävdar däremot att Andrew Brunson har blivit felaktigt fängslad och har krävt att han ska släppas. Dagen 170930.

Mycket infekterat i Spanien efter den förbjudna folkomröstningen. I Spanien är det mycket infekterat efter den förbjudna folkomröstningen igår om självständighet för Katalonien. Ja-sidan vann och många har reagerat på den spanska polisens användning av våld mot röstande personer. Spanska regeringen kommer att se till att regionen inte bryter sig loss, säger justitieministern i dag. Spaniens justitieminister Rafael Català säger i en intervju i dag att Madrid kommer att göra allt inom lagens gränser för att förhindra att Katalonien utropar självständighet. "Det kan bli möjligt att upphäva den regionala autonomin," säger han. Nyligen tog också regeringen kontroll över viktiga funktioner i Katalonien som bland annat gäller ekonomiska transaktioner. I den förbjudna omröstningen fick självständighetssidan 90 procent av rösterna. Bilderna från oroligheterna fortsätter att skaka omvärlden. Nästan 900 personer fick uppsöka vård efter sammandrabbningar med den spanska polisen som försökte stoppa väljare från att rösta. Det blev också bråk där katalanska polisstyrkor och brandmän skyddade väljare mot de halvmilitära spanska poliserna från Guardia Civil. SR 171002.

Självständighet - ett ekonomiskt bakslag. Självständighet från Spanien leder till ekonomiskt bakslag menar statsvetare. Den analysen gör statsvetaren Jakob Lewander vid Svenska institutet för europeiska studier. - Katalonien väger väldigt tungt, det är den region som bidrar med mest till statskassan och Spanien är inte betjänt av att förlora 19 procent av sina inkomster. Katalonien är en utåtriktad region men man kommer att ramla utanför EU om man drar sig ur Spanien, så här finns inga vinnare, säger Jakob Lewander. Den förhållandevis välmående regionen kring Barcelona, Katalonien, med sju och en halv miljon invånare, står idag alltså för omkring 19 procent av den spanska statens inkomster. Den i området tunga textilindustrin har visserligen backat under senare år, men i gengäld har servicesektorn vuxit. Vore Katalonien självständigt skulle dess ekonomi vara större än hela Portugals, skriver tidningen The Telegraph. Men det bygger på fortsatt export som EU medlem. "Att komma ut ur Spanien genom förhandlingar och att sedan komma in i EU i samma förhandlingsprocess ser jag som väldigt svårt för det här är ju ingenting som EU önskar, att visa en roadmap för andra regioner som kanske härbärgerar samma typer av önskningar. Det som EU-samarbetet visar att man är intresserad av just nu är ju stabilitet," fortsätter Jakob Lewander. En katalansk självständighet utan eget EU-medlemskap skulle stoppa åtkomsten till unionens stödpengar. "Man skulle plötsligt komma till en situation där man blir av med exempelvis struktur- och jordbruksfonder. Dessutom skulle tullavgifterna slå hårt mot den export Katalonien är känd för." SR 171003.

Skandalomsusade miljardären Andrej Babis kan bli premiärminister i Tjeckien. I det tjeckiska parlamentsvalet som inleds i dag, tros den skandalomsusade miljardären Andrej Babis vinna med sitt populistiska parti ANO. Främlingsfientlighet har varit ett dominerande tema i valrörelsen, trots att Tjeckien bara tagit emot några enstaka flyktingar. Babis beskrivs som en blandning mellan Silvio Berlusconi och Donald Trump, men vänder sig mot jämförelsen med den amerikanske presidenten. "Trump har gått i konkurs, det har aldrig jag," kontrar den tjeckiske företagsmogulen när han får frågor om eventuella likheter. Babis parti ANO, som dels betyder ja och dels är en förkortning för "Missnöjda medborgares aktion", är enligt Babis en motvikt till etablissemanget. Han hävdar att partiet går i fronten för kampen mot den utbredda korruptionen, trots att han själv anklagas för skattefiffel och bedrägeri med EU-bidrag. Babis lovar att styra landet som ett effektivt familjeföretag. Däremot råder oklarhet om hur han själv, efter socialistregimens upplösning, kom över sitt företagsimperium Agrofert. Han blev då Tjeckiens näst rikaste man, värderad till motsvarande drygt 30 miljarder kronor. SR 171020.

Bulgarisk minister dömd för hets mot folkgrupp. Bulgarien växer oron bland landets romer efter att flera extremnationalister tagit plats i landets regering. Nyligen dömdes en av dem för hets mot folkgrupp efter att han jämfört romska kvinnor med gatuhundar. "Uttalandet är naturligtvis oacceptabelt, men det får stå för honom," säger Liljana Pavlova, som är minister i Bulgariens regering, om vice premiärminister Valeri Simeonovs uttalande. "Vi stöder naturligtvis ingen form av hets mot folkgrupp," säger Liljana Pavlova, som företräder det största partiet i Bulgariens regering, centerhögerpartiet Gerb. Pavlova är också minister med ansvar för Bulgariens EU-ordförandeskap under första halvåret nästa år. "Men," säger Pavlova, "det är upp till var och en att bete sig som man finner riktigt." Efter parlamentsvalet i våras bildade hennes parti Gerb, under ledning av premiärminister Bojko Borisov, en koalition med tre högerextrema och nationalistiska partier som tillsammans gått samman i Förenade patrioter. Patrioternas ledare har gjort sig kända för rent rasistiska uttalanden, inte minst riktade mot Bulgariens romer. Förutom att vara vice premiärminister utsågs Valeri Simeonov i våras även till ordförande i Bulgariens nationella råd för etnicitet och integration. "Helt oacceptabelt," säger Deyan Kolev, som leder den största romska organisationen i Bulgarien. Så länge som rådet leds av Valeri Simeonov bojkottas det nu av en rad romska organisationer. "Att extremhögern sitter i regeringen har gjort avtryck i politiken," säger Deyan Kolev. "Bland annat har rivningen av romska hus, som saknar tillstånd, blivit vanligare," säger han. I utkanten av Bulgariens huvudstad Sofia står Zaprjan Kostov och Sofia Petrova i resterna av vad som var deras hus. Den senaste veckan har de bott i tält med sin treårige son. "Vi tillhör ju samma folk, vi äter samma saker. Enda skillnaden är att vi är fattiga," säger Zaprjan Kostov. SR 171030.

Stora protester mot mediarättegång i Istanbul. I dag fortsätter rättegången i Istanbul mot 18 anställda vid den sekulära tidningen Cumhuriyet. Utanför domstolsbyggnaden samlades i morse kollegor och människorättsförsvarare både från Turkiet och utlandet för att protestera mot rättegången och kräva fri journalistik. Av de 18 åtalade hålls tre i högsäkerhetsfängelse. De riskerar fängelsestraff på mellan sju och ett halvt och 43 år. Erol Önderoglu konstaterar att det är mörka dagar för mediafriheten i landet. "Vi kommer inte att ha mediafrihet under lång tid framöver. Det är mörka dagar för det turkiska civilsamhället och kritisk media," säger han. SR 171031.

Minst tre miljoner är statslösa. Minst tre miljoner människor i världen är statslösa, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Oftast är det personer ur minoritetsgrupper, som inte erkänns som medborgare och därmed inte får en officiell identitet i sitt hemland. Att inte kunna visa ett id-kort på ett sjukhus för att få vård, inte kunna ha ett bankkonto eller kunna registrera sig som ägare till sin bostad - situationerna kan variera världen över, men utan medborgarskap och en formell identitet är man exkluderad. Man har heller inte rätt att rösta i politiska val. Över tre miljoner människor i världen är statslösa och står utan rättigheterm enligt UNHCR. En av de stora statslösa grupperna i världen är rohingyerna. På bara någon månad har hundratusentals människor fördrivits från Burma till Bangladesh, och sett sina hus brännas ned.Sedan 1982 har rohingya inte kunnat bli erkända som medborgare i Burma. De har haft svårt att få jobb och ge barnen skolgång. Andra statslösa grupper i världen är syriska kurder och romer i Republiken Makedonien. För palestinier har medborgarskap länge varit en komplicerad fråga. FN:s flyktingorgan driver på att alla människor ska få skydd och inte medvetet diskrimineras. Som mål har man satt året 2024, då ska alla människor kunna få ett medborgarskap där de är födda - en identitet och ett ID-kort. Situationen har förbättrats i Thailand, Centralasien och Västafrika, men det går för långsamt, kommenterar UNHCR till nyhetsbyrån Reuters. SR 171103.

Kampen om självständighet fortsätter i Katalonien. I Katalonien fortsätter separatistpolitiker kampen för självständighet trots att regionregeringen och regionparlamentet upplösts. Separatistpolitikern Jordi Sendra från katalanska regionparlamentet, och som tidigare bott i Sverige, anser att både regionregeringen och regionparlamentet fortfarande är legitima. "Vi jobbar i alla fall. Vi har en del från regionregeringen i fängelse, en del är i Belgien. Men vi tycker fortfarande att regionregeringen och regionparlamentet är legitima," säger Jordi Sendra. Regionparlamentet, regionregeringen och en rad myndigheter i Katalonien har sett hur Madrid dragit in deras makt efter självständighetsförklaringen. Just nu kan inte regionparlamentet fatta beslut. Politikern Jordi Sendra, som tillhör samma parti som Carles Puigdemont, pratar istället mycket med väljarna i Katalonien för att övertyga dem inför nyvalet 21 december. SR 171107.

Kataloniens förklaring om självständighet upphävs. Spaniens författningsdomstol upphäver Kataloniens parlaments förklaring om självständighet som togs den 27 oktober. Det var i slutet av förra månaden som det katalanska parlamentet utfärdade självständighet. Domstolen slår fast att förklaringen bryter mot konstitutionen och är därför ogiltig. SR 171108.

Le Pen förlorar sin åtalsimmunitet. En kommitté i den franska nationalförsamlingen har beslutat att lyfta immuniteten för Front Nationals ledare Marine Le Pen. Det innebär att hon kan komma att åtalas för att ha spridit våldsamma bilder via sociala medier. Det var 2015 som Marine Le Pen la ut tre våldsamma bilder av Islamiska statens, IS halshuggningar på sitt Twitterkonto, för att göra en politisk poäng. En journalist hade gjort en liknelse mellan hennes parti, nationalistiska Nationella fronten och IS. Med bilderna ville hon visa att jämförelsen var absurd. Men att sprida våldsamma bilder är förbjudet enligt lag i Frankrike och en åklagare har öppnat ett brottsärende. Dock har Marine Le Pen hittills skyddats av sin åtalsimmunitet först som EU-parlamentariker och nu som ledamot i den franska nationalförsamlingen. I februari beslutade EU-parlamentet att lyfta hennes immunitet i detta ärende och nu har alltså det franska parlamentet gjort samma sak. Det innebär att hon kan komma att förhöras och riskerar böter och upp till tre års fängelse. Marine Le Pen har svarat via Twitter att "I lagens ögon är det mer riskfritt att vara en jihadist som återvänder ifrån Syrien, än att vara en ledamot som fördömer IS ynklighet." SR 171108.

De såg sina föräldrar dödas av Burmas militär. FN har anklagat Burma för etnisk rensning av muslimska rohingya. Över 600 000 rohingyer har flytt över till grannlandet Bangladesh sedan slutet av augusti, men nya fortsätter att komma från Burma. Och de berättar alla om våld och övergrepp som de har utsatts för. SR 171111.

EU kan bli större - medlemsförhandlingar om Serbien och Montenegro. Det blåser nya vindar när det gäller en utvidgning av EU. Det är en fråga som kommit högre upp på dagordningen. Att utvidga EU utöver dagens 28 medlemmar har inte varit aktuellt på många år. I stället kommer unionen att krympa när britterna lämnar 2019. Men när det gäller Serbien och Montenegro pågår medlemsförhandlingar och frågan om att släppa in fler länder har nu kommit högre upp på dagordningen. Serbien har till exempel nära band till Ryssland och därför kan unionen ha intresse av att knyta landet närmare ett europeiskt samarbete. Men Christian Danielsson betonar samtidigt att de förändringar som behöver göras i länderna på västra Balkan inte är gjorda i en handvändning. "Det finns mycket kvar att göra. Det handlar om kampen mot korruption, om kampen mot internationell organiserad brottslighet, om rättsstatens funktionssätt och det handlar om värnandet om grundrättigheter, för att ta några exempel som är väldigt, väldigt viktiga." SR 171112.

Serbien kan bli EU-medlem - trots odemokratisk utveckling i landet. Serbien ser just nu ut att stå närmast på tur för ett framtida EU-medlemskap men kritiker menar att EU tar alltför lätt på den alltmer odemokratiska utvecklingen i landet. "Det här är ett land som enligt konstitutionen ska styras av regering och parlament, men istället har det alltmer blivit till en enmansshow," säger den serbiska journalisten Ljubica Gojgic. Det är presidenten, med formellt begränsad makt, som tagit över showen. Serbiens tidigare premiärminister Aleksandar Vucic ställde i våras upp i presidentvalet som han enkelt vann, men många, som Ljubica Gojgic, menar att det i praktiken fortfarande är Vucic som också har kontroll över regeringen. "Det är han, inte premiärministern, som inviger fabriker, meddelar löneförhöjningar och tar emot utländska besökare. Serbien har de senaste åren gått mot ett alltmer auktoritärt styre där landets ledare har kontroll över de viktigaste medierna, över rättsväsendet och över näringslivet," säger Lubica Gojgic. Men det här blundar man för i EU när det kommer till Serbiens förhandlingar om ett framtida medlemskap, menar hon, eftersom Aleksandar Vucic samtidigt ses som en pålitlig samarbetspartner och en garant för stabilitet i en orolig del av Europa. "Det finns till och med ett nytt ord för det här: Stabilocracy, stabilitet till priset av ett mer auktoritärt ledarskap," säger Ljubica Gojgic. Nyligen sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker att han räknar med ett serbiskt EU-medlemskap senast år 2025. Men systrarna Vesna Humanov och Nataša Radoja som säljer konst på en gågata i Belgrad tror inte på något EU-medlemskap. "Varför skulle de vara intresserade av att få med Serbien? Och här förstår vi ju inte ens vad det innebär att vara EU-medlem," säger Vesna Humanov. SR 171115.

FN: En skandal för mänskligheten. I ett reportage från CNN syns hur afrikanska migranter på väg mot Europa säljs som slavar i Libyen. FN:s människorättschef riktade i veckan hård kritik mot situationen i landet. I ett reportage visar CNN hur afrikanska män säljs som slavar i Libyen. En auktion där människor är handelsvara. "Vad hände med männen från Niger?" frågar en av köparna. "De är sålda," blir svaret.En reporter med dold videokamera bevittnar hur män blir sålda i dunkelt ljus på kvällen vid en byggnad i ett samhälle i Libyen. Buden kommer in ett efter ett. Det hela går väldigt snabbt. Auktioner äger rum regelbundet i flera samhällen i Libyen, enligt CNN. Reportern saknar ord efter det hon sett. "Det är troligtvis något av det mest ofattbara jag sett," säger hon. Slavhandel är ett av de värsta brotten man kan begå. Det är brott som aldrig kan tillåtas av något land - det finns en överordnad rättsprinicip om det. Efter diktatorn Khadaffis fall i Libyen har det rått laglöshet i landet. Afrikaner från olika länder blir utsatta för fruktansvärda brott inlåsta av människosmugglare och på vägen över Medelhavet till Europa. Historierna om slavhandel har kommit länge. Tortyrskador som CNN visar påminner om de jag sett under flera år hos migranter när de kommit i land i Italien efter resan från Libyen. Ofta är det brännmärken av cigaretter och elchocker och skador av slag från käppar. I ett flyktingläger i Libyen beskriver en ung man att han sålts men tagit sig bort från en slavtillvaro. Han berättar om hur de blivit slagna, om elchocker och säger att många dog. FN:s människorättschef uttalade i veckan att EU:s politik att sända tillbaka människor till fängelserna i Libyen är omänsklig. Han beskrev lidandet migranterna måste utstå som en skandal för mänsklighetens samvete. FN:s observatörer som nyligen besökte Libyen var chockade över hur migranter var inlåsta och staplade på varandra. Organisationen kräver nu att Libyen utreder brotten. SR 171219.

Zimbabwes president Robert Mugabe har avgått. Zimbabwes president Robert Mugabe har avgått, uppger parlamentets talman, enligt AP. Enligt Reuters kommer Emmerson "Krokodilen" Mnangagwa att sväras in som ny president inom 48 timmar. I ett brev till parlamentets talman skriver Mugabe att han lämnar sin post för att möjliggöra en smidig maktöverlämning. Parlamentets talman Jacob Mudenda läste upp Mugabes avskedsansökan för parlamentarikerna som i dag börjat diskutera att ställa presidenten inför riksrätt. Mnangagwa, som ännu inte återvänt till Zimbabwe, uppmanade tidigare under dagen Mugabe att avgå. Mnangagwa säger att han fört samtal med president Robert Mugabe och bjudits in att återvända till landet, men att han inte kommer att göra det förrän han känner sig säker. Enligt nyhetsbyrån Reuters säger Emmerson Mnangagwa att han flydde landet efter att ha hört talas om planer på att han skulle "elimineras". SR 171121.

Mladic får livstid för folkmord. FN-tribunalen i Haag fäller Ratko Mladic på tio av elva åtalspunkter, bland annat folkmord och brott mot mänskligheten. Han döms till livstids fängelse. I egenskap av befälhavare över de bosnienserbiska styrkorna spelade Ratko Mladic en avgörande roll i folkmordet i Srebrenica, enligt FN-tribunalen i Haag. "Bosniens slaktare" bidrog genom sitt agerande "betydligt" till att brotten folkmord, förföljelse, utrotning, mord och omänsklig behandling genom tvångsförflyttningar begicks i och omkring Srebrenica. Det slår domaren Alphons Orie fast. Avsikten ska ha varit att eliminera bosnienmuslimer från Srebrenica. Alphons Orie konstaterar att de bosnienserbiska styrkorna systematiskt sorterade ut bosnienmuslimska män i stridbar ålder, vissa så unga som 12 år och andra upp till 60 år. De andra, som transporterades iväg, intalades att männen skulle komma efter senare. "De kom aldrig," säger Alphons Orie, och tillägger att "flera tusen" män och pojkar systematiskt mördades. Ratko Mladic beordrade personligen bombningar och beskjutning av Sarajevo, slår domaren fast. Mladic beslutade även att skära av leveranserna av förnödenheter till Sarajevo för att tvinga befolkningen att ta sig ut ur staden vilket innebar att de utsattes för beskjutning, tillägger domaren. Rättegången har beskrivits som en av de absolut viktigaste i domstolens historia — Mladic betraktas som den som regisserade stora delar av den etniska rensningen i Bosnien. Folkmordet i Srebrenica, då runt 8 000 muslimer kallblodigt dödades, sticker ut. Men Mladic anklagas även för att ha spelat en ledande roll i belägringen av Sarajevo då omkring 10 000 människor beräknas ha dödats. Domen markerar även slutet på den historiska Haag-domstolens verksamhet, som upprättades 1993. Vid årsskiftet stänger Internationella brottmålsdomstolen för före detta Jugoslavien (ICTY). Totalt har 161 personer åtalats för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord i det forna Jugoslavien mellan 1991 och 2001. Ratko Mladics advokat säger att domen kommer att överklagas. SR 171122.

3D-vapen kan användas vid terrorbrott. Tullverket är oroat över att så kallade 3D-vapen ska användas vid terrorbrott. Vapnen som är av plast skrivs ut med hjälp av en 3D-skrivare och syns inte vid säkerhetskontroller. Hittills har en handfull 3D-vapen beslagtagits i Sverige. Det handlar om vapen som är utskrivna med 3D-skrivare och gjorda i plast. Tullverket oroas över utvecklingen och att dessa vapen ska användas vid terrorbrott. "De här vapnen är så lätta att dölja," säger Karl Hertting vid underrättelseverksamheten vid Tullverket. Han fortsätter: "De kan användas i många miljöer. Det kan vara flygplan, riksdagshuset eller diverse olika typer av skyddsobjekt, platser där beväpnade personer inte ska uppehålla sig." Traditionella vapen som är av metall upptäcks i en säkerhetskontroll, men 3D-vapnen har en annan densitet och kan dessutom vara printade i delar som inte på nåt sätt liknar ett vapen. Delarna kan sedan sättas ihop när säkerhetskontrollen passerats. "Det är ett sätt att undgå upptäckt helt enkelt, att ett vapen inte ser ut som ett vapen och är tillverkat i ett material som är svårare att upptäcka med de tekniska hjälpmedel vi har," säger Karl Hertting. På Nationellt forensiskt centrum har man provskjutit de 3D-vapen som beslagtagits. Än så länge råder förundersökningssekretess men att det går att skjuta skarpt med ett plastvapen är det ingen tvekan om. "Det går att bygga vapen som kan avfyra skarp ammunition och skjuta kulor, med en 3D-skrivare - det råder det ingen tvekan om," säger Patrik Hertzman, förste forensiker i Linköping. Problemet med 3D-vapen är känt även från andra länder. Inom Europeiska samverkansorganet mot brottslighet, Europol, diskuteras nu frågan om plastvapnen, främst med tanke på terrorbrott. "I det här internationella samarbetet är ju terrorfrågan ganska påtaglig och det är utifrån det perspektivet man pratar om det," säger Karl Hertting. SR 171122.

Ratko Mladic - "Bosniens bödel", fälld för folkmord och brott mot mänskligheten. I dag föll domen mot Ratko Mladic, han fälls på tio av elva åtalspunkter, bland annat för folkmord och brott mot mänskligheten. Han döms till livstids fängelse. Vem är han - armébefälhavaren, motiverad av serbisk nationalism - som gjorde sig skyldig till tusentals människors död? Tillsammans med den bosnienserbiske presidenten Radovan Karadzic har Mladic kommit att symbolisera den serbiska kampanjen för etnisk rensning av kroater och bosniaker (bosnienmuslimer). Mladic beskrivs som en hänsynslös armébefälhavare motiverad av serbisk nationalism. Mladic dirigerade också förberedelserna för massakern på 8 000 muslimer i Srebrenica i juli 1995. De pojkar och män som avrättades när bosnien-serbiska styrkor intog staden slängdes i massgravar. Många anhöriga hittade bara delar av sina släktingars kvarlevor. Massakern är i internationell rätt erkänd som ett folkmord. Efter 16 år på flykt greps Mladic i maj 2011 i den serbiska byn Lazarevo, åtta mil norr om Belgrad, där han levde på sin kusins gård under taget namn. Ett anonymt tips röjde till sist hans hemliga hemvist, och polis kunde gripa honom. SR 171122.

Fler turkar i Sverige misstänker att de kartlagts av regimen. Ekot har berättat att polisen utreder flera anmälningar från regimkritiska turkar i Sverige som säger sig ha blivit hotade och kartlagda av företrädare för turkiska staten. Och det är fler som menar att de utsatts, men som ännu inte vänt sig till polisen. En av dem är Ihsan Baysal som är knuten till det prokurdiska partiet HDP. "Jag fick ett sms, där det stod att "dina uppgifter har sålts till Turkiet för 200 000 svenska kronor". Jag försökte ringa numret, men fick inget svar." I samband med de turkiska valen år 2015 jobbade Ihsan Baysal som valarbetare åt det prokurdiska partiet HDP. Då åkte han ofta till Turkiet dels för att hälsa på sina släktingar och dels för olika politiska och kulturella aktiviteter. Men efter att Erdogan förklarat krig mot HDP fick Baysal hotelser, berättar han, och han undviker nu att åka till sitt hemland. "Jag söks av säkerhetstjänsten i Turkiet." Polisen utreder alltså flera anmälningar från turkar i Sverige som säger sig ha blivit hotade och kartlagda, en utredning som Metro var först att rapportera om. Ekot har pratat med flera boende i Sverige med turkisk bakgrund som berättar att de får hotelser och är oroliga att deras namn har skickats till turkiska myndigheter som "landsförrädare". Personerna vi har pratat med kommer från olika politiska rörelser. Det gemensamma är att de är kritiska till dagens turkiska styre. I augusti greps författaren Hamza Yalcin i Spanien efter att Turkiet utfärdat en internationell arresteringsorder via Interpol. Han var häktad i två månader innan han fick komma hem till Sverige. Yalcin är övertygad om att hans namn hade skickats till Turkiet av regimtrogna i Sverige. "Folk hade skickat information till Turkiet mot mig, för jag hade alltid varit politisk aktiv i Sverige." Varför tror du att folk kan ha skickat ditt namn härifrån? "Det är regeringens folk. Det är Erdogans folk. De tycker att de har en uppgift att motarbeta oppositionen även i Europa." SR 171124.

Liberaler vill se ett Europas förenta stater. Sveriges mest EU-vänliga parti, Liberalerna, fortsätter att driva på för mer makt till Bryssel. Det är framför allt Liberala ungdomsförbundet och partiets EU-parlamentariker som vill se ett mer federalt Europa, ett slags Europas förenta stater. På Landsmötet nyligen lyckades ungdomsförbundet få igenom en motion om detta. I det Liberala partiprogrammet står det redan i dag att partiet har en vision om ett federalt Europa, men Joar Forssell vill att det ska vara mer än en vision. Arbetet borde dra igång nu. Men partiledare Jan Björklund tycker inte att målet med en federation behöver gå så långt som ett Europas förenta stater. "Det tror jag inte är aktuellt. Vad det handlar om är att vi behöver samarbeta kring fler frågor där EU måste ha överstatliga muskler på fler områden: Klimat och miljö, asylpolitik, terrorism och brottsbeskämpning, till exempel. Vi är beredda att ge EU en viss beskattningsrätt, till exempel genom en europeisk koldioxidskatt," säger partiledaren Jan Björklund. SR 171127.

Klart: Inleder militär attack mot slavhandlare i Libyen. Nio europeiska och afrikanska länder samt FN, EU och Afrikanska unionen enades sent i går kväll på det pågående toppmötet i Elfenbenskusten om att inleda militära och polisiära attacker mot slavhandlarna i Libyen. Tevekanalen CNN:s reportage häromdagen som visade att afrikanska migranter i Libyen säljs på auktion som slavar har väckt bestörtning världen över. Frankrikes president Macron drev i går kväll fram ett extra krismöte om slavhandeln i Libyen. "Detta initiativ syftar till att inleda konkreta militära och polisiära operationer på fältet," sade president Emmanuel Macron i en intervju med tevekanalen France24 och fransk radio. Tanken är att inom de närmaste dagarna evakuera migranterna som sitter fast i slavhandlarnas läger och misshandlas där. Sedan ska man föra tillbaka dem till sina hemländer med hjälp av FN:s migrationsorganisation IOM. På frågan "beväpnad militär" svarar Macron att det inte handlar om att förklara krig med ett land som befinner sig i en övergång mot demokrati, Libyen, men att angripa smugglarna och slavhandlarna. Men militär och polis sätts in. Sanktioner riktade mot enskilda personer i Libyen och reseförbud kan bli andra åtgärder. Nio länder, bland andra Frankrike, Tyskland och Italien, Tchad och Niger, står bakom beslutet, liksom FN, EU och AU. Även Libyen står bakom beslutet och har gått med på att hjälpa till att identifiera var de barbariska övergreppen utförs. De nio ländernas säkerhetstjänster ska också inleda ett tätt samarbete för att kunna namnge slavhandlarna, som självklart ska ställas inför rätta, enligt Frankrikes president. Han beskrev i intervjun att smugglarna ibland har nära kontakter med terrorister i Sahara och de finansierar deras verksamhet. SR 171130. Kommentar: Bra initiativ av Macron. Slavhandlarna måste bekämpas och fångarna måste bli fria. Det kan finnas mellan 400 000 och 700 000 migranter som är fast i Libyen.

EU svartlistar 17 skatteparadis. EU:s finansministrar enades idag om att sätta upp 17 länder på EU:s svarta lista över skatteparadis. Inför hotet att hamna på svarta listan hade flera länder backat och lovat att andra sin skattelagstiftning. Och nu är det alltså bara 17 länder som pekas ut som skatteparadis, bland dem Sydkorea, Namibia, Tunisien och Förenade Arabemiraten. 47 länder som låg i farozonen fördes istället upp på en grå lista över länder som lovat ändra sina skatteregler. Och åtta länder som drabbats av orkaner fick uppskov och ska bedömas i början av nästa år. EU-länderna uppmanas nu att sätta press på de svartlistade länderna. Men EU-kommissionen hade velat gå betydligt längre och se ekonomiska sanktioner. Det måste få konsekvenser om man missköter sig, sa skattekommissionär Pierre Moscovici i en kommentar. Men den frågan ska nu tas upp vid en senare tillfälle. SR 171205.

Erdogan i historiskt besök till Grekland. I dag anländer Turkiets president Tayyip Erdogan till Aten. Inte sedan 1950-talet har ett turkiskt statsöverhuvud besökt Grekland. Relationen mellan länderna har länge varit spänd, samtidigt är Grekland mycket mån om att EU:s medlemskapsförhandlingar med Turkiet lever vidare. För Grekland är det en fråga om säkerhet och stabilitet, säger Constantinos Filis, forskningsledare vid Institutet för Internationella relationer i Aten. De senaste två åren har tonläget mellan länderna från och till varit ganska tillspetsad, bland annat på grund av att Turkiet upprepade gånger kränkt grekiskt luftrum. Och när Grekland tidigare i år sade nej till att lämna ut åtta turkiska militärer som flydde landet efter den misslyckade kuppen förra sommaren, blev reaktionerna från Turkiet mycket starka. Bland annat har man hotat med att riva upp det flyktingavtal som Turkiet och EU kom överens om förra året, för att få ett stopp på den stora flykting- och migrantströmmen över Egeiska havet till Grekland. Under hösten har båttrafiken åter börjat öka och läget är just nu kritiskt på grekiska öar som Lesbos, Samos och Chios med överfulla flyktingläger. Samtidigt som president Erdogan anländer till Grekland fortsätter också många turkiska medborgare att fly med båt till just Grekland, undan det politiska förtrycket i hemlandet. För två veckor sedan drunknade en hel familj, som enligt turkiska medier anklagades för kopplingar till Gülenrörelsen, när deras båt kapsejsade utanför Greklands kust. En annan fråga som troligen kommer behandlas är den olösta konflikten om den delade ön Cypern där båda sidor skyller på varandra för att fredssamtalen tidigare i år bröt samman. SR 171207.

EU drar Polen, Ungern och Tjeckien inför EU-domstolen. EU-kommisisonen beslutade i dag att dra Ungern, Polen och Tjeckien inför EU-domstolen för att de vägrat ställa sig bakom beslutet att omfördela flyktingar mellan EU:s medlemsländer. "Vi tvingas nu dra Ungern, Polen och Tjeckien inför rätta eftersom de vägrat visa solidaritet med Grekland och Italien och ta emot asylsökande därifrån," sa EU-kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans på en presskonferens i Bryssel. Det var hösten 2015 som EU-länderna beslutade att avlasta Grekland och Italien och omfördela drygt 100 000 asylsökande därifrån till andra länder. Men de tre länderna, Ungern, Polen och Tjeckien har motsatt sig att ta emot flyktingar. Ungern och Slovakien ansåg att EU inte har befogenhet att tvinga ett land att ta flyktingar, och överklagade beslutet till EU-domen, men förlorade. Om de tre länderna nu fälls i EU-domstolen riskerar de höga böter. EU-kommissionen vädjade i dag också till EU-länderna att försöka överbrygga motsättningarna kring den gemensamma asylpolitiken, där flera lagförslag hamnat i långbänk. Det mest omstridda förslaget - revidering av den så kallade Dublinförordningen - handlar om att EU-länderna ska ta gemensamt ansvar och att alla ska tvingas ta emot flyktingar, men här har är oenigheten stor. Och här backar nu EU-kommissionen något och säger att det bara ska bli tvingande att ta emot flyktingar i en massflyktssituation. Till exempel om det utbryter krig i ett grannland och människor flyr för sina liv. "Då måste alla ställa upp. Inget EU-land kan vara fripassagerare," säger Frans Timmermans. SR 171207.

Storbritannien och EU överens - öppnar för ny fas i brexitsamtal. EU och Storbritannien har nått en uppgörelse som öppnar för nästa fas i brexitsamtalen, meddelar EU-kommissionen. Notan för Storbritannien kommer att landa på 400 miljarder svenska kronor. Enligt en talesperson för Theresa May kommer Storbritanniens "nota" för EU-utträdet att landa kring 35—39 miljarder pund — motsvarande drygt 40 miljarder euro, eller 400 miljarder svenska kronor, rapporterar Reuters. Talespersonen välkomnar EU:s planer på att så fort som möjligt kunna enas med Storbritannien om en övergångsperiod och uttrycker samtidigt gott hopp om att uppnå ett framtida frihandelsavtal inom nuvarande tidsram för förhandlingarna. SR 171208.

Sverige deltar i försvarsprojekt i EU. Idag sjösattes EU:s så kallade fördjupade försvarssamarbete där samtliga EU-länder utom Storbritannien, Danmark och Malta deltar. EU kommer att inleda med 17 konkreta militära projekt. Och Sverige ska att delta i tre av dem. Ett lett av Nederländerna handlar om att underlätta för militära förband att förflytta sig över landsgränser i Europa, en fråga som även förvarsalliansen Nato prioriterar eftersom underhållet av vägar och broar ofta är kraftigt eftersatt. Ett annat projekt leds av Tyskland och handlar att bygga upp ett högkvarter för militär sjukvård, som till exempel fältsjukhus. Och det tredje där Sverige kommer att samarbeta med Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien, handlar om ett kunskapscentrum för utbildning av soldater. Sverige deltar idag i EU:s samtliga utbildningsinsatser utomlands - i Somalia, Mali och Centralafrikanska republiken - och vi har mycket att bidra med, säger Mikael Claesson, brigadgeneral på Försvarshögkvarteret. "Vi är utomordentligt erfarna när det gäller att träna utländsk militär, soldater och officerare i olika krisregioner, där har vi mycket erfarenhet vi kan bidra med," säger Mikael Claesson. SR 171211.

Bakslag för May efter förlust i omröstning. Det brittiska parlamentet tvingar premiärminister Theresa May att göra ett tillägg i lagförslaget om brexit. Något som anses kunna försvåra Storbritanniens förhandlingar om utträdet med EU. Med bara några rösters marginal godkände underhuset en lagändring som innebär att parlamentsledamöterna ska få rösta om det slutgiltiga avtalet mellan Storbritannien och EU. Flera ledamöter inom Theresa Mays eget parti röstade mot regeringens linje. I praktiken innebär beslutet att parlamentet får makten att lägga in veto mot ett brexit-avtal, rapporterar nyhetsbyrån AP. Resultatet är ett stort nederlag för Theresa May, säger Claes Aronsson, Sveriges Radios korrespondent i London. "Tillägget innebär att inget avtal kan godkännas utan att parlamentet säger sitt." SR 171213.

EU varnar Polen i historiskt beslut. EU-kommissionen tar ett historiskt beslut och aktiverar artikel sju för första gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2007. Kommissionen vill varna Polen för att bryta mot EU:s demokratiska principer. Beskedet från EU-kommissionen i dag sätter press på Polen och kan i förlängningen utlösa sanktioner mot landet, som bland annat kan förlora sin rösträtt. - Det är med tungt hjärta som vi har valt att utlösa artikel sju, sa Frans Timmermans, EU-kommissionens vicepresident, under en pressträff. "Jag stod framför er i juni och sa att situationen var nära att vi skulle behöva utlösa artikel sju. Sedan dess har situationen försämrats och vi har inget annat val." I botten handlar det om flera kontroversiella lagar som den polska konservativa regeringen vill driva igenom i Polen, speciellt de som kritiker menar ger politisk kontroll över domstolsväsendet. Polens justitieminister säger dock att landet kommer fortsätta reformera sitt rättssystem enligt plan, rapporterar nyhetsbyrån AP. För att utlösa artikel 7 krävs det att 22 av 28 medlemsländer röstar för. För att sedan gå vidare med specifika sanktioner krävs dock att samtliga medlemsstater röstar för. Men att det går så långt är osannolikt eftersom Ungern redan sagt att man kommer rösta emot. SR 171220.
Polen: Vi fortsätter - oavsett vad EU säger. Reaktionerna i Polen på dagens beslut i Bryssel lät inte vänta på sig - trots att premiärministern redan förra veckan förutspådde att EU skulle börja agera för att aktivera artikel 7. EU motsätter sig bland annat de omstridda lagförändringarna i rättsväsendet som den polska regeringen vill genomföra. I Polen har premiärminister Mateusz Morawiecki på Twitter kommenterat EU:s beslut att Polen "håller fast vid rättsstatsprincipen, på samma satt som EU gör" och att "domstolsreformen i Polen är en nödvändighet". SR 171220.

Seger för partierna som är för självständighet i Katalonien. I valet i Katalonien var det ett av "nejpartierna"; högerliberala Ciudadanos som blev största parti. Men även de tre partierna i valet som är för självständighet, stärkte sina positioner och får absolut majoritet i regionparlamentet. Att självständighetssidan stärks är just det valresultat som premiärminister Mariano Rajoy inte ville ha. Istället för lag och ordning, så har de katalanska väljarna, med ett valdeltagande på nära 82 procent visat att de fortfarande vill ha självständighet och att de vill fortsätta sin trots mot centralregeringen i Madrid. De tre partier som är för självständighet, får egen majoritet i parlamentet med 70 av de 135 platserna, men inte en majoritet av rösterna, enligt det preliminära resultatet. Så frågan om självständighet riskerar att fortsätta bekymra Mariano Rajoy, och separatisterna hoppas tvinga fram ett EU-engagemang i frågan. SR 171222.

Italiensk irritation över österrikisk önskan. Österrikes nya regering vill erbjuda den tyskspråkiga minoriteten i Italien österrikiskt medborgarskap. Initiativet riskerar att riva upp gamla sår i frågan om den omstridda provinsen Sydtyrolen. Initiativet kommer efter påtryckningar från det högerpopulistiska Frihetspartiet, FPÖ, i Österrikes nybildade koalitionsregering. - Det var viktigt för oss att ta med ta med sydtyrolarnas önskemål i regeringsprogrammet, sa FPÖ-ledaren och viceförbundskansler Heinz-Christian Strache, och provocerade därmed redan på regeringens första dag grannlandet i söder. En stor majoritet av befolkningen i provinsen Sydtyrolen är tyskspråkig. Italien fick området som krigsbyte efter första världskriget. Från italienskt håll kritiseras den nya österrikiska regeringen för att underblåsa nationalistiska stämningar. EU-parlamentets italienske talman Antonio Tajani talade om österrikiska fantasier och påpekade att nationalismens tid är över i Europa. SR 171225.

Nytt globalt skuldrekord: 233 000 miljarder dollar. Den globala skulden fortsätter att ticka uppåt mot nya rekordnivåer, skriver Bloomberg och hänvisar till en analys av Internationella finansinstitutet. Under tredje kvartalet 2017 uppgick den globala skulden till 233 000 miljarder dollar, motsvarande omkring 1,9 miljoner miljarder kronor. Det är 16 000 miljarder dollar högre än i slutet av 2016. The United Nations calculates the global population is 7.6 billion, suggesting the world’s per capita debt is more than $30,000. Bloomberg 180105.
Dow Jones stänger över 25 000 punkter för första gången någonsin i torsdagens handel på Wall Street. Industriindexets värde har därmed fördubblats på drygt fem år - i mitten av november 2012 stod Dow på 12 588 punkter.

Hälften så många migranter nådde Europa 2017. Migranter undviker konfliktlandet Libyen i allt högre grad, då antalet flyktingar som tagit sig över Medelhavet halverats. Förra året kom 171 635 migranter till Europa över Medelhavet, jämfört med 363 504 året innan. 2015 var siffran över en miljon. Nästan 70 procent av dem som kom till Europa förra året anlände till Italien. Dagen 180107.

Rapporter om övergrepp inom FN-administrationen. Flera FN-anställda beskriver sexuella övergrepp inom världsorganisationens olika kontor i världen för tidningen the Guardian i dag. Det råder en tystnadskultur, enligt många. Flera kvinnor som rapporterat om övergrepp inom FN-systemet har tvingats bort från sina jobb, skriver the Guardian. Tidningen har intervjuat personer vid flera olika kontor i tio länder. Anställda och före detta anställda har ställt upp anonymt. 15 personer berättar att de utsatts för sexuella övergrepp eller trakasserier de senaste åren, de värsta anklagelserna gäller våldtäkter. En konsult inom FN:s matprogram beskriver trakasserier av en chef och betonar hur karriären blir förstörd om det rapporteras. En annan kvinna berättar att trots medicinska bevis och vittnen efter en våldtäkt, som hon anklagar en högre chef för, så ledde inte FN:s interna utredning till något. Både anställda och advokater som the Guardian intervjuat beskriver hur FN inte vidtagit åtgärder mot personer som anklagats trots bevis och vittnen. Det finns fall där FN-utredare inte heller pratat med huvudvittnen. Många i höga ledningsfunktioner inom FN är män och kvinnliga anställda och praktikanter beskriver hur de utlovats karriärmöjligheter genom ett utbyte mot sex. Högt uppsatta kan ha en straffrättslig immunitet så att de slipper rättegångar. Att organisationen arbetar i länder där rättsliga system inte fungerar gör det komplicerat också när det gäller personer utan en sådan immunitet. FN har länge också kritiserats för att ha misslyckats med att utreda övergrepp mot lokalbefolkningar under operationer i länder som Centralafrikanska Republiken och Haiti. Svenske FN-tjänstemannen Anders Kompass är en av dom som blivit motarbetad av FN när han som visselblåsare påtalade sådana övergrepp och han fick också internationell uppmärksamhet. Under den senaste tidens medierapportering i världen om hur kvinnor utsätts för övergrepp och trakasserier på sina arbetsplaster har också pressen ökat på FN att vidta mer åtgärder. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har uttalat en nolltolerans mot övergrepp, att frågan är prioriterad och att organisationen vidtar åtgärder som en hjälplinje för utsatta samt en utredning av omfattningen. SR 180119.

Polen kallar EU-kritik för påhitt. Läget är fortsatt spänt mellan Polen och EU, efter att Kommissionen skarpt varnat Polen för att genom en rad juridiska reformer urholka rättsstaten. Ekot har fått en exklusiv intervju med en av dom ansvarige för reformen, Lukazs Piebiak, domare och vice justitieminister, som svarar på EU:s kritik: EU:s agerande mot Polen handlar inte alls om våra juridiska reformer, byråkraterna i Bryssel vill bara hitta nåt för att straffa det polska folket för att dom vågat välja en vad Lukazs Piebiak kallar "konservativ regering". "Om man vill slå en anka kan man alltid hitta en pinne", ett polskt ordspråk passande för EU:s agerande mot Polen, enligt Polens vice justitieminister Lukazs Piebiak. Enligt honom kräver folket reformer för att rättsväsendet ska effektiviseras och dessutom behövs dom för att rensa ut domare som tidigare varit aktiva inom kommunistsystemet, säger Lukazs Piebiak. Sedan partiet Lag och Rättvisa kom till makten 2015 har flera juridiska reformer genomförts i snabb takt. Dom rör bland annat författningsdomstolen, högsta domstolen, åklagarväsendet och det så kallade nationella domstolsrådet. EU och en stor del av landets domarkår menar att domstolsväsendet blir politiserat och mindre oberoende i och med reformerna. Chefen för högsta domstolen har till och med kallat reformerna en statskupp. Kritik som Lukazs Piebiak avfärdar helt, han menar att domarna i själva verket blir mer oberoende i och med reformerna. Jag frågar hur han kan säga mer oberoende när till exempel parlamentet får mer inflytande över det nationella domstolsrådet och hur domare utses. Och då får jag visst medhåll. Reformen som rör det nationella domstolsrådet kan göra domstolsväsendet mer politiserat, medger Lukazs Piebiak. Men, fortsätter han, "Det här är nåt nytt, låt oss se hur det funkar, jag är optimistisk." SR 180119.

Tillväxten i världen ökar snabbare. Världsekonomin präglas av högkonjunktur och tillväxten går fortare än vad prognosen visade i höstas. Det säger Internationella Valutafonden, IMF idag. "Alla tecken tyder på att den tillväxt vi har sett sedan 2016 kommer att förstärkas i år och nästa år." Det sa internationella valutafonden, IMF:s chef Christine Lagarde när hon lade fram en uppdaterad version av IMF:s årliga tillväxtbarometer, World Economic Outlook. Skattesänkningen i USA ger en extra skjuts uppåt.Det kommer att ge fler investeringar i USA. Och det kommer i sin tur att sprida sig en del i övriga världen, eftersom USA är en så stor importör från andra länder. Enligt IMF har nästan alla prognoser för 2018 och 2019 reviderats uppåt, jämfört med vad som sades i Oktober. Världsekonomin väntas nu växa 3,9 procent i år och nästa år, vilket är några tiondelar högre än vad som bedömts tidigare. "Tillväxten är väl spridd över de flesta av världens länder, men det finns undantag som man måste vara medveten om," sa Christine Lagarde. "I en femtedel av utvecklingsländerna, sjönk inkomsten per person i fjol," förklarade Christine Lagarde. Men IMF varnar också för att frånvaron av oro kan få aktörerna på marknaden att leta efter så riskabla och lönsamma investeringar, att agerandet kan bli sårbart. IMF säger också att den starka tillväxten kan medföra att inflationen stiger snabbare än väntat och kan leda till räntehöjningar. SR 180122.

Forskare: EU:s avtal med Turkiet har lett till orättvisa för migranter. EU:s avtal med Turkiet att stoppa migranter från att ta sig i båtar till Europa har lett till diskriminering och orättvisa för migranterna, enligt sex forskare vid Utrechs universitet i Nederländerna. De har granskat avtalets konsekvenser i Grekland och Turkiet, men även i Pakistan och i hemlandet Nederländerna. Forskarna är mycket kritiska till avtalet - i synnerhet som det används som modell för överenskommelsen med Libyen. En av forskarna, Ilse van Liempt, talar om problem dels i att genomföra alla delar i EU-Turkiet-avtalet, dels redan i avtalets konstruktion. "Det är diskriminerande," säger hon, migranter buntas ihop efter nationalitet i stället för att enskilda skyddsbehov uppmärksammas. Syrier behandlas förmånligare än alla andra nationaliteter, fortsätter hon, medan till exempel pakistanier redan från början betraktas som personer endast på jakt efter ett bättre ekonomiskt liv. "Vi har följt upp vad som hänt deporterade pakistanier och det visade det sig att många hade blivit illa behandlade, när de kom tillbaka till hemlandet." De sex forskarna upprepar också vad andra redan sagt - att Turkiet inte är ett säkert land att skicka tillbaka någon till. I teorin ska det gå att få skydd där, men verkligheten är en annan. "Många migranter har blivit inlåsta i förvar," säger Ilse van Liempt, medan andra inte har fått vård och skola som tänkt. Rapportförfattarna är mycket kritiska till att EU stjälper över ansvaret för migranter på icke-EU-länder och biträdande universitetsprofessorn van Liempt underkänner att EU-Turkiet avtalet kopieras med Libyen, ett laglöst land med mycket våld. "Det är en farlig trend att flytta ut EU:s gränser och jag tycker att vi bör vara mycket kritiska till konsekvenserna av denna typ av avtal," säger Ilse van Liempt vid Utrech universitet. SR 180129.

Båt förliste på Medelhavet - 90 uppges ha drunknat. 0 migranter uppges ha drunknat sedan en båt förlist utanför Libyens kust, enligt Internationella migrationsorganisationen. Olyckan inträffade på fredagsmorgonen, utanför Libyens kust. Tre personer kunde räddas. Överlevarna berättade för hjälparbetare att de flesta personer ombord båten ursprungligen kom från Pakistan, enligt IOM. Den uppgiften har dock inte kunnat verifieras. Omkring 90 personer ska ha mist livet i olyckan. "Det är förfärligt. Det blir mer än 300 personer totalt i år. Det här är en situation som olyckligtvis fortsätter från föregående år. Medelhavet har blivit som en kyrkogård för flyktingar och migranter, tyvärr," säger UNHCR:s talesperson Caroline Bach. "När man överlåter flykt från farliga ställen åt smugglare och kriminella gäng så går det såhär. Finns det inte lättillgängliga, lagliga vägar så tvingas människor att använda sig av olagliga och livsfarliga sätt. De har inget annat val," säger UNHCR:s talesperson Caroline Bach. Över 3 000 människor drunknade när de försökte fly över Medelhavet under 2017. Vanligtvis kommer migranter som reser över Medelhavet från afrikanska länder. SR 180202.

Polens president godkänner omstridd förintelselag. Polens president Andrzej Duda kommer att godkänna en omstridd lag som gör det straffbart att klandra Polen för nazisternas folkmord. Parlamentets överhus, senaten, antog tidigare lagen med röstsiffrorna 57-23. Lagen gör det olagligt att lägga skulden på polackerna för de tyska nazisternas brott mot mänskligheten under andra världskriget. Till exempel ska användning av frasen "polska dödsläger" kunna straffas med tre års fängelse. Dagen 180206.

EU splittrat om Västra Balkan. EU:s utrikesministrar var djupt splittrade när det gäller löftet till länderna på Västra Balkan att få bli medlemmar i EU, när de möttes i Bulgariens huvudstad Sofia i dag. "Jag är besviken, det går för långsamt. Varför ska det dröja ytterligare sju år innan Serbien och Montenegro kan bli medlemmar i EU," säger Peter Szijjarto, Ungerns utrikesminister. Förra veckan la EU-kommissionen fram en ny strategi för de sex länderna på Västra Balkan där de utlovades medlemskap i EU från år 2025. Men det är för sent, varnade flera utrikesministrar i dag. Risken är att andra stormakter - som Ryssland eller Kina - istället utökar sitt inflytande. EU kan inte stå passivt. Men EU ställer mycket hårda krav för att släppa in länderna på Västra Balkan. De måste genomföra reformer av rättsväsendet och komma till rätta med korruptionen och alla tvister mellan länder måste först vara lösta, som till exempel tvisten mellan Serbien och Kosovo eller mellan Makedonien och Grekland om rätten till namnet Makedonien. Men om EU:s dörr är stängd så riskerar istället de här konflikterna att förvärras, menade kritikerna. Men Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian försvarade tidtabellen. "EU kan inte se genom fingrarna, alla villkor måste vara uppfyllda," säger han. SR 180215.

Erdogan advisor threatens Greek officials not to set foot on Imia. In a further escalation of tensions in the Aegean, a chief advisor to Turkish President Recep Tayyip Erdogan has issued a direct threat to Greek Prime Minister Alexis Tsipras, his ministers and other Greek officials not to set foot on the islets of Imia whose sovereignty Ankara disputes. In comments on Turkish television, referring to Imia over which Greece and Turkey came close to war in 1996, Yigit Bulut said that Athens will "feel the anger of Turkey, worse than that in Afrin," referring to the Kurdish-controlled enclave in Syria where Turkish troops have engaged. "We will break the arms and legs of any officers, of the prime minister or of any minister who dares to step onto Imia in the Aegean," Bulut said, using unusually strong language. His comments came amid a spike in Turkish air space violations in the Aegean and an escalation of provocative rhetoric by Turkish officials over issues relating to territory in the Aegean. Earlier this week, the US Ambassador to Athens Geoffrey Pyatt expressed his concern over the possibility of an "accident" happening between Greece and Turkey in the Aegean. Express 180201.
Is Greece about to lose it with Turkey? Tsipras issues rare war warning as tensions mount. Prime Minister Alexis Tsipras said today Greece would not tolerate any move from Turkey after Turkish and Greek coastguard vessels collided close to disputed islets in the Aegean Sea. He said: "Our message, now, tomorrow and always, is clear... Greece will not allow, accept or tolerate any challenge to its territorial integrity and its sovereign rights." "Greece is not a country which plays games," Tsipras told an audience at the country's shipping ministry. The collision involving the two vessels occurred on Monday evening off Imia, known as Kardak in Turkish. Each side blamed the other for the incident. Turkey and Greece, NATO allies, have been at odds over a host of issues from ethnically split Cyprus to sovereignty over airspace and overflights. They came to the brink of war in 1996 in a sovereignty dispute over the islets, but tensions have eased since. Tensions between the two countries have been on the rise since a Greek court blocked the extradition of eight Turkish soldiers whom Ankara accuses of involvement in a failed coup against President Tayyip Erdogan in 2016. Yesterday Turkish advisor to Erdogan said Greece was "like a fly picking a fight with a giant." The chief advisor told Turkey’s TRT channel that he is “in no doubt" that the US has a plan to make Greece attack Turkey while its military is engaged in Syria. Turkey’s response, Yigit Bulut said, will be tough, adding that Greece is no match for Turkey’s might. It would be like a "fly picking a fight with a giant," he said and warned that terrible consequences would follow for Greece. Express 180215.
World War 3: Turkish politician promises to INVADE GREECE if victorious in the election. Turkey's leader of the Republican People's Party (CHP) has threatened to invade "18 Greek islands in the Aegean Sea" if he comes to power that could trigger World War 3 as president Recep Tayyip Erdogan continued his aggressive rhetoric after imposing his forces in Syria, it has emerged. Kemal Kiliçdaroglu declared that if he wins the country’s election when Turks go the polls next year he will wage war against Greece to take over the islands after declaring Athens has "no document" to ownership over them. He stated he would "invade and take over 18 Greek islands in the Aegean Sea, just as former Turkish PM Bulent Ecevit invaded Cyprus in 1974". Meanwhile, the inflammatory comments were supported by the head of the newly formed “Good Party", Meral Aksener, who will also make a bid to run Turkey and hinted that they could wage war against Greece. She remarked that “what is required must be done" in a post on Twitter. The statements come at a time when president Erdogan finds himself emboldened after conducting a military operation in the northern region of neighbouring Syria, Afrin. The leader recently warned Bashar al-Assad that he risked war with Ankara if he decided to intervene in the ongoing conflict in the northern area. In a recent speech, he continued his aggressive rhetoric and hinted he too could confront Greece after issuing a warning to "those who have crossed the line in the Aegean and Cyprus." He continued: "Their courage persists only until they see our army, our ships and our planes...Whatever Afrin is to us, our rights in the Aegean and Cyprus are the same. "Do not ever think that the natural gas exploration in the waters of Cyprus and the opportunistic attempts in the Aegean Sea drop off our radar. "Just as we disrupt the plots [in the region] through Operation Euphrates Shield and Operation Olive Branch [on Syria], and soon in Manbij and other regions, we can and we will disrupt the plots of those who engage in miscalculations on our southern border. "Our warships and air forces are keeping an eye on the area closely to intervene in every way when required." Mr Erdogan was keen to relive the glory days of the Ottoman Empire, also known as the Turkish Empire, and hinted that he could take back some of the lands that were lost when it collapsed in the early twentieth century. At the height of its power, the Ottoman Empire controlled the majority of southeastern Europe, Central Europe, Eastern Europe, western Asia and northern Africa. The empire became a vital mediator between the eastern and western worlds for six centuries. As part of its rule, the Ottoman Empire represented the Islamic Caliphate that launched wars of in the name of jihad. Express 180220.

Hatpropaganda och fascism präglar valrörelsen i Italien. Efter en valrörelse med mycket hatpropaganda i sociala medier och sammandrabbningar på gatorna, så går Italien till val om en vecka. I Milano var läget spänt i går när antifascister protesterade mot att fascister höll möte i Milano. I Rom arrangerades en demonstration mot rasism och fascism. "Vi är oroliga för fascismen och det hårdare samhällsklimatet, även om vi vet att Italien är en stark demokrati som har sin grund i motståndsrörelsen," säger Carla Nespolo som är ordförande för organisationen ANPI - med bakgrund i motståndsrörelsen och en av arrangörerna till gårdagens manifestation mot fascism och rasism i Rom. Valrörelsen har präglats av sammandrabbningar mellan antifascister och de fascistiska partier som deltar i valet, men också av hatpropaganda i sociala medier. Det är mest högern- och extremhögern och ofta partiledarna själva, som sprider hatpropagandan, enligt människorättsorganisationen Amnesty Internationals årsrapport. 95 procent av partiernas uttalanden är diskriminerande, rasistiska, stereotypa eller hatiska, enligt Amnesty. De riktas mot migranter, mot hbtq-personer och kvinnor bland andra. Främlingsfientliga La Lega och partiet Italiens bröder med rötter i fascismen ingår i den högerallians tillsammans med Silvio Berlusconis parti Forza Italia, som verkar vara nära att få egen majoritet i valet. Om de inte får majoritet så spekuleras det i möjligheten att Berlusconi bildar koalition med regerande centervänsterpartiet Demokratiska partiet, PD. Partiledaren för PD Matteo Renzi talar om våld istället för fascism för att undvika konflikt. Men Danilo D'Augustino från fackföreningsrörelsen Cgil anser att det borde vara självklart att ta avstånd från en odemokratisk rörelse som fascismen, som dessutom är ett brott, enligt grundlagen. "Lika självklart är det att ta avstånd från våld oavsett om det kommer från fascister eller antifascister," säger han. SR 180225.

Ungern kräver att chefen för FN:s råd för mänskliga rättigheter avgår efter kommentarer om Orban. Ungerns utrikesminister kräver att Zeid Ra'ad al-Hussein, högkommissarie för FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, avgår. Orsaken är de kommentarer som Zeid Ra'ad al-Hussein nyligen riktade mot Ungerns premiärminister Viktor Orban. Zeid Ra'ad al-Hussein har hållit ett tal där han pekar på farorna med den tilltagande främlingsrädslan (xenofobin) i Europa. Han pekade särskilt ut premiärminister Viktor Orban. Zeid Ra'ad al-Hussein nämnde premiärminister Viktor Orban som en av "de främlingsfientliga och rasistiska personer som eftersträvar etnisk, nationell och rasmässig renhet", skriver Deutsche Welle. "Xenofober och rasister i Europa uttalar sig utan att skämmas - till exempel Ungerns Viktor Orban" sade tidigare den här månaden att "vi vill inte ha vår färg ... beblandad med andra ..", sade Zeid Ra'ad al-Hussein då han öppnade den 37:e sessionen för FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Han hänvisade till ett tal som Orban höll den 8 februari då han sade att Ungern "inte vill bli ett mångfärgat land". "Vet inte de här personerna vad som händer med minoriteter i samhällen där dess ledare söker etnisk, nationell eller rasmässig renhet?" frågade Zeid Ra'ad al-Hussein i sitt tal.
Ungern: Det här är helt oacceptabelt. Ungerns regering är upprörd över Zeid Ra'ad al-Husseins kommentarer. Utrikesminister Peter Szijjarto har meddelat FN:s råd för mänskliga rättigheter att "det är klart att Zeid Ra'ad al-Hussein måste avgå. Han är inte värd sin position." Szijjarto sade att Zeid Ra'ad al-Hussein hade anklagat Ungern för att vara jämförbart med de värsta diktaturerna under det senaste seklet. Enligt den ungerska utrikesministern är det oacceptabelt och mycket opassande att FN-representanter anklagar medlemsstater och demokratiskt valda ledare. yle 180227. Kommentar: Mycket bra av chefen för FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Prognos: Femstjärnerörelsen blir största parti i Italien. Ledare: Luigi Di Maio. Rösterna i valet i Italien räknas fortfarande, men det är redan klart att valet är en stor framgång för två partier - Femstjärnerörelsen och La Lega. Femstjärnerörelsen får omkring 30 procent av rösterna. Det är en ökning med fem procent jämfört med förra valet och en triumf för partiet. Dock hade man helst behövt ytterligare ett par procent för att få verklig tyngd inför förhandlingarna som nu tar vid. Den största koalitionen blev Berlusconis högerallians, som tillsammans får 36 procent av rösterna. Inom alliansen får dock Berlusconis parti Forza Italia, med sina 13 procent, se sig besegrat av främlingsfientliga La Lega som får drygt 18 procent - en raketökning eftersom partiet bara hade fyra procent i valet 2013. När resultatet är bekräftat väntas kommentarer från partierna och sen tar förhandlingsfasen vid. Både Femstjärnerörelsen och högeralliansen kommer att hävda att de ska bli regeringsbildare och frågan om hur nästa regering ser ut, och när den kan börja jobba, lär dröja. Valets förlorare blev som väntat vänsteralliansen som får omkring 20 procent av rösterna. Av alla partier på vänstersidan ser bara utbrytarpartiet Liberi e uguali ut att klara sig över 3-procentspärren. SR 180305.

Ortodoxa greker i protest mot nytt läromedel. Ortodoxa greker går till storms mot vad de uppfattar som ett hot mot landets ortodoxa tro och lära. Cirka 2 000 personer marscherade i söndags till parlamentet i Aten. Syftet med manifestationen var att protestera mot ett nytt skolmaterial. Det nya läroboksmaterialet har en lite annan inriktning än det nuvarande. Det nya materialet ger mer utrymme åt andra kristna kyrkor och andra religioner som tidigare har behandlats i ganska negativa ordalag. Grekisk-ortodoxa kyrkan har under en tid kritiserat det nya skolmaterialet som ska införas i landets utbildningssystem. Till exempel har ortodoxa ledare kallat hela förfarandet med att ta fram ett nytt läromedel för "olagligt" och att det "strider mot landets konstitution". Dagen 180306.

Journalistmord i Slovakien engagerar EU-parlamentariker. I dag reser en delegation med EU-parlamentariker till Slovakien för att följa upp omständigheterna kring dubbelmordet för två veckor sedan på journalisten Jan Kuciak och hans fästmö. EU-parlamentet har ett ansvar för att skydda oberoende journalister, säger Manfred Weber, gruppledaren för den största partigruppen i parlamentet. "Europaparlamentet måste vara den drivande kraften för att bringa ljus i händelserna i Slovakien och skydda journalister," sa den tyske kristdemokraten som tagit initiativ till dagens resa. De åtta deltagarna företräder samtliga partigrupper och bland andra utskotten för budgetkontroll och medborgerliga fri- och rättigheter. Mordet på den undersökande journalisten Jan Kuciak och hans fästmö Martina Kusnirova är det andra journalistmordet i EU på ett halvår. Ännu har ingen misstänkt gripits men mycket tyder på samband med Kuciaks journalistiska gärning. Hans sista oavslutade reportage handlar om möjliga kopplingar mellan italiensk maffia och den högsta politiska ledningen i Slovakien. Förutom möten med politiker, journalister och mordutredare, ska EU-delegationen följa upp spåren i Kuciaks research, som handlar om omfattande korruption och förskingring av EU-bidrag. En träff med premiärminister Robert Fico är också inplanerad. Han beskylls för att med sina hätska utfall mot journalister indirekt ha bidragit till en aggressiv stämning som banat vägen för hot mot journalister och nu mord. Krav på hans avgång hörs från många håll. Även president Andrej Kiska har uppmanat Fico att ombilda regeringen eller utlysa nyval. Fico har svarat att presidenten destabiliserar landet och medverkar i en internationell sammansvärjning mot honom med hjälp av finansmannen George Soros. Många slovaker känner en enorm vrede över morden och det utbredda maktmissbruket. Imorgon, fredag, väntas åter stora demonstrationer runt om i Slovakien. SR 180308.

Grekiska militärer hotas av åtal i Turkiet. Den ansträngda relationen mellan grannländerna och Nato-medlemmarna Grekland och Turkiet har åter satts på prov efter att två grekiska militärer av misstag tagit sig in på turkisk mark. Nu hotas de av åtal och i Grekland växer oron för att Turkiet tänker utnyttja situationen för att dra politiska fördelar. "Vi i kommissionen hoppas på en smidig och positiv lösning, i en anda av grannsämja mellan två länder som dessutom är med i Nato," sade EU-kommissionens talesperson Margaritis Schinas när han kommenterade fallet under en pressträff i Bryssel för några dagar sedan. Men nu har över en vecka gått och de två grekiska militärerna sitter fortfarande fängslade i Turkiet. Enligt den turkiska nyhetsbyrån Anadolu kan de komma att åtalas för försök till militärspionage och för att ha gått in i ett förbjudet militärt område. Det har inte bekräftats från officiellt håll. Själva hävdar de båda militärerna, liksom det grekiska försvaret, att de av misstag förirrade sig in i Turkiet på grund av dåligt väder. En talesperson för Turkiets regering sade tidigare i veckan att man från turkisk sida inte tänker försöka få till någon slags utväxling mellan de båda grekerna och de åtta turkiska militärer som flydde i en helikopter till Grekland efter det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016. Turkiets ledning reagerade med stor ilska när en grekisk domstol förra året sade nej till Turkiets begäran om att få dem utlämnade. Och i Aten oroar man sig nu för att man från turkisk sida tänker utnyttja situationen politiskt. Under ett regeringsmöte i tisdags ska premiärminister Alexis Tsipras enligt grekiska medier ha sagt att varje försök från Ankaras sida att dra fördel av det inträffade vore, citat "till skada för Turkiet". I fredags beskrev Greklands försvarsminister Panos Kammenos de fängslade grekiska militärerna som "gisslan". Greklands regering har flera gånger i olika sammanhang uttryckt oro över ett alltmer aggressivt turkiskt beteende i Egeiska havet med regelbundna kränkningar av grekiskt luftrum och tidigare i år rammades en båt från grekiska kustbevakningen av en turkisk patrullbåt i en del av Egeiska havet som länderna fortfarande tvistar om. SR 180310.

Erdogan: Nato måste stödja den turkiska offensiven mot Afrin. I Syrien fortsätter Turkiet och dess allierade att närma sig den kurdkontrollerade staden Afrin nordväst om Aleppo. Samtidigt kritiserar Turkiets president Erdogan försvarsalliansen Nato för att inte stödja den turkiska offensiven. Sedan operation "Olivkvist", som den döpts till, inleddes den 20 januari har nu nästan 3300 stridande i Turkiets motståndarstyrkor neutraliserats. Det är ett samlingsbegrepp som den turkiska militären använder för att beskriva hur många motståndare som är satta ur spel, det vill säga att de är dödade, svårt skadade, tillfångatagna eller frivilligt har gett upp. Turkiet menar att målet är att säkra sina gränser och ser kurdstyret i Afrin som ett hot. De menar att de styrandes YPG-styrkor är lierade med PKK, som är terrorstämplade av Turkiet och en rad andra länder. Men Turkiet kritiserats för att ha bombat civila mål och dess allierade i Fria Syriska armén har anklagats för övergrepp mot civila. President Erdogan kritiserade i går Nato för att inte ställa sig bakom Turkiet. I ett tal frågade han sig var Nato gömmer sig och han anklagade organisationen för dubbelmoral eftersom Turkiet alltid skickar styrkor till konfliktområden när man blir ombedd, men menade att man själv inte får minsta stöd i gengäld. Erdogan uppmanade Nato att hjälpa Turkiet eftersom landets gränser är som han sa "under allvarligt hot". SR 180311.
Fakta: Turkiets offensiv mot Afrin. Turkiet och turkstödda syriska rebeller inledde angreppet mot Afrin i nordvästra Syrien den 20 januari 2018. Insatsen har fått namnet "operation olivkvist". Afrin är en av tre kantoner i ett område i nordvästra Syrien som står under halvautonomt kurdiskt styre sedan 2013. Det turkiska angreppet riktar sig mot den kurdiska YPG-milisen, som enligt Ankara är samma sak som PKK-gerillan, vilken under årtionden har gjort uppror mot den turkiska regeringen. PKK är terrorstämplat av USA, EU och Turkiet. Men YPG har också samarbetat nära med USA i kampen mot extremiströrelsen IS i Syrien - ofta under den kurdisk-arabiska alliansen SDF:s flagga. FN beräknar att 10 000-tals människor flytt striderna i Afrin. Det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar kriget från Storbritannien, uppgav på torsdagen att totalt 737 stridande dödats sedan Turkiet inledde sin militäroffensiv. Av de dödade har 391 krävts bland turkiska soldater och allierad milis och 346 på den kurdiska sidan, enligt SOHR. Ankara har medgett 42 stupade turkiska soldater. Det är oklart hur många civila som dödats. GP 180311.

Hur fick Martin Selmayr sådan makt? EU-parlamentet debatterar ikväll turerna kring hur Jean-Claude Junckers mäktige och omstridde stabschef Martin Selmayr fick den ännu mäktigare posten som Kommissionens generalsekreterare. Den 47-årige tysken Selmayr utsågs för två veckor sedan till generalsekreterare i kommissionen, efter en blixtsnabb procedur som ifrågasatts kraftigt av journalister och EU-parlamentsledamöter i Bryssel. Selmayr beskrivs som den som styr det mesta av arbetet i kommissionen, kommissionärerna sägs vara rädda för honom och han kallas ömsom för "Monstret", ömsom för Bryssels "Darth Vader". Det var den 21 februari på förmiddagen som Juncker själv kallade till presskonferens och meddelade att Selmayr skulle efterträda holländaren Alexander Italienar på posten som generalsekreterare för Kommissionen eftersom Italianer gått i tidig pension. Att Italianer som hade 2,5 år kvar på sin ämbetsperiod skulle gå i pension kom som en överraskning, både för journalistkåren i Bryssel och för kommissionärerna. Men även i Nederländerna har parlamentsledamöter krävt information om Italianers hastiga avgång. Ord står mot ord när det gäller hur tillsättningen av Martin Selmayr gick till. Enligt Kommissionen har regelverket följts till punkt och pricka. Medan journalister som Jean Quatremer på den franska tidningen Libération hävdar att Kommissionen ljuger och att Selmayr handplockats till jobbet. Selmayr som är tysk kristdemokrat säkrar nu ett fortsatt inflytande över Kommissionen även efter att Jean-Claude Juncker lämnar sin post i oktober nästa år. Utnämningen av Selmayr har mött hård kritik. I dag anordnar EU-parlamentet en debatt i frågan dit budget- och personalkommissionären Günther Oettinger kommer för att svara på frågor. Parlamentet väntas gå vidare med frågan och tillrätta en egen utredning. SR 180312.

Fler våldsamma konflikter än på 30 år. Våldsamma konflikter orsakar stora kostnader i världen. Varje år leder de till ett tapp på mer än 13 procent för världens samlade BNP. Det visar en ny studie från FN och Världsbanken som kartlagt bakgrunderna till konflikterna och hur de bäst undviks. Antalet länder med våldsamma konflikter i världen är fler än på 30 år. Något som, förutom att skapa ett stort lidande, även får enorma ekonomiska konsekvenser, säger Jago Salmon som är rådgivare på FN. SR 180314.

Länder i Afrika överens - bildar ett av världens största frihandelsområden. Efter flera års förhandlingar kom i dag 44 länder i Afrika överens om att bilda ett av världens största frihandelsområde. - Det här handlar om handel med varor och tjänster, den typen av komplexa produkter som driver höginkomstländer, sammanfattade Rwandas president Paul Kagame i det historiska frihandelsavtalet tidigare i dag. Det var på Afrikanska unionens toppmöte i Rwanads huvudstad Kigali som 44 av unionens medlemsstater tidigare i dag skrev under ett avtal om att skapa African Continental Free Trade Area - enligt AU själva världens största frihandelsområde. En produkt av två års förhandlingar och en stor prestigeseger för Afrikanska Unionen, vars vision handlar om ett allt mer integrerat Afrika. Flera afrikanska ledare har på sociala media uttryckt stolthet och förhoppningar om en ljusare ekonomisk framtid i dag. Men 44 länder är inte alla AU:s medlemsländer och bland annat har Afrikas största ekonomi och folkrikaste land Nigeria valt att stå utanför tills vidare, på grund av oenighet på hemmafronten. En påminnelse om att den process som nu kommer där de lokala parlamenten i alla 44 länderna måste ratificera avtalet, kan bli problemfylld. SR 180321.

Sverige används som skräckexempel i Ungern. Inför valet i Ungern lyfter regeringspartiet Fidesz upp migrationsfrågan som den allra viktigaste. Och de senaste veckorna har flera intervjuer med personer som utger sig för att vara svensk-ungrare lyft fram Sverige som ett avskräckande exempel i frågan. Under rubriken "exklusiv intervju" visade ungersk statskontrollerad tv i förra veckan ännu en intervju med en person som utger sig för att vara en svensk-ungrare som fått nog av Sveriges migrationspolitik. "Jag och min fru kan utan problem promenera i Budapest men här i Göteborg finns det platser som vi inte vågar gå till sig," säger mannen i intervjun. Han fortsätter och menar att i Sverige pratar man inte om de problem som finns kring migrationsfrågan, inte som i Ungern där man tydligt tagit ställning emot migranterna. Några dagar innan den här intervjun sändes på en tv-kanal som når hela befolkningen, publicerades en annan intervju med en kvinna som flyttat tillbaka till Ungern för att hon sade sig inte känna sig trygg i Sverige. Inslagen har fått stort genomslag i Ungern. "Jag såg på tv en man som bott i Sverige sedan 70-talet och han sa det blivit dåligt på grund av invandringen," svarar Laszló när jag frågar vilka medier han följer inför valet den 8 april. Det här sortens publiceringar är en del av regeringens kampanj, det säger Daniel Rényi som är journalist på den oberoende mediesajten 444.hu. Förut var det Norge som kritiserades men nu för tiden är det oftare länder som Sverige och Tyskland. "Den ungerska regeringen menar att vi närmar oss slutet på det Europa som vi nu har, och att Sverige är ett exempel på det," säger Daniel Rényi. Daniel Rényi oroar sig för vad nästa steg blir i anti-migrationspolitiken i Ungern, om Orbanregeringen får förnyat mandat av väljarna. Sedan valet för fyra år sedan har medieklimatet i Ungern polariserats ytterligare. Medier har köpts av personer som står regeringen nära och kritikerna menar att redaktionerna nu för fram Orbanregeringens agenda. Ungern är ett av de länder som i internationella mätningar visar på lågt förtroende för medierna, något som bekräftas av dem jag talar med. "Vi ungrare har lärt oss läsa mellan raderna," säger Szabolcs, som ändå tycker att mediesituationen är mer rättvis nu när regeringen också har tidningar och tv-kanaler som för fram deras åsikter. SR 180324.
Civilsamhället i Ungern varnar för ny lag. Det ungerska civilsamhället varnar för en allt hårdare ton från regeringens sida. Ett lagförslag som kallas för "Stoppa Soroslagen" riskerar, menar de, att bli dödsstöten för organisationer som bland annat ger stöd åt asylsökande i landet. "Budskapet är: Vi vill inte ha invandring, vi vill inte att ni ska jobba med de här frågorna och vi tänker använda alla tänkbara medel för att stoppa er," säger Márta Pardavi, som leder människorättsorganisationen Ungerska Helsingforskommitén. Hon har liknat det nu aktuella lagförslaget vid en bulldozer snarare än en lag och som, om den blir verklighet, hotar att rensa Ungern från organisationer som på olika sätt ger stöd till flyktingar och migranter i landet. Den ungerska Helsingforskommittén erbjuder till exempel juridisk hjälp åt människor som söker asyl i Ungern. Enligt lagförslaget måste den organisation som sponsrar, organiserar eller på annat vis stödjer migration söka tillstånd för sin verksamhet hos landets inrikesministerium som ska ta ställning till om verksamheten utgör en "nationell säkerhetsrisk" eller inte. Den som får tillstånd måste sedan betala 25 procent i skatt för eventuella bidrag som kommer från utlandet. Skatteintäkterna ska användas till förstärkt gränsskydd. Kritik mot lagförslaget har hörts bland annat från Tysklands regering men också från Europarådet för mänskliga rättigheter som menar att lagförslaget utgör ett hot mot bland annat organisationsfriheten, en grundläggande frihet i en demokrati. Men Zoltán Kovács, talesperson för Ungerns regering, säger att de organisationer som lagen riktar sig mot i själva verket, med pengar från utlandet, försöker underlätta illegal invandring. "Det måste vi sätta stopp för," säger Zoltán Kovács. Den senaste veckan har nyhetssändningarna i ungersk regeringskontrollerad tv toppats av rapporter om bland annat den Ungerska Helsingforskommittén, som anklagas för att söka lediga lägenheter i Budapest med syfte att placera flyktingar där. Helt osanna uppgifter, säger Márta Pardavi, men ett exempel på den kampanj som enligt henne nu pågår mot det ungerska civilsamhället. Om Viktor Orbáns parti Fidesz bildar regering också efter söndagens val är hon oroad för framtiden. "När det kommer till Orbán, premiärministern, är det ganska klart att han vill göra sig av med civilsamhället som står upp för demokratin." SR 180404.
Invandringsstopp - enda valfrågan i Ungern. Stopp mot invandring har varit det enda budskapet i valkampanjen i Ungern. Enligt kritiker är det ett sätt för regeringen att undvika andra frågor. Det ensidiga budskap har varit ett sätt för premiärminister Viktor Orbán att avleda väljarnas uppmärksamhet från andra stora problem i landet, säger Márta Pardavi som är chef för människorättsorganisationen Ungerska Helsingforskommittén. "Varje ungrare är oroad över sjukvården och korruptionen, de borde vara en stora valfrågor men regeringen Viktor Orbana har inte gjort dem till det," säger Márta Pardavi. Endast två personer per dag får söka asyl i Ungern och det går bara att göra det i de slutna transitzonerna vid den södra gränsen mot Serbien. Grips någon till exempel på stationen i Budapest utan id-handlingar så förs personen direkt iväg till transitzonen och en del utvisas utan att bli identifierade. Viktor Orbán har under sina regeringsår alltid talat om yttre fiender, om multinationella företag, internationella valutafonden och nu de senaste veckorna är motståndaren FN. För människorättsjuristen finns det andra frågor som är viktiga i det Ungerska samhället. "Fattigdom, utbildning och om barn som far illa borde också vara stora frågor," säger Márta Pardavi. SR 180407.
Klar seger för Orban i Ungern. Precis som i två tidigare val lyckades man säkra en två tredjedels majoritet i parlamentet. Premiärminister Orbán har nästan uteslutande fokuserat sin valkampanj på invandringsfrågan och sagt sig vara den kraft som ska rädda Ungern undan att bli ett invandringsland. Med runt 49 procent av partirösterna och seger i de allra flesta enmansvalkretsar beräknas nu Fidesz få 133 av parlamentets 199 platser. En så stor majoritet ger bland annat partiet möjlighet att på egen hand skriva om landets grundlagar. Valdeltagandet var också ovanligt högt - närmare 69 procent jämfört med knappt 62 procent för fyra år sedan. Närmast efter Fidesz kommer högerextrema Jobbik med knappt 20 procent av rösterna - partiet hade väntat sig ett bättre resultat och sent i går kväll meddelade partiledaren Gabor Vona att han avgår. Samma besked kom från flera andra oppositionsledare. Tamas Boros, politisk analytiker vid tankesmedjan Policy solutions i Budapest säger till nyhetsbyrån AP att Viktor Orban kommer att tolka segern som ett grönt ljus för att fortsätta som nu, bara ännu mer kraftfullt. SR 180409.
Nationalister gläds över Orbáns seger. Den övertygande segern för Viktor Orbán och Fidesz bedöms stärka EU-kritiska partier och rörelser runt om i Europa. Och valresultatet har tagits emot med glädje av dylika politiker. Det franska nationalistiska partiet Front Nationals ledare Marine Le Pen skrev på Twitter att det var en "stor och tydlig seger för Viktor Orbán". Hon skrev även att citat "den massinvandringspolitik som förespråkas av EU nu åter avvisas" och att nationalister kan komma att vinna en majoritet i nästa års val till EU-parlamentet. Precis som Viktor Orbán har Polens regering varit mycket kritisk till stora delar av EU:s politik, främst rörande invandringsfrågan. Och Polens premiärminister har idag gratulerat Viktor Orbán till segern och sa riktat till Orbán att, citat: "Jag önskar dig framgång, både för Ungerns och för Europas skull." Polen och Ungern har blivit nära allierade inom EU. Båda länderna förespråkar en mer decentraliserad union, med en mer restriktiv invandringspolitik. Och det gör även Tjeckien och Slovakien, som tillsammans med Ungern och Polen ingår i den så kallade Visegradgruppen i EU. Tjeckiens premiärminister har idag gratulerat Orbán till en citat "övertygande seger" och han sa även att han nu ser fram emot fortsatt samarbete med Orbán. Tysklands inrikesminister, Horst Seehofer, som tillhör det bayerska konservativa partiet CSU, har även han idag sagt att han välkomnar Viktor Orbáns seger. Seehofer, som länge stöttat Orbán, uppmanade även EU att nu överge sin, som Seehofer kallade det, "arroganta och nedlåtande attityd" gentemot mindre medlemsländer såsom Ungern. Och en talesperson för den tyska regeringen har idag sagt att Tyskland är villigt att fortsätta att samarbeta med Ungern trots, som talespersonen sa, att länderna har olika syn i vissa frågor. SR 180409. Kommentar: Mänskliga rättigheter sitter löst nu också i Ungern.
Lars Adaktusson: Ungersk valseger väcker oro. "Illavarslande och djupt oroande" - så beskriver Europaparla-mentarikern Lars Adaktusson (KD) valresultatet i Ungern. Att segrande Viktor Orbán och hans parti Fidesz uttrycker kristna värderingar ger han inte mycket för. "Politisk retorik," säger han. När nästan alla röster räknats ligger Fidesz på cirka 49 procent, högerextrema Jobbik på knappt 20 procent, Socialistpartiet på 12 och miljöpartiet LMP på ungefär 7 procent. Uppemot hälften av rösterna kan enligt prognoserna leda till att Fidesz får två tredjedelar av parlamentet, eller minst 134 mandat. "Resultatet i söndagens parlamentsval är illavarslande och den politiska situationen i Ungern är djupt oroande." Det menar den svenske EU-parlamentarikern Lars Adaktusson. Trots att Kristdemokraterna sitter i samma partigrupp som Fidesz i EU-parlamentet har Adaktusson inte mycket till övers för deras politik. "Valkampanjen har byggt på populism, främlingsfientlighet och ett mått av antisemitism," säger han. "Problemet är att Ungern, genom Viktor Orbán, utmanar mycket av det som är de grundläggande värdena i EU-samarbetet. Det handlar om mänskliga rättigheter och människovärdet. I praktiken tar sig detta uttryck genom ett "politiskt rättssystem", begränsningar av yttrandefriheten och att oppositionen inte haft samma möjlighet att komma till tals som regeringspartiet," menar Adaktusson. Han menar också att Fidesz politik är att betrakta som främlingsfientlig. "De har ett budskap som genomgående har varit att människor med utländsk bakgrund är ett hot mot landet och den egna kulturen." Påståenden om att kristna har en större frihet med Orbán vid makten, som bland annat pastor Imre Pintér ger uttryck för, är inte så mycket att hurra för, enligt Adaktusson. "Det sociala ansvarstagandet saknas i politiken. Jag får inte ihop den kristdemokratiska ideologin med Fidesz sätt att agera. Det finns en brist på humanism och medmänsklighet," konstaterar han. Världen idag 1804111.
Pastor i Ungern: Därför gillar vi Orbáns politik. Västvärldens medier ger en osaklig bild av politiken i Ungern. Det anser Budapest-pastorn Imre Pintér och påpekar att bevakade gränser inte är detsamma som främlingsfientlighet. "ationerna skapades av Gud som något gott," säger han och berättar att många kristna i landet stöder omvalde premiärministern Viktor Orbán. "De liberala medierna i väst ger inte en rättvis bild av Ungerns politik," säger han. "En av anledningarna till att många röstade på Fidesz tror jag är att partiet vill bevara äktenskapet som något som är mellan man och kvinna, att det skyddar de ofödda och att det är emot dödshjälp. Det ungerska folket gläds över att de kristna värderna skyddas," säger Imre Pintér. "Vi kan gå ut på gatorna och evangelisera, vi blir inbjudna till alla sorters skolor för att ha bibellektioner, vi får driva kristna skolor och vi involveras i arbete som drogprevention. Vi kan "föra ett lugnt och stilla liv", som Bibeln säger." Världen idag 180411.

Ungersk tidning listar regeringsfiender. I Ungern växer oron över ett allt hårdare tonläge mot regeringen Orbáns kritiker. I går publicerade en tidning med nära band till regeringen en lista över vad man kallar för "George Soros legosoldater". Den som först använde uttrycket "Soros legosoldater" var premiärminister Viktor Orbán själv. "Det har avslöjats," sade Orbán i en video publicerad på hans facebooksida för några veckor sedan, att där finns två tusen legosoldater, en hel armé av legosoldater, som arbetar för George Soros mot den ungerska regeringen. Dessa legosoldaters syfte, hävdade han, är att göra Ungern till ett invandringsland, att ta ner stängslet vid gränsen och låta migranter komma in. Den ungerska regeringen anklagar den ungerskamerikanske finansmannen George Soros för att ha en plan som går ut på att tvinga på Ungern och hela Europa en stor mängd flyktingar. I går publicerade den välkända ungerska affärstidningen Figyelö en lista på över 200 personer som enligt tidningen utgör delar av den armé Viktor Orbán tidigare talat om. Bland namnen finns personer från den ungerska grenen av Amnesty International, från människorättsorganisationen den Ungerska Helsingforskommittén, medarbetare vid antikorruptionsorganisationen Transparency International, journalister från kritiskt granskande nättidningar samt personal från det Centraleuropeiska universitetet i Budapest, grundat av Gorge Soros. Tidningen Figyelö köptes förrförra året av historikerna Mária Schmidt som har nära band till Ungerns regering. Reaktionerna på den publicerade namnlistan var igår starka. "Föraktligt, ett uppenbart försök att skrämmas som är farligt för den akademiska friheten", sade Michael Ignatieff, rektor för Centraleuropeiska universitetet i en kommentar. "Ett nytt lågvattenmärke i Ungern", skrev Ungerska Helsingforskommittén på mikrobloggen twitter. Flera utländska ambassader i Budapest, där ibland den amerikanska, har också fördömt den publicerade listan. Viktor Orbáns parti Fidesz vann en storseger i det parlamentsval som hölls i söndags. En av de första lagar man lovat att driva igenom är den så kallade "Stoppa Soros-lagen", som om den blir verklighet mycket drastiskt kommer att försvåra för organisationer och personer i Ungern som på olika sätt hjälper flyktingar. I går uppmanade också ett av Europaparlamentets utskott EU att starta ett arbete för att införa sanktioner mot Ungern, på grund av en demokratisk tillbakagång. SR 180413.
Uppemot hundratusen ungrare demonstrerar. I Ungerns huvudstad Budapest demonstrerar i kväll uppemot hundratusen mot partiet Fidesz valseger och mot dess ledare Viktor Orbans omval som premiärminister. Demonstranternas huvudslogan var "Det är vi som är majoriteten". Deras främsta krav är att det ska göras en omräkning av resultatet från valet i söndags, samt införas ett nytt valsystem i Ungern. Orbans parti fick drygt hälften av rösterna, men betydligt mer än hälften av mandaten i det ungerska parlamentet. Enligt demonstranterna speglar mandatfördelningen inte det verkliga valresultatet. SR 180414.

Grekiskt domslut om flyktingar oroar EU. I Grekland har en domstol beslutat att flyktingar och migranter som kommer framöver till landets öar ska ha rätt att röra sig fritt i Grekland. Hittills har de asylsökande hållits kvar på öarna, som enligt kritiker har utvecklats till öppna fängelser. Domslutet kan innebära en stor förändring och oroar EU. Står Europa inför en ny våg av migranter? Det är i alla fall vad EU och Bryssel oroar sig för sedan den grekiska högsta förvaltningsdomstolen beslutat att asylsökande som kommer i fortsättningen ska få röra sig fritt i Grekland. Idag är cirka 15 000 migranter fast på de grekiska öarna och lever i läger under vidriga förhållanden. Vissa har väntat där utan besked om sin framtid i uppemot två år och psykoser, självmordsförsök och självskadebeteenden har ökat. Lokalbefolkningarna på öar som Lesbos, Samos, Kos och Chios vill få igång turistsäsongen och har blivit alltmer negativa till migranterna. Spänningarna har ökat. Domstolens beslut förändrar inget för dessa 15 000, som är fast i den grekiska arkipelagen, utan berör nyanlända. De har blivit många fler. Statistik för årets första tre månader visar att antalet flyktingar och migranter har dubblerats i år jämfört med 2017, enligt AFP. Ungefär 120 personer kom dagligen i början av året jämfört med 60 förra året - detta under kalla vintermånader då det är som svårast att förflytta sig. Ökningen sker trots EU:s avtal med Turkiet att stoppa alla migranter - ett avtal som är skört och alltså inte helt tätt. Greklands migrationsminister har tidigare sagt att om migranter kan röra sig fritt i Grekland riskerar det att stärka smugglarna att försöka föra över fler till Europa, vilket EU nu efter domstolsbeslutet oroar sig för. SR 180419.

George Soros på väg lämna Ungern. George Soros stiftelse Open society foundations överväger att efter drygt 30 år lämna Ungern. Orsaken är planerad lagstiftning som drastiskt skulle försvåra för civilsamhället att verka i landet. "Vi följer noga utvecklingen och vi överväger olika möjligheter", skriver Open society foundations i ett pressmeddelande från i går. En företrädare för stiftelsens Budapestkontor säger till Ekot att en variant är att flytta verksamheten till Berlin, men att inget definitivt beslut har fattats. Den ungerskamerikanske finansmannen och filantropen George Soros har av den ungerska regeringen utsetts till landets fiende nummer ett. Bland annat anklagas han för att ha en plan som går ut på att tvinga på Ungern och hela Europa mängder av flyktingar. Den ungerska oppositionen, säger regeringen, går i Soros ledband. De organisationer i Ungern som får pengar från Soros stiftelser har av premiärminsiter Viktor Orbán beskrivits som "Soros legosoldater". Nyligen publicerade en tidning, som står regeringen nära, en lista med namn på över 200 personer, bland dem människorättsförsvarare, akademiker och journalister, som enligt tidningen ingår i George Soros nätverk. Efter det beslutade Open society foundations i Budapest att ta bort alla namn och kontaktuppgifter till sina medarbetare från organisationens hemsida, med hänvisning till deras säkerhet. I en radiointervju i morse uppmanade premiärminister Viktor Orbán fler att publicera liknande listor. "Avslöja så många nätverk som möjligt," sa Orbán. Viktor Orbáns parti Fidesz vann en storseger i valet tidigare i april och har nu åter en två tredjedels majoritet i parlamentet. En av de första lagar man planerar att stifta är den så kallade "Stoppa Soros-lagen" som om den blir verklighet mycket drastiskt kommer att försvåra för organisationer som på olika sätt stöder flyktingar och migranter i landet. Organisationerna måste söka licens hos det ungerska justitieministeriet och om de får tillstånd kommer deras inkomster att beskattas med 25 procent. Företrädare för de här organisationerna kan även komma att få begränsad rörelsefrihet i landet. Márta Pardavi leder människorättsorganisationen den Ungerska Helsingforskommittén. "Det här är en lagstiftning som inte hör hemma i en demokrati och den går långt utöver vad vi hittills har sett i ett EU-land." Förra helgen demonstrerade tiotusentals människor i Budapest mot regeringen Orbán och imorgon planeras en liknande demonstration, enligt den ungerska regeringen på uppmaning av George Soros. SR 180421.

Orbán ser sin politik som kristen kamp. Ena sidan säger "alla kristna röstar på Orbán", och menar att den konservative ledaren kommer att rädda Europa som kristen kontinent. Andra sidan hävdar att Orbáns politik är flyktingfientlig och knappast kan kallas kristen. Under valkampanjen fokuserade Orbán på Ungerns ”fiender”: muslimer, flyktingar, EU och internationella investerare som den judiske affärsmannen George Soros. Samtidigt framställde han gärna sig själv som en förkämpe för "Europas kristna identitet". Många kristna ungrare ser Orbán just som nationens försvarare, och därför röstar de på honom, säger pastor Attila Nyari till tidningen Evangelical Focus. Nyari tror att kristna i lika stor eller kanske till och med större andel röstade på Fidesz. Den svenska evangelisten och missionären Peter Strand, som bott i Ungern i tio år, berättar för Dagen att premiärministerns son, Gáspár Orbán, arrangerar väckelsemöten som växt från en liten grupp ungdomar till stora samlingar. "Felház" "("Övre rummet") är namnet på dessa möten som samlar upp till 2000 personer varje gång, och nu sprider sig från Budapest till andra städer i Ungern. "Viktor Orbáns son mötte Gud på ett ungdomsläger. Nu leder han tillsammans med två andra den här växande ungdomsrörelsen. Vad jag vet står Viktor Orbán med sin son till 100 procent i dessa möten," säger Peter Strand. "Ingen jag känner röstade på någon annan än Orbán," tillägger han. En stark kritiker av Orbáns visioner av vad kristen tro innebär är inhemska metodistpastorn Gabor Ivanyi. Metodistpastorn var en motståndsman redan under kommunisttiden, och har sedan dess engagerat sig för fattiga och hemlösa, för romer och för judar, genom stiftelsen Oltalom. Gabor Ivanyis kyrka Hungarian Evangelical Fellowship har nu blivit av med sin status som kyrka där det återigen inte ses med blida ögon att engagera sig för utstötta och fattiga. Han skräder inte orden när han talar om Orbán och Fidesz. Nyligen sa han en intervju i tyska tidningen Der Standard apropå årets val, att Orbán använder sig av "rädsla, missnöje och spänning" för att styra landet. Dagen 180425.
Inger Alestig: Vem är egentligen Ungerns framgångsrike premiärminister? Viktor Orbán började sin bana som liberal student med bidrag från den judiske finansmannen George Soros. I dag utmålar han samme Soros som en av Ungerns värsta fiender. I Ungern kom en viktig vändpunkt år 2006 när den då socialdemokratiske premiärministern ertappades med att ljuga ungrarna rakt i ansiktet. Då vände sig många till partiet Fidesz, som vann valet 2010. Med tiden utvecklades detta från början liberala parti till ett allt mer konservativt och populistiskt parti. Fidesz blev också starkt nationalistiska med fokus på att återupprätta Ungerns "storhet". Utländska investerare skulle stoppas, och det EU man så gärna velat bli medlem av sågs allt mer som hotfull överstatlighet. Ungern - ett av de länder som knappt tar in några flyktingar alls - skulle också fredas från muslimskt inflytande. Här kommer också Orbáns religiositet in i bilden. År 1996 förnyade han och hustrun Aniko Levai sina äktenskapslöften. Och gissa vem som ledde gudstjänsten? Det gjorde Gabor Ivanyi, metodistpastorn, vars kyrka i dag har strukits på Fidesz lista över tillåtna samfund (se artikel här intill). De forna vännerna Soros och Ivanyi - båda i dag kritiska till Fidesz utveckling - har förvandlats till fiender. I förrgår meddelades att 200 personer som jobbar för mänskliga rättigheter, flyktingar och som granskande journalister har fått sina namn publicerade i en tung ungersk tidning som står Viktor Orbán nära. I Orbáns Ungern är steget från vän till fiende mycket kort. Dagen 180425.

Kraftig försämring för pressfriheten i Europa. Pressfriheten är fortsatt hotad världen över. Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige: "Europa börjar från en väldigt hög punkt, där Europa varit den region i världen som varit en bastion för pressfriheten under väldigt lång tid. Vi ser att under de senaste åren, i synnerhet de senaste året, att det går åt fel håll," menar Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige. "Det här är tydligast i de före detta östeuropeiska länderna där vi till och med har sett två spektakulära journalistmord under de senaste året. I Malta och Slovakien. Det är svårt att inte dra ett streck mellan de morden och den retorik som finns mot journalister i många av de här länderna. Det finns ett enormt förakt och en sorts hets mot journalister. Oron är att det här går ostraffat. Många journalistmord blir inte uppklarade och det är väldigt svårt att hitta de skyldiga." Vilka faktorer påverkar pressfriheten negativt? "Den största och enskilda faktorn är öppen väpnad konflikt. Blir det krig i ett land då åker också pressfriheten ut med huvudet före. Organiserad brottslighet och korruption är också faktorer som är orsaken till mord på journalister." Det finns ljuspunkter också. "Sydkoreas regering försöker systematiskt bygga upp och uppmuntra en hållbar mediestruktur och framförallt håller regeringen fingrarna borta från syltburken och låter journalisterna göra sitt jobb," säger Jonathan Lundqvist. SR 180425.

EU vill se nätverk mot falska nyheter. EU-kommissionen vill se ett oberoende nätverk av faktagranskare på nätet för att motverka spridandet av falska nyheter och desinformation. EU-kommissionen kräver av bolag som Facebook och Google att komma med egna åtgärder som minskar spridningen av nyheter som grundar sig på fakta som inte stämmer, så kallade falska nyheter. Google och Facebook har fått en tidsfrist på ett halvår, efter det väntar lagstiftning om ingen förbättring sker. Enligt EU-kommissionären Julian King är just spridningen av falska nyheter ett problem. Först och främst så handlar det om frivilliga åtgärder som Facebook och Google ska kunna införa själva. EU-kommissionen är ändå tydlig med att det klart måste framgå var till exempel politisk annonsering kommer ifrån. Dessutom måste till exempel Facebook själv stänga ner användarkonton, som används för att sprida just falska nyheter till följare och läsare. Annars väntar lagstiftning. Enligt Julian King handlar det om att inte undergräva de demokratiska värderingarna. Det kommande året är det en rad val i Europa. Det största valet, nämligen till Europaparlamentet sker om ungefär ett år. SR 180426.

Ansträngt flyktingläge i Grekland. Antalet flyktingar och migranter ökar i Grekland igen. Bara i år har nära 10 000 anlänt – många av dem barnfamiljer från Syrien och Irak. På öar som Lesbos beskrivs läget som allvarligt. "Förutom att lägren är överfulla har vi också problem med hygienen. Barnfamiljer bor i vissa fall i små tält," säger Boris Cheshirkov vid FN:s flyktingorgan UNHCR i Grekland. "Många av de som kommer är sårbara. Vi ser gravida kvinnor och människor i rullstol." Även om situationen inte kan jämföras med hur den var för tre år sedan, då tiotusentals kunde anlända under en vecka, är ökningen markant sedan förra året. Den tydligaste trenden är att fler nu tar landvägen mellan Turkiet och Grekland, via floden Evros i norr, och att människor bor nu på gatan i bland annat Thessaloniki, säger Boris Cheshirkov. Var fjärde flykting eller migrant är barn och många kommer direkt via Turkiet från krigets Syrien. Sedan flyktingavtalet mellan EU och Turkiet trädde i kraft vintern för två år sedan blir de som nu anländer kvar i Grekland och få har skickats tillbaka till Turkiet, som det var tänkt. UNHCR räknar med att uppemot 55 000 människor nu är fast i Grekland. Nyligen beslutade landets högsta förvaltningsdomstol att häva den regel som hindrar nyanlända till de grekiska öarna från att resa vidare till fastlandet. Det har ökat oron i Grekland för att fler ska försöka göra den farliga resan över Egeiska havet. Men än så länge har grekiska myndigheter inte börjat leva upp till domstolsbeslutet. Många har nu varit på de grekiska öarna under lång tid och den psykiska ohälsan ökar. "De som tidigare var starka människor när de kom är svaga och sjuka nu," säger Aziv Azizi från Afghanistan, som har bott i det överfulla Morialägret på Lesbos i snart två år. Jag vill bara att vi ska bli behandlade som människor, inte som djur, säger Aziv Azizi. Förra helgen skadades flera personer när en grupp protesterande flyktingar och migranter attackerades av högerextremister i Mytilene, huvudorten på ön Lesbos. SR 180429.

George Soros lämnar Ungern. George Soros stiftelse Open society foundations gör nu verklighet av sin plan att lämna Ungern. Bakgrunden är en ny lag som man menar kommer göra det mycket svårt att fortsätta sitt arbete i landet. "Den ungerska regeringen har smutskastat och förtalat vårt arbete (...) med metoder som saknar motstycke i EU:s historia," säger presidenten för Open society foundations, Patrick Gaspard, i ett pressmeddelande som gick ut i dag. Och nu flyttar man hela sitt Budapestkontor, som funnits sedan 1980-talet, till Berlin. Den ungersk-amerikanske finansmannen George Soros har under ett par års tid varit måltavla för den ungerska regeringen under ledning av premiärminister Viktor Orbán. Soros anklagas för att ha en plan som går ut på att tvinga på Ungern och hela Europa mängder av flyktingar från Afrika och Mellanöstern. Det påstådda invandringshotet gjordes också till huvudfråga i det ungerska parlamentsvalet som avgjordes i april och där Viktor Orbáns parti Fidesz vann en klar majoritet av rösterna. En av de första lagar man planerar att genomdriva är den så kallade Stoppa Soros-lagen, riktad mot ickestatliga organisationer som på olika sätt arbetar med flyktingar och migranter. Bland annat måste organisationerna söka licens från landets justitieministerium och om de tillåts verka i landet kommer deras inkomster beskattas med 25 procent. I går meddelade en företrädare för Ungerns regering att den planerade lagstiftningen kan komma att bli ännu hårdare än vad man hittills meddelat. Att Open society foundations nu lämnar Ungern är en direkt följd av den nya lagen. Det är inte första gången som Ungerns regering riktar in sig på landets civilsamhälle. Sedan förra året finns en lag som tvingar ickestatliga organisationer som får pengar från utlandet att registrera sig som "utlandsfinansierade". Ett sätt, menar kritiker, att misstänkliggöra deras arbete. För den lagen har EU-kommissionen dragit Ungern inför EU:s domstol. I sitt förslag till en ny EU-budget har kommissionen också sagt att EU-stöd i framtiden kan bli mindre om ett medlemsland konsekvent underminerar rättsstatsprinciperna. SR 180515.

Italiens nya regering skrämmer Frankrike. Den nya regeringen som är på gång i Italien skrämmer grannlandet Frankrike. De menar att den äventyrar hela eurozonens stabilitet. I Italien är de två partier som vill bilda regering klara med sitt arbete med ett gemensamt regeringskontrakt och de är redo att presentera sina förslag för presidenten. Men två EU-kritiska partier i ledningen för Europas fjärde största ekonomi, det skrämmer grannlandet Frankrike. Den franske ekonomiministern Bruno Le Maire ser en risk med att den blivande italienska regeringens politik äventyrar hela eurozonens stabilitet. "Om den nya regeringen i Italien inte skulle fullfölja sitt åtagande att betala sin skuld, eller att sanera bankerna, så kommer de att hota hela eurozonens stabilitet," sa den franske finansministern Bruno Le Maire i radiokanalen Europe 1. Ett uttalande som italienska La Legas partiledare Matteo Salvini, beskrev som "ett oacceptabelt hot" på Twitter. Partiledarna för de två EU-skeptiska och systemkritiska partierna antietablissemangspartiet Femstjärnerörelsen och främlingsfientliga La Lega har slutfört arbetet med regeringskontraktet och kommit överens om hur den regering ska se ut som man kommer att föreslå för president Sergio Mattarella vid mötet i eftermiddag. Det är sen upp till honom att godkänna eller förkasta förslagen. Luigi Di Maio bekräftade för journalister att den föreslagna premiärministern kommer från hans parti, Femstjärnerörelsen och enligt nyhetsbyrån AGI:s källor så rör det sig om Giuseppe Conte, en advokat och professor i juridik. Enligt samma källor kommer Matteo Salvini att föreslås som inrikesminister och Luigi Di Maio som minister för ekonomisk utveckling. Uppgifterna om namnen har inte bekräftats av partierna. Partierna är överens om att införa medborgarlön, en ny pensionsöverenskommelse och sänkta skatter. Partierna är kritiska mot EU:s åtstramningspolitik och vill ha rabatt på skulden till EU och de vill slopa sanktionerna mot Ryssland. Enligt italienska medier som räknat på kalkylen, saknas det finansiering för 50 miljarder euro i regeringskontraktet. SR 180521.

1 500 räddade på Medelhavet. På två dygn har ungefär 1 500 migranter undsatts när de försökt ta sig från Libyen till EU, meddelar Italiens kustbevakning. Hittills i år har trafiken över Medelhavet minskat kraftigt. Men läget för migranterna i Libyen är svårt. Räddningsaktioner, av både myndigheter och hjälporganisationer, har de senaste dygnen genomförts runt ett stort antal överlastade båtar i Medelhavet. I torsdags plockades ungefär 500 människor upp och fördes till Italien, under fredagen över 1 000. Men jämfört med förra året har antalet flyktingar som kommer till Italien på detta sätt minskat med 80 procent, sedan italienska myndigheter slutit uppgörelser med grupper i Libyen. Eftersom det nordafrikanska landet är delvis laglöst har det dock inneburit avtal med inte bara myndigheter utan även milisgrupper. Och trots avslöjanden om slavhandel och tortyr i flyktingläger i Libyen fortsätter smuggeltrafiken med desperata människor från länder som Eritrea och Somalia. I veckan försökte över 100 östafrikanska migranter fly från människosmugglare som hållit dem fångna nära staden Bani Walid söder om Libyens huvudstad Tripoli. Fångvaktarna öppnade då eld, och Läkare utan gränser (MSF) citerar uppgifter om att kring 15 personer kan ha dödats. Enligt osäkra beräkningar finns det kring en miljon migranter i Libyen som hoppas kunna ta sig till EU, men ofta fastnar i smugglares och slavdrivares grepp. SR 180526.

"Yngre traffickingoffer över Medelhavet". Många afrikanska kvinnor som kommer till Italien över Medelhavet är utsatta för människohandel, och enligt advokaten Raissa Silvi Marchini blir de allt yngre. "De blir allt yngre. Åldern sjunker," säger advokaten Raissa Silvi Marchini, som arbetat med att försvara flickornas ställning i Italien i flera år. "Tidigare var de flesta myndiga, men nu kommer flickor som bara är fjorton - femton år gamla," fortsätter hon. Många är från Nigeria, men alltfler kommer också från Elfenbenskusten, Mali och Gambia. Människohandlarna söker upp deras familjer och lovar att dottern ska få jobb som till exempel hårfrisörska i Italien, men redan på väg genom Libyen tvingas flickorna att börja betala av på resan, det vill säga de måste sälja sex. Alternativen för dessa tonårsflickor är tre: att dödas, att prostituera sig eller att bli en enskild människosmugglares personliga sexslav. Några andra alternativ finns inte för dem. Flickorna började kanske resan mot Europa av ekonomiska skäl, men hamnar snart i behov av att få skydd. De misshandlas och för att ytterligare sätta press på dem hotas deras familjer hemmavid. "Även pojkar blir utsatta för trafficking men snarare för tvångsarbeten," säger advokaten Raissa Silvi Marchini. Andra skäl är organdonation. Förra året var 21 miljoner människor utsatta för trafficking runt om i världen och vinsterna för smugglarna beräknas till över tusen miljarder kronor, enligt FN:s arbetsorganisation ILO. Tre av fyra av offren är kvinnor. SR 180529.

EU satsar miljarder på Niger - vill stoppa flyktingar. EU satsar över 10 miljarder kronor på Niger fram till år 2020 för att försöka att redan där stoppa afrikanska flyktingar och migranter, så att de inte ska ta sig vidare till Libyen och båtarna över Medelhavet. EU har flyttat ut sin södra, yttre gräns till Niger i Sahara. Så formulerar vissa det som nu sker. EU satsar miljardbelopp på ökenlandet, eftersom 90 procent av alla flyktingar och migranter, som kommer till Europa från Afrika passerar Niger och EU försöker korka igen den flaskhalsen. Niger hör nu till EU:s prioriterade biståndsländer. Pengarna går till olika utvecklingsprojekt, för att till exempel säkra mat och vatten, men också till militär och utrustning för att stoppa lastbilar med människor. Att stoppa migrationen är ett huvudmål men också att bekämpa terrorister i området. Niger är ett av världens allra fattigaste länder med låg utbildningsnivå. SR 180530.

"Kan sätta Danmarks relation till Turkiet på spel". Det kommer reaktioner på Ekots avslöjande om att den danska säkerhetspolisen haft uppgifter om att Turkiet planerat ett politiskt motiverat mord i Danmark. Det rödgröna partiet Enhedslisten kräver nu ett möte med landets utrikesminister och justitieminister. SR 180613.
Uppgifter om turkiskt beställningsmord i Danmark. Ekot kan i dag avslöja att den danska säkerhetspolisen 2017 hade uppgifter om att Turkiet planerade politiskt motiverade mord på oppositionella i Danmark. SR 180613.

Kopplingar mellan kriminellt gäng och turkisk lobbyorganisation. Det finns täta kopplingar mellan gänget Osmanen Germania och Turkiets regeringspartis AKPs internationella lobbyorganisation UETD, som också finns i Sverige. Just nu pågår en rättegång i Stuttgart. Åtta av de ledande företrädarna för gänget Osmanen Germania står åtalade för bland annat mordförsök, koppleri och knarkhandel. Gänget har starka band till den politiska makten i Turkiet inte minst till den internationella lobbyorganisationen UETD som också finns i Sverige, Reportern Franz Feyder på tidningen Stuttgarter Naarichten som en längre tid granskat Osmanen Germania. "Varken den turkiska staten eller regeringspartiets AKP förlängda arm UETD har tagit avstånd från Osmanen Germania," säger han. Förra året kunde Ekot avslöja hur UETDs ordförande Özer Eken i Sverige deltog i kartläggning av oppositionella turkar i Sverige. Och vi kan nu berätta att Svenska UETD har också bjudit in en av Osmanen Germanias finansiärer, Metin Külünk, mäktig politiker i Turkiska regeringspartiet AKP och nära vän till president Recep Erdogan. Enligt tyska medier har Külünk finansierat gänget Osmanen Germanias vapeninköp och gett de i uppdrag att misshandla oppositionella kurder i Sverige. Och Külünk har varit i Sverige och träffat ledande företrädare för UETD. På bilder ses Külünk sida vid sida med UETD Sveriges ordförande Özer Eken. Külünk var också inbjuden att tala i Göteborg av svenska UETD 2016 men besöket stoppades i sista stund efter att samhällsdebattören Kurdo Baksi uppmärksammat saken. "I november 2016 avslöjade jag honom att han är hatpredikant och att han skulle tala i en kommunlokal i Kungälv och det besöket stoppades efter att jag skrivit en debattartikel tillsammans med Özz Nujen och en journalist som heter Murat Kuseyri." Baksi bekräftar också att Külünk har ett mycket nära samarbete med Osmanen Germania. "De är enormt nära varandra." Ekot har idag avslöjat att Osmanen Germania pekas ut som delaktig i misstänkta Turkiska politiska mordplaner på oppositionella i Danmark i början av 2017. Den danska säkerhetstjänsten agerade i tid, och flyttade de misstänkta måltavlorna till säkra boenden och ingen kom till skada. Varken den danska eller svenska säkerhetspolisen vill kommentera ekots uppgifter. Ekot har utan framgång sökt Metin Kulunk och UETDs ordförande i Sverige Özer Eken för en kommentar. SR 180614.

Antalet flyktingar i världen ökar. Antalet flyktingar fortsätter att öka i världen, enligt FN:s flyktingkommissariat UNHCR, som idag presenterar sin årsrapport Global Trends. UNHCR-chefen Filippo Grandi säger att 68,5 miljoner människor nu är på flykt eller fördrivna från sina hem. Det handlar alltså inte om de som söker sig ett bättre liv och ett jobb någon annanstans. Migranterna i världen är mångfalt fler. Filippo Grandi pekar på att konflikthärdar snarast förvärrats under det gångna året och några fredsförhandlingar och lösningar är inte sikte. Det driver på att fler civila människor tvingas hemifrån. Två tredjedelar kommer från fem länder - Syrien, Afghanistan, Sydsudan, Myanmar och Somalia. Att över 700 000 muslimska rohingya flydde undan den burmesiska militärens våld och att över en miljon tagit sig ut från Venezuela drev upp antalet människor på flykt förra året. FN-chefen pekar också på att förflyttningarna sker från fattiga länder till fattiga- eller medelinkomstländer - 85 % sker så med Turkiet, Pakistan, Uganda, Libanon och Iran som de största mottagarna av flyktingar. "Dessa fakta borde rucka på den rådande bilden att flyktingkrisen är en kris för den rika världen. Det är den inte," säger Filippo Grandi, chef för FN:s flyktingkommissariat UNHCR. SR 180619.

Kristna flyktingar på Aquarius sjöng högt och tackade Gud. Flyktingbåten Aquarius fick nej från en rad länder, men när Spanien öppnade sin hamn för båten utbröt glädjescener bland båtens kristna. Kristna flyktingar från Nigeria sjöng högt av glädje, bad och tackade Gud när fartyget äntligen kunde lägga till och de ombordvarande kunde få vård, mat och vatten efter 8 dagar till sjöss. Dagen 180619.

Frankrike och Tyskland vill ha gemensam eurozonbudget. Frankrike och Tyskland har kommit överens om en eurozonzbudget för de 19 medlemsländerna. Det meddelade Frankrikes president Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel vid en pressträff i dag. Macron tillade att han vill avvakta med att diskutera detaljer innan man han har tagit upp frågan med medlemsländerna. SR 180619.

Den ungerska regeringen ska införa en särskild skatt på 25 procent för organisationer som är för invandring i Ungern. Enligt landets finansminister är skatten nödvändig för att beskosta arbetet med att hindra illegala invandrare att ta sig in i landet. Det är oklart hur skatten ska tas ut eller när den införs. SR 180619. Kommentar: Odemokratiskt och diskriminerande.

EU-utskott röstar för kritiserade lagförslag. EU:s rättsliga utskott röstade för båda de kritiserade delarna i förslaget till ny upphovsrättslagstiftning. Sociala medier och andra sajter som låter användarna ladda upp eget material kan behöva förhandsgranska alla inlägg med filter. Detta för att hitta upphovsrättsskyddat material som bilder, musik och video. Det är alltså delen av hela paketet som kallas för artikel 13. Syftet med lagen är att flytta ansvaret från den som laddar upp materialet, alltså du och jag, till företagen som publicerar det. Till exempel Stim som företräder svenska musiker är för detta, och vill knyta licensavtal med företagen så musikerna kan få betalt när deras alster delas. Karsten Dyhrberg Nielsen som är vd för upphovsrättsorganisationen Stim är nöjd med resultatet. "Fokus för oss är att skapa en balans mellan de som tjänar mycket pengar på innehållet och de som skapar innehållet. Det ska vara tydligt att de har ett ansvar för det innehåll de använder sig av när de tjänar pengar. Vi tycker att lagen är mycket tydligare formulerad nu," säger han. Men kritikerna menar att det liknar förhandscensur och att automatiska filter inte kommer kunna känna igen material som faktiskt borde få publiceras, till exempel parodier. Man är också rädd för att företagen kommer vara extra försiktiga och snarare fälla än fria om de riskerar dyra böter. Max Andersson, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, röstade emot förslaget. Han säger att det slår för brett trots att bara några sajter är en del av problemet. "Uppladdningsfilter riskerar att slå undan benen på internet som vi känner det idag. Det finns en risk att många sidor på nätet där människor kan ladda upp foto, video och text inte kommer att ha kommer att ha råd med dessa filter." Ett annat kritiserat lagförslag som kallas artikel 11 som röstades igenom innebär att Google, Facebook och de andra it-jättarna ska betala en avgift när de länkar till traditionella medier. Hela det här upphovsrättspaketet kommer nu tas till EU-parlamentets plenum där man kommer rösta om det här förslaget antas eller om det ska skrivas om i höst. Nu ska EU-parlamentet rösta om hela det här paketet antas eller inte i juli. Accepteras det kommer det tas till förhandlingar med Ministerrådet. Om det inte accepteras måste det göras om och röstas om igen i September. "Då finns det goda möjligheter att vi kommer till ett bättre beslut, både vad det gäller kravet på licensen att länka och kravet på uppladdningsfilter," säger Max Andersson. SR 180620.

Stoppad riksdagsledamot: De har satt mig på ett flygplan. Den svenska riksdagsledamoten Jabar Amin som är på plats i Turkiet för att bevaka valet stoppades av säkerhetspolis vid passkontrollen. Utrikersminister Margot Wallström säger i ett uttalande att det är oacceptabelt att en valobservatör nekas tillträde. Det var vid halv fyra svensk tid som han stoppades på den internationella Atatürk-flygplatsen i Istanbul. "När jag kommer till passkontrollen och lämnar mitt pass så står poliser redo bakom passkontrollanten och tar direkt mitt pass och tittar på mig och på namnet och säger "Nu får du komma med oss", " säger Jabar Amin till Ekot. Han landade i Istanbul för att tillsammans med de moderata riksdagsledamöterna Margareta Cederfelt, Cecilia Magnusson och Edward Riedel bevaka valet. De ingår i den internationella valobservationen som består av ett 60-tal parlamentariker från 17 OSSE-länder. De är alla där för att observera söndagens parlaments- och presidentval i Turkiet. "Jag sitter nu här hos säkerhetspolisen och de kommer då och då ut från rummet och säger åt mig var jag ska sitta. De har tagit mitt pass och jag väntar på mer information. De säger att de förmodligen kommer skicka mig tillbaka till Stockholm ikväll men de vet inte helt säkert, det beror på vad de får för order," säger Jabar Amin. Enligt Jabar Amin har polisen inte delat med sig av någon brottsrubricering och sagt att order kommit från högre ort. Hur tolkar du det som sker? "Att Erdogan inte tål kritik, att man inte ska observera valet där det finns tydliga tendenser på valfusk, jag har varit en tydlig kritiker och Erdogan tål inte kritiker," säger Jabar Amin. "Vad kan det annars handla om? Allt var godkänt och klart inför att jag skulle hit." Riksdagsledamoten Kent Härstedt (S) är ordförande i den svenska OSSE-delegationen. Han säger att också den tyska parlamentarikern Andrej Hunko från vänsterpartiet Die Linke är i samma läge som Jabar Amin. Båda är del av OSSE:s officiella delegation. "De har båda nekats inresa i Turkiet och helt enkelt blivit avvisade," säger Härstedt till TT. Turkiet ambassadör i Sverige, Emre Yunt, säger att Jabar Amin vägrades inträde eftersom han inte fått ackreditering som valobservatör då de tycker att det är uppenbart att han inte kan vara opartisk, eftersom han öppet kritiserat landets president. Enligt Emre Yunt hade Turkiet redan informerat OSSE om att Jabar Amin skulle vägras ackreditering. Men utrikersminister Margot Wallström säger i ett uttalande att det är oacceptabelt att en valobservatör nekas tillträde till Turkiet och att man begärt en förklaring från turkiska myndigheter. Jabar Amins partikollega, utbildningsminister Gustav Fridolin, säger ockaå att ser allvarligt på det inträffade. "Det är ett oacceptabelt agerande. Valobservatörer spelar väldigt stor roll för att det ska finnas legitimitet hos en valprocess. Därför måste valobservatörer få agera fritt och oberoende. Helt grundläggande för det är att en regering inte kan välja vilka som inte övervakar valet," säger Gustav Fridolin. Att utländska representanter och andra som varit kritiska mot det turkiska styret stoppas från att komma in i Turkiet har skett vid många tillfällen tidigare. Även svenska medborgare med svenska pass har stoppats och tvingats återvända till Sverige utan att komma in i Turkiet, säger Ekots korrespondent Johan Mattias Sommarström på plats i Istanbul. "Det här kan vara ett tecken på att Erdogan-regimen är ganska pressad av valet på söndag. Aldrig tidigare under de här 16 åren har det på förhand varit så ovisst. Visserligen tror man att AK-partiet kommer att bli det största partiet, men det kommer förmodligen gå till en andra valomgång i presidentvalet, och förändringens vindar märks på marken i Istanbul och övriga Turkiet på ett sätt som inte märks på många år." SR 180621. Kommentar: Wallström och Fridolin bör inte bara säga att det är oacceptabelt, de bör visa i handling att det är det och göra något som "svider" i Erdogans ögon. Erdogan är innerst inne en diktator, en diktator följer inte lagen, han "säger": Jag är lagen! (i alla fall så snart som han har undanröjt det motstånd som finns hos oppositionen, vilket Erdogan har försökt göra sen han kom till makten.
Jabar Amin: "Sverige ska protestera mot detta, OSSE måste också protestera. Det här är en godkänd delegation, godkänd av riksdagen. Man kan inte gripa människor bara för att de är kritiska mot Erdogan. Nu har det gått alldeles för långt, jag trodde aldrig att de skulle göra så här."

569 flyktingar räddade av spansk sjöräddning. Hundratals migranter på Medelhavet har under dagen blivit räddade utanför Italiens och Spaniens kuster. Den spanska sjöräddningen har gjort insatser på flera platser längs den spanska kusten och räddat över 550 migranter. Salvamento Marítimo, den spanska marina räddningstjänsten, har uppdaterat sitt Twitterkonto flera gånger under dagen med nya uppgifter om var och hur många migranter som räddats. Enligt spanska myndigheter handlar det om totalt 569 migranter, som räddats från flera olika båtar bland annat i Gibraltarsundet och på Kanarieöarna. Bättre väder och lugna vatten tros vara en av orsakerna till att antalet migranter som försöker nå Spanien har ökat. Men Spaniens nya regering har nyligen också uttryckt en mildare hållning i migrationsfrågan - detta samtidigt som Italien börjat med en betydligt hårdare migrationspolitik. Även utanför Italiens kust har det förekommit räddningsinsatser under dagen. Bland annat räddade ett containerskepp som tillhör det danska rederiet Maersk Line ett hundratal migranter. Det skeppet väntar nu på instruktioner från italiensk räddningstjänst - den italienska regeringen vill nämligen inte att några andra än italienska militärbåtar ska få lägga till i landets hamnar. SR 180623.

Italien: Nödställda båtar ska vända sig till Libyen. Italienska kustbevakningen uppmanar nu båtar med migranter på Medelhavet, som kommit i nöd, att vända sig till Libyen för hjälp, rapporterar AFP. Enligt italienska medier har kustbevakningen skickat ut ett meddelande till utländska räddningsbåtar att Italien inte längre kommer att vara deras första alternativ om de skulle behöva nödhjälp, utan nu är det den libyska kustbevakningen som de får vända sig till. I meddelandet ska det bland annat stå att från och med nu måste fartyg utanför Libyen vända sig till den libyska kustbevakningen för hjälp. Samtidigt pågår diskussioner mellan Malta och Italien om vilket land som ska emot ett tyskt räddningsfartyg med omkring 200 migranter ombord. SR 180624.

Valmyndigheten: Erdogan vann i det turkiska valet. Turkiets sittande president Recep Tayyip Erdogan får fortsätta leda landet efter seger i det turkiska president- och parlamentsvalet. Han fick över 50 procent av rösterna. Men oppositionen ifrågasätter valresultatet. Tayyip Erdogans supportrar firade i går kväll, efter att valresultatet visat sig gå den turkiske presidentens väg. Gatorna i de stora städerna fylldes av tutande bilar och folk som viftade med den turkiska flaggan. Vi har lärt världen en demokratisk läxa, sa Erdogan när han utropade valsegern, och i ett tal till nationen från partihögkvarteret i huvudstaden Ankara sa han att vinnarna i valet i Turkiet är de lidande och förtryckta i hela världen. När 99 procent av rösterna var räknade, enligt de siffror som den statskontrollerade nyhetsbyrån Anadolu Agency presenterade, hade Erdogan fått 52,5 procent av rösterna, medan huvudutmanaren Muharrem Ince fick 31,5 procent. Enligt valmyndighetens ordförande fick Erdogan en absolut majoritet av rösterna, och undviker därmed en osäker andra valomgång. Men, oppositionen protesterar mot resultatet. Enligt det största oppositionspartiet CHP presenterade de statskontrollerade medierna ett valresultat i högre takt än rösterna egentligen hann räknas, enligt en talesperson för CHP var bara 40 procent av rösterna räknade när medierna påstod att 90 procent av rösterna var räknade. Också i parlamentet gick det bra för Erdogans parti AKP, som tillsammans med sin koalitionspartner, nationalistpartiet MHP, fick en klar majoritet av stolarna. Efter det här valet träder Turkiets nya presidentsystem i kraft, det som man med knapp majoritet röstade för att införa förra året. Erdogan får möjlighet at utfärda dekret, upplösa parlamentet, och premiärministerposten försvinner. Med möjlighet att sitta på makten i minst 10 år till är det många som säger att Erdogan nu är mäktigare än någonsin. SR 180625.
Turkietexpert: "Erdogan kommer att fortsätta på den väg han börjat". Paul Levin, direktör institutionen för Turkietstudier, säger i P1 Morgon, att presidenten kommer att fortsätta på den vägen han påbörjat. Oppositionen i landet har ännu inte godkänt valet. "Det finns saker att ta upp. Förekom det fusk i vallokalerna? De prokurdiska partiet HDP har meddelat att 400 av deras valobservatörer har blivit gripna. Det stora oppositionspartiet CHP har meddelat att ett 30-tal av deras valobservatörer förvägrats tillgång valunorna." Om nu Erdogan sitter kvar kommer han ju att få mer makt i enlighet med en omröstning som genomfördes förra året. Hur kommer han att använda den? "Han kommer nog att fortsätta på den väg han slagit in på. Jag ser inga skäl till att han kommer att ändra kurs. Han har sagt att han kommer att häva undantagstillståndet. Den stora frågan för presidenten blir en förestående ekonomisk kris för den kraftigt överhettade ekonomin," säger Paul Levin. SR 180625.

Flyktingar kvar i Niger trots EU-löften. EU vill att fler afrikanska länder upprättar läger där flyktingar kan skiljas från migranter. Men EU har än så länge bara tagit emot en bråkdel av de flyktingar som väntar i läger i Niger. Fram till för en vecka sedan, den 18 juni, hade FN-organet fört ut 1 287 personer. Problemet är att de nu är kvar där och inte har förts vidare till Europa. EU-länder har lovat FN:s flyktingorgan UNHCR att ta emot 3 781 evakuerade flyktingar från Libyen, alltså ungefär tre gånger så många som faktiskt nu väntar i Niger, men hittills har bara 173 kommit till Europa. Närmare 700 000 migranter befinner sig i Libyen. FN:s organ för migration IOM har flugit hem en del av dem, men för flyktingar är hemlandet ofta inte möjligt att återvända till. SR 180625.

Turkisk journalist släpps fri. En domstol i Turkiet har beslutat att journalisten Mehmet Altan ska släppas fri. Det rapporterar tidningen Hurryiet. Altan greps efter 2016 och dömdes till livstids fängelse anklagad för att ha varit inblandad i kuppförsöket. I februari i år dömdes sex turkiska journalister till livstids fängelse, bland dom Mehmet Altan och hans bror Ahmet. Alla anklagades för inblandning i kuppförsöket. SR 180627.

EU-toppmötet: Överens om migrationspolitiken. Efter en hel natts förhandlingar kom EU-ledarna överens om migrationspolitiken. En av striderna slutade med att förslaget om asylcenter i och utanför EU nu ska utredas. EU-toppmötet slutade fram på morgonkvisten i Bryssel. Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger att det är ett gott tecken att EU-ledarna har kommit fram till en gemensam formulering om migrationen. För hela natten vägdes ord mot varandra, så att alla EU-ledarna till slut kunde ställa sig bakom slutsatserna, trots att de är lika splittrade i asylpolitiken som tidigare. "Det är ingen tvekan om att det är svårare nu. Vi har delvis ett annat politiskt landskap," säger statsminister Stefan Löfven. I Italien och Österrike är det nya mer invandringskritiska regeringar, och flera andra länder har också hårdnat i tonen. Inför mötet fanns ett förslag om att inrätta asylcenter i Nordafrika i nära samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR och den internationella flyktingorganisationen IOM. Men under mötet enades EU-ledarna om att center även ska kunna ligga på EU-mark. Frågan berör alla länderna runt Medelhavet. "Uppdraget gäller att titta vidare på vad sådana här center innebär överhuvudtaget i mer detalj," säger Löfven. Det finns ingen tidsplan för när asylcentren ska kunna vara på plats, inget land, vare sig i EU eller i Nordafrika, har anmält intresse för att hysa ett sådant och man har inte pratat om hur många asylsökande som de skulle kunna ta emot. En sak är dock klar — hela systemet bygger på frivillighet. Inget EU-land ska tvingas att vara med. Det sistnämnda har varit nödvändigt för att få med Ungern, Tjeckien, Slovakien och Polen. "Det finns några länder som inte vill ta emot några. De tycker bara att vi ska stänga gränserna, så enkelt är det inte," säger Löfven. I slutsatserna betonas stärkt skydd av gränserna och vikten av att slå sönder smugglarnas affärsmodeller. EU-ledarna tror att asylcentren, eller "plattformar för landstigning" som de också kallas, är ett sätt att minska incitamenten att ge sig av på farliga resor. De som räddas i Medelhavet skulle tas till centren för att man snabbt ska kunna bedöma om någon är ekonomisk migrant eller har asylskäl. I slutsatserna görs också en markering mot de hjälporganisationer som med egna båtar räddar migranter. "Alla båtar som opererar på Medelhavet måste respektera aktuella lagar och inte hindra den libyska kustbevakningens operationer." SR 180629.

Erdogan sparkar 18 000 statsanställda i Turkiet. Ytterligare 18 500 statsanställda sparkas från sina jobb i Turkiet, enligt ett myndighetsdekret. Nästan hälften av dem som avskedas är poliser, en annan stor grupp är soldater och anställda inom flygvapnet och flottan. Dekretet har nämnts i turkiska medier som det sista innan undantagstillståndet hävs. Undantagstillståndet, som utfärdades efter den misslyckade militärkuppen i juli 2016, går ut den 19 juli men har hittills förlängts sju gånger. Före de senaste avskedandena hade redan över 110 000 anställda inom den offentliga sektorn fått lämna sina jobb sedan kuppförsöket. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagar den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen för att ligga bakom försöket att störta regeringen. Merparten av dem som sparkats anklagas för samröre med Gülen. SR 180708.

FN överens om migrationsavtal. FN:s medlemsländer har för första gången enats om ett globalt avtal om migration. Syftet är att skapa vägar för människor att kunna förflytta sig säkert och lagligt i världen. En milstolpe kan FN:s ramavtal kring migration kallas. Det är första gången som länderna samlar olika aspekter av migration i en och samma överenskommelse. Avtalet är inte bindande utan frivilligt och kan beskrivas som en önskelista med 23 olika mål för framtiden - alltifrån att säkra gränskontroller bättre och motarbeta människosmuggling, till att stärka migranters rättsliga ställning och undvika att sätta dem i förvar och utnyttja eller misshandla dem. Målen är vida och ger utrymme för tolkningar och sannolikt väger målen olika tungt i de 192 medlemsländerna, men att alls enas hyllas av många migrationsexperter. Svagheterna är också flera. USA hoppade av tidigt från förhandlingarna, och det invandringskritiska Ungern har upprepade gånger sänt sin utrikesminister till de förhandlande diplomaterna i New York för att ifrågasätta hela avtalets grundval - att migration är positivt för världen. Ungern hotar fortfarande med att hoppa av. Själva undertecknandet ska ske först på ett toppmöte i december, så mycket kan hända före dess. FN:s generalsekreterare António Guterres väljer att peka på att världens 260 miljoner migranter bidrar med ungefär 10 % av världsproduktionen. SR 180714.

Ungern drar sig ur FN:s migrationsavtal. Ungern meddelar att landet drar sig ur en FN-uppgörelse om migration. Anledningen är att överenskommelsen, enligt den ungerska regeringen, uppmuntrar till migration vilket man beskriver som "farligt för världen". Överenskommelsens sluttext godkändes i förra veckan av FN:s medlemsstater. Den stadgar bland annat ökat globalt samarbete för att kunna hantera de växande migrationsströmmarna i världen. Under förhandlingsprocessen har Ungern - som vägrar ta emot asylsökande som EU vill omfördela - uttryckt oro över att uppgörelsen kan komma att tvinga regeringar att öppna sina gränser för migranter. USA drog sig ur förhandlingarna redan i december med hänvisning till att överenskommelsen inte är förenlig med landets migrationspolitik. Dokumentet, som inte är bindande, träder i kraft i samband med ett möte i Marocko i december. SR 180718.

Hun Sen ser ut att stärka sitt grepp om makten i Kambodja. Premiärministern Hun Sen kommer att vinna valet i Kambodja och nu varnar människorättsorganisationer för att landet är på väg att bli en diktatur. Oppositionen och människorättsorganisationer är nu oroliga över vad som kommer att hända efter valet. För med en stor valframgång så kan Hun Sen dra åt tumskruvarna ännu hårdare på sitt folk. I värsta fall skulle det kunna leda till att oppositionspartier, oberoende medier och människorättsorganisationer helt förbjuds i Kambodja, hävdar flera människorättsorganisationer. SR 180723.

Hårt migranttryck på spanska kuststäder. Trycket är stort på kuststäderna i södra Spanien, dit allt fler migranter tar sig från Marocko. Nu skjuter den spanska regeringen till 30 miljoner euro för att kunna ta emot migranterna. Det ringer i telefonen hos Miguel Garcia. Han är Röda Korsets talesperson i Andalusien i Södra Spanien och han är en upptagen man. Han möter upp i Cadiz efter att han precis har öppnat ett nytt mottagningscenter för migranter i en av grannstäderna. "700 personer ska kunna bo där tillfälligt innan de tar sig vidare. Där kan de få kläder, mat och någonstans att sova. Det kommer migranter varje dag, i fredags kom det sammanlagt 800," säger han. Men det är svårt att hålla räkning nu, det talas om att det kommit mellan 22 000 och 24 000 migranter till Spanien från Medelhavet hittills i år. De har börjat välja den här vägen sedan Italiens nya regering börjat med en hårdare linje, och meddelat att de inte tar emot fler. Enligt tidningen El Pais har Spanien bett EU om hjälp nu för att klara situationen. "När de kommer till våra mottagningscenter så hjälper vi dem så gott vi kan så att de kan fortsätta på sin väg i livet," säger Miguel Garcia, på Röda korset. SR 180731.
Spanska polisen överhopad av migranter. Läget är ansträngt i kuststäderna i södra Spanien. I stort sett varje dag kommer migranter över Medelhavet, ibland så många som 1 000 på en dag. SR 180802.
Räddningsbåt nekas lägga till i Italien. Än en gång nekas räddningsbåten Aquarius lägga till i Italien och på Malta. Precis som i juni har båten räddat migranter på flykt över Medelhavet och har nu ingen hamn att ta dem till. Det var i fredags som Aquarius räddade sammanlagt 141 migranter utanför Libyens kust. Besked från Italien och Malta kom direkt - båten är inte välkommen till deras hamnar. Nu riktas i stället blickarna mot Spanien. I juni när Aquarius plockat upp över 600 migranter på Medelhavet och fått nej från Italien och Malta var det just Spanien som till slut välkomnade migranterna till Valencia. Nu när samma situation uppstår igen ställs Spaniens premiärminister Sanchez inför ett vägval, och tidningen El Mundo frågar sig idag om han kommer att fortsätta i den solidariska andan eller om han kommer att frångå sin humanitära linje och neka migranterna hjälp. Källor uppger till tidningen att regeringen anser att frågan måste hanteras inom EU och att man också undrar vad ett land som Frankrike som ju också vetter mot Medelhavet har att säga i frågan. Aquarius drivs av den tysk-franska välgörenhetsorganisationen SOS Mediterranee ihop med Läkare utan gränser. De uppger att läget för migranterna ombord är stabilt men att de är svaga och undernärda. De uppger också att fem olika fartyg nekat migranterna hjälp innan Aquarius till slut räddat dem. Det verkar som att själva principen om att hjälpa människor i sjönöd nu står på spel skriver de i ett pressmeddelande, fartyg kanske inte svarar på nödrop när de står inför risken att nekas en hamn. SR 180813.

Asylsökande i Ungern nekas mat. I Ungern har det kommit rapporter om flera fall där asylsökande nekats mat i väntan på att deras asylskäl prövas. Det är ett sätt att tvinga flyktingarna att lämna Ungern, menar Ungerska Helsingforskommittén, HHC, som dokumenterat de här fallen. Lydia Gall, researcher på Human Rights Watch, menar att Ungern har funnit ett kryphål i lagen. "I de här fallen ingrep Europadomstolen direkt, inom ett par timmar, och beordrade ungerska myndigheter att återuppta matdistribution till familjerna som förvägrats mat. Ungerska myndigheter har lyssnat på domstolen och har gett flyktingarna mat," säger Lydia Gall, researcher på Human Rights Watch till P1-morgon. Andrea Spehar, docent i statsvetenskap, Göteborgs universitet, menar att Ungern inte är ett undantag, dessvärre. "Flyktingar behandlas på ett omänskligt sätt. Det kommer dagliga rapporter från till exempel Montenegro, Serbien, Albanien, Kroatien och Bosnien. Migranter misshandlas och förnekas sina mänskliga rättigheter på olika sätt. Det unika med Ungern är att landet har stiftat en ny lag som gör det brottsligt för underska medborgare att hjälpa asylsökande. Flyktingarna är därmed helt i händerna på myndigheterna," säger Andrea Spehar, docent i statsvetenskap, Göteborgs universitet. SR 180822.

Fler dör på Medelhavet. Larmrapporter visar att fler migranter drunknat i sommar än under förra året, trots att bara hälften så många försöker ta sig över havet. Uppgifterna kommer från FN:s migrationsorganisation IOM, där Julia Black är projektledare. "Vi har registrerat 872 dödsfall från juni till nu. Förra året registrerades 822 döda mellan juni och augusti." Men det mest anmärkningsvärda är, säger hon, att bara hälften så många har tagit sig till Europa hittills i år. Om färre försöker fly borde också dödsfallen gå ner, men så är det alltså inte. Orsakerna till att havet har blivit ännu farligare är flera, betonar Julia Black. Hon nämner att många människosmugglare nu använder farliga uppblåsbara båtar i stället för traditionella träbåtar. Dessutom har flera medelhavsländer gjort det mycket svårare för frivilligorganisationer att utföra räddningsaktioner. Julia Black berättar att det i dagsläget inte finns en enda hjälporganisation på Medelhavet, eftersom båtar har beslagtagits och organisationer ställs inför rätta. "Just nu är det inga frivilligorganisationer som genomför räddningsaktioner på Medelhavet. Många av dem har ställts inför rätta, har fått sina fartyg beslagtagna eller har vägrats inresa i Italien eller Malta." IOM registrerar både de migranter som tar sig i land och döda som hittas i havet. Men Julia Black berättar att det är många anhöriga som letar efter människor som inte finns registrerade någonstans. Dessutom sköljs drunknade upp på land som inte går att knyta till någon förlisning som organisationen känner till. Julia Black drar slutsatsen att det verkliga antalet döda därför är många fler än de knappt 900 som hittades i havet i somras. "Jag tycker att det här visar hur lite vi vet om hur många människor som verkligen drunknar i Medelhavet." SR 180824.
Allt fler "desperata" båtresor över Medelhavet. Det blir allt vanligare att de som flyr över Medelhavet drunknar. Skillnaden är dramatisk jämfört med förra året. Siffrorna kommer från en rapport som FN:s flyktingkommissariat UNHCR presenterar idag. FN-organet kallar sin rapport "Resor i desparation" - "Desperate journeys" och publicerar den just idag, den 3 september, för att hedra minnet av den 3-årige syriske pojken Alan Kurdi som drunknade för tre år sedan. En av 18 migranter som gett sig ut i båtar på Medelhavet för att nå Europa har drunknat i år, jämfört med en på 42 under samma period förra året. Anledningarna är flera: Räddningsfartygen är betydligt färre när frivilligorganisationer inte tillåts vara på plats, gummibåtarna är av allt sämre kvalitet och saknar bensin. Dessutom vittnar rapporter och videofilmer om en brutal libysk kustbevakning, som motar tillbaka migranter vilka ibland blir så desperata att de hoppar över bord. Betydligt färre migranter når numera Italien sedan EU och den italienska regeringen satsat stort på att stoppa trafiken. Men uppblossande och växande strider på den libyska sidan, i huvudstaden Tripoli, kan leda till att många fler migranter nu framöver försöker ta sig därifrån över Medelhavet. SR 180903.

FN: Hungern ökar i världen. Hungern ökar igen i världen och är nu tillbaka på samma nivå som för ett decennium sedan konstateras i en ny rapport från FN. En av huvudorsaker är klimatförändring och extremväder. 821 miljoner, var nionde människa på jorden är undernärd konstateras i den nya rapporten från fem FN-organisationer bland annat livsmedelsorganet FAO, barnfonden Unicef och världshälsoorganisationen WHO. Det är lika illa som för ett decennium sedan enligt FN-rapporten. Enda ljusningen är en svagt positiv utveckling kring att något färre barn är tillväxthämmade av för lite näringsrik mat nu än för sex år sedan, det rör sig om 150 miljoner barn globalt vars hjärna och kropp inte kunnat utvecklas normalt. Fortfarande har också en av tre kvinnor i barnfödande ålder på jorden järnbrist vilket försämrar deras hälsa. Klimatförändring och extremväder med svår torka och översvämmande skyfall som gett sämre skördar av bland annat vete, ris och majs är en av huvudorsaker till hungern och där problemen kommer att förvärras framöver om inte anpassningsåtgärder sätts in enligt FN säger David Beasley, chef för FNs livsmedelsprogram. Konflikter och att världsekonomin går sämre har också ökat på matbristen enligt rapporten. Det är främst i Sydamerika och Afrika som läget försämrats. Asiens positiva utveckling har också avstannat. "Det är inte realistiskt att vi ska nå FN:s hållbara utvecklingsmål som alla länder skrivit under med en värld utan hunger och undernäring till år 2030 med den här takten," konstaterar David Beasley, chef för WFP FN:s livsmedelsprogram. Var femte sekund dör ett barn av svält på jorden. Samtidigt har också fetman också ökat globalt och nu är uppe 672 miljoner, var åttonde person är alltså kraftigt överviktig på jorden. Värst är läget i Nordamerika men fetman ökar snabbt även i Asien och Afrika och samma personer kan trots sin vikt vara undernärda på grund av näringsfattig skräpmat. SR 180511.

Turkisk säkerhetslag "steg mot envälde". VärldenTurkiets nya säkerhetslag tar landet ett steg närmare envälde, enligt Turkietkännaren Jenny White, som kallar den "mycket besvärande". Även landets redan haltande ekonomi riskerar att drabbas ytterligare. President Recep Tayyip Erdogan drog i veckan åt tumskruvarna ytterligare när en ny säkerhetslag klubbades igenom i Turkiets parlament. I mångt och mycket innebär lagen en förlängning av det undantagstillstånd som regeringen införde efter kuppförsöket i juli 2016 och som efter beslut i förra veckan nu hävs. Men man bör inte underskatta vad det betyder att myndigheterna nu kan begränsa människors frihet med stöd i lagen, enligt Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Enligt Ankara är den nya lagen nödvändig för att bekämpa terror, medan Erdogans motståndare ser den som ett sätt att rensa ut personer som anklagas för att ha kopplingar till den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen. Turkiet pekar ut Gülen-rörelsen för att ha organiserat kuppförsöket och klassar den som en terroristorganisation. Under undantagstillståndet har omkring 160 000 personer gripits och lika många statsanställda fått sparken, enligt FN. "I den nya lagen får lokala guvernörer lov att begränsa personers rörlighet. Utan anledning kan de stänga ner organisationer och se till att människor inte längre når sina hem eller jobb. Det är mycket besvärande," säger Jenny White. Lagen utökar tiden som polisen får hålla människor häktade och ger rätt att på lösa grunder granska personers och deras anhörigas bankkonton och e-postkorrespondens. Just godtyckligheten är oroande, enligt Jenny White. "Vem som helst bland de 50 procent som inte röstade på Erdogan är lovligt byte, inte bara att bli gripen utan bevis, utan också att bli bannlyst från sitt hem, få sina ägodelar och pengar konfiskerade och sitt pass beslagtaget. Det är som att vara en icke-person," säger White. Systemet har enligt henne skapat ett angivarsamhälle. GP 180727.

Flykten över Medelhavet allt farligare - över 1 600 döda i år. Färre flyktingar trotsar nu farorna på Medelhavet än tidigare år. Men samtidigt är det allt fler av de som ger sig ut i de farliga båtarna som dör, visar nya siffror. Enligt den senaste rapporten nådde 172 301 personer Italien, Grekland, Spanien och Cypern under 2017. Hittills i år är den siffran 68 199. Dagen 180912.

"Atombombsparagrafen" kan tysta Ungern. Ungen kan komma att förlora sin rösträtt i EU, idag röstade EU-parlamentet igenom att ta till den så kallade artikel 7. Ungerns regering har, menar en majoritet av EU-parlamentarikerna, systematiskt brutit mot grundläggande demokratiska principer. Stående ovationer men också burop utbröt i EU-parlamentet i Strasbourg när det stod klart att en stor majoritet av EU-parlamentarikerna röstade för att påbörja en så kallad artikel 7-förfarande mot Ungern. Anledningen är att man anser att den ungerska regeringen under ledning av premiärminister Viktor Orbán under flera års tid har frångått EU:s grundläggande värderingar om bland annat demokrati och frihet. Det är första gången som EU-parlamentet röstar om att ta till det som ibland kallas "atombombsparagrafen" mot ett medlemsland och som kan leda till att det landet förlorar sin rösträtt i unionen. Att det i slutändan kommer hända är inte troligt. Sista ordet i frågan har EU:s medlemsländer som måste vara eniga och Polen har redan lovat att man tänker ge Ungern sitt stöd. Dagens beslut är dock ändå viktigt menar Péter Kréko, politisk analytiker vid den ungerska tankesmedjan Political capital. Det här är en signal till Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, att hans agerande inte blir utan konsekvenser. Detta säger Péter Kréko som också tror att det nu blir svårt för Orbáns parti Fidesz att stanna kvar i EPP-gruppen, den största partigruppen i EU-parlamentet som under lång tid har fortsatt att ge honom sitt stöd. SR 180912.

Juncker vill ha ett suveränt EU. EU behöver enas och bli en starkare global aktör i världspolitiken. Det var huvudbudskapet i årstalet från EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i morse. Tid för europeisk suveränitet. Det var titeln på Jean-Claude Junckers årliga tal om läget i unionen. Budskapet från Kommissionsordförandens var att nu måste EU ta mer eget ansvar i världspolitiken. "Europa kan inte längre räkna med att gårdagens löften gäller eller att gamla allianser håller i framtiden," sade Juncker med tydlig passning till USA och Donald Trump. Eurosamarbetet ska stärkas för att göra Europa mer självständigt och mindre beroende av dollar i världshandeln, sade Juncker. Han vill också se snabbare beslut i utrikespolitiken och komma bort från dagens system där enskilda medlemsländer kan blockera beslut, till exempel när det gäller sanktioner mot icke EU-länder. Men ett starkare och mer självständigt EU kräver enighet. "Europa är för litet för att splittras," sade Juncker. EU måste komma bort från splittringen mellan medlemsländer i norr och syd, öst och väst. och bort från den ohälsosamma nationalismen. EU-länderna måste visa solidaritet, och Juncker tog som exempel de polska brandmän som hjälpte till med sommarens bränder i Sverige. I frågan om Brexit upprepade Juncker EU:s principer, Storbritannien kan inte äta kakan och ha den kvar, landet kommer inte få samma tillträde till inre marknaden efter Brexit. I migrationsfrågan uppmanande han EU-länderna att enas om ett gemensam asylsystem.Tillfälliga lösningar varje gån en båt med migranter anländer håller inte. För att skydda EU:s yttre gränser föreslog han stärkt europeisk gräns- och kustbevakning som ska ha 10 000 anställda år 2020. Juncker nämnde också andra nya förslag, ett om återvändande av migranter, att terroristpropaganda ska tas bort inom en timma på nätet, och som väntat, att slopa tidsomställning med sommar- och vintertid. SR 180912.

Ungerns regering anklagas sälja uppehållstillstånd till ryssar. Oppositionen i Ungern anklagar sin regering för att riskera landets säkerhet genom att sälja ungerska uppehållstillstånd till inflytelserika ryssar. En av ryssarna som på senare år ska ha fått uppehållstillstånd i Ungern är Andrej Narysjkin, son till Sergej Narysjkin, det ryska parlamentets tidigare talman som nu är chef över den ryska statens utlandssäkerhetstjänst, SVR. En annan är affärsmannen Dmitrij Pavlov - känd bland annat för den skottlossning, med dödlig utgång, som utbröt på hans 50-årsfest i Moskva förra året. Enligt ryska medier har Pavlov sedan länge kopplingar till organiserad brottslighet. Uppgifterna kommer från en granskning gjord av två ungerska nyhetssajter, inriktade på grävande journalistik, tillsammans med den välkända ryska tidningen Novaja Gazeta. Ryssarna som de namnger ingår i den grupp av runt 20 000 utlänningar som fått ungerska pass i det program som pågick mellan 2013 och 2017 och där uppehållstillstånd gavs i utbyte mot ekonomiska investeringar i Ungern. Programmet har fått kritik från landets opposition för bristande insyn och de senaste uppgifterna har nu fått delar av den ungerska oppositionen att slå larm och kräva ett möte i parlamentets nationella säkerhetskommitté. "Samtidigt som den ungerska regeringen lagstiftar mot invandring har man sålt tusentals livslånga uppehållstillstånd till personer som till och med har kriminell bakgrund," säger Márta Demeter, parlamentsledamot för oppositionspartiet LMP. "Vi vet inte vilka de här personerna är eller vilka syften de har och de utgör därför en potentiell säkerhetsrisk inte bara för Ungern utan för hela EU," säger Márta Demeter. SR 180918.

Det italienska public service-företaget Rai kan få en kontroversiell chef. Det italienska public service-företaget Rai ser ut att få en ny kontroversiell chef och både facket och den politiska oppositionen motsätter sig utnämningen. Personen det handlar om, Marcello Foa, står nära regeringspartiet La Lega och har gjort sig känd som en journalist som sprider falska nyheter. Marcello Foa är tidigare utrikeschef på Il Giornale som ägs av Mediaset. Nu håller han kurser i journalistik på en egen journalistutbildning i Schweiz, men han har även en blogg där han ofta uttrycker sitt stöd för La Legas partiledare Matteo Salvini. Han har öppet hånat president Mattarella och hbtq-rörelsen bland annat. Han har även spridit påhittade nyheter om Hillary Clinton. Vänsterliberala Partito democratico anser att Foa är olämplig som chef för Rai och har försökt att stoppa dagens förhör. Facket på Rai vill även att det ska undersökas om det är lagligt att föreslå en person som redan har avfärdats en gång. SR 180926.

Yttern allt mer central i Europa. "Det råder ingen tvekan om att många populister, euroskeptiker och till och med nationalistiska partier nu kliver in i EU-parlamentet," sade Tysklands dåvarande utrikesminister Frank-Walter Steinmeier i tysk tv. Med åtta månader kvar till nästa EU-val, i maj 2019, har fler och fler ytterlighetspartier tagit plats bland de beslutande. Framför allt är det missnöje över hur flykting- och migrantsituationen har hanterats som har fått partierna på den yttersta högerkanten att växa. I både Italien och Österrike har partier från ENF - EU-parlamentets mest invandrings-, islam- och EU-fientliga partigrupp - blivit regeringspartier, efter att ha inlett samarbeten med mer traditionella högerpartier. Även en rad partier i de aningen mindre EU- och invandringsfientliga partigrupperna EFDD och ECR har fått en starkare ställning, både i och utanför sina regeringar. Sverigedemokraterna är långt ifrån ensamma om att växa i opinionen. I Tyskland pressar AFD på. Dansk folkeparti har tungt inflytande i Danmark. Och i östra Europa rör sig partier som polska Lag och rättvisa, bulgariska Gerb och ungerska Fidesz klart mer utåt än inåt. På yttersta vänsterkanten har samtidigt tillväxten varit sämre, åtminstone när det gäller regeringsinflytande. Socialdemokratiska partier har föredragit att samarbeta med miljöpartier, liberaler eller till och med konservativa, snarare än att luta sig åt vänster. Fortfarande är grekiska Syriza med Alexis Tsipras i spetsen det enda vänsterpartiet i regeringsställning i hela EU. Samtidigt växer ändå många V-partier i opinionen - oftast på S-märkta partiers bekostnad. svt 180928.

EU vänder blicken mot demokratin i Rumänien. Efter Polen och Ungern börjar nu EU:s blickar vändas mot Rumänien och det demokratiska läget i landet. I dag debatterar EU-parlamentet den rumänska rättsstaten. I fokus finns lagstiftning som kritiker menar försvagar korruptionsbekämpningen i landet. "Om jag har känslan av att allt är som det ska i Rumänien? Nej, det har jag inte," sa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i rumänsk tv under ett besök i landet för några veckor sedan. Och det har heller inte EU-parlamentet som i dag har "rättstatsläget i Rumänien" på dagordningen. På plats i Strasbourg för att svara på kritiken finns Rumäniens premiärminister Viorica Dancila. Den utbredda korruptionen har varit det stora politiska ämnet i landet sedan en katastrofal nattklubbsbrand hösten för tre år sedan kostade 64 människor livet. Det bristande brandskyddet skyldes på korruption, den socialdemokratiska regeringen fick avgå men är nu tillbaka vid makten och har, menar kritiker, ägnat det mesta av sin tid åt att ändra på lagar så att det tvärtom ska bli svårare att sätta dit höga politiker och tjänstemän för korruption. Bland annat genom att skaffa sig större politisk kontroll över vilka som utses till åklagare. I somras sparkades chefsåklagaren för den antikorruptionsbyrå som de senaste åren fått 100-tals politiker och höga tjänstemän fällda för olika typer av korruptionsbrott. "Vad politikerna försöker göra är att skaffa sig själva straffrihet," säger Cristian Pirvulescu, statsvetare vid ett universitet i Bukarest. Rumänien, säger han, är på god väg att gå i Ungerns och Polens fotspår och bli en illiberal stat. SR 181003.

Dykare: Vågar inte rädda människor i sjönöd. Under den gångna helgen har det varit protester runt om i Europa mot att det inte längre är tillåtet att rädda flyktingar och migranter från att drunkna i Medelhavet. Och i Tunisien tycker fiskare att de inte längre tillåts respektera internationell rätt att hjälpa människor i sjönöd. Dykaren Khenisii Mohsen vågar inte längre hjälpa till efter att flera tunisiska fiskare gripits. "Vi gjorde inget för vi riskerar att bli gripna. Vi gav dem bara bröd och vatten och sedan lämnade vi dem igen," berättar fiskaren Khenisi Moahsen. Han dyker efter tvättsvamp nära den italienska ön Lampedusa och stötte nyligen ihop med en båt med trasig motor, som guppade i vågorna. Ombord var ett tiotal tunisier. Han är illa berörd över att han lämnade dem. "Det är något som inte är normalt när man lämnar människor att kanske dö," säger han. Fiskarna här arbetar på internationellt vatten mycket nära Italien. Enligt internationell rätt är de skyldiga att rädda någon i sjönöd och ta personen till närmsta hamn. Men Italiens inrikesminister Salvini har stängt hamnarna och ser fiskare, som bistår migranter som kriminella. Sex tunisiska fiskare greps i slutet av augusti för att ha räddat några. De satt nästan en månad i fängelse på Sicilien, ett allvarlig inkomstbortfall för en fattig fiskare, så många vågar inte längre gripa in i nödsituationer. Libysk kustbevakning sköter i princip räddningsoperationer på Medelhavet stärkt av EU-pengar. Andelen som drunknar på färden har stigit kraftigt under sommaren. Italien införde år 2002 lagen Legge Bossi Fini, som förbjöd hjälp till illegala invandrare. Den försatte fiskarna att vara passiva i krissituationer. När sedan 368 personer drunknade i tragedin precis utanför Lampedusa, så upphävdes lagen. Sjörätt skulle gå först igen. Men inte längre och svampdykaren Khenisi Moahsen, som har en familj att försörja, trotsar nu inte något förbud. SR 181008.

"EU:s bistånd prioriterar egna intressen". EU:s bistånd missar sina egna mål om att nå de allra fattigaste i världen, det visar den årliga granskningen som biståndsorganisationernas paraplyorgan Concord presenterar i dag. "De minst utvecklade länderna får en betydligt mindre andel än vad EU har åtagit sej att uppnå. Och det har ju effekter för det är ju de mest svaga och utsatta länderna som då inte nås av biståndet, trots att det är det man säger sig vilja uppnå," säger Göran Eklöf vid Världsnaturfonden som varit med och tagit fram rapporten. EU:s biståndsmål till de allra fattigaste länderna klaras alltså inte enligt Concords granskning. EU prioriterar egna intressen som migrationspolitiken och kostnader för flyktingmottagning i de egna länderna, enligt Göran Eklöf. Ett stort problem för de allra fattigaste länderna med inre konflikter, som till exempel Afghanistan, är att de halkar efter i utvecklingen inte minst när det gäller att möta klimatförändringarna. "I ljuset av den utvecklingsagenda man har med hållbarhetsmålen till 2030, så är det naturligtvis jätteviktigt att särskilt de mest utsatta länderna får det stöd som endast biståndet kan ge." EU:s klimatmål 2030 och FN:s mål Agenda 2030 som bland annat ska utrota världsfattigdomen kan vara i fara enligt rapporten från Concord. Rapporten ifrågasätter också att EU:s biståndspengar till norra Afrika till stor del går till förstärkt gränskontroll för att hindra migranter att komma till EU. Det är kortsiktiga åtgärder som det är osäkert om de gynnar utvecklingen på lång sikt, skriver Concord. EU-länderna har också långt kvar till att uppnå målet att ge 0,7 procent av BNI, bruttonationalinkomsten, i bistånd. Bara Sverige och Luxemburg når dit. Genomsnittet bland EU:s 28 länder är 0,49 procent vilket är en minskning jämfört med förra året. "Fortfarande har man väldigt långt kvar till att nå det minimimål som har funnits i nästan 50 år på 0,7 procent av BNI och det är väldigt stora pengar som fattas helt enkelt till att finansiera en hållbar utveckling," säger Göran Eklöf som är rådgivare i biståndsfrågor vid Världsnaturfonden WWF. SR 181017.

Australien sparkar läkare som larmar från flyktingläger. Australiens regering är under hårt tryck att lätta på sin hårda flyktingpolitik, som innebär att ingen asylsökande är välkommen till landet. Chefsläkaren för ett flyktingläger på en ö i stilla havet sparkades i dag efter att ha slagit larm om det UNHCR kallar "en kollapsande hälsosituation". Rapporterna om psykisk ohälsa på de öar i stilla havet dit de asylsökande förs duggar tätt. "En kollapsande hälsosituation" är vad FN:s flyktingkommissariat UNHCR kallar det som pågår på de två öarna Nauru och Manus Island och manar Australiens regering att omgående evakuera samtliga 1 400 personer, som uppges finnas på öarna. Den ansvariga läkaren för lägret i Nauru fick i dag sparken för att ha rapporterat offentligt om de livshotande hälsoproblemen i lägret och det var inte första gången som en visselblåsare mist jobbet. Barn, som syr ihop sin mun och hungerstrejkar, självskadebeteenden och apatiska barn är vad Australiens regering kräver tystnadsplikt kring. Biståndsorganisationen Läkare utan gränser beordrades också helt nyligen att avbryta sin vård på ön Nauru. Christine Rufener säger att samtliga patienter talade om självmord. Australien har i fem år drivit vad som kallas offshore-politik, det vill säga nolltolerans mot båtflyktingar. Militär har i videoklipp gjort klart att den som kommer till havs aldrig kommer att nå Australien. Flera hundra av de asylsökande har förflyttats från öarna till USA, enligt ett avtal som ingicks under president Obama, men Trump har nu stoppat detta. Australiens premiärminister Scott Morrisson säger att han är beredd att acceptera ett gammalt erbjudande från Nya Zealand om att ta emot 150 asylsökande, men bara om det finns garantier att det inte blir en bakdörr in till Australien. Kritiker till den konservativa regeringen pekar på att ingen smuggling av båtflyktingar längre förekommer och menar att Australien därför nu kan lätta på sin migrationspolitik. SR 181017.

"Europas största skattesvindel". En liten grupp finansmän och advokater har tillsammans med några av världens största banker kommit åt skattemedel för minst 70 miljarder kronor i flera europeiska länder. Det visar en granskning från det internationella journalistnätverket Correctiv, där TT och SVT har ingått. Ett antal banker har genom avancerade upplägg lyckats komma åt en återbetalning på skatt vid aktieaffärer, men utan att någonsin ha betalat in skatten. Storbankerna Deutsche Bank, UBS och BNP Paribas pekas ut som delaktiga i uppläggen, som drabbat skattebetalare i Tyskland, Danmark, Belgien Frankrike och Norge. Men också den svenska banken SEB pekas ut. Banken förnekar att man finansierat sådana upplägg. SR 181018.

Conte: Budgeten står fast. Italien står fast vid sin budget trots att kritiken från EU, som menar att budgeten ökat landets budgetunderskott. Det meddelade Italiens premiärminister Giuseppe Conte i dag. "Underskottet på 2,4 procent ligger fast. Men deras ståndpunkt är inte att de lämnar Eurosamarbetet," säger Ekots korrespondent Margareta Svensson. Hårda ord varvas med mjuka när Italien och EU-kommissionen gör sig redo för årets stora budgetkamp i eurozonen. Di Maio och regeringspartnern Matteo Salvini från högerpopulistiska Lega har enats om en budget som kommer att innebära ett budgetunderskott på 2,4 procent de närmaste åren. Det är betydligt mer än vad EU-kommissionen vill se, inte minst med tanke på Italiens enorma statsskuld på motsvarande 130 procent av landets BNP. SR 181022.

Sveriges gränskontroller totalsågas av EU. Kritiken från EU-kommissionen mot Sveriges yttre gränskontroller, som uppmärksammades för några veckor sedan, visar sig nu vara mycket mer omfattande än vad som tidigare varit känt, visar Ekots granskning. Ekots granskning visar att stora delar av gränskontrollverksamheten bryter mot EU:s regler - något som omedelbart måste åtgärdas, enligt en sekretessbelagd rapport. Så här skriver alltså gränskontrollanterna i slutet av den 32 sidor långa granskningsrapporten, som ännu inte offentliggjorts av EU-kommissionen. "Brådskande åtgärder bör vidtas av myndigheterna för att ta itu med de eftersläpningar och luckor som identifierats på såväl strategiska som operativa nivåer." Delar av problemen som gränskontrollverksamheten brottas med har uppmärksammats tidigare av Expressen, bland annat om hur personal på Arlanda flygplats inte känner till de profileringslistor och riskindikatorer som finns för att exempelvis upptäcka återvändande jihadister. Men i den sekretessbelagda rapporten finns mycket mer. Där totalsågas hela Sveriges uppbyggnad och organisation kring hur gränskontrollerna sköts. De olika myndigheterna som ansvar för yttre gränskontroller - Polisen, Kustbevakningen, Migrationsverket och Tullen - saknar en gemensam struktur och genomgående enhetlighet i sättet att arbeta, menar EU-inspektörerna. Patrik Engström är chef för Gränspolisen. Han säger att Sverige ända sedan år 2000 prioriterat andra saker än just yttre gränskontroller. "Det är alltid lätt att i efterhand vara efterklok. Om man ska vara efterklok nu så är det så att inför den stora omorganisationen 2015 så försvann den här frågan från dagordningen. Och där gick möjligtvis en möjlighet till att göra någonting bättre lite om intet," säger Patrik Engström. På flera punkter anklagas Sverige för att bryta mot det så kallade Schengenregelverket, som sätter gemensam standard för de europeiska ländernas gränsskydd. Exempelvis det som reglerar utbildnings- och kunskapskraven för gränskontrollpersonal. "Not sufficient" och "Non-compliant", skriver EU-kommissionen i sin rapport. "Det är naturligtvis extremt bekymmersamt och allvarligt att vi inte uppfyller Schengenkraven. men inriktningen för oss är ju naturligtvis helt klar. Det är väl klart att Sverige ska leva upp till Schengens alla krav på yttre gränskontroll," säger Patrik Engström. En annan del som får underkänt och som bryter mot EU-regler är personalens tillgång till viktiga databaser som de ska göra sökningar i. Samtliga gränskontroller i Sverige - flygplatser, hamnar och vägövergångar - får bottenbetyg där. Detta var ett problem redan 2011, då inspektörerna var här senaste gången. Och problemen kvarstår alltså än i dag. Inspektionen har tittat på både övergripande strukturer för att myndigheterna ska kunna genomföra bra och korrekta gränskontroller, men de har också gått ner i detaljer. Båsen, till exempel - där gränskontrollanterna sitter - är placerade på ett sätt som gör det svårt för personal att skärskåda passagerares eventuellt misstänkta beteenden. Båsen saknar också insynsskydd. Det är alltså möjligt för passagerare att se vad som sker på personalens dataskärmar. Tekniken strular på sina håll, telefonerna fungerar inte. Listan på brister som Sverige behöver åtgärda är lång. En 95 punkter lång lista, även den ännu sekretessbelagd, har sammanställts av EU-kommissionen och kommer att delges ansvariga myndigheter och departement inom kort. Dessa brister hör samtliga till fem större områden, säger Patrik Engström; organisering och ledning, resurssättning, kompetensnivåer, arbete med riskanalyser och it- och teknikstöd. "Jag ser det här som 95 symptom på fem stycken grundläggande problem. Och de fem problemen kommer vi att angripa och åtgärda." Och allt detta ska man försöka åtgärda på hur lång tid? "Det är svårt att säga. Men det kommer nog att ta fem år," säger Patrik Engström. SR 181022. SR 181022.

Ungersk pastor slår tillbaka efter EU-kritik. Liberala, globalistiska krafter inom EU straffar de länder som vill hålla fast vid nationalism och sitt kristna arv. Det menar Sandor Nemeth, pastor för en 70 000 medlemmar stor församling i Budapest. "Om inte ett mirakel inträffar kommer vi att bli ögonvittnen till födelsen av ett världsherravälde", skriver han. I början av september beslutade EU-parlamentet att ta till ”EU:s atombomb” – artikel 7 – mot Ungern. Bakgrunden är en rapport där Ungern anklagas för att inte leva upp till EU:s standard gällande bland annat yttrandefrihet, minoriteters rättigheter och oberoende inom rättsväsende (se faktaruta). Artikel 7 innebär att EU-länderna nu kommer att inleda en granskning av Ungern, något som i slutändan kan innebära att landet tillfälligt förlorar sin rösträtt. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har starkt tillbakavisat rapporten och menar att den bygger på falska uppgifter. Sandor Nemeth menar att Victor Orbán har blivit fiende nummer ett hos den västeuropeiska eliten just för att han stått upp för judisk-kristna värderingar. Så gott som samtliga svenska EU-parlamentariker - förutom SD:s ledamöter - röstade, enligt TT, för att inleda den så kallade artikel 7-granskningen av Ungern. En av dem som röstade för granskningen är Gunnar Hökmark (M). "Jag röstade ja för att Viktor Orbán har drivit en politik bortom rättsstatens principer och de grundläggande värden som EU bygger på, och som alla medlemsländer har skrivit under på," skriver han i ett mejl till Världen idag. "Inledandet av en granskning av Ungern är ett sätt att markera mot denna utveckling," fortsätter han. Att omröstningen skulle vara ett straff mot Ungern för att landet vill ha kvar sitt nationella självbestämmande och sina konservativa, kristna värderingar håller Hökmark inte med om. Han påpekar därefter att EU-parlamentariker inte alltid tycker likadant, men att det är poängen med Europaparlamentsval. "Själv anser jag att vi i EU behöver mer lagstiftning och samordning inom vissa politiska områden, som handelspolitiken och utrikespolitiken, och inte alls inom andra, som sociala pelaren," skriver han. Världen idag 181024.

Fler spädbarn än väntat dör av luftföroreningar. Antalet spädbarn som dör på grund av luftföroreningar i länder söder om Sahara är många fler än vad man tidigare trott. Det visar en ny stor studie från USA som publicerats i tidskriften Nature. Dålig luft fylld med små partiklar från bland annat trafik och industri är farlig för hälsan. Men de globala siffror som finns på spädbarnsdödlighet kopplat till luftföroreningar i olika länderna baseras på data från främst Europa och Nordamerika. Därför är det viktigt att man nu studerat effekterna i 30 länder söder om Sahara. "Man ser en starkare effekt i den här studien än de tidigare," säger Tom Bellander, professor på institutionen för miljömedicin på Karolinska Institutet. Med hjälp av satellitbilder har forskarna samlat in data kring nivåerna av föroreningar i luften och via hälsointervjuer studerat en miljon födslar och hur det gått för barnen i de olika länderna. Och enligt forskarnas nya beräkningar var det tre gånger så många som dog av för höga halter föroreningar i luften än vad som tidigare beräknats med datan från västvärlden. Forskarna såg att nästan 450 000 spädbarn dog på grund av den dåliga luften, vilket är tjugo procent av alla spädbarn som dog i de här länderna. "Så mycket som en femtedel av dödligheten skulle kunnat undvikas om luftföroreningsnivåerna hade varit väldigt mycket lägre," säger Tom Bellander. Enligt forskarna till studien skulle också små minskningar kunna ge stora förbättringar. SR 181028.
WHO: Så påverkas barns hälsa av dålig luft. Idag släpps en rapport från Världshälsoorganisationen, WHO, om hur luftföroreningar påverkar barns hälsa. Rapporten handlar om hur mycket barn i världen utsätts för luftföroreningar och vad det orsakar i form av sjukdomar och dödsfall. Den konstaterar bland annat att så mycket som 93 procent av världens alla barn under 18 år utsätts för nivåer som ligger över WHO:s riktlinjer för god luftkvalitet. Det här gäller små partiklar mindre än 2,5 mikrometer och är en sorts partiklar som har en tydlig koppling till hälsan. SR 181029.

WWF: De vilda ryggradsdjuren blir allt färre. Antalet vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent på 40 år, enligt en ny rapport som Världsnaturfonden WWF släpper idag. "Det är jätteallvarligt, den biologiska mångfald som vi håller på att tappa är grunden för allt liv," säger Vicki Lee Wallgren, avdelningschef på skog och arter på Världsnaturfonden WWF. I rapporten som ges ut vartannat år har man kartlagt beståndet av 16 704 populationer av vilda ryggradsdjur, alltså reptiler, fiskar, fåglar, kräldjur och däggdjur, som representerar 4 005 arter. Årets rapport visar på en fortsatt negativ trend och att antalet av de vilda ryggradsdjur som kartlagts minskat med 60 procent i genomsnitt mellan 1970 och 2014. Värst är utvecklingen i tropikerna i Syd- och Mellanamerika där bestånden minskat med 89 procent. "De två största orsakerna till den här minskningen är förlust av livsmiljöer på grund av till exempel storskaligt industriellt jordbruk, det kan vara infrastruktur som skär igenom livsmiljöer och den andra är överexploatering, överfiske, tjuvjakt, ohållbart skogsbruk," säger Vicki Lee Wallgren och fortsätter: "Konsumtionen är den stora drivkraften bakom det, svenskar idag lever som att vi har 4 jordklot, så våra val påverkar väldigt mycket vad som sker runt om i världen." En ny studie från Århus och Göteborgs Universitet som baserats på omfattande databaser över däggdjur visar, även den, att däggdjur utrotas i en allt snabbare takt. Vicki Lee Wallgren menar att trenden måste vändas innan 2030 eftersom det annars riskerar att få förödande konsekvenser. "Om vi fortsätter åt samma håll kommer vi gå in i den sjätte massutrotningen, det kommer påverka maten vi vill äta, syret vi vill andas, vattnet vi vill dricka," säger hon. Enligt Vicki Lee Wallgren är 2020 ett viktigt år eftersom många nya avtal ska ingås. Hon menar att det är politiska beslut som behöver komma till och att det krävs krafttag för att den negativa trenden ska vända. "Om vi alla hjälps åt, om vi kan få till ett starkt, ambitiöst bindande avtal, ungefär som ett "Parisavtal" fast för biologisk mångfald, då tror jag absolut att vi kan göra det här." SR 181030.

Bolsonaro: "Brasilien först och Gud före alla andra". Brasiliens nye president heter Jair Bolsonaro, en 63-årig tidigare militär från Socialliberala partiet. Med en växande andel evangelikala kristna i befolkningen, runt 22-25 procent, har denna grupp fungerat som en viktig väljarbas för Bolsonaro, även så aktiva katoliker med en värdekonservativ och traditionell hållning. Hans stridsrop: "Brasilien först och Gud före alla andra." Många storstäder och andra miljöer har gradvis hemfallit åt en uppenbar normlöshet och laglöshet. Brasiliens bottenlösa sociala förfall - med våld, rån och mord på slumpmässigt utvalda människor - är ett ämne i sig och som djupt kontrasterar mot den tidigare gängse bilden av ett land präglat av glamour, spektakulär karnevalsstämning, fotbollssamba, underbara badstränder, fest och glada människor. Bara under 2017 mördades runt 63 800 personer i landet, en ökning med 3,7 procent. I genomsnitt mördas sex människor i timmen, året runt, i Brasilien. Världen idag 181130.

Presidentens planer hotar Amazonas. Brasiliens nya president Jair Bolsonaro vill avverka mer regnskog och minska stödet för naturvård och forskning. Miljöforskare oroar sig nu för minskade forskningsanslag och att skogen ska skövlas i snabbare takt. Alexandre Antonelli är professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskare i Amazonas. "Det är väldigt mycket som står på spel. Amazonas är den mest artrika skogen på hela jorden. Och dessutom finns en stor potential i skogen att lagra kol. Tar man bort den så innebär det att man släpper ut mer kol och det kommer bidra till ökade klimatförändringar över hela jorden," säger han. Brasiliens nye president Jair Bolsonaro har tydligt uttryckt att miljöarbetet och urfolkens rättigheter till regnskogen, hindrar landets ekonomiska utveckling. Han vill i stället se mer dammbyggen och en utökad produktion av naturbeteskött och soja. Jair Bolsonaro ser helt enkelt regnskogen som en outnyttjad resurs. På senare tid har hotbrev och fysiska attacker i och kring regnskogarna förekommit mot naturvårdsmyndigheter, miljöarbetare och mot urfolken som lever i reservat i regnskogen. Och enligt Alexandre Antonelli, som själv är brasilianare och har ett stort kontaktnät i Brasilien, finns också en rädsla på universitet och myndigheter att få sparken om man utrycker kritik mot den nye presidenten. "De är rädda att bli motarbetade, förföljda och fysiskt angripna, och att deras forskningsanslag ska dras tillbaka. Det skulle ju leda till att de inte längre kan bedriva naturvård och forskning," säger han. SR 181031.

Polen firade 100 år - regeringen marscherade med ytterhögern. I dag fyllde Polen, eller den så kallade andra polska republiken, 100 år och kring 200 000 människor deltog i en marsch i Warszawa. Trots den stora uppslutningen lyser också landets splittring med sin närvaro. Oppositionspartierna bojkottade marschen. Förra året deltog kring 60 000 personer, och i massan förekom banderoller med texter som "ett vitt Polen" och "rent blod". Slagord skanderade också mot judar och muslimer. Mot bakgrunden att de här grupperingarna ämnade marschera i år igen, ville borgmästaren förbjuda marschen. Men tidigare i veckan hann en domstol snabbt häva förbudet som borgmästaren hade infört. En central fråga kring marschen har också varit hur det nationalistiska regeringspartiet Lag och rättvisa förhåller sig till de extrema grupperna, om regeringen har tänkt marschera tillsammans med grupperna. Lösningen i dag blev något slags kompromiss. Presidenten Andrzej Duda, som står Lag och rättvisa nära, premiärminister Mateusz Morawiecki och Lag och rättvisa-ledaren Jaroslaw Kaczynski ledde marschen, men var åtskiljda från den större massan med hjälp av säkerhetsstyrkor. ONR, en antisemitisk grupp, kom överens med regeringen på fredag att inte använda hatretorik eller fascistiska symboler. Enligt medieuppgifter verkar löftet ha hållit - delvis i alla fall. Det verkar inte ha förekommit rasistiska banderoller eller slagord under årets marsch, men enligt BBC bar vissa högerextrema grupperingar nog sina egna gruppers flaggor under marschen. Bland årets utländska gäster fanns högerextrema grupper från både Nederländerna och Italien. Premiärminister Morawiecki har tagit avstånd från de högerextrema grupperna och sagt att fascistiska symboler är förbjudna, men på lördagen kritiserade parlamentsledamoten Marcin Kierwinski regeringens tillsynes kritiklösa hållning till grupperna. "Minns ni de skamfulla slagorden på förra årets marsch? Ett år senare träffas deras upphovsmän med presidenten och premiärministern, i stället för åklagaren," skrev Kierwinski på Twitter. yle 181111.

Österrike dra sig ur FN-migrationsavtal. Österrike kommer att drar sig ur FN:s migrationsavtal, det rapporterar landets nyhetsbyrå APA. Enligt Österrikes regering strider avtalet mot landets suveränitet och självbestämmande. Tidigare har USA och Ungern ställt sig utanför FN-avtalet. FN:s medlemsländer kom överens i somras om ett globalt migrationsavtal, som bland annat har som mål att upprätta flyktvägar för flyktingar och migranter runt om i världen. SR 181031.

Kongoleser tvingas på flykt från Angola. Omkring 300 000 kongoleser har tvingats fly från norra Angola sedan början på oktober. Myndigheterna i Kongo-Kinshasa har överraskats av anstormningen och många som drivits ut säger att de nu är helt utblottade. Angola hävdar att kongoleserna är där illegalt och gräver diamanter. Men många av de som jag mött vid gränsen säger att de bott i Angola helt lagligt och att angolansk polis varit mycket brutal. Det uppges att minst sex personer dödats i kaoset. Flyktingströmmen tär hårt på Kasai, en regionen i Kongo, som redan är extremt fattig och där det är konflikter mellan miliser och regeringsarmén. De flesta av de som tvingats ut ur Angola har ingenstans att ta vägen, många sover under bar himmel. Det råder stor brist på livsmedel. Barn och ungdomar som kommit bort från sina föräldrar riskerar att utsättas för övergrepp i kaoset. SR 181109. Kommentar: Detta är brott mot mängskligheten av angolas polis.

Rapport: Oklart om EU:s flyktingstöd till Turkiet används bra. Det är oklart om pengarna som EU ger till Turkiet för att hjälpa syriska flyktingar kommer till bra användning, det säger EU:s revisorer i en ny rapport. Turkiet vill inte ge ut uppgifter om vilka flyktingar som fått ta del av pengarna, och hänvisar till sekretesslagstiftning, skriver nyhetsbyrån AFP. Enligt rapporten har projekten som finansierats hjälpt flyktingarna, men inte alltid levererat vad man kunna förvänta sig med tanke på kostnaden. Totalt handlar det om drygt 11 miljarder kronor som granskats. Pengar som var en del av överenskommelsen om migranter mellan EU och Turkiet 2016. SR 181113.

Rumäniens president: Vi är inte redo att ta över EU-ordförandeskapet. Rumäniens president Klaus Iohannis riktar hård kritik mot sin egen regering, samtidigt väntas hård kritik när den årliga rapporten om korruptionsläget i landet presenteras senare i dag. Igår höjdes samtidigt det politiska tonläget rejält när landets president krävde den egna regeringens avgång - mindre än två månader innan Rumänien för första gången tar över EU:s ordförandeklubba vid årsskiftet. "Tyvärr," sa president Klaus Iohannis inför en grupp rumänska borgmästare igår, "har tiden nu kommit då det är nödvändigt att byta ut den här regeringen som, med presidentens ord är "en olycka för den rumänska demokratin". Det finns inga möjligheter för god styrning av landet och vi är, sa presidenten, helt enkelt inte redo att ta över det mycket ansvarsfyllda EU-ordförandeskapet." Det är ingen ovanlighet att president Iohannis kritiserar den socialdemokratiskt ledda regeringen. Själv tillhör han Rumäniens största oppositionsparti, Nationalliberalerna. Men den skarpa kritiken kommer samtidigt som Rumänien har EU:s ögon på sig. I dag släpper kommissionen sin årliga rapport om korruptionen i landet. Sedan EU-inträdet 2007 står både Rumänien och Bulgarien under särskild övervakning på grund av ländernas utbredda korruption. Och i år väntas Rumänienrapporten innehålla stark kritik mot utvecklingen. Tidigare i år har den rumänska regeringen anklagats för att driva igenom lagstiftning som snarare försvårar det korruptionsbekämpande arbetet och som ökar politikernas inflytande över rättsväsendet. Beslutet i somras att sparka chefsåklagaren för Rumäniens särskilda antikorruptionsbyrå möttes av stark kritik från EU-håll. Under flera år har utredarna där fått en lång rad höga politiker och tjänstemän fällda för olika former av korruption. Till exempel dömdes i juni i år det styrande socialdemokratiska partiets ledare Liviu Dragnea till 3,5 års fängelse, en dom som har överklagats. Och i Rumänien menar kritiker att vad regeringen i själva verket ägnar sig åt är att med hjälp av lagstiftning försöka rädda sitt eget skinn. I morgon kommer också EU-parlamentet att rösta för eller emot en resolution om hur man ser på rättsstatsläget i Rumänien. SR 181113.
Kravet på Rumänien: Dra tillbaka nya lagarna - nu. EU-kommissionen riktar skarp kritik mot Rumänien, där nya lagar begränsar rättsväsendets oberoende och gör det svårare att bekämpa den utbredda korruptionen. "Vi kräver att regeringen omedelbart drar tillbaka dem," säger Frans Timmermans, kommissionens vice ordförande. "Situationen har förvärrats," konstaterade EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans. På tisdagen presenterade han EU:s årliga rapport om korruptionen i Rumänien. Sedan landets inträde 2007 står den under EU:s övervakning. Så länge Rumänien inte lever upp till EU:s krav på ett fungerande och oberoende rättssystem släpps landet inte in i EU:s passunion Schengen. Efter tio år med flera framsteg går nu alltså utvecklingen åt helt fel håll, menar Frans Timmermans. "Vi kräver att den rumänska regeringen omedelbart drar tillbaka de nya lagarna, som gör det svårare att bekämpa korruptionen och stoppar avskedandet av domare och åklagare," sa Frans Timmermans. I somras sparkades Rumäniens särskilda antikorruptionsåklagare som varit framgångsrik och fått hundratals politiker och tjänstemän fällda för korruption. Nu hotas även riksåklagaren att bli av med jobbet. EU-kommissionen kritiserar också inskränkningar i pressfriheten i Rumänien. Den 1 januari, alltså om bara två månader, tar Rumänien över ordförandeklubban i EU. Nu växer oron för att landet inte ska klara av den uppgiften. Även EU-parlamentet riktade idag hård kritik mot den socialdemokratiska regeringen i Rumänien i en resolution som antogs bred majoritet. Anna Hedh, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, varar för att Rumänien är på väg att slå in på samma auktoritära väg som Polen och Ungern. "Vi bryr oss inte om att det är socialdemokrater i regeringen, man måste stå upp för mänskliga rättigheter, mot korruption och hot mot rättsstaten," säger Anna Hedh. SR 181112.

Stopp för många kyrkor med ny lag i Bulgarien. Stopp för hemgrupper och gatuevangelisation. Stängda kyrkor och synagogor. Det är framtiden i Bulgarien, där parlamentet just nu är i färd med att anta en ny lag om religion. "Eftersom politikerna säger att det här görs för att förhindra terrorism så har debatten uteblivit helt," säger Ivan Hazarbassanov, som leder en grupp evangelikala kyrkor i landet. Nästa vecka går remisstiden ut för det lagförslag som enligt snart sagt alla religiösa ledare i Bulgarien är på väg att slå ut religionsfriheten i landet helt. "Framför allt förbjuds all religiös verksamhet som inte sker i lokaler som staten godkänt för religiösa ändamål," säger Ivan Hazarbassanov, som är ordförande för Christian Faith Churches in Bulgaria till Världen idag. "Det betyder inte bara att vi kan glömma gatuevangelisation och att bjuda in vänner till bönemöten i våra hem. Det betyder även att alla protestantiska och evangelikala församlingar utan egna kyrkobyggnader inte ens kommer att få fira söndagsgudstjänst." Syftet med lagförslaget, som togs fram före sommaren, sägs vara att förebygga radikalisering och att ge vissa muslimska länder minskat inflytande över moskéer. "Vi måste se verkligheten i vitögat. Vi lever i tider då tro förvandlas till en fanatism som dödar människor," sade tidigare i år Vassil Antonov, vice ordförande i parlamentsutskottet för religiösa frågor, till bulgariska media, enligt katolska Domradio. Men att resultatet är en orimlig statlig kontroll menar alla religiösa samfund i landet - alltifrån små evangelikala och judiska grupper till den dominerande bulgariska ortodoxa kyrkan och landets muslimer. Enligt Ivan Hazarbassanov är det retoriken som har gjort att lagen, som gick igenom i en första läsning i oktober, inte skapat någon debatt att tala om i Bulgarien. "Nu kan regeringen ställa sig upp i Bryssel och säga att den gör något mot terrorism. Men terror stoppar man inte genom att strypa religionsfriheten och skapa ett slags religiös diktatur," säger han. Lagen förbjuder alla som saknar en teologisk utbildning som godkänts av den bulgariska staten att predika eller hålla i gudstjänster. Därför kommer inte ens alla samfund som har godkända byggnader att kunna fungera som tidigare. "Om lagen antas, vilket allt tyder på, kommer till exempel de cirka 20 katolska kyrkorna i landet att tvingas att stänga. Deras präster är ju framför allt utbildade i andra länder," säger Ivan Hazarbassanov. "I praktiken blir det bara den bulgariska ortodoxa kyrkan och muslimerna som kommer att kunna fortsätta mer eller mindre som tidigare, eftersom de är de enda som får ha egna teologiska utbildningar." Ändå har både muslimer och ortodoxa tagit strid mot lagförslaget, som enligt Ivan Hazarbassanov tagits fram av partier på den yttersta högern och den yttersta vänstern. Utländska präster och pastorer kommer enligt förslaget bara att kunna predika eller hålla i gudstjänster tillsammans med en religiös ledare som utbildats i Bulgarien, och efter särskilt tillstånd. Det blir också förbjudet att ta emot gåvor från utlandet för andra syften än byggprojekt och social välgörenhet. Vare sig kulturella verksamheter, utbildningsmaterial, ungdomsarbete eller löner kommer att kunna finansieras med utländska medel.
Lagförslaget: Endast bulgariska medborgare får fira gudstjänst, och bara om de har en av staten godkänd teologisk utbildning. Bara ortodoxa och muslimer får utbilda religiösa ledare och driva skolor. Utländska medborgare får bara predika om de gör det tillsammans med en bulgarisk godkänd religiös ledare. Medel från utlandet tillåts bara för byggen och välgörenhet, och kräver statligt godkännande. Ingen religiös verksamhet får ske utanför byggnader som har tillstånd just för det. Församlingar med färre än 300 medlemmar kan inte registreras som religiösa enheter. Lagförslaget godkändes vid en första läsning i parlamentet 4 oktober och är på ny remiss till 16 november. Kort därefter väntas en slutlig omröstning i parlamentet. Källa: Evangelical Focus Världen idag 181113.
Kristna protesterade och bad i bulgariska städer. Flera hundra kristna tågade på söndagen genom Bulgariens huvudstad Sofia för att med bön och plakat uppmana landets politiker att inte anta en ny religionslag. Lagen skulle bland annat förbjuda utländska gåvor och predikanter. Det var framför allt protestantiska och evangelikala församlingar som samlats i centrala Sofia på söndagen för att be tillsammans och tåga förbi landets parlament. Liknande demonstrationer anordnades samma dag på ett tiotal andra platser i landet, uppger pastor Ivan Hazarbassanov, som leder en evangelikal församling i huvudstaden. Religiösa ledare från alla samfund i Bulgarien kämpar just nu för att få omvärlden att uppmärksamma lagförslaget, som är på remiss till denna fredag. "Troende människor, staten försöker ta ifrån er rätten att välja, att tro, att dela budskapet om den uppståndne Jesus Kristus", skriver Ivan Hazarbassanov på Facebook. "Vakna! Tig inte! Skriv till parlamentsledamöter i parlamentet! Stoppa denna grundlagsstridiga lag! Demokratin i Bulgarien hotas". Världen idag 181114.
Adaktusson: "Läget i Bulgarien djupt allvarligt". Europeiska och svenska politiker måste agera mot Bulgariens planer på att stärka statens kontroll över all religiös verksamhet i landet. Det säger Lars Adaktusson (KD), som tog upp frågan med det bulgariska regeringspartiets företrädare inom den europeiska partigruppen EPP förra veckan. Världen idag 181114.
Svenska samfundsledare i protest mot religionslag. Kristna ledare i Sverige fördömer det lagförslag som syftar till att begränsa religionsfriheten i Bulgarien kraftigt. "Om lagen antas, anser vi att Bulgarien bör anmälas till Europadomstolen," skriver bland andra pingstledaren Daniel Alm i Svenska dagbladet. Lagförslaget innebär bland annat att bara bulgariska medborgare kan verka som religiösa ledare, att bara sådan teologisk utbildning som godkänts av den bulgariska staten erkänns, och att samfund som inte samlar minst 1 procent av befolkningen inte får driva teologisk utbildning. "Detta slår bland annat mot Bulgariens katoliker, lutheraner och pingstvänner," konstaterar de svenska samfundsledarna, som kräver att både regering och riksdag framför Sveriges oro för inskränkningen av religionsfriheten i Bulgarien, och att en ny regering väljer att prioritera värnandet av religionsfriheten. I söndags protesterade kristna runt om i Bulgarien mot lagförslaget, som redan gått igenom i parlamentet en gång. Världen idag 181117.

Italien trotsar EU - ändrar inte budgeten. Italiens regering trotsar EU i frågan om landets budget. Hellre riskera finansiella sanktioner än att strama åt utgifterna, är vägvalet. "Vi ändrar ingenting i budgeten. Det är vår övertygelse att detta är vad som behövs för att åstadkomma förändring," sa Luigi Di Maio till journalister efter regeringsmötet igår kväll. Det beräknade budgetunderskottet på 2,4 procent av BNP ligger alltså fast. EU-kommissionen har bett Italien att justera sin budget, eftersom Italien har den näst högsta statsskulden i Europa, på 132 procent av BNP. Och man har förbundit sig att sänka den skulden. Bryssel anser också att beräkningen av nästa års tillväxt på 1,5 procent är alltför optimistisk. Italiens statistikinstitut håller med och Internationella valutafonden IMF varnade igår för en kommande avmattning i ekonomin. Men den italienska regeringen är fast besluten att införa lönebidrag och att sänka pensionsåldern, trots alla varningar. För att gå EU-kommissionen till mötes föreslår den italienska regeringen att man ska öka utförsäljningen av statligt ägda fastigheter. I budgeten har man även specificerat kostnader till de översvämningsdrabbade områdena i landet, sa Luigi Di Maio. Nu riskerar Italien böter på 60 miljarder euro. Den tyska förbundskanslern Angela Merkel varnade Italien i EU-parlamentet igår. Hon sa att enskilda nationers beslut påverkar alla övriga, och att eurosamarbetet endast kan fungera när varje enskilt medlemsland respekterar sitt ansvar för den finansiella stabiliteten. SR 181113.

Tjeckien och Bulgarien lämnar migrationsramverk. Även Tjeckien och Bulgarien har nu beslutat sig för att inte underteckna det internationella ramverket om migration, Global Compact, som förhandlats fram av närmare 200 länder. Tidigare har USA, Ungern och Österrike dragit sig ur avtalet, som är tänkt att reglera och underlätta olika slags migration mellan länder. I de nordiska länderna är det framför allt partierna längst till höger som sagt sig vara emot avtalet, som heter Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration. I oktober beslöt norska Frem­skritts­partiets riksstyrelse att säga nej till ramverket, skriver Nettavisen. "Bland annat föreskrivs att man ska ge till exempel arbetskraftsinvandrare fler rättigheter. Det kan vara aktuellt på många håll i världen, men i Norge är problemet det motsatta," säger partiets invandringspolitiske talesman, Jon Engen-Helgheim, till Nett­avisen. "I Norge är problemet att arbetskraftsinvandrare har för många rättigheter, rättigheter som de kan ta med sig ut ur Norge. Vi behöver strama åt på det området." I Finland ifrågasätter Sann­finländarna att landet ska underteckna avtalet. "Finland borde bli ett av de smarta länder som lämnar FN:s migrationsfrämjande Global Compact om migration", skrev partiets Brysselkontor på Twitter på tisdagen. I Tyskland drivs debatten om avtalet av partiet Alternativ för Tyskland och både där och i Kanada har det startats namninsamlingar mot att regeringarna ska skriva under avtalet. Världen idag 181115.

Sju ministrar sparkas ur Rumäniens regering. I Rumänien har sju ministrar fått lämna regeringen i vad som ses som en ren utrensning från det styrande partiets sida. De som fått avgå har tidigare krävt att det socialdemokratiska partiets ledare, Liviu Dragnea, ska lämna sin post efter två fällande domar - bland annat för maktmissbruk. "De långa knivarnas dag". Så beskriver en rumänsk nyhetssajt gårdagens maratondebatt i det styrande socialdemokratiska partiet som slutade med att sju ministrar samt flera andra högt uppsatta partiföreträdare fick lämna sina uppdrag. Bland de avsatta finns Rumäniens vice premiärminister, utvecklingsminister Paul Stanescu samt Bukarest borgmästare, Gabriela Firea, som visserligen sitter kvar som borgmästare men som har förlorat alla sina politiska uppdrag i det styrande socialdemokratiska partiet. "En ren hämnd", sa Firea själv. De två hör till den grupp som tidigare den här hösten krävde partiledaren, Liviu Dragneas avgång. 2015 dömdes han till villkorligt fängelse för valfusk. I somras dömdes han till 3,5 års fängelse för maktmissbruk - en dom som har överklagats. Domarna mot honom är anledningen till att han själv inte kan vara premiärminister. Men det är ändå en allmän uppfattning i Rumänien att det ändå är han som styr - inte sittande premiärminister Viorica Dancila. I förra veckan kom EU-kommissionen med en mycket kritisk rapport där man anklagar Rumäniens regering för att, bland annat genom ny lagstiftning, ta allvarliga steg bort från arbetet mot korruption i landet. Att komma tillrätta med den utbredda korruptionen var ett villkor för att låta Rumänien gå med i EU 2007. Samma dag röstade Europaparlamentet igenom en ickebindande resolution där man anklagar Rumänien för att hota rättsväsendets oberoende och kampen mot korruptionen. Rumäniens regering har svarat att kritiken är ogrundad och hotat med att dra kommissionen inför EU-domstolen. Vid årsskiftet tar Rumänien för första gången över som EU:s ordförandeland. I förra veckan sa Rumäniens president, Klaus Iohannis, att landets regering inte är mogen den uppgiften. SR 181120.

Polen backar i domartvist. I Polen föreslår det regerande Lag och rättvisa-partiet att de domare i Högsta domstolen som tvingats i pension, kan få återvända till sina arbeten. Då en ny lag trädde i kraft i Polen i somras sänktes pensionsåldern för domare från 70 till 65 år. Det innebar att över 20 domare vid Högsta domstolen tvingades i pension. Det väckte stort motstånd och till exempel chefen för Högsta domstolen vägrade stanna hemma från sitt arbete, trots att hon omfattades av den nya lagen. EU har sett på förändringarna av det polska rättsväsendet med stor oro. I oktober beordrade EU-domstolen Polen att genast stoppa verkställandet av pensionslagen. Idag står det klart att det regerande Lag och rättvisa-partiet genom ett lagförslag föreslår att de domare som tvingats i pension, ska få återvända till sina arbeten. Det kan tolkas som att Polen är redo att backa i tvisten med EU. Relationen mellan EU och Polen har varit mycket ansträngd under en längre tid. Den sänkta pensionsåldern är en del av en större förändring av det polska rättsväsendet. Enligt regeringen behövs den för att bland annat komma ifrån arvet från kommunisttiden, men enligt kritiker är det ett sätt att politisera rättsväsendet. SR 181121.

Italien fortsätter trotsa EU - riskerar böter. Italien riskerar dryga böter på grund budgetbråket med EU. Kommissionen föreslog i dag att starta en formell procedur mot landet. "Siffrorna talar för sig själva," sa Valdis Dombrovskis, EU-kommissionär med ansvar för euron, på presskonferensen i Bryssel. Samtidigt meddelade han att kommissionen föreslår att en formell process startas mot Italien vilket kan leda till böter på upp till 0,2 procent av landet BNP - över 30 miljarder kronor. Kommissionen köper inte de siffror som Italien lagt fram i sin budget för nästa år. Tillväxtsiffrorna är för optimistiska och underskottet kommer bli betydligt högre än de 2,4 procent som regeringen angett. Enligt kommissionen bryter landet mot EU:s budgetregler och tidigare gjorda överenskommelser. Det är särskilt oroande med tanke på det ekonomiska läget i Italien där statsskulden uppgår till över 130 procent av BNP, tillväxten är måttlig och arbetslösheten över 10 procent. Enligt ekonomikommissionären Pierre Moscovici utgör budgeten som regeringen lagt fram en risk för landet. "Budgeten utgör en risk för Italiens ekonomi, för dess företag, sparare och skattebetalare," sa Moscovici och tillade att ekonomiska problem i Italien kan leda till problem i hela euroområdet. Men att kommissionen nu hotar med stora böter handlar inte bara om siffrorna i sig utan också om den italienska regeringens attityd. Kommissionen har begärt att Italien tar fram en reviderad budget men regeringen i Rom har vägrat. Vallöften ska infrias, även om det innebär både höjda utgifter och sänkta skatter med växande underskott som följd. Frågan går nu över till EU:s finansministrar som ska avgöra om man ska gå vidare i processen. Tidigare har de, med undantag för den italienska ministern, delat kommissionens bedömning. SR 181121.
EU godkänner Italiens budget. EU-kommissionen ger grönt ljus till Italiens budget. Därmed slipper landet dryga böter, tillsvidare. "Italien har kommit långt. För bara några veckor sedan var det konfronterande retorik. Intensiva förhandlingar de senaste två veckorna har dock gett en lösning för 2019," sa eurokommissionären Valdis Dombrovskis. Lösningen kom sedan Italien backat om budgeten för 2019 efter att kommissionen hotat med böter på grund av allt för stort undeskott. Underskottet nästa år väntas nu landa strax över 2,0 procent. Att jämföra med underskottet på 2,4 procent i den ursprungliga budgeten som regeringen i Rom lade fram. En annan väsentlig skillnad är att siffrorna baseras på en mer realistisk tillväxtprognos, enligt kommissionen. Nästa år väntar sig den italienska regeringen en tillväxt på 1,0 procent och inte på 1,5 som tidigare angetts. Efter dessa förändringar stoppar kommissionen processen som kan leda till dryga böter för Italien. Samtidigt betonar valdis Dombrovskis att man kommer fortsätta bevaka landet. Det finns fortfarande en oro kring planerna om medborgarlön och slopad pensionsreform vilket kommer leda till försämrade statsfinanser för Italien som redan har en statsskuld över 130 procent av BNP. Regeringen har visselrigen lovat att kompensera för åtgärderna med höjd moms. Men enligt Dombrovsksis har Italien gett sådan löften tidigare utan att leva upp till dem. "Vi vet att Italien tidigare inte har aktiverat sådana åtgärder. Om det händer igen måste de hitta stora resurser på annat håll," säger Dombrovskis. SR 181219.

Kritik mot Australien hantering av flyktingar. Kritiken mot Australiens regering för hur den hanterar flyktingar och migranter som försöker ta sig dit på båtar blir allt hårdare. Migranterna förs till två läger på öar i Stilla havet, där levnadsförhållandena är ytterst svåra. Såväl höger- som vänsterregeringar har drivit denna politik sedan 2013. Detta är kränkningar som skattebetalarna betar för säger Tim O'Connor från människorättsorganisationen Amnesty. Han är bara en av många som pressar på för att Australien ska sluta att landsätta människor på den lilla Stilla havsön Nauru, där de lämnas i stekheta tält och svåra förhållanden. Ända sedan politiken infördes 2013 har protesterna hörts, men de blir nu allt starkare. Australiens läkarförbund med tusentals medlemmar slår nu larm om en livshotande situation och pressar åter på regeringen att bryta denna migrationspolitik. En talesperson för FN:s flyktingkommissariat UNHCR Catherine Stubberfield anklagar regeringen för att inte lyssna på sin egen läkarkår. David Isaacs är en av barnläkarna som arbetat på ön. "Det värsta jag såg var en 6-åring som försökte hänga sig med hjälp av ett staket," säger han. Han har bevittnat flera barn i kris. "En 15-åring hade sytt ihop sin mun," berättade barnläkaren skakad. Idag fördes elva barn iväg från Nauru och det har sagts att alla barn ska förflyttas, men vart är oklart. Australien hyser hopp om Nya Zeeland, men oroar sig samtidigt för att de i förlängningen skulle innebära att migranterna senare tar sig till Australien. Tills vidare finns 52 barn kvar på ön Nauru och läkarna varnar för en direkt livshotande situation. SR 181203. Kommentar: Helt omänskliga förhållanden. Inte ens tjuvar och banditer behandlar man så illa.

EU-ledarna firar inte trots avtal om brexit: "Det handlar om en lose-lose situation". Ledarna för de återstående 27-medlemsländerna har godkänt Storbritanniens utträdesavtal. Finlands statsminister Juha Sipilä säger att alla parter förlorar trots att man nu enats om ett avtal. "När jag läste den politiska deklarationen så tänkte jag att det här inte kan vara sant. Det handlar om en situationen där alla parter förlorar," sade Sipilä inför mötet i Bryssel. Sipilä betonar att det fortfarande kommer att finnas öppna frågor efter att Storbritannien lämnat unionen. Den politiska deklaration som parterna enats om ger inte svar på alla öppna frågor. "När man läser deklarationen så inser man att det återstår mycket arbete innan allt är överenskommet." yle 181125.

Storskräll för ultrahögern i Andalusien. För första gången kliver ultrahögern in i ett av Spaniens regionala parlament. Det står klart efter regionalvalet i Andalusien i går. Extremhögerpartiet Vox blev större än väntat. Socialdemokraterna gjorde ett historiskt dåligt val men förblir största parti, enligt de preliminära siffrorna. SR 181203.

Ny rapport: Rohingyer är offer för folkmord. Det är folkmord som minoritetsgruppen rohingyer har utsatts för i Myanmar, det slås nu fast i en rapport som beställts av USA:s utrikesdepartement och som rapportförfattarna presenterade i Washington igår. "Vår undersökning visar tydligt att folkgruppen rohingyer är offer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord," det säger Paul Williams vid människorättsorganisationen Public International Law & Policy Group,som är en ideell sammanslutning av människorättsadvokater. Rapporten bygger på över ettusen intervjuer med muslimska rohingyer som flytt undan militärens förföljelse från Myanmar, tidigare Burma, till grannlandet Bangladesh. Det är USA:s utrikesdepartement som har beställt undersökningen och i rapporten som presenterades i Washington i går så slår man fast att det finns grund för att säga att Myanmars militär har begått en rad brott mot mänskligheten, bland annat folkmord på rohingyer i delstaten Rakhin och att det nu finns tillräckligt med bevis för att ställa de ansvariga inför internationell domstol. Den Washington-baserade människorättsorganisationen Public International Law & Policy Groups användning av begreppet folkmord sätter press på USA: s president Donald Trump och hans administration. SR 181204.

"Anti-religiöst" lagförslag i Bulgarien till Europarådet. Kristna i Bulgarien trotsade söndagens kyla för att på nytt protestera mot lagförslaget som kraftigt kan öka statens kontroll över all religionsutövning. Kyrkorna har bett parlamentet att inte anta lagen innan den granskats av Venedig-kommissionen, ett rådgivande organ inom Europa-rådet. Venedigkommissionen består av experter på konstitutionell och internationell rätt och har använts som ett stöd när de före detta kommunistiska central- och östeuropeiska staterna utarbetat nya författningar. Femton kristna grupperingar i Bulgarien har nu vänt sig till kommissionen och bett den granska det lagförslag som parlamentet tidigare i höst godkände i en första läsning. De uppmanade dessutom parlamentet att inte gå vidare med att anta lagen förrän Venedigkommissionen fällt sitt utlåtande. "Den nya religionslagen i Bulgarien begränsar de religiösa minoriteternas möjligheter att samlas fritt för gudstjänst, att ha teologisk utbildning och att få gåvor från utlandet," säger Viktor Kostov, som biträder de bulgariska kyrkorna vid Venedigkommissionen, i ett pressmeddelande från den internationella juristorganisationen ADF International. Lagförslaget föreskriver bland annat att ett samfund måste ha minst 3 000 medlemmar för att få rättigheter som registrerat samfund, och att all bön och alla gudstjänster måste ske i för ändamålet godkända byggnader. Dessutom blir det svårare för utländska präster och pastorer att verka i landet. Världen idag 181205.
Kristna i Bulgarien firar: Kritiserad lag ändrades. Bulgariens regering ville skriva om landets religionsfrihetslag. Men efter åtta dagars gatuprotester och brev från Europadomstolen ändrade man sig, och tog bort de omtvistade paragraferna strax före votering. Dagen 181226.

Ambassadör: Sverige svartmålas i Ungern. Relationen mellan Ungern och Sverige har tagit skada eftersom Sverige svartmålas i ungerska medier, säger Sveriges Ungernambassadör till Ekot. Samtidigt riktar en talesperson för Ungerns regering skarp kritik mot den svenske ambassadören och anklagar honom för att lägga sig i Ungerns interna angelägenheter. "Niclas skulle kunna göra en hel del själv för att förbättra situationen. Han har lagt sig i saker som han inte har med att göra," säger Zoltán Kovács, internationell talesperson för den ungerska regeringen. Nyligen även utsedd till statssekreterare för internationell kommunikation. I slutet av sommaren hamnade Sverige och Sveriges ambassadör i nyhetsfokus i Ungern. Och det efter att den svenska regeringen beslutat att stödja EU-kommissionen i en rättsprocess mot Ungern i EU-domstolen i Luxemburg. Kommissionen vill få granskat om Ungern genom en ny lag från förra året bryter mot EU:s stadgar om fri rörlighet för kapital men också om föreningsfriheten. Lagen kräver av icke statliga organisationer som får pengar från utlandet att registrera sig som utlandsfinansierade. Ett sätt, menar kritiker, att svartmåla oberoende och kritiska röster i Ungern. SR 181206.

Flera länder hoppar av migrationspakt. Om några dagar möts FN:s medlemsländer för att anta en överenskommelse om migration. Målen är frivilliga men ändå hoppar flera länder av. Sverige kommer att anta FN:s överenskommelse om en säker, ordnad och reglerad migration, uppger regeringskansliet. Övergångsregeringen har vissa begränsningar men fullföljer arbetet på det internationella området, heter det, vilket innebär att de invändningar som kommit från moderater och Sverigedemokrater inte förändrar Sveriges position inför FN-mötet på måndag, som äger rum i Marrakech i Marocko. Belgien närmade sig i början av veckan en regeringskris över FN:s migrationspakt, men igår beslutade parlamentet att stödja den. Tyskland har haft ett liknande förlopp. Migrationsöverenskommelsen handlar om allt ifrån att bekämpa smugglare, skapa lagliga vägar för migration till att migranter ska kunna skicka hem pengar på ett säkert sätt. Texten rymmer 23 mål och det är första gången inom FN som olika aspekter av migration förs ihop på detta sätt. Överenskommelsen är frivillig, icke-bindande och inte ett avtal, men utgör en viljeriktning bland de som antar den. USA hoppade av redan innan förhandlingarna avslutades i juli i somras. Ungern hoppade av först någon vecka efteråt. Österrike, Polen, Tjeckien, Bulgarien och Slovakien är EU-länder som sedan beslutat sig för att inte heller vara med, liksom Israel, Australien och Schweiz. Invändningarna mot FN:s migrationspakt handlar om viljan att försvara nationell suveränitet, om att alltför stor generositet visas migranter och att migration i sig inte ska ses som något positivt. SR 181206.

KD delvis kritiska men säger ja till avtalet. Kristdemokraterna är delvis kritiska till FN:s migrationsavtal men ändå för att Sverige skriver under avtalet. "Det innehåller väldigt luddiga texter som kan tolkas på olika sätt, men i grund och botten tycker vi att det är ett bra förslag," säger KD-politikern Hans Eklind. Liksom samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna, och till viss del Moderaterna, anser Kristdemokraterna att Sverige ska skriva under FN:s migrationsavtal. "Grunden för vår ställning är att vi anser att det behövs mer - inte mindre - globalt samarbete när det gäller migration," säger Hans Eklind, KD:s migrationspolitiske talesperson. Han uttrycker samtidigt viss kritik mot avtalet. "Det innehåller väldigt luddiga texter. Många formuleringar kan med fog kan ifrågasättas eftersom de kan tolkas på olika sätt. Vad menar man exempelvis med att 'alla kulturer ska likställas'?" säger han. Eklind tror dock att det finns en anledning till de lösa formuleringarna. "Avtalet ska godkännas av nästan 200 länder. Jag tror att formuleringarna är ett resultat av att man vill att så många länder som möjligt ska vara med." En mer tydlig kritik gällande avtalet riktar Eklind mot den svenska regeringen. "Förankringsprocessen har varit nästintill obefintlig. Det har inte varit någon debatt i kammaren," säger han. Eklind hoppas dock att det kan bli en debatt i riksdagen som belyser avtalet innan det undertecknas - detta eftersom allt fler kritiska röster har höjts mot överenskommelsen. Han betonar sedan att många av kritikerna inte verkar ha förstått att avtalet inte är bindande. "Sverige har inga förpliktelser i och med ramverket." Världen idag 181206.

Räddningsarbete på Medelhavet avbryts. Biståndsorganisationerna Läkare utan gränser och SOS Mediterranée överger nu sitt räddningsarbete med fartyget Aquarius på Medelhavet. Aquarius fråntogs i slutet av september sin Panama-flagg och har sedan i oktober legat fast i Marseille och inte varit aktivt för att rädda flyktingar och migranter från att drunkna. Inga frivilligorganisationer är nu kvar på Medelhavet för att undsätta flyktingar och migranter i sjönöd. Och många kaptener i kommersiell båttrafik, som lastfartyg, fiskebåtar och andra undviker vattnen där flyktingar och migranter riskerar att komma på sjöodugliga gummibåtar och farkoster. Kvar är nu framförallt Libyens kustbevakning, som EU satsat mycket pengar på för att flyktingarna och migranterna ska stoppas och föras tillbaka till Libyen. Även den tunisiska kustbevakningen har stärkts av EU. Italien stängde i somras sina hamnar för landsättning av människor som räddats ur havet och andra länder har också blivit restriktiva. De fartyg som trots detta ändå har tagit ombord flyktingar och migranter i nöd har hamnat i limbo. De har inte kunnat föra dem till någon hamn, samtidigt som migranterna har vägrat att bli återförda till de förfärliga förhållandena i Libyen med strider, slavhandel och allmänt miserabla förhållanden. I ett av dessa fall slutade dramat efter någon vecka med tårgas för att flyktingarna skulle kunna föras i land i Libyen. Läkare utan gränser anser sig utsatt för en smutskastningskampanj av EU och i synnerhet Italien. Italienska åklagare har anklagat organisationen för att dumpa giftigt avfall i italienska hamnar. Biståndsorganisationen har räddat över 30 000 liv sedan 2016. Hittills i år har över 2 100 människor dött på Medelhavet. SR 181207.

Migrationspakt orsakar belgisk regeringskris. Bråk om FN:s migrationspakt orsakar regeringskris i Belgien. Det största partiet har hoppat av i protest mot att premiärministern ställt sig bakom pakten. Bart De Wever är partiledare från det avhoppade flamländska nationalisterna partiet N-VA. "Har vi inget att säga till om i regeringen så är det ingen idé att fortsätta," säger han efter intensiva regeringssamtal de senaste dagarna. Samtalen har handlat om huruvida Belgien ska ställa sig bakom FN:s migrationspakt som ska antas i Marrakech i Marocko under måndagen. En pakt som består av 23 icke bindande mål som syftar till att skapa en ordnad och reglerad migration globalt. Bart De Wevers N-VA, som är landets största parti, vill inte att Belgien ställer sig bakom pakten. Delvis för att man är rädd att förlora röster till Vlaams Belang, det högerpopulistiska och mer extrema partiet som den senaste tiden drivit hård kampanj mot migrationspakten. De övriga tre partierna i den belgiska regeringen är dock för liksom en majoritet av parlamentet. Den liberala premiärministern Charles Michel har därför varit fast besluten att åka till Marrakech för att ställa sig bakom pakten. "Imorgon kommer jag ta flyget som ledare för en ansvarsfull koalitionsregeringen," sa Charles Michel igår kväll när han berättade att han skulle underteckna migrationspakten och att N-VA lämnar regeringen. Men det är en stukad premiärminister som åker till Marrakech. Kvar i regeringskoalitionen är nu tre partier - en minoritetsregeringen som inte kommer ha majoritet i parlamentet fram till det belgiska som sker i maj nästa år. Förutsatt att det inte kommer en ny regeringskris och man utlyser nyval innan dess. SR 181209.

FN-länder har godkänt migrationspakten. FN:s medlemsländer har nu antagit den migrationspakt, som de senaste veckorna väckt debatt i många EU-länder. Mötet äger rum i Marrakech i Marocko med den högsta FN-ledningen på plats och stats- och regeringschefer och ministrar från medlemsländerna. "Mötet ska nu uttala sig om texten Global pakt om en ordnad, säker och reglerad migration," sade mötesordförande Nasser Bourita och ställde frågan: Antar ni den? Salen med alla landskyltar och ministrar var tyst. "Jag hör inga invändningar. Texten är antagen," fortsatte han varpå applåder följde i flera minuter. Överenskommelsen är en följd av Europas önskan 2015 - då flyktingkrisen skakade kontinenten - att hitta ett världsomspännande samarbete mellan både utvandrings- och invandringsländer. Migrationspakten handlar om migranter, om gästarbetare, arbetskraftsinvandring, forskare och studenter och inte om flyktingar. Länderna har utifrån sina önskemål spaltat upp 23 olika områden som bör bli mer ordnade och reglerade, alltifrån att migranter ska skyddas från att bli utnyttjade till att smuggling av olaglig invandring ska hejdas. I talen på förmiddagen har hörts bilder om hur unga migrantflickor exploateras i barer till att länder har behov av migranter i ordnad form. Kritikerna mot denna migrationspakt anser att den fråntar länderna sin nationella suveränitet, blir kostsam för skattebetalarna och kommer att stimulera mer migration. SR 181210.
FN-länder har godkänt global migrationspakt. Företrädare för en lång rad länder i världen har godkänt FN:s globala ramverk om migration. odkännandet skedde vid en två dagar lång konferens i Marrakesh i Marocko. Konferensen har drabbats av avhopp från länder som USA, Australien och Österrike samt en rad länder i östra Europa som traditionellt har en restriktiv hållning i migrationspolitiken. Trots det godkändes pakten av de 159 länder som är på plats i Marocko, däribland Tyskland, som representeras av förbundskansler Angela Merkel. På flera håll i världen, däribland i Sverige, har kritiska röster höjts om pakten, som vissa befarar ska begränsa länders självbestämmande i migrationsfrågan. Dokumentet är dock inte juridiskt bindande. Nästa steg är nu att ramverket formellt ska antas i form av en resolution i FN:s generalförsamling den 19 december. Världen idag 181210.

Cecilia Wikström om EU:s asylavtal: Skrota ordet solidaritet. Den liberala EU-parlamentarikern Cecilia Wikström är djupt besviken över EU-ländernas inställning när det gäller flyktingar och migranter. Det säger hon i en intervju med Ekot. EU-Parlamentet kommer aldrig acceptera att delar av det stora asylpaketet röstas igenom separat och att man därmed ger upp försöken att få till ett solidariskt ansvarstagande i flyktingfrågan. Det säger den liberala EU-parlamentarikern Cecilia Wikström. Cecilia Wikström har förhandlat Dublinförordningen i asylpaketet, för parlamentets räkning. Det är en av de lagar som EU-Kommissionen har gett upp att nå enighet om. Wikström är djupt besviken över EU-ländernas inställning. "Jag tycker att man ska skrota ordet solidaritet, för det finns ingen solidaritet mellan medlemsländerna. Solidaritet har tappat sin innebörd i rådet. Helt och hållet." I flera år har EU arbetat med ett asylpaket som skulle resultera i ett gemensamt regelverk kring flyktingar och migranter. Men det är framför allt i frågor som handlar om att minska flyktingströmmen och om att göra det svårare att få stanna i unionen, som det har gått att nå enighet. När det gäller en ny Dublinförordning, som skulle innehålla en solidarisk fördelning av de asylsökande i krissituationer, har inte medlemsländerna kunnat komma överens. Cecilia Wikström konstaterar att parlamentet har varit redo att förhandla i över ett år och väntat på en gemensam hållning från medlemsländerna i rådet. "Det står inte rätt till mellan medlemsländerna. Det finns ingen tillit, det finns ingen gemensam agenda och det finns inget förtroende. Det är otroligt sorgligt," tycker jag. Asylpaketet är mycket omfattande och innehåller sju hela rättsakter. Men Kommissionen tror inte längre att det går att nå någon uppgörelse när det gäller ett solidariskt ansvarstagande. Inte före EU-valet nästa år i alla fall. Därför föreslår man nu att man plockar ut de fem rättsakter där det inte finns stora konflikter och tar beslut om dom. Då skulle EU till exempel få ett uppdaterat regelverk för Eurodac som är den databas där alla asylsökandes fingeravtryck förvaras. Men den dörren är helt stängd, säger Cecilia Wikström. "Det finns inte på kartan för parlamentets räkning. Vi går fram med alla rättsakter samtidigt i ett paket. Något annat kommer vi inte att gå med på." SR 181213.

Lövin: Stor framgång för världssamfundet. Sent igår kväll avslutades FN:s stora klimatmötet i Katowice i Polen. De deltagande länderna enades till sist om ett 150 sidor långt regelverk om hur klimatmålen i Parisavtalet i praktiken ska uppnås. Klimatminister Isabella Lövin: "Alltså det vi har klubbat ikväll är ju reglerna för hur man rapporterar. Det är otroligt viktigt, det är helt grundläggande. För om man inte har samma rapporteringsregler så är det väldigt lätt för länderna att fuska och hitta kryphål. Det är ju det som har varit det stora arbetet under tre års tid. Väldigt tekniskt, väldigt komplicerat, väldigt mycket förhandlingar. Där har vi ändå lyckats med det och det tycker jag är en stor framgång för världssamfundet," säger hon. SR 181215.

EU går emellan - Polen får inte tvinga domare till pension. Polen måste omedelbart stoppa lagen som tvingar polska domare att gå i pension, mot deras vilja. Det säger EU-domstolen som vill hindra politiker från att styra rättsväsendet. Den polska regeringen måste genast upphäva lagen som tvingar bort vissa domare i landets högsta domstol. Det säger EU-domstolen i ett så kallat interimsbeslut i väntan på slutgiltig dom som väntas om några månader. Den polska lagen, som trädde i kraft i april i år, sänker pensionsåldern för domare i landets högsta domstol från 70 till 65 år. Enligt den polska regeringen är syftet med lagen att göra sig av med domare som suttit kvar sedan kommunisttiden. Lagen har gjort att en relativt stor andel av domarna i högsta domstolen har tvingats bort mot sin vilja. De har visserligen kunnat ansöka om att få jobba kvar men bara om det godkänns av landets president. Lagen har mött hård kritik för att den därmed ger politiker makt över landets rättsväsende. Inte minst från EU-kommissionen som anser att den bryter mot EU:s rättsstatsprinciper. SR 181217.

Stor exploatering av djuphavsbottnarnas rikedomar väntas. Under världshavens bottnar finns åtråvärda ädelmetaller och exploatering har redan inletts. Men regleringar för mineralbrytning i havsdjupen saknas. "Havsfrågan tillhör alla. Ingen är heller skyldig att försvara. Och då blir det som det blir. Den som kommer först den tar och sen så roffar man åt sig helt enkelt. Och det har ju visat sig förut att det inte fungerar särskilt bra," säger FN:s havsambassadör Lisa Emelia Svensson. Djuphaven, de som sträcker sig mellan 200 meter till 11 km ner, är nästan helt outforskade. Men det man vet finns bland annat olja, gas men även nickel, kobolt och koppar. Metaller som är mycket viktiga komponenter till batterier som ses som en miljövänligare energi. Men hur miljöfarligt det är att ta upp dessa metaller från ett djupt hav, det vet ingen idag. Marinbiologen Diva Amon studerar djuphaven och hon är rädd för att jakten på den nya energin kan leda till att en av den sista orörda naturresursen nu hotas. "Ja, så kan det bli. Men vi måste hinna ta reda på vad som verkligen finns där nere i djupet och hur det hänger ihop med vår jord," säger Amon. FN jobbar nu för att få till ett regelverk, men de flesta tror att det kommer att bli mycket svårt att nå det. Företag som tillverkar de stora maskinerna som på larvfötter ska köra omkring flera kilometer ner på havets botten och bryta metallerna har redan kommit långt. Flera länder söker redan på havsbotten efter de åtråvärda metallerna inom den zon på 200 nautiska mil som tillhör landet. Den här frågan har helt hamnat utanför de stora klimatdiskusionerna, det måste vi ändra på säger Lisa Emelia Svensson. "Att få in detta i beslutfattandeprocesserna vad gäller klimatförhandlingar, få in frågor på ett tvärsektoriellt sätt. Det är svårt för att vi har byggt upp våra system på det sättet att det är enklare att hantera en fråga och kommer det en fråga till blir det lite för mycket," säger Svensson. SR 181219.

Människor mördas för miljökamp. Att skydda regnskog, bevara fiske eller kämpa för rätt till mark är livsfarligt i vissa länder. Hittills i år har 120 personer mördats på grund av sitt motstånd mot exploatering. Detta enligt preliminära siffror från organisationen Global Witness. Under FN:s klimatmöte i Polen höll miljöorganisationer en manifestation för människor som dödats när de gjort motstånd mot skövling av natur och rätten till mark. Varje vecka mördas två människor någonstans i världen av de orsakerna när de försökt skydda regnskog, hejda gruvdrift eller kämpa för rätten till mark. Enligt preliminära siffror för 2018 från organisationen Global Witness har 120 personer mördats till och med november. Makoma Lekalakala från Johannesburg och miljöorganisationen Earthlife Africa ger ett exempel på hur det kan gå till. Hon berättar om en sydafrikansk man som dödades för sitt motstånd mot gruvbrytning. "Mördarna kom till hans hus mitt i natten och dödade honom medan hans barn såg på." Makoma Lekalakala var med om att vinna en rättsprocess mot sydafrikanska staten för ett hemligt avtal med Ryssland om att bygga ut kärnkraft. Makoma Lekalakala säger att avsikten är att skrämma människor till tystnad när de hör om morden på personer som protesterar: "Det är toppen på ett isberg. Hot och våld är vanligare än siffrorna visar," säger Makoma Lekalakala. Latinamerika utmärker sig för många mord på motståndare till exploatering av resurser. Det land där flest personer dödas är Brasilien. Filippinerna har också många fall. Men jämfört med det dystra rekordet år 2017 på 207 dödade, är årets siffra betydligt lägre. "Men det är för tidigt att avgöra om det är ett trendbrott eller om rapporteringen släpar efter," säger Victor Åström som arbetar med biståndsfrågor på Naturskyddsföreningen. Han säger att vissa företag är totalt hänsynslösa, det visar en dom nyligen för mordet på miljöaktivisten Berta Caceres i Honduras. "Då fastställde man ju att de här personerna var yrkesmördare, som faktiskt hade anlitats av det dammföretag som bedrev ett projekt där man skulle upprätta en damm och där lokalbefolkningen hade motverkat det. Så där fanns en direkt länk mellan företaget som byggde dammen och att de i sin tur beställde mordet på Berta Caceres," säger Victor Åström på Naturskyddsföreningen. För att hindra morden krävs effektiva rättsprocesser, enligt Victor Åström: "Stater som Brasilien, Filippinerna det är många som kommer undan. Där måste rättsstaten stärkas i de länderna." SR 181226.

FN-ambassadör kritiserar hur vetorätten används. Vid nyår avslutar Sverige sin tid i FN:s säkerhetsråd. FN-ambassadör Olof Skoog kritiserar nu hur länder som USA och Kina använt vetorätten. Det här är fjärde gången någonsin som Sverige har varit medlem i det mäktiga säkerhetsrådet. Sveriges tid i Säkerhetsrådet har präglats av flera väpnade konflikter, humanitära katastrofer och ett USA som ändrat utrikespolitisk kurs. Den person som lett arbetet, FN-ambassadören Olof Skoog, berättar om både med- och motgångar. SR 181227. Kommentar: En blek insats från Sveriges sida. För övrigt är det mycket bra att USA infört sanktioner mot Iran. Sverige borde dessutom lyssna mycket mer på Israel och inte på Hamas.
Oppositionen: Sverige hade kunnat göra mer i säkerhetsrådet. Oppositionen tycker regeringen skulle kunna gjort mer i FN:s säkerhetsråd, men utrikesminister Margot Wallström menar att Sverige ändå påverkat utvecklingen. "Att vi faktiskt har försvarat folkrätten, att vi har haft det humanitära perspektivet i allt som vi gjort. Men också att vi har fått spela en påtaglig roll vad gäller Nordkorea och Jemen. Utan oss tror jag inte heller vi hade haft Myanmar på dagordningen så som vi haft den senaste tiden," säger utrikesminister Margot Wallström. Centerpartiets Kerstin Lundgren tycker att det är bra att exempelvis jämställdhet lyfts fram men tycker också att regeringen kunde gjort mer för att stärka de mänskliga rättigheterna. SR 181230.

Analys: Migration över Medelhavet i siffror. Antalet migranter och flyktingar som kommer till Europa över Medelhavet har fortsatt att minska under 2018. Däremot tar Spanien emot betydligt fler än tidigare och under morgonen anlände den senaste räddningsbåten till spanskt vatten. Migranterna på båten kommer främst från Somalia, Nigeria och Mali, och de plockades upp utanför Libyens kust 21 december. Att de tillbringat en vecka till havs beror på att räddningsbåten nekats att lägga i hamn i Italien och Malta och inte fått svar på sin begäran att gå i land i Frankrike och Tunisien. Under morgonen kunde dock båten gå in i spanskt vatten för att gå i land nära Algeciras. Den här händelsen är talande för hur situationen för migranter och flyktingar på Medelhavet har utvecklats under året. Sedan Italien stängt sina hamnar för hjälporganisationers räddningsbåtar är det många fler som kommer till Spanien. Under 2018 har över 56 000 migranter kommit till landet, att jämföra med drygt 20 000 förra året, enligt siffror från FN-organet IOM, Internationella Organisationen för Migration. I Italien har däremot antalet som anländer minskat från nästan 119 000 förra året till 23 000 i år. Samtidigt har resan med hjälp av människosmugglare från främst Libyen mot Italien blivit farligare - dödligheten på den centrala Medelhavsrutten har ökat markant i år. Totalt sett är det dock färre migranter och flyktingar som mist livet på Medelhavet under 2018, 2 242 stycken, jämfört med förra året då 3 136 människor dog när de försökte ta sig till Europa. Totalt sett har också antalet som anländer till Europa minskat från nästan 170 000 förra året till 113 000 i år. EU, vars politik främst går ut på att stärka de yttre gränserna och bekämpa människosmuggling, ser detta som en stor framgång. SR 181228.

Tidigare högerextrem väljs in i polsk regering. I Polen har en tidigare ledare för en högerextrem ungdomsorganisation utsetts till biträdande minister i den polska regeringen. Adam Andruszkiewicz var mellan 2015 och 2016 ledare för Allpolsk ungdom, en systerorganisation till högerextrema Nordisk ungdom. Utnämningen har väckt stark kritik i Polen. "Det här är en ung politiker som kan faktiskt nå ut till patriotisk orienterade ungdomar, det är ett sätt att bredda väljarbasen för det nationalkonservativa partiet Lag och Rättvisa," säger Mattias Nowac, forskare i Öst- och Centraleuropa-kunskap vid Lunds Universitet. 28-årige Adam Andruszkiewicz har vid flera tillfällen uttryckt sig hatiskt mot homosexuella och invandrare. Trots att han har kritiserats för sina högerextrema åsikter har regeringspartiet Lag och Rättvisa nu tilldelat honom en plats i regeringen, som vice minister för digitala frågor. Flera bedömare menar att rekryteringen syftar till att locka fler unga att rösta på Lag och rättvisa i höstens parlamentsval, ett parti som under den senaste tiden haft dalande opinionssiffror. Andruszkiewicz är ett känt namn i Polen. Han har tidigare varit ledamot för det högerpopulistiska konservativa partiet Kukiz'15, ett parti med starkt väljarstöd bland unga i Polen. Och för Lag och Rättvisa som under den senaste tiden haft dalande opinionssiffror kan rekryteringen innebära ett lyft. Men tillsättningen är kontroversiell. Både människorättsorganisationer och företrädare för oppositionen har motsatt sig rekryteringen. Reaktionerna har varit kritiska från oppositionen. SR 190115.

Salvini hoppas på nationalistisk allians inför EU-valet. Idag besöker Italiens vice premiärminister Matteo Salvini Warsawa för att träffa den polske ledaren Jaroslaw Kaczynski, ett möte som kan bli avgörande för samla de högernationalistiska partierna inför EU-valet i maj. "Italien och Polen ska samarbeta för ett nytt Europa," sa Matteo Salvini på en presskonferens efter mötet med Jaroslaw Kaczynski, ledare för det polska regeringspartiet Lag och Rättvisa i Warsawa. Salvini leder det högernationalistiska regeringspartiet Lega som gått starkt framåt i opinionen det senaste halvåret, och han har ambitionen att ena likasinnade partier inför EU-valet. Förra året mötte han Ungerns premiärminister Victor Orban och idag var det alltså det polska regeringspartiets tur. Lega och Lag och Rättvisa har mycket gemensamt. De är starkt EU-kritiska, och vill stärka nationalstaten och minska EU:s makt, och de är båda mot invandring. Men det finns också skillnader till exempel i synen på Ryssland, där polackerna ser Ryssland som ett stort hot medan den italienska referingen stödjer Vladimir Putin, och vill att EU ska häva sanktionerna mot Ryssland, vilket kan försvåra ett samarbete. Italienska tidningar nämner idag bland annat Sverigedemokraterna, Frankrikes Marine Le Pen, Ungerns Victor Orban och Geert Wilders Frihetsparti i Nederländernas som möjliga koalitionspartners. Om Salvini lyckas skulle de här populitiska partierna för första gången kunna få kunna få ett verkligt inflytande i EU-parlamentet och vi skulle få ett mycket mer bångstyrigt och oförutsägbart parlament. Men frågan kvartsår om polska Lag och Rättvisa – eller Sverigedemokraterna som ju arbetat hårt för att tvätta bort extremiststämpeln --verkligen vill gå ihop med de mer extrema högherpartierna i EU. SR 190109.

Hotet avvärjt för May - får sitta kvar. Theresa May blev hårt ansatt från motståndarbänkarna inför ödesomröstningen om hennes vara eller inte vara. Men premiärministern klarar sig, med en handfull rösters marginal, och Labours önskan om ett brittiskt nyval går i stöpet. Theresa May led ett rekordnederlag när parlamentet röstade om det brexitavtal hon förhandlat fram med EU. Men när det brittiska parlamentet dagen därpå röstade om hennes position som premiärminister gick resultatet Mays väg, om än med liten marginal. 325 ledamöter röstade för att hon ska sitta kvar - och 306 emot. Direkt efteråt bjöd premiärministern in de andra partierna till samtal med start redan på onsdagskvällen. Oppositionsledaren, Labours Jeremy Corbyn, svarade att en förutsättning för det är att regeringen helt och hållet kan utesluta ett avtalslöst brexit. I tisdags kväll blev det ett rungande nej när parlamentet röstade om Mays förslag till utträdelseavtal med EU. Röstsiffrorna landade på 432 mot och 202 för. Aldrig tidigare hade en brittisk regering förlorat så stort i en parlamentsomröstning. SR 190116. Den 29 mars lämnar Storbritannien EU utan ett avtal om inte underhuset kan komma överens om ett alternativ. 30 mars 2019: Om ett godkänt avtal finns på plats inleds en övergångsperiod för att möjliggöra ett så smidigt utträde som möjligt. Samtidigt kan formella förhandlingar inledas om framtida relation och handelsavtal mellan EU och Storbritannien. 31 december 2020: Övergångsperioden löper ut, såvida inte förhandlingarna om framtida relation ännu inte är klara.

Rikaste blir rikare och fattigaste blir fattigare. Hjälporganisationen Oxfam lägger varje år fram sin ojämlikhetsrapport inför att världens rikaste och mäktigaste möts på världsekonomiskt forum i schweiziska Davos, som öppnar måndag morgon och pågår tills på torsdag. Årets rapport heter: "2018 - ett guldår för miljardärerna", och Oxfam konstaterar där, det som vi hört många gånger förut: att världens allra rikaste blir allt rikare. Och, det som vi också hört många gånger förr, upprepas igen: det här sker mest på bekostnad av världens kvinnor och flickor. Oxfam har räknat ut att världens 2 000 dollarmiljardärer förra året sammanlagt tjänade 23 miljarder kronor - om dagen. Därför ställer man i årets rapport frågan: Hur rimligt är det egentligen att den rikaste procenten förra året kunde öka sina förmögenheter så dramatiskt, när tillgångarna för de 3,8 miljarder människor som utgör världens fattigaste såg sina med sammanlagt fyra miljarder kronor om dagen? Enligt Oxfam förstör de ökande klyftorna kampen mot fattigdomen, de är skadliga för våra ekonomiska system och orsakar stora slitningar mellan människor runt om i världen. I rapporten framhålls att många regeringar förvärrar ojämlikheten genom att underfinansiera sjukvård och utbildning, samt genom att inte kräva tillräckliga skatter från företag och de rikaste individerna. Bristen på åtgärder mot ren skatteflykt - eller skattebrott - lyfts också fram, och det understryks att många av de allra rikaste gömmer undan sammanlagt cirka 70 000 miljarder kronor från sina länders skattemyndigheter. Oxfam gör ett konstaterande, som väl också kan ses som ett förslag:
Om världens rikaste, alltså en procent av jordens befolkning, betalade en halv procent extra i skatt på sina förmögenheter, då skulle det räcka mer än väl till att låta de över 250 miljoner barn som inte går i skolan, att göra det.
Det skulle också finansiera hälso- och sjukvård för över 3 miljoner svårt sjuka människor som riskerar att dö utan behandling och mediciner.
Oxfam vill att världens regeringar överväger att införa skatter på till exempel arv och kapital, vilket man påpekar har sänkts eller avskaffats i många länder, till exempel så har ju även Sverige avskaffat arvsskatt.
Ur Oxfams rapport:
Antalet miljardärer har fördubblats sedan finanskrisen för tio år sedan.
En ny miljardär tillkom varje dag mellan 2017 och 2018.
100 miljoner människor tvingas in i extrem fattigdom varje år på grund av sjukvårdskostnader.
Halva jordens befolkning lever på mindre än 50 kronor om dagen, och varje dag dör 10 000 personer på grund av att de inte har råd med sjukvård.
SR 190121.

Många länder satsar på kärnkraft. Uzbekistan i Centralasien har planer på att satsa på kärnkraft. Och de är inte ensamma, rapporterar World nuclear association. Utöver Uzbekistan tecknade nyligen Rwanda ett avtal om kärnkraftssamarbete med ryska kärnteknikföretaget Rosatom. Ytterligare ett tiotal andra afrikanska länder har liknande planer. Globalt handlar det om ett trettiotal länder som annonserat att de är intresserade av att satsa på kärnkraft, enligt World nuclear association. I höstas, just före klimatmötet i Katowice, annonserade till exempel Polen sin planerade satsning på kärnkraft, för att producera el utan växthusgasutsläpp. Men det är i Kina som de största satsningarna på kärnkraft görs. Det säger östasienforskaren Karl Hallding på Stockholm environment institute. "Kina har ju i särklass världens största och mest ambitiösa kärnkraftsprogram. Det är helt klart, säger han. 2050 planerar Kina att ha fyra gånger så mycket kärnkraft som i dag, säger Karl Hallding, och det sker samtidigt som Kina satsar mångdubbelt mer på sol och vind. Men är den kinesiska drivkraften till de här satsningarna att minska utsläppen av växthusgaser? "Nej, det är det inte. Drivkraften för all energisatsning i Kina är först och främst energisäkerhet, att man har energi på hemmaplan och att man inte är importberoende." SR 190121.

Tyskland och Frankrike i nytt vänskapsavtal. Tysklands och Frankrikes regeringschefer, Merkel och Macron, ska i tyska Aachen på tisdagen underteckna ett nytt vänskapsavtal. Det ska stärka samarbetet mellan de båda länderna och främja utvecklingen i hela EU, står det i det så kallade Aachen-avtalet. Aachen-avtalet handlar om att stärka samarbetet mellan länderna på en rad områden: försvar och säkerhet, utrikes- och utvecklingspolitik, djupare integration av näringsliv och skattepolitik, utbildning och forskning, gemensamma infrastrukturprojekt och att förenkla tillvaron för människor som lever och arbetar på båda sidor om den fransk-tyska gränsen. "Syftet med de fördjupade relationerna är uttryckligen att det också ska gagna integrationen i hela EU," sa Merkels talesperson. För den på hemmaplan så ansatte franske presidenten är det viktigt att visa framgångar i Europapolitiken, där han har lovat att blåsa nytt liv i det haltande EU-samarbetet. Merkel har kritiserats för sin tröga respons på Macrons inviter hittills. Men inför EU-valet i maj råder stor oro inom Berlin-regeringen för att nationalistiska, EU-fientliga krafter ska vinna terräng. Det ligger i Tysklands intresse att Macron kan visa upp framsteg. Det är inte konkreta handlingsplaner som utmärker de 16 sidor som undertecknas, men att det sker är en stor symbolhandling. SR 190122.

Den pågående diplomatiska dispyten mellan Frankrike och Italien intensifieras. Frankrike har kallat till sig den italienska ambassadören efter att den italienska vice premiärministern Luigi di Maio anklagat Frankrike för att exploatera Afrika och därmed driva på migrationen. di Maio, som också leder den populistiska Femstjärnerörelsen i Italien, uppmanade den europeiska unionen i söndags att införa sanktioner mot Frankrike för sitt agerande i diverse afrikanska länder. Han anklagade Frankrike för kolonialpolitik och menade att människor lämnar Afrika på grund av den. Frankrike och Italien har varit inblandade i dispyter i migrantfrågan den senaste tiden, och har anklagat varandra för att inte göra tillräckligt för att hjälpa migranterna. yle 190122.

EU-länder som säljer pass varnas av Bryssel. Fullt medborgarskap och ett EU-pass, eller rätten att bo i ett EU-land är till salu på många håll i Europa. Nu vill EU att länderna skärper kontrollen av köparna. Skärp kontrollen - det är uppmaningen från Bryssel, till alla de medlemsländer som öppnar sin och därmed EU:s dörr för rika ryssar, kineser, turkar, saudier och amerikaner för att nämna de vanligaste nationaliteterna. Malta, Bulgarien och Cypern sätter prislappen på ett medborgarskap till många miljoner kronor. Portugal, Spanien, Storbritannien och Grekland utfärdar så kallade ”Gyllene visum”, som ger icke-EU-medborgare rätt att leva där mot en kraftfull investering i fastigheter, statsobligationer eller annat. Portugals parlament antog senast för någon vecka sedan en utvidgning av sitt visumprogram. Välbärgade som investerar fem miljoner kronor i något miljöprojekt, är välkomna. EU-kommissionen i Bryssel varnar i dag medlemsländerna för missbruk och att vissa investerare egentligen bara är ute efter att få ett fotfäste innanför EU:s mur för att öppna bankkonton och ägna sig åt ekonomiskt brottslighet och penningtvätt. Dessutom när systemet korruption. Penningtvättshärvan kring Danske Bank med Estland och ryska investerare inblandade är ett fall som bidragit till reaktionen i Bryssel. EU-kommissionen styr inte över medlemsländer, men manar alla att enas om stärkta, gemensamma kontroller och även öppenhet sinsemellan kring ansökningar och vilka investerare som har avvisats. Laure Brillaud på Transparency International, en organisation mot korruption, uttrycker kritik i tidningen Financial Times. Hon menar att EU-kommissionen borde arbeta mycket hårdare på gemensamma regler för visum och pass, och att dagens situation gör EU:s gräns porös för kriminalitet. SR 190123.

Klart: Makedonien blir Nordmakedonien. Det grekiska parlamentet har röstat ja till att Makedonien tar namnet Nordmakedonien. Efter en 38 timmar lång och hård debatt kunde talmannen Nikos Voutsis till slut meddela att grekiska parlamentet med mycket knapp majoritet röstat ja till det historiska avtalet med grannlandet. Den 28 år långa namnkonflikten är därmed slut, i alla fall på pappret - Makedonien byter nu namn till Nordmakedonien. Avtalet öppnar nu för Nordmakedonien att söka medlemskap i både EU och Nato, nåt som Grekland tidigare hindrat Grekland accepterade nämligen inte grannlandets användning av namnet Makedonien, eftersom det också i norra Grekland finns en region som heter så. Grekland har menat att grannlandet gjort anspråk på både grekiskt territorium och grekisk historia genom att välja samma namn som det antika grekiska kungariket Makedonien. Avtalet ser ut att lösa dom här knutarna, det finns skrivningar som drar en skarp gräns mellan den moderna staten Nordmakedoniens historia och Greklands. En expertgrupp ska framöver kunna påpeka felaktigheter i skolböcker och atlasböcker som beskriver historien felaktigt, och de båda länderna förbinder sig att respektera de här. SR 190125.

Wallström: Kan inte förlåta britterna för Brexit. Utrikesminister Margot Wallström (S) tycker att Storbritanniens politiska ledare skött Brexit illa och säger att hon ”inte kan förlåta” britterna för att de lämnar unionen. Det skarpa uttalandet möter hård kritik. Världen idag 190130.

Stort behov av arbetskraft på Malta. På Malta har ekonomin vuxit kraftigt de senaste åren och det finns ett stort behov av arbetskraft. Samtidigt har Malta stängt sina hamnar för båtar med flyktingar och migranter, men de som ändå lyckas ta sig dit har goda chanser att få jobb. "Det är ironiskt att se att landet välkomnar alla som har miljontals kronor på banken men håller borta människor som behöver skydd för att överleva, asyl," säger chefredaktören på Times of Malta, Herman Grech. Han var med år 2001 när den första båten med flyktingar kom, säger han, och upplevde då en utbredd sympati bland malteser för de nyanlända, men den sympatin har förvandlats till likgiltighet och nu närmast rädsla och rasism, hävdar han. Men arbetskraftsinvandringen är stor. "Ja, det är ironiskt," anser Herman Grech. Skandinaver, bulgarer, serber - rader av utlänningar flyttar hit. Själv har jag inga problem med det, men jag vet att många andra malteser är mycket oroade över denna massiva inströmning av människor, förklarar chefredaktören. Malta är till ytan en fjärdedel av Öland och redan ett av världens mest tättbefolkade länder. SR 190131.

Tyskland främsta vinnare på euron. 20 år efter att euron infördes pekas Tyskland ut som den främsta vinnaren. De största förlorarna på den gemensamma valutan är Italien och Frankrike, enligt en aktuell studie från den tyska tankesmedjan Centrum för europeisk politik. Uttryckt i pengar har Tyskland tjänat 1,9 biljoner euro på den gemensamma valutan sedan den infördes 1999. Den starka tillväxtökningen har framför allt skett efter finanskrisen 2011. "Tyskland gynnades av att eurons värde hölls kvar på en relativt låg nivå," enligt en av rapportens författare, Matthias Kullas. Bland de åtta undersökta länderna, är det bara Nederländerna, som också har haft en betydande tillväxtökning tack vare euron. Grekland hade stora fördelar av den gemensamma valutan när den infördes men efter 2011 har euron inneburit årliga förluster. Räknat över hela perioden kommer Grekland på ett litet plus. De stora förlorarna är Italien, minus 4,3 biljoner euro, och Frankrike, minus 3,6 biljoner över hela 20-årsperioden. Enligt forskarna vid den marknadsliberala tankesmedjan Centrum för europeisk politik i Freiburg beror det på att dessa länder inte längre kunde devalvera valutan som de gjorde tidigare för att upprätthålla sin konkurrenskraft och att de inte har genomfört nödvändiga strukturreformer för att väga upp den bristen. De här resultaten bygger på en jämförelse mellan ländernas faktiska bruttonationalprodukt och en hypotetisk uppskattning av hur BNP hade utvecklats om den nationella valutan hade behållits. Den beräkningen baseras på utvecklingen i flera jämförbara länder utanför euro-zonen. SR 190226.

"Vidriga förhållanden i flyktingläger". I dag har det gått exakt tre år sedan EU ingick avtalet med Turkiet för att stoppa flyktingar och migranter. "Den verklighet som vi ser är att flyktingar nu är fast i läger som är mycket, mycket dåliga, särskilt i Grekland men också på andra håll i Europa." säger Läkare utan gränsers generalsekreterare Oliver Schulz. Han är ny som chef för Läkare utan gränser i Sverige och har jobbat på många håll i världen. Turkiet fick bland annat cirka 60 miljarder kronor mot att patrullera sina gränser mer effektivt. Avtalet har lett till betydligt färre asylsökande men har också lämnat tiotusentals människor i förfärliga förhållanden, skriver 25 organisationer i ett öppet brev till EU:s ledare. "Jämfört med flyktingläger som jag sett i Afrika är lägren i Europa mycket värre och det skulle man inte tro," fortsätter frivilligorganisationens chef. 12 000 asylsökande är fast på grekiska öar och ytterligare många tusen på fastlandet. Det har länge rapporterats om självmordsförsök där och självskadebeteenden bland barn. Det har rapporterats om hur människor trängs i kupoltält i vinterkylan vid Medelhavet och om brist på vatten och elektricitet, det vill säga faror nattetid. Bedömningen om Turkietavtalet, som trädde i kraft den 20 mars 2016, var nödvändigt för att stoppa strömmen av asylsökande efter sommaren-hösten- och vintern 2015-2016 överlåter Oliver Schulz till politikerna. "Det får de diskutera," säger han. Men Läkare utan gränser - och det gör också 25 andra frivilligorganisationer - kräver att politikerna tar ansvar för uppemot 20 000 personer. Turkiet var inget säkert land att träffa ett avtal med, understryker Oliver Schulz. Det gör att ytterst få har skickats tillbaka, vilket egentligen också ingick i EU-Turkiet-avtalet. I stället är människor strandade i Grekland, som är ett land med stora ekonomiska problem. SR 190320.

Karadzics straff skärps - livstid för krigsbrott. Fängelsedomen mot den tidigare bosnienserbiska ledaren Radovan Karadzic skärps. Den nu 73-årige Karadzic dömdes 2016 till 40 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten. Han överklagade domen i hopp om att bli frikänd, men straffet har nu istället alltså skärpts till livstids fängelse. FN-tribunalen i Haag fann 2016 Karadzic skyldig till att ha legat bakom den mycket omfattande etniska rensningen av muslimer i Bosnien. I synnerhet massakern i Srebrenica, då ungefär 8000 muslimska män avrättades. Den domen har nu upprätthållits, men straffet förlängdes alltså. Domarna sa att det tidigare straffet på 40 år inte i tillräcklig grad speglade Karadzics inblandning i övergreppen. Karadzic är hatad av många i Bosnien, men många serber menar däremot att han tvärtom är en hjälte, som stod upp för serberna under kriget. Många, inte minst Karadzic själv, menar att anklagelserna mot honom är fabricerade och politiskt motiverade. Efter att kriget i Bosnien tog slut gick Karadzic under jorden och antog en ny identitet. Presidenten Karadzic förvandlade sig till den spirituelle gurun Dragan Dabic. Han bosatte sig i Belgrad, odlade ett långt skägg, och gick helt upp i sin nya identitet. I 13 år höll han sig undan, och han erhöll en närmast mytisk status i och med att ingen kunde hitta honom. Men 2008 tog hans tur slut. Han greps på en buss i Belgrad, och utlämnades sedermera till FN-tribunalen i Haag. Dagens beslut är förmodligen den sista delen i den utdragna och komplicerade rättsprocessen mot honom. SR 190320.

Orbáns parti stängs av från EU-grupp. Europaparlamentets center-högerinriktade partigrupp EPP där både Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, beslutade nyss att stänga av ungerska premiärministern Viktor Orbans Fidesz-parti ur samarbetet. Ett beslut som Orbáns parti säger sig acceptera. Fidesz får en lång rad krav på sig om förändring när det gäller rättsstaten, yttrandefrihet och värderingar. Under avstängningen får Fidesz inte delta på EPP-möten, inte föreslå kandidater till olika poster och heller ingen rösträtt i partigruppen. SR 190320.

EU vill sätta stop för Kina i offentlig upphandling. EU vidtar åtgärder mot Kina och vill minska Kinas tillträde till den europeiska marknaden. Det här är en linje som Frankrike drivit. Efter EU-toppmötet i Bryssel under talade Frankrikes president Emmanuel Macron om ett europeiskt uppvaknande. "Nu är det dags att vakna. Europa kan inte längre vara naivt. För första gången finns en samsyn om att Europa måste kunna stå emot Kina," sa Emmanuel Macron efter EU-toppmötet här i Bryssel. EU håller på att ompröva sin relation till stormakten Kina. Landet ses inte längre som en ekonomisk möjlighet enbart, utan också som en ekonomisk konkurrent och för att citera EU-kommissionen - en rival. Det finns en växande oro i Europa för att Kina tar över europeisk teknologi genom uppköp av strategiska företag med hjälp av statsstöd, en säkerhetspolitisk oro över operatören Huaweis utbyggnad av 5G-nät och en växande frustration över att EU inte får tillträde till den kinesiska marknaden. Därför blåser EU nu liv i ett tidigare förslag om att begränsa Kinas tillträde till marknaden för offentliga upphandlingar, när det gäller stora infrastrukturprojekt som järnvägsnät och 5G i EU, om inte europeiska bolag får samma tillträde. "För att de ska få tillträde till vår marknad måste vi få tillträde till deras," sa Tysklands Angela Merkel. Beskedet kommer bara dagar innan Emmanuel Macron, Angela Merkel och kommissionens ordföranden Juncker, ska träffa Kinas ledare Xi Jinping, och bara veckor innan EU och Kina ska ha ett eget toppmöte om den framtida relationen. Förslaget om att begränsa tillträde till offentlig upphandling har tidigare fallit på grund av motstånd från frihandelsländer som Sverige. Men den här gången finns det stöd även från statsminister Stefan Löfven som tycker att Kina är ett problem. "Det är ett problem som vi måste adressera i Kina, för så kan det inte vara. Man ska ha tillträde till varandras marknader," säger statsminister Stefan Löfven. SR 190322.
Italien överens med Kina - varningar från EU . Efter besöket i Italien är i dag Frankrike och Monaco nästa anhalter för Kinas president Xi Jinping. På tisdag i Paris kommer Xi Jinping också att få möta ett EU, som har skärpt tonläget emot den ekonomiska supermakten. Men i Rom igår var det högtidligt när kontrakten kring den så kallade Nya Sidenvägen bytte händer mellan ministrar från Kina och Italien. En högtidlig ceremoni markerade att Italien och Kina nu är överens. 29 samarbeten, framför allt infrastrukturprojekt ska genomföras till ett värde av 2,5 miljarder euro, med ett möjligt framtida värde om 20 miljarder euro. Samarbetsavtalet ingår i den kinesiska så kallade Nya Sidenvägen, som ska förenkla godstransporter mellan Kina och Europa. Bland annat ska två italienska hamnar utvecklas, i Trieste och i Genua. Båda är strategiska ingångar till Medelhavet. Italien med en ekonomi i recession vill ha hjälp att modernisera sin infrastruktur och hoppas på ökad export till Kina. Men att Italien är det första av G7-länderna som skriver ett bilateralt avtal med Kina om Sidenvägen, har mött kritik från EU och från USA – av kommersiella skäl och av säkerhetsskäl, inför risken att också känslig information överförs. På tisdag kommer Xi Jinping att delta i ett möte i Paris med president Macron, den tyska förbundskanslern Angela Merkel och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. I fredags skärpte Macron tonen och uppmanade Europa att "vakna" och "inte längre vara naivt" i sina relationer med Kina. Istället för att som Italien skriva ensidiga avtal, så vill EU att avtal med den ekonomiska supermakten - eller som Macron sa, "rivalen" Kina - ska vara multilaterala. I fredags presenterade EU ett handlingsprogram för relationerna med Kina, där man eftersträvar ett mer balanserat samarbete, inklusive klimathänsyn och respekt för mänskliga rättigheter. SR 190324.
Kina ska köpa 300 Airbus-plan. Kina har skrivit under ett avtal om att köpa 300 flygplan från den europeiska tillverkaren Airbus. Det säger Kinas ledare Xi Jinping, som undertecknat avtalet under sitt statsbesök i Frankrike. Ordern ska vara värd runt 35 miljarder euro, rapporterar Reuters. 15 andra avtal inom sektorer som transport, livsmedel och energi har ingåtts mellan de två länderna under besöket. SR 190325.
Kinesiska investeringar splittrar EU-länder. Samtidigt som misstänksamheten mot kinesiska investeringar växer i EU besöker den kinesiske ledaren Xi Jinping Frankrike, och träffar EU-representanter i Paris under tisdagen. EU förväntar sig starkare handel med Kina på grund av handelskriget mellan Kina och USA, men diskuterar samtidigt åtgärder för att hindra kinesiskt inflytande. EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger har bland annat föreslagit att EU ska kunna lägga in sitt veto mot stora ekonomiska uppgörelser med Kina. Under Xi Jinpings pågående Europaresa har Italien skrivit under samarbetsavtal med Kina om det kinesiska infrastrukturinitiativet som också kallas de nya sidenvägarna, och som ska finansieras av Asiatiska infrastrukturbanken i Peking. Italien har därmed blivit det första av de västligt orienterade så kallade G7-länderna som officiellt deltar i sidenvägsprojektet. En annan av de överenskommelser som skrevs under i Italien gör att kinesiska investerare inom några veckor ska kunna börja att köpa upp skulder i Italien, genom så kallade panda-värdepapper, som ska ges ut av en statsägd italiensk bank. Italien hoppas också på kinesiska investeringar i bland annat hamnen i Palermo, som Xi Jinping besökte förra veckan. I andra EU-länder har misstron mot Kinas investeringar ökat, både av rädsla för stora skulder och för att den kinesiska regeringen ska sprida sitt politiska inflytande. Även i Italien kantades Xi Jinpings besök av kontrovers. En italiensk journalist sade sig ha uppmanats på ett hotfullt sätt av en tjänsteman från den kinesiska ambassaden under besöket i presidentpalatset i Rom att sluta skriva negativt om Kina. Tidningen Il Foglio svarade med en artikel med rubriken "Vi är inte i Peking". I början av april ska Kinas och EU:s representanter träffas i Bryssel för ett toppmöte. Då förväntas EU ställa krav på Kina, bland annat för att europeiska företag ska få en mer jämställd tillgång till marknaden i Kina. SR 190326.

"Hoppas våra europeiska vänner låter ett ljus brinna så vi hittar vår väg tillbaka" - brexit väcker drömmar om ett självständigt Skottland och ett enat Irland. De kommande veckorna blir avgörande för brexitprocessen. Europaparlamentariker från Skottland och Nordirland hoppas kunna vara en del av EU även i fortsättningen - med eller utan Storbritannien. Det ringer för plenum i Europaparlamentet. Parlamentariker från 28 länder skyndar mot dörren till plenisalen för att hinna i tid till omröstningarna. Rutinerna är mer än bekanta för Europaparlamentarikern Alyn Smith som sitter i parlamentet sedan 2004 som representant för skotska självständighetspartiet SNP. Om Skottland fortsättningsvis kommer att vara representerat i Europaparlamentet beror på de beslut som parlamentet i London fattar under de närmaste veckorna. "Personligen gör det mig ledsen. Skottland röstade för att vara en del av de europeiska familjen. Vi vill stanna, inte bli utsläpade mot vår egen vilja," förklarar Smith. Enligt Smith är det bara en tidsfråga innan frågan om ett självständigt Skottland kommer upp på dagordningen igen. Han säger att många skottar som var mot självständighet i folkomröstningen år 2014 har tänkt om till följd av brexithärvan. "Lyckas vi inte slopa brexit för Storbritannien som helhet så ligger frågan om Skottlands självständighet igen på bordet. Om det är vår väg tillbaka (till EU) så hoppas jag att våra europeiska vänner låter ett ljus brinna så att vi hittar vår väg tillbaka."
Hos nordirländska Europaparlamentarikern Martina Anderson har veckans plenum väckt blandade känslor. Samtidigt som Andersson är tacksam över att ha haft möjlighet att arbeta i parlamentet sedan 2012 så beklagar hon att det faktum att Nordirland kanske inte kommer att vara representerat i EU-parlamentet om några veckor. Hon säger att många i Nordirland resonerar i samma banor. "Opinionsundersökning efter opinionsundersökning visar att kontinentalplattorna har flyttat på sig på Irland. Folk vill få frågan: Vilken union vill ni tillhöra? Vill ni vara en del av Storbritannien eller vill ni stanna kvar i EU?" yle 190329.

EU-oro över Italiens ekonomi. Tillväxttakten i den italienska ekonomin går långsamt. Och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som är på besök i Italien, uttryckte sin oro på en presskonferens under tisdagen. Jean-Claude Juncker är lite oroad över att tillväxttakten är långsam och han önskar att Italiens regering ökar sina ansträngningar för att tillväxten ska ta fart. När EU-kommissionen godkände den italienska budgeten förutsåg man en tillväxt på 1,2 procent i år. Men Italien har hamnat i recession och nu tror EU på en tillväxt på 0,2 procent för 2019. OECD gör en dystrare analys och förutspår en tillväxt på minus 0,2 procent i år. Den italienske premiärministern Conte sa som svar på dagens presskonferens att man nu ska sätta igång de många pågående infrastrukturarbeten som har avstannat runt om i landet. Samtidigt skriver OECD i en ny rapport att omfattande reformer behövs i Italien för att förstärka ekonomin. Organisationen uttrycker också en viss oro för den aktivitetsersättning som nu införs i Italien och varnar för risken att den kan bli en fattigdomsfälla och minska incitamenten för att folk ska söka jobb. SR 190402.

Många franska kyrkor har attackerats under 2019. Allt fler franska kyrkor utsätts för vandalisering och attacker. Det skriver tidskriften Newsweek. Enligt sakkunniga som tidningen talat med verkar det handla om en ökad fientlighet mot kristna. Tidskriften Newsweek hänvisar till den katolska tidningen The Tablet och skriver att 47 kyrkoattacker dokumenterades bara under februari månad. Som exempel tar Newsweek S:t Nicholas katolska kyrka som ska ha fått statyer och altare förstörda, S:t Alain-katedralen som ska ha utsatts för något liknande och Notre-Dame des Enfants-katedralen vars kors smetats in i avföring. I mars månad ska S:t Sulipe-kyrkan i Paris ha börjat brinna precis efter en söndagsmässa – en brand som enligt tidningen misstänks vara mordbrand. Enligt uppgifter till Newsweek har det skett en 25-procentig ökning av attacker mot katolska kyrkor jämfört med de två första månaderna förra året. Motiven till attackerna är, enligt den kristna människorättsorganisation som Newsweek talat med, många gånger okända. Organisationens direktor Ellen Fantini säger dock att antikristligt våld, bland annat från anarkistiska och feministiska grupper, är ett ökande problem i landet. "Jag tror att det finns en ökad fientlighet mot kyrkor och dess symboler i Frankrike, men det verkar mer vara riktat mot kristendomen och kristendomens symboler," säger hon till Newsweek. Världen idag 190416.

Ekrem Imamoglu vann borgmästarvalet i Istanbul. I Turkiet har oppositionskandidaten ännu en gång utropats till segrare i borgmästarvalet i Istanbul, efter en omräkning av rösterna. Ingen hade tippat oppositionskandidaten Ekrem Imamoglu som vinnare i Istanbuls borgmästarval. Emot sig hade han hela det mäktiga AK-partiet med president Erdogan i spetsen och som motkandidat den förre premiärministern Yidirim som sågs som storfavorit att vinna valet. På tv, planscher på stan och i tidningar syntes bara de två AK-partisterna medan Imamouglu fick föra sin valkampanj mer i skymundan. Ändå var det i dag han som utropades till segrare. Rösträkningen har varit långdragen. Redan på valnatten konstaterade valmyndigheten att Imamouglu fått fler röster, men det mäktiga AK-partiet ville inte erkänna att den egna kandidaten blivit besegrad. Istället har man krävt omräkning, som nu är klar och som lett till att valmyndigheten konstaterat att Imamoglu vunnit. Hur AK-partiet ställer sig till förlusten är oklart. De har tidigare krävt att hela valet ska göras om eftersom de menar att det förekommit oegentligehter. Förlusten är ett svårt bakslag för Erdogans AK-parti och den politik de fört. Framförallt är det ett underkännande av partiets ekonomiska politik från väljarna och att just Istanbul som varit ett troget AKP fäste väljer att stödja huvudkonkurrenten svider nog rejält. SR 190417. Kommentar: Han borde gå vidare till nästa presidentvalet.
AKP ger sig inte - kräver att valet i Istanbul görs om. Trots att en omräkning av rösterna i veckan visade att oppositionspartiet CHP med knapp marginal vann lokalvalet i Turkiets största stad Istanbul, vägrar president Recep Tayyip Erdogan och hans parti AKP att ge upp, skriver Reuters. AKP har lämnat in en begäran om att hela valet ska tas om, trots att en liknande överklagan för tre veckor sedan avslogs. AKP menar att tusentals personer som inte hade rätt att rösta deltog i valet, och hänvisar till lagändringar som införts av regeringen. I onsdags tillträdde CHP:s Ekrem Imamoglu som ny borgmästare i Istanbul. Omni 190420.

Pressfriheten under press i allt fler länder. Bara en fjärdedel av de 180 länder som ingår i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex har "bra" eller "ganska bra" villkor för den fria journalistiken. Årets pressfrihetsindex visar att det blir allt färre länder, 24 procent i år mot 26 procent förra året, där journalister kan arbeta fritt, utan rädsla för repressalier, hot eller våld när makthavare granskas. Fortfarande är Europa världens tryggaste område för journalister att arbeta i, men i Malta, Slovakien och Bulgarien har journalister mördats. I Polen och Ungern används statliga medier numera som propagandaverktyg. Norge toppar pressfrihetsindexet för tredje året i rad, följt av Finland och Sverige. I USA har förra årets klassificering av läget som "tillfredsställande" ändrats till "problematiskt". Den största försämringen sedan förra året har dessutom skett i just Nord- och Sydamerika, 3,6 procentenheter. I botten av pressfrihetsindexet ligger Vietnam, Kina, Eritrea, Nordkorea och, allra längst ner Turkmenistan. Mellanöstern och Nordafrika är fortfarande de farligaste regionerna för journalister att arbeta i. Men det finns också ljuspunkter i årets pressfrihetsindex. "Det finns ett par jättefina ljuspunkter och det är Etiopien och Gambia, som hoppar ordentligt. Det är också goda exempel på hur lite som krävs. Det räcker ju med att det kommer en regering med politiker som menar allvar, som stiftar lagar, som utgår som goda exempel, att man försvarar pressfriheten offentligt och försvarar journalister," säger Erik Halkjaer på Reportrar utan gränser. SR 190418.

Rumäniens justitieminister avgår. I Rumänien avgår justitieministern efter en öppen konflikt med det egna partiet. Ministern har motsatt sig lagändringar som kritiker anser kommer att stoppa åtal mot korruptionsanklagade politiker. "Dessa lagändringar kommer innebära att flera politiker blir av med sina korruptionsutredningar," säger den rumänske journalisten Christian Pantazi. Det styrande partiet PSD vill göra flera ändringar i den rumänska motsvarigheten till brottsbalken genom dekret, bland annat vill man förkorta preskriptionstiden på ett antal brott. En av de som driver på för lagändringarna är PSD:s ledare Liviu Dragnea, han är fälld för korruption sedan tidigare, och utreds just nu för fler brott – detta gjorde att han inte tilläts bli premiärminister när PSD vann valet. Enligt Christian Pantazi är Dragnea just en av de politiker som kan gynnas om lagändringarna drivs igenom. Men landets justitieminister Tudorel Toader som tillhör samma parti som Dragnea har hittills vägrat lägga fram de föreslagna dekreten. "Resultatet är en öppen konflikt mellan Liviu Dragnea, och Tudorel Toader," säger Christian Pantazi. PSD:s ledning har nu krävt Toaders avgång, som själv först svarade med att han tänkte sitta kvar innan han några timmar senare ändrade sig och erbjöd sig att att avgå. I slutändan är det upp till landets president Klaus Iohannis, som dock tillhör oppositionen och är hård kritiker av de föreslagna lagändringarna, så hur Iohannis agerar återstår att se. SR 190419.

Estlands nya regering väcker starka reaktioner. Den nya regeringen i Estland har svurits in och redan under ceremonin för de nya ministrarna var det en viss dramatik. Den 3 mars var jublet stort på Reformpartiets valvaka i Tallinn. Men trots att partiet vann, var det inte partiets ledare Kaja Kallas som bildade regeringen. Centerpartiets Juri Ratas som har lett regeringen under de senaste åren, gav fort tummen ned till en koalition med Reformpartiet och bildade istället en koalitionsregering med konservativa Förbundet Fäderneslandet Isamaa och Ekre som bland annat har gått hårt åt EU, migration och som vill värna om traditionella familjevärderingar. Ekre blev tredje störst i valet, men många ester har motsatt sig att partiet tas med i regeringen och en gräsrotsrörelse för tolerans uppstod strax efter valet som en motreaktion. Ny inrikesminister blev Mart Helme och sonen Martin Helme är ny finansminister, de är frontfigurerna för Ekre. Då regeringen svors in skedde det inte utan en viss dramatik. President Kersti Kaljulaid bar en vit tröja med en text på estniska som hyllade det fria ordet, vilket tolkas som ett ställningstagande för yttrandefriheten. Yttrandefriheten och media har debatterats mycket på sistone i Estland, inte minst på grund av att Ekre har beskyllt media för partisk rapportering av partiet. Den nya regeringen i Estland består av femton ministrar och de tre regeringspartierna har fem ministerportföljer var. Rein Toomla som är lärare i statskunskap vid Universitet i Tartu i Estland säger att koalitionsregeringar i Estland brukar hålla i drygt två år. SR 190430.

Kosovo vill skapa krigsbrottstribunal. Kosovo vill skapa en tribunal för att utreda påstådda krigsbrott som serbiska militära och polisiära enheter ska ha gjort sig skyldiga till under Kosovokriget i slutet på 90-talet. Istället för bättre relationer mellan Kosovo och Serbien, som EU hoppades skapa genom ett Balkanmöte i Berlin i måndags i förra veckan, verkar mötet snarare skapat större motsättningar mellan de båda länderna. Ordföranden i Kosovos nationalförsamling, Kadri Veselji, sa under en pressträff i förra veckan att "arbetet med att skapa en tribunal ska påbörjas" och att samtal inletts både med företrädare för domstolsväsendet och anhöriga till dom som dödades i kosovokriget. Enligt Veselji utfördes 186 massakrer av serbiska militära och polisiära styrkor under kriget. Några officiella serbiska kommentarer har ännu inte följt på Veseljis utspel. I måndags hölls ett Balkanmöte i Berlin på initiativ av Tysklands premiärminister Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron. Det EU vill är att ta nya steg mot bättre relationer på västra Balkan, och där är relationerna mellan Kosovo och Serbien en nyckelfråga. Men sedan mötet i Berlin har kylan snarare förstärkts mellan länderna och uttalandet nu om att öppna en krigstribunal för att utreda förmodade krigsbrott som Serbien ska ha begått lär inte skapa något töväder. Kommentarerna efter mötet i Berling var ljumma och vare sig Kosovo eller Serbien anser att något fruktsamt kom ur samtalen där. Kosovos president Hasim Taci konstaterade att någon lösning på Kosovofrågan inte kommer att ske utan USA:s direkta medverkan. Den kosovoalbanska sidan har inget större förtroende för EU i den infekterade frågan om Kosovos status. SR 190504.

"Biologisk mångfald avgörande för vår existens". En miljon växt- och djurarter är utrotningshotade, något som har konsekvenser för människan. Det säger Torbjörn Enehard, svensk expert i FN:s mångfaldspanel. Så mycket som en miljon arter av växter och djur hotas av utrotning, vissa så snart som inom några årtionden. Idag kom summeringen av flera års forskning från FN:s panel för biologisk mångfald IPBES. Den mörka utvecklingen hotar också mänskligheten, säger en av panelens svenska deltagare,Torbjörn Ebenhard: "Det här har konsekvenser för människan. Det är inte bara att vi blir av med lite andra arter på jorden, sen är det frid och fröjd, utan det här är livsavgörande för vår existens på jorden, att vi har den biologiska mångfalden, och nyttorna vi får av mångfalden," säger Torbjörn Ebenhard, zooekolog och svensk expert i FN:s mångfaldspanel. När naturens nätverk av arter glesas ut, så rubbas också grunden för människors försörjning, hälsa och livskvalitet. Rapporten från mångfaldspanelen IPBES , där experter från hela världen sammanställt en mängd forskarstudier, bekräftar en mörk bild av framtiden för många djur och växtarter: En tredjedel av havets däggdjur är hotade, lika stor del av korallreven och 40 procent av kräldjuren, för att ge några exempel. Tempot i artutrotningen är nu högre än hittills under mänsklighetens existens, och det accelererar. Klimatförändring väntas skynda på ytterligare, liksom spridningen av invasiva arter. Men framför allt beror utrotningen på att människan överutnyttjar resurser, säger Torbjörn Ebenhard: "Det handlar om hur många fler vi blir, hur mycket vi konsumerar per person, hur vår ekonomi och han del har vuxit, hur mycket energi vi gör av med, hur mycket gödsel vi använder i jordbruket. Vi har en stor uppsättning kurvor som alla visar på den ekonomiska utvecklingen som givit oss ett enormt välstånd men som också har en baksida," säger Torbjörn Ebenhard. En slutsats är att den globala ekonomin behöver bli mer hållbar och till exempel utesluta subventioner till ohållbart fiske eller gruvdrift, samt att vår konsumtion behöver ses över: "Det är en rörelse som finns idag när det gäller klimatet, att folk blivit klimatmedvetna. Vi reser mindre vi tänker på vilken energi vi konsumerar och hur vi konsumerar. Men för biologisk mångfald finns inte det där tänket än." SR 190206.

Borgmästarvalet i Istanbul kommer att göras om. Valet vanns av en oppositionskandidat och var ett hårt bakslag för president Erdogan men valresultatet överklagades av det styrande AK-partiet och nu har den högsta valkommissionen beslutat hålla omval, uppger turkiska medier. Lokalvalen i Turkiet sågs som en stor motgång för president Erdogan och hans AK-parti. Sedan partiet bildades har det abonnerat på borgmästarposterna i huvudstaden Ankara och den största staden Istanbul. Men i två jämna val i mars blev det förlust mot oppositionskandidaterna i båda städerna. Genast hördes krav om att valet skulle ogiltigförklaras. AK partiet menade att det förekommit oegentligheter och åberopade valfusk. Erdogan själv höll till en början en lägre profil och accepterade valförlusten. Men när hans samarbetsparti, nationalistiska MHP med allt högre tonläge krävde att valet skulle ogiltigförklaras gav till slut Erdogan med sig och krävde också omval. Tidigare har alla röster i Istanbul räknats om för att försäkra sig om oppositionens seger, men ikväll uppger turkiska medier och AKP:s representant i högsta valkommissionen att borgmästarvalet ogiltigförklaras och ska göras om i slutet av juni. Partiet CHP:s kandidat Ekrem Imamoglu som utropats till segrare vill inte kommentera förrän valkommissionen officiellt förkunnar sitt beslut. Men genast hördes skarp kritik och anklagelser om att AKP inte kan hantera en förlust och att partiet pressat valkommissionen. "Inga val görs om när AKP vunnit men när de förlorar ogiltigförklaras valresultatet" kommenterade en turkisk människorättsaktivist. SR 190506. Kommentar: Erdogan är en dålig förlorare.
Valet i Istanbul görs om: "Det är olagligt att vinna över AK-partiet" säger oppositionen. Högsta valmyndigheten i Turkiet har beslutat att lokalvalet i Istanbul ska göras om, rapporterar statlig media och AK-partirepresentant enligt nyhetsbyrån Reuters. Enligt det privata mediebolaget Haberturk ska beslutet bero på att en del tjänstemän inte uppges ha varit på plats vid valurnorna. Oppositionspartiet CHP, som med knapp majoritet vann borgmästarplatsen i staden, säger att beslutet är "tydligt diktatorskap". "Det är olagligt att vinna över AK-partiet i valet," twittrade Republikanska folkpartiet CHP:s vice ordförande Onursal Adiguzel. Turkiets president Recep Tayyip Erdogans parti AK-partiet förlorade makten i både Istanbul och Ankara i det senaste lokalvalet. AK-partiet har redan tidigare begärt att valet ska ogiltigförklaras och Erdogan har också signalerat att valet bör göras om. Den turkiska valutan lira försvagades under måndagen. Borgmästaren väntar på officiellt uttalade. Oppositionspartiet CHP:s kandidat Ekrem Imamoglu valdes i april till borgmästare i Istanbul. Imamoglu kallade sent på måndagen beslutet "förrädiskt". Han meddelade samtidigt att han ställer upp i det nya valet. "De försöker att ta tillbaka den valvinst som vi gjorde... Ni kanske är upprörda, men förlora aldrig hoppet," sade han till tusentals anhängare som begett sig ut på stadens gator. Borgmästare Ekrem Imamoglu vann över den förre premiärministern Binali Yildirim. AK-partikandidaten Yildirim ställer också upp pånytt. Det nya valet väntas ordnas den 23 juni. yle 190506.

Över 500 miljarder försvinner i momsbedrägerier. EU:s medlemsländer beräknas luras på drygt 500 miljarder kronor varje år, i gränsöverskridande momsbedrägerier. Bedrägerierna har kunnat fortgå år efter år. Det visar en kartläggning Ekot gjort i samarbete med 35 medier. Det är skattepengar som skulle ha kunnat gå till skolor, sjukvård och infrastruktur. I stället hamnar alltså pengarna i fickorna hos kriminella. "De är ofta organiserade av kriminella grupper på EU-nivå," säger Alma Olofsdottir, internationell samordnare på Skatteverket. Det handlar om momskaruseller, där företag som säljer varor mellan olika EU-länder låter bli att betala in moms till skattemyndigheterna, men efter en komplex kedja av transaktioner ändå kräver tillbaka moms av staten, som om den vore inbetald. "De här karusellerna kan ske väldigt fort, och kan därför åstadkomma stora förluster på kort tid," säger Alma Olofsdottir på Skatteverket. Det finns flera exempel då Sverige används i momskarusellerna, men då andra länder är de som luras på momsen. Sammanlagt handlar det inom EU om över 500 miljarder kronor årligen, enligt beräkningar från EU-kommissionen. Så här har det sett ut i decennier. Det är sällan som skattemyndigheter och brottsbekämpande myndigheter lyckas komma åt dem som styr bedrägerierna. I stället är det representanter i företagen, som ofta är målvakter, som avslöjas. De behöver inte ens känna till vem som faktiskt organiserat det hela. Bedragarna försvårar också för myndigheterna genom att ofta flytta mellan olika länder, och marknader. Kärnan för att bedrägerierna överhuvudtaget kan ske, är den EU-reglering som gör att ett företag i ett EU-land som säljer varor till ett företag i ett annat EU-land inte behöver lägga på moms i det ledet. Tanken är att det ska förenkla momshanteringen, men det gör också att länderna är fortsatt sårbara, säger Alma Olofsdottir. "Vi kan inte stoppa bedrägerierna så länge som vi har den lagstiftning vi har, men vi kan utveckla våra verktyg för att fånga upp bedrägerierna för att i alla fall minimera förlusterna," säger hon. SR 190507.

Därför har missnöjespartierna medvind i Europa. Det är främst ekonomiska faktorer som gör att människor misstror demokrati som styrelseskick. Det visar en undersökning som är gjord av oberoende amerikanska forskningscentret Pew Research Center. Dagen 190507.

Färre döda i naturkatastrofer 2018. 11804 människor dog på grund av naturkatastrofer förra året. Det skriver den internationella katastrofdatabasen EM-dat i sitt nyhetsbrev. Värst drabbades Indonesien där 5510 människor dog främst i jordbävningar och dessas efterverkningar i form av tsunamier och skred. Jordbävningar och vulkanutbrott stod för hälften av dödsfallen i världen. Mellan åren 2008 och 2017 omkom globalt i genomsnitt 67572 per år i naturkatastrofer. I förhållande till det var 2018 års dödstal i naturkatastrofer relativt låg. SR 190508.

Synen på EU delar kristna inför valet i maj. Tre katoliker spelade en avgörande roll när fröet till EU bildades som ett fredsbevarande projekt efter andra världskriget. I dag är EU en stor byråkratisk organisation som väcker både kritik och lovord bland kristna. "Jag har svårt att förstå varför man ska demonisera EU," säger pastorn Stefan Swärd, men får mothugg av böneledaren Claes-Göran Bergstrand. Världen idag 190509.

70 drunknade utanför Tunisien. Utanför Tunisiens kust drunknade ett stort antal flyktingar tidigare idag efter att deras båt sjunkit. Nyhetsbyråerna AP och Reuters uppger att det handlar om 70 personer som drunknat, FN uppger att minst 50 personer omkommit. Fiskebåtar som skyndade till haveriplatsen lyckades rädda 16 personer. SR 190510.
85 migranter räddade från sjunkande båt. En grupp med 85 migranter har räddats från en sjunkande träbåt utanför Maltas kust. De förs i land av den maltesiska patrullbåt som räddade dem, uppger landets militär. De flesta omhändertagna kommer från östra och norra Afrika. Malta har gått i spetsen för att försöka få EU-länderna att hjälpas åt att ta hand om de migranter som räddas i Medelhavet. SR 190511.

Antalet internflyktingar ökar stadigt i världen. Under förra året tvingades ytterligare 28 miljoner människor att fly sitt hem till någon ny plats i sitt land. Antalet internflyktingar ökar stadigt skriver Norska flyktingrådet och organisationen IDMC, som just följer internflyktingars situation i världen. Strider och konflikter drev nästan 11 miljoner människor på flykt förra året inom sitt eget land, enligt Global report on internal displacement. Det är som om varenda människa i hela Sverige och några hundratusen till skulle tvingas att överge sina hem och fly på grund av krig, våld och hot. Mestadels skedde detta förra året i Etiopien, Demokratiska republiken Kongo och Syrien och sammantaget är det i Afrika söder om Sahara som invånare tvingas ge sig iväg för att rädda sina liv. Två tredjedelar eller 7,5 miljoner av alla nya internflyktingar förra året finns på den afrikanska kontinenten i länder som redan har ett mycket högt antal internflyktingar. Somalia, Nigeria, Centralafrikanska Republiken och Sydsudan är några av länderna med störst problem. Ännu fler människor tvingades dock fly på grund av väderrelaterade katastrofer - torka, översvämningar och stormiga väder - står det vidare i rapporten. Över 16 miljoner människor blev hemlösa och tvingades fly på grund av vädret och då i synnerhet på grund av cykloner, tyfoner och orkaner. Översvämningar är också en betydligt vanligare orsak än torka. Och här är det i stället Asien och USA som är kontinenterna med ö-landet Filippinerna vid Stilla Havet som är särskilt utsatt, men även Kina och Indien. I rapporten beskrivs till exempel hur syriska flyktingar i läger tvingas fly på nytt därför att tälten och skjulen är undermåliga och inte står emot översvämningar, hur människor efter katastrofsituationer ofta söker sig tillbaka till sina hem men att det inte är hållbart utan de tvingas på flykt igen och hur underliggande problem finns kvar i konflikthärdar och driver människor på flykt igen. De flesta som tvingas lämna sitt hem tar sig mot städer för att få mat och skydd, men urbaniseringen i sig driver också upp antalet internflyktingar. Många lever oskyddat, integreras inte och i krigssituationer är städer emellanåt måltavlor, skriver rapportförfattarna som efterlyser ett starkt fokus på kopplingen mellan urbaniseringen och internflyktingarnas ankomst och mer beredskap. De ser inte bara mörker utan positiva exempel på hur boenden ordnats för internflyktingar i både Ukraina och Irak. SR 190511.

Svagare partidisciplin i EU. När svenska EU-parlamentariker väljer partigrupp i Europaparlamentet är det sällan som den gruppens politik helt överensstämmer med hemmapartiets. Särskilt svårt är det för nya partier. För större partier, som är etablerade på den partipolitiska skalan är valet av partigrupp i Europaparlamentet inte så svårt. Moderater och kristdemokrater är med i EPP, Europeiska folkpartiet. Liberaler och centerpartister i Alde, Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Socialdemokrater är med i Progressiva förbundet av socialdemokrater, Vänsterpartister i Europeiska enade vänster och miljöpartisterna i De gröna. Helt oproblematiskt är det ändå inte att ingå i en grupp med partier från olika länder. Inte ens för etablerade partier i etablerade grupper. För att minska motsättningarna är det högt i tak i de flesta grupperingar och partipiska viner varken ofta eller hårt. SR 190511.

Medvind för nybildade Brexitpartiet. I Storbritannien kan det nybildade Brexitpartiet få över 30 procent av rösterna i EU-valet, enligt de senaste opinionsundersökningarna. Partiledaren Nigel Farage hävdar att de stora partierna har svikit alla som röstade för att lämna EU. Britter utanför London frågar sig om vi bor i ett demokratiskt land eller inte, sade Nigel Farage tidigare i dag när han intervjuades i BBC. Hans mål är att Brexitpartiet som bara bildades för några veckor sedan ska bli det klart största partiet i det brittiska EU-valet så att regeringen måste ta det på allvar. Farage har medvind i opinionsundersökningarna. I helgen publicerade tidningen The Observer en mätning som visade att Brexitpartiet har större stöd än regeringspartiet Tories och Labour har tillsammans. Tories ligger bara strax över tio procent. Farage pressades hårt i dagens intervju i BBC. Han fick frågor om varför han inför folkomröstningen ville ha ett avtal med Bryssel men nu propagerar för att Storbritannien ska lämna utan ett avtal. Farage kallade det för den löjligaste intervjun han varit med om. "Ni kommer få en större överraskning än ni kan ana nästa vecka" sade Farage irriterat med riktning mot BBC och de etablerade partierna i parlamentet. SR 190512.

Vill begränsa invandring - skippar flest möten. Invandringskritiska partigrupper i EU deltar inte i utskottsarbetet i lika stor utsträckning som de andra partigrupperna. P3 nyheter har undersökt EU-parlamentarikernas närvaro i LIBE-utskottet under 2019. LIBE-utskottet är det organ där lagförslag om invandring och asylfrågor i EU tas fram. Att vara aktiv i utskotten är viktigt för att få igenom sin politik, menar Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. "Det är helt avgörande för att vara med i processen. Utskotten processar ju lagstiftningen, och det är den lagstiftningen som sen läggs upp till parlamentets plenum där man fattar besluten," säger han. Trots det går de generellt invandringskritiska partigrupperna bara på hälften så många möten som de övriga partigrupperna, visar P3 Nyheters granskning. SR 190516.

FPÖ-ledare lovade ryskt inflytande i hemlig film. Österrikes vice förbundskansler, partiledaren för högerpopulistiska FPÖ, ska strax innan valet 2017 ha diskuterat möjliga upplägg för stöd med en kvinna som utgav sig för att vara rysk miljardär. En hemlig videoinspelning, som tyska medier har fått tillgång till visar hur hon utlovades lukrativa uppdrag i utbyte mot stöd för FPÖ. Under mötet som ägde rum på Ibiza några månader innan valet, var det bland annat tal om att kvinnan ville investera flera hundra miljoner euro i Österrike. Hon var intresserad av att köpa hälften av landets största och mest inflytelserika dagstidning, Kronenzeitung. Idén begeistrade FPÖ-ledaren Heinz-Christian Strache och hans närmaste förtrogna, Johann Gudenius, som deltog i mötet och som idag är partiets gruppledare i parlamentet. Om affären lyckas några veckor före valet kan vi byta ut medarbetare och lyfta in såna som stödjer oss. Då får vi inte bara 27 procent utan 34 procent, hörs Strache säga. Han nämner också att göra om Österrikes public service-bolag ORF i grunden, möjligtvis privatisera en TV-kanal. ORF har sedan många år varit måltavla för Strache och hans partis angrepp. Under det flera timmar långa samtalet var det också tal om lukrativa offentliga uppdrag till den ryska kvinnans företag. Som motprestation skulle hon ge partiet bidrag, men inte direkt så att det blev synligt för revisionsmyndigheten, utan via en ideell förening. I filmen hävdar Strache att det är så flera av partiets stora bidragsgivare gör. Flera namngivna personer och företag har dock förnekat att de kringgår bestämmelserna för partibidrag. Kvinnan som utger sig för att vara nära släkt med en rysk oligark agerar uppenbart som lockfågel. Det är oklart vem hon egentligen är. Hur tidningarna Der Spiegel och Süddeutsche Zeitung har fått tillgång till videofilmen säger de inte med hänvisning till källskyddet. De redovisar utförligt hur innehållet har granskats och verifierats för att säkerställa att det inte rör sig om någon förfalskning. SR 190517.
Österrikes vice förbundskansler avgår. Heinz-Christian Strache, Österrikes vice förbundskansler och partiledaren för högerpopulistiska FPÖ, avgår. Österrikes vicekansler Heinz-Christian Strache, partiledaren för högerpopulistiska FPÖ, avgår efter en politisk skandal där en film avslöjat ett ryskt försök till politisk påverkan med hjälp av rysk finansiär inför valet. Det var igår som tyska medier publicerade en videoinspelning som visar hur Strache inför parlamentsvalet 2017 ska ha diskuterat möjliga illegala upplägg för stöd med en kvinna som utgav sig för att vara rysk miljardär. I samtalet dem emellan ska kvinnan ha utlovats lukrativa uppdrag i utbyte mot stöd för Straches parti, FPÖ. Strache förnekar inte om filmen är äkta, men kallar filmklippet för ett politiskt attentat. I eftermiddag förväntas förbundskanslern Sebastian Kurz hålla en presskonferens där han meddelar om han kan fortsätta samarbeta med partiet eller om det blir nyval. SR 190518. Dagen 190518.

Protester mot nationalister i Italien. I Italien höll inrikesminister Matteo Salvini och hans parti Lega ett stort möte tillsammans med ytterligare tio nationalistiska partier från olika länder, som planerar att bilda en egen grupp efter EU-valet nästa söndag. Men samtidigt pågår en protest emot Salvini, som uttrycks via - lakan - och Europaflaggor. Sergio Lauzi har skaffat en Europaflagga, som ska hänga på balkongen. "Den kan ingen tvinga mig ta bort," säger han. En protestvåg sveper över Italien, sen en kvinna i Bergamo hängde ut ett lakan från sitt fönster med texten ”du är inte välkommen” riktad mot Matteo Salvinis besök där. Brandkåren tvingade henne ta bort lakanet, men som en reaktion hänger nu lakan från fönster runt om i Italien, emot inrikesminister Salvinis främlingsfientlighet och anklagelserna om korruption inom partiet. I Milano igår pågick protesten en bit ifrån torget utanför den stora katedralen i Milano där Salvinis parti Lega och ytterligare 11 nationalistiska partier från Europa höll ett stort möte inför EU-valet. "Salvini har rätt att hålla sitt möte men jag är emot allt han står för," säger Sergio Lauzi. Matteo Salvini talade om den judiskkristna traditionen och om påve Johannes Paulus, som bekämpade kommunismen. Han talade om familjen, rätten till liv, och arbete. "Här på torget finns inga extremister," sa Salvini. Men en bit därifrån busvisslade folk åt hans tal och under franska Marine Le Pens tal hängde en svartklädd Zorro ut ett lakan från en balkong med texten ”låt oss förbli mänskliga”. En vakt var blixtsnabbt framme och drog in lakanet. SR 190519. Kommentar: Det är inte demokrati att inte få protestera med ett lakan från sin egen balkong!

Holger Nilsson: Var vaksamma inför EU:s makt. EU har vuxit sig allt större, både när det gäller makt och storlek, och är något som kristna bör vara vaksamma inför, skriver Holger Nilsson. Hur skall man se på EU? Det är en fråga som nu är aktuell inför valet till EU-parlamentet. Vi bör inte vara likgiltiga inför Europeiska Unionen då det som beslutats där berör oss alla på flera olika sätt. Det är många som tilltalas av det som är stort och mäktigt, och så är det med EU. Unionen omfamnar nu större delen av Europa. För närvarande handlar det om 28 medlemsländer. EU är inte bara stort, det EU som vi nu ser har alltså vuxit till, både när det gäller makt och storlek. Det sista stormaktsväldet såg Daniel genom en bild som var ett vilddjur, det var romarriket, som var förhärskande på Jesu tid. Detta är också det dominerande synsättet av bilden av vilddjuret, alltså att det syftade till det mäktiga romarriket. I den bok i Bibeln som beskriver framtiden och avgörande händelser, Uppenbarelseboken, ser Johannes att detta vilddjur återuppstår, alltså ett nytt stormaktsvälde i Europa, som sin huvudsakliga bas. Dagen 190521.

Österrikes förbundskansler tvingas avgå. Österrikiska nationalrådet har röstat för misstroende mot förbundskansler Sebastian Kurz och hans regering, som därmed tvingas avgå. Bakgrunden är den så kallade Ibiza-affären, den hemliga videoinspelning där landets senare vice förbundskansler, Heinz-Christian Strache, syns lova lukrativa uppdrag till en person som han tror är anhörig till en rysk miljardär. Det skedde mitt under pågående valrörelse och uppdragen skulle ges i utbyte mot stöd för Straches parti FPÖ, som senare fick bilda regering tillsammans med Kurz parti ÖVP. Strache avgick dagen efter avslöjandet, både som vicekansler och som partiledare för FPÖ. Hårda ord haglade i plenisalen i österrikiska parlamentets underhus då Socialdemokraterna (SPÖ) och Frihetspartiet (FPÖ) lade fram sina respektive argument mot förbundskansler Sebastian Kurz. "Ert beteende är unikt i den andra republikens historia. Det är en skamlös, otyglad och oansvarig makthunger," sade SPÖ-ledaren Pamela Rendi-Wagner inför parlamentsledamöterna. Trots den akuta regeringskrisen gick förbundskansler Kurz konservativa ÖVP rejält framåt i söndagens EU-val. Partiet får omkring 34,5 procent av rösterna, över 7 procentenheter mer än i valet 2014. Förbundspresidenten väntas nu utnämna en övergångskansler i väntan på valet i september. SR 190527.

Här är politikerna som Sverige skickar till Bryssel. 20 svenska politiker kan se fram emot att tillbringa fem år i Bryssel efter gårdagens EU-val. Många är nybörjare som aldrig suttit i parlamentet tidigare. Här är de kandidater som partierna skickar, såvida ingen annan kandidat kryssar sig förbi.
Socialdemokraterna, fem mandat.
Heléne Fritzon, 58 år, Kristianstad. Partiets toppkandidat. Före detta migrationsminister och tidigare kommunalråd i Kristianstads kommun. Har varit ledamot av Regionkommittén inom EU. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Johan Danielsson, 36 år, Stockholm. LO:s fackliga kandidat. Arbetar som EU-samordnare på LO. Var den fjärde mest kryssade socialdemokraten i förra EU-valet 2014, men kryssen räckte inte till den gången. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Jytte Guteland, 39 år, Stockholm. EU-parlamentariker och före detta SSU-ordförande. Har en magisterexamen i nationalekonomi. Var en av huvudförhandlarna för revideringen av EU:s utsläppshandelssystem (EU-ETS).
Erik Bergkvist, 54, Umeå. Regionråd i Region Västerbotten, där han är ordförande i regionala utvecklingsnämnden. Ledamot i Socialdemokraternas partistyrelse. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Evin Incir, 34 år, Uppsala. Biträdande internationell sekreterare i partiet. Tidigare generalsekreterare i Socialistiska ungdomsinternationalen. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Moderaterna, fyra mandat
Tomas Tobé, 41 år, Tyresö. Partiets toppkandidat i valet. Riksdagsledamot, tidigare partisekreterare och rättspolitisk talesperson för Moderaterna. Gruppledare i EU-nämnden. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Jessica Polfjärd, 48 år, Västerås. Riksdagsledamot som också varit partiets gruppledare i riksdagen. Numera också Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Jörgen Warborn, 50 år, Varberg. Riksdagsledamot, tidigare företagare som startat och drivit bland annat datorbutik och webbhotell. Kommunstyrelsens ordförande i Varberg åren 2011-2014. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Arba Kokalari, 32 år, Stockholm. Kommunikatör som arbetar som globalt pressansvarig på Electrolux. Tidigare kommunpolitiker i Stockholm och politiskt sakkunnig på Utrikesdepartementet. Har varit vice ordförande för Europeiska folkpartiets ungdomsförbund, YEPP. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Sverigedemokraterna, tre mandat
Peter Lundgren, 56 år, Gnosjö. EU-parlamentariker som valdes in i parlamentet 2014. Har arbetat som lastbilschaufför i över 30 år. SD:s toppkandidat i valet.
Jessica Stegrud, 48 år, Vellinge. Business controller. Karriären som politiker inleddes genom debattinlägg på Facebook och på debattsajten Ledarsidorna. Kontaktades av SD och blev senare medlem i partiet samma dag som hon utsågs till partiets andranamn i EU-valet. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Charlie Weimers, 36 år, Bryssel. Före detta kristdemokrat som haft en mängd uppdrag inom KD, bland annat som förbundsordförande för KDU, politiskt sakkunnig hos Göran Hägglund samt stabschef för Lars Adaktusson i Europaparlamentet. Gick med i SD september 2018. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Kristdemokraterna, två mandat
Sara Skyttedal, 32 år, Linköping.
Partiets toppkandidat. Kommunalråd i Linköping, tidigare KDU-ordförande. Har varit vice ordförande för Europeiska folkpartiets ungdomsförbund, YEPP. Kandiderade för KD i Europaparlamentsvalet både 2010 och 2014. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
David Lega, 45 år, Göteborg. Kommunalråd i Göteborg med en bakgrund som paralympier, entreprenör och föreläsare. Var andre vice partiordförande för Kristdemokraterna åren 2012–2015. Deltog i två paralympiska spel 1996, 2000. Slog 14 världsrekord i simning åren 1995–2000. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Miljöpartiet, två mandat.
Alice Bah Kuhnke, 47 år, Nacka. Riksdagsledamot och före detta kultur- och demokratiminister. Partiets toppkandidat. Tidigare tv-programledare, samt hållbarhetschef på teknikkonsultbolaget ÅF och generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Pär Holmgren, 54 år, Uppsala. Naturskadespecialist, meteorolog. Jobbade som meteorolog på SVT i 20 år. Bakgrund som officer i Försvarsmakten. Var 2010–2012 ledamot i Naturskyddsföreningens riksstyrelse. Naturskadespecialist på Länsförsäkringar sedan 2015. Klev in i politiken vintern 2018. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Centerpartiet, två mandat.
Fredrick Federley, 41 år, Björbo. EU-parlamentariker för partiet sedan 2014 och partiets toppkandidat. Före detta riksdagsledamot. Förbundsordförande i Centerpartiets ungdomsförbund 2002, numera Centerpartiets andre vice partiordförande. Vice ordförande för Alliansen liberaler och demokrater för Europa.
Abir Al-Sahlani, 43 år, Stockholm. Riksdagsledamot åren 2010-2014 samt 2018-2019. Kom till Sverige som 15-åring, som ensamkommande flykting från Irak. Har varit politiskt sakkunnig i riksdagen för Centerpartiet med ansvar inför utrikesutskottets kommittéarbete. Utbildad systemvetare. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare.
Vänsterpartiet, ett mandat.
Malin Björk, 47 år, Bryssel. Vänsterpartiets nuvarande EU-parlamentariker samt toppkandidat i årets val. Feministisk aktivist som var med och startade och drev det feministiskt-lesbiska nätmagasinet Scumgirls och den webbaserade feministiska nyhetsbyrån Penelopes. Har arbetat i Bryssel i över tio år som politisk funktionär och aktivist i kvinnorörelsen.
Liberalerna, ett mandat.
Karin Karlsbro, 48 år, Stockholm. Hållbarhetschef hos Fastighetsägarna Stockholm. Har en bakgrund som jurist. Karlsbro var förbundsordförande för Liberala ungdomsförbundet 1995-1997. Senare partiets kanslichef och politisk sakkunnig hos Nyamko Sabuni. Blev partiets toppkandidat efter att Cecilia Wikström strukits några månader innan valdagen. Har inte suttit i Europaparlamentet tidigare. SR 190527.

Framgång för Europas nationalister - men inte överallt. EU-parlamentsvalets stora vinnare runt om i Europa är de nationalistiska och EU-skeptiska konservativa partierna. Men utvecklingen är inte entydig, och stora framgångar för de här partierna i vissa länder kombineras med tillbakagångar i andra. De nationalistiska partierna ökar sina mandat i Europaparlamentet. Men det är fortfarande oklart exakt vilka partier som kommer att ingå i vilka partigrupper. Hur stort deras inflytande blir återstår att se. Det EU-skeptiska parti som rönte störst framgång var den ungerske premiärministern Viktor Orbans parti Fidesz. Partiet fick drygt 52 procent av rösterna i Ungern. I Polen fick det regerande EU-skeptiska konservativa partiet Lag och Rättvisa 45 procent. Det var något bättre än vad många hade väntat sig. I Italien dominerade det nationalistiska partiet Lega, lett av vice premiärminister Matteo Salvini. Lega blev största parti med cirka 34 procent av rösterna. I Frankrike blev Marine Le Pens parti, Nationell Samling, tidigare känt som Nationella Fronten, största parti. Med cirka 23,5 procent av rösterna mot ungefär 22,5 procent för president Emanuel Macrons parti, En Marche, vann Le Pen en knapp, men symboliskt viktig, seger. Men det har inte varit framgångar för nationalister och EU-kritiker överallt. I Nederländerna spåddes det nationalistiska Frihetspartiet göra ett ganska bra val. Men istället gick partiet kraftigt bakåt, och fick bara 3,5 procent, jämfört med över 13 procent i EU-valet 2014. I Österrike tappade partiet FPÖ mark, efter att det uppdagats att partiets ordförande ingått hemliga avtal med vad han trodde var en släkting till en rysk oligark. I Danmark tappade Dansk Folkeparti mer än hälften av alla sina röster jämfört med förra EU-valet. I Tyskland fick Afd, Alternativ för Tyskland, cirka 10 procent av rösterna. Det var mindre än väntat, men samtidigt blev Afd största parti i vissa delstater i östra Tyskland. Men sammantaget är det alltså stora framgångar för de EU-skeptiska, nationalistiska, partierna. Inte minst i Storbritannien. I en av de största framgångarna någonsin för ett helt nybildat parti i Europa, blev The Brexit Party, Brexitpartiet - lett av Nigel Farage - tveklöst största parti i med cirka 32 procent av rösterna. Det regerande Torypartiet fick blott knappt nio procent. SR 190527.

Framåt för EU-kritiska nationalister, liberaler och gröna partier i EU-valet. Samtidigt backade de traditionella partigrupperna kraftigt, i ett EU-val där valdeltagandet blev det högsta på många år. I klassisk europeisk Eurovisions-stil presenterades valresultatet på den stora scenen här i kammaren i EU-parlamentet i Bryssel, ett resultat som tydligt visade hur de partigrupper som dominerat EU under årtionden backat kraftigt. Den konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP förblir störst och socialdemokraterna är fortsatt näst störst men de förlorar sammantaget närmare 75 platser och de är gemensamt inte längre i majoritet. Det enligt den senaste beräkningen av rösterna som dock inte är slutgiltig. En uppdatering väntas senare under förmiddagen. Det europeiska liberala partiet var det som ökade mest, främst på grund av att Emmanuel Macrons parti En marche anslöt sig till gruppen som blir tredje störst. Stora framgångar skördade också de mer EU-kritiska och de nationalistiska partierna som fick drygt 50 ledamöter fler än vid förra valet fördelat på 3 partigrupper medan de gröna fick 15 ledamöter fler jämfört med förra valet. Sammantaget blir det ett betydligt mer splittrat parlament som kommer få svårare att fatta beslut. "Den politiska ryggraden för EU-samarbetet har varit europeiska socialdemokrater och europeiska kristdemokrater. De blir nu mindre och det gör det svårare att komma överens i Europaparlamentet framöver," säger Fredrick Erixon, chef på den liberala tankesmedjan Ecipe. Positivt var i alla fall att valdeltagandet ökade, för första gången någonsin, från 42 procent senast till 51 procent. Efter valet börjar nu en intensiv vem-tar-vem-lek där ledamöterna ska bestämma vilken grupp de ska tillhöra. Där blir den stora frågan vem som kommer ansluta sig till Italiens Matteo Salvini och den grupp som hans parti Lega ämnar bilda. En lika stor fråga blir om någon av partiernas toppkandidater kommer ta över som ordförande i EU-kommissionen, vilket flera hoppas på. Såväl högern, socialdemokraterna och liberalerna har under natten gjort anspråk på den posten. SR 190527.

Salvini triumferade i Italien. Sent i natt tackade Matteo Salvini det italienska folket för att Lega nu är landets största parti. Han sa att vänstern är och förblir hans främsta fiende och att regeringsarbetet går vidare. Lega stärks i Europapolitiken med vänner som Nigel Farage i brittiska Brexitpartiet och Marine Le Pen från franska Nationell samling. Att valdeltagandet i Italien sjönk en dryg procentenhet jämfört med förra EU-valet, är ett tecken på valtrötthet, men antyder också att alternativen är få, men framför allt är det italienska folket redo att ge Lega fortsatt förtroende. Om valresultatet kommer att få konsekvenser för regeringssamarbetet med Femstjärnerörelsen återstår att se. De har anledning att vara bekymrade efter att har förlorat i kraft under sitt första år i regeringen. De riskerar att till och med hamna efter förra regeringspartiet vänsterliberala Partito democratico som går stärkta ur EU-valet. I Spanien ökade valdeltagandet med hela 20 procentenheter, Socialistpartiet PSOE ökade två mandat och nationalistiska Vox begränsades till tre platser när de nu tar plats i EU-parlamentet. SR 190527.

Le Pen slog Macron - fick en procent mer. I Frankrike slutade EU-valet i en mycket efterlängtad seger för Marine Le Pen. Hennes ytterhögerparti Nationell samling vann med cirka 23,5 procent - en knapp procentenhet mer än president Macrons parti. Nationell samlings toppkandidat till Europaparlamentet, Jordan Bardella, gav en kort kommentar bland champagne, discodans och plastpalmer. "Vi är mycket nöjda med att ha vunnit och i morgon ska vi förändra Europa tillsammans med våra allierade," sade 23-åringen. För president Macron är det besvärande att hans EU-lista La Renaissance hamnade på andra plats med tanke på de hårda protester som han har mött sedan ett halv år tillbaka från de Gula Västarna. "Det går inte att säga att man har vunnit när man kommer tvåa. Jag är ödmjuk inför resultatet, men det gör mig också beslutsam," sade premiärminister Edouard Philippe. De gröna blev det tredje största partiet och överraskade med det. Valdeltagandet var historiskt högt för EU-val i Frankrike, nästan 52 procent. SR 190527.

Hårda Brexitpartiet överlägsen segrare. I Storbritannien backade regeringspartiet Tories kraftigt och blev bara det femte största brittiska partiet i EU-valet. I stället blev det nya Brexitpartiet den stora vinnaren. Nigel Farage har gjort det igen. Den här gången som ledare för Brexitpartiet som fick över 30 procent av rösterna och omkring 30 platser i Bryssel. Partiet har dragit nytta av missnöjet med att regeringen misslyckats med att föra Storbritannien ut ur EU. Brexitpartiets budskap är att utträdet ska ske senaste den 31:a oktober oavsett om det finns ett godkänt avtal eller inte med EU. Nigel Farage sade i sitt segertal att om inte den nye premiärministern lyckas med det kommer Brexitpartiet straffa Tories även i det brittiska parlamentsvalet. Även det stora oppositionspartiet Labour tappade kraftigt i EU-valet. Framför allt till partier som vill stoppa utträdet ur EU. Liberaldemokraterna blev näst största brittiska parti och om rösterna läggs ihop för alla partier som är emot brexit fick de tillsammans omkring 40 procent. En slutsats av resultatet i Storbritannien är att de två stora etablerade partierna kommer att pressas åt varsitt håll i brexitfrågan. Labour kommer att tvingas att ta ställning för en andra folkomröstning. Samtidigt kommer den som vill bli ny partiledare för Tories och premiärminister pressas av partimedlemmarna mot en hård brexit utan ett avtal med EU. SR 190527.

Orbán sopade banan i Ungern - fick 50 procent. Framgången för nybildade Momentum grumlade på inget sätt premiärminister Viktor Orbáns glädje. Ungerns regeringsparti Fidesz vann en övertygande seger i EU-valet mer över 50 procent av rösterna. Till tonerna av Roxettes "Listen to your heart" skred Viktor Orbán in på scenen, som hade byggts upp utanför stans stora och centrala konferenscenter. Överlyckliga anhängare skrek och applåderade sin ledare, som tackade för förtroendet han fått. Och det är en övertygande seger som partiet Fidesz tagit hem. Inför valet till EU räknade man med höga siffror, men det blev till och med bättre än så. Fidesz fick över 52 procent och ett mandat mer än i förra EU-valet. Då hade partiet 12 mandat, nu har man 13. Viktor Orbán konstaterade att resultatet visar att den ungerska nationen är stark eftersom den enligt honom är enad. Och han tog direkt upp det ämne som varit partiets paradgren genom både valrörelsen och sedan flera år tillbaka - migrationen. Orbán sa att hans parti nu är det starkaste högerpartiet i Europa – med en stor uppgift framför sig: Att stoppa migrationen och försvara Europas kristna värden. Även om Fidesz seger inte var en överraskning, så skilde sig ändå valresultatet i flera fall från opinionsmätningarna inför valet. Vänsterpartiet Demokratiska Koalitionen fick över 16 procent och fyra mandat, mot förväntade tio procent. Men det unga och nybildade partiet Momentum var kanske det som skrällde mest. Dom spåddes få lite över 5 procent, men valresultatet blev det dubbla och partiet får nu två mandat i EU-parlamentet. En av ledarna, Catalin Chech, sa att dom är ledsna är över att regeringen ruinerat landets image i så hög grad, Monumentum vill visa att Ungern har en annan sida, en mer europeisk, mer demokratisk och mer öppen och progressiv sida. De gröna LMP gjorde ett katastrofval och ramlade ur EU-parlamentet. Hela ledningen avgick igår kväll som en följd av det dåliga valresultatet. SR 190527.

Flest röster för Polens regeringsparti. I Polen har det styrande Lag och rättvisa-partiet kammat in flest röster i EU-valet, trots att flera oppositionspartier slagit ihop sig inför valet. Det styrande Lag och rättvisa-partiet i Polen ska enligt de resultat som nu finns ha fått cirka 46 procent av rösterna. Inför valet hade fem oppositionspartier slagit ihop sig i en så kallad Europeisk koalition, i syfte att vinna valet tillsammans. Men den Europeiska koalitionen ser ut att få cirka 38 procent av rösterna. Det nygrundade, progressiva, liberala partiet Vår ser ut att få cirka 6 procent av rösterna i Polen. I Finland vann Moderata samlingspartiet med drygt 20 procent av rösterna. De Gröna gjorde ett rekordval och kom tvåa med 16 procent, trea blev Socialdemokraterna och fjärde Sannfinländarna. I Lettland ser premiärministerns parti Nya Enigheten blir störst. I Estland fick Reformpartiet flest röster och i Litauen pekar resultaten på att kristdemokraterna blir störst. SR 190527.

Kraftig tillbakagång för Dansk Folkeparti. Fokuset på klimatet i valrörelsen har kostat partiet röster, säger partiledaren Kristian Thulesen Dahl. Vid valet 2014 blev Dansk Folkeparti största parti med 26,6 procent av rösterna, men vid årets val tappade man mer än hälften och gick från fyra till ett mandat. Partiet har varit plågat av en skandal med misstänkt missbruk av EU-medel samt hårdnande inrikespolitisk konkurrens i invandringspolitiken och danskarna har dessutom blivit betydlig mer positivt inställda till EU efter brexitomröstningen 2016. Den oväntade vinnaren i valet var det liberala regeringspartiet Venstre som blev största parti och gick från två till fyra mandat. Även rödgröna Socialistisk Folkeparti samt socialliberala Radikale Venstre gick framåt. I Danmark har valet till Europaparlamentet legat ganska mycket i skuggan av det danska Folketingsvalet som äger rum den 5 juni. SR 190527.

Rekordresultat för De gröna i Tyskland. I Tyskland gick det historiskt dåligt för båda regeringspartier - medan De gröna gjorde sitt bästa resultat hittills. "Det är en klar signal för klimatskydd och för sammanhållningen i Europa," sa Sven Giegold, en av De grönas toppkandidater till Europaparlamentet. Med en fördubbling av andelen röster till drygt 20 procent blir de gröna näst största parti i valet och petar för första gången ned socialdemokraterna till en tredjeplats. Strax över 15 procent är det sämsta resultatet i SPD:s historia. "En extrem besvikelse," sa partiledaren Andrea Nahles. Nu drar diskussionen om framtiden för henne, för partiet och för regeringskoalitionen med kristdemokraterna igång med full kraft igen. CDU hamnar för första gången under 30 procent. Det ses som ett stort misslyckande och väcker också frågor om koalitionssamarbetet och om Angela Merkels framtid. I Österrike gjorde förbundskansler Sebastian Kurz konservativa ÖVP oväntat stora framgångar med 35 procent av rösterna medan det högerpopulistiska FPÖ inte backade så mycket som väntat efter skandalvideon med förre partiledaren, som har förorsakat landets största regeringskris. SR 190527.

Kristdemokratiska EPP störst - men försvagade. Kristdemokratiska EPP förblir störst i EU-parlamentet med 24 procent av mandaten, men har nu inte längre egen majoritet tillsammans med socialistiska S&D. Uppgörelser mellan de två största partifamiljerna kommer därmed inte att räcka till då vardera gruppen decimerats med så mycket som 35-40 mandat. Framgent kommer det därför krävas samarbete med ytterligare en, eller till och med två, partigrupper för att formera ett beslutsmässigt underlag, detta i sig byggt på att de stora europeiska partifamiljerna också inbördes förmår hålla ihop. Världen idag 190529.

Afrikas gemensamma marknad har blivit verklighet. I veckan skapades vad som kallats världens största gemensamma marknad, Afrikas kontinentala frihandelsområde. "Frihandelns löfte är välstånd för alla afrikaner," sa Rwandas president Paul Kagame högtidligt när afrikanska ledare tog beslut om att skapa African Continental Free Trade Agreement förra året. I torsdags nåddes en historisk milstolpe när avtalet formellt kunde träda i kraft, efter att tillräckligt många länder ratificerat avtalet. Därmed skapades vad som kallats världens största gemensamma marknad. Avtalet är en seger för Afrikanska unionen och dess strävan att integrera Afrika på alla områden. Och ingenstans är bristen på integration tydligare än på handelsområdet. Bara 18 procent av Afrikas handel sker med andra afrikanska länder, vilket är långt mindre än i alla andra världsdelar. Dessutom domineras exporten av råvaror som förädlas på annat håll. Med frihandelsavtalet bildas nu en marknad med 1,2 miljarder människor med tullfrihet på 90 procent av alla varor och tjänster. Förhoppningen är att handeln på kontinenten ska öka dramatiskt, stimulera industrialisering på plats i Afrika och skapa miljontals jobb. Det finns också hinder. Visserligen har 52 av AU:s 55 medlemmar skrivit under avtalet, men saknas gör bland annat Afrikas största ekonomi Nigeria, som valt att ställa sig utanför. Dessutom har Afrikas infrastruktur i decennier prioriterats för export av råvaror bort från kontinenten, och lite har satsats på att effektivt kunna flytta varor mellan afrikanska länder. SR 190601.

EU-ledarna anmäls för brott mot mänskligheten. EU och dess medlemsstaters stats- och regeringschefer borde åtalas för brott mot mänskligheten för sin migrationspolitik kring Medelhavet och Libyen. Det anser en grupp advokater, som har anmält EU-ledarna till Internationella Brottmålsdomstolen ICC i Haag. 40 000 flyktingar och migranter har under åren 2016 - 2018 stoppats på Medelhavet och förts tillbaka till Libyen och interneringsläger, där det begås allvarliga övergrepp, skriver två franska advokater som leder gruppen bakom den 244 sidor långa anmälan till Internationella Brottmålsdomstolen, ICC, i Haag. "EU och medlemsländerna har medvetet infört mycket välkoordinerade gränskontrolloperationer till havs, fullt medvetna om insatsernas dödliga konsekvenser", står det till exempel i punkt 15 i inlagan till domstolen. I punkt 16 står det att Tysklands förbundskansler Angela Merkel fick ett telegram från sin ambassad i Niger den 17 januari 2017. I meddelandet beskrevs de låsta lägren i Libyen som platser där avrättningar, tortyr, våldtäkter och utpressning är vardagsmat. Allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och förhållanden som i koncentrationsläger, var andra formuleringar i telegrammet. Tusentals människor har drunknat under de senaste åren. När EU:s avskräckningspolitik på Medelhavet inte fick stopp på flyktingbåtarna blev nästa steg att stärka den libyska kustbevakningen för att få de att föra tillbaka flyktingarna och migranterna, men advokaterna anser sig ha vittnen och bevis för att personer i kustbevakningen ingår i smuggelnätverken och de vill att ICC ska gräva fram beslut och dokument i Europas huvudstäder för att kunna väcka åtal. EU:s migrationspolitiska talesperson Natasha Bertaud avvisade anmälan igår. "Jag anser att EU:s meritlista talar för sig själv. Att rädda liv har varit EU:s högsta prioritering," sa hon. FN:s säkerhetsråd har tidigare bett ICC att granska övergrepp i Libyen, men hur denna anmälan kommer att hanteras är oklart. SR 190604.

Massprotester i Tjeckien mot premiärministern. I Tjeckien växer protesterna mot premiärminister Andrej Babis, som anklagas för omfattande fusk med EU-bidrag. I Prag hölls en av de största demonstrationerna sedan kommunistregimens fall för 30 år sedan igår kväll. Sedan slutet av april har demonstrationerna vuxit vecka för vecka i Prag och runt om i Tjeckien. Tisdagskvällens var den största hittills. Uppåt 120.000 demonstranter fyllde den långa Václavplatsen i centrala Prag och krävde premiärminister Babis och justitieministerns avgång. Missnöjet med Andrej Babis har pyrt länge. Det som har drivit ut människor på gatorna är utnämningen av en ny justitieminister och farhågor att hon ska skydda Babiš mot omfattande korruptionsanklagelser som riktas mot honom både i Tjeckien och från EU. Miljardären Babis är Tjeckiens näst rikaste man. Formellt står han inte längre som ägare till sitt företagsimperium Agrofert. Det är Tjeckiens största arbetsgivare som bland annat omfattar kemi- och livsmedelsindustri, skogs- och lantbruk och flera medieföretag. Men uppgifter som nyligen läckte ur en preliminär granskningsrapport från EU-kommissionen, styrker det många hävdat, att Babis i praktiken fortsätter att kontrollera koncernen. Sedan hans tid som finansminister från 2014 och de gångna två åren som premiärminister misstänks han ha fattat beslut om fördelning av EU-subventioner som har gynnat honom och hans företags intressen. EU-kommissionen kräver tillbaka drygt 17 miljoner euro, motsvarande drygt 180 miljoner kronor, för subventioner som har gått till Babis företag på felaktiga grunder. Själv kallar Andrej Babis uppgifterna för en smutsig lögn. Han hävdar att EU:s granskning är ett angrepp på Tjeckien i syfte att destabilisera landet och han vägrar att betala tillbaka några pengar. SR 190605.

Italiens statsskuld för hög - kan straffas. Med sin höga statsskuld bryter Italien mot EU:s finansiella regler. Nu riskerar landet dryga böter. EU-kommissionär Valdis Dombrovskis säger att landets ekonomiska politik är skadlig. "Vi ser att politiska beslut i Italien orsakar ekonomisk skada," sa Valdis Dombrovskis, EU-kommissionären med ansvar för finansiell stabilitet i EU. I den italienska regeringskoalitionen har populistiska Femstjärnerörelsen drivit på och infört en slags medborgarlön samtidigt som högernationalistiska Lega vill sänka skatterna: Åtgärder som leder till större underskott och statsskuld. Kommissionen varnar för stigande räntekostnader och säger att landet nu betalar lika mycket i ränta som för hela utbildningssystemet. Per italienare blir det 1000 euro per person. Enligt kommissionens beräkningar kommer statsskulden växa till 135 procent av BNP under nästa år. Mot bakgrund av det slår kommissionen fast att Italien bryter mot EU:s gemensamma regler för underskott och statsskuld, och att man vidtar åtgärder. "Det är befogat att inleda så kallat överträdelseförfarande," sa Dombrovskis. Det kan i förlängningen leda till dryga böter, men vägen dit är ganska lång. I ett första skede ska EU-länderna säga sitt, frågan ska bland diskuteras nästa vecka bland euroländernas finansministrar. Oavsett boten har frågan redan skapat turbulens i Italien. Inrikesminister Matteo Salvini, partiledare för Lega, utmanar öppet EU:s finansregler. Samtidigt har premiärminister Guiseppe Conte hotat att avgå om de italienska regeringspartierna inte enas kring en politik som inte skadar statsfinanserna. SR 190605.

Ny högernationalistisk partigrupp i Europaparlamentet. Högernationalistiska partier samlas under nytt namn i Europaparlamentet. En ny partigrupp har bildats med namnet Identitet och demokrati (ID). ID kommer att samla EU:s ytterhöger under kommande mandatperiod i EU-parlamentet. Den nya partigruppen har nu sjösatts med italienska regeringspartiet Lega, franska Nationell samling och tyska AFD som tyngsta bas och med italienske Marco Zanni som gruppledare. "Vi tar oss an det här mandatet med entusiasm och stora förhoppningar för folken. Historiens vindar bär oss fram," skriver Nationell samlings partiledare Marine Le Pen om gruppbildandet i Bryssel. Totalt får ID 73 ledamöter från nio olika länder. Bland medlemspartierna finns Dansk Folkeparti och Sannfinländarna, men däremot inga svenskar. SR 190613.

Nigel Farage riskerar att sluta som förlorare. Idag ska de europeiska partigrupperna meddela vilka som anslutit sig till dem efter EU-valet. En av de stora vinnarna för några veckor sedan var Storbritanniens brexitman, Nigel Farage. Men han riskerar nu att sluta som en förlorare. De senaste veckorna har det flörtats rejält i EU-parlamentet här i Bryssel. Direkt efter EU-valet i slutet av maj började arbetet med att formera de politiska grupperna där det gäller att locka till sig så många likasinnade som möjligt. För är det någonstans storlek spelar roll så är det i EU-parlamentet, ju fler ledamöter i din grupp desto fler och tyngre poster kan du få tillsammans med längre talartid i plenum för att sprida ditt politiska budskap. De flesta grupperna är nu klara men frågetecken kvarstår kring en av dem - Nigel Farages EU-kritiska grupp för Frihet och direktdemokrati. För att bilda en grupp krävs 25 ledamöter från sju medlemsländer. Det är högst osäkert om Farage får ihop det. Därmed finns risken att valvinnaren Nigel Farage framstår som förlorare i slutändan. Informell deadline för att skicka in namnen på ledamöterna i gruppen är nämligen idag. Klart är dock att kristdemokratiska och konservativa EPP förblir största grupp även under nästa mandatperiod. Här ingår fyra moderater och två kristdemokrater. Socialdemokraterna, med fem svenska ledamöter, förblir näst störst. Båda dessa partier backade dock kraftigt i valet och de har nu dryga 25 respektive 20 procent av platserna. Tredje störst blev den liberala gruppen som har vuxit allra mest, mycket tack vare att Emmanuel Macrons parti En march anslutit sig. Här ingår tre svenska ledamöter från centern och liberalerna. På fjärde plats hittar vi den andra stora vinnaren i valet, de gröna med 75 ledamöter varav två svenska miljöpartister. Strax efter, med 73 ledamöter, kommer den nya gruppen som samlar EU:s ytterhöger under ledning av italienska Lega och franska Nationell Samling. Gruppen heter Identitet och Demokrati och växte avsevärt men blev inte så stor som många befarat eller hoppats på inför valet. Den mindre radikala men likväl EU-kritiska gruppen ECR, där de tre sverigedemokraterna sitter, backade i valet och är nu den sjätte största gruppen med 63 ledamöter. Även vänstern backade och har nu 41 ledamöter, varav en svensk. Sammantaget blir det ett betydligt mer splittrat parlament än tidigare. Ett parlament där det kommer bli svårare att fatta beslut. De senaste veckornas svårigheter att tillsätta EU:s topposter, däribland att bilda majoritet bakom en kandidat för att bli nästa ordförande i EU-kommission, visar på hur svårt det kan komma att bli för det här parlamentet att enas. SR 190624.

EU-domstolen: Polska reformer strider mot EU-rätten. De förändringar som den polska regeringen infört på rättssystemet de senaste åren strider mot EU-rätten, det säger EU-domstolen i den dom som kom under måndagseftermiddagen. Ekots Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden berättar om domen. Sänkningen av pensionsåldern för domare är en av många åtgärder inom det polska rättsväsendet som har kritiserats hårt, bland av EU-kommissionen som också är den som har tagit frågan till EU-domstolen. Kommissionen menar att åtgärderna kan leda till politisk styrning av rättsväsendet och EU-domstolen ger kommissionen rätt. Det var för ett drygt ett år sedan som pensionsåldern för domare i Polens högsta domstol sänktes till 65 år. Enligt landets regeringen var det ett försök att rensa bland domare från kommunisttiden. Åtgärden ledde till att ungefär en tredjedel av alla domare fick gå i förtid, innan deras förordnande löpt ut, däribland förste ordföranden. De som ändå ville jobba kvar kunde ansöka om att få stanna - men beslut om detta fattades av Polens president efter eget tycke och hans beslut kunde inte överklagas i domstol. Enligt EU-domstolen var det inte motiverat att sänka pensionsåldern och domstolen konstaterar att det strider mot EU-rätten och kravet på domstolars oberoende. EU-rätten gäller över nationell rätt och Polen måste därför rätta sig efter domen. EU-domstolen har tidigare beordrat den polska regeringen att upphäva sänkningen av pensionsåldern i väntan på dom vilket regeringen också har gjort. Det ska påpekas att dagens dom enbart rör högsta domstolen i Polen. Det ska inte blandas ihop med fallet som rör pensionering av domare i lägre rättsinstanser - en process som pågår parallellt. Där kom generaladvokaten med utlåtande förra veckan och han sa då att det var fel av Polen att införa olika pensionsålder för män och kvinnor då det klassas som könsdiskriminering. Dom i det målet, som alltså rör lägre instanser, väntas senare i sommar. SR 190624.

Amnesty kritiserar rättegång i Turkiet. I Turkiet pågår en rättegång mot 16 personer som som bland annat påstås ha organiserat demonstrationerna som skakade landet år 2013. Det började med protester mot byggplaner i Geziparken i Istanbul. De åtalade anklagas för att ha försökt störta regeringen och riskerar att dömas till livstids fängelse. "Utsikterna för en rättvis rättegång är obefintliga," säger Andrew Gardner som är Turkietresearcher på Amnesty på telefon från Istanbul. Vid domstolskomplexet i Silivri utanför Istanbul köar åhörarna. De 16 åtalade tillhör olika delar av det turkiska civilsamhället och dagens rättegång ses av människorättsorganisationer som ett politiskt mål. Den mest kända inför rätta är den turkiske affärsmannen och filantropen Osman Kavala som lett en stiftelse som genom kultur försökt överbrygga motsättningar. Men Turkiets president Tayyip Erdogan har i sina tal kopplat ihop Kavala men den ungerske affärsmannen George Soros och påstår att Osman Kavala varit Soros ombud för att försöka störta regeringen genom Geziprotesterna. En annan av de åtalade är Yigit Aksakoglu som arbetar för en holländsk stiftelse för barns utveckling. År 2013 var Yigit Aksakoglu en av många demonstranter som jag intervjuade i Geziparken, där protesterna började. Då kritiserade han den turkiska regeringens oförmåga att möta demonstranternas krav. "Det är som att de sjunger samma sång. Jag kan inte se någon förändring i regeringens retorik," sa Yigit Aksakoglu efter demonstrationerna. I åtta månader har Yigit Aksakoglu hållits i förvar i väntan på rättegång och Osman Kavala i mer än 20 månader. Åtalet består av 657 sidor, där bland annat samtal på frivilligorganisationerna avlyssnats. "Alla de mer än 600 sidorna av så kallade bevis är beskrivningar av frivilligorganisationers vardagliga arbete, men det presenteras inga bevis för att de försökt störta regeringen, säger Andrew Gardner. De två fängslade aktivisterna borde släppas," enligt Amnesty, eftersom det inte finns några tecken på att de verkligen har begått brott. SR 190625.

Döda grävs fram efter flygbombning i Libyen. Ett migrantförvar i närheten av Libyens huvudstad Tripoli flygbombades sent på tisdagen. Över 40 personer har mist livet i attacken – som FN:s sändebud kallar ett uppenbart krigsbrott. Dagen 190703.

Här jobbar svenska EU-parlamentariker. Vilket utskott en EU-parlamentariker sitter i styr vilka frågor hen främst kommer jobba med under den femåriga mandatperioden. Här jobbar de svenska ledamöterna. SR 190704.

EU:s högste militärchef välkomnar von der Leyen. Nomineringen av Tysklands försvarsminister Ursula von der Leyen till ny chef för EU-kommissionen välkomnas av EU:s högste militärchef. "Det är en garanti för fördjupat försvarssamarbete i Europa," säger general Claudio Graziano just nu på besök i Sverige i en exklusiv intervju med Ekot. "Jag är glad över utnämningen," säger general Claudio Graziano, som är EU:s högste militära chef. De senaste åren har försvarssamarbetet inom EU tagit stora kliv framåt. EU har anslagit 140 miljarder kronor för att medfinansiera tillverkning och upphandling av vapensystem de kommande åren för att stärka EU:s försvarsförmåga. Men en stridsfråga som ännu inte är löst är om även företag i länder utanför EU, som till exempel USA, ska få delta i EU-finansierade försvarsprojekt. Mäktiga länder som Frankrike och Tyskland säger nej, medan Sverige säger ja. Och den svenska regeringen får nu medhåll av EU:s högste militärchef. "Som soldat, har jag inga invändningar," säger Claudio Graziano. Tysklands försvarsminister Ursula von der Leyen som nominerats till posten som ny Kommissionsordförande förespråkar en gemensam EU-armé. "Men det ligger lång fram i tiden," säger Claudio Graziano, som vill avdramatisera ordet EU- armé. Det betyder egentligen bara att EU-länderna stärker sin egen nationella försvarsförmåga och sen samverkar med varandra inom EU, säger han. General Graziano nickar ja på frågan om han tycker det är dags att EU nu tillsätter en särskild kommissionär med ansvar för försvarsfrågor. "Ju mer EU satsar på försvaret desto bättre," säger general Graziano. SR 190705.

Mitsotakis ny premiärminister i Grekland. I Grekland svors alldeles nyss Kyriakos Mitsotakis in som landets nye premiärminister. Hans parti Ny Demokrati vann gårdagens val och tog hem 158 av de 300 platserna i parlamentet. I dag får Grekland sin nya regering. Greklands nya premiärminister – Ny Demokratis Kyriakos Mitsotakis svärs in och landet lämnar därmed fyra år av socialistiskt styre för ett konservativt. Valdeltagandet år på rekordlåga 57 procent. SR 190708.

Brittiske utrikesministern Jeremy Hunt: Krafttag mot förföljelse av kristna. Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt utlovar tydlig aktion mot förföljelse av kristna om han blir vald till premiärminister. " Den missriktade politiska korrektheten som hindrat oss från att stå upp för kristna i andra delar av världen måste upphöra." Det säger Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt, efter att en ny rapport larmar om förföljelsen av kristna. Han kommenterade rapporten under en presskonferens på måndagen, tillsammans med rapportens författare, biskopen av Truro, Philip Mounstephen. Kristendomen är den klart mest förföljda religionen i världen och den brittiska regeringen bör ta ett ledarskap i att stå upp för religionsfrihet i världen. Det är budskapet i rapporten som beställts av brittiska UD och presenterades i förra veckan. Rapporten beskriver omfattningen av förföljelsen mot kristna: "Det beräknas att en tredjedel av världens befolkning lider av religionsförföljelse i någon form, med kristna som den mest förföljda gruppen", skriver biskopen och hänvisar till statistik som visar att kristna under 2016 var utsatta för förföljelse i 144 länder, en ökning från 125 länder året innan. "Kristendomen står nu inför risken att utplånas i delar av Mellanöstern, där dess rötter går längst tillbaka", säger rapporten, skriver Christianheadlines.com. Utrikesminister Jeremy Hunt säger att han fullt ut kommer att acceptera rapportens rekommendationer om han blir vald till premiärminister, rapporterar BBC. Enligt Hunt har regeringens svar på religionsförföljelse "inte alltid motsvarat omfattningen av problemet". "Det är ett sorgligt faktum att kristna är den mest förföljda religiösa gruppen i modern tid. Jag är besluten att visa att vi står på deras sida," säger utrikesministern, skriver The Guardian. Dagen 190709.

FN-rapport: Hungern ökar i världen. Antalet hungriga människor i världen ökar, visar en ny FN-rapport. Krig och klimatförändringar pekas ut som huvudorsaker. Över 820 miljoner människor i världen går hungriga. Det visar en ny rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Under tio år gick världshungern ned, men den positiva trenden har vänt. De senaste tre åren har siffrorna i stället ökat. I Afrika, delar av Mellanöstern, Latinamerika och Karibien ökar hungern. Orsakerna är väpnade konflikter och klimatförändringar, konstaterar rapporten. Nästan 20 procent av befolkningen i Afrika är undernärda, 12 procent i Asien och knappt 7 procent i Latinamerika och Karibien. 149 miljoner barn under fem år lider av tillväxthämningar på grund av för lite mat. Antalet har sjunkit de senaste åren. FN-rapporten konstaterar samtidigt att övervikt är ett växande problem i samtliga regioner i världen. Dagen 190716.

Turkiet: EU är partiskt. Turkiet kommer inte att upphöra med borrningar efter gas och olja utanför Cypern, i Medelhavet. Det meddelade turkiska utrikesdepartementet som svar på politiska och ekonomiska sanktioner från EU. I ett skriftligt uttalande skriver det turkiska utrikesdepartementet att "beslutet från EU kommer inte att påverka Turkiets beslutsamhet att fortsätta med aktiviteterna i östra Medelhavet alls". EU anklagas även för att vara partisk och hysa fördomar för att man inte nämner turk-cyprioter och deras rättigheter i sammanhanget, enligt nyhetsbyrån AP. EU:s utrikesministrar beslutade igår att införa sanktioner mot Turkiet. Trots upprepade uppmaningar om att upphöra med vad EU kallar "illegala borrningar" i östra Medelhavet, så har borrningarna fortsatt och utökats. EU har därför beslutat att införa både politiska och ekonomiska sanktioner mot Turkiet. De planerade förhandlingarna om ett nytt flygtransportavtal mellan EU och Turkiet läggs på is och kommande högnivåmöten ställs in tills vidare. Den mest kännbara sanktionen blir reducerad stödbidrag till Turkiet för 2020, som ges för att förbereda landet för EU-medlemskap. Samtidigt uppmanas Europeiska investeringsbanken att se över sina låneaktiviteter i Turkiet. EU:s utrikesministrar har även uppmanat kommissionen att se över möjligheten att införa ekonomiska sanktioner mot de som är inblandade i borrningarna utanför Cypern. Frågan om borrningar efter gas och olja utanför Cypern är en av flera frågor som lett till att Turkiet och väst hamnat på kollusionskurs de senaste åren. Inte minst köpet av det ryska robotförsvarssystemet S-400 har skapat spänningar mellan Turkiet och dess Nato-allierade och främst USA. SR 190716.

Uppgifter: Fjorton EU-länder har enats om fördelning av migranter. Fjorton EU-länder ställer sig bakom det förslag om en så kallad "solidaritetsmekanism" som Tyskland och Frankrike lagt fram, för att fördela migranter som kommer till EU mellan länderna. Det säger Frankrikes president Macron efter ett möte igår i Paris med EU-ländernas utrikes- och migrationsministrar. Nyhetsbyrån Reuters rapporterar att Frankrike, Tyskland, Finland, Luxemburg, Portugal, Litauen, Kroatien och Irland fanns bland de länder som uttryckt stöd för förslaget. SR 190723.

Turkiet trappar upp närvaron i Medelhavet. I Medelhavet utanför Cyperns kust trappar nu Turkiet och den turkiska flottan upp sin närvaro. Syftet är att erbjuda skydd åt de två fartyg som landet har skickat för att borra efter olja och gas i området. Turkiets försvarsdepartement har publicerat en video på sin hemsida som visar hur ett av Turkiets två fartyg som är i området för att borra efter gas- och olja eskorteras av ett mindre fartyg och en helikopter. Enligt den turkiska nyhetsbyrån Anatolia har den turkiska marinen skickat drönare, flygplan, helikoptrar, korvetter, fregatter och ubåtar och flottan ska vara redo att möta fientligheter om det blir nödvändigt. Upptäckten av stora gasreserver under östra delarna av Medelhavet, i Cyperns så kallade exklusiva ekonomiska zon, har skapat en jakt på tillgångarna i regionen. Cypern är delat i en grekcypriotisk internationellt erkänd stat och en turkcypriotisk del som är ockuperad av Turkiet och som bara erkänns av Turkiet. De senaste FN-ledda samtalen om att ena ön misslyckades 2017. Turkiet har protesterat mot Cyperns gasborrning i området och säger sig skydda sina och turkcyprioternas rätt till olje- och gasfyndigheterna. Cypern i sin tur anklagar Turkiet för att utnyttja turkcyprioterna i syfte att öka det turkiska inflytandet över östra Medelhavet och har enligt nyhetsbyrån Anatolia hotat att gripa besättningen på fartygen. EU har varslat om inställda högnivåsamtal och sanktioner om inte Turkiet kallar hem sina fartyg, och även USA har uppmanat Turkiet att upphöra med provborrningarna. SR 190724.

Fler än hundra migranter döda på Medelhavet. Upp till 150 migranter befaras ha drunknat utanför Libyens kust. UNHCR kallar det den värsta migrant-katastrofen i Medelhavet i år. Det rör sig om två båtar med sammanlagt omkring 300 personer som har kapsejsat utanför Libyens kust, enligt libysk kustbevakning och FN:s flyktingorgan UNHCR. Närmare 140 personer ska ha räddats av fiskare och förts tillbaka till Libyen. En kropp har hittills hittats i vattnet, övriga saknas fortfarande och befaras ha drunknat. Libyen är ett nav för migranter varifrån många försöker nå Europa i sjöodugliga båtar. Innan dagens olycka har, enligt UNHCR, 164 migranter dött på resor från Libyen till Europa i år, vilket är färre än tidigare år. Men FN säger samtidigt att resan blir farligare och att andelen som försöker ta sig över, men som inte klarar sig ökat - en av fyra försvinner till havs innan de når Europa. UNCHR och andra flyktingorgan har begärt att överlevare inte ska skickas tillbaka till Libyen med hänsyn till konfliktzonen där flyktingar rutinmässigt fängslas under omänskliga förhållanden. UNHCR-chefen Filippo Grandi säger till nyhetsbyrån AP att det behövs säkra vägar ut ur det nordafrikanska landet, innan det är för sent för fler desperata människor. SR 190725. Dagen 190726.

Italiens lag mot räddningsfartyg får kritik. FN:s flyktingorgan UNHCR kritiserar Italien för en ny lag som innebär en kraftig höjning av det maximala bötesbeloppet för fartygsägare som tar sig in på italienskt farvatten utan tillstånd. De höjda beloppen drabbar bland andra ideella organisationer som räddar migranter på Medelhavet. Enligt den nya lagen riskerar fartygens ägare böter på nästan 11 miljoner kronor. UNHCR skriver i ett uttalande att humanitärt arbete inte bör kriminaliseras eller stigmatiseras. SR 190806.

Över 200 migranter fast på fartyg i Medelhavet. Ett norskt fartyg med 85 migranter och ett spanskt fartyg med 121 migranter ombord är båda fast på Medelhavet, då Italien vägrar låta migranterna komma iland. Italiens inrikesminister Matteo Salvini kräver att Norge tar ansvar för dem som räddats av Ocean Viking. Enligt italienska medier har han skrivit till Norges justitie- och invandringsminister Jøran Kallmyr och bett honom se till att fartyget inte lägger till i Italien. Kallmyr, från Fremskrittspartiet, säger till public servicekanalen NRK att det inte är aktuellt för Norge att ta emot människor som har räddats ut Medelhavet, i stället bör de skickas tillbaka till Afrika Dagen 190810.
365 migranter ombord - avvisas. I Medelhavet fortsätter fartyg att rädda strandade flyktingar men räddningsförsöken bemöts av en vägran att ta emot de räddade. Så sent som igår sade Malta stopp till ett norskflaggat fartyg som hade räddat 85 migranter utanför den libyska kusten. Totalt finns nu 356 kvinnor män och barn ombord Ocean Viking som drivs av organisationerna SOS Mediterranee och Läkare Utan Gränser efter att fartyget hade räddat migranter flera dagar i rad. Redan i torsdags nekade Malta fartyget möjligheten att tanka i öppet hav utanför den maltesiska kusten och meddelade att fartyget inte var välkommet att docka i hamn. "Vi fick aldrig en förklaring om vad som ligger bakom beslutet," sa SOS Mediterranees talesperson Laura Garel till olika nyhetsbyråer. På sitt twitterkonto har ett annat räddningsfartyg, det spanskflaggade Open Arms, publicerat ett kort filmsnitt där migranter som räddats i Medelhavet vilar ombord. I tio dagar har fartyget väntat på att kunna lägga till i maltesisk hamn men landet har bara accepterat att ta emot 39 av de 160 migranterna ombord. Så sent som i helgen twittrade landets inrikesminister Michael Farrugia att Malta inte kan ta hela ansvaret när det gäller att ta emot migranter. Enligt siffror från Missing Migrants, som registrerar dödsfall i Medelhavet, har 840 flyktingar mist livet hittills i år, en står del av dem i centrala Medelhavet. SR 190813.
EU-länder tar emot migranter från norskflaggat båt. De över 350 personerna ombord på Ocean Viking får gå iland. Sex EU-länder har kommit överens om att ta emot de flyktingar och migranter som finns ombord på det norskflaggade räddningsfartyget Ocean Viking. Det rapporterar flera nyhetsbyråer. Frankrike har erbjudit sig att ta emot 150 personer, och även Tyskland, Portugal, Rumänien, Luxemburg och Irland ska hjälpa till. De totalt 356 passagerarna ska få gå i land på Malta. SR 190823.

Forskare varnar: Regnskogen går snart inte att rädda. Forskare varnar nu för att avskogningen av Amazonas gör att man kommit farligt nära den punkt där det inte längre finns någon återvändo och regnskogen inte går att rädda. "Eftersom vi ser att Amazonas bli torrare i och med de klimatförändringar som vi redan har, så börjar vi närma oss gränsen där forskarna tror att Amazonas fortsatt kan generera sitt eget klimat och regn," säger Beatrice Crona, miljöforskare vid Stockholms Resilence Center och knuten till Kungliga Vetenskapsakademien. "Vi håller på att tappa det och då kan Amazonas tippa över och bli savann." Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, säger att Brasilien har en juridisk skyldighet att agera mot skogsbränderna som nu rasar i Amazonas. Landet är part i flera internationella avtal som rör miljöskydd och skydd av urfolk. Han säger att varje land har rätt att utnyttja sina naturresurser, men man har också en skyldighet att det inte pågår verksamheter som skadar andra länder - och det som händer nu har både regional och global påverkan. Men Jonas Ebbesson tror att det ändå krävs internationella påtryckningar för att få Brasilien att agera. "Brasilien lyssnar ju mest på de stora aktörerna förstås, så det vore väl önskvärt att flera tryckte på, men som det ser ut i dag är väl EU den aktör som reellt kan tänka sig att göra detta. Det är svårt att se att Trump skulle göra några jättestarka uttalanden mot Bolsonaro. Att Kina skulle göra det är kanske också tveksamt," säger han. Beatrice Crona säger att bränderna i Amazonas är fler än man sett tidigare år, men säger också att man ser väldigt mycket bränder i Amazonas varje år eftersom bönder använder torrperioden för att bränna nyligen avskogad mark. Samtidigt som man kommit farligt nära den gräns där regnskogen inte går att rädda, finns det ändå hopp enligt Beatrice Crona. "Tippunkten för Amazonas ligger när man avverkat 20 till 25 procent av originaltäckningen av skogen. Vi ligger i dagsläget på ungefär 17 till 18 procents avskogning, så vi ligger farligt nära den här gränsen. Det som behövs göras nu är att både jobba med att hindra att mer avskogning sker, samtidigt som man jobbar med återplantering i regionen." SR 190825.

Högerradikala AfD starkt framåt i tyskt delstatsval. I Tyskland gick det radikala, högerpopulistiska Alternativ för Tyskland (AfD) starkt framåt i två viktiga delstatsval i forna Östtyskland igår. Samtidigt fortsatte de traditionella maktpartiernas kräftgång, kristdemokraterna och socialdemokraterna gjorde sina sämsta val i delstaterna sedan återföreningen och det kan få följder för Angela Merkels regering. Kristdemokraterna har styrt i delstaten Sachsen sen den tyska återföreningen, detsamma gäller för socialdemokraterna i Brandenburg, delstaten som omger Berlin. Igår rasade de med 7 respektive 6 procentenheter. Receptet till varför nästan var fjärde väljare röstade på AfD stavas inte bara migrationskritik och ifrågasättande av klimatförändringarna utan också slagord som Återförening 2.0, där partiet slår an en ton hos många östtyskar som är besvikna på ojämnlikheterna som fortfarande råder mellan öst och väst, 30 år efter murens fall. Att det gick så bra för AfD kan göra partiet ännu radikalare på riksplanet, partiledaren i Brandenburg har ett förflutet inom högerextrema organisationer och är pådrivande i en maktkamp som just nu rasar inom AfD. SR 190901.

Italien har svurit in mer EU-vänlig regering. Italiens nya koalitionsregering är EU-positiv - i kontrast till den tidigare regeringen - och väntas förespråka en mer human flyktingpolitik. Utanför presidentpalatset där de nya ministrarna svors in igår mötte vår korrespondent några engagerade medborgare: "Vi hoppas på det bästa," säger Lorenzo Bernardi och Ivana Castellani från norra Italien om den nya regeringen. De följde ceremonin där de nya ministrarna svors in på tv via mobilen. "Den förre inrikesministern Matteo Salvini skapade rädsla med stängda gränser och han hetsade folk mot varann och ökade rädslan för utlänningar," säger Ivana Castellani. Franco Cintorino ifrån Rom tycker att den förra regeringen med Femstjärnorna och Lega gjorde flera bra saker, som att införa aktivitetsersättning för arbetssökande, och det var värt att pröva att stänga hamnarna för migrantbåtar, anser han. "Att stänga hamnarna fungerade bara delvis. Nu får vi se vad den nya regeringen har för lösningar med en mer öppen inställning till migrationen," säger han. Premiärminister Contes andra regering är i kontrast mot den förra, mer EU-positiv. Till exempel har den nye ekonomiministern Roberto Gualtieri, en framträdande position i EU-parlamentet. Femstjärnerörelsens ledare Luigi Di Maio blir ny utrikesminister och den som ersätter Salvini som inrikesminister är advokaten Luciana Lamorgese. Hon saknar politisk tillhörighet, vilket anses vara en tillgång när hon ska ta itu med den brännande migrationsfrågan. Den nya regeringen har 21 ministrar, från Femstjärnerörelsen och Demokratiska partiet och en hälsominister från det mindre vänsterpartiet Liberi e Uguali. Sju ministrar är kvinnor. Partierna har enats om 29 punkter och samarbetet mellan de två tidigare fiendepartierna blir en utmaning. Matteo Salvini i opposition är den första att förutspå att samarbetet kommer att spricka. SR 190906.

Brexit blev exit för 21 partikamrater. Det blev ett svidande nederlag för den brittiske premiärministern Boris Johnson i gårdagskvällens omröstning om ett brexit utan avtal i det brittiska parlamentet och nyval kan nu vänta. Samtidigt uteslöts de 21 partikamrater till premiärministern som röstade med oppositionen igår ur Tories partigrupp, däribland några av partiets tyngsta politiker. Till öronbedövande oväsen i parlamentet anklagade premiärminister Boris Johnson, direkt efter att förlusten meddelats sent igår kväll, oppositionen för att nu ha försvårat möjligheterna för Storbritannien att få till ett nytt utträdesavtal med EU. Förlusten, på Johnsons första dag överhuvudtaget i parlamentet som premiärminister, blev till och med större än väntat eftersom hela 21 Tory-politiker valde att rösta emot den egna regeringen. Oppositonsledaren Jeremy Corbyn kunde triumfatoriskt konstatera att: "Det finns inget stöd i parlamentet för en brexit utan avtal," sa Jeremy Corbyn. Segern för oppositionen innebär, förutom att oppositionen nu har kontroll över parlamentets dagordning, att den nu med största sannolikhet i en omröstning senare idag också kommer att få igenom själva lagförslaget, nämligen att regeringen ska be EU om ännu en förlängning av brexit fristen, i tre månader fram till 31:e januari nästa år. Premiärministern, som ju lovat att aldrig gå med på att söka förlängd frist, sa igår att han istället kommer utlysa nyval om lagförslaget går igenom. Ett sådant kräver dock 2/3 majoritet i parlamentet, i praktiken att labourpartiet röstar för ett nyval, men igår kväll var det fortfarande inte helt säkert att labourpartiet skulle rösta för ett nyval. Gårdagens omröstning skakade också om Torypartiet rejält och partiledningen gjorde redan igår verklighet av sitt hot från tidigare, nämligen att utesluta de upproriska ledamöterna ur partigruppen i parlamentet. De kommer kunna sitta kvar i parlamentet men inte längre rösta som Torypolitiker. Det kommer dock inte påverka styrkeförhållandena i omröstningen i brexitfrågan idag, men kan mycket väl göra det i nyvalsfrågan. Och det är inte vilka som helst som utesluts, utan några av partiets tyngsta politiker, inbegripe partiveteranen Nicholas Soames, barnbarnet till den legendariske premiärministern Winston Churchill, som ironiskt nog råkar vara Boris Johnsons stora politiska förebild. Premiärminister Boris Johnson fick sämsta tänkbara start som premiärminister i parlamentet. Ett splittrat parti och en storförlust mot oppositionen, frågan är nu hur han ska slå tillbaka. SR 190906.
Storbritannien: Oppositionspartierna säger nej till nyval. Oppositionspartierna Labour, Skotska nationalistpartiet, Liberaldemokraterna och Plaid Cymru har enats om att på måndag inte stödja regeringens förslag om nyval. Partierna kommer antingen att avstå eller rösta nej, rapporterar BBC. SR 190906.

Turkcyprioter skeptiska till Turkiets inflytande. Turkiet skaffar sig allt större inflytande på det ockuperade norra Cypern. Men det här oroar delar av den turkcypriotiska befolkningen, som inte tycker Turkiet representerar deras intressen. "Jag har aldrig känt att Turkiet skyddar oss. De använder oss som en ursäkt för att utöva sitt eget inflytande här," säger turkcyprioten Burcin Kicmir. Han bor i norra Nicosia, i den delen av Cypern som ockuperas av Turkiet sedan 1974. Turkiet hävdar ofta att man skyddar turkcyprioternas intressen, inte minst nu när en konflikt om rätten till gasfyndigheterna runt Cypern uppstått. Men många turkcyprioter ser liksom Burcin Kicmir med skepsis på Turkiets beskyddarroll, eftersom Turkiet samtidigt tar allt mer politisk och ekonomisk kontroll på norra Cypern, exempelvis har turkiska företag köpt flygplatsen, ska köpa hamnen och kontrollerar turistnäringen, säger den politiske analytikern Merthkan Hamit. En annan kontroversiell fråga är inflyttningen av fastlandsturkar till det ockuperade norra Cypern. Enligt analytikern Merthkan Hamit är det ett politiskt projekt som Turkiet drivit länge. Bosättarna, som dom kallas här, lockas med jobb och bostad, och tenderar att vara mer lojala med Turkiet. På så sätt skaffar sig landet mer inflytande över den politiska utvecklingen på ön, exempelvis i frågan om en eventuell återförening med grekcyprioterna. "Invandrarna från Turkiet är numera i majoritet, så man kan fråga sig om det längre är turkcyprioterna som beslutar över sin framtid," säger Merthkan Hamit. Situationen har lett till spänningar mellan turkcyprioter och fastlandsturkar, som ofta bor segregerat, och lokala medier som beskriver invandrarna som ett problem, ibland i rasistiska ordalag. I en gatukorsning står en kvinna som inte vill uppge sitt namn, hon flyttade hit från Mardin i södra Turkiet för sju år sen när hennes man erbjöds jobb här. Men hon vill flytta tillbaka, säger hon. "Jag saknar mitt land," säger hon. SR 190908.

Läget i Grekland värre än på mycket länge. Mängder med flyktingar i Grekland, även de med uppehållstillstånd, lever i hemlöshet. Polisen i Aten gör räder mot ockuperade bostadshus. Allt medan nya flyktingströmmar anländer till det hårt prövade landet. "Just nu finns inte möjlighet att hjälpa alla flyktingar. De får bara akut sjukvård. Människor bor i nylontält, det är brist på filtar. Som läget är nu är det katastrof. Varje dag kommer nya flyktingar och det blir bara mer och mer kaos," säger Eva Andersson från organisationen 2HelpingHands. Efter att ha sjunkit under de senaste tre åren har antalet flyktingar som tar sig till Grekland börjat öka drastiskt igen. Under augusti anlände drygt 3 000 människor till landet, som alltsedan flyktingkrisen 2015 är fått ta emot över en miljon asylsökande. Bara under september kom över 7 700 personer, enligt siffror från UNHCR, vilket gör att siffran anlända under 2019 nu överstiger 36 000. Krisen befaras eskalera ytterligare om Turkiet gör verklighet av sitt hot och öppnar sin gräns mot för de flera millioner flyktingar som finns i landet och hoppas på vidare färd mot Europa. President Recep Tayyip Erdogan hotade i början av september med det om Turkiet inte får EU:s stöd för att skapa en buffertzon i Syrien. Dagen 191008.

Nobels fredspris till etiopiern och pingstvännen Abiy Ahmed. Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed får Nobels fredspris 2019. Han får priset för att ha mäklat fred med landets tidigare så bittra fiende: grannlandet Eritrea. Abiy Ahmed är uppvuxen i en ortodox kristen familj och i dag hängiven pingstvän och medlem i det etiopiska pingstsamfundet Full Gospel Believers Church. Dagen 191110.

Polskt regeringsparti kan få absolut majoritet. I Polen går det styrande Lag och rättvisa-partiet mot en storseger i parlamentsvalet som hölls igår. När mer än 80 procent av rösterna räknats pekar prognosen på att partiet kommer att få absolut majoritet. "Jag tror att om Lag och rättvisa kan bilda regering utan andra så fortsätter partiet sannolikt i samma riktning som tidigare, partiet ser då ingen orsak till förändring." Det säger Wladyslaw Teofil Bartoszewski från Bondepartiet PSL som hade tilldelats något av en vågmästarroll i valet till polska sejmen, parlamentets underhus. Då nästan alla röster räknats ser Lag och rättvisa ut att ha fått ett stöd på cirka 45 procent. Lag och rättvisa har styrt Polen under de senaste fyra åren, och relationen till EU har varit ansträngd. EU har kritiserat den polska regeringen bland annat för dess restriktiva inställning till att ta emot asylsökande. Men framför allt har EU med oro sett på de förändringar som Lag och rättvisa har gjort inom det polska rättsväsendet - de strider mot EU:s grundvärderingar säger EU som har dragit Polen inför EU-domstolen. Det största oppositionspartiet Medborgarplattformen, som bland annat hoppas på en bättre relation till EU, ser ut att få cirka 26 procent av rösterna med sin Medborgarkoalition. Bondepartiet ser ut att ha fått nästan 9 procent av rösterna - det är en klar ökning sedan valet 2015. Polariseringen i Polen bedöms av många har ökat under de senaste åren, men Bartoszewski påpekar ett ökat stöd för de partier som politiskt finns i mitten. "Vi fick nästan 10 procent av rösterna och vi representerar mitten. Polen är polariserat; indelat i höger och vänster, men mitten fördubblade sitt stöd vilket inte är så dåligt." SR 191014.

Grekland förbereder sig för ny migrantvåg. På den grekiska ön Lesbos lever nu 13 500 människor i lägret Moria trots att det är avsett för endast cirka 2 500. Det är fler än någonsin hittills och vissa har evakuerats för att ge plats åt nyanlända. Grävskoparna kör fram och tillbaka och lägger ut det vita grova gruset på nya platåer mellan olivträden. Det ser ut som ett snölandskap i den skarpa solen. "Vi förbereder marken för nya stora tält," säger en av arbetarna. Den italienska kustbevakningen, som ingår i EU:s gränsstyrka Frontex, lär ha uppgiften att den turkiska kustbevakningen stoppar åtta flyktingbåtar av tio, som sätter kurs mot Grekland. Det vill säga bara två av tio båtar når kusten här. Det betyder också att viljan att ta sig till Europa är betydligt större än vad de stigande siffrorna över nyanlända avslöjar. Det tidigare slutna lägret Moria här har snarast förvandlats till en stor bosättning med nedrivna staket och är omgärdat av vidsträckta ytor med kupoltält och plastskjul i olika väderstreck. 13 500 människor rör sig i området, enligt den officiella siffran varav 4 000 är barn. En fjärdedel av dem är ensamkommande. Situationen är redan mycket ansträngd och Grekland står inför nya stora prövningar beroende på vad som händer i Turkiet. SR 191016.

Parterna överens - nytt brexitavtal klart. Storbritannien och EU är överens. Det finns ett nytt avtalsförslag för brexit. Nu är det upp till det brittiska parlamentet att klubba igenom det. I sista stund har EU och Storbritanniens regering nått en uppgörelse om brexit. Ett fantastiskt nytt avtal, enligt premiärminister Boris Johnson. Men ett stort problem blir att få avtalet godkänt i det brittiska parlamentet. Efter dagar av spekulationer och sena förhandlingar har EU och regeringen i Storbritannien enats om hur landet ska lämna unionen. Bara timmar innan EU-ledarna börjar sitt toppmöte i Bryssel. "Det är en rättvis och balanserad överenskommelse för EU och Storbritannien och ett bevis på vår beslutsamhet att ordna en lösning. Jag rekommenderar toppmötet att ge sitt stöd till den här uppgörelsen", skriver EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på Twitter. Även Storbritanniens premiärminister Boris Johnson ger tummen upp. "Vi har ett fantastiskt nytt avtal som tar tillbaka kontrollen. Nu borde parlamentet se till att få brexit genomfört på lördag så att vi kan gå vidare med andra prioriteringar som levnadskostnaderna, sjukvården, våldsbrott och miljön", skriver han på Twitter. Redan under onsdagskvällen uppgavs flera frågor vara lösta mellan EU och Storbritannien — inklusive nyckelfrågan om den framtida gränsen mellan Irland och Nordirland. I den nya överenskommelsen ska Nordirland vara kvar i Storbritanniens tullområde, men också vara "en ingångspunkt" till EU:s inre marknad, berättar EU:s chefsförhandlare Michel Barnier. "För gods som ska vidare till EU:s inre marknad kommer Storbritannien att använda EU:s tariffer," säger Barnier. Han bekräftar också att det nordirländska regionala parlamentet - Stormont - får inflytande över processen. "Fyra år efter att avtalet trätt i kraft kommer parlamentet i Nordirland att få avgöra, med enkel majoritet, om man vill vara kvar i systemet eller inte," säger Barnier. EU-ledarna ska få en dragning av detaljerna i avtalet när EU-toppmötet inleds senare i dag. "Det är positivt att förhandlarna har kommit överens, men ingenting är klart förrän allting är klart," säger statsminister Stefan Löfven (S). "Det är naturligtvis positivt att det ser ut som att vi är ett steg närmare ett ordnat utträde för Storbritannien. Men det är fortfarande så att medlemsstaterna ska granska det här och det brittiska parlamentet ska fatta beslut, så inget är klart ännu." Även om EU-ledarna ger klartecken återstår många hinder. Johnson måste få sitt brittiska parlament att godkänna avtalet. Underhuset är kallat till en extrainsatt session på lördag för att rösta om förslaget. Det är långt i från självklart att det blir ett ja. Johnson kämpar fortsatt för att lösningarna ska accepteras av nordirländska unionistpartiet DUP och de mest hårdföra brexitörerna i hans eget parti, Konservativa partiet. DUP nobbade Johnsons förslag på torsdagsmorgonen. "Som det är nu, kan vi inte stödja det som föreslås", skriver DUP:s ledare Arlene Foster och vice partiledare Nigel Dodds och hänvisar bland annat till oklarheter gällande moms och lösningen i tullfrågan. Efter Junckers och Johnsons besked meddelade DUP, som har tio ledamöter i det brittiska underhuset, att gruppen står fast vid sin ståndpunkt, rapporterar nyhetsbyråerna Reuters och AFP med flera. SR 191017.
Tidslinje - Storbritanniens väg ut ur EU.

Stödet för ett självständigt Skottland växer - är ett splittrat kungarike priset för brexit? Stödet för ett självständigt Skottland har ökat markant sedan Storbritannien röstade för att lämna EU för drygt tre år sedan. Enligt den senaste mätningen av tidningen The Sunday Times Scotland vill hälften av skottarna bryta sig ut ur Storbritannien just nu. Skottlands styrande parti, Skotska nationalistpartiet SNP, tror att stödet kommer att öka ytterligare, och planerar därför att ordna en folkomröstning om Skottlands självständighet redan nästa år. "Med tanke på allt som händer omkring oss just nu så tyder det på att stödet för självständighet bara kommer att fortsätta växa," säger partirepresentant Sarah Masson, från SNP. En överväldigande majoritet av skottarna röstade för att stanna i EU i folkomröstningen om Storbritanniens utträde ur EU år 2016. Bara två år tidigare hade skottarna röstat om självständighet, och med tydlig majoritet valt för att förbli en del av Storbritannien. Då röstade 55,3 procent mot självständighet och 44,7 procent för. Men det här var innan man visste att Storbritannien en dag skulle vilja lämna EU. Oklarheten kring Skottlands valuta tros ha påverkat många som röstade mot självständighet i den skotska folkomröstningen år 2014. Mel Brown tror inte att det skulle vara lätt för ett självständigt Skottland att få bli medlem i EU. Under förra året hade Skottland ett budgetunderskott på omkring sju procent i relation till BNP, och enligt EU-bestämmelser ska detta underskott inte överstiga tre procent. "Skottland skulle tvingas göra enorma inbesparingar inom den offentliga sektorn för att minska den här skulden," säger Brown. yle 191030. Kommentar: Skottland kommer inom några år att bryta sig loss från Storbritannien.
Skottarna allt mer intresserade av att få rösta om självständighet - demonstration samlade tusentals i Glasgow. Tusentals personer i Glasgow har deltagit i en marsch med krav på självständighet från Storbritannien. Marschen blev samtidigt ett valmöte för Skottlands nationalistparti inför det kommande brittiska parlamentsvalet i december. Mellan 10 000 och 20 000 personer deltog i dag i Glasgow i en marsch för självständighet för Skottland. Också Skottlands regeringschef, Nicola Sturgeon, deltog i marschen. Frågan om Skottland ska få ordna en andra folkomröstning om självständighet har debatterats flitigt under hösten. Kravet på en ny folkomröstning om självständighet har ökat under senare tid. I många opinionsmätningar har ja-sidan haft vind i seglen. För en månad sedan deltog cirka 100 000 skottar i Edinburgh i en marsch för självständighet. Nicola Sturgeon, ordförande för nationalistpartiet (SNP), tror på att Skottland kan bli självständigt inom en nära framtid. Sturgeon kräver att det brittiska parlamentet fattar beslut om en skotsk självständighetsomröstning redan i slutet av det här året. Hennes förhoppning är att omröstningen ordnas redan nästa år. SNP kommer att lyfta självständighetsfrågan till partiets viktigaste fråga i det brittiska parlamentsvalet den 12 december. Om skottarna ger SNP ett stort mandat räknar Sturgeon med att det ökar möjligheten att ställa krav på en folkomröstning. Skottarna fick år 2014 ta ställning till om de ville bryta sig ur Storbritannien. Då sade 55 procent nej och 45 procent ja. Brexit-omröstningen 2016 har sedan dess ändrat på utgångsläget. Då röstade 62 procent av skottarna ja - det vill säga de ville att Storbritannien stannar kvar i EU. Vägen mot en självständighetsomröstning lär inte bli enkel. Tories, Labour och Liberaldemokraterna har sagt att de inte vill se en ny skotsk folkomröstning. yle 191102.

EU försöker hålla liv i unionens utvidgning. För några veckor sedan sade EU-länderna nej till att påbörja medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. Det har kallats ett historiskt misstag som både kan skada EU och påverka situationen på Balkan negativt. Från EU:s sida försöker nu företrädare förmå länderna att fortsätta knacka på EU:s dörr. "Ge inte upp hoppet om EU", det budskapet tar EU-parlamentets talman, David Sassoli, med sig nästa vecka när han åker på sin första officiella resa - till Nordmakedoniens huvudstad Skopje, vilket kommer följas av en ny resa till Albanien i början av december. Det sker bara två veckor efter beskedet på EU:s senaste toppmöte - att länderna inte får påbörja förhandlingar om EU-medlemskap. För att starta sådana förhandlingar krävs godkännande från samtliga medlemsländer. Några få länder sade nej till Albanien medan Frankrike ensamt sade nej till Nordmakedonien. Trots att EU-kommissionen vid flera tillfällen sagt att länderna har gjort tillräckliga reformer och är redo att börja förhandla. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kallade beslutet ett historiskt misstag. Förhoppning om framtida EU-medlemskap har setts som ett sätta att skapa stabilitet på det tidigare krigshärjade Balkan. Det finns nu en oro över att läget ska försämras i regionen och att länderna där istället närmar sig Ryssland. Efter EU:s nej har Nordmakedonien och Albanien uppvaktats av Ryssland som gärna ser att de istället blir medlemmar i Eurasiska unionen där Ryssland ingår. Många anser också att beslutet skadar EU:s trovärdighet eftersom länderna i princip fått löfte om att få börja förhandlingar om medlemskap. Michael Leigh på tankesmedjan German Marshall Fund i Bryssel och som tidigare var hög tjänsteman med ansvar för just utvidgning på EU-kommissionen, beskriver det som ett hårt slag mot EU:s trovärdighet och ett hårt slag mot de två länderna. Han påpekar att även om man gett grönt ljus för förhandlingar nu så hade det dröjt minst 10 år, om inte mer, innan länderna skulle kunna gå med i EU. För Frankrike och de andra som sade nej, handlar det därför inte om huruvida länderna är redo. "Det handlar bara om att plocka politiska poäng på hemmaplan", säger Michael Leigh. SR 191103.

Ledarna anklagas för fiffel med EU-bidrag. New York Times anklagar Viktor Orbán och Andrej Babis - Ungerns och Tjeckiens premiärministrar - för missbruk av EU:s jordbruksstöd. Avslöjandet har väckt starka reaktioner i Bryssel. "EU har nolltolerans för fusk med EU-bidrag," sa EU-kommissionens talesperson Daniel Rosario på en presskonferens i Bryssel. Uttalandet kom efter en artikel i New York Times. Populistiska regeringar och oligarker i Öst -och Centraleuropa berikar sig själva eller nära vänner med hjälp av EU-bidrag, enligt granskningen. I Ungern ska premiärminister Viktor Orbán ha arrenderat ut tusentals hektar statlig mark till partivänner och anhöriga på bekostnad av små- och medelstora bönder. I Tjeckien äger premiärminister Andrej Babis själv ett jordbruksföretag som förra året fick 42 miljoner dollar i EU-stöd. I Bulgarien går 75 procent av jordbruksstödet till ett hundratal storjordbrukare med nära band till regeringen. Det är bara några exempel ur New York Times undersökning. Enligt EU-kommissionens talesman Daniel Rosario är det framför allt medlemsländernas eget ansvar att granska att jordbruksstödet används på ett korrekt sätt. Men korruption och missbruk av EU-bidrag i Öst- och Centraleuropa har uppmärksammats åtskilliga gånger tidigare, och det pågår också flera granskningar av EU:s byrå för bedrägeribekämpning OLAF. Jordbruksstödet är EU:s största utgiftspost, och New York Times avslöjande är därför politiskt känsligt. EU:s nästa långtidsbudget förhandlas just nu och flera länder, bland annat Sverige, kräver att jordbruksstödet minskas och att EU istället satsar pengarna på andra områden som forskning och utveckling. SR 191104. Kommentar: De som fuskar ska inte ha några bidrag. Varför har inte EU bekämpat detta långt tidigare? Måste det stå i New York times för att EU-kommissionen m fl ska vakna?

Oroligt inom EU kring WTO. Om knappat tre veckor kan världshandelsorganisationen WTO sluta fungera fullt ut eftersom USA vägrar utse ny domare till organisationens domstol. Frågan diskuteras just nu av EU:s handelsministrar. Situationen är oroande, säger Finlands minister Ville Skinnari. Oron kring Världshandelsorganisationen WTO beror på att USA vägrat utse en ny domare till organisationens appellationsdomstol. Den nuvarande pensioneras om mindre än tre veckor, den 10 december. Utan ny domare kommer domstolen inte kunna döma i nya rättsfall vilket betyder att det kommer saknas en fungerande instans som kan upprätthålla de internationella handelsreglerna. USA:s agerande bottnar i den amerikanska kritiken mot WTO. USA anser att organisationen inte fungerar eftersom den inte hindrar länder, främst Kina, från att konkurrera med oschyssta villkor och från att stjäla ny teknik från andra länders bolag. EU delar mycket av USA:s kritik och det pågår arbete för att reformera WTO men EU vill att dagens system ska gälla tills man hittat en annan lösning. EU-kommissionen jobbar bland annat med Nya Zeeland för att hitta en lösning men det lär inte ske de kommande veckorna innan den amerikanska domaren ska ersättas. På dagens möte ska handelsministrarna också ta upp relationen med just USA och särskilt hotet om biltullar. I skuggan av USAs handelskrig med Kina har EU än så länge undkommit tullar och förra veckan passerade också en deadline utan att president Donald Trump annonserade biltullar mot Europa. Men hotet kvarstår och även det är oroande, säger Nederländernas handelsminister. "Vill fortsätta samtalen, det är en ohälsosam situation. Det blir tydligt när du tittar på de ekonomiska effekterna," säger Sigrid Kaag. En stötesten i samtalen mellan EU och USA är jordbruksprodukter som USA vill inkludera i ett framtida avtal vilket EU inte vill. EU vill å andra sidan inkludera upphandling vilket USA säger nej till. SR 191121.

Höjda röster mot skogsmaffia i Rumänen. I Rumänien höjs nu alltfler röster mot den illegala avverkningen av landets urskog som pågått under många år. Frågan har fått nytt liv sedan skogvaktaren, den 30-åriga trebarnspappan Liviu Pop, sköts till döds i mitten av oktober när han försökte stoppa virkestjuvar. "Klockan 18.42 fick jag ett meddelande där han skrev att han var på väg in i skogen, att han fått tag i en tjuv. Sedan svarade han aldrig mer i telefon," säger Liviu Pops änka, Ana Maria Pop. Helt klädd i svart sitter hon på sängen i äldsta dottern, 5-åriga Ilincas, rum hemma i byn Borkut i norra Rumänien. De ettåriga tvillingflickorna Sofia och Luca hörs från rummet intill. Deras pappa, Liviu Pop, hittades senare den onsdagskvällen i oktober skjuten till döds i den skog som han vaktade. Flera personer har förhörts om dödsfallet men ingen har pekats ut som misstänkt. Kort efter händelsen skrev lokala medier att en av de personer som Liviu Pop ska ha mött där i skogen var en nära släkting till den lokala chefsåklagaren som själv, enligt samma medieuppgifter, ska ha band till vad som beskrivs som en slags skogsmaffia. Förra året avslutades den senaste inventeringen av den rumänska skogen och resultat var alarmerande. Där kom man fram till att det varje år avverkas 38 miljoner kubikmeter skog, dubbelt så mycket som är tillåtet enligt rumänsk lag. Men den statliga myndighet som beställt inventeringen godkände inte resultatet. Felmarginalen var för stor hävdade man. Personer som Ekot talar med beskriver frågan som mycket känslig. Den illegala avverkningen omsätter stora summor pengar. Politiker och de rättsvårdande myndigheterna ser mellan fingrarna. Fast Mihai Lesan, talesperson för det statliga skogsbolaget Romsilvas avdelning i Maramuresregionen i norra Rumänien, säger att det inte finns någon skogsmaffia och att skogvaktaren Liviu Pops död var en olyckshändelse. I september vände sig flera miljöorganisationer till EU-kommissionen och krävde hårdare tag mot Rumänien för att skydda landets unika urskog. Ana Maria Pop säger att hon ofta bad sin man Liviu Pop att byta jobb, hon såg farorna. Men han ville inte göra något annat. "Skogen var hans liv, och skogen tog hans liv." SR 191123. SR 191031.

Självständighet stor valfråga i Skottland. Det skotska nationalistpartiet SNP ser ut att kunna göra ett bra valresultat i det brittiska nyvalet den 12 december. Partiets huvudfråga är en ny folkomröstning om skotsk självständighet. SNP:s mål är i årets val att ta hem samtliga 59 parlamentsplatser i Skottland och med det ta tillbaka flera platser från Boris Johnsons regeringsparti som hade stora framgångar här i valet för två år sen. Skulle man lyckas kan det påverka Tories och Johnsons möjligheter att lyckas med sitt mål - en stark majoritet i parlamentet i London. Boris Johnson och Tories har kategoriskt uteslutit en ny skotsk folkomröstning medan Labourpartiet svarat mer svävande. Skotska Nationalistpartiet är nämligen ett möjligt stödparti för en eventuell Labourregering i minoritet och Labourledaren Jeremy Corbyn har inte uteslutit att inom några år godkänna en folkomröstning. SR 191125. Kommentar: SNP blir vågmästare och stödparti för endera sidan mot att i gengäld få en snabb skotsk folkomröstning om självständigehet.

Européer köper knark för 30 miljarder euro. Det säljs allt mer narkotika i EU, och det skadar samhället på en rad sätt. Det framgår av en ny rapport från EU:s narkotikabyrå och Europol. Européer köper knark för 30 miljarder euro om året, enligt EU:s tredje stora rapport om narkotikamarknaden. De illegala drogerna är väldigt lätt att få tag på och priserna beskrivs som stabila eller sjunkande. Handeln kringgärdas av annan brottslighet och allt grövre våld, varnar författarna. Narkotikan kopplas även till osund konkurrens när vinsterna ska omsättas, miljöförstörelse i produktionen som också sker inom EU och korruption. Det har aldrig framställts mer kokain i Sydamerika eller heroin i Afghanistan än nu, uppskattar rapporten, och de kriminella grupperingarna har snabbt börjat utnyttja till exempel onlinehandeln och sociala medier. I Sverige saluförs narkotikan ofta öppet via till exempel Facebook och Instagram, enligt studien.Sverige lyfts även fram för att vissa kriminella storstadsgäng här utnyttjar ensamkommande unga i försäljningen, och för den "dödspatrull" med 20 svenskar som gripits för flera mord på beställning av bland annat colombianska drogkarteller. Polisforskaren och polisen Stefan Holgersson menar att i Sverige har en omorganisation bort från specialpoliser minskat effektiviteten i insatserna mot narkotikahandeln. "Polisen i Sverige har under lång tid skurit ned på de poliser som har jobbat med narkotikabrottslighet fokuserat." Poliser som jobbar mot narkotika har varnat för utvecklingen förgäves, enligt Holgersson. "Man har haft en syn inom polisledningen att det inte är viktigt att jobba med de här frågorna. Alla poliser ska kunna jobba med det i stället för att ha specialinriktade enheter som satsar på det här." SR 191127.

Allt vanligare att internet stängs ner. Att en stat stänger av internet för sin befolkning blir allt vanligare, enligt expertorganisationen NetBlocks. NetBlocks bevakar nedsläckningen av internet i världen. Det senaste uppmärksammade exemplet är Iran där regimen nyligen bemötte folkliga protester med dödligt våld och stängde av internet helt. Sedan början på året har man sett en raketökning av fall, säger Isik Mater, forskningsledare på NetBlocks: "Förra året hade vi bara ett par rapporter om nedstängt internet, nu händer det varje vecka, varje dag," säger Isik Mater. Oftast är det specifikt sociala medier som förbjuds, men ibland är det tillgången till hela nätet. Anledningen till ökningen är inte någon ny teknologi utan snarare en sorts samhällsutveckling, där regimer ser och lär av varandra, något som ökat i takt med de många protester som sker över hela världen, säger Isik Mater: "Jag tror ledarna lär och kopierar av varandra, tyvärr. Vi har sett det i Ecuador, under protester och i Iran, Irak och de flesta afrikanska länder också. De vill inte att folk ska dela sina filmer och bilder från våldsamma protester, eftersom de vill dölja att folk dör." Att stänga ned internet kan ibland motiveras med att man försöker stoppa det som man hävdar är spridning av falsk information, men den metoden har inte stöd i någon forskning, menar hon. "Det verkar snarare göra saken värre. Det gör demonstranterna mer våldsamma, så det fungerar aldrig." SR 191127.

Mutor hotar FN:s globala mål. Korruptionen i världen försvårar radikalt möjligheterna att nå målen i Agenda 2030 om en hållbar global utveckling. Det gäller inte minst inom hälso- och sjukvården där bland annat vaccinationsprogram till följd av korruption tappar fart och spädbarnsdödligheten ökar. Det säger Institutet mot mutors generalsekreterare Natali Engstam Phalén: "Korruption innebär att pengar som ska gå till exempelvis vård försvinner. Globalt beräknar WHO att ungefär sju procent av pengar som är öronmärkta för sjukvård går förlorade till följd av korrupt agerande." Sju procent av hälso-och sjukvårdens globalt avsatta resurser motsvarar tusentals miljarder kronor som årligen enligt världshälsoorganisationen WHO:s beräkningar försvinner till följd av mutor och bedrägerier. Alltså bara inom hälso- och sjukvårdssektorn. Av allt vaccin som levereras till sjukhus försvinner på så sätt mellan en halv och 15 procent enligt Center for Global Development. Det gör att vaccinationsprogram tappar fart och att exempelvis spädbarnsdödligheten ökar. "Det har till och med förekommit fall där farliga eller kontraproduktiva mediciner släppts ut på marknaden med hjälp av mutor." Institutet mot mutor visar i en sammanställning hur antikorruptions- arbetet är en förutsättning för att lyckas i samtliga av de 17 delmål som är uppsatta i FN:s antagna Agenda 2030 för en hållbar utveckling. I fråga om allt från rent vatten, minskad fattigdom, skolgång och alltså hälso- och sjukvård. Biståndsorganisationen Sida har under senare år kraftigt utökat antalet personer som arbetar direkt eller indirekt mot korruption i biståndsländerna. Delvis för att just det arbetet har breddats till att numera gälla inom alla områden, säger Klas Rasmussen, antikorruptionsexpert vid Sida: "Vi har alltid jobbat med att stärka oberoende press och media, det civila samhällets watch dog-funktioner. Men nu ser vi än mer hur man systematiskt måste integrera de ansatserna i alla sektorer och områden. Till exempel fullt ut även i hälsobiståndet." SR 191201.

Två av tre svenskar vill vara med i EU. 60 procent uppger att de är positiva till EU, i den undersökning som Statistiska Centralbyrån presenterar idag. Drygt 4 600 personer har deltagit i undersökningen. Det är ingen skillnad mellan män och kvinnor när det gäller sympatier för det svenska EU-medlemskapet. Däremot är det något fler män än kvinnor som är negativa till att Sverige är medlem i EU, 18 respektive 13,3 procent. Lägst var stödet för medlemskapet de första åren. 1996 var bara knappt 30 procent positiva medan drygt 50 procent var negativa. SR 191210.

EU släpper paket för att möta klimatförändringarna. Skärpta utsläppsmål, stöd i mångmiljardklassen och en miljon nya laddningsstolpar. Det är delar av EU-kommissionens stora paket för att möta klimatförändringarna. "Det här är Europas månlandning," sa kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för att beskriva vikten av det stora klimatpaket som nu presenteras. Det övergripande målet är att EU ska bli klimatneutralt till år 2050. Klimatpaketet innebär också att se över all miljö- och klimatlagstiftning, att utöka handeln med utsläppsrätter, begränsa användning av gödsel och bekämpningsmedel liksom presentera ny lagstiftning - bland annat om avfallshantering och batterier. Kommissionen nämner också några väldigt konkreta mål: som att dubbla eller kanske trefaldiga renovering av byggnader och att man till år 2025 ska få en miljon laddningsstolpar för elbilar. Sammantaget en stor omställning som kommer kosta. Men EU ska också bidra med stöd. Dels i form av ändrade regler för att öka möjligheten till att ge statligt stöd för gröna investeringar. Men också med pengar. En omställningsfond ska skapas som ska uppgå till uppåt 100 miljarder euro. Paketet välkomnas överlag bland de större partigrupperna i EU. En svensk ledamot som relativt nöjd är Centerns Fredrick Federley. "Det är ett otroligt steg för Europa," säger han. SR 191211.

Klimatbesked från EU - hann inte i mål. EU-länderna har enats om ett klimatneutralt EU år 2050 i natt på toppmötet i Bryssel. Men ett land ställde sig utanför - Polen. Men EU:s ordförande såg det ändå som en framgång. SR 191213.

Stor valseger för Boris Johnsons konservativa. Konservativa partiet växer stort i det brittiska valet. När resultaten från alla utom ett av 650 distrikt är redovisade har Tories fått 364 mandat, en klar majoritet i underhuset. Att Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vunnit stor majoritet gör att det bedöms vara troligt att EU-parlamentet godkänner hans brexitavtal. Regeringspartiet tar ett rejält kliv och vinner minst 364 mandat - 47 fler än i valet för två år sedan. Det så kallade Torypartiet får därmed en klar, egen majoritet. Labour har samtidigt 203 mandat. Men inte bara Tories jublade under natten. I Skottland gick det skotska nationalistpartiet SNP framåt och såg ut att ta 49 av de 59 skotska mandaten. Resultatet fick de skotska nationalisterna att åter hoppas på en folkomröstning om ett självständigt Skottland. Sämre gick det för arbetarpartiet Labour som går mot sitt sämsta val på många årtionden. Partiledaren Jeremy Corbyn säger nu att han inte kommer att vara Labours ledare vid nästa val. Dåligt gick det även för Liberaldemokraternas partiledare Jo Swinson, som förlorade sin valkrets East Dunbartonshire. Partiet kommer att välja en ny ledare nästa år, enligt ett uttalande. Världen idag 191213.
Storseger för nationalistpartiet i Skottland. I Skottland har Tories inte nått några framgångar. Istället har det skotska nationalistpartiet som kampanjade för att stoppa brexit tagit hem en stor majoritet av Skottlands 59 mandat till det brittiska parlamentet. "Skottland måste få bestämma över sin framtid - det kunde inte vara tydligare idag att Skottland vill inte ha fem år till med Boris Johnson," sade SNP:s partiledare Nicola Sturgeon i sin hemstad Glasgow inatt. Hennes mandat från de skotska valkretsarna är tydligt - och hon kommer använda det för att kräva att Skottland på nytt får hålla en självständighetsomröstning - för att lämna Storbritannien. Det är däremot ingenting som Boris Johnson vill gå med på - en hård strid mellan de båda partierna väntar alltså. SR 191213. Kommentar: Skottland kommer att bli ett eget land.

Sveriges miljö och klimatminister Isabella Lövin (MP) säger sig idag vara besviken över resultatet hittills av toppmötet i Madrid. "Vi har inte kommit framåt så som vi borde ha gjort och jag känner mig väldigt besviken och rent ut sagt irriterad över det. Vi hade två viktiga saker som vi behövde komma framåt med under det här mötet och det ena handlade om hur vi ska kunna ha en bra rapportering kring internationella samarbeten för att minska utsläppen. Och där har vi helt enkelt inte kommit ända fram," säger Isabella Lövin. "Den andra frågan är ju hur vi uttrycker oss om att vi nu akut behöver höja ambitionerna inför nästa år. Här har vi fått hyfsade skrivningar om att nästa år ska vi komma med nya åtaganden, men det är inte så tydligt som Sverige eller EU hade velat. Och det är ju någonting att vara väldigt oroad över," säger Isabella Lövin. Att vissa större länder har försvårat årets förhandlingar är något som bland andra oroar Världsnaturfondens klimatexpert Ola Hansén, inför kommande klimattoppmöten: "Det är ett dåligt tecken att de sätter vissa nationella intressen före det gemensamma globala intresset att minska klimatförändringarna. Särskilt nästa år när vi ska uppdatera klimatplanerna. Nuvarande klimatplaner eller åtaganden ger ju en uppvärmning på över tre grader och vetenskapen är ju tydlig här," säger Ola Hansén. Vi behöver komma ner till väl under två, helst till en och en halv grad för att vi ska undvika de allra farligaste klimatförändringarna. Så här måste det verkligen ske en stor skärpning av samtliga åtaganden nästa år. Att de här länderna i dagsläget inte kan signalera att de inte vill göra det är ju ett stort problem, säger Ola Hansén. SR 191215.

Kritiserad lag klubbad i Polen. I Polen har underhuset i parlamentet röstat igenom ett kontroversiellt lagförslag som gör det möjligt för regeringen att straffa domare som tar strid mot regeringens linje i vissa frågor, rapporterar AP. EU har uttryckt oro för att förändringen hotar domstolsväsendets självständighet och har uppmanat Polen att låta EU-experter se över lagen innan man går vidare. Regeringspartiet Lag och rättvisa har genomfört flera förändringar av domstolsväsendet i Polen sedan man kom till makten 2015 och menar att de gjort systemet mer effektivt. SR 192121.

Sverige skulle ha blivit fattigare med euron. Sverige skulle ha varit ett fattigare land i dag om vi hade infört euron 2003. Det visar en uträkning gjord av nationalekonomen Björn Olsson. Enligt Björn Olsson, nationalekonom, skulle Sverige skulle ha gått miste om omkring 4 460 miljarder kronor, om vi haft euron istället för kronan. "Det är egentligen upp till ett helt års BNP som Sveriges ekonomi nu är starkare tack vare att vi inte införde euron," säger han. Om svenskarna hade sagt ja till euron i folkomröstningen hösten 2003 så hade det inte gynnat landet ekonomiskt, visar Björn Olssons uträkning. Han har jämfört ett scenario där Sverige fick euron med den faktiska ekonomiska utvecklingen under åren 2003-2017. Den genomsnittliga tillväxttakten under de åren har varit 2,3 procent. Med euron skulle det bara ha varit 0,7 procent. "Mina resultat visar att den svenska tillväxttakten i ekonomin har varit någonstans mellan 1,5 till 3 gånger så hög tack vare att landet behöll kronan och inte införde euron. Det innebär att Sveriges ekonomi i dag är 6-24 procent starkare," säger Björn Olsson. Framförallt gynnades Sverige av att behålla kronan som valuta under krisåren 2008 till 2009. "Den stora skillnaden kommer när krisen kommer. Då fungerar kronan och växelkursen som en krockkudde för ekonomin. Så när Sveriges ekonomi går dåligt, då blir kronan svag, och då stöttas ekonomin genom att konkurrenskraften stärks och exporten går bättre." Sverige har en styrka i att man kan påverka valutan genom Riksbanken, säger han. Annars kan man i kristider tvingas göra som eurolandet Finland, som 2016 genomförde en interndevalvering. "Vilket innebär att man helt enkelt måste låta lönerna sjunka jämfört med omvärldens löner. Så det är ett betydligt smärtsammare sätt att höja sin konkurrenskraft på," säger Björn Olsson. Framtiden då? Lågkonjunkturen står på tröskeln och röster har höjts om att Sverige bör gå med i valutasamarbetet när Storbritannien lämnar EU. Man bör hellre avvakta och se, menar Björn Olsson. "För Sveriges vidkommande är nog det bästa i det här läget då att invänta nästa konjunkturnedgång och se vilken förmåga eurosamarbetet har att hantera den innan vi själva tar ett långsiktigt beslut vilken roll vi vill spela i eurosamarbetet. Risken för Sverige med en euro istället för en krona är att konjunkturnedgångar blir djupare och svårare att ta sig ur," säger nationalekonomen Björn Olsson. SR 191227.

Hundratals gripna efter inlägg på sociala medier. I Turkiet har mer än 270 personer gripits de senaste månaderna efter att de på sociala medier har kritiserat Turkiets militäroperation i norra Syrien. Det visar en sammanställning som Ekot gjort av siffror från organisationen Human Rights Foundation of Turkey. Efter att den kurdiska journalisten Nurcan Baysal skrev om offensiven på Twitter gjorde polisen en räd mot hennes bostad. "Mitt hem söktes igenom av 40 tungt beväpnade maskerade poliser," berättar Nurcan Baysal. Hon är kurdisk journalist och människorättsaktivist från Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Under militäroperationen mot kurddominerade områden i Syrien som inleddes i oktober 2019 skrev Nurcan Baysal flera kritiska inlägg på Twitter. När polisräden skedde var hon utomlands där hon vistas med stöd av yttrandefrihetsorganisationen PEN. Hemma i huset fanns hennes två barn. "Polisen frågade efter mig," säger Nurcan Baysal, de skrämde mina barn och förstörde saker. Enligt hennes advokat hängde räden ihop med inläggen på sociala medier. En sammanställning som Ekot har gjort av siffror från organisationen Human Rights Foundation of Turkey visar att mer än 270 personer gripits på grund av det de skrivit eller delat på sociala medier om Turkiets offensiv mot nordöstra Syrien. Bland de gripna finns journalister och politiker från prokurdiska partier. Människorättsorganisationen Amnesty uppger också att hundratals gripits. Anklagelserna handlar till exempel om att ha bedrivit terrorpropaganda eller att ha förolämpat den turkiska staten. Journalisten Nurcan Baysal väger nu varje ord noga. "Vi betalar ett högt pris för att fortsätta vårt arbete som journalister och människorättsförsvarare," avslutar Nurcan Baysal. SR 191229. Kommentar: Vilken oerhörd tur att Turkiet inte är medlem i EU. En så stor muslimsk nation bör aldrig bli medlem i EU. Islam och demokrati hör inte ihop.

Österrike får turkosgrön regering. I Österrike står det nu klart att landet för första gången kommer att ledas av en koalition bestående av konservativa ÖVP och De gröna. De två partierna var de stora segrarna i nyvalet i september men står långt ifrån varandra i flera sakfrågor. "Koalitionsförhandlingarna har varit svåra men resultatet är mycket bra," sa den blivande nygamle kanslern Sebastian Kurz, på en presskonferens sent igår kväll. "Det har inte varit lätt, men vi valdes inte för att göra det lätt för oss," sa de grönas partiledare Werner Kogler när han och ÖVPs ledare Sebastian Kurz tillkännagav att de etthundra förhandlarnas arbete har burit frukt. Den nya regeringen kallas turkosgrön, en hänvisning till partiernas symbolfärger. Det exakta regeringsprogrammet tillkännages i eftermiddag men ledarna betonade att båda partiers hjärtefrågor är med. "Det går att skydda klimatet och våra gränser," sa Sebastian Kurz. Han utlovade en handlingskraftig och stabil regering men klart är att den redan från start har inbyggda slitningar. Det är inte bara det att Österrike nu för första gången ska styras av det så uttalat konservativa ÖVP tillsammans med De gröna, vars väljarbas befinner sig en bra bit ut på vänsterskalan. I valet i september gick ÖVP dessutom fram så starkt genom att locka till sig väljare från sin forna koalitionspartner, högerpopulistiska FPÖ. De rösterna vill man absolut inte förlora. Samtidigt är De grönas resultat på 14 procent skört, bara två år tidigare lyckades partiet inte ens ta sig in i parlamentet. Så precis som många höll ögonen på Österrike när Sebastian Kurz i sin förra regering försökte tygla högerpopulisterna i FPÖ, så ser bedömare nu med intresse på detta, nästa experiment i det österrikiska politiska laboratoriet. SR 200101. Kommentar: Spännande blandning. Om viljan finns så går det.

Nyhetsbyrå: EU-pengar till Libyen stärker kriminella nätverk. EU har satsat många miljarder kronor på att Libyen ska stoppa flyktingar och migranter från att komma över Medelhavet till Europa. Och det kommer numera färre, men miljardsatsningen har stärkt milisgrupper och förstärkt smugglarnas ekonomi i Libyen. Det skriver nyhetsbyrån AP, som har granskat vart pengarna har tagit vägen. EU har gett drygt 3,5 miljard kronor (327,9 miljoner euro) till Libyen och i december godkändes att ytterligare cirka 450 miljoner ska betalas ut. Pengarna ska gå till att stoppa flyktingar och migranter, men också till att förbättra villkoren för dem i de ökända slutna förvaren dit migranterna förs tillbaka från Medelhavet. Flyktingar och migranter kan vara inlåsta i månader och år och utsättas för tvångsarbeten utan betalning och knappt någon mat, men det har inte EU-pengarna ändrat på, skriver AP. Stora delar av EU:s miljardbelopp har i stället hamnat hos nätverk av smugglare, milisgrupper och anställda inom kustbevakningen. Pengarna har ibland kanaliserats via FN och FN-tjänstemän har vetat om att pengarna gått till dessa kriminella nätverk, enligt interna mejl som AP har läst. Smugglarnätverken och de beväpnade grupperna torterar, våldtar och idkar utpressning mot migranterna i de stängda förvaren. Det finns också anställda inom kustbevakningen, som tar mutor och träffar överenskommelser med smugglarna om vilka migranter som ska föras tillbaka och vilka som ska få passera mot Europa. I de ökända förvaren råder ständig hunger, samtidigt berikar sig smugglarna med EU-pengar avsedda för att just avhjälpa bristen på mat, enligt AP som granskat upphandlingsförhandlingar av mat. Libyen är ett land utan fungerande ledning vilket gör att EU-pengarna förstärkt dessa kriminella nätverk, skriver nyhetsbyrån som redovisar att den gått igenom e-post och intervjuat många ansvariga. SR 200107. Kommentar: Skandal.

Haven blir varmare - går allt snabbare. Uppvärmningen av haven går allt snabbare, och förra året uppmättes till det varmaste någonsin. Det visar en rapport sammanställd av fjorton forskare vid olika universitet och institut i USA och Kina. Uppvärmningen av haven är obestridliga fakta, slår rapporten fast. Rapporten knyter an till tidigare forskning från bland annat FN:s klimatpanel IPCC. De senaste trettio åren har uppvärmningen accelererat med en hastighet nästan fyra och en halv gånger snabbare, jämfört med tidigare. Tittar man på grafen över den sammanställda datan börjar kurvan stiga kraftigt i mitten av 80-talet - en lutning som håller i sig fram till nu. Uppvärmningen kommer med största sannolikhet att bestå framöver, detta på grund av att effekten av utsläppsgaser visar sig med viss fördröjning. Michael Tjernström är professor i meteorologi vid Stockholms universitet. "Det finns så att säga det man kallar för 'committed warming', en uppvärmning som redan har skett. Det har bara inte riktigt manifesterat sig ännu. Även om vi lyckas hylla Parisavtalets intentioner så kommer haven fortsatt att värmas upp i ytterligare något decennium, åtminstone," säger Michael Tjernström. Haven tar upp över 90 procent av den överskottsvärme som bildas på grund av de växthusgaser som människan släpper ut. Effekterna ser vi i form av stigande vattennivåer och instabilt väder. Bakom rapporten står fjorton forskare från olika universitet i USA och Kina. SR 200114.

EU:s investeringar för klimatet: Tio biljoner. EU-kommissionen vill att Europa ska bli världens första klimatneutrala världsdel till år 2050. För att det ska bli verklighet så ska 10 000 miljarder kronor investeras i grön omställning de kommande tio åren. "Vår investeringsplan ska leda till hållbara investeringar på minst 1 000 miljarder euro det kommande årtiondet," sa Kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis i EU-parlamentet i Strasbourg. I december la Kommissionen fram grunden för EU:s framtida klimatpolitik, med målet att EU ska bli klimatneutralt till år 2050. Idag presenterades förslag på hur politiken ska finansieras. Drygt hälften av det hisnande 14-siffriga beloppet, 10 000 miljarder svenska kronor, ska komma från EU:s budget. EU-länderna väntas också bidra med pengar liksom den privata sektorn. Pengarna ska gå till gröna investeringar och omställning, bland annat genom EU:s omställningsfond som bland annat kan gå till omskolning av de som förlorar sina jobb när verksamheter lägger ner. Länder och regioner med större klimatutmaningar kommer få mer stöd än andra, vilket innebär att ett land som Polen troligtvis kommer få mer pengar än Sverige. En fråga som har debatterats flitigt är om EU-stöd skulle kunna gå till investeringar i kärnkraft. Där säger Kommissionen nej. De svenska parlamentarikerna i kammaren här i Strasbourg gav förslaget både ris och ros. Moderaten Tomas Tobe tycker att det låter som väldigt höga belopp som skattebetalarna ska finansiera. Han är också kritisk till att kärnkraft inte ses som en del i klimatlösningen. "Vi kommer behöva både mer förnybart och mer kärnkraft. Då är det dumt att stänga dörren för medel också till kärnkraft." Miljöpartiets Pär Holmgren tycker tvärt om, kärnkraft är inte hållbart och kan inte vara en del av lösningen. Han välkomnar Kommissionens förslag i stort men beklagar att det egentligen inte handlar om nya EU-pengar för klimatet, utan mer om ompaketering av medel. "Det är uppenbart att man pratar mer. Man vill få det att låta som att man gör mer än den förra Kommissionen. Men när man kommer ner till pengar, så är det än så länge inte nya pengar som kommer in. Utan man ligger kvar på samma nivåer och det är ju inte tillräckligt," säger Pär Holmgren. SR 200114. Kommentar: Bra att inte kärnkraft räknas som förnybart. Efter Tjeronobyl och Fukushima-olyckan borde det vara uppenbart för alla. Kärnkraften bör läggas ner så snabbt som möjligt innan vi får se fler sådana här mega-katastrofer.

"Alla européer har rätt till en värdig levnadsstandard." EU-kommissionen tog idag ett första steg mot europeiska minimilöner. Alla européer har rätt till en värdig levnadsstandard, sade EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit i EU-parlamentet i Strasbourg för en timme sedan. "EU måste garantera alla medborgare en lön som man kan leva på," sade Nicolas Schmit. Idag har EU-kommissionen inlett ett samråd med arbetsmarknadens parter på EU-nivå, som senare i vår ska leda fram till ett konkret lagförslag. Men det handlar inte om lagstadgade minimilöner. De länder som har en fungerande kollektivavtalsmodell påverkas inte, sade Schmit. 22 EU-länder har idag lagstadgade minimilöner, medan lönerna i sex länder regleras genom kollektivavtal, bland annat i de skandinaviska länderna. Där omfattas de allra flesta löntagare av kollektivavtal och det blir därför inte aktuellt med lagstiftning, försäkrade Nicolas Schmit. I ett diskussionsunderlag till facket och arbetsgivarna på EU-nivå ställer kommissionen frågan om hur en skälig lön ska beräknas och hur man ska se till att alla löntagare omfattas. De svenska ledamöterna i EU-parlamentet motsätter sig ett direktiv, som är rättsligt bindande, och vill istället ha en rekommendation. Idag har även den största kristdemokratiska partigruppen EPP förordnat en rekommendation istället för lagstiftning, säger kristdemokraternas Sara Skyttedal. SR 200114. Kommentar: Helt rätt. Alla medborgare ska ha en lön som man kan leva på.

Johnson stänger dörren till ny skotsk folkomröstning. Den brittiske premiärministern Boris Johnson gör på nytt tumme ner för Skottlands krav på en ny folkomröstning om självständighet, skriver Sky News. "I ett brev till den skotska försteministern Nicola Sturgeon skriver Johnson att det skotska folket i den senaste omröstningen tydligt röstade för att hålla ihop Storbritannien och det resultatet ska respekteras." Han påpekar också att Sturgeon själv sagt att omröstningen var något som sker "en gång per generation". Sturgeon lyfte frågan på nytt efter det brittiska nyvalet, där hennes nationalistparti blev den stora vinnaren i Skottland. Omni 200114.

Inför toppmötet i Davos: Miljörisker största hotet. För första gången är klimat- och miljörisker helt dominerande i den sammanställning av globala risker som Världsekonomiskt forum gör inför toppmötet i Davos nästa vecka. "Kostnaden för att inte agera är mycket högre än att göra något nu," säger organisationens ordförande, norrmannen Börje Brende. Samtidigt som samarbete mellan världens ledare och företag skulle behövas mer än någonsin för att möta klimathotet svarar nära åtta av tio av 750 tillfrågade experter och beslutsfattare att 2020 kommer att innebära mer politisk polarisering. Det är femtonde gången som Världsekonomiskt forum ger ut rapporten om globala risker. I många år var de flesta riskerna ekonomiska, men nu är för första gången alla fem risker som bedöms som mest sannolika de kommande tio åren kopplade till miljön. Det handlar främst om extremväder som kan leda till att människor dör och stora skador på fastigheter och infrastruktur. Andra risker är misslyckanden med att begränsa klimatförändringarna, skador och katastrofer orsakade av mänsklig påverkan på miljon, förluster av biologisk mångfald och slutligen risken för stora naturkatastrofer som jordbävningar, tsunamier och vulkanutbrott. Börje Brende menar att företag som vill överleva på sikt måste ta ansvar för planeten, men tiden är knapp påpekar han och varnar för ett läge likt Titanics undergång. "Om vi inte använder det fönster som finns de kommande tio åren kommer vi ha en situation där vi flyttar runt solstolarna på Titanic," säger han. SR 200115.

Gibraltar kan gå med i Schengen efter brexit. Det brittiska territoriet Gibraltar överväger att gå med i Schengensamarbetet efter brexit. Anledningen är att man vill behålla rörligheten över gränsen till Spanien, säger regeringschefen Fabian Picardo till AFP. "Skulle det kännas vettigt för EU om en yta på 6,5 kvadratkilometer på den Iberiska halvöns sydligaste spets inte vore tillgänglig för EU-medborgare? Jag tror inte det," säger han. Omni 200118.

"Dollarn destabiliserar världshandeln" - ECB, Sveriges Riksbank och andra centralbanker samarbetar kring digital valuta. Europeiska centralbanken, Sveriges Riksbank och flera andra centralbanker har inlett ett samarbete inför en eventuell lansering av digitala valutor som ges ut av centralbanker. Även den brittiska, kanadensiska, schweiziska och japanska centralbanken samt centralbankernas internationella samarbetsorgan Bank for International Settlements deltar i samarbetet. Deltagarna i gruppen kommer att dela sina erfarenheter av arbetet med att utreda en möjlig digital valuta. Gruppen kommer att utvärdera bland annat användningsområden för digitala valutor och möjligheterna till gränsöverskridande användning och dela kunskaper om teknik. Enligt nyhetsbyrån Reuters har centralbanker runt om i världen blivit alltmer intresserade av att ge ut sina egna digitala valutor. Den kinesiska centralbanken anses vara ledande inom det här området åtminstone vad större centralbanker beträffar, men det finns ont om detaljer kring bankens planer. Chefen för Bank of England Mark Carney sade år 2019 att den amerikanska dollarn har en destabiliserande effekt på världshandeln och att centralbankerna kan behöva samarbeta för att skapa en alternativ reservvaluta. Varney ansåg att ett teknologibaserat och multipolärt system skulle vara den bästa lösningen. yle 200121.

Tyskland förbjuder nazistiska organisationen Combat 18 Deutschland. 200 poliser deltog i räderna i slutet av förra veckan mot den nazistiska Combat 18 Deutschland. Då beslagtogs mobiler, datorer och vapen i vad polisen kallar "ett tydligt budskap" till organisationen. Gruppen Combat 18 Deutschland har under en längre tid spridit propaganda bestående av "högerextremism och antisemitiskt hat", säger inrikesminister Horst Seehofer till nyhetsbyrån AP. Dagen 200127.

Ja till brexit även i EU-parlamentet. EU-parlamentet har för en liten stund sedan röstat ja till Storbritanniens utträdesavtal. Det innebär att Storbritannien, som väntat, lämnar EU på fredag kväll 31 januari. EU-parlamentet säger ja till det brittiska utträdesavtalet, med siffrorna 621 mot 49. 13 ledamöter lade ner sina röster. Därmed återstår nu endast för EU:s medlemsländer att formellt godkänna utträdet. En skriftlig procedur inleds i kväll och väntas bli klar klockan 13 i morgon. SR 200129.

Macron: Europa måste kunna försvara sig självt. Frankrikes president Macron vill ha en strategisk dialog med Europas länder om den framtida militära strategin. Det sa han i ett stort tal idag på militärhögskolan i Paris. "Europa behöver kunna försvara sig självt och behöver kunna agera ensamt när det är nödvändigt, sa Macron. Därför behöver Europa definiera sina säkerhetsintressen vad som är bra för Europa. Låt oss ta vårt ansvar och inte göra oss beroende av USA och Kina," sa den franske presidenten. Macron höll sitt långa tal om Europas militära strategier på den franska militärhögskolan. Efter brexit är Frankrike EU:s enda kärnvapennation, och Frankrike har ett särskilt ansvar och intresse av att ta ledning i försvarsfrågan. Macron sa att Frankrike tar sitt ansvar genom att minska sin arsenal av kärnvapenstridsspetsar och vill se en konkret och trovärdig nedrustning från andra nationer. Han sa att Europa allt för länge har låtit marknaden bestämma. Nu behöver Europa erövra en ekonomisk och digital självständighet. Medan Europa har monterat ner stora delar av sitt försvar så har andra förstärkt sitt och han sa att det pågår en militär upprustning som inte har setts sen 60-talet. SR 200207.

Afrikanska Unionen: Vi har inte lyckats. På söndagen samlas Afrikas ledare i Addis Abeba för Afrikanska Unionens toppmöte. Bland annat ska man följa upp det sju år gamla målet att senast i år ha fått ett slut på alla väpnade konflikter på kontinenten. Något man inte lyckats leva upp till. "Antalet konflikter på kontinenten just nu är ett hån mot temat för årets toppmöte," konstaterade chefen för Afrikanska unionens människorättsorganisation Solomon Dersso i veckan. Han syftade på att det AU-toppmöte som börjar idag har temat Silencing the guns – en slogan som syftar på AU:s ambition att få ett slut på de många olika väpnade konflikterna på kontinenten. Ett mål som AU:s medlemsländer satte för sju år sedan och som skulle varit uppfyllt senast inför årets toppmöte. Men så blev det inte. Små och stora krig härjar ännu i Afrika, även om några konflikter faktiskt har dämpats eller stoppats under de senaste sju åren. Centralafrikanska republiken och Sudan är exempel, liksom Sydsudan där det blodiga inbördeskriget övergått i en skör fred. Men andra konflikter har bara fortsatt, och ännu andra har tillkommit. Senaste året har väpnad terrorism i Sahel-området precis söder om Saharaöknen ökat kraftigt. Och länder som Mali, Niger och Burkina Faso plågas av islamistiska attacker som sprider sig och hotar allt fler länder i Västafrika. Vid toppmötet i Addis Abeba som börjar idag tar Sydafrikas president Cyril Ramaphosa över rollen som AU:s ordförande. Sydafrika har just nu också en stol i FN:s säkerhetsråd, vilket många hoppas ska stärka AU:s roll i olika FN-ledda insatser. Det finns en frustration inom AU över att internationella samfundet inte på allvar bjuder in organisationen i arbetet med att stabilisera Libyen - ännu en långvarig afrikansk konflikt som inte sett någon lösning inför årets AU-toppmöte. SR 200209.

Macron: "Ser framför mig ett mer självständigt Europa". På den stor internationella säkerhetskonferensen i München har idag Frankrikes president Emanuel Macron talat om vikten av att Europa blir mer självständigt inom områden som försvar och teknik. "Vi behöver en strategi som återuppväcker Europa som en global strategisk kraft," sade presidenten. "Jag ser framför mig ett betydligt mer självständigt Europa," sade Emanuel Macron, och nämnde bland annat försvarsområdet och teknologisektorn. I ett tal för en dryg vecka sedan talade den franske presidenten sig varm för ett mer koordinerat försvar inom EU, och menade att franska kärnvapen skulle kunna spela en roll. Men i ett tal just innan Macron äntrade scenen uttryckte Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg oro över att talet om större Europeisk självständighet skulle betyda att Europa går sin egen väg. "Vissa säger att "mer Europa" är svaret, och jag håller med. Men "mer Europa" får inte betyda "bara Europa"," sade Jens Stoltenberg. Årets konferens handlar om västvärldens tillbakaträngda ställning, och också där framkom radikalt olika åsikter. USA:s utrikesminister Mike Pompeo uttryckte i sitt tal under förmiddagen att västvärlden vinner, medan Macron menade att väst försvagas och att en del av förklaringen ligger i USA allt svagare engagemang i förhållandet till Europa. Den franske presidenten talade också om det som brukar kallas "ett EU i två hastigheter", där länder med högre ambitioner skulle kunna gå fram fortare och beskrev sig själv som otålig, inte frustrerad, vad gäller den av många upplevda tyska passiviteten vad gäller hans förslag på EU-reformer. Men för att matcha de högre ambitioner som han menade att EU ska ha, krävs också en högre EU-budget, sade Emanuel Macron. SR 200215.

FN: Kritiskt läge för flyktingar i Grekland. Situationen för de asylsökande i Grekland är inne i ett mycket kritiskt läge, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Ungefär 90 000 väntar på beslut på sina asylansökningar och under denna tid lever de under mycket svåra förhållanden. Den grekiska regeringen har aviserat att nya läger ska byggas men det dröjer, säger UNHCR:s talesperson i Grekland, Boris Cheshirkov. "Denna situation kan inte längre fortsätta och pågå i veckor och månader framöver utan måste åtgärdas nu," säger UNHCRs talesperson. Nästan varje dag kommer nya båtar med människor från Turkiet till de grekiska öarna och merparten är flyktingar, säger FN-tjänstemannen och pekar på statistiken för förra året, då en stor del av asylansökningarna beviljades. De som kommer är i första hand syrier, afghaner och irakier från krigsområden. Mottagningslägret Moria på Lesbos har blivit symboliskt för de omänskliga förhållanden som de asylsökande lever under i Grekland. "Lägret sträcker sig nu långt bort i olivlundarna med tält, där flyktingarna bor utan vatten, el och värme," säger Boris Cheshirkov. Många är sjuka, men det finns bara tre läkare på drygt 20 000 personer. UNHCR kräver att de asylsökande här flyttas till fastlandet och bättre förläggningar. Den grekiska regeringen talar om att bygga nya center på öarna, men lokalbefolkningarna protesterar hårdnackat mot detta och om de byggs blir de klara först framåt hösten. Detta är oacceptabelt, enligt UNHCR. Boris Cheshirkov spekulerar inte i om det kan bli en ny flyktingvåg som följd av att kanske 800 000 syrier är på flykt inne i Syrien i Idlibområdet, men noterar att de syrier som kommit under hösten har rört sig fort genom Turkiet hit. Människorättsorganisationer som Amnesty har protesterat mot den grekiska regeringens plan att snabbhantera asylansökningar, avvisa 200 personer per vecka och skydda Lesbos norra kust med ett flytande staket. FN-tjänstemannen är mer diplomatisk. "Var och en har rätt att söka asyl och till en rättvis och snabb asylprocess," säger han. SR 200216.

Planen: EU vill skrota militär insats i Medelhavet. Ett överraskande besked kom idag från EU:s utrikesministrar. De vill skrota Operation Sophia, EU:s militära insats på Medelhavet, och ersätta den med en helt ny insats med fokus på att bevaka vapenembargot mot Libyen. "Vi har enats om att starta en ny insats på Medelhavet. Operation Sophia kommer avslutas," säger utrikeschefen Josep Borrell på presskonferensen i Bryssel. Beskedet var oväntat. Inför mötet fanns det väldigt små förhoppningar om att EU:s utrikesministrar skulle kunna enas om att sätta nya europeiska militärfartyg i Medelhavet genom att återuppta insatsen Operation Sophia. Insatsen har legat på is sedan förra våren eftersom flera medlemsländer, däribland Österrike och Ungern, menat att det lockar fler migranter över havet från Libyen mot Europa. Därför har det bara skett övervakning med flyg, vilket många menar inte räcker för att bekämpa människosmugglingen men också för att upprätthålla vapen- och oljeembargot mot Libyen, vilket gör att striderna i landet kan fortsätta. Men motståndet från några medlemsländer mjuknade på dagens möte och ministrarna kunde tillslut enas om en helt ny insats som ska fokusera på att bevaka just embargot. Ett stort steg framåt, enligt Sveriges utrikesminister Ann Linde. "Det viktiga för oss var att ge en politisk signal, att det nu finns politisk enighet i EU att vi måste bli ännu mer aktiva för att stödja en process som leder till fred i Libyen," säger hon. Enligt Ann Linde ska den nya operation ha i stort sett samma uppdrag som den förra. Det skulle innebära även sjöräddning, även om huvudfokus skulle ligga på att upprätthålla vapen- och oljeembargot. Det är dock inget formellt beslut fattat om en ny insats eftersom det kräver godkännande från svenska riksdagen och de andra parlamenten i EU-länderna. Konkret beslut kan ske tidigast på nästa utrikesministermöte i slutet av mars, och när europeiska båtar verkligen kan börja patrullera Medelhavet är oklart. SR 200217.

Turkiet öppnar gränsen mot Europa för flyktingar. Turkiets president Erdogan har bekräftat att flyktingar och migranter som vill vidare till EU inte kommer att stoppas. Flera tusen flyktingar har tagit sig landvägen mot gränsen till Grekland där tumultartade scener utspelade sig i morse. Tusentals personer vid gränsen och Greklands polis möter med tårgas. Enligt den grekiska regeringen ska gränspolisen ha stoppat fyra tusen flyktingar och migranter att illegalt ta sig in i landet och i Europa. I går sa en högt uppsatt turkisk tjänsteman att Turkiet inte längre kommer att stoppa flyktingar som vill ta sig till Europa, alltså helt i strid med sitt avtal med EU. Idag är det president Erdogan själv som säger detta. "Vad gjorde vi igår? Vi öppnade portarna" är Erdogans formulering i dag, enligt TV-kanalen Al Jazeera. Turkiets president säger att cirka 18 000 syrier ska ha tagit ut ur Syrien och att Turkiet inte längre klarar att hantera alla flyktingar. Turkiet är idag det största flyktinglandet i världen med 3,6 miljoner syrier. Med de upptrappade striderna i Idlib området i Syrien och uppemot en miljon människor på flykt där, är trycket stort mot Turkiets gräns. President Erdogan vet att Europa oroar sig för en ny flyktingsituation lik den 2015 så kanske ska de tusentals människorna vid Greklands gräns ses som ett förhandlingskort. För enligt Al Jazeera har syrier i Istanbul kunnat gå ombord gratis på bussar, som ordnats av turkiska regeringen: "Detta är ett av de ställen i Istanbul som vi hittat där syrier kan gå ombord gratis eller betala 20 dollar för att bli förda till den turk-grekiska gränsen," säger reportern. Utvecklingen i kriget Syrien är det som kan komma avgöra hur flykting- och migrantströmmarna utvecklar sig framöver. SR 200229.

Expert: Desperat försök av Erdogan att väcka omvärlden. Dramatiska scener har utspelat sig vid Turkiets gräns mot Grekland och Bulgarien i dag när tusentals migranter försökt ta sig till EU. Det sedan Turkiet meddelat att man öppnar gränserna för migranter som vill ta sig till Europa. Grekisk gränspolis har skjutit tårgas och chockgranater mot folkmassor som försökt ta sig över gränsen. Journalisten Christian Feiland har hela dagen bevakat utvecklingen vid gränsen. "Det har varit mycket tårgas vid gränsen. Jag har själv sett hur grekiska soldater skjutit tårgas mot människor som släppts igenom den turkiska delen av gränsövergången," säger Christian Feiland. "Frustrerade och aggressiva flyktingar har också kastat stenar och pinnar mot grekerna. Området har varit packat med människor som trott att gränsen till Europa varit öppen. Vi filmade när plötsligt en gummikula träffade marken bredvid mig och jag träffades nästan. Det skedde när upprörda flyktingar kastade sten och pinnar mot grekerna." När president Erdogan bekräftade att han öppnar gränserna mot Europa för migranter tog sig tusentals människor till gränsövergångarna. Turkiska soldater har låtit dem passera men Grekerna har hållit gränsen stängd. Många av de som nu försökt ta sig till Europa är afghaner. De har trott att gränsen varit helt öppen och när de insett att de inte kan ta sig över har de blivit frustrerade. Flera har anklagat Turkiet för att använda de som brickor i ett politiskt spel. Turkietkännaren och professorn Paul Levin menar att öppnandet av gränserna är ett sätt att söka uppmärksamhet. "Jag tror att det delvis är ett desperat försök av Erdogan att väcka omvärldens uppmärksamhet om den flyktingkatastrof som pågår längs Turkiets södra gräns, alltså gränsen mot Syrien." Det var efter att fler än 30 turkiska soldater dödades i flyganfall i Idlib i torsdags kväll som president Erdogan meddelade att gränserna mot Europa kommer att öppnas. Turkiet stoppar inte heller båtar mot Europa men hårt väder har gjort att inte fler båtar än normalt tagit sig till den grekiska övärlden. Erdogan har tidigare många gånger hotat med att öppna gränserna och Paul Levin tror att det också kan handla om både inrikespolitik och ett sätt att pressa Europa. "Han kan också vilja försöka sätta press på Europeiska Natomedlemmar att stödja den turkiska insatsen i Syrien militärt och det kan också vara ett sätt att blidka hemmaopinionen och föra blickarna från syrien när många turkar frågar varför många turkiska soldater dör i Syrien. Så det kan finnas flera olika förklaringar till varför han gör så här just nu." SR 200229.

Maktskifte i Slovakien efter protestvåg. Gårdagens val i Slovakien resulterade i en storskräll för oppositionspartiet Olano, vars främsta vallöfte var att göra rent hus med korruptionen i landet. Men nu väntar en knepig koalitionsbildning som kan bli avgörande för den kommande regeringens inriktning. "Tillsammans mot maffian" var Olano-ledaren Igor Matovics slagord i valrörelsen och att hans parti lyckades få 25 procent av rösterna härleds till slovakernas ilska över det uppmärksammade beställningsmordet på en ung journalist för två år sedan. Ján Kuciak och hans fästmö sköts ihjäl när han grävde i kopplingar mellan högt uppsatta politiker och organiserad brottslighet. Att Olano vann så stort är ändå en överraskning för bedömare. Det sittande regeringspartiet SMER, rasade istället 10 procentenheter och dess koaltionspartier tog sig inte ens in i parlamentet. Också högerextrema LSNS gjorde ett sämre val än väntat, drivna av krav på radikal förändring trodde många att de skulle kunna bli tredje eller till och med näst största parti i landet. Nu hamnar Marian Kotleba och hans anhängare på 8 procent, samma resultat som i förra valet. Men den segrande Olano-ledaren måste nu hitta koalitionspartners bland de fem partier som tagit sig in parlamentet. Det ser ut att bli en spretig samling, som täcker hela skalan från liberala SaS till det strikt socialkonservativa EU-skeptiska partiet Sme Rodina på yttre högerkanten. SR 200301.

Tusentals nya migranter till grekiska gränsen. Tusentals nya migranter har anlänt till Greklands landgräns mot Turkiet. Samtidigt kallar den grekiska regeringen landets säkerhetsråd till ett krismöte och anklagar även grannlandet för att aktivt eskortera migranter till gränsen. Efter fredagens turkiska besked om att landet inte längre kommer att hindra migranter som vill ta sig till Europa har nu minst 13 000 samlats vid gränsen i nordöstra Grekland, enligt siffror från FN:s internationella migrationsorganisation (IOM). Under söndagen ska minst 2 000 människor tagit sig till gränsen mellan Grekland och Turkiet. Grekland hävdar dessutom att Turkiet inte bara har dragit tillbaka sina egna gränsvakter, utan också aktivt eskorterar migranter till gränsen. Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis har också sammankallat landets säkerhetsråd i kväll, rapporterar Reuters. EU:s Frontex understryker allvaret i läget och har högsta beredskap samt skickar förstärkning till Grekland, enligt AFP. Turkiet huserar omkring 3,6 miljoner syriska flyktingar och fruktar att en ny våg av människor ska söka skydd till följd av de pågående striderna i den syriska Idlibprovinsen. 2016 tecknade EU och Turkiet ett avtal enligt vilket Turkiet skulle hindra flyktingar att ta sig till EU i utbyte mot miljardbistånd. Ett avtal Turkiet nu i praktiken har rivit. svt 200301.

Migranter döms till fängelse i Grekland. Grekland har infört flera åtgärder för att stoppa flyktingar och migranter från att ta sig in i landet. För första gången utdöms nu hårda fängelsestraff till migranter som olovligen korsat Greklands gräns. "Det utdöms oproportionerligt hårda straff till människor som försöker söka skydd i Grekland," säger Maragitis Petritzikis, som arbetar för UNHCR i norra Grekland. "Vi pratar om fyra år utan rätt till permission," säger han när vi träffas utanför en stängd mottagningsanläggning som finns i byn Fylakio nära gränsen till Turkiet. Han har precis kommit tillbaka efter att ha bevakat de snabbrättegångar som nu hålls mot de personer som olagligen tagit sig in i Grekland sedan i lördags, då Turkiet plötsligt började tillåta flyktingar att försöka ta sig in i Europa. "Det här är helt nytt i Grekland. Tidigare dömdes inte migranter som tog sig in olovligen i Grekland trots att det funnits lagutrymme." Det här en policyförändring som trädde i kraft i lördags, 45 personer har sedan dess dömts, bara ett dygn efter att de gripits. Bland de som dömts finns minst fem män som tagit sig till Grekland tillsammans med sina familjer. "Kvinnor med barn har också dömts men fått villkorlig dom. Men familjefäderna kommer hamna i fängelse," säger Petritzikis. Vad som händer med familjerna till de dömda männen än ännu oklart - till vidare kommer de sitta här inne på Fylakis mottagningsanläggning. Situationen kompliceras också av att Grekland sagt att man inte tänker ta emot några nya asylansökningar under en månad. Men en sak är säker - de här familjerna kommer vara splittrade för en lång tid framöver, säger Maragitis Petritzikis. SR 200303.

Jimmie Åkesson delar ut flygblad vid gränsen: Kom inte till oss. SD:s partiledare Jimmie Åkesson har rest till gränsen mellan Turkiet och Grekland för att övertala flyktingar om att inte komma till Sverige. Där delar han ut flygblad om att Sverige inte kan ta emot fler asylansökande. Andra partiledare i riksdagen kallar hans agerande ynkligt och ovärdigt. På flygbladen står det på engelska "Sverige är fullt" och meddelandet signeras med "Svenska folket och Sverigedemokraterna", skriver Expressen. "Det finns ingen kapacitet i Sverige att ta emot fler. Det finns inga bostäder. Vi försöker få dem att inte vilja åka till just Sverige," säger Åkesson, som kommer från Sölvesborg, till tidningen. SR 200304.

Attacker mot flyktingar och volontärer i Grekland. Oroligheterna i Grekland har eskalerat de senaste dygnen, och från öarna närmast Turkiets kust, Lesbos, Chios och Kos kommer nu rapporter om attacker mot volontärer, journalister och flyktingar. De senaste dagarnas rapporter om våld, skadegörelse och hot mot volontärer har lett till att de flesta ideella organisationer som är verksamma i flyktinglägren på öarna har stoppat sina verksamheter tills vidare. Både den amerikanska- och brittiska ambassaden i Grekland har gått ut med varningar till sina respektive medborgare som befinner sig på öarna. Långt ifrån alla av Lesbos omkring 100 000 invånare deltar vid de vägspärrar och främlingsfientliga aktioner som genomförts. Men många anser att gränsen är nådd. Alla flyktingläger på öarna är fyllda lång över kapaciteten. Problemet är antalet säger Manolis som menar att Grekland inte kan fortsätta att ta emot ett så stort antal flyktingar som hittills kommit och fortsätter komma till Grekland. Istället, menar han borde vi sprida ut flyktingarna i hela Europa. SR 200306.

Utrikesministrarna i möte om gränsen: Försök inte ta er in i EU. Idag höll EU:s utrikesministrar ett extrainkallat möte i Kroatiens huvudstad Zagreb för att diskutera den ökade spänningen vid den grekisk-turkiska gränsen. EU:s budskap var entydigt: Försök inte ta er in i EU, sa EU:s utrikeschef Josep Borell. "Försök inte ta er till den grekiska gränsen. EU:s gräns är stängd," sa EU:s utrikeschef Josep Borell efter dagens möte. Budskapet riktade sig till de tusentals migranter som fortfarande befinner sig vid den grekisk-turkiska gränsen. I ett gemensamt uttalande varnar EU:s utrikesministrar för falska uppgifter om att det går att ta sig in i EU. EU kritiserar också Turkiet för att använda migranterna som ett politiskt påtryckningsmedel. Vi förhandlar inte under hot, sa Borell. "Först när situationen vid gränsen normaliseras är vi beredda att diskutera nya pengar till Turkiet för att ta hand om flyktingar från Syrien," sa Jossep Borell. Sveriges utrikesminister Ann Linde sa att bollen nu ligger hos Turkiet. "Det som Turkiet har gjort nu är att man spelar med flyktingarna som brickor i ett politiskt spel och det är inte acceptabelt," sa Linde. Ann Linde är idag också kritisk till att Grekland sätter in tårgasgranater och vattenkanoner mot migranter. "Jag menar att man inte kan använda våld mot de här människorna som är i en väldigt utsatt situation," säger Linde. Efter beskedet om vapenvila i Syrien hoppas EU nu att hjälpsändningarna till Idlib ska kunna återupptas. EU uppmanar Turkiet att tillåta lastbilar att passera gränsen. EU kallar också till en givarkonferens om Syrien i Bryssel i slutet av juni. SR 200306.

EU:s möte med Erdogan resultatlöst: Olika åsikter. Mötet mellan EU och den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan under måndagen ledde inte till några större framsteg, rapporterar Bloomberg. Parterna diskuterade situationen för tusentals flyktingar vid gränsen mellan Turkiet och Grekland. "Vi har olika åsikter om olika saker och därför är det viktigt med ärlig och öppen dialog," sa Europeiska rådets ordförande Charles Michel efter det två timmar långa mötet i Bryssel. Erdogan lämnade för sin del mötet utan att ge någon kommentar till medier. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa efter mötet att avtalet om att Turkiet ska förhindra att migranter tar sig in i Europa fortfarande är giltigt. Parterna ska ska dock ha enats om att gemensamt utvärdera avtalet från 2016, skriver DN. Omni 200309.

Hela Italien sätts i karantän. Hela Italien stängs från och med i dag i ett försök att förhindra spridningen av coronavirus. Det är alltså inte längre begränsade delar av landet som ska vara avstängda, utan "hela landet ska skyddas", enligt Italiens premiärminister. "Vi ska inte längre ha en röd zon och inte en zon nummer ett och nummer två. Det finns bara Italien och hela landet är en skyddad zon," sa premiärminister Giuseppe Conte vid en presskonferens igår kväll. Antalet smittade och döda har ökat kraftigt under flera dygn i rad i Italien. Igår kväll var antalet smittade nära 8 000 och antalet döda 463. Tiden börjar rinna ut, virusepidemin är allas gemensamma ansvar och alla måste avstå från något, sa premiärministern. Det nya dekret som gäller från och med denna morgon innebär att alla resor i hela landet kräver tillstånd, bara arbetsresor och resor till vårdinrättningar är tillåtna. Museer och biografer håller stängt. Restauranger och barer stänger klockan 18. Även sportevenemang ställs in, inklusive serie A-matcher i fotboll. Dekretet gäller fram till den 3 april. Premiärministern sa att han är fullt medveten om ansvaret och allvaret i de här åtgärderna. "Men jag är beredd att agera ännu mer bestämt för att skydda de allra svagaste," sa han. Förutom marknadsreaktionerna som fick världens börser att rasa igår, så orsakade virusepidemin också upplopp på ett 20-tal fängelser i Italien. För att minska smittrisken har de intagnas besök ställts in, det har lett till oro och på tre olika fängelser har intagna brutit sig in på sjukvårdsavdelningar och stulit mediciner. Sex intagna har dött efter att de har tagit överdoser, rapporterar italienska medier. SR 200309.
Ett redan svajigt Italien sätts i gungning. Italien är det land i Europa som hittills drabbats hårdast av det nya coronaviruset. Antalet smittade är nu över 9000 och dödligheten är högre än i andra länder. Italien är också det land av de stora ekonomierna i Europa, som är mest känsligt för en ekonomisk nedgång. Italien har inte helt återhämtat sig från finanskrisen 2008. Bankerna är fortfarande tyngda av så kallade dåliga lån, tillväxten har gått från svag till obefintlig under flera år och statsskulden är skyhög - det är bara Grekland som slår Italien i EU. Regeringen i Rom har därför ett mycket begränsat utrymme för att med hjälp av olika statliga stimulanser hejda ett fall i ekonomin. När nu hela landet sätts i karantän påverkas alla näringsgrenar; från tillverkning och handeln med industriprodukter till den stora turistbranschen. Företrädare för den senare räknar med att antalet turister minskar med flera miljoner i år. De drastiska åtgärderna - människor uppmanas att stanna hemma i så stor utsträckning som möjligt - gör nu att sysselsättning och inkomster påverkas och att den italienska staten får in mindre i skatteinkomster. Nästa fråga är hur länder som är beroende av italienska insatsvaror kommer att drabbas. Tysk, fransk och svensk exportindustri är beroende av italienska komponenter. Nu sprids viruset i samtliga europeiska länder, om än i olika omfattning. Det som sker i dag i Italien går inte att utesluta att det sker framöver någon annanstans i EU. Det gör att viruset är, förutom ett hot mot hälsa och ekonomi, även en stor utmaning för hela det europeiska samarbetet. SR 200310.

EU: 25 miljarder euro i corona-stöd. EU-länderna ska arbeta tillsammans och ha daglig kontakt för att hantera och stoppa Coronaviruset. Samtidigt utlovas omfattande ekonomiskt stöd. "Vi måste arbeta tillsammans och arbeta snabbt," sa Charles Michel efter den hastigt sammankallade videokonferensen med EU:s stats- och regeringschefer. Alla EU-länder är nu drabbade av Coronaviruset och antalet smittade ökar timme för timme. Fokus ligger nu främst på att stoppa spridningen av viruset. Ländernas hälsomistrar ska börja ha dagliga samtal på telefon för att samordna sig och utbyta information. För att komma tillrätta med brist på medicinsk utrustning får EU-kommissionen i uppdrag att föreslå åtgärder. Kommissionen ska också fortsätta de EU-gemensamma upphandlingarna som redan har påbörjats. Man ska också snabbt skapa en Corona-investeringsfond som ska uppgå till 25 miljarder euro. Pengar som ska gå till sjukvård och ekonomiskt stöd till berörda. Samtidigt ska EU-kommissionen som granskar EU-ländernas ekonomier ge flexibilitet när det gäller EU:s budget och skuldregler liksom reglerna för statsstöd så att medlemsländerna ska kunna ge stöd till sina ekonomier och bolag för att minska de negativa ekonomiska konsekvenserna. "De företag som behöver ska få statsstöd," sa von der Leyen. Hon ska också komma med riktlinjer till euroländernas finansministrar som träffas på måndag. SR 200310.

Tusentals migranter fast mellan Turkiet och Grekland. På gränsen mellan Turkiet och Grekland är tusentals migranter fast i ingenmansland mellan de två gränserna sedan de försökt att ta sig till Europa. Det är människor som blivit brickor i ett politiskt spel. Spelet om Europas gränser. Flera tusen befinner sig i ingenmansland, men dit får inte vi tillträde. Överallt vakar poliser. De fotar oss, följer oss, stoppar oss och när vi intervjuar en marockan säger dom att det är förbjudet. En kvinnlig polis avbryter intervjun. Hon säger att det råder sändningsförbud sedan i går, att journalister inte får komma nära gränsövergången - särskilt inte utländska journalister. Men vi ser ändå hundratals människor som försöker ta sig över gränsen, även om det sägs att Turkiet inte tillåter några nya migranter att komma hit - vilket styrks av alla vägspärrar. 16-årige Obey Rahimi från Afghanistan kom hit direkt när president Erdogan sa att gränsen till Europa skulle öppnas. "Jag gick i skolan när min lärare berättade att Turkiet öppnar sina gränser och sa gå, gå, du måste försöka nu. Vi vet inte hur länge det kommer att vara, men nu är vi fast här. Det är verkligen illa, vi har varit vid gränsen i 11 dygn men har inte lyckats ta oss in i Grekland på grund av all tårgas som de skjuter mot oss. Det är brist på mat, det är kallt och vi hade hoppats på att få hjälp men det finns ingen hjälp att få" säger Obey. Och att återvända är inget alternativ säger han. "Vi har ingen chans att åka tillbaka till Istanbul. Några vänner försökte återvända men de togs till ett ställe vid floden där de tvingades försöka ta sig över så vi har inget val, vi måste stanna här." Vi träffar mest unga män. De är från Afghanistan, Irak, Eritrea, Somalia, Marocko, Algeriet och Syrien. Kvinnorna och barnen är kvar i ingenmansland sägs det medan männen provianterar. Hela tiden övervakade av polis. En kvinna från Marocko är nära att ge upp men kan inte återvända till Istanbul, får inte för den turkiska polisen säger hon.För mycket problem, jag vill ta mig till Grekland för att ta mig vidare i Europa." Hon säger att hon lider med barnen som fryser om natten och som plågas av tårgas. Hon säger som de flesta andra här att de drömmer om ett bättre liv. De ser Europa som en dröm. De flesta kommer inte direkt från krigen utan har bott flera år i Turkiet men i Europa kan vi få tillbaka våra liv säger dom. Men kvinnan säger att hon ändå inte har några problem att återvända till Istanbul om hon skulle tvingas. "Nej det är inga problem, jag kan stanna. Då kan jag bara försöka ta nästa tillfälle att ta mig till Europa." SR 200311.

Turkiet bussar tillbaka flyktingar från gränsen mot Grekland. Allt färre flyktingar försöker ta sig över gränsen mellan Turkiet och Grekland, rapporterar New York Times. Samtidigt döms tre människosmugglare till 125 års fängelse för att ha varit ansvariga för treårige Alan Kurdis död, pojken som blev symbol för flyktingvågen. Turkiet tycks rulla tillbaka sin senaste flykting- och migrantstrategi, som för ett par veckor sedan överraskade Grekland och EU. Migranter som förgäves väntat på att få söka asyl i Grekland har börjat bussas tillbaka till Istanbul, enligt vittnen. Grekiska myndigheter säger att antalet försök att korsa gränsen har rasat från flera tusen varje dag till ett par hundra, och i fredags lyckades ingen ta sig över, rapporterar New York Times. DN 200315.

Andreas Liljeheden: EU tar till drastiska åtgärder. EU tar till drastiska åtgärder för att dämpa spridningen av Coronaviruset. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen föreslår stopp för resor in och ut ur EU och Schengen. "Vi föreslår ett tillfälligt stop för icke nödvändiga resor," sa Ursula von der Leyen efter en videokonferens med G7-länderna. Det drastiska beskedet handlar i grund och botten om att dämpa spridningen av viruset så att sjukvården får möjlighet att ta hand om smittade samtidigt som gränserna inom EU kan förbli öppna för varor på EU:s inre marknad, inte minst när det gäller medicinsk utrustning. Reseförbudet föreslås gälla tillfälligt i 30 dagar. Det ska omfatta EU samt icke-EU-länder i Schengenområdet, det vill säga Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein. Det införs heller inga resebegränsningar för britter. Undantag ska också gälla för EU-medborgare som reser hem liksom för läkare och medicinsk personal och de som pendlar över gränserna i sitt arbete. Beskedet kommer efter att flera länder inom EU och Schengen infört skilda åtgärder, däribland egna reseförbud vilket Kommissionen kritiserat. Ursula von der Leyen uppmanade idag återigen EU-länderna att samarbeta mer. "Vi måste koordinera våra åtgärder för att undvika negativa påverkan för våra medborgare, ekonomier och värdekedjor," sa von der Leyen. EU:s ledare väntas godkänna reseförbudet på ett extrainkallat telefon-toppmöte imorgon. SR 200317.

Bitcoin rasar efter Coronautbrottet. Kryptovalutan Bitcoin har kallats "det nya guldet" som skulle stå stadigt i värde - men i takt med börsraset har valutan tappat rejält de senaste veckorna. Det är inte bara börserna som rasat de senaste veckorna – kryptovalutan Bitcoin har förlorat 40% av sitt värde sedan mitten av februari. "Det kom som en chock," säger Carl Skantz, som investerat i Bitcoin. Valutan har av sina förespråkare kallats "det nya guldet", för att den skulle stå stadigt när resten av marknaden rasar. Men så har det alltså inte blivit. "Det är lite den tesen, att Bitcoin skulle fungera som guld, som testas nu. Och än så länge verkar det inte vara så," säger Ludvig Öberg, Bitcoinexpert. SR 200317.

Resor till EU stoppas. EU:s stats- och regeringschefer har enats om att stoppa alla resor till EU under 30 dagar. Förbudet gäller resenärer som inte är medborgare i EU, rapporterar AFP. Förbudet gäller även icke-nödvändiga resor till Sverige, bekräftade inrikesminister Mikael Damberg (S) vid en presskonferens på tisdagskvällen. Det tillfälliga inreseförbudet föreslogs av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i måndags. "För att begränsa spridningen globalt har vi enats om att införa ett koordinerat tillfälligt inreseförbud i 30 dagar, grundat på EU-kommissionens förslag," säger Charles Michel, EU:s permanente rådsordförande, på en presskonferens. SR 200317.

Fler döda i Italien än Kina. Italien har nu passerat Kina i antalet döda i coronapeidemin. Militären kör i långa konvojer för att frakta bort kroppar från sjukhusen. Motormuller från en oändlig rad av långsamt rullande militärfordon dominerar just nu gatorna i Bergamo i Lombardiet. Lasten är kroppar från stadens olika sjukhus, som själva inte längre hinner eller mäktar med att ta hand om alla döda. Det blir bara värre i Italien - det senaste dygnet steg antalet coronadöda till 3 405 - och det är 150 fler än Kinas sammanlagda, officiella, dödssiffra. Detta trots att Kinas befolkning är 20 gånger större än Italiens. 87 procent av de hittills drygt 3 400 avlidna italienarna är över 70 år, och har i många fall haft flera svåra underliggande sjukdomar. Många spekulerar i skälen till Italiens ohyggliga rekord: landet har världens andra äldsta befolkning, och - en del italienare följer fortfarande inte coronarestriktionerna, vill - enligt kritiker - inte ta situationen på fullt allvar. En kinesisk Röda Korsgrupp på plats i Milano för att hjälpa till, säger sig vara chockerad över att se så många människor ute på gator och torg, på hotell och restauranger. En tysk virolog menar dock att en allt större delförklaring nu är att den italienska sjukvården på en del platser helt kollapsat. Sjuksköterskan Daniela Confalonieri i Milano, säger att Lombardiet inte längre har kontroll över situationen, att smittan sprids oerhört fort, och att man inte längre ens räknar sina döda. SR 200320.

Coronakrisen i Italien: 24 läkare döda av viruset. Den italienska sjukvården befinner sig i kris - inte mindre än 24 läkare har dött i landet de senaste två veckorna. Det är fler än dubbelt så många bland sjukvårdspersonalen som har smittats, jämfört med under epidemin i Kina. Nio procent av de som smittats av Coronaviruset i Italien hör till sjukvårdspersonalen. Dessutom har 24 läkare dött sen den 12 mars. Den italienska läkarfederationen har publicerat namnen på sin hemsida och där framgår att den yngste blev 57 år gammal. Flera av läkarna hade inte testats för Covid-19, men de allra flesta har jobbat som läkare i Lombardiet, den region där smittan är mest utbredd. Siffror från det italienska civilförsvaret visar att det är mer än dubbelt så många bland sjukvårdspersonalen i Italien som har smittats, jämfört med under epidemin i Kina. Sjukvårdsstiftelsen Gimbe uppmanar nu samtliga regioner att testa all sjukvårdspersonal, framför allt de som gör hembesök. Risken är stor att läkare omedvetet sprider smittan. I den mindre kommunen Alzano Lombardo utanför Bergamo, i Lombardiets värst drabbade, så kallade röda zon, finns journalisten Francesca Borri. Hon säger på telefon till Ekot att mer eller mindre "alla" är smittade där. "Man får tänka två gånger innan man går till sjukhuset, för alla läkare och sjuksköterskor är smittade," säger hon. Personalen saknar skyddskläder och ansiktsmasker, och under senare tid har även syrgas saknats, fortsätter Francesca Borri. "Många sjuka håller sig hemma och tar bara febernedsättande tabletter." SR 200324.

Plague almost wiped out the Italian village of Nembro. Death has returned with Covid-19. Nembro, a small village east of Bergamo in the country’s Lombardy region, risks going from being a headline to going down in history as a town with the highest percentage of victims in the country’s coronavirus outbreak. History has a tendency to repeat itself – the 1630 plague wiped out nearly three-quarters of the town's 2,700 inhabitants. Only 744 lived to tell the tale. Last year, 120 people died in Nembro, an average of 10 a month. Recently, 70 died injust 12 days. SCMP 200324.
Italiensk stad stoppade smittan på två veckor. På två veckor lyckades den italienska staden Vò Euganeo, med 3 300 invånare, få stopp på coronavirussmittan. "Det har försvunnit helt och hållet. Inga nya fall sedan mitten av mars," säger borgmästare Giuliano Martini till SvD. Två dagar efter det första dödsfallet beslutades att hela staden skulle isoleras och att varenda invånare skulle sitta karantän. Allt utom mataffärer och apotek stängdes. Alla medborgare testades också för coronaviruset två gånger. Första testet visade att 89 var smittade – men bara 35 insjuknade. Efter nio dagar visade en andra testning att sex personer fortfarande bar på smittan. De blev kvar i ytterligare karantän i fjorton dagar. Omni 200326.
Tegnell tror inte på isolerat Stockholm: "Komplicerat". Statsepidemiologen Anders Tegnell tror inte att det skulle vara effektivt att sätta Stockholm i karantän som läget är nu, säger han till Expressen. "Det skulle vara väldigt komplicerat, ha väldigt mycket negativa effekter och väldigt tveksamma positiva effekter." Tegnell menar att antalet döda i Stockholm speglar en smittspridning som skett för ett par veckor sen, och att det därför är helt fel att rikta åtgärderna efter antalet dödsfall. Tidigare i dag rapporterade Aftonbladet att det pågår politiska samtal om hur en isolering av Stockholm skulle kunna gå till. Under dagens pressträff sa Tegnell att Folkhälsomyndigheten inte deltar i några sådana diskussioner. Omni 200326.
Ytterligare sex patienter i Stockholm döda i covid-19. Ytterligare sex personer i Stockholm har dött till följd av coronaviruset, enligt ett pressmeddelande från regionen. Det gör att det totala antalet döda i Stockholm nu är 43. Regionen konstaterar också 146 nya smittfall. 69 patienter vårdas på intensivvårdavdelning och 333 patienter vårdas på andra typer av avdelningar. Enligt Aftonbladet har Region Sörmland rapporterat tre nya dödsfall under dagen. Omni 200326.
Läkare i Stockholm: Hur ska vi orka detta i flera veckor? Anställda på flera sjukhus i Stockholm vittnar om en allt mer pressad situation, då antalet patienter med covid-19 ökar samtidigt som stora delar av personalen är hemma i sjukdom. Det skriver Dagens Nyheter. En läkare beskriver situationen som ett maratonlopp, där man ännu inte har passerat vätskekontrollen. "Det som oroar mig är hur vi ska orka hålla på i flera veckor till," säger läkaren till DN. Flera anställda är även kritiska till att flödet av patienter är ojämnt fördelat mellan stadens sjukhus. Till Nya Karolinskas intensivakut kommer till exempel bara patienter på remiss, eller de som har en specifik diagnos. Omni 200326.

Utrikesbyrån: "Så spreds smittan i Italien". Coronasmittan har fått ett starkt fäste i Italien. Men hur kunde det gå så illa? Det hela startade med två kinesiska turister och en 38-åring som kallas patient 1. Se klippet om första fasen i smittspridningen i Italien. svt 200326.

Dödssiffran stiger i Europa. I italiensk tv diskuteras hur olika restriktioner fungerat mot virusutbrottet. Det är det värst drabbade landet i världen enligt officiella siffror med över 8000 avlidna. Men läget ser ut att ha stabiliserats de senaste dagarna. Samtidigt varnar forskare för att mörkertalet över antalet smittade är mycket stort och att södra Italien nu kan drabbas hårdare när sjukhusen inte har tillräcklig kapacitet. På ön Sicilien ropar drönare ut budskapet om att hålla sig inomhus. Spanien är näst värst drabbat i världen med över 4800 döda. Över 760 personer har avlidit på ett dygn, enligt siffror idag. Spansk tv visar överfulla sjukhuskorridorer med patienter i sängar och stolar. På vissa håll är vården nära en kollaps. Det nationella nödläget innebär mer restriktioner efter beslut i kongressen den här veckan. I Frankrike varnar premiärminister Edouard Philippe för att situationen kommer att förvärras enormt. Myndigheterna befarar att dödssiffran kommer att stiga kraftigt när man hittar ensamma äldre avlidna i olika boenden. Hittills har över 1600 personer rapporterats döda. Snabbtåg har börjat förflytta patienter över landet. Det finns samtidigt många frågetecken kring hur en 16-årig flickan som ska ha varit fullt frisk avled efter en vecka med covid-19 efter lätt hosta. SR 200327.

Boris Johnson och hälsominister Hancock är coronasmittade. Både den brittiske premiärministern Boris Johnson och hälsominister Matt Hancock har nu testats positiva och har satt sig i karantän för att jobba hemifrån. Båda uppges ha lindriga symptom och kan fortsätta sina uppdrag för tillfället. Han har nu satt sig i karantän i premiärministerlägenheten i Downing Street 10, men understryker att han kan fortsätta sitt jobb som premiärminister. "Tack vare modern teknik kan jag fortsätta träffa mina rådgivare och leda arbetet mot coronaviruset," säger Boris Johnson. Under det senaste dygnet har 181 nya coronarelaterade dödsfall registrerats i Storbritannien. En ökning med 31 procent sedan igår. Det totala dödstalet ligger nu på 759. SR 200327.

Nästan tusen döda på ett dygn i Italien. Antalet döda i covid-19 i Italien har stigit med 969 personer det senaste dygnet, enligt italienska myndigheter. Totalt har nu 9 134 personer avlidit. Det är den högsta enskilda siffran sedan coronautbrottet startade. Över 66 000 människor har smittats av coronaviruset och av dem har strax över 10 000 personer friskförklarats. SR 200327.

Coronasmittad 101-åring frisk: "Han har sett allt". En 101-årig man som smittats av coronaviruset har nu blivit friskförklarad och skrivits ut från sjukhuset i Rimini i nordöstra Italien, rapporterar lokala medier. När mannen, som kallas "Herr P" i medierna, föddes härjade spanska sjukan i världen. Stadens borgmästare Gloria Lisi säger till Rimini Today att alla kan känna hopp när man hör en sådan här historia. "Under 101 år har han sett allt: krig, hunger, smärta, framsteg, kris och uppståndelse," säger hon. Omni 200328.

Nordmakedonien har blivit Natos 30:e medlemsnation. Nordmakedonien är nu formellt medlem i Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato, skriver AFP. Nationen blir därmed den 30:e medlemmen i den 70-åriga organisationen, efter en process som pågått i flera år - bland annat på grund av att Grekland motsatt sig medlemskapet på grund av landets tidigare namn. Landets förra namn var formellt Den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien. Detta ändrades formellt till Nordmakedonien i februari förra året. Omni 200328.

Special Report: Five days of worship that set a virus time bomb in France. From the stage of an evangelical superchurch, the leader of the gospel choir kicked off an evening of prayer and preaching: "We’re going to celebrate the Lord! Are you feeling the joy tonight?" "Yes!" shouted the hundreds gathered at the Christian Open Door church on Feb. 18. Some of them had traveled thousands of miles to take part in the week-long gathering in Mulhouse, a city of 100,000 on France’s borders with Germany and Switzerland. For many members of this globe-spanning flock, the annual celebration is the high point of the church calendar. This time, someone in the congregation was carrying the coronavirus. The prayer meeting kicked off the biggest cluster of COVID-19 in France - one of northern Europe’s hardest-hit countries - to date, local government said. Around 2,500 confirmed cases have been linked to it. Worshippers at the church have unwittingly taken the disease caused by the virus home to the West African state of Burkina Faso, to the Mediterranean island of Corsica, to Guyana in Latin America, to Switzerland, to a French nuclear power plant, and into the workshops of one of Europe’s biggest automakers. Weeks later, Germany partially closed its border with France, suspending a free-movement pact that has been in place for the past 25 years. The church cluster was a key factor, two people familiar with the German decision told Reuters. Church officials told Reuters that 17 members of the congregation have since died of complications linked to the disease. Reuters 200330.

Kritiserat undantagstillstånd godkänns i Ungern. Med 137 röster mot 53 har Ungerns parlament godkänt det omtalade lagförslag som ger regeringen förstärkta befogenheter. Kritiker menar att regeringen använder coronakrisen för att ytterligare stärka sitt grepp om makten. Beslutet ger landets premiärminister Viktor Orbán möjlighet att regera genom dekret - vilket innebär att han utan godkännande av parlamentet kommer kunna driva igenom lagar. Lagförslaget som förklarar nationellt nödläge röstades igenom med klar majoritet av det ungerska parlamentet där premiärminister Orbán kontrollerar två tredjedelar av mandaten. Det nationella nödläget, som är en form av undantagstillstånd, träder i kraft vid midnatt. Tidigare har det bara kunnat förlängas två veckor i taget med parlamentets tillstånd, men nu tas den bortre gränsen för undantagstillståndet bort. Just det gjorde att oppositionen förra veckan försökte stoppa initiativet, men man lyckades bara tillfälligt - premiärminister Orbán kommer nu att regera genom dekret så länge han anser det vara nödvändigt. Dessutom införs en lag som gör det straffbart med fängelse för de som sprider falska eller förvrängda fakta som anses störa arbetet mot smittspridningen eller sprider panik hos allmänheten. Det tolkas av oberoende journalister som ett försök att tysta kritiska röster. Åtgärderna strider mot konstitutionen och står inte i proportion till coronahotet, enligt människorättsorganisationer som anser att det bara är ytterligare ett steg i Orbáns försök att koncentrera makten kring sig själv. Ungern har några hundra fall av bekräftad coronasmitta och ett drygt dussin döda. Regeringen säger att lagen är nödvändig för att bekämpa coronaviruset, och att längden på det nationella nödläget begränsas på ett naturligt sätt av hur länge epidemin pågår. Justitieministern Judith Varga säger dessutom att parlamentet har möjlighet att upphäva det nationella nödläget, men den ungerska civilrättsorganisationen HCLU, som gått igenom lagförslaget i sin helhet, kallar det i ett mejl till Ekot för en lögn. SR 200330.

Flyktingläger i Grekland sätts i karantän. I Grekland har nu ett första flyktingläger satts i karantän, efter att 20 asylsökande testats positiva med coronaviruset. Testerna har utförts efter att en kvinna från lägret upptäckts smittad i samband med sin förlossning. Varken hon eller de övriga har uppvisat symptom. itsona-lägret sätts i karantän i 14 dagar. Både FN, biståndsorganisationer och Europaparlamentariker varnar för konsekvenserna om covid-19 drabbar de tätt boende i lägren och har krävt evakueringar och omplaceringar. SR 200402.

EU-domstol fäller länder som inte tog emot flyktingar. Ungern, Polen och Tjeckien bröt mot EU:s regler när de vägrade ta emot asylsökande under flyktingkrisen. Det slog EU-domstolen fast idag. Under flyktingkrisen, hösten 2015, beslutade EU-länderna att avlasta Grekland och Italien genom att tillfälligt omfördela 120 000 asylsökande från de länderna. Polen, Ungern och Tjeckien vägrade. Och bröt därmed mot EU:s lagar och regler, enligt en dom från EU-domstolen som kom idag. De argument som länderna fört fram, att omfördelade flyktingar skulle utgöra ett hot mot deras säkert, lag och ordning är inte giltigt enligt domstolen. EU-domstolen avslog också ländernas argument att det fanns formella fel i beslutet i sig. Domen kan leda till dryga böter, om EU-kommissionen väljer att gå den vägen. Men troligtvis kommer Kommissionen avvakta och inte agera innan man lägger fram förslaget om en ny migrationspakt, det vill säga ett nytt gemensamt asylsystem. Ett förslag som väntas efter påsk. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa på en presskonferens här i Bryssel idag att domen mot länderna ger vägledning inför det förslaget. "Domen är viktig. Den refererar till det som varit men den ger vägledning för framtiden. Domstolen är väldigt tydlig med vilket ansvar medlemsländerna har. Vi jobbar nu med förslaget om migrationspakt, som kommer efter påsk. Domstolen är väldigt tydlig med vilket ansvar medlemsländerna har," sa von der Leyen. I förslaget om ny migrationspakt, som alltså kommer om några veckor, väntas dock ingen tvingande omfördelning av flyktingar. Däremot har den ansvariga kommissionären, Ylva Johansson, pratat om tvingande solidaritet. Vilket skulle kunna innebära att länder som Ungern, Polen och Tjeckien tillåts bidra på andra sätt, tex med pengar eller andra resurser till de EU-länder som faktiskt tar emot asylsökande. SR 200402.

Växande kritik mot undantagslagar i Ungern. Nu växer kritiken inom EU mot Ungerns premiärminister Viktor Orbán. EU:s ordförande Ursula von der Leyen fördömde idag för första gången undantagslagarna i Ungern och hon fick i eftermiddag stöd av statsminister Stefan Löfven. Nu kräver också partiledarna för tretton konservativa och kristdemokratiska partier att det ungerska regeringspartiet Fidesz kastas ut ur partifamiljen EPP. "Vi står upp för grundläggande rättsstatliga principer, demokrati och yttrandefrihet, och Viktor Orbán har valt en annan väg. Jag förväntar mig att man klarar av att agera nu," säger Tomas Tobé, EU-parlamentariker för Moderaterna. För ett år sedan blev Viktor Orbáns parti Fidesz suspenderat från den kristdemokratiska partigruppen EPP, men nu är det dags att ta ännu ett steg och kasta ut partiet, anser alltså Tobé. Den här gången står även flera partier i i Syd- och Östeuropa bakom kravet. "Vi har stöd från Greklands premiärminister, vi har fått nytt stöd från Tjeckien och Slovakien. Så det här är ett brett initiativ och vi förväntar oss nu att EPP:s ordförande Donald Tusk tar initiativ till att Fidesz utesluts", säger Tobé. Det var i måndags som det ungerska parlamentet klubbade igenom undantagslagar som ger regeringen oinskränkt makt att regera via dekret på obestämd tid. Idag kritiserade också för första gången EU-kommisionens ordförande Ursula von der leyen Ungern: "Jag är oroad över att en del restriktiva åtgärder i EU-länderna går alltför långt, till exempel i Ungern." Sveriges statsminister Stefan Löfven gav i sin tur Ursula von der Leyen sitt fulla stöd. "Vi måste stå upp för våra värderingar. det är ingen tvekan om det. Många länder kommer att ha fattat lite udda beslut, på grund av att det är en sån unik situation, men det får inte innebära att man tummar på demokratin och grundläggande värderingar," sa Stefan Löfven. Idag har 13 EU-länder, bland dom Sverige, i ett brev varnat för att demokratiska fri- och rättigheter nu åsidosätts i kampen mot coronaviruset. Under eftermiddagen har fler länder anslutit sig, bland annat de tre baltiska staterna. SR 200402.

Keir Starmer blir Labours nya ledare. Den 57-årige Keir Starmer blir ny partiledare för det brittiska Labourpartiet. Han var tidigare partiets talesperson i brexitfrågor och vann medlemsomröstningen med klar marginal och efterträder nu Jeremy Corbyn som partiledare. Starmer väljs mitt under den pågående coronakrisen i Storbritannien och det märktes i hans segertal. Keir Starmer vill nu ena det splittrade partiet men ändå behålla mycket av den vänsterpolitik som företrädaren Corbyn stod för, bland annat förstatligande av till exempel järnvägen och energiföretagen och skattehöjningar för de rikaste. Han bad i sitt segertal också, å partiets vägnar, om ursäkt för den tidigare partiledningens agerande för att få bort antisemitiska yttringar i i Labour. "Jag ska utrota det giftet ur partiet från rötterna," lovade Keir Starmer. Labourpartiet led ju ett svidande nederlag i det senaste valet i december och har nu förlorat fyra parlamentsval i rad och inte bildat regering sen 2010. Starmers främsta målsättning blir nu att ändra på den saken. SR 200404.

EU ska hjälpa Grekland att evakuera asylsökande. itet, sjukvårdsutrustning, medicinsk personal och sjukhusplatser, enligt migrationskommissionären. På de grekiska öarna lever över 40 000 asylsökande i lägren. Sedan många veckor har åtta EU-länder redan sagt sig beredda att ta emot cirka 1 600 ensamkommande barn och ungdomar och den omflyttningen ska nu börja bli verklighet. "Ungdomarna och barnen är identifierade och åldersbestämda och de förflyttas nu till ett transitcenter för att sedan kunna föras vidare till andra medlemsländer. Jag kan inte säga när det sista av barnen har förflyttats, men det första sker nu före påsk," säger Ylva Johansson. Luxemburg blir det första mottagarlandet. Ylva Johansson står fast vid att hon efter påsk kommer att kunna lägga fram sina förslag till en ny gemensam asyl- och migrationspolitik för EU-länderna. Hon är nöjd med att EU-domstolen i torsdags slog fast att Polen, Tjeckien och Ungern gjorde fel, när de vägrade att ta emot asylsökande, som tillfälligt omfördelades från Grekland och Italien under migrationskrisen 2015. "Det här är ju för mig ett väldigt viktigt besked inför de nya lagförslag om migration och asyl, som jag snart ska lägga fram, att veta att domstolens bedömning är att i EU-fördraget finns ytterst den möjligheten i ett krisläge," säger Ylva Johansson. SR 200405.

Italien planerar för nästa fas: "Svåra månader". Italiens hälsominister Roberto Speranza säger att man börjat skissa på hur nästa fas i coronavirusepidemin i landet kan se ut. Enligt honom är målet att skapa förutsättningar att kunna leva med viruset tills ett vaccin utvecklats, skriver Reuters. När antalet dödsfall om dagen nu börjat sjunka i Italien, hoppas regeringen att epidemin nått en kulmen. Fas två skulle bland annat innebära lättnader i de hårda restriktioner som infördes för en månad sedan, samtidigt som social distansering och ansiktsmasker kommer fortsätta behövas ett bra tag framöver. "De kommande månaderna kommer bli svåra," säger Roberto Speranza. Omni 200405.

Två miljoner kan dö om viruset får fäste i Indien. Enligt de officiella siffrorna ser Indien ut att ha lyckats relativt väl med att hejda coronavirusets framfart på ett tidigt stadium. Men bakom de låga siffrorna döljer sig troligen ett stort mörkertal och flera experter tror att landet de kommande månaderna kommer att drabbas hårt av viruset, skriver Vox i ett längre reportage. Förutom att vara världen näst mest folkrika land är Indien med dess många till stor del självstyrande provinser svåradministrerat vilket gör smittspårning mycket komplicerad. På många håll har också invånarna än så länge inte hörsammat de hårda reglerna om utegångsförbud. "Om de nuvarande kurvorna går att lita på räknar vid med att mellan en och två miljoner indier dör inom ett år," säger läkaren SP Kalantri. Omni 200405.

EU-länderna överens om enormt coronakrispaket på 540 miljarder euro. Efter tuffa förhandlingar kunde EU:s finansministrar tillslut enas ett rekordstort stimulanspaket på flera tusen miljarder kronor för att möta den ekonomiska krisen som följer av Coronautbrottet. Men trots uppgörelsen är EU-länderna oense om vad de kommit överens om. Och den svåraste frågan skjuts på framtiden. Det blev tredje gången gillt för EU:s finansministrar. Efter tre möten med svåra förhandlingar nåddes tillslut en uppgörelse om ett stödpaket på 540 miljarder euro, nästan 6 000 miljarder kronor. Ett djärvt och ambitiöst paket, enligt eurogruppens ordförande Mario Centeno. "Detta hade varit otänkbart för bara några veckor sedan," sa Centeno om stödet som ska fördelas på arbetare som riskerar att förlora jobben och till företag och länder som drabbats hårt av coronautbrottet. Men även om man nu fått till en viktig uppgörelse så har förhandlingarna visat på djupa sprickor mellan länderna, särskilt mellan det fattigare Syd och det rikare Nord. Sydländerna med Italien och Spanien i spetsen ville se mer solidaritet i form av obligationer där länder går i borgen för varandras skulder, vilket Tyskland, Nederländerna och flera andra säger blankt nej till eftersom de är rädda att det ska leda till minskad budget- och skulddisciplin. Lösningen där blev en typisk EU-kompromiss. Man skjuter den svåra och splittrande frågan på framtiden genom att be stats- och regeringscheferna att diskutera en återhämtningsfond där man bland annat ska titta på innovativa finansiella instrument. Ett språkbruk som Italien och Spanien tolkar som euroobligationer. Vilket Tyskland och Nederländerna absolut inte gör. Och det gör inte heller Sverige. "En del kommer tolka det som att det ska vara eurobonds, men så kommer vi inte tolka det," säger finansminister Magdalena Andersson. Magdalena Andersson kallar det ändå en bra uppgörelse även om regeringen generellt inte gillar när EU ger sig in på arbetsmarknadsområdet som är fallet med stödet till arbetare. Det är också det stödet som Sverige är med och finansierar genom att ställa ut en garanti på en miljard kronor. SR 200410.

Dramatisk coronautveckling i Storbritannien. Samtidigt som Storbritanniens premiärminister Boris Johnsons hälsotillstånd långsamt förbättras har landet fortsatt stora problem med coronautbrottet. För tredje dagen i rad har mycket höga dödstal, upp mot 1000 döda per dygn, registrerats. Inte ens hårt drabbade Italien och Spanien har haft så höga antal registrerade döda av coronasmittan under ett dygn. Regeringen och dess rådgivare försöker hitta ljusglimtar men samtidigt varnar man för höga dödstal i veckor framöver. Ytterligare stigande dödstal i Storbritannien är att räkna med i ytterligare två veckor, minst. Det var den brittiska regeringens chefsrådgivare Patrick Vallances dystra bedömning häromdagen. Och det kan ta ännu längre tid innan det börjar vända eftersom antalet coronasjuka som skrivs in på intensivvårdsavdelningarna på brittiska sjukhus ännu inte gått ned ordentligt. 980 döda i covid-19 på ett dygn under fredagen, 953 i torsdags, och det endast dödsfall som registrerats på brittiska sjukhus. De på till exempel äldreboenden är inte, till skillnad från i Frankrike, med i den statistiken och idag väntas den totala siffran för dödsfall på sjukhus i coronasmittan närma sig 10 000 här i Storbritannien utan en vändning i sikte. Regeringen lyfter dock fram som ljusglimtar att hastigheten i ökningen av nya smittofall åtminstone har gått ned och att antalet nya sjukhusinskrivningar i huvudstaden London börjat gå ner något. SR 200411.

Johnson har lämnat sjukhuset: "Kunde gått hur som helst". Efter nästan en vecka på sjukhus och flera dygns intensivvård har idag den brittiske premiärministern Boris Johnson skrivits ut från det sjukhus i centrala London där han vårdats. Detta samtidigt som dödstalet i coronautbrottet i Storbritannien nu ligger över 10 000. Under eftermiddagen lämnade Johnson en hälsning i sociala medier där han berättade att han lämnat sjukhuset och att NHS, den brittiska sjukvården, räddat hans liv. "Det är inget snack om den saken. Det är svårt att uttrycka min tacksamhet," sa Johnson. Längre fram i sitt tal tackade han också specifikt personalen på St. Thomassjukhuset i London där han vårdats. Han namngav särskilt två sjuksköterskor som vakat över honom när det kunde ha gått hur som helst, som Johnson uttryckte saken. Premiärministern kommer dock inte återvända till regeringskansliet omedelbart, utan tills vidare vila upp sig på den tjänstgörande brittiske premiärministerns lantställe Chequers som ligger ca 6 mil nordöst om London. Det var för två och halv vecka sen som det blev känt att Johnson hade smittats av coronaviruset. Han började då jobba i karantän från premiärministerns lägenhet i Downing Street. Men hans hälsotillstånd försämrades och i måndags fördes han till sjukhus. Från och med tisdags kväll fick han sen vård på intensivavdelningen, en avdelning han kunde lämna på skärtorsdagen efter att ha gjort tydliga hälsoframsteg. "På inrådan av läkare kommer premiärministern inte att återvända till arbetet omedelbart," säger regeringskansliet i ett uttalande. Det innebär att utrikesminister Dominic Raab fortsätter att vikariera för Johnson tills vidare. Men för ett land som drabbats mycket hård av coronakrisen är premiärministerns tillfrisknande en positiv signal. Idag passerade Storbritannien 10 000 döda i coronavirusutbrottet i landet. 10 612 coronarelaterade dödsfall har nu registrerats på brittiska sjukhus. Regeringen försöker dock se ljusglimtar i att det finns tendenser till att antalet nya smittofall per dag kanske har nått en platå, likaså att inskrivningar av sjukdomsfall på sjukhus i London stabiliserats. Samtidigt går det talet upp på sjukhus i andra delar av landet. SR 200412.

Högt antal döda skakar Belgien. Spanien och Italien målas ut som de länder som drabbats hårdast av coronautbrottet. Men ser man till antalet drabbade i förhållande till befolkning sticker ett annat land ut: Belgien. "Sett till folkmängd så är det många som har dött, det är oroande. Och sjukvården är väldigt pressad," säger Julie, som är ute och cyklar i det varma påskvädret med sina två barn. Här i Belgien har sammanlagt 3 903 personer avlidit i covid-19, enligt de senaste siffrorna från hälsomyndigheten. Det är fler döda än i Kina, och det i ett land som knappt har 11,5 miljoner invånare. Det ska sägas att det är svårt att göra exakta jämförelser mellan länder då testning av smittade och inrapportering av döda kan variera. Men enligt de siffror som finns tillgängliga är nu Belgien lika hårt drabbat som Italien sett till antalet dödsfall per invånare. Det har gjort att bårhus har blivit överfulla och begravningsbyråer har tvingats hitta reservlösningar. Ändå är restriktionerna inte alls lika hårda här som i andra hårt drabbade länder som Italien, Spanien eller Frankrike. Man kan fortfarande röra sig ganska fritt, gå ut och motionera och handla mat och mediciner. Även om hon är orolig så är Julie glad att hon fortfarande kan gå ut med barnen. Phillippe och Nadia som är ute och promenerar tycker däremot att det borde införas tuffare restriktioner. "Det borde vara obligatoriskt att bära munskydd i mataffärerna och det borde övervakas mer," säger de. Generellt tycker de att regeringen har gjort för lite och agerat för långsamt. Särskilt när det gäller att skydda de äldre. Över 40 procent av dödsfallen har skett på ålderdomshem. Men det finns också positiva delar i den belgiska coronastatistiken. Intagna på sjukhus har stabiliserats. Och i helgen minskade både antalet patienter som får sjukvård och de som vårdas på intensivvårdsavdelningar, vilket var första gången. SR 204013.

Turkiet för flyktingar mot gränsen - kan vara smittade. Greklands regering oroar sig för att Turkiet fortsätter att bussa flyktingar och migranter mot sin gräns, för att dessa sedan ska ta sig över havet till de grekiska öarna och Europa. Uppemot 7 000 syrier sattes i slutet av mars i två veckors coronakarantän i Turkiet och när den tiden löpt ut har många av dem förts till kusten mot Grekland, bekräftar Natalie Gruber på den österrikiska organisationen Josoor. Vanligtvis har personerna blivit avsläppta vid kusten och vissa har blivit tillsagda att de själva ska ordna en båt för att ta sig över till Grekland. Till andra har polisen sagt att de kan få hjälp om de betalar 500 dollar, säger Natalie Gruber. Hon koordinerar hjälpinsatser på distans och talar dagligen med syrier, sedan hon nyligen var tvungen att lämna Turkiet. De som bussats till kusten är i huvudsak syriska flyktingar, som levt länge i Turkiet och som inte vill till Grekland, men polisen har hindrat dem från att återvända till sina nya hem i Turkiet, förklarar den österrikiska biståndsarbetaren. Tidigare i år använde Turkiets president Erdogan migranter som en bricka i sina förhandlingar med EU. Hundratals flyktingar sattes på bussar till landgränsen till Grekland och spädde på spänningen mellan de två länderna och med EU. Grekland har redan närmare 100 000 asylsökande. Nu under den gångna helgen har flera grekiska ministrar uttryckt oro för att Turkiet vill försöka sprida coronaviruset via flyktingar, men Nathalie Gruber tror inte det stämmer. SR 200414.

Värsta ekonomiska läget på 300 år kan vänta britterna. Storbritanniens nedstängning till följd av coronavirusets spridning kan orsaka den värsta recessionen sedan år 1709 i landet. Den varningen kommer nu från organet OBR, som granskar regeringens budget, enligt The Telegraph. Enorma lån och höga arbetslöshetstal tros kunna bidra till att ekonomin krymper med 35 procent. "Det är tuffa tider och mer väntar. Människor måste veta att det finns svårigheter framåt," säger finansminister Rishi Sunak. Tidningen skriver att uppgifterna har fått fart på diskussionerna om när man måste börja lätta på de hårda restriktionerna. Omni 200415.

Studie: Islands aggressiva testande gav resultat. 31 januari, en månad innan Island fick sitt första covid-19-fall, så inledde landet masstester av coronaviruset. Hittills har 36 000 personer, en tiondel av befolkningen, omfattats. I en isländsk studie som presenteras i New England Journal of Medicine framgår att det aggressiva testandet bidragit till att smittan kunnat hejdas genom att smittade personer utan tydliga symtom identifierats och då uppmanats att isolera sig. Hittills har 1 720 fall av coronaviruset registrerats på Island, åtta människor har dött. Omni 200415.

Professor varnar för sex nya virusvågor i Storbritannien. Storbritannien reagerade inte tillräckligt snabbt på coronavirussmittan och kan därför komma att få se Europas högsta andel döda, högre än Italien och Spanien. Det var budskapet från professor Anthony Costello vid University College London under ett videomöte med de brittiska parlamentsledamöterna, rapporterar Sky News. Han varnade också för att Storbritannien kan komma att uppleva minst sex nya vågor av coronavirussmitta innan ett vaccin finns på plats. För att vara förberedda inför dessa vågor anser Costello att Storbritannien måste upprätthålla social distansering, kraftigt utöka antalet tester och hålla riskgrupper och smittade isolerade även sedan samhället öppnats upp. Omni 200417.

Minst 300 000 väntas dö av viruset i Afrika. Minst 300 000 människor i Afrika väntas dö på grund av coronaviruset bara i år enligt en rapport från FN-organet Uneca, skriver Reuters. Siffran gäller ett "bästa-scenario" där omfattande åtgärder sätts in. Om inga åtgärder vidtas kan siffran istället bli 3,3 miljoner. Dessutom väntas 29 miljoner människor i Afrika hamna i extrem fattigdom på grund av viruset. Uneca begär därför ett ekonomiskt bistånd på 100 miljarder dollar "för ett omedelbart säkerhetsnät för hälsa och sociala frågor". Omni 200417.
Om inga åtgärder vidtas kommer över 1,2 miljarder människor att smittas och 3,3 miljoner avlida i sviterna av sjukdomen covid-19, enligt beräkningarna. Många länder har dock redan vidtagit olika slags åtgärder. I bästa fall, om omfattande åtgärder införs på kontinenten, kommer 122,8 miljoner människor smittas och 300 000 personer avlida, enligt rapporten. TT/Omni 200417.

Akut brist på pengar för FN. Från FN-högkvarteret i New York kommer nu larmsignaler om att medlemsländer ställer in sina inbetalningar som en direkt följd av de egna ekonomiska problemen i coronakrisens spår. EU:s FN-ambassadör, svensken Olof Skoog, säger till Ekot att det inte varit så här kritiskt på länge och att den akuta bristen på FN-pengar riskerar att förvärra följderna av den globala coronapandemin även för de rikare länderna. "Vad som hänt är att flera länder hållit inne med sina betalningar till FN och det har ju att göra med, helt säkert i vissa fall, att i många länder är man helt upptagna med att klara av den kris som coronaviruset har lett till. Så inflödet är kritiskt," säger Olof Skoog. Olof Skoog var tills nyligen Sveriges FN-ambassadör, och har efter många års arbete i New York mycket god, och nära, insyn i FN-systemet. Han är nu på allvar orolig för FN:s ekonomi och kassaflöde, en oro han delar med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. "Jag vill säga att det är ganska kritiskt. Generalsekreteraren skrev ett brev för bara några veckor sedan och beskrev den dramatiska ekonomiska situationen för FN just nu, och vädjade till länder att betala in sina avgifter i tid," säger Olof Skoog. Förutom att pengar som går direkt till FN-projekt och FN-organ och deras pågående hjälpinsatser i många fattigare medlemsländer nu uteblir, så drabbas också avgörande insatser till samma länders coronabekämpning. "FN har en fenomenalt viktig uppgift just nu att hjälpa till nu i den här globala krisen kring coronaviruset, förväntningarna på FN är ju enorma," säger Olof Skoog. Det gäller förstås inte alla länder, det råder stora skillnader i olika länders olika behov av FN-hjälp, även i coronatider. "Jag menar att i Sverige och Europa vänder vi oss inte i första hand till FN för hjälp om att hantera coronaviruset, därför att vi har en så stark egen infrastruktur, men i många delar av världen ser det ju helt annorlunda ut. Flera afrikanska länder har inte en enda respirator," säger Olof Skoog. "Och i de delarna av världen kommer man att vända sig till just FN som en första instans för hjälp. Så utgiftssidan blir nu större för FN:s olika delar och därför är det mer kritiskt just nu," säger han. Och alla länder, oavsett utvecklingsnivå, är helt beroende av att FN nu förmår hjälpa där det krävs, menar Olof Skoog, som också säger att de hårt coronadrabbade EU-länderna tycks ha insett vikten av just detta. "Mitt i den enorma utmaning vi har i Europa just nu, så har vi ändå förstått att den här krisen inte är över för oss förrän den är över för andra delar av världen också, och i vissa delar av världen har den ju knappt börjat, säger Olof Skoog. De globala sambanden handlar inte enbart om att bemästra coronavirusets spridning, utan även om den ekonomiska återhämtningen. "Ska vi få igång våra ekonomier igen så är vi ju helt beroende av en globalt fungerande handel och av att folk mår bra i andra delar av världen också," säger EU:s FN-ambassadör Olof Skoog. SR 200425.

EU spår historisk recession. Coronautbrottet innebär en stor chock för ekonomin i hela EU. I en prognos i dag spår kommissionen en tillbakagång av sällan skådat slag. "Det är tydligt att vi gått ini den djupaste recessionen i EU:s historia," sa Paolo Gentilino när han presenterade kommissionens första ekonomiska prognos sedan coronautbrottet startade. Hjulen i den europeiska ekonomin har tvärstannat. Och det kommer innebära en betydligt djupare nedgång än under finanskrisen med kraftigt växande underskott, högre statsskulder och arbetslöshet. EU-kommissionen spår en nedgång i den europeiska ekonomin på 7,4 procent i år. Störst nedgång väntas i Grekland, Spanien och Italien, över 9 procent. För Sverige, som inte stängt ner samhället i lika stor utsträckning som andra länder, är nedgången mindre, men ändå över 6 procent. När allt fler länder nu börjar lätta på sina restriktioner och företag kan öppna igen räknar kommissionen med att återhämtningen ska börja under andra halvåret. Men det kommer ta tid och även om man väntar en kraftig uppgång i ekonomin nästa är, över 6 procent, så kommer det inte vara tillräckligt för att ta igen det som gått förlorat de senaste veckorna. Samtidigt betonas att den här prognosen är högst osäker och beror på coronautbrottets fortsatta utveckling. Kommissionen ser också en risk i att olika EU-länder har drabbats olika hårt, vilket kan leda till ökade klyftor mellan länderna vilket i sin tur kan påverka EU:s inre marknad negativt. Sammantaget en nattsvart bild över det ekonomiska läget i EU. Men kommissionär Paolo Gentiloni försöker ändå hitta ljusglimtar. Han pekade på kommissionens kommande förslag om en återhämtningsplan och stöd i en ny långtidsbudget, som han hoppas ska lindra den negativa utvecklingen. "Genom att arbeta tillsammans med en koordinerad återhämtningsplan kan vi dämpa effekten av krisen och stärka återhämningen," sa Gentiloni. SR 200506.

Brittisk rapport: Svarta löper fyra gånger så stor risk att dö i covid-19. Svarta personer löper drygt fyra gånger så stor risk att dö till följd av covid-19 än vita, visar en ny rapport från den statliga statistikbyrån Office for National Statistics i Storbritannien, enligt Reuters. Även människor med bakgrund i Bangladesh, Pakistan och Indien löper större risk. Skillnaderna kan, enligt rapporten, endast delvis förklaras av socioekonomiska faktorer. Även om ålder, demografi och självupplevd hälsa tas bort som faktorer löpte svarta fortfarande dubbelt så stor risk att dö. "Fasansfullt. Orsakerna till denna avvikelse måste utredas skyndsamt", skriver David Lammy, landets vice justitieminister, på Twitter. Omni 200507.

Romer i en skola i Ungern får skadestånd för skolsegregation. I Ungern har landets högsta domstol i dag avgjort ett uppmärksammat fall där en grupp romer stämt den ungerska staten för att de hölls åtskilda på grund av sin etnicitet under skoltiden. HD går på samma linje som tidigare instanser och dömer ungerska staten att betala skadestånd till de före detta eleverna. Fallet med de romska skolbarnen från Gyöngyöspata har fått stor uppmärksamhet i Ungern. Den ungerska regeringen har inte velat betala ut skadeståndet till de för detta eleverna, som nu är i 20-årsåldern, bland annat med argumentet att det skulle skapa osämja mellan romer och övriga ungrare. Regeringen har anklagat vad man menar är ett nätverk uppbyggt av finansmannen George Soros för att ligga bakom hela rättsprocessen, och lovat att konsultera det ungerska folket i frågan i en nationell folkomröstning, som dock skjutits upp på grund av coronapandemin. Men de 62 eleverna från Gyöngyöspata har nu fått rätt även i högsta instans, de segregerades på grund av sin romska etnicitet när de var små, och fick sämre undervisning. För det ska de få ett skadestånd på totalt drygt 3 miljoner kronor, i snitt drygt 50 000 kronor per person. Ungerska regeringen har hela tiden argumenterat för att det är bättre om skoleleverna kompenseras genom att erbjudas kompletterande utbildning. SR 200512.
Romska skolbarn segregerades i Ungern. SR 200511.

Kritiserade Orbán på nätet - greps. I Ungern har flera personer gripits av polis, misstänkta för att ha spridit allmän oro, efter att de skrivit kritiskt om regeringen på internet. Gripandena har skett inom ramen för landets hårt kritiserade undantagslagar. En video som den ungerska polisen publicerat visar hur en man förs ut ur sitt hus och sätts i en polisbil. 64-åringen ska på nätet ha ifrågasatt att den ungerska regeringen släpper på rörelserestriktionerna och varnat för en andra våg av coronavirus. Mannen ska, utan att nämna Viktor Orbán vid namn men förmodat syftandes på den ungerska premiärministern, ha skrivit "vi vet att du inte bryr dig om vilka som lever och dör här, du är en tyrann, men glöm inte att alla diktatorer faller förr eller senare". 64-åringens hus genomsöktes och datorn konfiskerades, men han släpptes därefter utan brottsmisstankar. Mannen påstår att han fick frågor av polisen om vem han syftade på när han använde ordet diktator. Gripandet på onsdagen skedde inom ramen för det undantagstillstånd som råder i Ungern, där spridandet av lögner eller förvridna sanningar som anses hindra arbetet mot coronpandemin är straffbart med mellan ett och fem års fängelse. För tillfället utreds 86 misstänkta brott av den här typen. Den ungerska polisen skriver på sin webbsajt att man ständigt övervakar internet och vidtar lämpliga åtgärder. Som att ta bort material, och vid allvarliga överträdelser, inleder förundersökningar. Nyligen greps också en person knuten till oppositionspartiet Momentum, efter att han kritiserat regeringens åtgärder för att skicka hem patienter från sjukhusen med syfte att göra plats åt eventuella coronapatienter. Parlamentsledamoten Katalin Cseh, från just partiet Momentum, säger att hennes parti flera gånger protesterat mot den här lagen, som enligt henne begränsar åsiktsfriheten och har till syfte att tysta journalister, sjukvårdspersonal och civilsamhället. Även Human Rights Watch har uttryckt sig i skarpa ordalag om gripandena. Den ungerska regeringen anser att oppositionen och internationella aktörer medvetet misstolkar syftet med lagen, vilket man menar är oansvarigt nu när liv faktiskt står på spel. SR 200521.
Susanne Palme: "EU kan inte hålla rent i eget hus". EU-parlamentet kommer inte att vidta rättsliga åtgärder mot Ungern gällande landets undantagslagar och uppgifter om gripanden av regeringskritiker. Undantagslagarna ger Viktor Orbáns regering makt att regera via dekret så länge coronapandemin pågår, och har mötts av hård kritik internationellt. "Kritiker menar att kommissionen lägger sig platt, att man inte vill splittra EU ännu mer i coronatider. Men jag tror att det helt enkelt är så att man inte anser sig ha på fötterna rent rättsligt för att kunna inleda en rättslig process mot Ungern. Det skulle inte hålla i domstol," säger Susanne Palme. SR 200514,

Ryssland backar upp kritiken om jäv mot Europadomstolen. Nyligen avslöjade en rapport från European centre for law and justice (ECLJ) kopplingar mellan domare i Europadomstolen och lobbygrupper som arbetar för liberala abortlagar. Nu har Ryssland i ett officiellt uttalande lyft fram rapportens slutsatser och vill se ändringar. Läs hela artikeln i Världen idag 200515.

113-åriga överlevaren: Äldre är bortglömda av samhället. Maria Branyas i Spanien tros vara den äldsta person som överlevt covid-19, skriver The Guardian. Hon smittades några veckor efter sin 113:e födelsedag men är sedan en tid åter fullt frisk. Nu vill hon se en total omsvängning i synen på äldre, någon hon anser världen är skyldig alla de äldre som dött av viruset. "Pandemin har avslöjat att samhället har glömt bort de äldre. De kämpade hela sina liv och offrade tid och drömmar för att skapa dagens livskvalitet. Det förtjänade inte att lämna världen såhär," säger hon. Omni 200516.

"De väntar på att staten ska fallera." Enligt Anna Sergie, filosofie doktor i sociologi vid Essex universitet, väntar maffian på att staten ska fallera. För maffian är det alltid bättre desto mindre organiserad staten är och ju mer oordning som råder i samhället. Tidigare har maffian bland annat utnyttjat katastrofer som jordbävningar i Italien då de gått in och använt krisstödet. Nu utnyttjar de coronakrisen som i princip erbjuder ett perfekt samhällskaos. svt 200520.

EU-kommissionen: 500 miljarder euro i bidrag till coronadrabbade länder. Stöd på närmare 8 000 miljarder kronor för att rädda Europas ekonomier. Det är vad EU-kommissionen föreslår. Och större delen av pengarna ska ges bort som bidrag. "Det här ett avgörande ögonblick för EU. Vi föreslår en återhämtningsfond på 750 miljarder euro," sa Ursula von der Leyen när hon la fram Kommissionens återhämtningspaket i EU-parlamentet. Större delen av pengarna, 500 miljarder euro, ska ge ut som bidrag till de som drabbats hårdast av coronapandemin. Vilket ligger i linje med det förslag som Tyskland och Frankrike la fram förra veckan. Resterande stöd ur fonden, 250 miljarder euro, ska vara lån. Pengarna hoppas Kommissionen ska vara tillgängligt med start i september i år och ska bland annat användas för att stödja ekonomiska reformer i EU-länderna samt rädda utsatta men konkurrenskraftiga företag. Fokus för stödet ska ligga på klimatomställning och digitalisering, men Kommissionen vill också öka investeringarna i hälsosektorn för att till exempel finansiera lager av sjukvårdsutrustning och medicinsk forskning. Lägger man till det stödpaket som EU redan enats om pratar vi om coronastöd på sammanlagt 1 290 miljarder euro – 13 600 miljarder svenska kronor. Eller ungefär 8 procent av EU:s samlade BNP. Detta kommer också ovanpå den reviderade och coronaanpassade långtidsbudget för de kommande sju åren som Kommissionen också la fram idag. En budget på 1100 miljarder euro, vilket i stort sett är samma nivå som det budgetförslag som diskuterades av EU:s ledare i februari. Det är hisnande summor men den verkliga innovationen är egentligen finansieringen av stödet. Kommissionen vill låna upp pengarna till återhämtningsfonden med garantier från EU-länderna. Lån med lång löptid upp till 30 år. Stödet i dagens förslag ska alltså betalas tillbaka ända fram till år 2058. Med löpande räntebetalningar år för år. Men, i ett försök att blidka sparsamma länder som Sverige, säger Kommissionen att räntor och lån kan betalas med diverse nya avgifter som ska gå direkt till EU. Avgifter som enligt Kommissionen skulle kunna göra att medlemsländerna slipper stå för notan för det stöd som lagts fram idag. SR 200527.
Dahlgren om EU:s jättepaket: "Inte rimligt". EU-kommissionen föreslår ett Stödpaket på närmare 8 000 miljarder kronor för att rädda Europas ekonomier efter coronakrisen. Den svenska regeringens reaktioner på förslaget är mestadels negativa. "Vi tycker inte att det är rimligt att EU ska skuldsätta sig för att ge bort så här stora belopp som det handlar om. Vi menar att det här borde vara lån, till låg ränta och under lång tid, men det är inte fel att begära att de här lånen betalas tillbaka," säger EU-minister Hans Dahlgren (S). SR 200527.

D10: Britain proposes new alliance of 10 democracies including India, South Korea, Australia and G7 nations to break China’s monopoly on 5G technology. The United Kingdom is seeking to form a new alliance of 10 5G countries, dubbed as ‘D10’, to align against China and reduce its reliance on Beijing, especially on Chinese telecom giant Huawei. Britain has planned to club India, South Korea and Australia along with G7 countries - UK, US, Italy, Germany, France, Japan and Canada - to create alternative suppliers of 5G equipment and other technologies to avoid dependence on China for vital technologies. The move comes amidst the backdrop of heightened security concerns after the United Kingdom launched a probe into Huawei’s involvement in the country’s mobile network upgrade following the United States imposed sanctions against the Chinese telecom company. According to the sources, the proposal has already been shared with Washington. "We need new competitors in the market. That was the reason we ended up having to go along with Huawei at the time," the Times quoted a UK government source as saying. As of now, Nokia and Ericsson are the only companies capable of providing 5G infrastructure but none of the two can as quickly and cheaply as Huawei. Britain has categorised Huawei a "high-risk" supplier and therefore its participation in the UK’s 5G upgrade comes with a 35% market cap, including a ban on its involvement in the sensitive "core" of the network. The decision to unite against China comes at a time when the world is reeling under the coronavirus crisis and countries hit by the infection have been demanding to hold China accountable for unleashing a pandemic which is believed to have originated from the central Chinese city of Wuhan. The United Kingdom has accused the Communist government in China of concealing vital information and covering up the initial coronavirus outbreak in Wuhan. The United States had recently imposed sanctions against Huawei which included banning the sale of American chips to the company. Defending the sanctions, Washington asserted that it did not want to help the Chinese in spying against the Western nations. After American announced the additional set of sanctions against the Chinese telecom giant, Britain’s National Cyber Security Centre said that it is carefully assessing the impact that the company could have on the UK’s networks. British Prime Minister Boris Johnson last week chalked up plans to scrap China’s involvement in the UK internet infrastructure. He has reportedly told officials that he wants to completely get rid of China’s involvement in UK’s network by 2023. Earlier, he had also called upon the country to come self-sufficient and less dependent on China for goods. The United States has mounted continuous pressure on Britain to cast aside the Huawei deal. with the American president- Donald Trump threatening to snap the United Kingdom’s access to intelligence typically shared between the US, UK, Australia, New Zealand and Canada. OP India 200529.

Storbritannien passerar 40 000 döda i covid-19. Under det senaste dygnet har ytterligare 357 dödsfall i covid-19 registrerats i Storbritannien vilket har fått dödssiffran i landet att passera 40 000. Det uppger brittiska myndigheter enligt nyhetsbyrån AFP. Siffran är en "fruktansvärd milstolpe" enligt hälsoministern Matt Hancock. "Vi måste komma ihåg att varenda en av de döda påverkar familjer som aldrig blir desamma igen. Mina tankar går till alla dem," säger han till nyhetsbyrån. Omni 200605.

OECD: Pandemin kan leda till globalt BNP-ras. Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD varnar för ett globalt BNP-ras i år. Prognosen är ett fall på 7,6 procent. Prognosen räknar in att det blir en andra våg av coronasmitta i de länder som nu har fått kontroll på det första utbrottet. Om det går att undvika en andra smittvåg beräknas nedgången till sex procent. Oavsett vilket av de två av dessa scenarier det blir så kommer det ske en återhämtning nästa år, enligt OECD. Om det går att undvika en andra våg av smitta beräknas tillväxten nästa år till drygt fem procent, medan en andra smittvåg begränsar återhämtningen till knappt tre procent. För eurozonen beräknas det bästa scenariot ge ett BNP-ras på 9 procent, medan det sämre kan leda till ett BNP-ras på 11,5 procent. För USA uppskattas motsvarande nedgångar till 7,3 respektive 8,5 procent, medan det i Kina antas bli en nedgång på 2,6 respektive 3,7 procent i år beroende på om det blir en eller två vågor av smittspridning. SR 200610.

Stater kan stämmas för att ha försökt rädda liv. Advokatbyråer undersöker nu möjligheterna att stämma stater när de försökt begränsa spridningen av corona och rädda liv. Restriktionerna kan ha orsakat minskade intäkter för internationella investerare. »Jag är chockad« säger Pia Eberhardt, Corporate Europe Observatory (CEO). Advokatbyråer undersöker nu möjligheterna att stämma stater när de försökt begränsa spridningen av corona och rädda liv. Restriktionerna kan ha orsakat minskade intäkter för internationella investerare. »Jag är chockad« säger Pia Eberhardt, Corporate Europe Observatory (CEO). Sedan i februari har läget i världen allt mer kommit att likna stabsläge. Regeringar i så gott som alla länder har pekat med hela handen och infört karantän, stängt ner städer, utökat kapaciteten inom en rad områden inte minst sjukvården och varit i full beredskap. I veckor har gator ekat tomma och dödstalen har överskridit 400 000 människor. Krisens ekonomiska konsekvenser har drabbat invånare, städer, länder och företag. Men det har också funnits vinnare, Jeff Bezos, Zoom, läkemedelsföretag för att nämna några. Nu vill andra företag och investerare vill också kunna omvandla coronakrisen till svarta siffror. Advokatbyråer värden över har börjat röra på sig och ser nu över möjligheterna för deras utländska kunder att ta tillbaka vinster som gått förlorade på grund av coronarestriktioner. Det menar Pia Eberhardt som jobbar på Corporate Europe Observatory (CEO). Hon har följt advokatbyråernas mobilisering i frågan och är chockad över mängden aktivitet. "Det är inte första gången vi ser den här typen av information från advokatbyråer. Ofta när samhällen går igenom kraftig turbulens så nyttjas möjligheterna för utländska investerare att kräva ersättning för beräknade intäkter, så på ett sätt var vi inte förvånade när vi såg att samma sak händer under corona. Det som dock chockade mig var hur snabbt advokatbyråer började informera sina kunder, marknadsföra de här möjligheterna, och i vilken omfattning det görs. Jag har aldrig sett den här mängden av aktivitet innan." ISDS i många av världens frihandelsavtal. Det advokatbyråer informerar sina kunder om är möjligheten att stämma stater som genom beslut fattade under coronakrisen kan ha skadat utländska investerares investeringar. Tillvägagångssättet är ofta känt som ISDS och är inget nytt i relation till corona utan är en tvistlösningsmekanism som finns med i många av världens frihandelsavtal. ISDS, Investor-state dispute settlement, ger utländska investerare möjlighet att driva rättsprocess mot en stat utanför nationella domstolar, i de fall investeraren anser att statens agerande har skadat värdet på dens investering. I Sverige har frågan kanske mest diskuterats i samband med att Vattenfall stämde tyska staten för deras beslut att avveckla kärnkraften i spåren av Fukushima-katastrofen. För Vattenfall innebar beslutet att investeringar som gjorts i tyska kärnkraft förlorade sitt värde över en natt. Bolaget har därför krävt den tyska staten på en »rättvis kompensation«, om 65 miljarder kronor. Tvisten är ännu inte avgjord. I slutet av förra året var det svenska statens tur att stå på den anklagades bänk. Ett australiensiskt gruvbolag har stämt Sverige för att riksdagen förra året införde ett förbud mot prospektering och brytning av uran. Skadeståndskravet är på 17 miljarder kronor. Dagens Arena 200611. Kommentar: Hur kan stater vara så dumma att de skriver under sådana frihandelsavtal? Vilken privatperson kan få gottgörelse för en felinvestering?

Nio miljoner människor drevs på flykt i fjol. Antalet människor som lever som flyktingar antingen i andra länder eller inom sitt eget land är nu nästan 80 miljoner, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR, som i dag släpper sin årsrapport. Våld, förföljelse, konflikter och övergrepp av mänskliga rättigheter minskar inte i världen - tvärtom. Konflikterna blir fler och intensivare och de som måste fly för att överleva blev hastigt många fler under förra året. Nästan nio miljoner människor till tvingades att överge sina hem för att rädda sina liv. 79,5 miljon är på flykt, uppger UNHCR. Under 2010-talet fördubblades antalet flyktingar i världen. Syrien, Venezuela, Afghanistan, Sydsudan och Myanmar är länderna varifrån flest har flytt. Turkiet, Libanon, Colombia och Pakistan är de stora mottagarländerna. "Vi såg när våra män dödades och vi kvinnor blev sedan våldtagna," säger denna kvinna från Burkina Faso - ett av de länder i Afrika där hundratusentals människor tvingats bort från sina hem. Demokratiska republiken Kongo var ett annat land och hela Sahel-området är ytterst instabilt, där även flyktingläger attackerats. 85 procent av världens flyktingar får skydd i låginkomstländer. Trenden är att de blir fast allt längre tid - 10 -15 år och att de tillfälliga bosättningarna blir som samhällen med andra behov av service. SR 200618.

Storseger för Vucic i Serbien. I går hölls parlamentsval i Serbien och president Alexander Vucics konservativa parti SNS gick starkt framåt. "Utav 3,3 miljoner röster röstade över 2 miljoner på oss, vilket saknar historiskt motstycke," sade Vucic på valvakan för sitt parti SNS igår kväll. Trots att det inte var presidentval har valkampanjen mest handlat om Vucic själv, och valresultatet innebär att SNS nu får en trygg två tredjedelars majoritet i det serbiska parlamenten. Samtidigt bojkottade en koalition av oppositionspartier valet, bland annat med motiveringen att Serbisk media i princip bara ger Vucic utrymme i sin bevakning. Dragan Diljas, ledande oppositionspolitiker i Serbien, sa igår att bojkotten lyckats och visar att regeringen saknar legitimitet. Men trots bojkotten och en valkampanj som mestadels hållits digitalt på grund av coronarestriktioner, var valdeltagandet på strax under 50 procent inte uppseendeväckande lågt jämfört med tidigare serbiska val. För Alexander Vucic innebär gårdagens val att han går stärkt in i en vecka med flera viktiga internationella toppmöten. Vucic ska bland annat besöka Moskva för samtal med Rysslands president Vladimir Putin, och redan i dag träffar han en EU-representant för att diskutera konflikten med grannlandet Kosovo. SR 200622.

Ungern skrotar undantagslagar. De mycket kritiserade undantagslagarna i Ungern har nu upphört att gälla, efter ett beslut av det ungerska parlamentet. Lagarna tillkom med anledning av coronapandemin, och gjorde att premiärminister Viktor Orbán fick utökade befogenheter. Dagen 200727.

Hälften av invånarna i staden bär på antikroppar. Nästan hälften av invånarna i den österrikiska skidorten Ischgl bär på antikroppar mot coronaviruset, enligt en studie från Innsbrucks medicinska universitet som bygger på tester från stora delar av ortens befolkning. Alporten Ischl pekades tidigt ut som en smitthärd för coronaviruset. Där har nu så många som 42 procent av invånarna utvecklat antikroppar, visar studien. Det är den högsta nivån som hittills har uppmätts i en befolkning, enligt forskarna. Testerna genomfördes på 79 procent av befolkningen i slutet av april och är gjorda på drygt 1 200 vuxna och drygt 200 barn. Bland de yngre är siffran lägre - bara 27 procent av de under 18 år som testades bar på antikroppar. En möjlig förklaring skulle kunna vara att de hade mindre kontakt med infekterade personer, eller att deras immunförsvar reagerar annorlunda på viruset. Anmärkningsvärt är också, att trots att så många bar på antikroppar, så behövde bara nio personer i Ischgl vårdas på sjukhus, och bara en på intensivvårdsavdelning. Och endast två personer i Ischgl har dött av viruset, så där ligger dödligheten på bara 0,26 procent. SR 200626.

FN propagerar för yoga, abort och feminism. Den som senaste månaden följt FN:s olika mediekanaler har bland annat kunnat ta del av hyllningar av yoga och dess andliga aspekter, uppmaningar att forma sina barn till feminister, en ordlista för att göra språket könsneutralt och utspel mot abortkritiker. Läs mer i Världen idag 200630.

WHO: Rekord i nya bekräftade fall på ett dygn. Världshälsoorganisationen WHO rapporterar att antalet smittade av coronaviruset i världen senaste dygnet ökat med drygt 212 000. Det är den största ökningen av antal bekräftade fall som hittills registrerats. Sammanlagt har nu över 11 miljoner människor i världen blivit positivt testade för coronaviruset. Antalet personer som avlider av sjukdomen fortsätter att ligga på runt 5000 dödsfall om dagen, enligt WHO. Smittspridningen sker i bland annat USA och Brasilien, som har flest bekräftade fall i världen. I USA har över 2,8 miljoner smittade registrerats, medan det i Brasilien finns över 1,5 miljoner bekräftade fall. De andra länderna i toppen av listan är Ryssland (673 000 smittade), Indien (648 000) och Peru (295 000). De avlidna i sviterna av coronaviruset överstiger 520 000 människor, nästan 130 000 av dem i USA. SR 200704.

EU: Pandemin slår hårdare mot ekonomin än väntat. Coronapandemin slår hårdare mot den europeiska ekonomin än man tidigare räknat med. Det sade EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni när Kommissionen lade fram en dyster ekonomisk sommarprognos. Kommissionen räknar nu med att EU:s ekonomi kommer backa 8,3 procent i år med något större nedgång bland euroländerna. Det är en djupare nedgång, ungefär en procentenhet större, jämfört med den senaste prognosen som kom i maj. Och även om ekonomikommissionär Gentiloni säger att man nu börjar se en försiktig återhämtning räknar Kommissionen med att den blir svagare än tidigare beräknat. EU:s ekonomi väntas växa med 5,8 procent nästa år med snäppet högre tillväxt i euroländerna. Men Sverige går mot strömmen. Jämfört med förra prognosen spår Kommissionen en lägre nedgång i år, på 5,3 procent. Sveriges mildare coronarestriktioner har dämpat nedgången skriver Kommissionen i sin rapport, men samtidigt säger man den viktiga svenska exportsektorn är och kommer drabbas. Kommisionen spår också lägre återhämtning i Sverige nästa år med en tillväxt på 3,1 procent. Men alla EU-länder kommer påverkas ekonomiskt av coronapandemin. De som drabbas hårdast är Italien och Spanien där ekonomierna väntas krympa över tio procent. Gentiloni säger att det visar att det coronastöd som Kommissionen föreslagit, med stora bidrag till drabbade länder, behövs. Samtidigt varnar Gentiloni för att dagens prognos är högst osäker och att det kan bli än värre beroende på hur pandemin utvecklas. En annan osäkerhetsfaktor är förhandlingarna med Storbritannien om ett nytt samarbetsavtal efter brexit. Når man inget avtal innan årsskiftet kommer det slå ytterligare mot EU:s ekonomi, även om Storbritannien kommer påverkas än mer, enligt Kommissionen. SR 200707.

Fler kan dö av hunger än av viruset i krisens spår. Fler människor i världen kan dö av hunger i år till följd av coronaviruset, än antalet som dör av själva viruset. Det varnar hjälporganisationen Oxfam för. Ytterligare 122 miljoner människor riskerar att hamna på gränsen till svält i år, som en direkt följd av coronakrisen. Det alltså enligt organisationen Oxfam som arbetar globalt mot fattigdom. 122 miljoner människor motsvarar runt 11 gånger hela Sveriges befolkning som kan hamna på eller under svältgränsen till följd av pandemin. Sambandet mellan coronaviruset och den växande bristen på mat i världen består av störningarna i livsmedelsproduktionen, av problem med leveranser, men också av växande arbetslöshet, exempelvis till följd av reserestriktioner. Bland annat i Indien där arbetare från andra länder inte kunnat ta sig till åkrar och fält under skördesäsongen vilket fått till följd att grödor bara står och ruttnar bort. I Sahel, gränszonen söder om Sahara, leder en begränsad rörelsefrihet till att herdar inte kan flytta sina djur till nya betesmarker. Bara det hotar försörjningen för miljoner människor. Ett annat problem är när släktingar och vänner utomlands inte längre kan skicka hem pengar – till följd av arbetslöshet i spåren av coronakrisen. De boende i Yemen hör till de som i det avseendet drabbas hårdast. Andra av svält och matbrist drabbade länder i dag, till följd av virusets effekter, är Venezuela, Sydsudan, Brasilien och Sydafrika. Oxfam varnar i sin senaste rapport för att omkring 12 000 människor riskerar dö av hunger varje dag i spåren av coronaviruset. Det kan i så fall bli fler som dör av hunger till följd av pandemin än antalet som dör av själva virussjukdomen. Svenska Röda Korset bekräftar bilden av hur pandemin ökar fattigdomen och brist på mat genom störningarna inom bland annat jordbruket. Enligt pressekreterare Isak Hellerup är det inte minst för många inom den informella sektorn i världen en verklighet att ett beslut om att stanna hemma på grund av sjukdom kan leda till att man förlorar sitt jobb och sin försörjning. SR 200709.

Rekordmånga smittade senaste dygnet enligt WHO. Det senaste dygnet har man kunnat se en rekordstor ökning av antalet smittade av covid-19, enligt Världshälsoorganisationens (WHO) senaste siffror. "Pandemin är inne i en intensiv fas," säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus. 228 102 nya fall har rapporterats in, rapporterar Reuters. Den största ökningen har skett i USA, Brasilien, Indien och Sydafrika. Ungefär 5 000 person dör varje dag i smittan. Drygt 555 000 personer har dött av smittan den senaste sju månaderna. Omni 200710.

Invånare uppmanas använda ansiktsmasker - mot damm. I Turkmenistan rekommenderar nu myndigheterna invånarna att börja använda ansiktsmasker som skydd mot dammpartiklar. Myndigheterna i landet vidhåller att landet är fritt från covid-19. Beskedet kommer efter att Världshälsoorganisationen WHO i förra veckan inledde ett tiodagarsbesök i landet. Centralasiatiska Turkmenistan är ett av en handfull länder som fortfarande inte rapporterat in några fall av covid-19. SR 200713.

Andrzej Duda får behålla presidentposten i Polen. Andrzej Duda får behålla presidentposten i Polen, det står nu klart efter att nästan alla röster räknats. En seger för det sittande regeringspartiet Lag och Rättvisa som får behålla den viktiga maktpositionen. För regeringspartiet Lag och Rättvisa innebär segern att de kan fortsätta driva sin nationalkonservativa linje i politiken. En linje som landet fått kritik från bland annat EU för att inskränka demokratiska principer, däribland inom rättsväsendet. SR 200713.
Värdekonservativ kristen omvald som president i Polen. Alldeles för litet internationellt uppmärksammat är att slutstriden i det polska presidentvalet i söndags i praktiken stod mellan två olika kristdemokratiska inriktningar - medan den tidigare komprometterade socialistiska vänstersidan var helt chanslös. Med en marginal på 422 000 väljare omvaldes i andra och avgörande valomgången i vårt sydöstra grannland sittande presidenten Andrzej Duda från värde- och nationalkonservativa regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) med 51,03 procent av rösterna. Den 48-årige juristen från Krakow, troende katoliken och EU-minimalisten Duda besegrade därmed med knapp marginal sin utmanare Rafal Trzaskowski, Warszawas borgmästare och företrädare för det kristdemokratiska och mer EU-vänligt samt liberalt sinnade Medborgarplattformen (PO). Frimodigt uttryckte Duda i valrörelsen polackernas rätt att gå sin egen väg i europeisk politik och följa sitt kristna samvete, inklusive att inte pådyvlas synsätt utifrån att ändra lagar om hur en traditionell familj ser ut, fostrets rätt till liv, nej till aktiv dödshjälp eller strikta narkotikaförbud. Det slog an en sträng hos många polacker att president Duda i den bemärkelsen jämförde dagens situation med den under kommunismen 1945-1989, då en utländsk ateistisk ideologi tvingades på landets kristna befolkning. Världen idag 200715.

Brittisk nedstängning kan kosta 200 000 liv. Upp till 200 000 människor kan dö efter den brittiska nedstängningen av landet, visar en rapport från regeringen med utredare från bland annat landets hälsodepartement, som Telegraph har tagit del av. 185 000 riskerar att dö av försenad sjukvård, till följd av nedstängningen på lång sikt, medan 12 000 till 25 000 kan avlida på kort sikt. Över 45 000 människor har dött efter att ha smittats av covid-19 i Storbritannien. Omni 200720.

Stefan Löfven: "Vi har värnat svenska EU-avgiften". Statsminister Stefan Löfven höll presskonferens med anledning av nya besluten inom EU, på tisdagen. Statsminister Stefan Löfven är nöjd med överenskommelsen som han menar är bra för Europa och därmed Sverige. "Det är väldigt bra att vi fått den här uppgörelsen. Europa står inför stora utmaningar. Med återhämtningspaketet står vi bättre rustade att hantera coronakrisen och de ekonomiska effekterna av den," säger Statsminister Stefan Löfven. Efter hårda förhandlingar hamnar EU:s långtidsbudget på cirka 1 075 miljarder euro och coronastödet hamnar på 750 miljarder euro. "Vi har värnat den svenska EU-avgiften genom att hålla nere budgetens omfattning. Vi har kunnat säkra svenska rabatter över hela perioden. Det här är de största svenska rabatterna någonsin," säger statsminister Stefan Löfven. Enligt Löfven har Sverige tillsammans med, de han kallar för likasinnade, fått igenom ett starkare miljö-och klimatfokus. "Minst 30 procent av budgeten lägg på miljö-och klimatinriktade åtgärder. Det innebär att ungefär 100 miljarder euro mer än under den förra budgetperioden," säger han. Sverige, tillsammans med Nederländerna, Danmark och Österrike har kallats de sparsamma fyra. De har förespråkat att coronastödet ska bestå av lån och inte bidrag. "Det är ett faktum att en majoritet av länderna menar tvärt om, att en mycket stor del av den så kallade återhämtningsfonden ska ges i bidrag. Eftersom vi har fått gehör i våra svenska prioriteringar och säkrat stora rabatter så kunde vi tillslut acceptera en bidragsdel som vi har bantat ner från ursprungsförslaget," säger Stefan Löfven. Löfven tar även upp kopplingar mellan EU-medel och respekten för rättsstatens principer. Sverige har varit ett av länderna som drivit på frågan hårdast, hävdar Löfven. "Vi ska också komma ihåg att motståndet varit väldigt hårt från vissa länder," säger han. Den nya mekanismen är ett helt nytt element i EU:s budget, det har inte funnits förut, fortsätter Stefan Löfven. Både Vänsterpartiet och Moderaterna, i Sverige, hävdar att man inte fått ta del av en skrivelse som handlar om rättsstatens principer och Vänsterpartiet KU-anmäler regeringen på grund av detta. "Vi informerar hela tiden, i alla frågor. Om vi skulle skicka exakt alla papper till Sverige så skulle de inte skapa en klarhet," säger Stefan Löfven. SR 200721.
EU-ledare i öst och syd nöjda med överenskommelsen. Den italienske premiärministern Giuseppe Conte var mycket nöjd efter uppgörelsen om EU:s långtidsbudget och hur stödet ska fördelas ur den så kallade återhämtningsfonden på 750 miljarder euro. Även Polens premiärminister är nöjd. "Vi är nöjda och det är en historisk dag för Europa och för Italien," säger Giuseppe Conte. Länderna i syd - Italien, Frankrike och Spanien - hör till dem som har drabbats hårdast av epidemin och som får mest pengar ur fonden. Reaktionerna efter maratonmötet var lättade och glada. Men länderna tvingades också gå med på eftergifter. Att pengarna kopplas till villkor ogillas av till exempel Italien som är missnöjt med att den så kallade "nödbromsen" är kvar. Det innebär att enskilda länder kan fördröja utbetalningar om de anser att ett land inte uppfyller kriterierna. Just det ger anledning till kritik på hemmaplan där högerpopulisterna Salvini och Meloni kritiserade premiärministern för att komma hem med mindre pengar och fler villkor än när han åkte. Även Polen hör till de länder som fick störst bidrag från fonden. Polens premiärminister Mateusz Morawiecki sade på en presskonferens att han också är nöjd med avtalet och att de så kallade Visegradländerna i öst vägrade att gå med på att koppla rättstatsprinciper till fondpengarna. Han sade att andra länder har försökt att undervisa Polen och Ungern om rättstatsprinciper, men att det är skillnad på politik och ekonomi och att även Visegradländerna vill ha budgetdisciplin och spendera pengar på bästa tänkbara sätt. SR 200721.
EU klubbade coronastöd på 7 700 miljarder kronor. EU:s långtidsbudget är klubbad och ledarna jublar. Trots att länderna stod långt från varandra i början tycks nu alla hylla utfallet. Efter en sådan här svår förhandling där man möts i en kompromiss så har alla en vilja att förklara sig nöjda med utfallet, säger statsvetaren Göran von Sydow. Efter dygn av stötande, blötande och hårda förhandlingar är EU:s långtidsbudget på cirka 1 075 miljarder euro för åren 2021–27 satt. Samtidigt klubbades ett coronastöd på 750 miljarder euro - motsvarande 7,7 biljoner svenska kronor. Sverige har tillsammans med Nederländerna, Danmark och Österrike - plus Finland - förespråkat en sparsammare variant med lån i stället för bidrag, högre rabatter och en minskad budget. Den ökande budgeten gör dock att Sveriges EU-avgift kommer att öka i rena pengar, med ungefär sex miljarder kronor till runt 45 miljarder om året. Världen idag 200721.
Budgeten är gigantiskt steg mot EU-stat. För den svenska allmänheten är det inte lätt att förstå vad EU-ledarna faktiskt enats om efter fem dagars mangling. Å ena sedan har den svenska medlemsrabatten i förhållande till vårt lands ekonomiska nivå ökat med cirka 2 500 miljoner kronor per år, men å andra sidan stiger den totala årsavgiften för Sverige med 6 000 miljoner kr, från 39 000 till 45 000 miljoner kr. Här försvinner alltså 6 miljarder, årligen, i satsningar i Sverige eller skattesänkningar. Regeringen har därmed misslyckats med att etablera principen att förlusten av den brittiska medlemsavgiften skall kompenseras genom besparingar i EU-budgeten, inte i de nationella budgeterna, det vill säga att rätta mun efter matsäcken. I stället fortsätter EU:s långtidsbudget på samma höga nivå som tidigare - som om britterna fortsatt var kvar. Ett annat svårbegripligt inslag i den nattliga EU-uppgörelsen berör återhämtningspaketet. Här beskrivs det som en stor framgång att Stefan Löfven (S) lyckats minska ned den totala gåvo/bidragsdelen från ursprungligen 750 miljarder euro (cirka 8 000 000 miljoner kr) till först 500, därefter 450 och till sist 390 miljarder euro (ca 4 100 000 miljoner kr) med resten i lån (360 miljarder euro). Då får man erinra sig att alla riksdagspartier – utom L – ansåg att allt, inte 48 procent, skulle vara i lån samt att totalsumman var för hög. Principen att EU som kollektiv tar på sig gemensamma lån, för att dela ut gratispengar till misskötta länders ekonomier, har med detta etablerats. Likaså att alla länder - inte bara de inom euron - skall ingå, trots svenska folkets nej till euron. Övertydligt nog tar EU därmed ett gigantiskt steg i riktning mot en federal statsbildning, med krav på egna finansieringskällor som EU-skatter. Till detta har Sveriges regering medverkat – och bidragit genom EU till en kraftigt ökad skuldsättning för våra egna skattebetalare. Sannerligen är det svårt att se som en framgång. Världen idag 200721.
EU-nämndens ordförande beklagar beslutet. Europaparlamentet röstade i dag ned den kompromiss om långtidsbudgeten som tog EU-ländernas ledare fem dagar att komma överens om. Anledningen är bland annat den omtvistade formuleringen kring rättsstatens principer. EU-nämndens ordförande Åsa Westlund (S) beklagar beslutet. "Jag hoppas ju och tror att Europaparlamentet kan säga ja till den kompromiss som har uppnåtts mellan medlemsländerna. Den har tagit väldigt lång tid att förhandla fram och är ganska skör. Står man vid sidan om är det lätt att tycka att någon del hade kunnat vara bättre, det tycker jag också. Men det är ändå en kompromiss och alla har fått ge och ta och det är väldigt svårt att se hur den skulle kunna förändras kraftigt åt något håll," säger Westlund (S). Europaparlamentet kräver totalt 27 förändringar i den långtidsbudget som medlemsländernas stats- och regeringschefer lade fram i dagarna. Omröstningen i parlamentet i dag fäller inte omedelbart överenskommelsen. Men parlamentet måste godkänna långtidsbudgeten kan inte direkt fälla överenskommelsen, men det är ett hot om att parlamentet kommer rösta ner budgeten i den skarpa omröstningen i höst om ledarna inte lyssnar: "Vi får se om de gör allvar av det hotet. Skulle de göra det riskerar det här återhämtningspaketet som parlamentet också tycker är väldigt viktigt att bli väldigt försenat och mindre effektfullt. Det är inte alls säkert att de prioriteringar som parlamentet har kommer få större genomslag i en kompromiss längre fram. Jag tror att det skulle vara olyckligt," säger Åsa Westlund. Ekot har sökt EU-minister Hans Dahlgren (S) som inte vill kommentera parlamentets beslut. SR 200723.

FN varnar för utbredd barndöd. Flera FN-organisationer varnar för att coronaviruset och restriktionerna i virusets spår kan leda till omfattande barndöd i världen. Enligt bland andra FN:s livsmedelsprogram och Världshälsoorganisationen (WHO) kan coronapandemin leda till att cirka 10 000 barn per månad dör då många gårdar i avsides belägna områden isoleras och även hela byar kan bli utan mat och medicinsk hjälp. Ett exempel är delar av Burkina Faso i Västafrika där spädbarn kan förlora halva sin vikt på en månad, på grund av att familjerna inte längre kan sälja det dom odlar och föräldrar lider också ofta av undernäring. SR 200728.

Sverige bedöms vara stor förlorare på EU-budget.Varje svensk kommer i snitt få betala 12 000–15 000 kronor till bidragsdelen av EU:s coronakrisfond. Det beräknar Michael Grahn, chefsekonom för Danske Bank i Sverige. Sveriges före detta EU-ambassadör Lars Anell är kritisk till en stor återhämtningsfond. Sverige tvingas betala för att rädda euron, menar han. Världen idag 200728.

KD gav klartecken till EU-budget - trots skepsis. Alla riksdagspartier förutom SD och V gav i princip regeringen klartecken att godkänna EU:s krispaket och långtidsbudget. KD och M var kritiska till den stora bidragsdelen, men valde ändå att låta Löfven säga ja. "Att säga nej hade inte varit att ta ansvar," säger Désirée Pethrus (KD) som sitter i EU-nämnden. SD och V sade nej till uppgörelsen medan L, S och MP sade ja. M, KD och C var kritiska till en formulering om hur EU i framtiden ska finansieras - vilket kan öppna upp för EU-skatter - och valde därför att inte delta i mandatgivningen när det gällde detta, vilket kan jämföras med att lägga ner sin röst. M och KD var dessutom kritiska till att en stor andel av coronakrisfonden ska fördelas som bidrag, och valde även här att "lägga ner sin röst". Sammantaget kan man alltså säga att alla partier utom SD och V gav klartecken till Löfven. "När det kom till den punkten att de 26 övriga EU-länderna hade sagt ja till kompromissen valde vi att ge regeringen mandat att ta ett beslut," säger Désirée Pethrus som företräder KD i EU-nämnden. Hon vidhåller att man var tvungen att ta ställning till paketet i sin helhet och inte kunde plocka ut saker. "Vi var egentligen kritiska till ett krispaket över huvud taget och hade bara velat se en långsiktig budget." Varför sade ni ja till något som ni är kritiska till? "Vi har drivit det så långt vi har kunnat. Visst hade vi kunnat säga nej som SD och V, men det hade inte varit att ta ansvar." Désirée Pethrus tycker att det viktigaste var att hålla nere den svenska EU-avgiften och säger att hon är nöjd med den rabatt som Sverige ska få. Att det är osäkert ifall rabatten blir verklighet tycker hon dock är oroväckande. "Det är en fråga som EU-parlamentet ska ta ställning till, och många länder vill inte ha någon typ av rabatter." Hon är även orolig över den skrivelse som KD tog avstånd ifrån, skrivelsen som kan öppna för EU-skatter. "Jag vill inte se att EU går i federalistisk riktning," säger hon. Att hon trots detta sade ja till överenskommelsen har att göra med att hon fick information om att varje land kommer få ta ställning till frågan om beskattningsrätt för EU innan några skatter införs. Rabatten till trots, en EU-avgift på 45 miljarder kronor om året är nästan lika mycket som hela det svenska rättsväsendet kostar. Tycker du att vi får tillbaka mer än vi ger? "Vi är nettobetalare, så i pengar får vi inte det, men jag tror att det skulle kosta ännu mer att lämna EU." Désirée Pethrus vill heller inte att vi lämnar unionen. Hon ser att det finns andra fördelar med medlemskapet än att få tillbaka pengar i form av olika stöd. "Vi får ett regelverk som gör det lättare för vårt näringsliv att handla, vi får möjlighet att påverka länder när det exempelvis gäller mänskliga rättigheter och vi får chans att göra klimatsatsningar tillsammans med andra." Att dessa satsningar ska kosta nästan lika mycket som hela den svenska polisen, alla svenska domstolar och Kriminalvården, anser Pethrus alltså vara rimligt. "Jag tycker inte att 45 miljarder är så mycket i sammanhanget om vi tittar på vad EU och dess inre marknad betyder för Sverige. Dessutom får vi tillbaka nästan en tredjedel av avgiften, cirka 10 miljarder per år, i EU-bidrag som går till exempelvis regionalstöd." Världen idag 200729.

Turkiet skärper kontrollen över sociala medier. I Turkiet röstade parlamentet idag igenom en kontroversiell lag som kommer öka kontrollen av innehåll som publiceras på sociala medier i landet. Lagen har kritiserats för innebära att yttrande- och pressfriheten ytterligare begränsas i Turkiet. Enligt den nya lagen kommer de stora sociala medieföretagen tvingas ha en representant på plats i Turkiet som det, efter beslut från domstol, går att vända sig till för att få innehåll bortplockat. Eller för att begära ut identitetsuppgifter kopplat till ett konto. Om företagen inte följer den nya lagen väntar höga böter, eller kapad bandbredd på mellan 50 och 90 procent. Det senare skulle göra användandet av plattformar såsom Facebook, Twitter, Instagram och Snapchat långsamt, eller helt otillgängligt. Det uttalade syftet med lagen är enligt regeringen att bekämpa nätrelaterad brottslighet och förtal. Men i Turkiet ser många det som ytterligare ett steg för presidenten Erdogan och hans styrande parti AKP i att utöka sin kontroll över det fria ordet. "Kritiska röster kommer tystas, och regeringskritik minska", löd ett uttalande från Turkiets största oppositionsparti, CHP. Turkiet är det land som redan idag skickar flest förfrågningar till Twitter om att ta bort innehåll. Enligt plattformen har dock endast 5 procent godkänts. I ett land där människor åtalas och döms för att ha kritiserat presidenten Erdogan och där många av de etablerade medierna har blivit allt mer regeringsvänliga finns en oro för att lagen, bland annat genom att stoppa anonymitet på sociala medier, kommer innebära att den sista fristaden för yttrande- och pressfrihet i stängs. SR 200729.

Vart tredje barn har skadligt höga blynivåer. Vart tredje barn i världen, eller runt 800 miljoner barn har skadligt höga halter av bly i blodet, något som kan få mycket allvarliga konsekvenser. Det visar en ny rapport från FN-organet Unicef och organisationen Pure Earth. Även vid en blyhalt på fem mikrogram per deciliter blod, vilket är den gräns rapportförfattarna sätter upp för vad som behöver åtgärdas, har det kognitiva effekter, säger Nicholas Rees. Vi den nivån minskar intelligensen med tre till fem enheter. Det påverkar inlärning, framtida löner och hela samhällets ekonomi. Det ändrar i grunden samhällens möjligheter att nå sin fulla potential. Det är framförallt i jordens låg- och medelinkomstländer som barn utsätts för höga halter av bly. Den stora källan är inofficiell och undermålig återvinning av blybatterier. 85 procent av världens bly används till blybatterier, batterier som mest används i bilar. Och i låg- och medelinkomstländer har användandet av bilar tredubblats de senaste 20 åren. Mest utsatta är de barn som direkt och utan skyddsutrustning arbetar med att utvinna blyet ur batterierna, men Nicholas Rees säger att blyet också förs vidare i jorden och i vattnet och i luften genom att man bränner batterikomponenter för att få fram blyet. Och för att förändra det rådande läget så krävs flera åtgärder säger Nicholas Rees. Det handlar bland annat om att förebygga och öka medvetenheten om hälsoriskerna med bly och att bättre kartlägga befolkningens hälsa. Men det kan också handla om att införa program där bilbatterier köps tillbaka så att de vars ekonomi är beroende av att återvinna bly från batterier inte behöver göra det. Och även om kostnaderna för att förändra situationen kan vara betydande, så är de ännu större av att inte göra något säger Nicholas Rees. Det finns studier som visar att kostnaderna för blyets effekter uppgår till en triljon dollar, eller som det skulle heta i Sverige tusen miljarder dollar. SR 200730.

"EU kan bli global aktör som kräver underkastelse." Överenskommelsen om coronakrisfonden är det mest drastiska beslut som EU har tagit sedan Romfördragen 1957. Det menar näringslivsprofilen Jan Sturesson och eftersöker urskiljning, bön och omvändelse i församlingarna. "Vi går mot ökad skuldsättning, kontroll och överstatlighet," säger han. Vinnaren på att EU blir en aktör på finansmarknaden är, enligt Sturesson, globala banker och finansinstitut. En annan tänkbar vinnare är länder som Kina, menar han. "Kina har redan lånat ut stora belopp till länder i Afrika. Det vore ett skräckscenario ifall samma sak hände i EU." Jan Sturesson påpekar att Kinas framfart i Afrika har inneburit att man i vissa länder erbjudit samma övervakningssystem som i Kina. Och just denna fråga är ytterligare något som oroar Jan Sturesson med coronapandemin: Risken för ett kontrollsamhälle även i Europa. Världen idag 200730.

Tunisier korsar Medelhavet: "Alla unga drömmer om att lämna". På kort tid har antalet migranter från Tunisien till Europa ökat markant. Italien varnar nu för det man kallar "coronamigranter" - människor som lämnar sina hem då coronakrisen förvärrat deras livssituation. "Det finns inga jobb, pengar eller mat. Inte ens fruktförsäljare, som alltid har jobb, klarar sig längre. Folk bara sitter på gatorna, tar droger. Många stjäl för att få mat till sina familjer," säger 28-årige Ala Eddine Hamdi. Han har levt hela sitt liv i ett av Tunis fattigaste kvarter. Han har sett många där åka mot Italien, särskilt de senaste veckorna. "De går till det som man här kallar 'le centre', en sorts mötesplats med de som smugglar migranter," säger han. Han är inte förvånad över de officiella siffrorna från Italien, som visar att nästan hälften av knappt 12 000 migranter som hittills i år tagit sig i land där, var tunisier. "Situationen var redan hemsk före coronakrisen. Nu är den värre än hemsk," säger han. Tunisien har länge haft djupa ekonomiska problem, som förvärrats sedan den arabiska våren 2011. Och nu en coronakris dessutom. Arbetslösheten är i vissa regioner över 30 procent bland unga. Många hankar sig fram genom informella och tillfälliga jobb. "Det är framförallt den gruppen som blivit ännu mer desperat och nu lämnar landet, men även hela familjer och kvinnor med små barn," säger Azzouz Samri som är Tunisien-ansvarig på den internationella organisationen för migration, IOM. Han betonar också att Tunisien är långt ifrån det enda landet som exporterar så kallade "coronamigranter". Många andra länder ser liknande fenomen, där utsatta grupper lämnar sina hem i sökandet efter nya möjligheter. Italiens inrikesminister Luciana Lamorgese träffade Tunisiens president Kaïs Saïed i måndags och uttryckte "stark oro" över den senaste tidens inflöde av migranter. Ala Eddine Hamdi har ett jobb och inga konkreta planer på att lämna landet - inte just nu. "Men alla unga i mitt kvarter drömmer om att på sikt lämna det här skitstället," säger han.

Serbien får kritik för utredning av journalister. Den serbiska regeringen får internationell kritik för utredningar mot medier och människorättsorganisationer. I Serbien utreder regeringen ett stort antal fristående medier och människorättsorganisationer för misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism. Något som fått internationell kritik. Journalisten Dragana Obradovic i Belgrad är oroad. "Det är uppenbart att de som ska utredas har varit kritiska till regeringen. Metoden att misstänkliggöra medier och människorättsgrupper för grova brott används av auktoritära regimer som de i Ungern, Ryssland och Turkiet, säger den grävande journalisten Dragana Obradovic. Hon arbetar på Balkan Investigative Reportive Network i Belgrad, som finns på listan över de 37 organisationer och 20 privatpersoner som det serbiska finansministeriet nu begärt ut bankuppgifter om. "Anklagelsen att vi skulle finansiera terrorism är skrattretande," säger Dragana Obradovic. "Det troliga är att regeringen vill distrahera sina kritiker." Serbien är kandidatland till EU, som längre uppmanat landet att stärka de mänskliga rättigheterna och motverka hot mot journalister. Därför har det nu kommit hård kritik mot utredningen från bland annat EU-kommissionen, USA:s ambassad i Belgrad och Amnesty International, som alla betonar betydelsen av ett starkt civilsamhälle. Serbiens president Aleksandar Vucic har försvarat utredningen med att det handlar om ett standardförfarande vid misstänkt brottslighet och att alla är lika inför lagen. Han har också sagt att varje land behöver ett starkt civilsamhälle men att de organisationer som ska utredas nu klagar högljutt bara för att förmå sina donatorer att skjuta till mer pengar. SR 200803.

Brittiska ekonomin rasar. Den brittiska ekonomin krympte med en femtedel under årets andra kvartal och Storbritannien går därmed in i en recession för första gången på 11 år. Det visar nya BNP-siffror om landets ekonomi som offentliggjordes idag. När Storbritannien stängde ner samhället på grund av coronapandemin påverkade det landets ekonomi allvarligt. Under årets andra kvartal krympte BNP med 20,4 procent, jämfört med årets första tre månader - vilket är det största raset som den brittiska nationella statistikmyndigheten, ONS uppmätt. Nedgången drevs på av att affärer, hotell, restauranger, skolor och bilverkstäder var stängda under större delen av den här perioden. Även bilindustrin visade ett stort produktionstapp. Det här är andra kvartalet i rad som Storbritanniens BNP minskar och det är första gången sedan 2009 som det sker.Den brittiska centralbanken Bank of England har i sin prognos sagt att ekonomin i landet inte kommer att ha återhämtat sig till nivåerna från före pandemin förrän i slutet av nästa år och att arbetslösheten kommer att öka kraftigt. SR 200812.

Spänningarna växer i konflikten om naturgas i Medelhavet. Frankrike har sänt två stridsflygplan och ett krigsfartyg till östra Medelhavet, där läget blivit allt mer spänt sedan Turkiet skickat ut ett forskningsfartyg för att undersöka naturtillgångar i områden som Grekland ser som sin sina. "Frankrike har dels ett ekonomiskt intresse. Det franska oljebolaget Total hjälper Grekland att borra. Det tycks mig att Frankrike och Macron har fattat ett beslut om att sätta hårt not hårt mot Turkiet generellt," säger Paul Levin, turkietkännare på utrikespolitiska institutet. Turkiet och Grekland är oense som var gränserna går i östra Medelhavet, och därmed också om vem som har rätt att borra efter naturgas där. I måndags skickade Turkiet ut ett forskningsfartyg, som skyddas av flera krigsfartyg, för att undersöka naturtillgångar i ett omstritt område mellan Cypern och Kreta, som Grekland ser som sitt territorialvatten. Grekland ställde då sin flotta i krigsberedskap och idag eskalerade alltså konflikten när Frankrike, som har EU:s starkaste försvar, idag skickade två stridsflygplan och ett krigsfartyg till östra Medelhavet. Frankrike och Grekland ska redan ha haft gemensamma militärövningar idag på ön Kreta. Frågan är nu hur stor risken är för väpnad konflikt. "Jag tror inte att någon av parterna eftersträvar en väpnad konflikt. Sannolikt kommer vi att få se fortsatt vapenskrammel och förhoppningsvis återgång till diplomati och samtal. Men det är ett ganska lättantändligt läge just nu i östra Medelhavet," säger Paul Levin. Såväl Turkiet som Frankrike och Grekland är medlemmar i försvarsalliansen Nato, och i morgon ska Greklands utrikesminister Nikos Dendias träffa USA:s utrikesminister Mike Pompeo och diskutera konflikten. I morgon hålls också ett möte mellan EU:s utrikesministrar. Paul Levin tror att frågan om sanktioner mot Turkiet kommer att tas upp. "Jag tror att Cypern, Grekland och Frankrike vill att EU ska inta en hårdare linje mot Turkiet," säger Paul Levin. SR 200813.

Högt på agendan: Komma med i EU. Nordmakedonien har fått en ny regering, som leds av socialdemokraterna. Därmed väntas Nordmakedoniens ansträngning att komma med i EU fortsätta stå högt på agendan. Det blir Nordmakedoniens tidigare premiärminister Zoran Zaev som får fortsätta att leda leda landet. Zoran Zaevs har varit med om att driva igenom att Makedonien bytt namn till Nordmakedonien, vilket förbättrade relationen till grannlandet Grekland. Det ledde i sin tur ledde till att landet upptogs som medlem i försvarsalliansen Nato i år och att förhandlingarna om medlemskap i EU öppnats. När Nordmakedonien höll parlamentsval den 15 juli blev Zoran Zaevs parti socialdemokraterna det största partiet, något som ses som en acceptans för hans västvänliga linje. Men socialdemokraterna fick ingen egen majoritet och det har tagit över en månad att få till en koalitionsregering med Demokratiska integrationsunionen, DUI, som är det största partiet inom den albanska minoritetsgruppen i landet. Förhandlingarna har försvårats av att DUI krävt att premiärministerposten skulle besättas av en etnisk alban, något som partiet inte fick igenom. Däremot har de båda regeringspartierna enats om att en etnisk alban ska vara premiärminister i hundra dagar under de kommande fyra åren. Ekonomin bedöms bli den största utmaningen för den nya regeringen. Landet har drabbat hårt av coronapandemin och hälften av befolkningen lever på gränsen till fattigdom. En annan viktig fråga är hanteringen av illegala migranter, eftersom Nordmakedonien är en genomfartsled för flyktingar på väg från Grekland och mot Central- och Nordeuropa. SR 200819.

Turkiet presenterar rekordstort fynd av naturgas. Turkiet har under Svarta Havet upptäckt en naturgasfyndighet som enligt president Erdogan är den största i landets historia. Det här kommer på sikt minska landets lånebehov och bidra till att stabilisera valutan, enligt Per Hammarlund, chefsstrateg vid banken SEB för tillväxtmarknader. "Om landet kan producera inhemsk energi så kommer det hjälpa till att minska bytesbalansunderskottet, och därmed också volatiliteten i liran. Det eftersom man får mindre behov av att låna pengar utomlands," säger han. Turkiet är idag beroende av gasimport från främst Ryssland. Landets president Recep Tayyip Erdogan vill vända Turkiets import av energi till att i stället bli en energiexportör. Och för det kan naturgasfyndigheten under Svarta Havet på omkring 320 miljarder kubikmeter bli en mycket viktig del. Som Ekot tidigare rapporterat har Turkiet redan inlett kontroversiella provborrningar i östra Medelhavet vilka skapat konflikt med grannlandet Grekland. Gasfyndet kommer därför vid en för landet mycket lämplig tidpunkt, enligt Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet. "Jag tror att på kort sikt så är det här väldigt värdefullt för Turkiet och för Erdogan rent politiskt. Det kommer vid en tidpunkt där landet har stora ekonomiska problem, och Erdogan har stora politiska problem som följer av det. Man har också en diplomatisk konflikt i östra Medelhavet med Grekland och ytterligare ett antal europeiska stater. Att då kunna basunera ut detta och säga att år 2023, 100 år efter republiken Turkiets grundande, så kommer vi att kunna bli energioberoende i viss utsträckning. Det är värdefullt för Erdogan," säger Paul Levin. SR 200821.

Stor läcka avslöjar nya detaljer om Cyperns "gyllene pass". En läcka med över 1 500 dokument visar att EU-landet Cypern sålt så kallade "gyllene pass" till ryska oligarker, kinesiska affärsmän och andra personer som är dömda eller misstänkta för exempelvis korruption och penningtvätt. Det kan Ekot i dag avslöja i samarbete med tv-bolaget Al Jazira och nättidningen Utrikesmagasinet. I dagens avslöjande från det Qatar-baserade tv-bolaget Al Jazira, som Ekot tagit del av, avslöjas nu nya detaljer kring Cyperns omfattande handel med pass. Det som läckan visar riskerar att äventyra EU:s säkerhet, menar experter. "I och med att EU inte är starkare än den svagaste länken så kan ju det här bli en sorts trojansk häst. Personer som aldrig hade varit i fråga för att få uppehållstillstånd i ett land kan nu få det i ett annat land," säger Björn Fägersten på Utrikespolitiska Institutet, UI. "Det skapar andra problem av kanske säkerhetspolitisk natur," säger Björn Fägersten. EU-landet Cypern har länge kritiserats för sin försäljning av så kallade "golden passports", eller gyllene pass. För omkring 20 miljoner kronor har medborgare i länder utanför EU kunnat köpa sig ett cypriotiskt pass och därmed bli EU-medborgare. Passen ger bland annat rätten att leva och resa i hela EU. Den omfattande läckan, som det Qatar-baserade tv-bolaget Al Jazira fått och som Ekot tagit del av i samarbete med Utrikespolitiska Institutets nättidning Utrikesmagasinet, avslöjar nu att Cypern under åren 2017 till 2019 ska ha sålt minst 2500 gyllene pass till personer som av Al Jazira beskrivs som högriskindivider. Cypern-läckan ska innehålla exempelvis namn på 1 000 högt uppsatta ryska medborgare, många med vad Al Jazira kallar "starka kopplingar till Kreml". Enligt tv-bolaget finns också en politiker från Ukraina, kinesiska och indiska affärsmän samt en afghansk tidigare general. Även personer som av Al Jazira benämns "högriskpersoner" från Venezuela, Kazakstan, Vietnam och Saudiarabien ska ha köpt EU-pass via Cypern. Al Jazira lyfter bland annat fram en medlem av familjen bin Laden och en sydamerikansk bankir som av USA pekats ut som ansvarig för omfattande svindel på 2,4 miljarder dollar. Björn Fägersten, programchef vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram, menar att Cyperns omfattande handel med pass, som avslöjas i och med läckan, innebär en risk för samtliga EU:s länder - även Sverige. "Det innebär ju att de har en möjlighet att röra sig relativt fritt i Europa, och att vi har svårare att ha kontroll över om de kommer in i Sverige eller inte. Vi har också svårare att kontrollera hur pengarna har genererats och var de kommer ifrån. Så jag skulle säga att det är en risk för alla länder," säger Björn Fägersten på UI. Al Jaziras granskning visar att minst 35 personer, som Cypern sålt gyllene pass till under tidsperioden, antingen redan är dömda, utreds för brott i sina hemländer eller är föremål för internationella sanktioner. Flera utreds för korruption eller mutbrott. Cyperns inrikesminister, Nicos Nouris, kommenterar avslöjandet via brev, och skriver: "Samtliga pass har utfärdats i enlighet med de regler som gällde vid den tidpunkten. Så sent som i juli i år har vi också stramat upp reglerna kring passförsäljningen. Förfarandet strider inte mot vare sig cypriotiska eller europeiska regler," skriver Nicos Nouris i en kommentar. SR 200823.
Ministern om passförsäljningen: "Luktar korruption lång väg". Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) ser stora risker med att Cypern sålt så kallade gyllene pass till ryska oligarker, kinesiska affärsmän och andra personer som är dömda eller misstänkta för olika brott. Under dagen har Ekot, i samarbete med tv-bolaget Al Jazira och nättidningen Utrikesmagasinet, avslöjat att Cypern sålt så kallade "gyllene pass" till utomeuropeiska personer med kriminell eller misstänkt kriminell bakgrund. Försäljningen av passen är något som Cypern länge kritiserats för, och efter en läcka med över 1 500 dokument framkommer det att Cypern sålt pass till bland annat en medlem av familjen bin Laden och en sydamerikansk bankir som av USA pekats ut som ansvarig för omfattande svindel på 2,4 miljarder dollar. Förutom Cypern säljer även Malta och Bulgarien pass, och Morgan Johansson (S) säger att det kan få allvarliga konsekvenser för alla EU:s medlemsländer. "Jag får nog säga att jag tycker det är en helt bisarr verksamhet som vissa medlemsländer ägnar sig åt, och att det luktar korruption lång väg, säger Morgan Johansson. Sverige är sedan tidigare med i en tillsatt EU-arbetsgrupp som utreder försäljningen av utländska pass, och enligt Morgan Johansson (S) driver Sverige på hårt för att försäljningen av pass ska avslutas helt. "Samtidigt ska man veta att det är ganska stora ekonomiska intressen som är på spel. Den uppgiften jag har är att bara Cypern har sålt pass för nästan 7 miljarder euro sedan 2014," säger Morgan Johansson (S). SR 200823.

Erdogans varning: Grekland tar steg mot sin undergång. I kväll möts EU:s försvarsministrar för att diskutera den upptrappade konflikten i östra Medelhavet mellan Grekland och Turkiet. Samtidigt skärpte i dag Turkiets president Erdogan tonläget ytterligare när han varnade Grekland för att testa Turkiets tålamod eller ”ta steg mot sin egen undergång”, som han uttryckte det. "Vi är fast beslutna att göra vad som krävs, militärt, politiskt och ekonomiskt. Vi bjuder in våra motparter att ta sig samman för att undvika misstag som kommer att leda till deras undergång," säger Turkiets president Reccep Tayyip Erdogan och fortsätter: "Turkiet kommer att få vad vi har rätt till i Svarta havet, Egeiska havet och Medelhavet. Vi kommer inte att kompromissa om vad som tillhör oss på samma sätt som vi inte gör anspråk på andra länders intressen, territorier eller suveränitet," säger Erdogan. Hans skarpa uttalanden i dag kommer dagen efter samtal med Tysklands utrikesminister som igår träffade både turkiska och grekiska ledare i ett medlingsförsök i den allt mer infekterade konflikten. Det handlar om vem som har rätt till vad i östra Medelhavet. Förenklat kan man säga att Grekland menar att grekiska öar nära Turkiets kust har ett område runt sig i havet som tillhör Grekland, något som inte Turkiet håller med om. De menar istället att området från landets kustlinje till den turkiska kontinentalsockeln ute i havet tillhör Turkiet och att man därför har rätt att utvinna olja och gas nära grekiska öar som befinner sig i det området. Spänningen har trappats upp till den grad att en del fruktar en väpnad konflikt och inte på många år har läget varit så spänt mellan grannarna Grekland och Turkiet. Samtidigt pågår också militärövningar i området, där Grekland övar med Frankrike, Italien och Cypern. I vattnen finns sedan tidigare Turkiska militärfartyg som eskorterar ett turkiskt prospekteringsfartyg. Pessimistiska analytiker har varnat för att minsta misstag eller missuppfattning i östra Medelhavets vatten kan få förödande konsekvenser. SR 200826.

Tusentals ensamma barn på flykt till Europa. Över 210 000 barn har kommit ensamma utan föräldrar till Europa under de senaste fem åren - på flykt undan konflikter, strider och matbrist. På femårsdagen av den lille pojken Alan Kurdis död på stranden i Turkiet, publicerar Rädda Barnen en rapport kring de ensamkommande barnen, som biståndsorganisationen anser att Europa har försummat och misslyckats att skydda. Helena Thybell, generalsekreterare för svenska Rädda Barnen, anser att mottagandet har försämrats. "Situationen för de ensamkommande har försvårats betydligt sedan år 2015, både vad gäller att få uppehållstillstånd men också vad gäller deras livssituation i övrigt. Och det här ser vi både i Sverige och resten av Europa," säger hon. "Vi ser också att ensamkommande barn som snart ska fylla 18 år mår särskilt dåligt, eftersom de vet att de förlorar många rättigheter när de blir myndiga. Och riskerar att i större utsträckning utvisas," tillägger Rädda Barnens generalsekreterare. 210 000 barn utan föräldrar har sökt asyl i Europa de senaste fem åren, vilket motsvarar åtminstone 7 000 skolklasser. Men många av de ensamkommande barnen hamnar inte i någon skolbänk utan på gatan med risk för att möta våld och bli utnyttjade. Många av dem har blivit inlåsta i förvar. I Grekland på öarna lever många barn skyddslösa i lägren, 6 000 av dem är under 12 år, skriver Rädda Barnen, och många har aldrig sett annat än konfliktsituationer. Rädda Barnen kritiserar Europas länder för att försämra barnens villkor, att neka dem skydd och återförening med sina familjer. "Rädda Barnen har mött många av dessa barn i vår verksamhet och vi har kämpat för att de ska få ta del av grundläggande rättigheter. Många lever i långvarig otrygghet och hemlösheten är också utbredd i den här gruppen," säger Helena Thybell, Rädda Barnens generalsekreterare. SR 200902.

"13 000 flyktingar har nu ingenstans att bo." Efter storbranden i flyktinglägret Moria på grekiska ön Lesbos, tusentals flyktingar evakueras. Enligt lokal media är risken stor för att människor skadats. Flyktinglägret Moria är byggt för att kunna ta emot ungefär 3 000 flyktingar men när branden bröt ut i natt ska 13 000 bott i själva lägret och dess omgivningar. De ska nu ha evakuerats till en närbelägen strand rapporterar Ekots utsända på Lesbos Sofia Sofroniadou. "För en liten stund sedan bolmade svart rök från lägret, vi såg hur helikoptrar vattenbombar området," säger hon. Det brinner både i och omkring lägret. "Det saknades resurser när branden startade och det bidrog till att den spred sig," säger Sofia Sofroniadou. Branden ska ha startat efter att 45 personer ska ha testats positivt för corona och skulle sättas i karantän. Polis och militärpolis försöker hindra de boende i lägret att ta sig från det avspärrade området. "Lesbos är satt i undantagstillstånd och flyktingar får inte lämna ön. Kravallpolis ska skickas dit från Aten" säger Ekots utsände Sofia Sofroniadou. Migrationskorrespondent Alice Petrén säger att den nya grekiska regeringen agerat tuffare mot flyktingarna och försöker få dem att återvända till sina ursprungsländer. "Nu har många förlorat alla sina dokument som de behöver i asylprocessen," säger Alice Petrén. SR 200909.

Lennart Sacrédeus: Turkiet hotar skapa lättantändlig krutdurk i östra Medelhavet. En grundläggande konflikt består i att turkisk militär sedan sommaren 1974 ockuperar norra delen av Cypern, en dryg tredjedel av den EU-anslutna ön. Men till den hårda turkiska retoriken gentemot den södra grannen - det till invånarantalet hundra gånger mindre och ortodoxt kristna Cypern - fogas nu också närmast krigiska uttalanden från Ankara gentemot den klassiska arvfienden Grekland. Landet utgör en näst intill naturlig skyddsmakt till sin EU-kollega Cypern och styrs liksom Cypern av en kristdemokratisk regering. En vattendelare i konflikten mellan å ena sidan den kristna grekisk/östromska och å andra sidan muslimskt turkisk/osmanska falangen utgörs förstås av årtalet 1453, då de turkiska och muslimska seldjukerna lyckades erövra Konstantinopel (anlagd som Östrom av kejsare Konstantin på 300-talet). Den muslimske härföraren Mehmet red då in med sin häst i världens största kristna kyrka, Hagia Sofia (Heliga vishetens kyrka) och omvandlade den till en moské. I samma muslimska härskaranda drev Turkiets nuvarande president, den auktoritäre och islamfrämjande Erdogan, i somras igenom att den 1 500 år gamla kyrkan, vilken i dryga åttio år - sedan beslut fattats av det moderna Turkiets landsfader Kemal Atatürk - fungerat som museum, nu återigen blev muslimskt bönerum och moské. Efter första världskriget fördrev ungturkarna den grekiska befolkningen i vad som i dag är västra Turkiet. Greker som i årtusenden bott där fördrevs, sköts eller kastades i havet. Grekiska provinser, som till exempel Mysien - med städerna Pergamon och Troja - liksom Lydien - med hamnstäderna Smyrna (numera turkiska Izmir) och Efesos - samt den kyrkohistoriskt viktiga Nicea (numera turkiska Iznik) - plats för kyrkomötet år 325, som gav oss den kristna nicenska trosbekännelsen - tömdes på sin grekiska, kristna befolkning på tidigt 1920-tal. Turkarna känner sig rent fysiskt instängda med begränsat territorialvatten på grund av grekiska öar och Cypern. Därför vill man nu, med militära maktmedel, utvidga sina geografiska anspråk till havs. Detta även för att kunna provborra och ta i anspråk sannolikt gigantiska naturgasfyndigheter på botten. Världen idag 200910.

Demokratier kan kollapsa efter coronakrisen. Länder kan falla samman som ett resultat av coronakrisen. Det stora antalet länder som ställer in val är oroväckande, anser den internationella demokratiorganisationen IDEA i Stockholm. IDEA anser att det är bekymmersamt att över 70 länder och territorier i världen har ställt in val det här året. "Det värsta som kan hända är att sköra demokratier med sköra institutioner kollapsar," säger Kevin Casas-Zamora demokratiexpert och chef för IDEA. Organisationen IDEA i Stockholm samarbetar med bland annat FN och EU. Demokratiexperten är tidigare vicepresident från Costa Rica. "På flera håll där val hållits har valdeltagandet sjunkit, senast i Dominikanska Republiken," poängterar han. Den enorma ekonomiska krisen slår med en tsunamis grymhet mot utvecklingsländer på den södra delen av jordklotet, enligt chefen för IDEA. Det går inte att förutspå kriserna som kommer de närmsta månaderna och åren, enligt organisationen. "Precis som vi sett genom historien kan en försämrad ekonomi leda till oroligheter som folkliga uppror, stora demonstrationer och plundringar," säger Kevin Casas-Zamora. "Afrika har coronakrisen använts för att begränsa oppositionen i Zimbabwe och i Guinea har demonstrationer förbjudits," betonar demokratiexperten. "Det är oroande hur ledare i olika delar av världen utnyttjar coronakrisen för auktoritära metoder som att tysta oberoende medier och civilsamhällets möjlighet att göra sin röst hörd," säger Kevin Casas-Zamora. SR 200913.

Tredje världen hårt drabbat av nedstängningar. Nedstängningarna till följd av coronakrisen har fått katastrofala följder för många länder i tredje världen. Anna Mia Ekström, är professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. "På den afrikanska kontinenten har nedstängningarna haft stora hälsokonsekvenser särskilt för barn och unga. Mycket av den vanliga förebyggande sjukvården har avbrutits, i över hälften av länderna som WHO undersökt har vaccinationsprogram och liknande ställts in. Det är mycket allvarligt." Smittsamma sjukdomar som mässling kan börja spridas igen, och för sjukdomen HIV förväntar man sig att dödligheten kommer att dubbleras då patienterna inte får sina mediciner. "I ett större perspektiv räknar FN med att 100 till 160 miljoner kommer att drivas in i extrem fattigdom på grund av nedstängningarna och att 135 miljoner extra har drivits in i svält," säger Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Mer om detta i P1 programmet Godmorgon världen. SR 200927.

WHO: Dödstalen kan fördubblas om världen inte hjälps åt. Antalet döda i covid-19 ökar och väntas inom några dagar nå en miljon i världen. Nu ökar spridningen av coronaviruset i Europa, liksom också i Brasilien, Indien och USA. Doktor Mike Ryan vid Världshälsoorganisationen, WHO, varnar för att antalet döda i covid-19 snarare kan fördubblas om världens länder inte ökar sina insatser mot spridningen av viruset. "En miljon är en förfärlig siffra, men nu är frågan om vi är beredda att göra det som krävs för att undvika en andra miljon döda," säger Mike Ryan från WHO. Det behövs samarbete länder emellan och vi måste fråga oss om vi gör tillräckligt mycket när det gäller smittspårning, testning, karantäner och smittspårning för att slippa stänga hela samhällen. Generaldirektören vid den svenska Folkhälsomyndigheten, Johan Carlson, säger att vi vet vad som behövs. Ett ändrat beteende är det enda verktyg vi har i väntan på vacciner. "Det är egentligen ingen raketforskning, utan det gäller att hitta ingångar så man får människor att förstå hur det här ska upprätthållas på ett tydligt sätt. Och det är naturligtvis inte lätt. Här har ju länder prövat olika saker. Men i grunden, innan vi får medicinska möjligheter, det vill säga vaccin att hantera smittspridningen med så gäller det att få allmänheten att förstå att de här reglerna som finns måste följas," säger Johan Carlson. "Jag tror inte vi kan få bort den så länge vi inte har ett vaccin och kanske inte ens därefter men vi kan hålla den på en rimlig nivå så att inte vården belastas igen som det var i våras." SR 200927.

Det globala coronadödstalet har passerat en miljon. Antalet döda med covid-19 i världen har passerat en miljon, enligt Worldometers statistik. Gränsen passerades under söndagseftermiddagen. Flest fall har USA med 200 000 döda, följt av Brasilien, Indien och Mexiko. Sett till befolkningsmängd är Peru hårdast drabbat, följt av Belgien, Bolivia och Brasilien. Sverige hamnar på en tolfteplats. Antalet bekräftat smittade i världen ligger på 33 miljoner, och den siffran ökar kraftigt, främst för att många länder nu testar i stor omfattning. Omni 200927.

Ungern kräver kommissionärs avgång. EU-kommissionären Vera Jourová har kritiserat Ungern för bristande demokrati. Nu kräver premiärminister Viktor Obrán att hon avgår. I en intervju med tyska Bild förra veckan beskrev EU-kommissionären Vera Jourová Ungern som en sjuk demokrati. Jourová som ansvarar för rättsstatsfrågor inom kommissionen ifrågasatte också om ungrare kan bilda sig en oberoende uppfattning då ungersk media inte tillåts kritisera den egna regeringen. Det är helt oacceptabla uttalanden, tycker landets premiärminister Viktor Orbán. I ett brev till kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, kallar han det en politisk attack och ett brott mot EU:s fördrag. Orbán kräver i brevet att Vera Jourová avgår och skriver att den ungerska regeringen avbryter alla bilaterala kontakter med henne. Att ett medlemsland kräver en kommissionärs avgång är ytterst ovanligt, även om just Ungern och Viktor Orbán har gjort det vid ett tillfälle tidigare för några år sedan. Nationella regeringar har inte makt att avsätta kommissionärer. Det är EU-parlamentets roll att granska och godkänna kommissionen med kommissionärerna i sin helhet. Det kommer inga tecken på att Jourová skulle vara på väg att lämna. På dagens presskonferens sa Kommissionens talesperson att hon har fullt stöd från ordföranden Ursula von der Leyen. Ursula von der Leyen arbetar nära Vera Jourová i frågan om rättsstat och hon har hennes fulla stöd. Det eskalerande bråket sker samtidigt som kommissionen ska lägga fram sin första rapport om rättstatsläget i EU-länderna. Det är just Vera Jourová som ska presentera den imorgon. Det sker samtidigt som EU diskuterar frågan om att dra in stöd till medlemsländer som anses bryta mot rättsstatens principer, vilket Ungern motsätter sig. SR 200929.

Allt fler restriktioner i Europa. Ungefär var tionde människa i världen kan ha haft covid-19. Det är WHO:s senaste bedömning. Det innebär att många ännu inte haft viruset. I Europa kommer allt fler restriktioner nu i takt med att smittan ökar. Världshälsoorganisationens krisberedskapschef Mike Ryan säger idag att 90 procent av mänskligheten fortfarande kan hotas av sjukdomen, enligt beräkningarna. Han varnar för utvecklingen i delar av Europa. Frankrike inför alltfler åtgärder. I Paris är varningsnivån nu den högsta. Nästan var tredje intensivvårdsplats där är upptagen av en covidpatient och situationen har inte förbättrats sen förra veckan. I dag presenterades nya restriktioner med stängda barer och kaféer i huvudstaden under två veckor, från och med imorgon. Det är tufft för alla inblandade, medger inrikesminister Gérald Darmanin. "Vi är fransmän. Vi älskar att dricka, att äta, att leva, att le och pussa varandra," säger han. I grannlandet Spanien berörs nästan fem miljoner människor av restriktioner som införts i Madridområdet i dagarna. Det är det hårdast drabbade området i Europa. Rumänien är också ett av de värst drabbade länderna med ett svagt sjukvårds system, nya restriktioner väntas. På Irland rekommenderar en medicinsk expertgrupp landet att höja restriktionerna till den högsta nivån och regeringen ser över reglerna idag. Samtidigt stiger oron i en rad länder för hur ekonomin och arbeten drabbas. SR 201005.

Cypern sätter stopp för "gyllene pass". Cypern stoppar från och med den 1 november möjligheten att tilldelas medborgarskap i Cypern genom investeringar i landet. Det hårt kritiserade förfarandet har inneburit att rika personer i realiteten kunnat köpa sig medborgarskap i Cypern, och därmed i EU. Beskedet från Cyperns regering att stoppa försäljningen av medborgarskap kommer efter ett avslöjande av tv-kanalen Al Jazeera i går. Al Jazeera kunde avslöja hur flera högt uppsatta cypriotiska politiker förhandlade om att sälja ett medborgarskap till en kriminellt belastad kinesisk man, trots att det egentligen är olagligt att sälja pass till kriminella. Men den kinesiske mannen fanns inte, han var påhittad av Al-Jazeera, som smygfilmade alltihop. En av politikerna som smygfilmades var talmannen i Cyperns parlament, Demetris Syllouris, som tror att han pratar med den kinesiske mannens representant. "Säg åt honom, utan att nämna mitt namn, att han kommer att ha fullt stöd från Cypern," säger Syllouris rakt in i den dolda kameran. Syllouris har nu meddelat att han tillfälligt träder tillbaka från sin tjänst, till dess att en officiell utredning är klar. Gyllene pass, har de kommit att kallas, de cypriotiska medborgarskap som i stort sett vem som helst - med tillräckligt med pengar - i praktiken kunnat köpa. Investera två miljoner euro, ungefär 20 miljoner svenska kronor, i Cypern och du har belönats med ett medborgarskap i Cypern och därmed i EU. Sedan 2013 har Cypern tjänat motsvarande cirka 70 miljarder kronor på passförsäljningen. Al Jazeera avslöjade redan i augusti att Cypern på det här viset sålt EU-medborgarskap till en mängd personer dömda eller misstänkta för bland annat penningtvätt och korruption. Mellan 2017 och 2019 såldes över 2 500 medborgarskap till personer som Al Jazeera klassar som högriskindivider. Listan innehåller bland annat ryska oligarker, korrupta kinesiska och indiska affärsmän, en sydamerikansk bankman som av USA anklagas för svindel på över två miljarder dollar, och en släkting till Osama bin Laden. SR 201013.

Drygt var tredje latinamerikan fattig efter pandemin. Latinamerikas ekonomier har drabbas extra hårt av coronapandemin, visar flera rapporter. BNP-fallet väntas bli mycket högre än i andra världsdelar och drygt var tredje latinamerikan spås hamna i fattigdom. Prognoser från bland annat Internationella valutafonden, Världsbanken och FN visar att Latinamerikas BNP kommer att minska med cirka åtta nio procent i år, vilket är dubbelt så mycket som snittet för den globala ekonomin. Det handlar om den värsta ekonomiska krisen på över hundra år, säger experter i regionen. Effekten blir att cirka 30 miljoner jobb försvinner och antalet fattiga ökar från 190 000 till 214 000 personer. De extremt fattiga, det vill säga de som knappt har råd till mat, kommer att bli 84 miljoner, det är 16 miljoner fler än före pandemin. Att coronapandemin slår extra hår här beror på regionens beroende av världshandeln. Priserna på råvaror var redan låga före pandemin, men har minskat ännu mer sedan mars i år. Flera länder brukar få stora intäkter från turismen, som så gott som avstannat under månaderna med coronan. Dessutom har ländernas valutor försvagats på grund av en omfattande kapitalflykt, då investerarna dras till starkare valutor och mer stabila regioner i världen. Även om det innebär större exportmöjligheter, så blir den positiva effekten väldigt liten, då omvärlden köper allt mindre från utlandet. Den enda ljuspunkten är de så kallade remitteringarna, det vill säga de pengar som anhöriga i till exempel USA och Europa, brukar skicka till sina familjer i ursprungslandet. Trots alla farhågorna, har remitteringarna inte minskat, utan istället ökat under det senaste halvåret. Bland de länder som väntas drabbas värst ekonomiskt finns den tredje största ekonomiska makten i regionen Argentina, vars BNP väntas falla med hela 11 procent. Även Venezuela, Peru och Ecuador finns bland de stora förlorarna. Pandemin slår dock olika på befolkningen. Enligt biståndsorganisationen Oxfam har 73 miljardärer i regionen ökat sina intäkter med nästan 500 tusen miljarder kronor sedan smittan bröt ut. Från FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika Cepal kommer råd om att staterna i regionen måste skuldsätta sig för att satsa på investeringar, jobb, utbildning och offentliga stöd till de miljoner fattiga . Gör de inte det, är risken stor för omfattande oroligheter, enligt Cepal. SR 201015.

Tatar vinnare i norra Cypern - gratuleras av Ankara. Turkiet var inte sena med att gratulera Ersin Tatar till segern i presidentvalet i den icke erkända utbrytarregionen i norra Cypern, skriver AFP. Han fick 51,7 procent av rösterna. Tatar förespråkar en tvåstatslösning för ön och har tidigare utnämnts till premiärminister i regionen som officiellt bara har erkänts av Turkiet. Grekland ser de norra delarna av ön som ockuperad, det är den södra grekiska sidan som företräder hela Cypern i EU. Omni 201018.

Fler än 40 miljoner fall av coronaviruset globalt. Antalet fall av coronaviruset globalt har passerat 40 miljoner, rapporterar Bloomberg. Fler än 1,1 miljoner människor har dött medan över 27 miljoner har friskförklarats. I flera europeiska länder märks nu en kraftig uppgång. Enligt AFP:s sammanräkning har 250 000 människor avlidit till följd av covid-19 i Europa. WHO har i dagarna uttryckt stark oro över utvecklingen i Europa. Omni 201019.

"Vi står inför värsta humanitära krisen sedan andra världskriget." Människor som står inför svält har i år fördubblats i världen på grund av covid. De har ökat från 135 miljoner till 270 miljoner. "Vi står inför den värsta humanitära krisen sedan andra världskriget," säger David Beasley, chef för FN:s livsmedelsprogram World Food Programme, årets mottagare av Nobels fredspris: "Vi kan avvärja mångas hunger, om vi anstränger oss nu. WFP:s största utmaning är brist på pengar, men coronapandemin har också med stängda gränser och hamnar försvårat mattransporterna," säger David Beasley. Enligt David Beasley kan det i ett tjugotal - trettiotal länder kan det bli svältkatastrofer inom ett år, om vi inte når fram och många riskerar att dö. Han pekar särskilt på svårigheterna i Sahelregionen, savannen som går som ett bälte över Afrika. Här växer terrorismen och Al Quaidas nätverk och översvämningar har förstört skördar. Al Quaida rekryterar nya styrkor genom att ge mat, samtidigt som FN-organet försöker förekomma och göra de svältande mer motståndskraftiga mot våldsverkarna genom att mätta människor och få fart på jordbruk på oanvänd mark. SR 201021.

ECDC: En andra våg av smitta har nått Europa. "Det vi ser nu är helt tydligt en andra våg av smitta och vi förväntar oss att det kommer att bli ännu värre." Det säger Agoritsa Baka som är expert på krisberedskap på EUs smittskyddsmyndighet ECDC. Under fredagen presenterar myndigheten en ny bedömning av coronaläget som understryker situationens allvar. "Vi är helt tydligt i en andra våg. Vi förväntar oss en fortsatt ökning av antalet smittade," säger Agoritsa Baka. EUs smittskyddsmyndighet analyserar och tolkar data från EU-länderna och det är 13:e gången sedan pandemins utbrott som man gör en utvärdering av läget. I rapporten konstateras att smittspridningen har ökat stadigt sedan i augusti, med en kraftig eskalering de senaste veckorna. I takt med att smittspridningen ökar blir det svårare att skydda de äldre från smitta, men det är också oundvikligt att vi kommer att se fler allvarligt sjuka även utanför riskgrupperna, skriver ECDC i rapporten. Agoritsa Baka understryker de viktigaste råden till medlemsländerna: "Fortsätt satsa på smittspårning, ge stöd för testning och förbered sjukvården för ökat tryck och skydda den sårbara befolkningen." De länder som rapporterar flest fall är Tjeckien, Belgien, Frankrike, Spanien och nu också Italien. Än så länge är dödstalen lägre än i våras och vi har blivit bättre på att behandla sjukdomen konstaterar Agoritsa Baka. Ändå finns det alltså anledning till oro. Vid den förra bedömningen från ECDC var smittspridningen tydligast i åldrarna mellan 20 och 40 år. Nu har man sett ökad spridning även i äldre åldersgrupper och därmed också fler sjuka som behöver intensivvård. Agoritsa Baka konstaterar också att vi ofta glömmer bort att de som konstateras sjuka idag, smittades för en eller flera veckor sedan. "De fall vi upptäcker nu har blivit sjuka för minst en vecka sedan. Det betyder att vi aldrig tittar på en riktigt aktuell situation utan bara på en så aktuell bild som det är möjligt att få. Det här betyder att vi förväntar oss en förvärrad situation." SR 201023.

Nationellt nödläge i Spanien. I Spanien inleds från och med ikväll ett två veckor långt nationellt nödläge på grund av ökande coronasmitta. Men premiärminister Pedro Sánchez vill gå längre och förlänga nödläget till maj nästa år. Det är parlamentet som måste besluta om nödläget ska förlängas till maj nästa år, sa Pedro Sánchez under sitt tal ikväll. Men i ett inledande skede är det alltså nattligt utegångsförbud som gäller i hela Spanien, förutom Kanarieöarna, i två veckor. Från klockan 23 på kvällen till 6 på morgonen. "De olika regionerna får själva bestämma över om de vill stänga sina gränser, eller införa andra begränsningar," säger Pedro Sánchez. Det är skenande siffror av coronasmittan som ligger bakom beslutet. Spanien, som lättade sina tuffa restriktioner bit för bit i somras, har nu en av Västeuropas högsta smittonivåer, med totalt över en miljon fall. Dödstalen närmar sig 35 000. SR 201025.

Turkiets president Erdogan uppmanar turkar att bojkotta franska varor. Erdogan anklagar i hårda ordalag Frankrikes president Macron för en anti-islamsk agenda. Samtidigt fördömer nu Turkiet mordet på en fransk lärare i mitten av oktober. Efter att i helgen ha anklagat Macron för att ha problem med muslimer och uppmanat honom att undersöka sin mentala hälsa fortsätter i dag den turkiske presidenten sin hårda retorik mot Frankrike. Nu säger Erdogan att muslimer i Europa behandlas på samma sätt som judarna behandlades innan andra världskriget i Europa, att de är utsatta för en lynch-kampanj. Och han kallar flera europeiska ledare islamofobiska fascister. "Europa måste stoppa Macrons antiislamiska agenda" sa Erdogan i dag och uppmanade alla turkar att bojkotta Franska varor. Men hans uttalande får kritik. En talesperson för Tysklands förbundskansler Angela Merkel kallar uttalandet ärekränkande och Nederländernas premiärminister kallar det oacceptabelt. Samtidigt fördömer Erdogans närmaste man Ibrahim Kalin, mordet i Paris på den lärare som mördades efter att i undervisningen visat karikatyrbilder på profeten Muhammed. Erdogans talesman kallar mordet monstruöst. Men fördömandet lär knappast reparera den blödande relationen mellan Turkiet och Frankrike. Två NATO-medlemmar som står på diametralt olika sidor en rad konflikter, Östra Medelhavet, Libyen, Nagorno-Karabach och Syrien för att nämna några. Kanske kan Erdogans höga tonläge mot Macron förklaras med att det bland breda massor i Turkiet ger pluspoäng att bekämpa det som beskrivs som förtryck av muslimer. För det är så Macrons kamp mot islamism framställs i Turkiet. SR 201026. Kommentar: Macron borde uppmana franska befolkningen att bojkotta turkiska varor.
Arabländer bojkottar franska varor. En kris mellan Frankrike och den muslimska världen är under uppsegling. Uppmaningar att bojkotta Frankrike sprider sig efter att president Macron kritiserat Islam i samband med mordet på den franske läraren som visat bilder av Muhammedkarikatyrer. Turkiets president Erdogan har uppmanat Macron att genomgå en psykiatrisk undersökning, vilket lett till att Frankrike kallat hem sin ambassadör från Turkiet. Butikshyllor i snabbköp i Kuwait och Qatar rensas nu på franska produkter som mjukost och marmelad. Jordanien fördömer "att använda yttrandefrihet som förevändning för att publicera Muhammedkarikatyrer. Och arga protester har brutit ut i flera städer i Mellanöstern. Det var efter en lektion om yttrandefrihet där bilder av Muhammedkarikatyrer visades, som den franske läraren Samuel Paty mördades. Efter det brutala mordet, har Emmanuel Macron har sagt att Frankrike inte kommer att sluta publicera karikatyrerna och att Islam befinner sig i kris, något som bidragit till den turkiska presidentens uppmaning till psykiatrisk undersökning. Det är oklart hur stor denna kris kan bli, 15 år efter den förra krisen, när det var Danmark som bojkottades. Än så länge har varken Saudiarabien eller Egypten yttrat sig. I Gaza har en känd Hamaskritiker sagt att "vår profet är inte i behov av beskyddare, det rätta sättet att försvara profeten Muhammed är att hedra de mänskliga värden han stod för, bland annat förlät han de som förolämpade honom". Liknande kommentarer kommer från individer i Iran och Egypten. Men Pakistans premiärminister Imran Khan lägger skulden på Macron när han skriver på Twitter att ”En ledare bör ena mänskligheten, så som Mandela gjorde, inte splittra. Macron har valt att polarisera och ge extremisterna större utrymme, istället för att läka”, skriver Imran Khan SR 201025.
Franska varor bojkottas i flera arabländer. Läs mer i Världen idag 201026.
Ny bottennivå för valutan ger dyrare mat. I Turkiet når liran ny bottennotering idag gentemot dollarn och euron. Arbetslösheten växer och fler och många har inte ens råd att köpa basvaror. "Ja, det enda vi pratar om är hur dyrt allting blivit, att priserna bara stiger och stiger och fortsätter att stiga," säger en 70-årig kvinna som vill vara anonym. Priserna på vissa basvaror stabiliserades i början av året efter att ha nått rekordnivåer förra året, men nu i den ekonomiska krisens tecken har priserna åter skjutit i höjden. Orsaken är en kedja av händelser. Valutan som noterat bottennoteringar i värde och gjort importen dyrare. Frukt och grönsaker som blivit dyrare eftersom lantbruket är beroende av import för maskiner, reservdelar och bränsle. En stigande arbetslöshet som ger lägre efterfrågan och pandemin som slagit stora delar av den viktiga turistindustrin i spillror. Förra året noterades 45 miljoner utländska turister i landet, i år räknar man med omkring 80 procent färre men hoppas på en förbättring nästa år. Men för folk fortsätter den ekonomiska kampen. Naji som säljer färska mandlar från en vagn han drar runt vid ett torg i Antalyaprovinsen säger att han har gjort stora uppoffringar i den fallande ekonomins spår. "Vad jag köpte för tre år sedan kan jag absolut inte köpa nu. Allt har blivit dyrare, skor, kläder, mat. Det har blivit dubbelt så dyrt" säger han. SR 201026.
"Muslimer är inte förföljda i Frankrike." Det sa en av Frankrikes tyngre muslimska representanter idag, som svar på president Erdogans angrepp på president Macron, och uppmaning till bojkott av franska varor. "Frankrikes muslimer måste försvara vårt lands och våra företags intressen," sa Mohammed Moussaoui, ordförande för organisationen Det franska rådet för muslimsk tro, till fransk TV, efter att ha träffat president Emmanuel Macron i eftermiddags. Den franska regeringen utkämpar en uttalad kamp mot radikal islamism, som man menar splittrar landet, men lika uttalat är att kampen inte riktar sig inte mot muslimer i allmänhet. "Det förkommer aggressioner mot muslimer i Frankrike, men de kämpar myndigheterna emot. Det är inte rättfärdigat att säga att muslimer är förföljda i sitt land," sa Mohammed Moussaoui, vid organisationen Det franska rådet för muslimsk tro. SR 201027.
Turkiet inleder förundersökning mot Charlie Hebdo. I Turkiet har åklagare inlett en förundersökning mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo sedan de publicerat flera karikatyrbilder på Turkiets president Erdogan. Samtidigt höll presidenten i dag ett eldfängt tal inför sina partikamrater i parlamentet där han fördömde publiceringen av Mohammedbilder och varnade för ett nytt västligt korståg mot muslimer. "De vill starta ett nytt korståg. Ondskans och hatets frön gror i Europa," sa president Erdogan. "Det finns tydliga tecken på att Väst återigen går mot en tid av barbari. Frankrike och Europa generellt förtjänar inte Macrons och hans likars attityder som sprider hat." Erdogan framställer sig som muslimernas beskyddare och utmålar Macron som fienden som bedriver en hetsjakt på muslimer, smutskastar islam och tillåter förolämpningar av profeten Mohammed. Tidigare idag publicerade satirtidningen Charlie Hebdo en karikatyr föreställande Erdogan i bara kalsongerna i en fåtölj varifrån han lyfter kjolen på en kvinna i hijab och spanar in hennes nakna bakdel. På en annan bild serverar presidenten iklädd kyparmundering handgranater på en bricka till en IS terrorist som ligger i en hängmatta på gränsen mellan Syrien och Turkiet. Turkiska regeringsföreträdare har reagerat med avsky mot publiceringen och säger att den kommer att få både rättsliga och diplomatiska konsekvenser. President Erdogan själv fördömde tidningens tidigare Mohammedkarikatyrer men säger att han inte sett bilderna på sig själv då han anser det fel att ens titta på en sådan omoralisk publikation. Det är tydligt att det hetsiga tonläget mellan Turkiet och Frankrike inte är på väg att kylas ned, långtifrån. I dag anklagade Erdogan Frankrike för att genom historien ha mördat hundratusentals människor i Afrika och för att ha kolonialiserat för diamanter. Erdogan har uppmanat turkar att bojkotta franska produkter och kraven på bojkott ekar också i arabvärlden där franska produkter plockats bort från butikshyllorna i flera länder- och där slagorden "Min profet, min stolthet- bojkotta Frankrike" sprider sig i sociala medier. SR 201028. France 24 201127.
Flera attacker mot franska mål. Flera attacker som riktar sig mot Frankrike har utförts idag både inom landet men också utomlands. I Nice knivskars tre personer till döds vid en kyrka i centrala delarna av staden vid niotiden i morse. Flera är skadade. Dådet utreds som ett terrorbrott. Gärningsmannen sköts efter attacken, han är gripen och förd till sjukhus. I utkanten av Avignon i södra Frankrike har polis skjutit ihjäl en man som ska ha hotat människor med ett handeldvapen, enligt polisen. Och i Saudiarabien i Jedda har en man gripits efter att ha gått till attack mot Frankrikes konsulat i stan, enligt statlig saudisk tv. En säkerhetsvakt vid konsulatet ska ha skadats i dådet, men inte livshotande. Attackerna kommer efter franska presidenten Emmanuel Macrons skarpa uttalanden efter mordet på en lärare. SR 201029.
Terrorexpert spår fler attacker efter Nicedåd. Terrorforskare Magnus Ranstorp tror inte att den upptrappade konflikten mellan väst och islamism kommer att klinga av - snarare kan vi vänta oss fler attacker i Frankrike, spår han. Enligt fransk polis ska en av de döda i torsdagens attack i Nice vara en kvinna som fått halsen avskuren. Kontexten är en där Frankrike har en väldigt stark sekulär policy, vilket ger spänningar inom landet. Det handlar bland annat om huruvida man får klä sig i burka - och det görs inga kompromisser, säger Ranstorp. "Ovanpå det har du en karikatyrkris i fransk tappning. Den är inte ny, men den kan utlösa extrema våldsamheter." Världen idag 201029.
Tre dödade i knivattack vid kyrka i Nice. Tre personer har dödats och flera har skadats i en befarad terroristattack i respektive nära katedralen Notre-Dame i Nice, uppger stadens borgmästare. Enligt poliskällor ska en kvinna ha fått halsen avskuren. En person har gripits för dådet. En man ska senare under dagen ha gått till attack mot Frankrikes konsulat i saudiarabiska Jidda. Samtidigt ska en knivbeväpnad man ha gått till attack mot polis i Avignon i sydöstra Frankrike. Läs mer i Världlen idag 171029.
Gärningsmannen var islamist från Tunisien. Antiterroråklagare: "Det kunde ha blivit fler offer". På en presskonferens i kväll sa Frankrikes terroråklagare, Jean-Francois Ricard att den misstänkte gärningsmannen som greps av polis var en tunisier som nyligen anlänt till Nice via Italien. "Polisen hittade en ryggsäck med två telefoner, en Koran och tre knivar. Det utreds som ett islamistiskt terrordåd," säger Ekots utrikesreporter Beatrice Janzon. Det är inte en person som är känd av franska säkerhetsmyndigheter sen tidigare. Efter dådet har nivån på terrorhot höjts till den högsta i Frankrike. SR 201029.

Våldsamt i Italien - demonstrationer mot restriktioner. I Italien har nära 22 000 nya coronafall registrerats det senaste dygnet. Det är den högsta siffran sedan utbrottet i vintras. Enligt det italienska hälsoministeriet har 221 personer avlidit i covid-19 det senaste dygnet, och de senaste nätterna har demonstrationer mot de hårdare restriktionerna för att bekämpa coronapandemin spårat ur. På tv-bilder från både Turin och Milano kastar arga demonstranter tillhyggen och brandbomber på polis som svarar med tårgas. Butiker vandaliseras och förödelse med sönderslagna möbler, nedbrunna papperskorgar och omkullvälta motorcyklar blir resultatet av de flera hundra demonstranternas framfart. Närmare 40 greps av polis. Det började som fredliga protester mot nedstängningen av restauranger, barer och caféer från klockan sex på kvällen, som trädde ikraft över hela Italien igår kväll i ett försök att hejda smittspridningen. Den har ökat kraftigt under oktober månad i Italien. Regionalt har även nattliga utegångsförbud införts. På många håll i landet samlades under gårdagen tusentals restaurangägare, taxichaufförer och barägare för att uttrycka sin frustration. Många drabbas hårt ekonomiskt när deras inkomstkällor stängs. I helgen var det också våldsamt både i Rom, och i Neapel där de fredliga demonstrationerna fortsatte idag. På Piazza del Plebicito stod hundratalet vita taxibilar prydligt parkerade i en tyst protest mot bristen på kunder. SR 201027.

Efter terrordådet: Grå vargarna förbjuds i Frankrike. Frankrike har nu förbjudit den turkiska ultranationalistiska organisationen Grå vargarna. Beslutet togs vid ett regeringsmöte i går. Den franska grenen av Grå vargarna upplöses därför att organisationen uppviglar till diskriminering och hat och har varit inblandad i våldsamma aktioner, meddelade inrikesminister Gerald Darmanin på Twitter kort efter att regeringen tog beslutet igår. I underlaget står att den turkiska ultranationalistiska organisationen i många år varit inblandad i en rad våldsamma attacker både mot kurder och armenier på fransk mark. Senast i helgen blev ett minnesmonument vandaliserat i kommunen Décines nära Lyon. Efter terrorattentatet för tre veckor sedan, då historieläraren Samuel Paty mördades, meddelade inrikesminister Darmanin att den franska regeringen identifierat ett 50-tal organisationer och samfund i landet som den anser utgör fiender till Frankrike, verkar i en anda som strider mot franska värderingar och splittrar landet. Hittills har bara ett fåtal organisationer fått lägga ner sin verksamhet, men ambitionen är att det ska bli fler inom kort. De berörda organisationerna hävdar antingen sin oskuld eller anser att problemen ligger på enskilda individer, inte organisationerna. Inrikesministern svarar att regeringen baserar sina beslut på fakta, inte misstankar. "Det rör sig om finansiering av terrorism, våld och spridande av hat," säger Gerald Darmanin. SR 201105.

Kraftig ökning av migranter på Kanarieöarna. Antalet migranter som stigit i land på Kanarieöarna har ökat kraftigt under coronapandemin. Varje vecka och ibland varje dag har det kommit båtar och myndigheterna uppger att det handlar om cirka 12 000 personer på kort tid bara nu under hösten. "Ja, det är ju ett väldigt ansträngt läge," säger EU-kommissionär Ylva Johansson som är på plats tillsammans med Spaniens inrikesminister för att informera sig om utvecklingen. "Samtidigt som väldigt många har blivit räddade utanför den afrikanska kusten av partnerländer." Du har varit i Mauretanien och talat med afrikanska länder och sagt till dem att ni måste hjälpa till, ändå kommer det väldigt många? "Jag tycker att de gör ett bra arbete att förhindra och jobba mot smugglingen, men jag tror att det behövs ännu mer stöd ifrån EU. Det är en särskilt svår situation nu under pandemin ska man komma ihåg och det är många som inte har tillräckligt mycket personal nu vid gränserna." Medelhavet har kallats Dödens hav, ska vi nu börja tala om Atlanten som Dödens hav? "Det är absolut mycket mycket farligare. Den här rutten är absolut farligaste, dödligaste. De som tar sig från Senegal, är ute minst åtta dygn i de här små båtarna ute på öppet hav," säger Ylva Johansson. "Ingen vet hur många liv som har gått förlorade bara i år, så det här är av humanitära skäl oerhört viktigt att få stopp på den här smugglingsvägen," fortsätter EU:s migrationskommissionär. Ylva Johansson säger att EU skulle kunna ge mer stöd åt det polisiära samarbete, som finns mellan Spanien och afrikanska länder för att dela övervakning, räddningsinsatser och information kring båtarna på Atlanten. Hon välkomnar att personer som saknar rätt att vara i Europa nu börjar flygas tillbaka till exempelvis Mauretanien. EU har muskler om det behövs, säger hon och pekar ut handelspolitik och visumregler som påtryckningsmedel. Här får hon också en bild av vilka som ger sig iväg ut på den farliga resan över Atlanten: "Många av de som kommer hör till medelklassen i sina länder, men som nu med anledning av pandemin har förlorat sin position och sina möjligheter," säger Ylva Johansson. Desperation? "Ja! Jag tror att det vi nu ser av pandemin som vi är mitt uppe i, de ekonomiska konsekvenserna och de mänskliga konsekvenserna av en svikande ekonomi med ökad arbetslöshet och en sämre ekonomisk utveckling, det riskerar att bli mycket allvarligt. Och där måste EU stödja och visa solidaritet globalt när det gäller ekonomisk återhämtning," säger EU-kommissionär Ylva Johansson. SR 201107.

Över 50 miljoner covidfall - oktober värsta månaden. Antalet bekräftade coronainfektioner har nu passerat 50 miljoner världen över, visar siffror från nyhetsbyrån Reuters och AFP. De senaste 30 dagarna står för drygt en fjärdedel av den totala siffran efter att smittspridningen tagit rejäl fart igen. Oktober är den månad då flest fall konstaterats sedan pandemin startade. Under lördagen rapporterades 126 742 nya fall i USA, vilket är den högsta dagliga siffran i något land hittills, skriver CNN. Över 1,2 miljon människor har dött med covid-19 världen över. Omni 201108.

EU har enats om en långtidsbudget. Efter långdragna förhandlingar finns det nu en uppgörelse om EU:s långtidsbudget för de kommande åren. Medlemsländerna och Europaparlamentet har precis kommit överens efter veckor av förhandlingar. Parlamentet har krävt en högre budget än de 1074 miljarder euro som EU-länderna enades om i somras. Och parterna ska nu ha höjt budgeten med 16 miljarder euro. Merparten av pengarna ska komma i form av böter från bolag som bryter mot EU:s konkurrensregler. SR 201110.

Obamacare kan avskaffas i Högsta domstolen. President Donald Trump har länge försökt upphäva sjukvårdsförsäkringen Obamacare som undertecknades 2010 av dåvarande president Barack Obama. I dag, en vecka efter valet, ska sjukvårdsförsäkringslagen prövas i Högsta Domstolen och vår USA-kommentator Ginna Lindberg är på plats. Trumpadministrationen vill försöka avskaffa Obamacare genom ett beslut från Högsta domstolen, rapporterar amerikanska medier. Lagen som berör tiotals miljoner amerikaner, innebar till en början att den som inte skaffade sig en sjukförsäkring straffades via skattesedeln. Men 2017 avskaffades straffskatten efter ett beslut i kongressen, vilket innebar att en av hörnstenarna för Affordable care act, som lagen formellt heter, försvann. Enligt justitiedepartementet innebär detta att Obamacare är oförenlig med konstitutionen. Därför vill man nu att Högsta domstolen prövar frågan. Ekots USA-kommentator Ginna Lindberg är på plats och kommenterar utecklingen. Det här är ju en reform som skapat mycket debatt i USA - hur märks det utanför Högsta domstolen i dag? "Här är flera patientgrupper är här på plats och kräver att Obamacare ska vara kvar. Det har varit en viktig valfråga för båda sidor och har varit en stor fråga under valkampanjen," säger Ginna Lindberg. "Joe Biden har försvarat reformen, han menar att den ger skydd till miljontals amerikaner. Och Trump tycker att det är ett statligt ingrepp som begränsar valriheten." Det här specifika fallet som HD nu ska ta ställning till - vad handlar det om? "Det handlar om en del av sjukvårdsförsäkringen, om det så kallade individuella mandatet som varit uppe tidigare i HD och fått godkänt 2012. Sen dess har sjukvårdslagen ändrats lite, vilket gör att man nu kan utmana den juridiskt igen. Framförallt så har Högsta domstolen förändrats, 3 av de 9 domarna har tillsats av Donald Trump." "Knäckfrågan nu är om det var lagligt att alla skulle ingå i Obamacare, och behöva betala böter om man inte ingår. Frågan om böter har tagits bort. Men de som fick böter, var det rimligt enligt konstitutionen? Om HD säger nej så kan andra delar av Obamacare också falla. Så det är väldigt mycket som står på spel idag," säger Ginna Lindberg. SR 201110.

Över 50 000 döda i covid-19 i Storbritannien. Det senaste dygnet har 595 nya dödsfall i covid-19 rapporterats in i Storbritannien. Totalt har 50 365 sådana dödsfall registrerats i landet sedan pandemin bröt ut, rapporterar flera medier. Det gör Storbritannien till det första land i Europa med över 50 000 dödsfall. Tidigare i november inleddes en ny nedstängning i landet. Bland annat har pubar och restauranger stängts. Antas även finnas ett mörkertal av antalet döda Omni 201111.

74 migranter befaras döda utanför Libyens kust. Minst 74 migranter befaras ha drunknat efter att en båt kapsejsat utanför Libyens kust, uppger FN:s internationella organisation för migration. Det rapporterar AFP. Enligt FN befann sig över 120 personer på fartyget. 47 överlevande har förts till land. Omni 201112.

EU vill stoppa utländskt stöd till religiösa organisationer. Utländska aktörers möjligheter att finansiera religiösa organisationer ska begränsas. Det väntas EU:s inrikesministrar säga på fredagen i ett gemensamt uttalande efter den senaste tidens terrorattacker, rapporterar vår korrespondent. EU:s inrikesministrar har kallats till ett extrainsatt videomöte med anledning av de senaste terrorattackerna i Frankrike, Österrike och Tyskland. Ministrarna ska enas om en tio sidor lång deklaration där de förutom att fördöma de senaste attackerna också kommer mana till åtgärder. I det gemensamma uttalandet, som har tagits fram inför mötet och som Ekot tagit del av, vill ministrarna se ökat polissamarbete, mer utbyte av data och stärkt kontroll av unionens yttre gränser. De vill också begränsa utomeuropeisk finansiering av religiösa organisationer. Därtill betonar de vikten av att genomföra beslut som redan har fattas för att bekämpa terrorism och att fatta beslut om förlag som ligger på förhandlingsbordet. Bland annat förslaget om att internetoperatörer ska ta bort terrorpropaganda på nätet inom en timme, ett förslag som har fastnat i EU-parlamentet på grund av invändningar vad gäller rättssäkerhet. Att en fransk lärare blev halshuggen nyligen efter att ha visat karikatyrer av profeten Muhammed, visar på vikten av att ta bort terrorpropaganda på nätet snabbt, skriver ministrarna. Andra mer kontroversiella idéer som har diskuterats den senaste veckan har tagits bort i den gemensamma deklarationen. Bland annat skrivningar om islam och att man skulle skärpa kraven på migranter och straffa de som inte följer europeiska värderingar och integrerar sig i de europeiska samhällena. I den nuvarande texten står det att migranter förväntas arbeta aktivt för att integrera sig. Även idén från EU:s ordförande Charles Michel, om att utbilda imamer i europeiska värderingar i ett EU-institut, har tonats ner. I deklarationen står nu att EU ska arbeta för att religiös utbildning sker inom EU och att den ligger i linje med europeiska värderingar. SR 201113.

Stort frihandelsavtal klart mellan 15 länder. Ett av världens största frihandelsavtal, RCEP, har i dag skrivits under av 15 länder i Sydostasien och Stillahavsregionen. När avtalet träder i kraft kommer det innebära att en rad tullar och handelshinder mellan länderna i regionen försvinner och att Kina ökar sitt inflytande i regionen. Handelsavtalet RCEP (Regional Comprehensive Economic Partnership) omfattar de tio medlemsländerna i den sydostasiatiska organisationen ASEAN plus Kina, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland. Det betyder att över 2,2 miljarder av världens befolkning berörs av avtalet och att det blir det största handelsavtalet vad gäller den sammanlagda ekonomin. Uppgörelsen innebär att 90 procent av importtullarna kommer att försvinna och öppna upp för en i stort sett öppen marknad mellan länderna när det gäller varor och tjänster inom tjugo år. Avtalet omfattar också gemensamma handelsregler som inkluderar e-handel och områden där det i dag inte finns några avtal om upphovsrätt, patent, varumärken och vidare begrepp som omfattar sådant som kunskap, erfarenhet och goodwill. Med avtalet stärker Kina sitt stora inflytande i regionen ännu mer. Vissa analytiker ser det nästan som en kupp och en enorm framgång för Kina som med avtalet effektivt stänger ute USA från ett större ekonomiskt inflytande i regionen de kommande åren. Med det nya avtalet breddar Kina sina geopolitiska ambitioner och sitt inflytande över den här delen av världen, skriver en grupp experter på National University of Singapore Business School i en analys av det nya avtalet. USA har under president Trumps tid i Vita huset dragit sig ur handelsavtalet Trans-Pacific Partnership, TPP, och det öppnar nu vägen för Kina att dominera stora delar av regionen. De femton länder som undertecknat det omfattande handelsavtalet hoppas också att avtalet kommer att hjälpa ekonomierna att komma tillbaka efter pandemin. Avtalet träder i kraft när ländernas respektive regeringar har godkänts det vilket kan ta upp till två år. SR 201115.

Turkiets Erdogan vill ha tvåstatslösning på Cypern. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kräver att Cypern officiellt delas i två delar, skriver internationella medier. Det säger han vid ett besök i den turk-cypriotiska utbrytardelen på norra delen av ön. "Det finns två folk och två separata stater på Cypern," säger han i samband med besöket. Han besökte förutom huvudstaden Nicosia det övergivna strandparadiset Varosha, som hamnat i ingenmansland sedan konflikten startade 1974. För drygt en månad sedan vann Ankaratrogne Ersin Tatar presidentvalet i utbrytarstaten, som endast erkänts av Turkiet. Omni 201115.

Ungerska journalister pressas rapportera "rätt". Ungern har länge kritiserats för bristande pressfrihet, vilket är ett av skälen till landets spända relation med EU. Nu avslöjar läckta inspelningar hur journalister på ungerska public service-medier pressas att rapportera i linje med regeringens åsikter. "Ingen blir väl förvånad över att höra att det inte är oppositionen som åtnjuter vårt stöd," säger en högt uppsatt nyhetsredaktör till journalister på ungerska public service-bolaget MTVA. "Alla måste räkna med att rapportera om framförallt migration och EU enligt ett lämpligt narrativ," säger han. Inspelningen som journalister på MTVA läckt till mediebolaget Radio Free Europe visar hur journalister inom ungersk public service inför EU-valet 2019 pressades att rapportera i linje med det politiska budskap som fördes fram av ungerska regeringen. "Den som inte är beredd att jobba under de här förutsättningarna är välkommen att lämna in sin avskedsansökan, hörs nyhetsredaktören säga i inspelningen." Reaktionerna på avslöjandet har varit starka bland oppositionen. Parlamentsledamoten Ákos Hadházy skriver att "det här är vad vi alla vetat, men inte kunnat bevisa förrän nu". Ungerska journalistförbundet har krävt konsekvenser för de inblandade i skandalen och att åtgärder vidtas så att offentligfinansierad media tillåts arbeta oberoende. MTVA självt har inte kommenterat händelsen. Ungerska regeringen har länge kritiserats av EU och pressfrihetsorganisationer för att ha skaffat sig direkt och indirekt kontroll över majoriteten över landet medier, både privata och offentligfinansierade. På Reportrar utan gränsers pressfrihetsrankning sjönk Ungern i år 12 placeringar, till plats 89. SR 201115. Kommentar: Ett uppenbart systemfel i Ungern.

EU-ministern: Vet inte hur detta ska lösas. Det var stundtals hårda ord på EU-ministrarna möte idag. Att Ungern och Polen lagt in sitt veto mot EU:s budget och stora coronastöd är väldigt allvarligt, säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren. "Det finns ett åtagande här att vi ska få ut de här pengarna för att underlätta för dem som är värst drabbade i den här pandemin. Så det är allvarligt och jag ser inte att man kan lösa det här på annat sätt än att anta den här uppgörelsen som är träffad," säger EU-minister Hans Dahlgren. Att Ungern och Polen igår lade in sitt veto mot EU:s långtidsbudget för de kommande sju åren och stödet som ska gå till coronadrabbade länder, ett paket på sammanlagt 1 800 miljarder euro, vållar stora problem. Pengarna behövs med start nästa år. Anledningen att länderna la in sitt veto var att de motsätter sig en del av paketet, en mekanism som gör att man kan hålla inne med utbetalningar av EU-medel till länder som inte följer rättsstatens principer. Vilket just Ungern och Polen har kritiserats för under flera års tid. Polen och Ungern menar å sin sida att mekanismen strider mot EU:s regler och det inte ligger i linje med den uppgörelse som ledarna enades om i somras. Och särskilt Ungern tycker att man bara är ute efter att straffa dem. "Den här mekanismen, i kombination med EU-kommissionens partiska granskning, är ett enkelt sätt att straffa ett land av rent ideologiska skäl", sa den ungerska ministern Judith Varga på dagens möte. Stora motsättningar alltså och det är nu Tyskland som EU:s ordförandeland som har den otacksamma uppgiften att försöka hitta en lösning. Frågan lär komma upp när stats- och regeringscheferna träffas framför dataskärmarna på torsdag. Den tyska minister Michael Roth sa idag att alla EU-länder måste ta sitt ansvar och att det inte är läge att lägga in veton. "Medborgarna kommer betala ett väldigt högt pris om blockeringen fortsätter", sa Roth. Han hoppades också att man ska nå en snabb överenskommelse. Men lyssnar man till tongångarna på dagens möte ser det ut att bli svårt. Hans Dahlgren igen: "Det är ett svårt läge. Och jag har inget svar på frågan hur detta ska kunna lösas." Lyckas man inte lösa frågan före årsskiftet blir budgeten och det stora coronastödet försenat. Men det är inte så att EU då skulle stå helt utan pengar. Den nuvarande budgeten rullar då över månad för månad. SR 201117.

Skottland vill ha ny självständighetsomröstning. Det skotska nationalistpartiet SNP:s partiledare Nicola Sturgeon säger att hennes mål är att ny folkomröstning om skotsk självständighet ska hållas redan nästa år. I maj nästa år är det val till det skotska regionparlamentet och SNP hoppas på en storseger där och att den ska öka trycket för en folkomröstning. Den brittiska regeringen säger dock hittills nej men Sturgeon menar att det vore odemokratiskt av den brittiska regeringen att fortsätta säga nej om SNP vinner valet. SR 201130.

Avskogning i brasilianska Amazonas värsta på 12 år. Avskogningen i brasilianska Amazonas mellan augusti förra året och juli i år var den värsta på tolv år, visar satellitbilder från Brasiliens rymdbyrå enligt flera medier. Under året förstördes sammanlagt 11 088 kvadratkilometer skog i brasilianska Amazonas, vilket motsvarar ett område större än Jamaica, skriver AFP. Carlos Rittl, som är från Brasilien men jobbar på Institutet för avancerade hållbarhetsstudier i Tyskland, säger till The Guardian att siffrorna är "förnedrande, skamliga, skandalösa" och ett bevis på den miljöskada som skett sedan Jair Bolsonaro blev president i januari 2019. Brasilianska klimatobsvervatoriet: Troligen enda landet som ökat sina utsläpp under pandemin. Carlos Rittl: De som förstör skogen behöver inte vara rädda för att straffas. Bolsonaro har uppmuntrat till jordbruk och gruvverksamhet i Amazonas. Omni 201201.

Italien sjätte land i världen med fler än 60 000 döda. Italien har nu passerat 60 000 dödsfall till följd av covid-19, rapporterar Reuters. Under söndagen registrerades 564 nya fall, något längre än lördagens siffra som var 662. Enligt myndigheterna har knappt 19 000 nya fall av sjukdomen konstaterats, även det något längre än gårdagens siffra. Italien är sjätte landet i världen där fler än 60 000 personer har dött efter att ha smittats av covid-19. Totalt har nästan 1,73 miljoner fall konstaterats i Italien Omni 201206. Kommentar: 3,5 procent döda av antalet konstaterat smittade.

Tiotusentals gripna i jätteinsats mot nät- och telefonbedragare. En jättelik unik internationell polisinsats har gjorts mot nät- och telefonbedragare i världen, uppger den internationella polismyndigheten Interpol. Över 21 000 människor i hela världen har gripits sen insatsen "First Light" startade i september förra året och myndigheter i 35 länder på alla kontinenter har samarbetat. Bedragarna har lurat till sig lösenord och bankuppgifter genom påstådda romanser och affärsuppgörelser bland annat och pengarna har genomgått penningtvätt, totalt motsvarande 1,3 miljarder kronor har beslagtagits. SR 201209. Kommentar: Bra jobbat!

Yta större än hela Sverige förstört i Amazonas. Minst åtta procent av Amazonas regnskogar har förstörts sedan millennieskiftet, visar en ny studie. Det är en yta större än Sverige och lika stor som Spaniens. Mellan åren 2000 och 2018 förstördes över en halv miljon kvadratkilometer, av bränder och annan avskogning. Jämfört med en liknande mätning 2012 har läget försämrats rejäl. Även om Amazonas regnskogar täcker flera länder, så pekas framför allt Brasilien ut, eftersom den största förstörelsen är just där. SR 201209.

EU inför nya sanktioner mot Turkiet. EU:s ledare väntas i dag ge klartecken för utökade sanktioner mot Turkiet. Detta efter att landet, trots EU:s varningar, fortsatt med gasletande i omstridda vatten på Medelhavet. Men sanktionerna kommer inte ha någon effekt, enligt Turkiet. SR 201210. Kommentar: Turkiet bör uteslutas från Nato.

EU-länderna överens om långtidsbudget. Tillslut kunde EU:s ledare enas om unionens budget och att utbetalning av EU-pengar kopplas till respekt för rättsstatens principer. "Historiskt och en stor framgång för Sverige", säger Stefan Löfven i en skriftlig kommentar. Samtidigt kommer det kritik om att rättsstatsvillkoren urvattnats och att Sverige och de andra länderna gett efter för krav från Ungern och Polen. SR 201210.

talien har nu flest antal döda i covid-19 i Europa. Italien har gått om Storbritannien och har nu flest antal döda i covid-19 i Europa, enligt nyhetsbyrån AFP:s egna sammanställning. 64 036 personer har avlidit i Italien sedan pandemin startade. Under lördagen rapporterades 649 dödsfall in till myndigheterna och 19 903 nya smittade. Enligt Italiens nationella läkarförbund har 251 läkare dött av viruset sedan sjukdomen bröt ut. Enligt AFP har 64 026 personer dött i Storbritannien, följt av Frankrike med 57 567 fall och därefter Spanien med 47 624 döda i covid-19. Italien var det första landet i Europa att drabbas av en stor spridning Omni 201212.

168 000 barn väntas dö av hunger i pandemins spår. Coronapandemins ekonomiska konsekvenser innebär att decennier av framsteg vad gäller kampen mot hunger i världen raderas ut, visar en ny studie enligt AP. 168 000 barn kommer sannolikt att dö på grund av svår undernäring innan en global återhämtning sker. Värst väntas Sydasien och Subsahariska Afrika drabbas. Kvinnor som är gravida nu kommer föda barn som redan är undernärda vid födseln. Rädda barnen uppger att de fulla effekterna av pandemin slår till först nästa år. Omni 201215.

Danmark föreslår översättningskrav på predikan. Lagförslaget skulle tvinga förkunnare att översätta predikan till danska. Danmarks regering vill tvinga förkunnare att översätta all predikan till danska. Förslaget sågas av religiösa företrädare i landet. "Det är ett hot mot demokratin och den intellektuella friheten", skriver biskopen Peter Skov-Jakobsen. Lagförslaget offentliggjordes tidigare i höst av Danmarks socialdemokratiska regering. Där föreslås att all predikan som hålls på ett annat språk ska översättas till danska. Dagen 201217. Kommentar: Klumpigt och fyrkantigt förslag. Ett sådant förslag måste isåfall även gälla universitet, skolor och alla sorters föredrag. Annars är det religiös diskriminering.

Spanien kan tillåta aktiv dödshjälp. Spanien kan bli det femte landet i Europa som tillåter dödshjälp. I dag röstade parlamentets underhus för ett lagförslag som ger svårt sjuka rätten att få hjälp att avsluta sitt liv. Förslaget innebär att läkare ska få rätt att assistera patienter med svåra, obotliga sjukdomar - eller så allvarliga fysiska åkommor att livet bedöms outhärdligt - att avsluta sitt liv. SR 201217.

Fattiga länder riskerar få vaccin först 2024. Fattiga länder riskerar att vaccineras mot Covid-19 först 2024, rapporterar Reuters som tagit del av dokument från vaccinprojektet Covax, som ska förse låginkomstländer med vaccin. Rika länder har reserverat stora mängder vaccin och Sydafrika är ett av de länder som inte haft möjlighet att betala för vaccin, och nu förlitar sig helt på att få vaccin från Covax. "Alla har rätt till sin hälsa och alla har rätt att få ta del av vaccinet", säger Safura Abdool Karim, jurist vid Sydafrikas hälsoråd. Hon är kritisk till den ojämlika globala fördelningen. SR 201217.

Dystra utsikter för grekisk ekonomi. I Grekland ser de ekonomiska utsikterna betydligt dystrare ut än man tidigare trott. Landets statsskuld väntas nå 209 % av BNP - Europas högsta siffra. Samtidigt satsar landet stort på militären och köper 18 stridsflyg från Frankrike. SR 201217.

Europa först att passera en halv miljon coronadödsfall. Under torsdagen blev Europa den första kontinenten att passera en halv miljon dödsfall till följd av covid-19, rapporterar AFP. Enligt nyhetsbyrån har 500 069 dödsfall registrerats i Europa, och antalet smittofall är fler än 23 miljoner. Nästan lika många dödsfall, drygt 477 000, har rapporterats från länder i Latin- och Centralamerika. USA och Kanada har tillsammans rapporterat drygt 320 000 dödsfall. Omni 201217.

Ny variant av coronaviruset tycks spridas snabbare i Storbritannien. Enligt hälsominister Matt Hancock har minst 60 lokala myndigheter i Storbritannien registrerat fall orsakade av den nya virusvarianten. Enligt Storbritanniens premiärminister Boris Johnson är den 70 procent mer smittsam än tidigare varianter. I landet införs återigen nya hårdare restriktioner i London och South East, meddelade Boris Johnson på en presskonferens. SR 201219.

Experter uppskattar att 60 procent kan ha haft smittan. En särskild expertgrupp som utnämnts av Indiens regering uppskattar att 60 procent av befolkningen redan kan ha varit smittade av coronaviruset. Detta baserat på en matematisk modellering, rapporterar Reuters. Under lördagen passerade Indien tio miljoner konstaterade fall men smittotakten har minskat avsevärt sedan toppen i september, när landet rapporterade nästan 100 000 coronafall på en och samma dag. Panelen betonar dock att det inte går att lita helt och hållet på modelleringen, men att det skulle behövas en bredare undersökning för att få en mer säker siffra. Rapporterar 25 000 nya coronafall och 347 nya dödsfall det senaste dygnet Omni 201219.

EU och Storbritannien har enats om brexit. Nu har EU och Storbritannien enats om det 2000 sidor långa avtalet. Parterna har kämpat hela dygnet för att undvika en avtalslös brexit den 1 januari. "Vi har tagit tillbaka kontrollen över våra lagar och vårt öde", säger Boris Johnson. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson höll även han en presskonferens. Han inledde med att säga att de har slutit det största handelsavtalet någonsin, värd 660 miljarder pund. "Vi har tagit tillbaka kontrollen över våra lagar och vårt öde," säger Boris Johnson. Även om argumentationen med våra europeiska parter har varit intensiva har de varit bra för båda parter. Det är bra för EU att ha ett dynamiskt Storbritannien som granne, fortsätter Boris Johnson. Enligt Johnson kommer brittiska parlamentet att rösta om avtalet den 30 december. Det kommer inte bli några tariffer den första januari fortsätter Boris Johnson. Det blir stora förändringar efter nyår för till exempel svenskar som vill jobba i Storbritannien, som kommer att behöva arbetstillstånd. När det gäller den svåra frågan om fisket sägs det att EU kommer få tillträde till brittiska vatten till 75 procent i 5,5 år, därefter väntar årliga förhandlingar. SR 201224. SR 201224. SR 201224.

Tyska notan för pandemin: Nästan 4 000 miljarder. Coronapandemin kommer att kosta Tyskland totalt 391 miljarder euro, knappt 4 000 miljarder kronor. Det bedömer institutet för näringslivsforskning DIW i en uträkning de gjort för tidningen Welt am Sonntag. Men bedömningen bygger på att smittspridningen minskar under våren och att landet kan öppna upp igen. "Kan vi inte kraftigt trycka ner infektionstalen till mars vore det en katastrof," säger DIW-chefen Marcel Fratzscher till tidningen. Hittills ligger notan för landet på drygt 212 miljarder euro, runt 2 150 miljarder kronor. DIW: En våg av konkurser hotar om smittspridningen inte stoppas. Omni 201227.

Brexitavtal godkänt av brittiska underhuset. Det brittiska underhuset röstade på onsdagseftermiddagen med överväldigande majoritet för det avtal som Storbritannien slutit med EU som ska träda i kraft efter årsskiftet. Röstsiffrorna blev 521 röster för och 73 röster mot efter att nästan alla ledamöter i premiärminister Boris Johnsons Tory-parti och de i oppositionspartiet Labour röstat för avtalet, Skotska Natinonalistpartiet SNP och Liberaldemokraterna röstade nej. Avtalet går nu vidare för debatt och omröstning i överhuset där det också väntas godkännas klart och sen tillbaka till Underhuset för en sista formell omröstning senare ikväll. SR 201230.
Kyrkorna välkomnar det efterlängtade brexitavtalet. vtalet välkomnas av kyrkliga ledare i Storbritannien, med den inflytelserika engelska statskyrkans överhuvud, ärkebiskopen av Canterbury Justin Wellby, i spetsen. Just från kristet och kyrkligt håll har det vid upprepade tillfällen varnats för ett avtalslöst tillstånd mellan EU och Storbritannien. Detta ska ses i ljuset av att man i folkomröstningen om brexit 2016 i överväldigande grad tog parti för "stanna kvar"-sidan (remain). Bland evangelikala brittiska kristna visade en omfattande mätning inför folkomröstningen då att 51 procent önskade förbli i EU, 27 procent ville lämna, medan 22 procent inte hade bestämt sig. Tidigare uttalanden pekar i riktning mot att störst förståelse för det brittiska EU-utträdet efter folkets besked 2016 har, kanske överraskande, den katolska biskopskonferensen inom EU, COMECE, visat. Efter mer än fyra års närmast tröstlösa förhandlingar lyckades EU och brittiska regeringen få till en överenskommelse, en ”deal” för att tala engelska. I den ingår bland annat ett oförändrat läge i 5,5 år för den prestigefyllda och symboliskt laddade, men ekonomiskt mindre betydelsefulla, fiskepolitiken, därefter följt av årliga omförhandlingar. Då kan det bli livat igen på vardera sidan om Engelska kanalen. För att inte tala om att hela brexit­överenskommelsen ska ses över vart fjärde år. Visserligen återstår nu ratificeringen, att det brittiska underhuset och de 27 medlemsstaternas respektive regeringar och parlament också ska godkänna hela det digra brexitavtalet. Ändå kan knappast, som det ser ut i nuläget, ingen föreställa sig att något av de 27 länderna inom EU, däribland Sverige, vågar ta på sig ansvaret att fälla överenskommelsen - och haverera denna osedvanligt komplicerade och infekterade förhandlingsprocess sedan den brittiska folkomröstningen 2016. Alternativet - med ett avtalslöst tillstånd, och att det förenade kungadömet av Storbritannien och Nordirland kraschlandar ut ur EU - är så mycket sämre, krångligare och dyrare för båda sidor, med rader av tullar, kvoter och andra handelshinder. Bara i Sveriges fall beräknas 60 000-100 000 arbetstillfällen direkt beröras. Ett avtal ligger i såväl EU:s som britternas intresse. Skotska Nationalistpartiet, SNP, hotar med att få till stånd en ny, andra folkomröstning om skotsk självständighet från det brittiska förenade kungariket efter 313 års union, för att som fritt land själva söka återinträde i EU. För det krävs att den brittiska regeringen godkänner begäran om en ny folkomröstning, något som man hittills kategoriskt avvisat - och lär fortsätta göra. Det Storbritannien minst av allt behöver nu är en intern upplösning - och sönderfall. Världen idag 201230.

Gibraltar på väg att ansluta sig till Schengen. Gibraltar är på väg att ansluta sig i Schengenområdet, som ett sätt att säkerställa en fortsatt rörelsefrihet över gränsen till Spanien, efter att det brittiska EU-utträdet formellt genomförs vid midnatt. Det uppger den spanska utrikesministern Arancha González Laya, enligt AFP. "Med den här överenskommelsen tas staketet bort, konstaterade Gonzáles Laya för reportrar på torsdagen," enligt nyhetsbyrån. Överenskommelsen görs bara timmarna före Storbritannien formellt lämnar EU:s inre marknad. Omni 201231,

Analyser: Spanien får ge upp drömmen om Gibraltar. I och med att gränsen mellan Spanien och Gibraltar förblir öppen får det lilla brittiska territoriet nästan EU-status, men dock utan att bli spanskt, skriver DN:s Nathan Shachar i en analys. Frågan om suveränitet låg inte ens på bordet under de stressiga förhandlingarna om handelsavtalet i december. Detta kan bero på att Spanien just nu har en vänsterregering, och traditionellt sett är den spanska högern "av hävd mycket mer Gibraltarsinnad än vänstern", enligt Shachar. Sky News Sam Coates konstaterar att Gibraltaravtalet bara är ett av många besked som påverkar människors dagliga liv i samband med att Storbritannien nu brutit med EU. Ett annat besked som är litet i sammanhanget, men stort för många människor är att 27 EU-länder gått med på att brittiska körkort ska accepteras även i fortsättningen, menar Coates. "Förvänta er mycket av detta - små men viktiga ändringar i våra liv", skriver han. Analys Nathan Shachar: Gibraltar får i praktiken nästan EU-status. Omni 210103.

Över 20 000 döda i Belgien - värst drabbade landet. Över 20 000 personer har dött med covid-19 i Belgien vilket innebär att landet är det värst drabbade sett till antalet döda per capita, skriver AFP. I Belgien, som har drygt 11 miljoner invånare, har 1 725 personer per en miljon dött till följd av viruset. Motsvarande siffra i Italien är 1 400 per en miljon, i USA 1 100 och i Sverige 900, skriver TT. Över hälften av dödsfallen i Belgien har skett på landets äldreboenden och landet har fått hård kritik för faktorer som lett till de höga dödstalen på boendena. Däremot kan Belgiens dödssiffror innehålla kategorier som inte finns i andra länder. Omni 210110.

WHO: Är osannolikt med flockimmunitet under 2021. Trots omfattande vaccinationer i många länder är det inte sannolikt att tillräckligt många människor blir immuna mot covid-19 för att så kallad flockimmunitet ska uppnås på bred front under 2021. Den bedömningen gör Världshälsoorganisationen (WHO), skriver flera medier. WHO-experten Soumya Swaminathan sa under en presskonferens på måndagen att det viktigt att alla länder fortsätter med omfattande åtgärder för att minska de sociala kontakterna under överskådlig framtid, för att så gott det går hålla smittan i schack. Forskare bedömer att omkring 70 procent av en befolkning behöver vara immun för att flockimmunitet ska uppstå och smittan bromsas. Omni 200111.

Över 30 miljoner covidfall i Europa - flest i världen. Antalet bekräftade fall av covid-19 i Europa har passerat 30 miljoner, enligt en sammanställning som AFP gjort. Europa är den världsdel som tycks ha drabbats hårdast av virusutbrottet sett till antalet bekräftade smittofall. Den 17 september blev man först i världen med att passera en miljon dödsfall. Näst flest fall - nära 24 miljoner - har registrerats i USA och Kanada. Tyskland passerade på fredagen två miljoner bekräftade fall. I Sverige har strax över en halv miljon fall bekräftats. Omni 200115.

Över två miljoner döda i covid-19: "Hjärtskärande". Över två miljoner människor världen över har dött i coronapandemin, enligt Johns Hopkins University, rapporterar flera medier. Avsaknaden av en global samordning har förvärrat pandemin, enligt FN:s generalsekreterare António Guterres. "Det är en hjärtskärande milstolpe," säger han. Flest antal döda har USA med ett dödstal på över 389 000 personer. I Brasilien, som har 207 000 personer döda i covid-19 har man nyligen identifierat flera nya virusstammar, rapporterar Sky News. Den 29 september förra året passerade det globala dödstalet en miljon fall. Det tog 108 dagar för viruset att skörda ytterligare en miljon liv. Omni 210115.

Experten: Maffian i Italien gynnas av pandemin. När människor hamnar i ekonomiska problem på grund av pandemin innebär det ökade möjligheter för maffian att bedriva illegal låneverksamhet med höga räntor, säger forskaren Carina Gunnarsson vid Institutet för framtidsstudier. I onsdags inleddes den näst största maffiarättegången någonsin i Italien, mot den nu mäktigaste maffiaorganisationen - Ndranghetan. Enligt uppskattningar omsätter organisationen årligen över 400 miljarder kronor. SR 210118.

Rösträtt indragen i FN på grund av skuld. Sju länder har förlorat sin rösträtt i FN:s generalsförsamling. Anledningen är att de inte har betalat sina skulder till organisationen. I ett brev till generalförsamlingens president, Volkan Bozkir från Turkiet, namnger generalsekreterare António Guterres länderna Iran, Niger, Libyen, Centralafrikanska republiken, Kongo-Brazzaville, Sydsudan och Zimbabwe. Enligt FN-stadgan får ett land inte ha mer än två årsskulder obetalda. Iran till exempel måste betala minst 16,2 miljoner dollar, motsvarande ungefär 136 miljoner kronor. FN:s årliga budget är omkring 27 miljarder kronor. Budgeten för fredsbevarande insatser är separat och ligger på omkring 52 miljarder kronor per år. svt 210118.

Nya steg mot skotsk självständighetsomröstning. Det skotska nationalistpartiet (SNP) har tagit ett första steg mot en ny folkomröstning om skotskt självstyre, skriver Reuters. I en ny "färdplan mot folkomröstning" som partiet presenterat meddelar SNP att de kommer att driva igenom en ny folkomröstning om de får majoritet i parlamentet efter valet i maj. Detta trots att en folkomröstning egentligen måste godkännas av den brittiske premiärministern. SNP säger att premiärminister Boris Johnson har att välja på att acceptera folkomröstningen eller att försöka stoppa den på juridisk väg. "En rättslig prövning kommer att bli hårt motarbetad av SNP i parlamentet", skriver partiet i färdplanen. Opinionsmätningar tyder på att SNP går mot en rekordstor majoritet. Omni 210123.

200 miljoner människor riskerar fattigdom. Den ekonomiska krisen är över för de allra rikaste, men antalet fattiga fortsätter att öka i spåren av pandemin, visar en rapport från hjälporganisationen Oxfam som släppts inför att Världsekonomiskt forum börjar idag. Det kan ta över tio år innan världen är tillbaka på samma fattigdomsnivåer som innan virusets spridning. Kvinnor drabbas hårdast, eftersom kvinnor är överrepresenterade i lågbetalda jobb med osäkra anställningar. SR 210125.

100 000 britter med covid döda: "Gjort allt vi kunnat". Över 100 000 britter med konstaterad covid-19 har nu dött. Landets officiella dödssiffra är den femte högsta i världen, med reservation för att olika länder räknar på olika sätt, skriver TT. Den brittiska regeringen, som initialt hoppades kunna begränsa antalet döda till maximalt 20 000, kommenterade utvecklingen under en presskonferens på tisdagskvällen. "Vi har verkligen gjort allt vi kunnat och fortsätter att göra allt vi kan för att begränsa dödsfallen," säger premiärminister Boris Johnson enligt Sky News. Samtidigt var beskedet från regeringens medicinske rådgivare Chris Whitty att man räknar med att få se ett stort antal dödsfall under de kommande veckorna. Brittiska myndigheter räknar in alla dödsfall där personen i fråga har avlidit inom 28 dagar efter att ha lämnat ett positivt covidtest. Omni 210106.

Mexiko förbi Indien - tredje flest coviddöda i världen. Minst 155 145 människor har dött med covid-19 i Mexiko under pandemin, vilket är världens tredje högsta bekräftade dödssiffra. Landet går nu förbi Indien på listan, skriver internationella nyhetsbyråer. Problemen att hantera smittan fortsätter i Mexiko och sjukhusen börjar nå sin maxkapacitet. Att det råder också brist på syrgas försvårar också behandlingen av covidssjuka. I absoluta tal har Mexiko, med sina 126 miljoner invånare, drabbats mycket hårt. Men sett till antalet dödsfall i förhållande till invånarantalet har flera andra länder fler dödsfall, däribland Italien och Storbritannien. Omni 210129.

Generalen bakom kuppen misstänkt för tidigare folkmord. Det råder ett spänt lugn i Myanmar efter militärkuppen. Mannen bakom kuppen, general Min Aung Hlaing har tidigare tagit åt sig äran för att ha återinfört demokrati i Myanmar. Generalen är en internationell paria med ansvaret för attackerna mot Rohingya-befolkning 2017. FN säger att man vill åtala honom för folkmord. "Jag kräver att de omedelbart släpper moder Aung San Suu Kyi, presidenten och de folkvalda ledamöterna" säger studenten Si Thu Tun som var en av få som idag vågade säga vad han kände i Rangoon. SR 210201.

800 miljoner barn drabbade av stängda skolor. 800 miljoner skolbarn runt om i världen har förlorat delar av eller hela det förra läsåret, visar statistik från FN-organet Unesco. Stängda skolor inte bara att barn går miste om sin utbildning, utan också skolluncher och hälsovård, vilket redan fått allvarliga konsekvenser i fattiga länder. "Jag har gått utan skola ett år nu, det känns som att jag glömt massor", säger Silvia Nilza i Moçambique som skulle ha börjat tionde klass nu i februari. SR 210212.

Militären i Myanmar fortsätter att föra bort människor. Under natten har fler motståndare till militären först bort av säkerhetsstyrkorna. Så här långt har minst 430 demonstranter gripits sedan kuppen den första februari, men den troliga siffran är betydligt högre. Militären har avskaffat alla lagar som begränsar deras möjlighet att gripa och föra bort människor och nu är det mer eller mindre fritt för säkerhetsstyrkorna att förra bort vem som helst utan någon större anledning. SR 210216. Kommentar: Militär diktatur i sin värsta form.

Ny lag ska stävja islamism i Frankrike - drabbar även kristna. Lagen omfattar 70 punkter och kallas också antiseparatismlagen. Detta för att åtgärderna _ även om ingen religion pekas ut i texten - ska stävja framväxten av islamistiska parallellsamhällen som tar avstånd från landets lagar, värderingar och sekulära identitet. Till exempel kommer religiösa föreningar att behöva underteckna ett löfte om att följa republikens värderingar för att få statliga medel eller subventioner. De som inte lever upp till åtagandet kan bli återbetalningsskyldiga. Vidare måste religiösa samfund deklarera bidrag på mer än 10 000 euro från utlandet. Myndigheterna får också utökade möjligheter att stänga religiösa samlingslokaler där det framförts "uttalanden, ideer eller teorier" som uppmanar till diskriminering, hat eller våld mot personer eller grupper utifrån religiös, etnisk eller sexuell tillhörighet. Världen idag 210222.

Maffian blomstrar i pandemins spår. Maffian i Italien ger pengar och matpaket till familjer i ekonomisk knipa under coronapandemin för att skaffa sig stöd hos italienare Inrikesministeriets antimaffiautredare oroas inför att hundratals miljarder kronor snart kommer i återuppbyggnadsstöd till Italien från EU. "Organiserade brottslingar köper upp konkursföretag för att få fasader till sin penningtvätt", säger analytikern Guilia Laganà SR 210301.

Österrike får bakläxa för korruptionen. Österrike får skarp kritik från Europarådets enhet för korruptionsbekämpning. På fyra år har Österrike bara bockat av 2 av de 19 åtgärder som Europarådets korruptionsbekämpningsenhet ville se avhjälpta omgående. Samtidigt når en ny korruptionsskandal allt högre nivåer i den österrikiska regeringen. SR 210302.

Polen får kritik för lagändringar inom rättsväsendet. Polen får kritik av EU-domstolen för lagändringar inom rättsväsendet. Det handlar bland annat om hur nomineringarna av domare till landets Högsta domstol går till. Enligt EU-domstolen kan den polska regeringen kan ha brutit mot EU-rätt när den införde nya regler om tillsättning av domare SR 210302.

Ungerska Fidesz lämnar höger-grupp i EU-parlamentet. EPP-partigruppen i EU-parlamentet, där kristdemokrater och moderater ingår, röstade i dag med stor majoritet igenom nya regler som gör det möjligt att stänga av det ungerska regeringspartiet Fidesz. Ungerns premiärminister Victor Orbán har hotat att lämna EPP om de nya reglerna klubbas genom. Fidesz kritiseras för att inte respektera EU:s grundläggande värderingar. SR 210303.

Varningen: Två tredjedelar av regnskogarna förstörda. Mänskligheten har förstört omkring två tredjedelar av världens ursprungliga tropiska regnskogar. Det larmet kommer från den norska Regnskogsfonden, rapporterar Reuters. De täta tropiska regnskogarna är världens största levande kolreservoar, och regnskogar ses som en naturlig buffert mot klimatförändringar. Enligt siffrorna som organisationen hänvisar till har 34 procent av världens ursprungliga tropiska regnskogar helt försvunnit, medan ytterligare 30 procent har blivit så skadade att de löper större risk för framtida bränder eller annan förstörelse. Förlusten av skog mellan år 2002 och 2019 var större än Frankrikes yta- Omni 210308. Kommentar: Helt bedrövligt.

39 drunknade utanför Tunisien - barn bland offren. Minst 39 människor, däribland flera barn, har drunknat i en förlisning utanför Tunisiens kust, enligt tunisiska försvarsdepartementet. 165 har kunnat plockas upp ur vattnet och räddningsinsatsen fortsätter. De flesta i de två båtarna är från Afrika söder om Sahara, men målet var att ta sig till Europa. Samtidigt rapporteras att minst fem personer har omkommit ombord på en ranglig båt utanför Kanarieöarna, på väg från Afrikas kust. SR 210309.

En miljon döda med covid-19 i Europa. Europa blev i dag den första regionen i världen att passera en miljon bekräftade döda med covid-19. Det uppger nyhetsbyrån Reuters, som definierar Europa som bestående av 51 länder, inklusive Ryssland och Storbritannien. Sedan pandemin började har Europa fram till i dag rapporterat drygt 37 miljoner covid-19-smittade. SR 210320.

Lundgren (SD) skolkar mest i parlamentet av svenskarna. SD-politikern Peter Lundgren är den svenska Europaparlamentariker som har haft mest frånvaro i utskottsarbetet. Det skriver sajten Europaportalen som har granskat parlamentets mötesprotokoll. Enligt protokollen så närvarade Lundgren vid 33 procent av mötena mellan juli 2019 och december 2020. Högst närvaro bland de svenskar parlamentarikerna har socialdemokraten Erik Bergkvist. Omni 210323.

Flera partier kritiska mot EU:s gigantiska krislån. Under onsdagen ska riksdagen godkänna att EU lånar upp 8000 miljarder kronor, som krisstöd till hårt pandemidrabbade medlemsstater. Flera partier är kritiska, men bara Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet kommer att rösta nej. Sveriges andel av lånet är 150 miljarder kronor. Men andra finansieringskällor ska utredas, bland annat olika EU-skatter vilket skulle minska den svenska avgiften. SR 210324.
Gigantisk EU-budget kan skuldsätta generationer. Över 150 miljarder kronor. Det väntas Sverige få betala till EU:s gigantiska coronafond som riksdagen ska ta ställning till på onsdagen. Kritiker vädjar till partierna att rösta nej för att inte skuldsätta kommande generationer. Sverigedemokraterna kallar det "ett ekonomiskt och politiskt vansinne, både av praktiska och moraliska skäl". Moderaternas ungdomsförbund menar att beslutet får "oöverskådliga konsekvenser". Och Fredrik Haage på Smålandspostens ledarsida beskriver det som "ett dramatiskt kliv bort ifrån det nationalstaternas Europa som Sverige sade ja till 1994". Det handlar om EU:s budget för 2021-2027 och den så kallade återhämtningsfonden som kommer resultera i lån och bidrag på ungefär 7 500 miljarder kronor. Under onsdagen kommer frågan upp på riksdagens bord och ett beslut som kan påverka Sverige i decennier ska fattas. Trots det har debatt i frågan i stort lyst med sin frånvaro. I elfte timmen vädjar nu bland andra Moderaternas och Kristdemokraternas ungdomsförbund till moderpartierna att rösta nej. "Förslaget binder upp Sverige till år 2058 i återhämtnings­fonden utan att ge några garantier på att medlemsländerna reformerar sina ekonomier och skapar större buffertar för att hantera framtida kriser", skriver Muf på debattplats i Svenska Dagbladet. Det handlar om 150 miljarder ”min generation och den efter riskerar att få punga ut för att länder som Italien inte kan ta hand om sina ekonomier. Hoppas innerligt KD röstar mot. Finns inget ’lagom’ med detta förslag", skriver KDU-ordföranden Nike Örbrink på Twitter. Världen idag 210324. Kommentar: Absolut. Sverige borde inte godkänna den här EU-budgeten, men tyvärr gör man det.
Riksdagen röstade ja till EU:s coronafond. Under onsdagen röstade riksdagen ja till EU:s så kallade coronafond, rapporterar SVT. Regeringen, C och L röstade för. M och KD lade ner sina röster medan SD och V röstade emot beslutet. Därmed ställde sig riksdagen bakom återhämtningsfonden, som ska innehålla cirka 7 600 miljarder kronor och till stor del bekostas av lån. Pengarna ska användas till att stötta medlemsländernas väg ut ur pandemin. Nationalekonomen John Hassler säger till SVT att beloppet måste ställas i relation till att EU har över en halv miljard invånare. "Per svensk medborgare ska vi låna upp ungefär 20 000 kronor, det är Sveriges andel. Då inser man att det inte är enorma pengar egentligen," säger han. Omni 210325.
Expert: EU:s stödpaket handlar om att rädda euron. Det miljardpaket till EU som riksdagen röstade igenom förra veckan har kallats för coronastöd. Men Sveriges tidigare EU-ambassadör Lars Anell är kritisk och menar att det i själva verket handlar om att rädda eurovalutan och att bygga in en federal beskattningsrätt. "Det har getts intryck av att Europas återhämtning står och faller med detta paket, men makroekonomiskt har det marginell betydelse," säger han. Läs mer i Världen idag 210330.

Vem bryr sig om Västsahara? Västsahara, SADR, lämnat i sticket. 2011 tog Socialdemokraterna ett principbeslut om erkännande, som 2012 klubbades igenom i riksdagen. Den borgerliga regeringen och dess utrikesminister Carl Bildt (M) prioriterade dock handelsförbindelser med och eftergifter åt den marockanska diktaturen före rättvisa för SADR. Riksdagbeslutet är i limbo än idag.
Dåvarande utrikesminister Margot Wallström (S) svarade på Socialdemokraternas partikongress i april 2017 förra SSU-ordföranden Jytte Gutelands krav på ett erkännande under en debatt så här: "Om vi erkänner Västsahara i ett läge där västsaharierna inte är redo för det kommer vi bara att störa processen och vi kommer att göra FN-spåret omöjligt. Vi måste testa FN-spåret fullt ut, särskilt nu när vi ser att det finns en vilja och där vi nu har en ny generalsekreterare." Allt läggs i händerna på Christopher Ross, FN:s sändebud för SADR, och Sverige slipper ta ansvar.
SADR erkänns fullt ut av Afrikanska unionen (AU), inte av Europeiska Unionen (EU). Av de 83 stater som erkänt SADR:s suveränitet återfinns inget EU-land. Närmare hälften av de 83 har sedermera återtagit sina erkännanden efter marockansk påtryckning. Därav rubriken. En annan öm tå är eftertraktade naturtillgångar som fisk, fosfat, järn, uran och förmodligen olja och gas. Mohammed VI är enväldig i Marocko och en av världens rikaste monarker; han äger flera stora företag med anknytning till både fisket och produktförädlingen. Detsamma gäller de vidsträckta tomat- och melonplantagen i Dakhla-området. Western Sahara Resource Watch (WSRW) har inte funnit ett enda företag ägt av saharier. Samtliga kontrolleras av kungahuset, marionettregeringen och militärförvaltningen i Rabat. Ett än flagrantare exempel på illegal maktutövning och internationell undfallenhet är fosfatbrytningen. Från dagbrottet Bou Craa till El Marsa vid kusten går, dag och natt, ett cirka tolv mil långt transportband för fosfatet. Så länge det internationella jordbruket gör sig beroende av konstgödsel sitter det i knäet på Marockos monarker och militärer. Samtidigt töms ocså fiskevattnen utanför Västsahara av Marocko. I fjol erkände Marocko Israel som i sin tur jämte USA (under Trump) legitimerade ockupationen. Locket lades på. (Miljömagasinet 210312.) Se även Västsahara - Nordens enda tidskrift om Västsahara.

Parlamentet i Lettland röstade nej till dödshjälp. Efter en utdragen debatt har det lettiska parlamentet avvisat ett medborgarinitiativ om att tillåta eutanasi, alltså att en läkare ger en svårt sjuk person en injektion eller ett medel som leder till patientens död. I torsdagens omröstning i parlamentet, saeima, ställde sig 49 ledamöter bakom utskottets rekommendation om att avvisa förslaget, medan 38 röstade emot. Två ledamöter lade ner sina röster, skriver Baltic News Network. Både Spanien och Portugal har i år tagit ställning till förslag om att tillåta olika former av dödshjälp. Det spanska underhuset godkände tidigare i mars ett lagförslag som gör att läkare från och med juni i år ska hjälpa svårt sjuka vuxna att avsluta sina liv, antingen genom en spruta eller genom att skriva ut ett recept på ett dödligt medel. I Portugal, däremot, förklarade landets författningsdomstol nyligen att den lag om dödshjälp som parlamentet antog i januari var alltför otydlig för att kunna godkännas. Domstolen hade utvärderat lagen på uppdrag av landets president Marcelo Rebelo de SousaIt. Världen idag 210330.

1,1 miljoner britter drabbade av långtidscovid. Totalt 1,1 miljoner britter uppskattas ha drabbats av långtidscovid. Det visar data från den brittiska statistikmyndigheten ONS, som Sky News rapporterar om. Av dem som drabbats av sjukdomen uppskattas 674 000 vara påverkade av den i sitt dagliga liv och 196 000 uppges vara märkbart påverkade. Långtidscovid var vanligast bland kvinnor mellan 35 och 69 år, bland personer i låginkomstområden och bland dem som hade andra sjukdomar sedan tidigare. Expert: Det här kommer att ha en påverkan på arbetsplatser och barnomsorg. Omni 210401.

Vjosa Osmani blir ny president i Kosovo. I Kosovo har parlamentet i dag formellt utsett juridikprofessorn Vjosa Osmani till president. Den 38-åriga Osmani bedöms vara Kosovos mest populära politiker, hennes främsta fråga är att bekämpa korruptionen i landet. Oppositionen och den serbiska minoriteten har försökt hindra framröstningen av Vjosa Osmani. SR 210404.

Vänstern segrar i grönländskt uranval. I Grönland ser det ut att bli maktskifte efter gårdagens parlamentsval där vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit går om socialdemokratiska Siumut och blir största parti. En stor valfråga har varit ett omstritt gruvprojekt där bland annat uran skulle utvinnas. Inuit Ataqatigiit har varit motståndare till projektet som nu kanske läggs på is. SR 210407. Kommentar: Bra. Varken Gränland eller dess natur behöver en urangruva.
Grönland får nytt styre för första gången på 42 år. Vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit (IA) blir Grönlands största parti efter att en majoritet av rösterna i gårdagens val har räknats, rapporterar TT. I nuläget ser IA ut att få 37,5 procent av rösterna medan socialdemokratiska Siumut, som har regerat sedan 1979, får cirka 28,9 procent. Valet på Grönland har till stor del handlat om utvinning av sällsynta jordartsmetaller och uran under isen - något som i och med maktskiftet på ön nu kan bli svårare. Vänsterpartiet menar att gruvbrytningen skulle skada naturen i regionen. Omni 210407.

Spanjorer går ned i tid - svenska skattebetalare står för del av notan. Den spanska regeringen kommer att införa fyradagarsvecka på försök i cirka 200 företag till hösten. Det treåriga pilotprojektet bekostas med 50 miljoner euro ur EU:s återställningsfond, skriver nyhetsbyrån AP. Sverige ska bidra med omkring 150 miljarder kronor till fonden. Läs mer i Världen idag 210406.

Italiens Draghi till attack mot Erdogan: "Diktator". Ett häftigt ordbråk har brutit ut mellan Italiens premiärminister Mario Draghi och Turkiets Recep Tayyip Erdogan, skriver flera medier. I samband med en kommentar om den uppmärksammade incidenten då EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inte erbjöds en stol under ett besök i Turkiet kallade Draghi Erdogan för "diktator". Turkiet var snabbt ute och kritiserade kommentaren, skriver Reuters. "Vi fördömer kraftigt det oacceptabla populistiska uttalandet", skriver den turkiska utrikesministern Mevlut Cavusoglu på Twitter. Bråket riskerar att ytterligare förvärra den redan ansträngda relationen mellan Turkiet och EU. Draghi: Låt oss kalla dem för vad de är - diktatorer. Omni 210408.

Europas dystra siffror: En miljon döda i covid-19. I Europa har antalet döda med covid-19 nu överstigit en miljon, visar en sammanställning från AFP. "Vi är i en kritisk tidpunkt i pandemin," säger Maria Van Kerkhove vid Världshälsoorganisationen (WHO) till nyhetsbyrån. "Det här är inte den situation vi ville vara i 16 månader in i pandemin, när vi har kontrollåtgärder som bevisats fungera, tillägger hon. I världen närmar sig antalet döda tre miljoner. Indien har passerat Brasilien som det land i världen som har näst flest bekräftade fall i absoluta tal efter USA. Frankrike är det i land i Europa som har högst smittotal just nu. Men det finns en optimism då alla över 55 år nu ska erbjudas vaccin. Omni 210413.

Det bekräftade antalet coviddöda i världen har överskridit tre miljoner. Coronaviruset har nu skördat över tre miljoner liv i världen, enligt Johns Hopkins-universitetets sammanställning. Samtidigt som Världshälsoorganisationen varnar för att antalet döda ökar i oroande takt. Enligt de officiella coronasiffror som Johns Hopkins-universitetet sammanställer så har alltså tremiljonersgränsen för coronarelaterade dödsfall passerat tre miljoner, men den egentliga dödssiffran befaras vara betydligt högre än så. Den dystra dödsstatistiken toppas av USA med över 566 000 dödsfall, följt av Brasilien med nästan 369 000 döda och Mexiko med nästan 212 000. Världshälsoorganisationen WHO varnade senast på lördagen för att både antalet nya covidfall och antalet döda fortsätter att öka i oroande takt. Enligt nyhetsbyrån AFP bekräftades nästan 830 000 nya covidfall i världen på fredagen och det är den högsta dagliga siffran hittills under pandemin. Under förra veckan rapporterades i snitt 12 000 covidrelaterade dödsfall per dag globalt. En del länder som exempelvis Israel och Storbritannien har genomfört framgångsrika vaccinationskampanjer, medan andra, ofta fattigare, länder har hamnat på efterkälken. Exempelvis i Indien och Brasilien är smittspridningen mycket svår just nu. Yle 210417.

Sämre pressfrihet under pandemin. Läget för pressfriheten i världen har försämrats under pandemin. Bara tolv länder av 180 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex klassas som fria. Bland de svartlistade länderna i botten har coronapandemin förnekats av ledare eller förbjudits att rapportera om i medierna. SR 210420.
Pressfriheten 2020.
Pressfriheten 2021.
Ranking 2021.

EU vill förbjuda avläsning av ansikten på offentlig plats. EU blir först i världen med att reglera AI. Användningen av ansiktsigenkänning på offentlig plats ska förbjudas, sa EU-kommissionens konkurrenskommissionär Margrete Vestager i dag. EU-kommissionen la i dag fram förslag till ny lagstiftning som ska främja utvecklingen av artificiell intelligens. De hoppas göra EU världsledande. Användningen av biometrisk övervakning som ansiktsigenkänning ska i princip förbjudas i Europa, med några få undantag, som till exempel vid sökandet efter försvunna barn eller i utredningar av terrorbrott, sa EU:s konkurrenskommissionär Margeret Vestager. EU-kommissionen la i dag fram förslag till ny lagstiftning som ska främja utvecklingen av artificiell intelligens och göra EU världsledande. Det förutsätter också att EU:s medborgare känner förtroende för den nya tekniken. Därför ska användningen av AI regleras - framför allt inom det som klassas som högriskområden. "Det kan handla om algoritmer för av avgöra om en person ska få lån eller inte, eller om mjukvara i självkörande bilar eller i robotar inom sjukvården," sa Margrete Vestager. AI ska heller inte få användas fritt vid jobbrekrytering eller vid uttagning till olika utbildningar, för att förhindra diskriminering. EU blir först i världen med att reglera användningen av artificiell intelligens och hoppas kunna sätta en global standard som teknikföretag måste rätta sig efter. Frågan är kontroversiell. Organisationer som värnar den personliga integriteten kräver ännu hårdare lagstiftning. Moderaten Jörgen Warborn sitter i Europaparlaments särskilda utskott för artificiell intelligens, och han ser en stor risk att det blir för mycket begränsningar. "Det riskerar att trycka företag och AI-utveckling ifrån Europa till framför allt USA och Kina. Vi har halkat efter och vi måste vända den situationen," säger Jörgen Warborn. SR 210421. Kommentar: Kan inte bli för mycket begränsningar. AI hotar mänskligheten. AI är mums mums för Storebror, typ Xi Jinping.

Polens ombudsman för mänskliga rättigheter : "Orolig för demokratin". Polens ombudsman för mänskliga rättigheter Adam Bodnar säger till Sveriges Radio att han är orolig för landets demokrati. Nyligen tvingades han bort från sin post efter beslut av landets författningstribunal, ett beslut som han menar är politiskt motiverat. "Jag anser att demokratin är starkt hotad. Regeringen har nu tillräckligt med verktyg för att påverka debatten", säger han. SR 210422.

von der Leyen om soffskandalen: Kände mig sårad och ensam. EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, kommenterar nu för första gången den så kallade "soffskandalen" som skedde under EU-toppmötet i Ankara, Turkiet, den 6 april. "Jag kände mig sårad och ensam, som kvinna och som europé", sa von der Leyen tidigare idag inför EU-parlamentet i Bryssel. Under EU-toppmötet fanns bara stolar till EU:s rådsordförande Charles Michel och turkiska presidenten Erdogan. Själv hänvisades Ursula von der Leyen till en soffa intill. SR 210426.

Iran valdes in i FN:s kvinnokommission. FN:s ekonomiska och sociala råd har röstat in Iran som medlem av FN:s kvinnokommission. Nu höjs röster mot att en regim som diskriminerar kvinnor på flera punkter ska sitta med i en kommission som arbetar för jämställdhet mellan könen. FN:s kvinnokommission har 45 medlemmar. Kommissionens arbete beskrivs, enligt en artikel i Götborgs-Posten, som "avgörande för att främja kvinnors rättigheter" och bland dess uppgifter är att "dokumentera kvinnors verklighet världen över och skapa en global standard för jämställdhet". Hela 43 av 54 länder i FN:s ekonomiska och sociala råd har nu röstat för att Iran ska få en plats i kvinnokommisionen under fyra år, enligt människorättsorganisationen UN Watch, som uppmanar länderna att avslöja hur de röstade i frågan. Även Kina valdes in vid samma tillfälle. Att Iran röstades in i kvinnorådet möter kritik. "Ayatollah Khameneis regim fängslar modiga kvinnorättsaktivister som Nasrin Sotudeh, Mojgan Keshavarz, Yasaman Aryani och Monireh Arabshahi för brottet att på ett fredligt sätt kräva mänsklig värdighet", säger UN Watchs ordförande Hillel Neuer i ett uttalande. "Så varför har FN utsett en av världens värsta förtryckare av kvinnor till global domare och beskyddare av jämställdhet mellan könen och av kvinnors egenmakt?" År 2017 valdes Saudiarabien in i FN:s kvinnokommission, vilket också ledde till omfattande kritik. Hur Sverige röstade vid detta tillfälle är oklart. I en interpellationsdebatt i riksdagen senare samma år sade dåvarande utrikesminister Margot Wallström (S) att Sverige inte kunde göra avsteg från den sekretess som råder kring omröstningen till kvinnokommissionen, och att länder enbart väljs in utifrån geografisk tillhörighet. Världen idag 210417. Kommentar: Med sådana som Margot Wallström som politiker blir det aldrig jämställdhet. Sverige måste väl ändå ha mod att bryta normen om geografisk tillhörighet i en så viktig fråga.

EU-parlamentet godkänner brexit-avtal. EU-parlamentet har röstat ja till handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien. Omröstningen hölls igår efter en flera timmar lång debatt och slutade med 660 röster för, 5 emot och 32 nedlagda. Därmed är alltså avtalet efter brexit nu godkänt på alla håll. SR 210428.

EU vill begränsa AI-användningen för att undvika framtida mardrömsscenarier - forskare och företag välkomnar planerna. EU-kommissionen berättade nyligen att man vill begränsa hur artificiell intelligens får användas i framtiden. Om planerna får grönt ljus så kommer det att få konkreta konsekvenser för medborgare i hela unionen. EU-kommissionen listar några slags risker som anses vara oacceptabla. Enligt förslaget skulle ansiktsigenkänning förbjudas på allmän plats, med några få undantag, till exempel om man letar efter ett försvunnet barn eller ska stoppa en terrorattack. Men ett undantag som också nämns är spaning efter personer som är misstänkta för grova brott. Heintz säger att det här är ganska generellt formulerat och kan tolkas väldigt brett. "Och jag tror att det kommer att bli en av invändningarna. Det kommer säkert att finnas en hel del som vill ha betydligt striktare regler än det här." Ytterligare en användning som föreslås vara oacceptabel framöver är AI-system som stater kan använda för att betygsätta medborgarna, i stil med system som redan finns i dagens Kina. "För mig handlar det här väldigt mycket om vad det är för samhälle vi vill leva i och vi vill ju leva i ett öppet och demokratiskt samhälle med fria medborgare." Lä's mer i yle 210428.

Sturgeon till Ekot: Skottland ska bli självständigt. Den skotska regeringschefen Nicola Sturgeon säger till Ekot inför valet till det skotska parlamentet idag att valet kan komma att avgöra Skottlands framtid. Ekot träffade henne i den skotska valkretsen Dumbarton som SNP vill vinna till varje pris för att åstadkomma egen majoritet och Sturgeon kampanjade in i det sista. Sturgeon, som är partiledare för självständighetspartiet SNP säger att hon är övertygad om att Skottland kommer bli självständigt och att skottarna ska få slippa att bli styrda av Boris Johnson och parlamentet Westminister. SR 210506.
Ingen egen majoritet för regeringspartiet SNP i Skottland. I Storbritannien pågår rösträkningen för fullt efter kommunal- och regionalvalet igår och enligt BBC blir det ingen egen majoritet för regeringspartiet SNP, Scottish National Party, utan partiet får förlita sig på de Grönas röster för att få ihop en majoritet i parlamentet för självständighet. SNP förlorade den valkrets som man satsat hårdast på att vinna från Tory-pariet i detta val, Aberdeenshire West, men Tories lyckades vinna den igen. Enligt de flesta bedömare kommer det att göra det lättare för Boris Johnson, den brittiske premiärministern som bestämmer i frågan, att inte godkänna en ny folkomröstning, men SNP-regeringen kommer troligen ändå försöka om några år. SR 210508.

Tjeckisk public service hotas. I Tjeckien utsätts landets public service-medier för allt starkare påtryckningar från politiskt håll. Bedömare fruktar nu att situationen för landets fria och oberoende medier ska gå åt samma håll som i Ungern och Polen. Nu i maj ska det tjeckiska parlamentet välja nya ledamöter till TV-bolagets styrelse och enligt oppositionen har kandidaterna handplockats för att de är kritiska mot TV-bolagets chef och trogna regeringen. SR 210507.

Alla invånare i EU ska få säga sitt om EU:s framtid. Idag invigdes EU:s framtidskonferens där invånare i alla 27 EU-länder under ett år ska få chansen att säga sitt om vad EU ska syssla med de kommande åren, bland annat via den här länken: EU:s Framtidskonferens. "Vi måste lära av coronapandemin. Vi har klarat den tack vara att vi stått enade och varit solidatiska", sa Frankrikes president Emanuelle Macron i sitt invigningstal. Europeiska medborgarpaneler, där en tredjedel ska vara ungdomar mellan 16 och 25 år, ska diskutera EU:s framtidsfrågor och komma med rekommendationer. De ska sedan diskuteras av plenarförsamlingen som består av 433 ledamöter, de flesta EU-parlamentariker och ledamöter i nationella parlament. SR 210509.

EU-advokat kritiserar polska regeringens rättsreformer. Polska regeringens rättsreformer får skarp kritik av EU:s domstolens generaladvokat. I ett uttalande kritiseras polska justitieministerns rätt att förflytta domare till andra positioner, befordra och degradera, något som riskerar att blanda samman den politiska och den juridiska makten, står det i uttalandet. Piotr Bogdanowicz, professor i Europarätt och juridik vid universitetet i Warszawa menar att justitieministerns dubbla stolar undergräver domares opartiskhet och självständighet. SR 210520.

Spanien anklagar Marocko: "De bedriver utpressning". Marocko ägnar sig åt "utpressning" och "aggression" i det pågående bråket om migranter vid gränsen. Det säger den spanska försvarsministern Margarita Robles, enligt AFP. En företrädare för den marockanska regeringen antydde i går att man släppt förbi migranterna på grund av att ett spanskt sjukhus vårdar en ledare för en västsaharisk självständighetsgrupp. "Det är en aggressionshandling vid den spanska gränsen, och vid gränsen till EU," säger Robles enligt AFP. Omni 210520.

EU donerar 100 miljoner vaccindoser till fattiga länder. EU donerar 100 miljoner doser till fattiga länder under 2021. Det beskedet gav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid den globala hälsokonferensen som G20-länderna höll i Rom idag. Toppmötet blev en slags givarkonferens med löften om både pengar och vaccin. Frankrikes Emmanuel Macron utlovade 30 miljoner doser till fattiga länder, och Tysklands Angela Merkel utlovade lika många doser. Även vaccintillverkarna Pfizer Biontech, Moderna och Johnson & Johnson kommer att leverera 3,5 miljarder doser till självkostnadspris under 2021. SR 210521.

WHO: Tre gånger fler kan ha dött under pandemin. Coronapandemin kan har skördat uppemot tre gånger fler liv än vad som tidigare rapporterats runt om i världen, det menar Världshälsoorganisationen WHO. Det kan enligt WHO handla om uppemot åtta miljoner dödsfall istället för cirka 3,4 miljoner. "Jag tycker inte att den här siffran, i ett globalt perspektiv, är förvånande", säger Ulrika Björksten, Sveriges Radios vetenskapskommentator. SR 210521.

Covidpatienter drabbas av ovanlig sjukdom - kan slå mot nervsystemet. Allt fler färdigbehandlade covidpatienter i Indien drabbas nu av en ovanlig svampinfektion. Den kan leda till infektioner i centrala nervsystemet, mag- och tarmkanalen, på huden samt i ögon- och näshålorna. Nu har Indiens hälsodepartement bett landets delstater att klassa utbrottet som en epidemi för att på så sätt lättare kunna kartlägga antalet sjuka. SR 210521.

Strid i EU om rättsstaten - parlamentet hotar stämma kommissionen. Det har blåst upp till strid i EU om rättsstaten. EU-parlamentet hotar att dra EU-kommissionen inför rätta om den inte stoppar utbetalningar av EU-bidrag till länder som bryter mot rättsstatens principer. Den 1 januari i år trädde en ny lag i kraft som gör det möjligt att straffa länder som inte lever upp till rättsstatens principer (ungern och Polen) med bland annat oberoende domstolar. SR 210605.

G7 enigt om global minimiskatt för företag. Länderna i stormaktsgruppen G7 har enats om att förbinda sig till en global minimiskatt på 15 procent. beskedet kommer i samband med G7-mötet i London. "Vi åtar oss att nå en rättvis lösning på fördelningen av beskattningsrättigheter", skriver G7 i en kommuniké efter mötet. Det är första gången sedan pandemins start som G7, som består av sju av världens största ekonomier, möts fysiskt. SR 210605.

En av fem hade röstat ja till euron i ny omröstning. Var femte svensk hade röstat ja till euron om det var folkomröstningen i dag. Det framgår av SCB:s partisympatiundersöknings andra del som publicerades på tisdagsförmiddagen. 20,4 procent hade röstat ja, medan 63,2 procent hade röstat nej. Totalt sett saknar 26 procent av svenskarna en uppfattning i frågan. Medborgarna är överlag fortsatt positiva till EU-samarbetet. Över hälften av svenskarna, 56,4 procent, är för ett svenskt medlemskap. Bara 17,1 procent är emot. Resultaten är mycket lika siffrorna från motsvarande mätning i november. Det finns ingen statistiskt säkerställd förändring sedan dess. Omni 210608.

Fem nya medlemmar i Säkerhetsrådet. FN har valt in fem nya medlemmar i Säkerhetsrådet. Det är Brasilien, Förenade Arabemiraten, Albanien, Ghana och Gabon som den 1 januari ska ta plats i det 15 länder starka rådet. För Brasiliens del är det elfte gången som landet tar plats i Säkerhetsrådet för en tvåårsperiod och endast Japan har valts in lika många gånger i rådet, där ju USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike är permanenta medlemmar. SR 210612.

FN: Extrem fattigdom och orättvisor ökar i världen. Mänskliga rättigheter världen över har drabbats av de värsta bakslagen på flera decennier. Det säger FN-chefen Michelle Bachelet i dag och pekar bland annat på situationerna i Kina, Ryssland och Etiopien. Nu krävs samordnade åtgärder, säger hon enligt AFP. "Extrem fattigdom, ojämlikhet och orättvisor ökar. Det demokratiska och medborgerliga rummet försvagas," säger hon i sitt anförande på mötet med FN:s råd för mänskliga rättigheter. Bland annat nämnde hon våldet i Tigray i Etiopien, gripanden under säkerhetslagen i Hongkong och domen mot Aleksej Navalnyj i Ryssland som allvarliga exempel på brott mot mänskliga rättigheter. Omi 210621.

Ansiktsigenkänning kan förbjudas på offentlig plats. De två datatillsynsmyndigheterna EDPB (European Data Protection Board) och EDPS (European Data Protection Supervisor) har lagt fram ett förslag om att förbjuda ansiktsigenkänning på offentliga platser i EU-länder. Det rapporterar Engadget. Enligt förslaget skulle det även vara olagligt att använda AI-baserade system för att kategorisera människor baserat på etnicitet, kön, politiskt tillhörighet eller sexuell läggning. I särskilda fall skulle undantag kunna göras, bland annat när det handlar om att hitta försvunna barn eller förhindra terrorattacker. Enligt förslaget skulle undantag kunna göras i ett fåtal fall. Omni 210621. Kommentar: Bra. Storebror Kinas president Xi Jinping förskräcker.

EU-kritik mot Polens "hbtq-fria zoner". Enligt flera källor planerar kommissionen nu rättsliga åtgärder. Flera polska städer och regioner har infört så kallade “hbtq-fria zoner”. Detta har fått EU-kommissionen att reagera, och enligt uppgifter planerar man nu att agera rättsligt mot Polen.De rättsliga åtgärderna kan tas till mot länder som anses bryta mot EU-rätten. Kommissionen pekar på att hbtq-rättigheter måste respekteras i alla unionens länder. Det första steget i en kommande EU-process mot Polen är en så kallad formell underrättelse, och den kan enligt källorna komma redan i juli, skriver nyhetssajten Europaportalen. I förlängningen kan ärendet hamna i EU-domstolen, och det kan då också bli böter för Polen. Men en sådan process tar oftast flera år. I dagsläget har runt en tredjedel av Polen, cirka 100 städer, valt att anta resolutioner och dokument som pekar ut hbtq-rättigheter som något man inte vill ställa upp på. Det innebär bland annat att man vägrar att tillåta prideparader eller andra liknande event, samt att man slår fast att man är emot "hbtq-ideologi". Detta har gjort att det nu talas om Polen som ett land som vill se "htbq-fria zoner". Bland annat den katolska ultraortodoxa organisationen Ordo Iuris sägs ha lobbat hårt för att få igenom de skrivelser som antagits i de städer som är emot hbtq-rättigheter. Dagen 210704.
EU varnar Ungern: Ny hbtq-lag "en skam". EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hotar Ungern med rättsliga konsekvenser om landet inte "rättar till" den kontroversiella hbtq-lag som träder i kraft i morgon. "Den här lagstiftningen är en skam," sa hon i EU-parlamentet under onsdagen, rapporterar AFP. Lagen, som förbjuder användningen av hbtq-material i skolor, anser hon är diskriminerande. Omni 210707. Kommentar: Det är en skam att EU börjar använda sig av diktaturfasoner. EU har fått för stor makt på enskilda länder.
Trots kritik från EU - kontroversiell lag träder i kraft. I Ungern träder idag en kontroversiell lag ikraft - trots den massiva kritik som landet fått från EU. Lagen förbjuder bland annat att minderåriga får information om homosexuella och så kallat "könsavvikande beteende". "Bryssels försök att få oss att släppa in hbtqi-aktivister i våra skolor är förgäves," sa premiärminister Viktor Orbáns stabschef igår. SR 210708.
I dag träder kritiserad ungersk hbtq-lag i kraft. Den nya ungerska lagen som förbjuder spridning av information om homosexualitet till ungdomar träder i kraft på torsdagen. Nu är det inte längre tillåtet för tv- eller radiokanaler i Ungern att sända innehåll mellan klockan 05 och 22 där homosexualitet eller ”könsavvikande beteende” förekommer, skriver TT. Lagen, som ursprungligen handlade om att skärpa straffen för sexbrott mot barn, har mött starkt motstånd. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hotar Ungern med rättsliga konsekvenser om landet inte ”rättar till” lagen. "Den här lagstiftningen är en skam, sa hon i EU-parlamentet under onsdagen," rapporterar AFP. Omni 210708.
Tobé om Ungerns nya lag: "Hör inte hemma i Europa". Europaparlamentet fördömde idag den kontroversiella lag som Ungern klubbat igenom som förbjuder att minderåriga får information om homosexualitet och så kallat "könsavvikande beteende". Samtliga svenska ledamöter röstade ja till fördömandet utom Sverigedemokraterna som la ned sina röster. "Den hör lagen hör inte hemma i Europa, och vi menar att nu måste man agera snabbt vad gäller Ungern," säger Tobias Tobé, EU-parlamentariker för Moderaterna. SR 210708.
Europaparlamentet antog resolution om Ungern. Europaparlamentet antog på torsdagen en resolution som kritiserade Ungerns nya lag mot hbtq-information till minderåriga. Men under debatten dagen innan tog flera parlamentariker Ungern i försvar. Resolutionen,som antogs med 459 röster mot 147, fördömer kraftfullt den ungerska lag som trädde i kraft i veckan, och som man menar "uppenbart bryter mot EU:s värden, principer och lagstiftning". Vid en presskonferens i Budapest samma dag slog Gergely Gulyás, premiärminister Viktor Orbáns kanslichef, tillbaka mot kritiken inom EU. "Vi säger inte till någon över 18 år hur de ska leva sina liv. [...] Skydd av barn är en helt annan sak, där författningen ålägger staten en plikt att skydda sina institutioner, och tydligt säger att barnuppfostran i första hand tilkommer föräldrarna," sade han enligt Hungary today. Det finns heller inget som hindrar att tonåringar ställer frågor om homosexualitet till sina lärare, tillade Gergely Gulyás. Läs mer i Världen idag 210712.

Rekordstor avverkning i Amazonas. Avverkningen i brasilianska Amazonas slog nytt junirekord i år. Totalt 1 062 kvadratkilometer skog avverkades - en yta nästan lika stor som staden Rio de Janeiro. President Jair Bolsonaro har uppmuntrat avverkningen av regnskogen i Amazonas, och beskriver de frivilligorganisationer som försöker skydda skogen som "en cancer". SR 210709. Kommentar: Det påverkar världsklimatet mycket mer negativt än allt vad Sverige kan åstadkomma i positiv rikning under många år.

G20 överens om global bolagsskatt. Samtliga G20-länder stöder förslaget till ett nytt globalt regelverk för hur stora multinationella bolag ska beskattas. Regelverket är tänkt att förhindra att multinationella bolag flyttar till länder som har lägst skatt. Enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD kan den föreslagna minimiskatten på 15 procent öka skatteintäkterna globalt med cirka 150 miljarder dollar. SR 210710.

Polsk domstol avvisar EU-åtgärder. EU:s åtgärder mot Polen strider mot den polska konstitutionen. Det beslutade landets författningsdomstol på onsdagen. Det handlar om de lagändringar som klubbats igenom i Polen de senaste åren gällande landets rättsväsende och den disciplinnämnd som den polska regeringen, trots stark kritik, för några år sedan inrättade. Från EU:s håll har man varit starkt kritisk till den polska regeringens inblandning i landets rättsväsende och förra året beslöt EU-domstolen att att alla ärenden i den polska disciplinnämnden skulle stoppas. SR 210714.
EU-dom: Polens reform av rättsväsendet är olaglig. Polens reform av rättväsendet går emot EU:s lagar, slår EU-domstolen CJEU fast enligt AFP. "Polen har misslyckats med att uppfylla sina skyldigheter", skrev domstolen i sin dom. Reformen i fråga trädde i kraft i februari förra året och innebär till exempel att polska domare hindras att behandla rättsfrågor i EU-domstolen. I går klubbade Polens högsta domstol att EU-domstolens tillfälliga förelägganden går emot landets konstitution och därmed inte är bindande. Omni 210715.

Rapport: Regnskogen släpper ut mer än den binder. Delar av regnskogen i Amazonas släpper nu ut mer koldioxid än vad den binder, enligt en ny studie. Det rapporterar Forbes. Regnskogen har länge varit en av jordens viktigaste koldioxidbindande områden, men på grund av bland annat avskogning så orsakar ungefär 20 procent av skogen mer utsläpp än den den tar upp. Den östra sidan av regnskogen släpper ut mest koldioxid - värst är det i områden där man har bränt ner träden, står det i rapporten. Läs hela studien här. Omni 210714.

Googles vd: AI det största som hänt mänskligheten. Googles vd Sundar Pichai har väckt en del uppmärksamhet med ett uttalande som han gjort i en intervjupodd med BBC. Pichai hävdar nämligen att artificiell intelligens är en större revolution för mänskligheten än både internet och elektricitet, till och med större än upptäckten av eld. "AI är den mest djupgående teknik människan någonsin kommer att utveckla och jobba med, och vi måste säkerställa att vi gör det på ett sätt som är för samhällets bästa," säger Pichai i podden. Hävdar att AI är större än internet, elektricitet och upptäckten av eld. Omni 210714.

Analyser: Avslöjandet sker vid en obekväm tidpunkt. Anklagelserna om att spionprogrammet Pegasus från israeliska NSO Group använts mot bland annat journalister och aktivister är inte nya - men omfattningen av övervakningen har inte varit känd tidigare. Det skriver BBC:s Joe Tidy i en analys, dagen efter det stora avslöjande som bland annat The Guardian ligger bakom. Även om mycket ännu är oklart är avslöjandet ett hårt pr-mässigt slag mot företaget, som har jobbat hårt för att rentvå sitt namn, anser Tidy. "Det kommer att svärta ner bilden av företaget men inte skada det ekonomiskt", skriver han, och påpekar att NSO i princip saknar konkurrenter. Politicos Vincent Manacourt och Mark Scott skriver att avslöjandet, som bland annat pekar ut Ungern, kommer vid ett obekvämt tillfälle för EU. På många håll inom unionen pågår nämligen samtidigt arbete för att göra det lättare att övervaka mobiltelefoner i brottsbekämpande syfte. De skriver att varnande röster har höjts för att sådana möjligheter kan komma att missbrukas av auktoritära regimer. "Söndagens avslöjande visar vad följderna skulle kunna bli", skriver de. Paul Lewis: Läckan slår hål på myten om att vi inte behöver vara rädda för övervakning. Omni 210719.
Spionprogram användes mot journalister och politiker. Aktivister, journalister och politiker runt hela världen kan ha övervakats via ett spionprogram för mobiltelefoner, utvecklat av ett privat företag i Israel. "När det är riktat mot frihetskämpar och journalister tycker jag man har gått över en gräns," säger David Jacoby, it-säkerhetsexpert. Pegasus är ett spionprogram som utvecklats av det israeliska övervakningsföretaget NSO. Enligt NSO förbinder sig dess kunder att enbart använda tekniken i kampen mot terrorism eller grov brottslighet. Men en läcka visar att kunderna – däribland underrättelsetjänster i stater som Azerbajdzjan, Förenade Arabemiraten och Ungern – har bedömt att nära 50 000 telefonnummer till bland annat aktivister, journalister och politiker skulle vara intressanta att övervaka. Läs mer i svt 210719.
Ungerska regeringen anklagas för att spionera på journalister. En stor internationell granskning visar att det israeliska spionprogrammet Pegasus ska ha använts för att hacka journalisters telefoner i flera länder, däribland i Ungern. "Det här är den allvarligaste överträdelsen av journalistiska rättigheter på mycket länge," säger den ungerska journalisten Szabolcs Panyi. "NSO group säljer bara Pegasus till stat- och regeringsaktörer. Det här är den allvarligaste överträdelsen av journalistiska rättigheter på mycket länge," säger Szabolcs Panyi. Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommenterade uppgifterna om spionprogrammet vid en presskonferens i Prag under måndagen: "Om så är fallet är det helt oacceptabelt och strider mot alla slags regler vi har i Europeiska unionen vad gäller pressfrihet." Läs mer i svt 210719.

EU ger Ungern skarp kritik i ny rapport. I en ny rapport riktar EU-kommissionen skarp kritik mot Ungern, där EU anser att anti-korruptionsarbetet är bristfälligt. Rapporten riktar också kritik mot Slovenien och Polen, bland annat för att pressfriheten har försämras under det senaste året. EU:s rapport om rättsstatsläget görs för att kartlägga utvecklingen för demokratin i EU:s medlemsländer. SR 210720.

Polen backar efter kritik mot sitt juridiska system. Polen backar om sitt kontroversiella juridiska system, som kritiserats av EU-kommissionen. Det meddelade ledaren för regeringspartiet Lag och Rättvisa - Jaroslaw Kaczynski - idag i en intervju med nyhetsbyrån PAP. Det handlar om den disciplineringsnämnd vid landets högsta domstol, som ger regeringen inflytande över domare och domslut och som EU-domstolen konstaterat är olaglig. SR 210808.

Tusentals urinvånare protesterar i Brasilien. Uppskattningsvis 6 000 brasilianska urinvånare har under dagen tagit sig ut på gatorna för att göra sina röster hörda, skriver AFP. Landets högsta domstol tar i dag upp ett fall vars utfall kan leda till att Amazonas, som är många urinvånares hem, inte längre kommer skyddas av lagen. "Hela mänskligheten ropar efter ett utökat skydd av Amazonas. Men vår regering vill ha regnskogen, vår planets lungor, och ersätta den med sojabönor och guldgruvor," säger Syrata Pataxo, hövding över Pataxostammen, till AFP. Omni 210825.
Tusentals kvadratkilometer regnskog har skövlats i år. Regnskogen i Amazonas skövlas i snabb takt. De senaste tolv månaderna beräknas 8 712 kvadratkilometer ha skövlats enligt officiella siffror från Brasilien. Det är ett område som är ungefär lika stort som hela Puerto Rico, skriver AFP. I dag tar Brasiliens högsta domstol upp ett mål vars reslutat kan bli att grundlagsskyddet för Amazonas och de urinvånare som bor i området tas bort. Stora protester har brutit ut bland urinvånare i Brasilien under dagen. Protester bröt även ut i London där en stor grupp miljöaktivister tog över. Över 6 000 urinvånare protesterade i Brasilien. Omni 210826.

WHO: 200 000 kan dö i Europa innan december. WHO varnar för att ytterligare 236 000 personer i Europa kan dö i coronapandemin under hösten. Organisationen nämner bland annat den avtagande vaccinationstakten som ett orosmoln, rapporterar AFP. "Den stagnerande vaccinationstakten är djupt oroande," sa WHO:s Europachef Hans Kluge vid en pressträff. Kluge uttalade sig också om huruvida länder i Europa borde erbjuda en tredje vaccindos eller inte. "Vi måste vara lite försiktiga eftersom det inte finns tillräckligt mycket bevis än. Men allt fler studier visar att det skyddar riskgrupper," sa han. WHO uttrycker "djup oro" över långsammare vaccintakt. Omni 210830.

Var tredje trädart i världen hotas av utrotning. Minst 30 procent av världens nära 60 000 trädslag hotas av utrotning, enligt en ny studie av Botanic Gardens Conservation International (BGCI). Och drygt 440 trädslag har mindre än 50 träd kvar i det vilda. "Den här rapporten är en väckarklocka för alla runt om i världen att träden är i behov av hjälp, säger BGCI:s ordförande Paul Smith, enligt Reuters. Den internationella studien har genomförts under en femårsperiod och resultatet pekar på att det är avverkning till förmån för jordbruk som är det överlägset största hotet mot trädens överlevnad, skriver The Guardian. Flest hotade trädarter, 1 788 stycken, finns i Brasilien. Utöver Brasilien finns många hotade arter i Indonesien, Malaysia, Kina, Colombia och Venezuela. Kinesisk magnolia, lönn och kamelia finns finns bland de utrotningshotade arterna. Miljöorganisationen: "Varje trädslag har en unik ekologisk roll att spela". Omni 210901.

Luftföroreningar förkortar miljarder människors liv. Luftföroreningar förkortar miljarder människors liv med upp till sex år, visar en årlig rapport från Air Quality Life Index. Det innebär att luftföroreningar tar långt fler liv än rökning, bilolyckor eller HIV/aids, rapporterar The Guardian. Kolförbränning är den största boven i dramat och Indien är värst drabbat, enligt forskarna. Strikt lagstiftning kan dock minska utsläppen, enligt rapporten. Sedan Kina började sitt "krig mot föroreningar" 2013 så har landet minskat sina nivåer med 29 procent, vilket innebär i genomsnitt 1,5 års extra livslängd för befolkningen. Globalt förkortar luftföroreningar befolkningens liv med 2,2 år. 480 miljoner i norra Indien står inför "de mest extrema luftföroreningarna i världen." Omni 210901.

EU-bossen: vi måste stärka försvaret. Krisen i Afghanistan visar att EU måste stärka sitt försvar och ha viljan att agera och ett sätt att göra det är att skapa en ny europeisk insatsstyrka sa EU:s utrikeschef, Josep Borell, efter dagens möte med försvarsministrarna. Flera länder är dock skeptiska, däribland Sverige. "Lösningen är så mycket annat och det bottnar i att utöva ett politiskt ledarskap”, säger försvarsminister Peter Hultqvist. SR 210902.
EU diskuterar egen insatsstyrka - Sverige skeptiskt. I spåren av krisen i Afghanistan höjs nu allt högre röster om att EU borde tar mer ansvar för sitt försvar och inte längre förlita sig på USA. En gammal idé om att skapa en storskalig europeisk insatsstyrka har åter blivit aktuell. Men den svenska regeringen är skeptisk. "Jag kan inte se det där som huvudlinjen för att lösa de här problemen", säger försvarsminister Peter Hultqvist. SR 210902.

Nytt löfte om skotsk självständighetsomröstning. Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon siktar på att hålla en ny omröstning om självständighet om två år, efter att en sådan motion nu godkänts på SNP:s partikonferens. I sitt tal pekade försteministern på de brexiteffekter som nu märks av, och på skillnaderna i hur Edinburgh och London hanterar bland annat pandemin, klimatet och migration. Den brittiska regeringen måste godkänna en självständighetsomröstning om den ska vara bindande, och premiärminister Boris Johnson har hittills konsekvent motsatt sig en sådan. SR 210913.

Frankrike kallar hem ambassadörer. Frankrike kallar hem sina ambassadörer från USA och Australien för "konsultationer", efter att Australien tidigare denna vecka beslutat köpa atomubåtar från USA och Storbritannien istället för från Frankrike. Frankrikes utrikesminister har tidigare kallat Australiens beslut för "en dolkstöt i ryggen". "Jag förstår absolut att Frankrike är besviket och det är ingen tvekan om att detta är väldigt svåra frågor att lösa", säger Australiens premiärminister Marise Payne. SR 210917.

Ny läcka: Politiker gömmer tillgångar i skatteparadis. Stats- och regeringschefer, kungligheter, statstjänstemän, kriminella, välkända artister och sportstjärnor. I den nya Pandoraläckan avslöjas hur rika och mäktiga gömmer sina tillgångar i skatteparadis. Bland andra Tjeckiens premiärminister och kungen av Jordanien. Tjeckiens premiärminister Andrej Babis är en av landets rikaste personer. Han gick till val på att bekämpa skattebrott och korruption. Dokument i den nya Pandoraläckan visar hur Babis använt en serie brevlådeföretag för att i hemlighet köpa flera fastigheter, bland annat ett slott, nära Cannes i Frankrike. Premiärministern har - i strid med de tjeckiska reglerna för folkvalda politiker - varken redovisat bolagen eller fastigheterna. Andrej Babis har trots upprepade försök valt att inte kommentera uppgifterna.
Flera makthavare i läckan. Genom nära 12 miljoner hemliga dokument och det största journalistiska samarbetsprojektet någonsin, kan Pandoraläckan visa hur makthavare som Babis - som skulle kunna verka för att stoppa de hemliga bolagsstrukturerna i skatteparadis - själva utnyttjar de hårt kritiserade uppläggen. Det handlar bland annat om anonyma brevlådeföretag och stiftelser som används för att gömma tillgångar. "Läckan visar att det finns en skuggvärld som vi inte känner till. När länder dräneras på sina tillgångar leder det ökade klyftor. Skatteparadisen fördjupar fattigdomen," säger Gerard Ryle, chef för journalistnätverket ICIJ, International Consortium of Investigative Journalists – som tog emot och sedan delat läckan med över 600 journalister i 117 länder, däribland SVT:s Uppdrag granskning. I Pandoraläckan finns presidenterna i Ukraina, Kenya och Ecuador - och den tidigare premiärministern i Storbritannien Tony Blair. Totalt identifieras 35 aktiva eller före detta stats- och regeringschefer, och mer än 330 statstjänstemän från 91 länder. I läckan finns också fler än 130 dollar-miljardärer, från bland annat Ryssland, Indien och USA. Samt ekobrottslingar, efterlysta och personer som tillhör maffian. Kungen av Jordanien. Jordanien skiljer sig från sina oljerika grannar i Mellanöstern och är beroende av utländskt bistånd. På gatorna har jordanier protesterat mot korruptionen och fattigdomen i kungadömet. Samtidigt avslöjas i Pandoraläckan att kung Abdullah har ett hemligt upplägg med anonyma brevlådeföretag som äger 14 lyxfastigheter, främst i USA och Storbritannien, till ett sammanlagt värde på över 106 miljoner dollar. Kung Abdullah försvarar sig, genom sina advokater, med att säga att han inte begått något brott och att anonymiteten har handlat om hans säkerhet. svt 211003.
Jordanska kungens hemliga fastighetsimperium: Lyxiga bostäder över hela världen. Kungen av Jordanien har i hemlighet köpt fastigheter världen över till ett värde av nästan 900 miljoner kronor, rapporterar Washington Post. Dokument i Pandoraläckan visar hur kung Abdullah köpt 15 villor och lägenheter via brevlådeföretag sedan han tillträdde 1999, bland annat på lyxadresser i Malibu i USA och brittiska huvudstaden London. Jordanien är beroende av stora summor i internationellt bistånd, bland annat från Storbritannien och USA. Kungens jurister säger enligt BBC att han köpt husen med sin privata förmögenhet och att han inte gjort något fel när han gjort det via brevlådeföretag. Ett av husen i Malibu kostade 33 miljoner dollar. Gatuprotester i Jordanien mot fattigdom och korruption de senaste åren. Omni 211003.
Finansminister pekas ut som skattesmitare. Nederländernas finansminister, Wopke Hoekstra, är en av alla dem som pekas ut som skattesmitare i den senaste Pandoraläckan. Uppgifterna kommer samtidigt som EU:s finansministrar träffas - där just skatteflykt står på agendan. Han är inte den enda i EU-kretsen som dykt upp i läckan, där nämns också Cyperns president Nicos Anastasiades och Tjeckiens premiärminister Andrej Babis. SR 211004.
Analyser: Ny ögonblicksbild av en hemlighetsindustri. Det som Pandoraläckan sätter ljuset på är att de rika, kända och mäktiga fortfarande har tillgång till metoder vi andra bara kan drömma om. Det skriver Sky News Dominic Waghorn i en analys. "Miljardärer och diktatorer använder sig ofta av metoder för att gömma sina pengar som kanske inte är olagliga, men som definitivt går att ifrågasätta moraliskt", skriver han. Daniele Grassomontse och Hidalgo Pérez på El País skriver att maskineriet bakom processen att gömma undan pengar i skatteparadis är ett väloljat maskineri, där varje person vet sin plats. "Pandoraläckan är en ny ögonblicksbild av en hemlighetsindustri, och som trots allt fortsätter att vara oförskämt framgångsrik med väldigt mäktiga kunder", skriver de. Omni 211004.
Forskare om hotbilden: "Hade ett pris på sitt huvud". Ända sedan Muhammedkarikatyrerna har Lars Vilks levt med ett pris på sitt huvud, under hot för nya islamistiska attacker. Det säger terrorforskaren Magnus Ranstorp, verksam vid Försvarshögskolan, till TT. Vilks bilder av profeten Muhammed, som först publicerades 2007, resulterade i en våldsam reaktion i den muslimska världen. Enligt Ranstorp så satte terrorsekten Islamiska staten i Irak ett pris på konstnärens huvud. Han fanns även på en dödslista från al-Qaida och den islamiska organisationen Muslimska brödraskapet piskade upp stämningen. "Han skulle slaktas som ett lamm," säger Ranstorp. Sedan tio år tillbaka levde Vilks på hemlig ort med skydd av livvakter dygnet runt. "Han kunde inte röra sig eller göra besök utanför sitt hem utan en säkerhetsbedömning." Omni 211004.
Kreml avvisar Pandora-anklagelser: Substanslösa. Dokument från journalistnätverket ICIJ:s senaste granskning Pandora Papers avslöjar hur flera personer med koppling till Kreml har undanhållit tillgångar, rapporterar AFP. Bland annat framkom att en kvinna hade fått en lyxig lägenhet i Monaco genom ett offshorebolag. Bolaget ska enligt The Washington Post ha skapats några veckor efter att hon fött en dotter och enligt ryska medier ska hon under den perioden ha haft en relation med den ryske presidenten Vladimir Putin. Nu säger Kremls talesperson Dimitrij Peskov att anklagelserna är "substanslösa", enligt AFP. "Vi har inte sett någonting om undangömda rikedomar inom Putins inre krets," säger Peskov. Även Jordaniens kung Abdullah II har anklagats för att ha skapat ett nätverk av offshorebolag och köpt fastigheter världen över. Enligt hovet är anklagelserna "överdrivna" och fastigheterna ska ha köpts via brevlådeföretag för att inte äventyra kungens säkerhet. Omni 210104.
Pandoraläckan upprör i Latinamerika. Tre verksamma presidenter, från Chile, Ecuador och Dominikanska Republiken, finns med bland dem som hållit förmögenheter i skatteparadis. Bland de utpekade finns också elva ex-presidenter från bland annat Colombia, Perú och Panamá. Hittills har de upprörda reaktionerna i regionen inte lett till några rättsliga efterspel. SR 211005.

Världens rikaste enligt Bloomberg
Världens rikaste enligt Forbes.
Trump tappar på lista - inte en av USA:s 400 rikaste. USA:s tidigare president Donald Trump kan inte längre räkna sig till de 400 mest förmögna personerna i landet för första gången på 25 år. Det visar Forbes senaste lista över USA:s rikaste. För att ta en plats på listan krävs en förmögenhet på 2,9 miljarder dollar - en gräns som Trump missar med drygt 400 miljoner dollar. En av anledningarna till att expresidenten halkat ur är sjunkande värde på hans fastighetsinnehav. Listan toppas av Amazongrundaren Jeff Bezos för fjärde året i rad. Därefter följer Teslas Elon Musk och Facebooks Mark Zuckerberg, skriver tidningen. Trump har en förmögenhet på runt 2,5 miljarder dollar. Omni 211005.
Asiatiska ministrar pekas ut som skattesmitare. Pandoraläckan avslöjar att flera asiatiska politiker har undvikit skatt genom att flytta pengar till skatteparadis. Några av dem som pekas ut är allierade till Pakistans premiärminister Imran Khan, som lovat att stoppa landets korrupta politiska elit. Läckan berör även flera indonesiska ministrar, något som försvårar president Joko Widodos kamp mot den utbredda korruptionen. SR 211010.

EU stärker kampen mot antisemitism. Som en reaktion på att antisemitiska angrepp och åsikter har ökat på senare år, och särskilt dramatiskt under coronapandemin, har kommissionen för första gången utarbetat en strategi för att skydda judar och värna judiskt liv i Europa. Fram till år 2030 ska drygt 15 miljarder kronor avsättas för att bland annat stärka skyddet av synagogor, motverka antisemitism på nätet och för att stärka kunskapen om judisk kultur och om förföljelsen av judar. Enligt kommissionen har en av 20 européer aldrig hört talas om förintelsen. Paraplyorganistionen Europeiska judiska kongressen har välkomnat strategin som ett banbrytande och grundläggande dokument som bekräftar att judar hör till Europa och är en vital del av Europas framtid. SR 211006.

Oenighet i försvarsfrågan: Måste bygga starkare Europa. EU-ledarna har svårt att nå samförstånd i frågan om huruvida unionen bör satsa på ett eget överstatligt försvar, skriver Politico. Frågan diskuterades under en arbetsmiddag med EU-ländernas stats- och regeringschefer i Brdo utanför Sloveniens huvudstad Ljubljana på tisdagskvällen. "Vi måste bygga ett starkare Europa," sa Macron på väg in till middagen enligt TT. Andra är dock mer tveksamma till idén om att göra EU mer oberoende av USA och Nato. Men för att ändå skapa en illusion av samförstånd enades ledarna om en kompromiss: EU bör stärka sin egen militära kapacitet - samtidigt som samarbetet med Nato förstärks, skriver Politico. Källor uppger att diskussionen vid middagsbordet var otydlig. Omni 211006.

Polens besked väcker oro i EU. Polens författningsdomstol kom idag med besked i tvisten med EU om huruvida det ska vara polsk lag eller EU-rätt som gäller i landet. Enligt domen strider delar av EU-fördraget mot landets grundlag. Polska regeringen välkomnar dagens besked men i EU väcker det oro. "I praktiken kan beskedet innebära att Polen framöver inte kommer följa europeiska domstolsbeslut", säger Marcin Matczak, professor i juridik vid Warszawas universitet. SR 211007.
Efter bråket: Polen lovar att följa EU:s lagstiftning. Polen kommer även fortsättningsvis att respektera EU:s bindande lagar, skriver landets utrikesdepartement i ett uttalande enligt TT. Utspelet kommer sedan landet kritiserats hårt på grund av att konstitutionsdomstolen kommit fram till att polska grundlagar står över EU:s lagstiftning. Domstolens utslag är dock inte automatiskt bindande utan måste antas av regeringen. "Alla skyldigheter som faller tillbaka på både primära och sekundära EU-lagar fortsätter till fullo att respekteras av Polen", skriver utrikesdepartementet i sitt uttalande. Omni 211009.
Ungerns Orbán tar Polens parti i bråket med EU. Ungerns premiärminister Viktor Orbán ställer sig på Polens sida i landets konflikt med EU, skriver Reuters. Bråket har blossat upp sedan den polska konstitutionsdomstolen kommit fram till att delar av EU-fördraget bryter mot polsk grundlag och att polsk lag kan övertrumfa EU:s lagstiftning. Enligt Viktor Orbán försöker EU verka utanför sina befogenheter och han säger i ett uttalande att unionen måste "respektera medlemsstaternas nationella identiteter". Konstitutionsdomstolen tog upp fallet sedan den polske premiärministern Mateusz Morawieck ifrågasatt om EU kunde hindra landet att genomföra kontroversiella ändringar i rättssystemet. Polen och Ungern har ofta gjort gemensam sak inom EU. Omni 211009.
EU:s överstatlighet utmanas av Polen. EU-domstolens fördragsfästa juridiska överhöghet utmanas när den polska författningsdomstolen i ett utslag nyligen slagit fast att delar av lagstiftningen inom Europeiska unionen inte är förenlig med Polens egen grundlag. Det är alltså den polska författningen som äger företräde, inte EU-domstolens tolkningar. Europeiska unionen kan, menar den polska domstolen, inte fatta vilka beslut som helst gentemot en enskild medlemsstat utan att den nationella grundlagen och suveräniteten urholkas. Unionen måste begränsa sig till sin beslutsmässiga och juridiska kompetens. I praktiken ifrågasätter Polens författningsdomstol hela den rättsordning som gäller inom EU-systemet, med EU-domstolen i Luxemburg som högsta uttolkare vid tvister mellan unionen och enskilda medlemsländer. Länge har dock enskilda länder, och EU-kritiska krafter, ifrågasatt unionsdomstolens opartiskhet. Som själv en del av EU-systemet, kan lätt dess utslag uppfattas ha ett partsintresse av utvidgad EU-jurisdiktion och unionsmakt. Polska författningsdomstolen sänder verkliga chockvågor över EU-systemet. Världen idag 211016.

Europaparlamentet vill förbjuda ansiktsigenkänning. Europaparlamentet vill se ett heltäckande förbud mot ansiktsigenkänning. Det rapporterar Computer Sweden. EU-kommissionen begränsar i sitt förslag användningen av ansiktsigenkänning, men tillåter tekniken när det handlar om att bekämpa allvarlig kriminalitet och terrorism. Europaparlamentet menar däremot att ansiktsigenkänning inte bör användas för profilering av kriminella. Vissa EU-länder vill samtidigt se att ansiktsigenkänning används just för att stärka säkerheten, skriver Politico. Även polisens möjligheter att använda tekniken ska begränas, anser Europaparlamentet. Omni 211007. Kommentar: Bra beslut, vi behöver inte övervakaren Storebror eller ge utrymme för Antikrist. Kinas övervakning är skrämmande.

Statsvetaren: Kan vara värre än Ibiza-skandalen. I Österrike träffas idag alla politiska partier i parlamentet, utom förbundskansler Sebastian Kurz konservativa ÖVP, för att diskutera hur landet ska ledas efter de massiva korruptionsanklagelserna mot kanslern och kretsen runt honom. Sebastian Kurz och kretsen runt honom misstänks för att ha köpt sig förskönade opinionsmätningar för skattebetalarpengar och sedan fått dem publicerade i en tabloidtidning, Skandalen som nu rullas upp i Österrike kan vara värre än Ibiza-skandalen som spräckte den österrikiska regeringen för två år sedan, säger statsvetaren Kathrin Stainer-Hämmerle i Wien. SR 211008.
Österrikes förbundskansler avgår. Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz lämnar sitt uppdrag efter anklagelser om korruption. Kurz nekar till anklagelserna som gäller att den nu avgångne kanslern och hans krets för skattepengar tidigare köpt förskönande nyheter, opinionsmätningar, som sedan publicerats i österrikisk press. Som efterträdare till Kurz föreslås utrikesminister Alexander Schallenberg. SR 211009.

Youtube stoppar inkomster från klimatförnekande inlägg. Youtube valde förra veckan att sluta låta användarna tjäna pengar på antivaccinationsinlägg på plattformen. Och nu följer man upp den policyförändringen med att även sluta tillåta att innehållsskapare och annonsörer tjänar pengar på klipp där man förnekar klimatförändringar. Enligt Youtubes ägare Google så handlar det om att många annonsörer inte vill se sina annonser intill den typen av inlägg. Mer specifikt så stoppar Youtube innehållsskapare från att tjäna pengar på inlägg och annonser som motsäger "väletablerad vetenskaplig konsensus kring att klimatförändringar existerar och vad som orsakar dem". Omni 211008.

Krav på riksrätt mot Chiles president efter Pandoraläckan. Kongressen i Chile kommer nästa vecka rösta om en eventuell riksrätt mot president Sebastian Piñera. Enligt uppgifter i Pandoraläckan har Piñera ett konto på Brittiska Jungfruöarna, varifrån han gjort en ifrågasatt gruvaffär. Även åklagarmyndigheten har startat en förundersökning mot presidenten. SR 211010.

Undersökning: 100 miljoner i EU riskerar fattigdom. Var femte invånare i EU, eller nära 100 miljoner människor, riskerar att hamna i fattigdom eller socialt utanförskap. Det visar en undersökning genomförd av Eurostat. Under fjolåret ansågs 75,3 miljoner människor leva i fattigdom, 27,6 miljoner hade det "mycket svårt" materiellt och socialt och 27,1 miljoner personer bodde i ett hushåll med låg arbetsintensitet. De länder som hade lägst risk för fattigdom eller socialt utanförskap var Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Nederländerna och Finland. Vidare riskerade 42 procent, av ensamstående vuxna med minderåriga barn att bli fattiga eller socialt utanför förra året. Omni 211015.

Majoritet av EU-ledamöter vill se tuffa tag mot Polen. En klar majoritet av ledamöterna i EU-parlamentet, 502 till antalet, har röstat för en resolution om att unionen bör vidta åtgärder mot Polen i det pågående rättsstatsbråket. Det rapporterar Politico. Bakgrunden till konflikten mellan EU och Polen är att författningsdomstolen i Polen nyligen slagit fast att delar av EU-fördraget går i strid med Polens grundlag. I resolutionen beskrivs det som en "attack" på EU:s lagar och värderingar. Enligt Politico förespråkar ledamöterna genom resolutionen att EU ska inleda en process som i förlängningen skulle kunna leda till att Polen fråntas sin rösträtt. EU-ledarna möts just nu för ett toppmöte i Bryssel och andra viktiga frågor överskuggas av den pågående konflikten, rapporterar TT. Omni 211021.

Sveriges ambassadör på väg att utvisas. Turkiets president Erdogan säger i dag att de ambassadörer som har krävt frigivning av den fängslade aktivisten Osman Kavala kommer att betecknas som inte önskvärda i landet. Det rör sig om 10 västländers ambassadörer, bland dem Sveriges. Osman Kavala har varit frihetsberövad sedan 2017, anklagad bland annat för att ha organiserat protester och för delaktighet i kuppförsöket i Turkiet 2016. SR 211023. Kommentar: Varför utvisar inte Sverige Turkiets ambassadör i Sverige på grund av detta påhoppet?

Luxemburg vill legalisera cannabis. Luxemburg kan bli först ut i Europa att legalisera odling och bruk av cannabis för privat bruk. Tanken från regeringen är att laglig odling i hemmet ska minska kriminaliteten då cannabis utgör en stor del av den illegala handeln. "Jag har aldrig rökt själv - men jag tycker det är en bra idé", säger Victoria i Luxemburg stad. SR 211026. Kommentar: Det är en mycket dålig idé.

Polen: "Vi varken kan eller ska betala våra böter". Polens justitieminister Zbigniew Ziobro säger att landet inte borde betala de böter som EU förlade landet med under onsdagen, rapporterar AFP. "Polen kan inte, och borde inte, betala en enda zloty. Vi ska inte gå med på den här laglösheten," säger Ziobro. Det var under onsdagen som EU beslutade sig för att ge Polen en miljon euro i böter om dagen för att de vägrat avbryta inrättandet av den kontroversiella disciplinnämnden i landets högsta domstol. Ziobro menar att EU inte har något lagligt stöd att utfärda sådana böter och han säger att EU "sätter en pistol mot våra huvuden". Flera EU-länder har föreslagit att Polen inte ska få ta del av det coronastöd som EU ska dela ut. EU:s Ursula von Der Leyen hoppas att böterna och hotet om det indragna stödet ska leda till ett avtal mellan EU och Polen. Bötesbeloppet motsvarar nästan tio miljoner svenska kronor om dagen. Omni 211028.

Musk når förmögenhet på 300 miljarder dollar. Tesla-grundaren och mångsysslaren Elon Musk är den första personen att passera en förmögenhet på 300 miljarder dollar. Det framgår av Bloombergs miljardärsindex, konstaterar norska E24. Enligt indexet är Musks plånbok just nu 302 miljarder dollar tung, vilket motsvarar 2 579 miljarder kronor med aktuell växelkurs. Tvåa är Amazon-grundaren Jeff Bezos på 199 miljarder dollar, följd av LVMH-grundaren Bernard Arnault på 168 miljarder dollar. Omni 211029.

G20 godkänner global skatt: Ett "historiskt" avtal. USA:s finansminister Janet Yellen bekräftar de tidigare uppgifterna om att G20-länderna har godkänt en global minimiskatt för bolag på 15 procent, skriver nyhetsbyråer. "I dag godkände alla G20-länders ledare en historisk överenskommelse om nya internationella skatteregler som kommer att få stopp på den skadliga tävlan om att beskatta företag så lågt som möjligt," säger Yellen i ett uttalande från toppmötet i Rom. Beslutet ska klubbas formellt under söndagen och innebär också att multinationella storföretag också ska vinstbeskattas i länder där försäljningen äger rum. De nya reglerna siktar in sig på bolag som Apple och Alphabet, skriver AFP. Det vill säga bjässar med en vinstmarginal på över 10 procent och en global omsättning som överstiger 20 miljarder euro, skriver TT. 140 länder har redan ställt sig bakom planen. Bolagen vinstbeskattas där huvudkontor och produktion ligger. Omni 211030.

Larmet: Bosnien riskerar dras in i väpnad konflikt. Bosnien-Hercegovina riskerar att dras in i en ny väpnad konflikt. Det varnar en toppdiplomat i landet för i en ny rapport till FN, som tidningen The Guardian läst. Den tidigare FN-representanten, österrikiska Valentin Inzko, gjorde det i somras olagligt att förneka folkmordet i Srebrenica 1995. Sedan dess har Bosniens serbiska entitet bojkottat alla gemensamma institutioner i landet och hotar nu att upprätta en egen armé. Det finns en reell risk att Bosnien-Hercegovina åter dras in i en konflikt och bryts itu, det varnar tysken Christian Schmidt för i en rapport till FN:s generalsekreterare António Guterres. Schmidt är nyligen utsedd till omvärldens höge representant i landet, en roll som kom till efter kriget på 1990-talet med uppgiften att se till att fredsfördraget efterlevs. Den höge representanten har stora befogenheter. När Christian Schmidts företrädare, österrikaren Valentin Inzko lämnade sin post i somras utfärdade han ett dekret som gör det olagligt att förneka folkmordet i Srebrenica. En provocerande lag i den serbiska entiteten i landet, Republika Srpska, där ledarna inte erkänner Srebrenica som folkmord, och där dömda serbiska krigsförbrytare som Ratko Mladic tvärtom ses som beskyddare. Bosnienserberna och ledaren Milorad Dodik har sedan dess bojkottat alla gemensamma institutioner i landet och sagt att man istället kommer upprätta egna, inklusive en egen armé, något som väckt bestörtning i de bosnienmuslimska delarna av landet. Om Dodik gör verklighet av hotet är det att likställa med försök att bryta sig ur landet, skriver Christian Schmidts i rapporten som The Guardian läst och fler fredsbevarande styrkor kommer behöva i Bosnien för att hindra att situationen eskalerar. I dagsläget har EU en fredsbevarande styrka på 700 personer i landet. SR 211102.

Antalet covidfall i världen passerar 250 miljoner. Antalet rapporterade fall av covid-19 har passerat 250 miljoner, enligt Reuters beräkningar. De senaste tre månaderna har det genomsnittliga dagliga antalet fall minskat med 36 procent, visar nyhetsbyråns analys. Många nationer tros ha lagt det värsta av pandemin bakom sig, även om vissa länder i särskilt Östeuropa just nu rapporterar dystra rekordsiffror. Hälsoexperter oroas även av att kallare väder i kombination med kommande högtider kan innebära att antalet fall stiger igen. "Vi tror att mellan nu och slutet av 2022 är punkten där vi får kontroll över viruset, där vi signifikant kan minska antalet fall av allvarlig sjukdom och död," säger WHO:s epidemiolog Maria Van Kerkhove. Över hälften av alla nya fall av smitta rapporteras från europeiska länder. Reuters grafik över pandemin. Omni 211108.

Hög dödssiffra i Bulgarien - bara var tredje vaccinerad. Under tisdagen registrerades 334 dödsfall med covid-19 i Bulgarien, den högsta dagssiffran i landet sedan pandemin bröt ut, skriver AP. Samtidigt konstaterades 5 286 nya fall i landet under dygnet. Över 8 500 personer vårdas på sjukhus varav 723 på intensivvårdsavdelning. Bulgarien med sju miljoner invånare är det land i EU där vaccinationstäckningen är lägst. Färre än var tredje vuxen är fullvaccinerad. Myndigheterna har också dragit sig för att införa nya restriktioner för att inte skapa missnöje inför det kommande valet. För en månad sedan infördes dock krav på vaccinpass i många sammanhang, rapporterar Reuters. Sedan kraven infördes har över 250 000 personer tagit minst en vaccindos. Misstron mot vaccin är utbredd i landet. Landet går till val 14 november. Omni 211109.

EU-parlamentet kräver att polskt abortförbud lyfts bort. EU-parlamentet kräver att Polens regering ska häva det rådande abortförbudet i landet. Polens premiärminister Mateusz Morawiecki har tidigare svarat med att EU tar sig rättigheter som unionen, enligt polsk uppfattning, inte har. Läs mer i Världen idag 211116.

Besvikelse över historisk klimatpakt efter Glasgow-möte. Det var strid ända in i kaklet. Men efter att Indien lyckats vattna ur språket i sista minuten har världen enats om klimatmötets slutdokument. Parisavtalets regelbok har också färdigställts. Läs mer i Världen idag 211116.

Belgiske coronaexperten: "Varnade för detta". I Belgien har coronasmittan nått nya rekordnivåer trots hög vaccinationsgrad. En förklaring är att politikerna inte lyssnade på experterna när man lättade på restriktioner. "Jag sa att vi skulle få se en ny stor fjärde våg, men det gick inte fram, budskapet rann av likt vatten på en anka", säger virologen Steven Van Gucht i en exklusiv intervju med Ekot. SR 211124.

Tyskt cannabisbolag rusade efter löfte om legalisering. Den nya tyska regeringskoalitionen nådde på onsdagen en uppgörelse om att legalisera försäljningen av cannabis för rekreationsbruk. Nyheten fick Frankfurtbörsens enda cannabisbolag Synbiotic att rusa 33 procent under torsdagen, skriver CNBC. Synbiotic vill använda cannabis till att behandla tillstånd som kronisk smärta, stress och sömnsvårigheter. Alexander Galitsa, analytiker på investmentbanken Hauck, spår en explosiv tillväxt för den tyska cannabismarknaden de närmaste åren. "Synbiotic är perfekt positionerade för att dra nytta av lagändringarna och etablera sig som en europeisk marknadsledare," säger han. Cannabis ska kunna säljas i licensierade butiker. Omni 211125. Kommentar: Mer än bedrövligt.

Stigmatisering av Polen drivs av ideologiska särintressen. EU-kommissionen fortsätter att rasa mot medlemslandet Polen som anses bryta mot grundläggande värden. Kritiken gäller inte minst landets hbtq-fria zoner, en restriktiv abortlag och brister i domstolarnas oberoende. Men vänta nu. När fick EU rätt att diktera enskilda medlemsländers familjepolitik? Att ett land väljer att skydda sina mest värnlösa individer, de ofödda barnen, är väl ändå inget EU ska lägga sig i. Och så var det hbtq-fria zoner. Om dessa hade utgjort en allmän lynchstämning mot homosexuella hade EU kunnat fördöma detta med kraft. Men så tycks inte vara fallet. Om kritiken i själva verket gäller Polens rätt att bedriva en familjepolitik som avviker från exempelvis den svenska - där barn i tidig skolålder uppmanas fundera över sin sexuella läggning och könstillhörighet, och där aktivistgrupper ofta dikterar innehållet - ja, då måste landet självklart ha den friheten. EU har inget med fingrarna i den syltburken att göra. Kritiken om domstolars frihet däremot berör en av demokratins grundvalar. Här är EU-kommissionen något viktigt på spåret. Domare i Polen nomineras numera av parlamentet istället för av andra domare. Här finns sannolikt brister men frågan är om Polen förtjänar de tunga ekonomiska sanktioner som Bryssel nu hotar med. Faktum är att Polen har ett starkare skydd för rättsstaten än vad exempelvis Sverige har. Det menade en svensk professor i Europarätt då han för en tid sedan uttalade sig i Sveriges radio. Intervjun var kort och fick inget större genomslag. Världen idags nyhetsredaktion ringde därför upp professorn och lät honom utveckla sina tankegångar i en större intervju. Där slog han fast han vad han sagt till SVT och menade att i Sverige är problemen med domstolars oberoende "sju resor värre" än i fallet Polen. Han påpekade att i Sverige avgör domarnämnden vem som blir domare och att fem av nämndens nio ledamöter är utsedda av regeringen och övriga fyra av riksdagen. Vidare påpekade han att domare i Sveriges Högsta domstol formellt utses av regeringen. Politisk styrning med andra ord. Men så hände något. En tid efter att professorn fått läsa den färdiga artikeltexten och uttryckt sin uppskattning för reporterns arbete, backade han plötsligt. Han hade insett att Världen idag är en tidning på kristen och värdekonservativ grund och där ville han inte figurera. Han begärde därför att få dra tillbaka hela intervjun. Ett så oprofessionellt beteende hos en person i den ställningen säger något om det åsiktsförtryck som råder i den offentliga sfären. Rädsla fick den kunnige professorn att backa och därmed gick allmänheten miste om en analys som hade bidragit med viktiga nyanser till den ensidiga kritik som riktas mot ett enskilt medlemsland. Så kan det gå till i ett Europa där en liten elit styr åsiktsutvecklingen och stigmatiserar medlemsländer som vågat utmana tidsandan och Bryssels värdeliberala agenda. Klappjakten på länder som Polen, och även Ungern, behöver upphöra. Säkert har dessa länder brister som behöver påpekas och kritiseras. Men inte med någon annan måttstock än den som gäller för övriga EU-länder och inte i frågor som EU inte har något med att göra! Världen idag 211127.

Ny tysk regering vill skapa en EU-stat. Den ”röd-grön-gula” kommande tyska regeringen, med socialdemokraten Olaf Scholz som blivande förbundskansler, vill på sikt ha en federal europeisk förbundsstat. I närtid vill koalitionen strida för unionens rättsstatsprincip och göra den mindre beroende av energi- och råvaruimport. Den nya tyska koalitionen, i form av socialdemokratiska SPD, miljöpartistiska De gröna och liberala FDP, har offentliggjort sitt så kallade "koalitionsfördrag" för sitt kommande regeringsarbete fram till 2025. Detta har skett i form av ett drygt 170 sidor långt dokument, med rubriken "Våga mer framsteg". Nyhetssajten Europaportalen konstaterar att den kommande regeringen, med hänvisning till den pågående konferensen om EU:s framtid, förklarar att "konferensen bör utmynna i ett fördragskonvent och leda till vidareutvecklingen av en federal europeisk förbundsstat". Den tillkommande tyska regeringen tänker vidare öka trycket mot stater som Ungern och Polen, som anklagas för att inte följa unionens grundläggande rättsstatsprinciper. Koalitionen förklarar att den stödjer EU-kommissionens beslut att använda en fördröjning av godkännandet av Polens och Ungerns planer för användningen av pengar ur coronaåterhämtningsfonden som piska och uppmanar också EU-kommissionen att snart och "mer konsekvent" använda sig av de verktyg den har i sammanhanget. Den kommande tyska regeringen vill vidare att EU ska bli mindre beroende av import av råvaror, energi och digital teknik. Därtill vill den att EU-parlamentet ska ges rätten att föreslå lagar. Världen idag 211130.

Bakslag för Ungern och Polen i EU-domstolen. De båda länderna har klagat i domstolen över EU:s rättstatsmekanism som gör att man kan hålla inne med EU-pengar om länder inte respekterar rättsstatens principer. Inför kommande dom säger nu generaladvokaten att ländernas talan bör ogillas - beslutet att villkora utbetalning av EU-medel var lagligt. Utlåtandet är inte bindande men oftast går domstolen på generaladvokatens linje. SR 211202.

37 procent av världens befolkning har aldrig använt internet. Internationella teleunionen (ITU) uppger i en färsk rapport att hela 37 procent av världens befolkning aldrig har använt internet. Detta trots att internetanvändandet stigit kraftigt på senare år, inte minst till följd av pandemin. Under förra året använde 4,9 miljarder människor internet, vilket kan jämföras med 2019 då siffran låg på 4,1 miljarder. 96 procent av de som inte använt internet bor enligt ITU i fattiga länder. Det handlar om runt 2,9 miljarder människor. "Siffrorna visar att världens allra fattigaste har lämnats långt bakom." Omni 211202.

Ytterhögern samlas i Warszawa. I dag väntas ledarna för de så kallade ytterhögerpartierna samlas i Warszawa - ett möte som beskrivs som ett första steg mot vad som kan bli Europaparlamentets tredje största partigrupp. Ungerns ledare Viktor Orbán och franska politikern Marine Le Pen, ledare för det högernationalistiska partiet Nationell Samling, är några av de inbjudna. I går träffade Le Pen bland annat Polens premiärminister Mateusz Morawiecki. SR 211204.
EU:s högernationalister gör gemensam sak i Bryssel. En rad extrema högerpartier och ultranationalistiska grupper har enats om att rösta gemensamt i flera frågor i Europaparlamentet, rapporterar AFP. Partierna har enats om att hålla en gemensam linje i frågor som rör migration och suveränitet. Däremot nådde de inte målet om att forma en formell allians. Ungerns premiärminister Viktor Orbán och franska Nationell samlings ledare Marine Le Pen fanns bland deltagarna under mötet som hölls i Warszawa med Polens Jaroslaw Kaczynski som värd. I ett uttalande skriver gruppen att de anser att Europa styrs av "en självutnämnd elit" och att "bara ländernas suveräna institutioner har full demokratisk legitimitet". Sammanslutningen blir Europaparlamentets näst största politiska gruppering. Orbán: Vi vill förändra politiken i Bryssel. Deltagare säger att de har diskuterat ett fördjupat samarbete. Omni 211204.

Uppgifter: Ryssland kan mobilisera 175 000 soldater. Ryssland kan vara på väg att mobilisera så många som som 175 000 soldater utmed gränsen mot Ukraina. Det framgår av handlingar från amerikansk underrättelsetjänst som Washington Post tagit del av. Enligt amerikanska bedömare kan mobiliseringen tyda på att Ryssland planerar ett flerfrontsangrepp mot Ukraina i början på nästa år. Enligt handlingarna, som bland annat innefattar satellitbilder, är de ryska soldaterna, tillsammans med stridsfordon och artilleri, samlade i på fyra positioner utmed gränsen. Enligt Ukraina var en rysk militärövning som genomfördes tidigare i år i själv verket en repetition inför en kommande invasion. Ryssland har å sin sida sagt det är väst och Nato som ligger bakom upptrappningen genom att expandera öster ut. President Vladimir Putin har tidigare sagt att Nato passerar en röd linje om Ukraina blir medlem eller om försvarsalliansen placerar ut vapen i landet. I nuläget bedöms runt 100 000 ryska soldater finnas vid gränsen. Mobiliseringen bedöms vara dubbelt så stor som den som skedde förra året. USA:s arméchef: Jag är allvarligt oroad. Omni 211204.

Räddade migranter i Medelhavet - nu riskerar han 25 års fängelse. I Grekland står en grupp tidigare sjöräddare nu åtalade för människosmuggling. En av dem är irländaren Sean Binder, som riskerar upp till 25 års fängelse. Själv hävdar han sin oskuld och menar att rättegången kommer få stora konsekvenser. "Det här fallet blir prejudicerande. Om vi fälls för människosmuggling när vi försökt hjälpa människor kommer det få negativa konsekvenser för sjöräddare runt om i Europa," säger Sean Binder. SR 211208.

Scholz utelämnade Gud när han svor kanslereden. Den nyvalde tyska förbundskanslern Olaf Scholz nämnde inte Gud när han svor eden i Förbundsdagen i Berlin, rapporterar New York Times. Till skillnad från de flesta andra av hans företrädare utelämnade han frasen "så sant mig Gud hjälpe", så som den är formulerad i artikel 56 i den tyska konstitutionen. Även när han valdes till borgmästare i Hamburg 2011 och finansminister 2018 valde han att göra eden icke-religiös. Olaf Scholz har formellt lämnat kyrkan. Omni 211208. Kommentar: Jag kan själv utan Gud.

50 Key Stats About Freedom of the Internet Around the World.

Migration: Ungerns författningsdomstol nobbar regeringen. Den ungerska regeringen har låtit pröva om den nationella lagstiftningen kan trumfa EU-rätten i frågor om migration. Man argumenterar att en dom från EU-domstolen strider mot Ungerns konstitution. Men landets författningsdomstol gick inte på regeringens linje. SR 211210.

Malta legaliserar cannabis för eget bruk. Malta blir första landet i Europa att legalisera odling och innehav av cannabis för privat bruk, rapporterar The Guardian. Innehav av upp till sju gram av drogen kommer vara lagligt för de som är 18 år och äldre. Det kommer även att vara lagligt att odla en mindre mängd för hemmabruk. Under 2022 ser länder över hela Europa ut att följa efter. Tyskland meddelande nyligen att man har planer på en lagligt reglerad marknad av cannabis och en folkomröstning i frågan är planerad i Italien. Omröstning i parlamentet sker under tisdagen. Tyskland vill införa systembolag för cannabis. De gröna i Finland vill legalisera cannabis. Omni 211213.
Klart: Malta först i Europa att legalisera cannabis. Det maltesiska parlamentet har nu formellt röstat igenom lagförslaget om att legalisera cannabis för eget bruk, rapporterar Times of Malta. Förslaget, som röstades igenom med siffrorna 36-27, tillåter malteserna att inneha upp till sju gram cannabis samt att odla upp till fyra plantor i hemmet. Att röka cannabis offentligt kommer dock fortsatt att vara förbjudet. Malta blir i och med beslutet det första europeiska landet att legalisera cannabis för eget bruk, skriver flera medier. Reformen måste nu undertecknas av presidenten George Vella, något som vanligtvis sker inom ett par dagar. Omni 211214. Kommentar: Nu vädrar drogliberalerna i Europa och Sverige morgonluft (cannabisluft).

Polen ett steg ifrån kritiserad medielag. I Polen har underhuset röstat för ett lagförslag om att stoppa utländskt ägande på den polska mediemarknaden. I praktiken kan det innebära slutet för en av de största nyhetskanalerna i landet, något som flera kritiker menar är direkt riktat mot TVN24, som i dag har amerikanska ägare. Förslaget ska nu upp till presidenten Andrzej Duda för att godkännas. Han har tidigare öppnat upp för att lägga in sitt veto mot lagen. SR 211217.

16 migranter döda efter båtolycka utanför Grekland. I Grekland har minst 16 människor hittats döda och ett 60-tal räddats efter att den båt de färdades med sjunkit nära ön Paros sent igår kväll. Det är den tredje olyckan med båtar som transporterar migranter på bara några dagar i Grekland där aktivitet bland människosmugglare ökat den senaste tiden, rapporterar AFP. Igår kunde grekiska kustbevakningen också gripa tre misstänkta smugglare som flydde från en båt, med 92 människor ombord, som kört fast på halvön Peloponnesos. SR 211225.

Belgisk man tog åtta doser - vaccinmotståndare betalade. En 33-årig man i Belgien har gripits för att mot betalning ha vaccinerat sig åtta gånger i vaccinmotståndares ställe, skriver De Standaard. Mannen ska ha gått till vaccinklinikerna med andra personers id-kort vilket gjort att dessa kunnat komma över felaktiga vaccinbevis. Flera av mannens "klienter" har redan identifierats enligt Sudpresse. De riskerar upp till fem års fängelse och flera miljoner kronor i böter för bland annat förfalskning. Virologen Steven Van Gucht bedömer inte att mannen riskerar några hälsorisker efter de många doserna, men säger att han inte nödvändigtvis heller får ett bättre skydd mot viruset, då det inte går att "stimulera immunsystemet oändligt", skriver Brussels Times. Personal anade oråd och slog larm. Omni 211224.

Polsk medialag stoppas - kritiserad för att angripa fria medier. Polens president Andrzej Duda stoppar den kontroversiella medielag som har kritiserats för att angripa fria medier. Lagen har tidigare godkänts av landets parlament, sejmen, och syftade till att skärpa reglerna för utländskt ägarskap av polska medier. Lagförslaget har mött kritik från både opposition och EU som menar att syftet varit att sätta munkavle på den oberoende nyhetskanalen TVN24, som ägs av amerikanska Discovery. SR 211227.
Polens president stoppar kontroversiell medielag, Polens president Andrzej Duda stoppar den omdiskuterade medielagen i landet som skulle hindra utländskt majoritetsägande i polska mediebolag. Det rapporterar AFP. "Jag lägger in mitt veto," sa presidenten i ett tv-framträdande under måndagen. Lagen som lagts fram av regeringspartiet Lag och rättvisa röstades igenom i parlamentet förra månaden. Om den hade trätt i kraft skulle det USA-baserade företaget Discovery varit tvungna att sälja sin del av TVN, ett av Polens största privata TV-nätverk, och dess nyhetskanal TVN24. Trycket har varit hårt på Duda att lägga in sitt veto för att skydda fria medier. Omni 221227. Kommentar: Bra president.

Väljarnas brexit-sågning: Boris Johnson ljög för oss. En majoritet av de brittiska väljarna tycker att brexit har gjort mer skada än nytta för landet. Det visar en undersökning som The Independent rapporterar om. Ett år efter EU-utträdet anser sex av tio väljare att premiärminister Boris Johnson ljög för dem om vad brexit skulle innebära, i samband med folkomröstningskampanjen 2016. Samtidigt är det väldigt jämnt när väljarna får frågan om hur de skulle rösta i en omröstning om att återansluta sig till unionen. 51 procent säger att de skulle rösta för ett återinträde, medan 49 procent skulle rösta mot. En majoritet tycker att brexit har försämrat landets position. Omni 220101.

Tolv migranter om dagen dog på väg till Spanien 2021. Under 2021 dog eller försvann i snitt tolv personer om dagen när de försökte nå Spanien från norra Afrika, en fördubbling jämfört med föregående år, rapporterar The Guardian. Bland de totalt 4 404 döda migranterna finns 205 barn enligt siffror från organisationen Caminando Fronteras. "Det är fruktansvärt. Detta är de värsta siffrorna vi sett sedan vi började räkna 2007," säger organisationens chef Helena Maleno. Enligt organisationen finns ett direkt samband mellan de ökande dödsfallen och de europeiska ländernas skärpta åtgärder för att hejda migranter. Bland annat väljer allt fler migranter nu att försöka nå Europa via Kanarieöarna, vilket betraktas som en av de farligaste vägarna. Maleno säger att det förmodligen finns ett stort mörkertal. Omni 220103.

Sjuksköterskan fick inte bära kors - får rätt i domstol. Brittisk arbetsdomstol konstaterar att sjukhuset diskriminerat Mary Onuoha. När hon vägrade dölja sitt korshalsband blev hon avstängd från jobbet som sjuksköterska. Nu har Mary Onuoha fått rätt mot arbetsgivaren i en brittisk arbetsdomstol. Läs mer i Dagen 220106.

Bitcoin sjunker till lägsta nivån sedan september. Priset på bitcoin faller under 42 000 dollar vilket är lägsta nivån på tre månader, skriver Bloomberg. Under fredagen tappar bitcoin runt 4,9 procent. En förklaring till tappet är rädslan för den amerikanska centralbanken Federal Reserves åtstramningar. Den näst mest populära kryptovalutan ether sjunker 8,3 procent och är på sin lägsta nivå sedan 30 september. Bitcoin lyfte 60 procent i fjol. Coindesk: Rädslan är överdriven. Omni 220107.

EU:s krav på Polen: 725 miljoner kronor i böter. EU-kommissionen kräver Polen på 70 miljoner euro i böter, motsvarande drygt 725 miljoner kronor, rapporterar TT. Polen har vägrat avveckla en disciplinnämnd vid Högsta domstolen, som enligt kommissionen försvagar rättsväsendets oberoende. Landet har nu 45 dagar på sig att betala - annars dras summan av från EU-bidrag till landet. Sedan tidigare pågår det en bötestvist mellan EU och Polen, som gäller en miljöfarlig brunkolsgruva som EU kräver ska stängas. Hittills har Polen vägrat, och böterna tickar på med 500 000 euro för varje dag gruvan förblir öppen. Omni 220120.

Turkisk journalist häktad - anklagas för att ha förolämpat Erdogan. En välkänd turkisk tv-journalist har häktats anklagad för att ha förolämpat landets president Erdogan under en tv-sändning. Journalisten sa bl.a. :"En oxe blir inte kung för att den kommer in i palatset, utan palatset blir en ladugård". Journalisten greps i sitt hem natten till lördagen, bara timmar efter sändningen och har i dag häktats. Turkiska journalistförbundet fördömer gripandet och journalisten riskerar flera års fängelse. Sedan 2014 har mer än 35 500 fall av förolämpningar av Erdogan anmälts och nästan 13 000 har lett till fällande domar. SR 220123.

Turkey blir Türkiye - landet trött på att förnippas med kalkon. Turkiet kommer att ändra sitt internationella namn Turkey till Türkiye i FN inom de kommande veckorna. President Erdogan menar att Türkiye, som också är det turkiska namnet på landet, bättre representerar landet, det turkiska folket, dess kultur och värden. Det engelska namnet Turkey, som Turkiet i nuläget heter på engelska) betyder också kalkon och många menar att det är fel att landet kopplas ihop med fågeln som dessutom associeras till en rad negativ uttryck som t.ex "kalkonfilmer". SR 220123.

Ungerns och Polens kritik: "Begränsar vår suveränitet". I Ungern och Polen är reaktionerna starka mot beskedet från EU-domstolen idag, som gör det möjligt för EU att hålla inne med pengar till länder som inte lever upp till demokratiska principer. "Ett politiskt färgat beslut från EU-domstolen", sa Ungerns justitieminister Judit Varga på en presskonferens. Polens justitieminister Zbigniew Ziobro menar att domen innebär en historisk förändring där EU tar sig friheten att begränsa länders suveränitet, sa han på en pressträff idag. SR 220216.

EU föreslår utvidgat skydd för flyktingar från Ukraina. EU-kommissionen föreslår att människor som flyr från Ukraina erbjuds tillfälligt skydd inom EU med rätt till bostad, skolgång, sjukvård och arbete. "Alla som flyr Putins bomber är välkomna i Europa", skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter. Till grund för förslaget ligger det så kallade "Temporary Protection Directive" som infördes efter Jugoslaviska krigen på 90-talet, men massflyktsdirektivet har aldrig tidigare använts. Det rapporterar Politico. Förra sommaren diskuterade man om det skulle aktiveras i samband med talibanernas maktövertagande i Afghanistan. Förslaget går nu vidare till Europeiska rådet där medlemsländerna redan har uttryckt stort stöd. Frågan ska diskuteras i morgon, enligt pressmeddelandet. Omni 220203.

Förolämpade Erdogan med ordspråk - riskerar fängelse. Tiotusentals personer har under de senaste åren anklagats för att ha förolämpat Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, rapporterar TT. Journalisten Sedef Kabas riskerar tolv år och tio månaders fängelse för att hon kommenterat Erdogans presidentskap med ett turkiskt ordspråk: "En oxe blir inte kung för att den kommer in i palatset, utan palatset blir en ladugård". Nu kräver Reportrar utan gränser (RSF) och ett 30-tal andra yttrandefrihetsorganisationer att Kabas släpps. "Den här antidemokratiska majestätsbrottslagen har blivit ett redskap för förtryck och är illustrativ för regeringens auktoritära policy," säger Erol Önderoglu, RSF:s representant i Turkiet enligt TT. Att användningen har ökat har satts i samband med att landet går till val nästa sommar. Att förolämpa landets president har varit förbjudet sedan 1926 men lagen användes sällan innan Erdogan tillträdde . Omni 220307.

Amazonas närmar sig kritisk punkt - kan kollapsa. Amazonas regnskogar närmar sig en punkt då hela ekosystemet kan kollapsa, rapporterar Washington Post med hänvisning till en studie som publicerats i Nature Climate Change. Nya satellitmätningar visar att tre fjärdelar av regnskogen nu har svårt att hämta sig efter olika påfrestningar som exempelvis svåra torkor. Enligt forskarna ligger intensivt skogsbruk i kombination med klimatförändringar bakom, skriver DN. Skulle ekosystemet kollapsa kan stora delar av regnskogen komma att förvandlas till ett savannlikt landskap, vilket skulle få konsekvenser för hela jordens klimat. Förändringen till savann kan ske på ett par decennier när punkten har passerats. Det går inte att säga när punkten kommer att nås. Studien bygger på mätningat som pågått sedan början av 90-talet. Läs mer om studien i Nature Climate Change. Omni 220308. Kommentar: Dystert!

Katalin Novak blir Ungerns första kvinnliga president. Ungerska parlamentet har med stor majoritet utsett Katalin Novak till den främst ceremoniella rollen som president. Det rapporterar flera medier. Röstsiffrorna var 137 mot 51. Novak, som fram till nu varit familjepolicyminister, beskrivs som en av premiärminister Viktor Orbáns närmaste medarbetare. Hon blir dels den första kvinnan på posten, som 44-åring blir hon också landets hittills yngsta president. Valet i Ungern kommer att äga rum i början av april. Reuters skriver att bytet av president tolkas som ett sätt för Orbán att rikta sig mot kvinnliga väljare. Novak har valts till ett femårigt mandat. Den nya presidenten har ställt sig bakom Orbáns fördömande av ryska invasionen i Ukraina. Omni 220310.

Kriget i Ukraina - en känslig balansgång för Orbán. Ungern är det EU-land som av tradition haft bäst relation till Ryssland. Men Ungern har nu valt följa EU:s linje och fördömer Rysslands invasion av Ukraina och stödjer sanktioner. Viktor Orbán står nu inför en känslig balansakt, säger den ungerske analytikern Patrik Szicherle. Eftersom stora delar av hans eget parti Fidesz är starkt pro-ryskt. SR 220312.

Turkiet och Grekland eniga om att förbättra relationer. De politiska ledarna i Turkiet och Grekland har kommit överens om att förbättra sina diplomatiska relationer till följd av den ryska invasionen i Ukraina, rapporterar Reuters. Det enades grekiska premiärministern Kyriakos Mitsotakis och turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan om på ett möte i Istanbul under söndagen. Enligt ett uttalande kommer "regionen gynnas av ländernas utökade samarbete". Grannländerna har flera dispyter kring territorier både till havs och på land samt kring energiresurser. Omni 220313.

Intel satsar 844 miljarder på chipptillverkning i Europa. Den amerikanska chippjätten Intel har bekräftat att man planerar att genomföra investeringar i chipptillverkning i Europa för motsvarande 844 miljarder kronor. Investeringarna ska ske över en tioårsperiod. Det rapporterar Cnet. Den första anläggningen kommer att byggas i tyska Magdeburg och beräknas kosta motsvarande 182 miljarder kronor. Planen är att anläggningen ska vara redo för produktion under 2027. Intel planerar även att bygga anläggningar i Frankrike och Irland, och det pågår även diskussioner om en anläggning i Italien. Investeringarna kommer att ske under en tioårsperiod. Den fösta anläggningen kommer att byggas i tyska Magdeburg. Omni 220315.

WHO: Ökad smittspridning bara toppen av isberget. Världshälsoorganisationen (WHO) menar att ökningen i den globala smittspridningen kan vara värre än vad statistiken visar, på grund av att många länder skalat ner testningen. Det rapporterar Reuters. Efter en tids nedgång har antalet positiva fall ökat globalt den senaste veckan, bland annat i delar av Asien där Kina, Hongkong och Sydkorea redovisat sina högsta smittotal sedan pandemins början. "Ökningarna sker trots att testningen minskat i flera länder, vilket betyder att fallen vi ser bara är isbergets topp," säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus. Låga vaccinationsgrader till följd av utbredd desinformation, subvarianten av omikron och borttagna restriktioner ligger enligt WHO bakom ökningen. Antalet positiva fall globalt ökade med åtta procent förra veckan. Omni 220316.

WHO: Trots kriget i Ukraina är situationen i Tigray värst. Ingen annanstans i världen lever människor under större hot än i Tigray-regionen i Etiopien, trots den pågående ryska invasionen av Ukraina. Det säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus, enligt The Guardian. "Som chef för WHO så är det min plikt att försvara hälsa där den hotas. Och det finns ingen plats på jorden där miljoner människors hälsa är under lika stort hot som i Tigray," säger Tedros, som själv är född i Tigray, på en pressträff. FN har inte kunnat skicka nödleveranser av mat till regionen sedan i december förra året, och läkare har varnat för en akut medicinbrist. Omkring sex miljoner människor beräknas befinna sig i området. Etiopiens premiärminister har anklagat WHO-chefen för att sprida lögner. Striderna i Tigray har pågått sedan 2020. Omni 220317.

Ny covidvåg i Europa får experter i USA att varna. Vad som tycks vara en begynnande ny våg av covid-19 i Europa får experter i USA att varna för att landet inte är förberett för en liknande våg, rapporterar The Hill. Under pandemin har Europa regelbundet legat några veckor före USA när det gäller tendenser i smittspridningen. "Jag blir inte förvånad om vi ser att fallen börjar stiga om ett par veckor," säger Vita husets medicinska rådgivare Anthony Fauci. Det som särskilt oroar de amerikanska experterna är virusvarianten BA.2, en undervariant till omikronvarianten. Den ger inte allvarligare sjukdom men tycks vara mer smittsam. Det är just BA.2 i kombination med avskaffade restriktioner och sjunkande immunitet hos personer som inte vaccinerats med påfyllnadsdoser som ligger bakom att fallen i Europa ökar. USA följer situationen i Europa noga. Österrike har som första EU-land åter skärpt restriktionerna. Omni 220320.

Elva kriser som nu går under radarn.Kriget i Ukraina har lett till en svår humanitär situation och mediabevakningen har varit massiv. Men samtidigt som världens ögon nu riktas mot Ukraina rasar svältkatastrofer och konflikter i många länder i världen. OmVärlden listar elva kriser som nu går under radarn.
Etiopien: Ett och ett halvt år av strider mellan Tigreanska folkets befrielsefront, TFLP och etiopiska regeringsstyrkor har lett till att mellan 50 000 till 100 000 soldater på båda sidor dött i strider. Men de civila offren för detta krig är större, cirka 300 000 döda på grund av svält och bristande sjukvård till följd av striderna. Detta enligt en av Jan Nyssen of Ghent University in Belgium.
Syrien: Efter krig följer elände. Kriget i Syrien pågick i elva år. Nu har läget stabiliserats och blivet vad fredsforskare kallar för en "frusen konflikt". Strider förekommer fortfarande men i lägre omfattning än tidigare. 350 000 har dött i konflikten. Den humanitära situation är ännu djupt oroande. Av landets 22 miljoner invånare är 14 miljoner i behov av stöd. Sju miljoner har tvingats lämna sina hem på grund av konflikten som även lett till en ekonomisk kris. Landets BNP har halverats mellan 2010 och 2019, enligt Världsbanken. Hälso- och sjukvården har kollapsat och miljoner har blivit av med sina arbeten.
Madagaskar: Torka och cykloner förvärrar läget . Madagaskar är världens fjärde största ö och en befolkning på drygt 28 miljoner människor. Det senaste två åren har det knappt regnat alls. FN beskriver det som "den värsta torkan på 40 år". Matförsörjningen är hotad för 1,6 miljoner människor. FN:s barnfond Unicef bedömer att 500 000 barn under fem års ålder lider av akut undernäring. För drygt en månad sedan drabbades landet av en cyklon som ledde till att 60 000 fick sina hem förstörda och flera stora risfält förstördes.
Haiti: Kidnappningar hör till vardagen. Mord, rån och kidnappningar. Kriminaliteten är så hög att landets fackförbund förra året gick ut i generalstrejk för att tvinga regeringen att göra något för att stoppa kidnappningarna. En bakgrund till kriminaliteten är fattigdomen. Landet har drygt elva miljoner invånare och är västra halvklotets fattigaste land. En stor del av befolkningen lever i djup fattigdom. Landet har drabbats av orkaner 2008 och 2016, liksom den stora jordbävningen i början av 2010. I Haiti står tusentals barn utan undervisning på grund av kriminella gäng. Coronapandemin ledde till en fyra månader lång skolstängning under vilken tiotusentals barn hoppade av skolan permanent. Omkring 600 000 barn står utanför Haitis utbildningssystem till följd av politiska oroligheter, ekonomisk kris, coronapandemi och naturkatastrofer. Nästan 200 skolor har stängt på grund av de omkring 165 kriminella grupper som kontrollerar minst 60 procent av Port-au-Prince. Det politiska systemet är också instabilt och korruptionen utbredd. FN beskriver läget i landet som en politisk akut kris.
Jemen: Hungerkrisen som nu kan växa till katastrof. Jemens hungerkris håller nu på att utvecklas till en katastrof, varnar FN efter att ha presenterat en ny analys av läget i landet. I dag är matsituationen för 17,4 miljoner människor i Jemen osäker. De kommande månaderna kan 1,6 miljoner drabbas av undernäring och under detta år kan antalet svältande öka från 30 000 till drygt 160 000, bedömer FN. "Om vi inte får mer resurser omedelbart kan det bli massvält i landet" varnar David Beasly som är chef för FN:s livsmedelsprogram WFP.
Libanon: Valutaraset drabbar familjerna hårt. Enligt Världsbanken är den ekonomiska krisen i Libanon en av de tio, kanske topp tre, svåraste ekonomiska kriserna sedan 1850-talet. Valutan har kraschat och det libanesiska pundet har sedan 2019 tappat 90 procent av sitt värde. Mellan 2019 och 2021 har landet BNP mer än halverats. I augusti 2020 skedde även en enorm förödelse i huvudstaden Beirut då gödningsmedel i stadens hamn exploderade. Samtidigt är korruptionen utbredd och en straffrihet i landets toppskick. Libanon befinnes sig dessutom i en djup politisk kris, vilket gör det svårt att hantera den ekonomiska krisen.
Afrikas horn: Akut matnöd för 20 miljoner. I Somalia, i södra och sydöstra Etiopien och i stora delar av Kenya har befolkningen inte upplevt några större så kallade ”long rains” under de senaste tre regnsäsongerna som varar från mars till maj. Resultatet är att regionen befinner sig i den värsta torrperioden på 40 år med en akut matsituation för 13 miljoner människor. Nu står förhoppningarna till att innevarande regnsäsong ska ge mer regn, annars riskerar siffran öka till 20 miljoner människor i akut matnöd. Matbristen har dessutom förvärrats på grund av kriget i Ukraina. Stora delar av Afrika och även Mellanöstern är beroende av matimporter från Ukraina och Ryssland. I Östafrika kommer 90 procent av vetet är från de nu krigförande länderna. Även andra livsmedel, som majs och ris importeras till stor del. FN:s livsmedelsprogram World Food Program, WFP, varnar för att 2022 kan bli katatstrofhungerns år där 44 miljoner människor i 38 länder lever på gränsen till svält.
Afghanistan: Raserad ekonomi. I februari 1989 drog sig Sovjetunionen bort från Afghanistan efter tio år av strider. Därefter har det krigshärjade landet genomlevt flera inbördeskrig , en amerikansk invasion och talibanstyrets återkomst i augusti 2021. De trevande framsteg som gjorts har på kort tid raserats och den humanitära situationen är akut, Enligt WFP lever 23 miljoner människor i akut matbrist och 8,7 miljoner av dem ett steg från svält. Landets ekonomi är raserad till stor del på grund av de sanktioner som sattes in efter att talibanerna tog makten.
Myanmar: Militärväldet fortsätter. Efter att militären tog makten i en kupp den 1 februari 2021 har den humanitära situationen försämrats kraftigt i landet som har 54 miljoner invånare. Protesterna mot militärens maktövertagande blev omfattande. Tusentals demonstranter greps och torterades och enligt militären så har över 1 500 dödats efter kuppen. Människorättsaktivister och andra inom civilsamhället har tvingats gå under jorden eller fly landet. Närmare 100 journalister har gripits och flera oberoende medier har tvingats stänga eller gå i exil samtidigt som tillgången till internet noga styrts av militären. Landet har kastats in i en djup humanitär och ekonomisk kris. Militärens våldsamma attacker av civila mål med bomber, luftanfall och brännande av byar har bidragit till att över 300 000 människor har tvingats fly sina hem. Samtidigt fortsätter befolkningens motstånd mot militären. FN räknar med att 14 miljoner människor i landet kommer att vara i behov av humanitärt stöd under 2022.
Till detta kommer coronakrisen och klimatkrisen. Amazonas på randen till kollaps. Satellitmätningar har visat att Amazonas närmar sig kollaps - ett stadie utan återvändo där hela planetens klimat kommer att påverkas. Svenska pengar ska nu hjälpa civilsamhället i Bolivia att försöka sätta stopp för detta. Avskogning och annat där människor förstör regnskogen pådrivs ofta av matindustrin, och allra främst köttindustrin. Skog skövlas för att göra plats för odling av soja, som används i foder till industriuppfödda djur eller så avlägsnas växtlighet för att skapa utrymme för själva djuren. Mellan 2001 och 2013 var djurhållning den ledande orsaken till avskogningen av Amazonas. Omvärlden 220318.

Rysslandpositivism tycks stärka presidentens stöd i Serbien. Serbiens president Aleksandar Vucic väntas förlänga sin nästan tio år långa period som ledare med ytterligare fem år när landet går till val på söndag, visar de senaste opinionsmätningarna enligt AP. Vucic har värnat om nära band till Ryssland och vägrat införa sanktioner mot Moskva efter invasionen av Ukraina, men kriget tycks bara ha stärkt presidentens dominans i politiken enligt oppositionspartierna. Strax efter invasionen ändrade Vucic slogan till "Fred. Stabilitet. Vuci." i sin kampanj. "Kriget har avlett uppmärksamheten från det som händer i Serbien och, med medialt stöd, gjort det möjligt för Vucic att skylla på krisen för allt som är fel i Serbien," säger Dragan Djilas, som är ledare för den största oppositionskoalitionen United Serbia. Dragan Djilas: "Människor är rädda, och det är bra för sittande ledare eftersom människor tänker 'att vi inte ska ändra på någonting nu'." Omni 220401.

Över 13 miljoner riskerar svälta på Afrikas horn. Afrikas horn är på väg mot den värsta hungerskrisen i modern tid, där över 13 miljoner människor riskerar att svälta. Det rapporterar SVT. "Alla djur här i byn har dött på grund av torkan,"säger bonden Daoud Ahmed från byn Showli i norra Kenya. Han berättar att deras närmsta vattenkälla nu ligger över 15 kilometer bort. Hungerskrisen är ett resultat av bland annat torka och skenande livsmedelspriser. Enligt FN:s livsmedelsprogram finns det inte tillräckligt med resurser för Afrikas horn eftersom andra humanitära kriser, så som den i Ukraina, kräver mycket uppmärksamhet. Det har knappt regnat på flera år i Kenya - torkan drabbar även delar av Etiopien och Somalia. En tredjedel av veteimporten till östra Afrika kommer från Ryssland och Ukraina. Oxfam: Börjar det inte regna snart kan upp till 28 miljoner människor drabbas av svält. Omni 220402.

Varningen: Stor tv-kanal i Ungern har blivit språkrör för Orbán. Ungrarna går till valurnorna på söndag och för att fatta sitt beslut om vem de ska rösta på kollar många på landets stora tv-kanal M1. Men internationella medieobservatörer varnar för att M1 har blivit något av ett språkrör för premiärminister Viktor Orbán - och kampanjen riskerar att bli snedvriden, skriver AFP. AFP har tittat på tv-kanalen i 24 timmar den 23 mars och även om Rysslands invasion av Ukraina dominerade nyheterna började nästan alla rapporter om ungerska regeringssamtal och inte läget på marken. Flera inslag bestod av olika regeringspersoner som hamrade ut budskap om att "Ungern ska hålla sig borta från konflikten" eller "ungrarnas intressen måste skyddas". I många av inslagen fick Orbáns parti Fidesz presentera sina ståndpunkter helt oemotsagt och dessutom ägnades en längre tid åt negativ rapportering av oppositionen och andra som är kritiska mot regeringen, skriver AFP. AFP skriver i detalj vilka nyhetsrapporter nyhetsbyrån tog del av under dygnet. Omni 220402.

Vucic kvar vid makten - slipper andra valomgång. Serbiens sittande president, högerpopulisten Aleksandar Vucic, har utropat sig som segrare efter söndagens val, skriver flera medier. AP skriver att två mätningar visar att Vucic ser ut att få runt 60 procent av rösterna, vilket innebär att en andra valomgång inte behövs. I parlamentet ser Vucics parti SNS ut att bli störst med drygt 40 procent. Partiet har haft makten i Serbien sedan 2012. Det officiella valresultatet väntas presenteras senare under måndagen. Vucic är 52 år. Oppositionen hävdar att valet har omgärdats av oegentligheter. Vucic vill att Serbien ska behålla en nära relation med Ryssland. Serbien vill också gå med i EU. Putin har gratulerat Alexandar Vucic till segern i Serbiens val. Omni 220404.

Viktor Orbán mot klar seger i ungerska valet. Med 71 procent av rösterna räknade ser det ut som att Viktor Orbáns regeringskoalition Fidesz-KDNP i Ungern vinner 134 av de 199 mandaten i parlamentet. Det rapporterar Politico. "En seger så stor att man kanske kan se den från månen och med säkerhet från Bryssel," säger den sittande premiärministern enligt AFP i ett tal. Det innebär att den konservative politikern kommer att leda landet i sin fjärde mandatperiod. Inför valet hade flera partier gått samman för att slå ut Prbán, men oppositionsledaren Péter Márki-Zay ser ut att missa att ta en plats i parlamentet. Orbáns regering har fördömt ryska invasionen - men premiärministern motsätter sig att stoppa rysk energi. Omni 220404.
Orbán kritisk mot Zelenskyj efter segern: Motståndare. I samband med att den ungerske premiärministern Viktor Orbán utropade seger i valet passade han också på att kritisera den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskjy, skriver BBC. "Vi har aldrig haft så många motståndare. Byråkraterna i Bryssel, mainstream-medier och den ukrainske presidenten," sa Orbán. Zelenskyj har tidigare kritiserat Ungern för att landet inte har gått med på att leverera vapen till Ukraina. Den normalt ryskvänlige Orbán har emellertid fördömt den ryska invasionen och Ungern har också tagit emot runt en halv miljon ukrainska flyktingar. Orbán har haft makten i tolv år. Omni 220404.
Putin gratulerar Orbán - hoppas på "stärkta band". Den ryska presidenten Vladimir Putin har gratulerat Viktor Orbán till segern i det ungerska presidentvalet, rapporterar AFP. I ett uttalande säger Kreml att man hoppas att banden och partnerskapet mellan länderna ska kunna stärkas ytterligare trots "den besvärliga internationella situationen". Orbán har varit en av de ledare i omvärlden som har haft den mjukaste linjen mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Han har visserligen ställt sig bakom de övriga EU-ledarna i stödet för Kyiv men på hemmaplan har han varit mer Ukrainakritisk i sin retorik. Han har också vägrat att låta vapen till Ukraina passera genom ungerskt territorium. Omni 220404.

Rapport: Kriget bidrar till värsta krisen på årtionden. Tolv hjälporganisationer skriver i en ny rapport att Västafrika står inför sin värsta kris på flera årtionden och att rikare länder nu måste erbjuda hjälp och "bevisa att liv i Afrika inte är mindre värda än de i Europa". Annars befarar de att en humanitär katastrof kan stå för dörren, rapporterar TT. Ett ökat antal konflikter, torka, översvämningar, covid-19 och Ukrainakriget bidrar till att krisen blir allt mer alarmerande i flera länder i området. Burkina Faso, Niger, Tchad, Mali och Nigeria riskerar att bli särskilt drabbade. Ukrainakriget innebär dubbla smällar för länderna. Ukraina stod för upp till en tredjedel av veteimporten samtidigt som kriget inneburit att flera länder har skurit ner sitt bistånd. "Ukraina får helt rätt nivå av solidaritet och omsorg men den nivån borde vara standard för alla svar på alla kriser, överallt," säger Moumouni Kinda på hjälporganisationen Alima. Organisationer varnar för humanitär kris i västra Afrika. Enligt Beräkningar från FN kan 6,3 miljoner barn yngre än fem år att bli akut undernärda. Omni 220406.

Yellen: Kriget får enorma konsekvenser för u-länder. Kriget i Ukraina får enorma konsekvenser för världsekonomin, framförallt för mindre utvecklade länder. Det säger USA:s finansminister Janet Yellen i ett förskrivet tal, enligt NY Times. Yellen menar enligt tidningen att sanktioner till följd av den ryska invasionen kommer rubba flödet av livsmedel och energi i hela världen. Hennes lösning är att i framtiden inte göra sig beroende av ett land, genom att sprida investeringar. "Det är absolut nödvändigt att diversifiera energikällor och leverantörer," säger finansministern, enligt Ny Times. Talet kommer att hållas inför en kommitté i representanthuset på onsdagen. Yellen: Vi ser hur sårbart det är att förlita sig på en enda bränslekälla. Omni 220406.

Sri Lanka kan inte längre betala utländska skulder. Sri Lanka kommer tillfälligt att pausa sina avbetalningar av utländska lån, uppger landets centralbankschef Nandalal Weerasinghe enligt flera medier. Sri Lanka befinner sig i djup ekonomisk kris och syftet med att stoppa räntebetalningarna är att undvika ett scenario där landet hamnar i en "hård statsbankrutt". "Vi har kommit till en punkt där det är utmanande och omöjligt att betala," säger centralbankschefen enligt Reuters. Sri Lanka har en statsskuld på 51 miljarder dollar. Omni 220412.

Oxfam: Kvarts miljard riskerar hamna i extrem fattigdom i år. I år riskerar 263 miljoner människor att hamna i extrem fattigdom, enligt en ny rapport från Oxfam. "Först kom pandemin och sedan kom historiskt höga matpriser och kriget i Ukraina. Samlat skapar de kriserna en akut katastrof av sällan skådat slag," säger Oxfam Sveriges policychef Hanna Nelson i ett pressmeddelande. Hon menar att det saknas politisk vilja och ekonomisk kreativitet för att bekämpa fattigdomen och hungern. I rapporten föreslås åtgärder i form av bland annat skuldavskrivningar för fattiga länder, priskontroller för att skydda de fattigaste mot inflation och förmögenhetsskatter. 3,3 miljarder under fattigdomsgränsen på 5,5 dollar om dagen i dag. Rapporten bygger på Världsbankens prognoser och forskning från Center for Global Development. I slutet av 2022 spås 860 miljoner leva på under 20 kronor per dag. Omni 220412.

Västsaharas Polisario bryter banden med Spanien. Västsaharas självständighetsrörelse Polisario har valt att bryta all kontakt med den spanska regeringen, efter att det europeiska landet ställt sig bakom Marockos autonomitetsplan för det omstridda området. Det rapporterar Africa News. Anledningen är att Polisario anser att Spanien använder Västsahara för att förhandla med "det ockuperande" Marocko. När Spanien i mars erkände Marockos autonomitetsplan blev det slutet på en neutralitet som varat i decennier. Det spanska erkännandet ses som en seger för Marocko, som stridit om området med Polisario sedan Spaniens koloniala styrkor lämnade landet 1975. En vapenvila har pågått sedan 1991. Algeriet hamnar i kläm - stöttar Polisario men säljer gas till Spanien. Omni 220412.

FN: Flera länder riskerar matkris och statsbankrutt. I sin första officiella rapport om Ukrainakrigets globala påverkan varnar FN för en "tredimensionell kris" som kan slå hårt mot många länders finanser samt mat- och bränsleförsörjning, rapporterar New York Times. "Vi står inför en perfekt storm som hotar att få förödande effekter på flera utvecklingsländers ekonomier," säger generalsekreteraren António Guterres. 1,7 miljarder människor, varav en tredjedel redan lever i fattigdom, riskerar att drabbas hårt av krigets ekonomiska effekter. Med kraftigt stigande gaspriser, växande inflation och avstannad utveckling riskerar många länder statsbankrutt, enligt FN. FN: Kriget har "alarmerande kaskadeffekter". Hotar att negativt påverka miljarder människors liv. Omni 220414.

Globala covidfall passerar 500 miljoner - ny variant driver på smittan i Europa. Antalet globala covidfall har passerat 500 miljoner, samtidigt som omikronvarianten BA.2 driver på smittspridningen i Europa och Asien. Det visar en sammanställning enligt Reuters. I Europa rapporteras omkring en miljon nya fall per två dagar, men i flera länder har antalet gått ned sedan topparna tidigare i år. Vad minskningen beror på framgår inte i kartläggningen. Omkring 37 procent av alla covidfall i världen sedan 2020 har bekräftats i Europa. I Asien är samma siffra 21 procent, och i Nordamerika är den 17 procent. Totalt har omkring 6,5 miljoner avlidit i covid-19 sedan 2020. BA.2 beskrivs som en svårspårad variant. Omni 220414.

EU anklagar Marine Le Pen för miljonförskingring. EU:s antikorruptionsenhet (Olaf) anklagar den franska presidentkandidaten Marine Le Pen för att ha förskingrat hundratusentals euro under sin tid som EU-parlamentariker mellan 20014 och 2017, skriver den franska nyhetssajten Mediapart. Totalt ska Marine Le Pen och ytterligare tre EU-parlamentariker, bland andra hennes far Jean-Marie Le Pen, har förskingrat runt 600 000 euro. Av dessa ska högernationalistiska Marine Le Pen personligen ha förskingrat 140 000 euro. Pengarna ska bland annat ha gått till personliga utgifter och till reklamartiklar som levererats till hennes parti Nationell Samling (tidigare Nationella Fronten). Le Pens advokat Rodolphe Bosselut avvisar anklagelserna och ifrågasätter tidpunkten för publiceringen av Olafs rapport, som sker med bara en vecka kvar till den avgörande omgången av det franska presidentvalet, säger han till AFP. Omni 220417.

FN: 20 miljoner riskerar svält efter extremtorka. 20 miljoner människor riskerar att drabbas av svält på Afrikas horn efter att den redan ”brutala” torkan i Kenya, Somalia och Etiopien förvärrats. Det uppger FN enligt AFP. En månadslång extremtorka har förstört både skördar och boskap, samt tvingat många att fly sina hem i jakt på mat och vatten. "Antalet människor som går hungriga kan växa från beräknade 14 miljoner till 20 miljoner under 2022", uppger FN:s livsmedelsprogram (WFP). Utöver torkan har krisen även förvärrats av att priserna på flera förnödenheter ökat till följd av kriget i Ukraina. Antalet kenyaner som behöver humanitär hjälp har fyrdubblats på mindre än två år. Omni 220419.

"Matbrist kan orsaka social oro och politiskt kaos." Akut marbrist till följd av kriget i Ukraina, en av världens största veteproducenter, kommer att drabba familjer som redan nu lägger "oproportionerligt mycket" pengar på mat. Det sa USA:s finansminister Janet Yellen under tisdagen vid ett möte om livsmedelstrygghet. "Människor på varje kontinent påverkas," sa hon enligt AP. Yellen uppmanar därför finansiella ledare runt om i världen att ta fram konkreta lösningar för att motverka kraftigt höjda priser och svält. Hon sa också att brist på livsmedel förutom hunger även riskerar att skapa social oro och politiskt kaos runt om i världen. Många länder i Afrika och Mellanöstern är beroende av spannmål från Ukraina och Ryssland. nternationella valutafonden och Världsbanken hade kallat till mötet. Världsbankens chef uppmanar länder att släppa mat från stora globala lager. Svältkatastrof hotar Afrikas horn i skuggan av kriget i Ukraina. Omni 220420.
Världsbanken: Världen står inför en mänsklig katastrof. Världen står inför en "mänsklig katastrof" med livsmedelskris efter Rysslands invasion av Ukraina, säger Världsbankens president David Malpass i en intervju med BBC. Malpass varnade för att rekordhöga livsmedelspriser nu driver hundratals miljoner människor in i fattigdom. "Det blir en politisk utmaning för regeringar som inte kan göra något åt det - de orsakade det inte och kan bara se på när priserna går upp", sa han i en intervju med BBC:s ekonomiredaktör Faisal Islam. Världsbanken beräknar att det kan bli en ökning på 37 procent av livsmedelspriserna. "Det påverkar mat av alla olika slag - oljor, spannmål - och sedan kommer det in i andra grödor, majsgrödor, eftersom de går upp när vetet stiger", säger han. Fokus behöver enligt Världsbanken ligga på att öka utbudet av gödsel- och livsmedel över hela världen, tillsammans med riktat stöd till de allra fattigaste. Han menar att de globala matlagren är stora och det finns tillräckligt med mat i världen för att mätta alla - men det måste finnas en process för att få maten till de mest behövande. Världsbankens president tog också upp farhågor för att utvecklingsländernas inte kan betala sina stora pandemiskulder mitt i stigande mat- och energipriser. "Så många som 60 procent av de fattigaste länderna just nu är antingen i skuldnöd eller i hög risk att hamna i skuldnöd," sade han till BBC. (svt 220421.)

Rösterna färdigräknade: 58,5 procent till Macron. Med rösterna i den avgörande omgången i det franska presidentvalet räknade står Emmanuel Macron som segrare med 58,5 procent, enligt siffror från det franska inrikesdepartementet. Hans motståndare Marine Le Pen fick 41,5 procent. Macron är den förste franske presidenten på två årtionden att bli omvald, men med en smalare marginal än vid förra valet, då han vann över sin högernationalistiska rival med 66,1 mot 33,9 procent, skriver AFP. Valdeltagandet landade i slutändan på 72 procent - det lägsta sedan 1969, rapporterar BFM TV. Totalt runt 35 miljoner fransmän röstade. Macron: Vi måste hittade ett svar på ilskan och oenigheterna som drev våra kamrater att rösta på ytterhögern. 6,4 procent röstade blankt. Lägsta valdeltagandet på över 50 år. Zelenskyj gratulerar Macron: "En sann vän." Omni 220425.

Rysslands krig eldar på global efterfrågan på kol. Den ryska invasionen i Ukraina har fått efterfrågan på den smutsiga energikällan kol att öka explosionsartat, skriver Bloomberg. I Europa överväger Tyskland och Italien att blåsa nytt liv i insomnade kolkraftverk. I Sydafrika ses allt fler kollastade skepp på den annars stillsamma rutten runt Godahoppsudden på väg till Europa. Inflation och hotande elbrist hade redan bäddat för det relativt biliga kolet. 2021 genererade världen mer energi från kol än någonsin förut, en ökning med 9 procent från tidigare år. Nu har Rysslands krig tryckt gasen i botten för kolmarknaden, skriver Bloomberg. "När du försöker balansera minskade koldioxidutsläpp och att säkra energitillförsel vet alla vilken som vinner, det vill säga att inte släcka lampan," säger Steve Hulton, vd för Rystad Energi i Sydney som analyserar kolmarknaden. Internationella miljöorganisationen IEA: Allt pekar på ett bredare gap mellan politiska ambitioner och verkligheten. Omni 220425.

"Maktskiftet i Slovenien visar att invånarna fått nog." Uppstickarpartiet Frihetsrörelsen tog hem söndagens val i Slovenien. När 99,7 procent av rösterna räknats får partiet 34,5 procent, medan den sittande premiärministern Janez Jansas parti får 23,5 procent, rapporterar Bloomberg. Partiledaren Robert Golob har som mål att skapa en ny vänsterorienterad regering, efter flera mandatperioder med högerpopulisten Jansa. Koalitionssamtalen kommer att starta under de kommande dagarna. "Människor vill verkligen ha förändring. I dag dansar folk, men i morgon är en ny dag. Då börjar vi jobba hårt," sa Golob i sitt segertal på söndagen, som han höll från hemmet då han bekräftats smittad med covid-19. Den politiska analytikern Andraz Zorko säger att valresultatet är positivt för hela EU. "Jansas nederlag visar att slovenerna fått nog av hans politik och inte gillar hur han ledde landet i riktning mot Ungern." Golob har lovat att förbättra hälso- och sjukvården i landet samt jobba för en övergång till en grönare ekonomi. Tidningskolumnist: Valet är en ”brytpunkt” där liberala och icke-liberala krafter går mot varandra. Frihetsrörelsen har en god chans att bilda regering tillsammans med mindre mitten- och vänsterpartier. Omni 220425.

EU vill förbjuda tusentals farliga kemikalier. EU-kommissionen överväger ett nytt förbud som kan stoppa upp till 12 000 potentiellt farliga kemikalier. Det skriver The Guardian. Tidigare i år slog vetenskapsmän larm om att den kemiska nedskräpningen i världen gått över en nivå som kan få globala ekosystem att rasa samman. Det nya förslaget som presenterades på måndagen skulle innebära att redan giltiga lagar används för att förbjuda gifter kopplade till bland annat cancer, fetma, diabetes och hormonstörningar. EU överväger mest omfattande kemikalieförbudet någonsin.Europeiska kommissionens eget dokument med förslaget. Omi 220425.Kommentar: Mycket bra.

ECB-toppen: Kriget har förvärrat läget drastiskt. Tillväxten i EMU beror på hur kriget i Ukraina utvecklas och på eventuella ytterligare åtgärder. Det sa ECB-ledamoten Pablo Hernández de Cos vid ett bankevent på måndagen, enligt Direkt. "Kriget har intensifierat uppåtriskerna mot ECB:s inflationsbana, speciellt på kort sikt," sa Hernández de Cos och tillade: "Kriget har förvärrat läget drastiskt.." Han konstaterade samtidigt att priserna stigit dramatiskt, konsumentförtroendet försämrats och att kriget har skapat nya leveransstörningar, skriver Direkt. ECB-toppen: Vissa sektorer kommer tyngas av förvärrade flaskhalsproblem. Omni 220425.

Över fem miljarder människor använder nu internet. Antalet internetanvändare i världen har nu passerat milstolpen fem miljarder människor. Det framgår av en färsk rapport som analysföretaget Datareportal publicerat i samarbete med We Are Social och Hootsuite. Siffran innebär att cirka 63 procent av världens befolkning nu använder internet. 2005 använde en miljard människor internet, medan milstolpen fyra miljarder användare passerades 2018. 2005 låg siffran på en miljard användare. Omni 220426.

EU: 80 procent i Europa kan ha varit sjuka i corona. Europeiska kommissionen uppskattar att mellan 60 och 80 procent av EU:s befolkning har smittats av covid-19. Det är en uppskattning - då det inte längre är nödvändigt att rapportera covid-fall. Reuters skriver att EU:s folkhälsomyndighet uppger att de rapporterade fallen omfattar cirka 30 procent av den europeiska befolkningen. Men om de uppskattade orapporterade fallen räknas in så tror myndigheten att det kan handla om så många som 350 miljoner fall i Europa. Det är cirka 77 % av den europeiska befolkningen. "Det uppskattas att mellan 60 och 80 procent av EU:s befolkning vid det här laget har haft covid," sa EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides vid en presskonferens på måndagen. Omni 220427.

UNHCR: Tusentals drunknade på väg till EU förra året. Fler än 3 000 människor som försökte korsa Medelhavet och Atlanten för att nå Europa förra året drunknade eller försvann, beräknar FN:s flyktingorgan UNHCR. Det har räknat till 3 077 dödsfall, vilket är ungefär dubbelt så många som under 2020. "Oroväckande nog har ytterligare 478 människor också dött eller försvunnit till sjöss sedan början av detta år," säger UNHCR:s talesperson Shabia Mantoo vid en presskonferens i schweiziska Genève. Många människor försökte migrera på överpackade och odugliga gummibåtar, varpå de kapsejsade, enligt Mantoo. Hon beskriver det som en särskilt farlig resa för de som försökte ta sig över Atlantens vatten från Västafrika till Kanarieöarna, en resa som kan ta omkring tio dagar. svt 220429.

Rapport: Läget rekordsvårt för pressfriheten i världen. Aldrig förr har pressfriheten klassats som dålig i så många av världens länder. Det visar Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex som publiceras för 20:e året. Läget bedöms vara mycket allvarligt i 28 av 180 granskade länder. För första gången ingår två europeiska länder i den grupp där situationen är som mörkast, Ryssland och Belarus på plats 155 respektive 153 i listan. I botten hittas Nordkorea, Eritrea, Iran, Turkmenistan, Myanmar, Kina, Vietnam, Kuba, Irak och Syrien. Norge toppar, följt av Danmark och Sverige. Men även i demokratier finns utmaningar för pressfriheten. Reportrar utan gränser skriver att det har uppstått ett "nyhets- och informationskaos" ur ökad globalisering och oreglerad spridning av uppgifter på nätet. Organisationen pekar bland annat på ökad räckvidd för desinformation och propaganda, och att informationsklyftorna växer i länder som USA, något som förstärks av digitala medieplattformar och techjättar. Omni 220503.

FN: 40 miljoner fler världen över går hungriga. 193 miljoner människor i 53 länder eller territorier led 2021 av akut brist på mat, enligt en ny rapport från FN och EU som flera medier rapporterar om. Det är 40 miljoner fler än föregående års rekordsiffra. Värst är läget i Etiopien, Sydsudan, Madagaskar och Jemen. Där krävs akuta åtgärder för att svält och död ska undvikas, enligt rapporten. Det konstateras också att utvecklingen när det gäller tillgången på mat i världen går åt fel håll och att läget sedan 2018 har förvärrats i 39 länder. Den främsta orsaken till hungern är krig men även klimatförändringar och ekonomiska faktorer pekas ut. Rapporten kommer från Global Network Against Food Crises. Kriget i Ukraina väntas förvärra läget ytterligare. Rapporten efterlyser satsningar på jordbruk. FN-chefen påpekar att världen behöver Ukrainas och Rysslands livsmedelsexport. Omni 220504.
FN-chefen: Ukrainska och ryska produkter behövs. Rysslands invasion av Ukraina har fått svåra följder för den globala livsmedelstillgången. Det säger FN-chefen António Guterres i samband med att en ny rapport från FN och EU slår fast att 193 miljoner människor världen över lider brist på mat, skriver Reuters. Den ryska invasionen har lett till stor turbulens på marknaden och gjort att råvarupriser skjutit i höjden, samtidigt som sanktioner hindrar länder att importera exempelvis konstgödsel från Ryssland. "Det finns inte någon verklig lösning på problemet med den globala livsmedelstillgången om vi inte åter kan få ut ukrainska jordbruksprodukter och konstgödsel från Ryssland och Belarus på världsmarknaden trots kriget, säger Guterres. Omni 220504.

WHO: Två miljoner européer har dött med covid. Över två miljoner människor i Europa har dött med covid-19, meddelar Världshälsoorganisationen WHO. Det sker samma dag som USA meddelar att de nått en miljon dödsfall till följd av covid-19, rapporterar Le Monde. I ett uttalande säger amerikanske presidenten Joe Biden att det är en tragisk milstolpe som passeras och erkände sorgen hos de som förlorat nära och kära. "En miljon tomma stolar runt middagsborden. Varje en oersättlig förlust. Varje lämnar efter sig en familj, ett samhälle, och en nation alltid förändrad på grund av den här pandemin. Jill och jag ber för alla." De senaste veckorna har smittan ökat i USA, främst på grund av den nya undervarianten till Omikron. Över 6 miljoner människor har dött globalt till följd av covid-19, enligt siffror från WHO. Omni 220512.

En dör av hunger var 48:e sekund i östra Afrika. Var 48:e sekund beräknas en människa dö av hunger i Etiopien, Kenya eller Somalia, enligt en rapport från Rädda Barnen och Oxfam. Sedan förra året har antalet människor som lever i extrem hunger fördubblats, från 10 miljoner till 23 miljoner. Enligt rapporten förvärras hungerkrisen när priset på vete ökar till följd av konflikten i Ukraina. Därtill är torkan den värsta på 40 år. "Barn dör av undernäring och det går att stoppa. Vi står inför en stundande svältkatastrof och ser frustrerat på när världen inte förmår agera på mer än en kris i taget," säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på Rädda Barnen. Chatterjee-Martinsen kritiserar Sverige för att dra ner på biståndet till Afrika samtidig som svältkatastrofen är ett faktum. "Det är oacceptabelt." Enligt FN:s livsmedelsprogram WFP håller en ”seismisk” hungerkatastrof på att breda ut sig. Omni 220518.

FN: Fyra dystra rekord för klimatet 2021 - "katastrof". Fyra negativa klimatrekord sattes 2021, enligt rapporten "State of the Global Climate" från FN:s meteorologiska organisation WMO. Dystra siffror noteras för koncentrationen av växthusgaser, havshöjningarna, havens temperatur och havsförsurningen. "Det globala energisystemet har gått sönder och tar oss allt närmare en klimatkatastrof," säger FN:s generalsekreterare António Guterres. Omni 220519.

Nio miljoner dör i förtid av miljöföroreningar varje år. Nio miljoner människor dör varje år i förtid till följd av miljöföroreningar, enligt en studie som publiceras i vetenskapstidskriften The Lancet Planetary Health. Forskarna varnar för enorma sociala och ekonomiska konsekvenser, rapporterar Sky News. Enligt dem är föroreningarna ett större globalt hot mot mänsklighetens hälsa än krig, terrorism, malaria, hiv, tuberkulos, droger och alkohol, rapporterar SR. Över 90 procent av dödsfallen inträffar i låg- och medelinkomstländer, skriver Sky News. Dödsfall som orsakas av luftföroreningar har ökat med 55 procent sedan år 2000. Utgör ett av sex dödsfall globalt. Omni 220518.

Tiotals miljarder dollar i stöd ska stävja matkrisen. USA:s regering, IMF, Världsbanken och flera andra organisationer utlovar tiotals miljarder dollar för att motverka den globala matkrisen. Det sa finansministern Janet Yellen på G7-mötet i Tyskland under onsdagen, rapporterar Financial Times. Pengarna ska gå till mat och gödsel i fattiga länder som drabbats hårt av stigande matpriser i Ukarinakrigets spår. Afrikanska utvecklingsbanken, som ingår i samarbetet, ska använda 1,5 miljarder dollar för att hjälpa 20 miljoner afrikanska bönder att få tillgång till gödsel och frön via återförsäljare. Samtidigt ska Världsbanken göra 30 miljarder dollar tillgängliga de nästkommande 15 månaderna. Asiatiska utvecklingsbanken ska hjälpa till i Afghanistan och Sri Lanka. 14 länder har infört exportförbud för livsmedel. Argentinas exportförbud höjer priset på majs i USA.. Omni 220518.

FN: Global matkris i krigets spår kan pågå i flera år. FN varnar för att kriget i Ukraina kommer att leda till en global matkris som kan pågå i flera år, skriver The Guardian. Under ett tal i New York uppmanade FN:s generalsekreterare António Guterres återigen Ryssland att öppna hamnarna för att låta Ukraina exportera sitt vete. I talet varnar Guterres för att tiotals miljoner människor kan påvekas. "Det finns tillräckligt med mat i världen om vi arbetar tillsammans. Men om vi inte löser problemen i dag riskerar vi global matbrist." På onsdagen utlovade Världsbanken ytterligare 12 miljarder dollar, motsvarande 120 miljarder kronor, för att hantera situationen. Omni 220519.

Indonesien slopar förbud av palmoljeexport. Indonesien slopar exportförbudet på palmolja från och med på måndag. Det sa presidenten Joko Widodo på en digital pressträff under torsdagen, rapporterar Bloomberg. Det var i slutet av april som landet stoppade all export av matoljan för att säkra den egna befolkningens tillgång i tider av rusande livsmedelspriser. Beslutet fick hård kritik från internationellt håll. Stoppet var ett av de största protektionistiska dragen globalt sedan ryska invasionen av Ukraina. Palmolja är en av AAK:s viktigaste råvaror. Omni 220519.

Kraftig ökning av olaglig migration till Europa. Antalet migranter som tar olagliga vägar in i Europa har ökat kraftigt i år, uppger EU:s gränspolis Frontex enligt Ekot. Drygt 57 000 flyktingar tog sig till Europa till och med april - en 70-procentig ökning jämfört med samma period i fjol. De flesta flyktingar tar sig in via Medelhavet och västra Balkan, och kommer främst från Mellanöstern och Nordafrika, men även centralafrikanska länder som Nigeria och Kongo-Kinshasa. 700 personer beräknas ha dött i år på Medelhavet. Storbritannien ska skicka flyktingar till Rwanda. Omni 220522.

Miljoner fler extremt fattiga - 573 nya miljardärer. Under 2022 kommer ytterligare 263 miljoner människor hamna i extrem fattigdom. Samtidigt har världen fått 573 nya dollarmiljardärer sedan pandemins utbrott. Det skriver Oxfam i en ny rapport som släpps i samband med Davos-mötet. Enligt välgörenhetsorganisationen har prisökningar på mat och energi gynnat miljardärerna. Bland annat pekar Oxfam på att monopol och extremt höga vinster är vanliga i de branscherna. Av de nya miljardärerna kommer 40 från läkemedelsindustrin, och Oxfam skriver att bolag som Moderna och Pfizer tar upp till 24 gånger mer betalt för sina produkter än generiska läkemedel. "Vissa har blivit rika på att neka miljarder människor tillgång till vaccin, andra genom att exploatera stigande mat- och energikostnader," säger Oxfams ordförande Gabriela Bucher i ett pressmeddelande. Världens tio rikaste äger mer än 3,1 miljarder människor. Oxfam föreslår skatter för att göra slut på "krisprofitering". Omni 220523.

Jemen i akut penganöd - miljoner drabbas av svält. Störningar i den globala veteförsörjningen på grund av kriget i Ukraina och ett plötsligt förbud mot veteexport från Indien riskerar att fördjupa Jemens hungerkris och pressa upp priserna på mat, uppger Reuters. Landet, som sedan flera år är i inbördeskrig, importerar 90 procent av sin mat och enligt World Food Programme (WFP) riskerar nu sju miljoner människor att svälta. Organisationen har inte tillräckligt med resurser för att mätta alla magar. Fyra ton spannmål behövs i Jemen, men WFP kan bara tillhandahålla 25 procent av behovet, enligt Richard Ragan, landschef för Jemen. Jemen har vete som räcker i tre månader. FN: 60 procent av världens undernärda bor i konfliktzoner. Omni 220524.

Brittisk minister: Fler kan dö av matbrist än i kriget. Fler personer kan komma att dö av den matbrist som kriget har lett till än antal direkta dödsfall i striderna, säger Storbritanniens transportminister Grant Shapps i en Sky News-intervju. "Därför måste vi hitta lösningar på hur vi ska få ut spannmålen (från Ukraina)." Förra veckan träffade Shapps sin motsvarighet i Ukraina för att diskutera hur de kan samarbeta för att landet ska kunna exportera spannmål trots kriget. Till tv-kanalen berättar ministern att de ser flera möjliga lösningar, men vill inte gå in på detaljer. Shapps: Ser flera utmaningar, bland annat minerat vatten nära hamnstaden Odesa. Ryssland fortsätter att blockera Ukrainas största hamnar - försvårar exportmöjligheterna. Ursula von der Leyen: Ryssland använder mattillgången som ett "vapen" i krigsföringen. Omni 220524.

Erdogan bryter kontakten med Greklands ledare. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har ilsknat till rejält på Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis, rapporterar Reuters. "Han existerar inte längre för mig. Jag kommer aldrig gå med på att träffa honom." Erdogan anklagar Mitsotakis för att under ett besök i USA ha försökt övertala den amerikanska kongressen att inte sälja stridsflygplanet F-16 till Turkiet. "Vi kommer inte att gå i polemik med det turkiska ledarskapet," lyder svaret från den grekiska regeringens talesperson Giannis Oikonomou. Turkiet och Grekland har trätat i en mängd frågor. Erdogan anklagar Grekland för att inhysa medlemmar av Gülenrörelsen. Omni 220523. Kommentar: Varför kan Erdogan inte samarbeta med andra länder?
Turkiet hotar med invasion av norra Syrien. Turkiet förbereder en militär invasion av norra Syrien för att skapa en "säker zon", säger president Recep Tayyip Erdogan enligt AP. "Vi kommer snart att ta nya steg vad gäller de ofullständiga delarna av projektet vi startade för den 30 kilometer djupa säkra zon vi etablerat längs landets södra gräns." Erdogan ger ingen tidsram, men säger att det kommer ske när Turkiets militär, underrättelsetjänst och säkerhetstjänst har förberett sig. Turkiet har tidigare gjort tre invasioner i norra Syrien med målet att hålla gränsområdet fritt från IS- och YPG-styrkor. Meddelades efter ett kabinettmöte på måndagen. Omni 220523. Kommentar: Varför ska Turkiet alltid bråka med kurderna?
USA: Förväntar att Turkiet följer överenskommelsen. USA uttrycker stor oro över den ökade militära aktiviteten i nordöstra Syrien som kan utveckla sig om Turkiet invaderar. Det säger utrikesdepartementets talesperson Ned Price på en presskonferens, rapporterar Reuters. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sa i måndags att landet förbereder sig på en invasion för att skapa en "säker zon" i norra Syrien. Något som enligt USA skulle underminera den regionala stabiliteten och riskera kampanjen mot terrorsekten IS. Ned Price säger att USA förväntar sin Nato-allierade att leva upp till överenskommelsen om offensiva operationer i Syrien som slöts i oktober 2019. USA förväntar sig att Turkiet följer tidigare överenskommelse. Mats Larsson: Erdogan siktar på krig i skuggan av Ukraina. Omni 220524
Turkiet: Soldater dödade i strider med kurdisk milis. Enligt Turkiets försvarsdepartement har tre turkiska soldater dött och fyra skadats i strider i norra Irak, rapporterar TT. Enligt den statliga nyhetsbyrån Anatolia dog soldaterna till följd av strider med kurdiska miliser tillhörande Kurdistans arbetarparti PKK, som är terrorstämplat i Turkiet, EU och USA. PKK har stridit mot turkiska staten sedan 1984. De har baser och träningsläger i norra Irak, men det är oklart var striden nu ägt rum. Turkiska soldater dödade i Irak. Omni 220524. Kommentar: Varför ska turkiska soldater befinna sig i Irak?

Ungern vill inte diskutera oljeembargo på ledarnivå. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har skrivit till europeiska rådets ordförande Charles Michel och framfört att landet inte är villigt att diskutera ett eventuellt oljeembargo mot Ryssland vid nästa veckas ledarmöte. Det rapporterar Financial Times. Ungern uppger att de inte kan stödja det föreslagna sjätte sanktionspaketet utan att få mer information om landet kan få EU-stöd för att bli oberoende av den ryska oljan. FT beskriver den ungerska inställningen som ett hårt slag mot unionens ambitioner att vinna stöd för ett nytt sanktionspaket. Den tyske ekonomiministern Robert Habeck säger sig dock vara optimistisk trots att flera medlemsländer, framförallt Ungern, har invändningar. "Jag tror att vi kan nå ett genombrott inom några dagar," säger han enligt AFP. Orbán säger att det vore "kontraproduktivt" att diskutera sanktionspaketet givet läget. Det föreslagna sanktionspaketet lades fram för snart tre veckor sedan. Omni 220524.
Ungerns Viktor Orbán inför undantagstillstånd igen. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har på nytt infört undantagstillstånd i landet. Enligt AFP hänvisar han till utmaningarna som följer i och med den ryska invasionen i grannlandet Ukraina. "Världen är på gränsen till en ekonomisk kris", säger premiärministern i ett videoinlägg på Facebook. Nyhetsbyrån noterar samtidigt att det redan råder undantagstillstånd till följd av coronapandemin, något som skulle upphöra nästa vecka. Strax före beskedet ändrade det ungerska parlamentet, där Orbáns parti Fidesz har två tredjedelars majoritet, konstitutionen för att möjliggöra åtgärden. Agerandet fördöms: "Undantagstillståndet har blivit permanent." Ger Orbáns regering möjlighet att styra via dekret. Omni 220524.

75 migranter saknas efter båtolycka i Medelhavet. 75 personer saknas efter att en båt förlist utanför Tunisiens kust på onsdagen, rapporterar flera nyhetsbyråer. "Den uppblåsbara båten lämnade kusten i Zawara i Libyen i söndags natt med runt 100 personer ombord," säger Houcem Eddine Jebabli, talesperson för nationalgardet till AFP. 24 personer har räddats av kustbevakningen och marinen, enligt Reuters. En person har konstaterats död. Enligt FN:s flyktingorgan, UNHCR, kom mer än 120 000 migranter till Italien under 2021. Under samma period dog mellan 1 500 och 2 000 migranter under sina försök att korsa Medelhavet. Kapsejsade utanför hamnstaden Sfax. Omni 220525.

Turkiet faller allt djupare i krisen - inflation på över 70 procent. Den ekonomiska krisen i Turket växer och inflationen ligger på över 70 procent med skenanade priser. En utveckling som drabbar president Erdogans popularitet till den grad att han kan få svårt att vinna nästa presidentval. "På grund utav inflationen och priskaoset i Turkiet, ändras priser dagligen. Nästan varje vecka ändrar restaurangerna sina menyer," säger ekonomen Cevdet Akcay. Under torsdagen lämnade Turkiets centalbank styrräntan oförändrad, trots en hyperinflation och risk för valutakris. Turkiets president president Recep Tayyip Erdogan har full kontroll över centralbanken, och driver sin egen ränteteori. Frågan om den turkiska inflationen är politiskt glödhet i landet. Regeringen i landet förbereder en lag som förbjuder publicering av oberoende inflationsmätningar utan tillstånd av den statliga statistikbyrån Turkstat. Men de skenande priserna riskerar att hota president Erdogans möjligheter att vinna nästa presidentval. svt 220526. Kommentar: Bara att beklaga det turkiska folket som har en sådan ledare, än mera om de skulle omvälja honom.

Kontroversiellt verktyg för ansiktsigenkänning väcker ilska. Ett verktyg för ansiktsigenkänning kallat Pimeyes har skapat en hel del uppmärksamhet, då det visat sig vara exceptionellt träffsäkert och gör det möjligt att söka upp bilder på personer som kan vara flera år gamla. Verktyget lyckas gräva fram bilder på personer även om de på de gamla bilderna bär solglasögon eller ansiktsmask, har en helt annan frisyr eller skägg. För vissa personer har tjänsten blivit något av en mardröm, rapporterar CNN. Utvecklaren Cher Scarlett, som ledde rörelsen #appletoo innan hon lämnade företaget är en av de personer som drabbats. Känsliga bilder hon trodde tillhörde hennes förflutna dyker nämligen upp via verktyget. Hon uppger att Pimeyes tar motsvarande 2 950 kronor i månaden betalt av henne för att dölja bilderna. Pimeyes skriver i ett blogginlägg att man "endast tillhandahåller ett verktyg" och att det är upp till användarna att hantera verktyget på ett ansvarsfullt och etiskt sätt. Tar betalt för att dölja bilder. "För vissa är tjänsten en kul grej, för andra blir den en mardröm." Omni 220528.

Storbritannien: Migranter flygs till Rwanda 14 juni. Om två veckor, den 14 juni, planerar Storbritannien att skicka den första gruppen med migranter till Rwanda, rapportar Sky News. Landets inrikesdepartement har börjat skicka ut brev som meddelar migranterna att de kommer skickas till det afrikanska landet. "Vårt världsledande partnerskap med Rwanda är en viktig del av vår strategi för att se över det trasiga asylsystemet och bryta de onda människosmugglarnas affärsmodell," säger inrikesministern Priti Patel. Storbritanniens regering meddelade tidigare i våras att det tänker skicka migranter som har tagit sig över Engelska kanalen till Rwanda. Beslutet har mött skarp kritik, bland annat av FN:s flyktingorgan UNHCR. Departementet hävdar att migranterna kan "bygga sina liv i säkerhet" i Rwanda. UNHCR uttrycker "starkt motstånd och oro" över uppgörelsen. Nästan 5 000 migranter har sedan den 14 april korsat Engelska kanalen i små båtar. Omni 220531.

Analyser: Oljeembargot inte spiken i Putins kista. EU meddelade sent på måndagskvällen att de stoppar majoriteten av den ryska oljeexporten till unionen. Aftonbladets Wolfgang Hansson skriver i en analys att den som tror att embargot ska bli spiken i kistan för Putins krigsmaskin kommer bli väldigt besviken. Enligt Hansson införs inte embargot "från ena dagen till den andra", utan han skriver att det kan ta upp till ett halvår innan EU helt slutar köpa rysk olja. "Det innebär också att det kommer att ta tid innan den ryska statskassan drabbas på allvar", skriver han och noterar att både Indien och Kina kraftigt har ökat sina inköp av rysk olja. EU tvingades kompromissa med Tjeckien, Ungern och Slovakien som får fortsätta köpa rysk olja. CNN:s Luke McGee skriver att kompromissen sätter Europas enighet på prov, inte minst när ett embargo på rysk gas ska börja diskuteras på allvar. "Vi kommer se många fler konflikter innan krisen är över - och Europas enighet gentemot Ryssland kan passera bristningsgränsen", skriver han. Omni 220531.

FN godtar turkiskt namnbyte - ska kallas Türkiye. FN har gått med på att erkänna Turkiets namnbyte till Türkiye efter en begäran från landets regering, rapporterar flera medier. Det engelska namnet Turkey betyder även kalkon vilket Turkiet har tröttnat på att associeras med. På hemmaplan har president Recep Tayyip Erdogan gett order om att byta ut exportmärkningen på produkter till "Made in Türkiye" och statliga myndigheter använder det nya namnet i officiella dokument. "Türkiye är det bästa uttrycket för det turkiska folkets kultur, civilisation och värderingar," har Erdogan tidigare sagt. Turkiets utrikesminister bad formellt om ändringen i ett brev till FN i veckan. I december påbörjade Turkiet en kampanj för att byta landets internationella namn från Turkey till Türkiye. Turkisk pr-video visar turister från hela världen som säger "hej Türkiye" från kända destinationer. Omni 220603.
Turkiets inflation högsta på 20 år - 73,5 procent. Den turkiska inflationen i maj var 73,5 procent vilket är den högsta på 20 år. Ökningen var dock lägre än månaden före vilket kan vara ett tecken på att den är på väg att bromsa in. Det skriver AFP. Turkiets inflation har varit tvåsiffrig större delen av de senaste fem åren eftersom landet prioriterat tillväxt och export. President Recep Tayyip menar att höga räntor skapar inflation snarare än att dämpa den, konstaterar Bloomberg. Den penningpolitiska policyn har gett Turkiet den högsta prisjusterade negativa räntan, vilket är en av nyckelfaktorerna till att den turkiska liran har haft den sämsta utvecklingen gentemot dollarn av alla tillväxtmarknader under året. Omni 220603.
Bloomberg: Inflationen är Erdogans enda rival. Turkiets skenande inflation är det största hotet mot Turkiets president Erdogan, skriver Bloomberg. Turkiets inflation på 73,5 procent i maj var den högsta på 20 år och nu börjar missnöjet att gro mot presidenten som suttit vid makten i nästan 20 år. "Jag kan inte ändra priset på döner varje dag," säger en restaurangägare i Ankara som kämpar med att hålla restaurangen öppen. Nästa år väntas landet hålla val och en koalition av sex oppositionspartier har enats om att ta landet tillbaka till ett mer parlamentariskt system än det som Erdogan införde 2018. Problemet är att koalitionen inte lyckats enas om en kandidat som kan utmana honom. Men stödet för presidenten och hans parti APK har dalat till 26,5 procent - nära nog den lägsta siffran sedan partiet grundades. Omni 220603.
Erdogans besked: Ställer upp i valet nästa år. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kommer ställa upp i valet nästa år. Det meddelade han på ett partimöte i Izmir under torsdagen, rapporterar AFP. "Låt mig säga det här. Tayyip Erdogan är Folkets allians kandidat," ska presidenten ha sagt. Erdogans parti AKP är i allians med det nybildade högerradikala partiet MHP. Oppositionspartiet, Republikanska folkpartiet (CHP), är det näst största partiet i parlamentet och har ännu inte meddelat om nuvarande ledaren Kemal Kilicdaroglu kommer kandidera till nästa val. Trots rykten om att valet kommer att tidigareläggas på grund av det ekonomiska läget i Turkiet, då inflationen är uppe i 73 procent, säger Erdogan att valet kommer hållas som planerat 24 juni 2023. Erdogan har då varit vid makten i 20 år. Erdogan har kritiserats för oortodox ekonomipolitik. Erdogan till motståndaren Kilicdaroglu: "Deklarera din kandidatur eller er kandidat, om du vågar. Ingen har lett Turkiet längre än Erdogan. Erdogan använder Sverige för att vinna valet. Omni 220609.

Erdogan skärper tonen mot Grekland i ö-konflikt. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan riktar en skarp varning till Grekland och kräver att landet rustar ner på omstridda öar i Egeiska havet, skriver Reuters. Turkiet anser att Grekland håller på att etablera militär närvaro på öarna, i strid med avtal som slöts efter andra världskriget. "Turkiet kommer inte ge upp sina rättigheter i Egeiska havet, liksom vi inte kommer hålla igen från att använda de rättigheter som gavs i internationella överenskommelser," sa Erdogan i samband med en militärövning på onsdagen. Grekland anser å sin sida att Turkiet medvetet feltolkar avtalen och har publicerat ett antal historiska kartor som landet menar ger dem rätt, skriver Reuters. Erdogan: Jag menar allvar, den här nationen är fast besluten. Grekland menar att styrkor har placerats ut som svar på Turkisk militäraktivitet. De båda Nato-länderna har en mycket konfliktfylld historia. Omni 220609.

Scholz uppmanar Kosovo och Serbien att komma överens. Vid ett besök i Kosovos huvudstad Pristina på fredagen uppmanade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz Kosovo och Serbien att komma överens, så att de båda länderna så småningom kan bli EU-medlemmar. "Två länder som inte erkänner varandra kan inte båda vara medlemmar i EU," sade kanslern. Serbien har till skillnad från Kosovo redan status som kandidatland till EU. Efter besöket i Pristina fortsatte Scholz till Serbiens huvudstad Belgrad. Kosovo vill ansöka om medlemskap i år. Kosovo förklarade sig självständigt från Serbien 2008. Scholz önskar ge Kosovo visumfrihet till EU. Omni 220610.

Skottland trotsar Johnson - vill rösta om självständighet. Skottland kan gå vidare med en ny självständighetsomröstning även om Storbritanniens premiärminister Boris Johnson inte godkänner det. Det säger den skotska försteministern Nicola Sturgeon enligt Reuters. Sturgeon menar att fjolårets parlamentsval visar att det finns ett "obestridligt demokratiskt mandat" för en folkomröstning, som hon vill hedra även om Johnson vägrar utfärda en så kallad sektion 30-order. Sektion 30 ger det skotska parlamentet rätten att stifta lagar som endast Westminster vanligtvis får göra. "Om vi ska upprätthålla demokratin här i Skottland måste vi hitta en väg framåt," säger Sturgeon. Sturgeon planerar att ge ytterligare detaljer inom kort. Skotska Green Partys ledare: Brexit har förvärrat vår levnadskostnadskris. Under tisdagen har skotska regeringen publicerat en ny lägesanalys. Bakgrund: Det här är sektion 30. Omni 220614.
Sverige blir förebild för ett självständigt Skottland. Skottlands utveckling hålls tillbaka av Storbritannien. Det sa Skottlands försteminister Nicola Sturgeon vid en presskonferens på tisdagen där hon avslöjade planer på en folkomröstning om självständighet nästa år, rapporterar Reuters. Hon presenterade en ny rapport som jämför Skottland med Sverige och andra små länder i Europa. "Ett självständigt Skottland skulle också ha de möjligheter och den autonomi som de länderna tar för givna för att leva upp till sin potential," sa hon. Även om självständigheten i sig inte garanterar utveckling bör Skottland ta efter särskilt de nordiska ländernas ekonomiska politik, enligt rapporten: "De har gynnats av positiva spiraler som skapats av konsekvent höga investeringar i befolkningarna över tid." Skottland vill frigöra sig från Storbritannien för att ta efter nordiska länder. Omni 220614.

Karta: Så ser matbristen i världen ut just nu. När tillgången på spannmål minskar rusar priserna på världsmarknaden. Det drabbar fattiga länder mycket hårt. SVT förklarar den globala matbristen just nu. Enligt FN:s HungerMap är det över 800 miljoner människor som antingen väntas drabbas av matbrist, eller som redan är mitt uppe i det. I Afghanistan är matbristen utbredd i 92 procent av landet, högst i världen. För att förhindra en stundande svältkatastrof behövs pengar, och att krig och konflikter upphör. Enligt Michael Dunford, chef för FN:s World Food Programme i Östafrika, finns åtgärder som kan sättas in - om finansiering finns. Se SVT:s grafik över de länder i världen där matbristen är som värst i inslaget. svt 220604.
FN-chef befarar katastrof: "Hell on earth" väntar. Den värsta hungerkatastrofen och den svåraste humanitära situationen sedan andra världskriget väntar runt hörnet. En katastrof som kommer leda till miljontals svältande barn, upplopp, våldsgrupper som utnyttjar oron och massmigration. Det säger David Beasley, chef för FN:s matprogram, i en intervju med Aftonbladet under sitt Sverigebesök. Han radar upp kris efter kris som avlöst varandra de senaste åren: Coronapandemin, konflikterna i Etiopien och Afghanistan. Det rekorddyra bränslet, bristen på konstgödsel och torkan i Afrikas Sahel-område - den värsta på 40 år - som nu tar livet av barn. Beasley säger att "hell on earth" väntar om det ukrainska vetet inte släpps. "Jag har vädjat direkt till Putin och sagt: om du har något hjärta för resten av världen måste du öppna de här hamnarna. Då kan vi undvika massvält. Och rädda miljontals liv." Beasley kritisk till att Sverige drar ner på bistånd: De rika länderna måste prioritera. Beasley: Världens ledare måste satsa mer på de fattigaste länderna. Antalet människor på väg in i undernäring och svält har ökat till 320 miljoner människor på bara några år. Humanitära krisen i Etiopien har förvärrats sen kriget i Ukraina. Omni 220614.
FN:s livsmedelschef: "Ukrainakriget är en perfekt stor." David Beasley är den republikanske guvernören från Carolina som blivit chef för FN:s livsmedelsprogram och mottagare av Nobels fredspris. Han menar att en global svältkatastrof är ett faktum om inte president Putin bryter blockaden av Ukrainas hamnar i Svarta havet. Amerikanen David Beasley, chef för FN:s livsmedelsprogram, besöker på tisdagen Morgonstudion för att berätta vad kriget i Ukraina betyder för världens tillgång till mat. Eller snarare brist på mat. "Kriget har skapat en "perfekt storm" och kan skapa en global matkris. Antalet människor på väg in i undernäring och svält har på några få år ökat från 80 miljoner människor till 320 miljoner människor. Allt fler fattiga människor världen runt svälter ihjäl," säger David Beasley. Tidigare har Basley bland annat gjort en uppmärksammad vädjan direkt till Rysslands president Vladimir Putin om att bryta blockaden av Ukrainska hamnar i Svarta havet, så att landet kan få igång sin export av bland annat vete, majs och solrosolja. En vädjan han upprepade i Morgonstudion: "Ukrainska bönder har kapaciteten att förse 400 miljoner människor med mat. Nu har de försvunnit från marknaden och i kombination med högre fraktpriser, dyrare bränsle, dyrare konstgödsel, torka och andra problem skapar det en global matkris." Omni 220614.
Ukrainskt spannmål strömmar in i Ungern: "Hjälper inte bara de ukrainska bönderna," Tågspåren har blivit en viktig landväg för det ukrainska spannmålet och i ungerska Záhony strömmar majsen in som aldrig förr. För Attila Székely, som jobbar vid gränsen, är det ett viktigt arbete. "Spannmål kan lämna Ukraina, nå sina destinationer och föda människor. Detta får mig verkligen att känna mig nöjd," säger han. När Ukrainas hamnar har bombats, ockuperats eller eller blockerats har landvägen blivit en allt viktigare del av den ukraninska exporten. För att möta det enorma behovet krävs stora investeringar och snart öppnar en ny containerterminal i ungerska Záhony. "När den nya terminalen öppnas kommer den att ge en uppdaterad och snabbare hantering av inkommande varor, alla terminaler som vi har nu är gamla och i ett förfallet skick", säger logistikexperten Koppány Ajtony Bíró. I Ukraina väntar 20 miljoner ton spannmål på att exporteras ut och EU vill skapa landvägar genom grannländerna Ungern, Polen och Slovakien. Häng med SVT:s team till ungerska gränsen där godstågen rullar in på löpande band. svt 220614.

EU: Storbritannien bryter mot internationell lag. Det brittiska förslaget om att slopa tullkontroller för vissa varor mellan Nordirland och övriga Storbritannien bryter mot det brexitavtal som Boris Johnson skrev under för två år sedan. Det menar EU-kommissionen, rapporterar Reuters. "Det finns inga juridiska eller politiska rättfärdanden för att ändra en internationell överenskommelse," säger kommissionens vice ordförande Maros Sefcovic, enligt The Guardian. Uttalandet kommer efter att Storbritannien meddelat att man vill riva upp det så kallade Nordirlandsprotokollet. Protokollet infördes 2020 för att kunna hålla gränserna mellan Nordirland och Storbritannien öppna även efter brexit. EU menar att det brittiska förslaget bryter mot internationell lag. Om Storbritannien inte svarar inom två månader ställer vi dem inför rätta," säger Sefcovic. Protokollet har skapat politisk oreda i Nordirland. EU återupptar bland annat en vilande process mot jordbruksprodukter. Omni 220615.

Indisk polis uppges ha låtit hackare plantera falska bevis. En polisenhet i Indien har enligt en färsk cybersäkerhetsrapport som nu publicerats av Wired ha tydliga kopplingar till en hackergrupp, som uppges ha planterat dokument på politiska aktivisters datorer. Dokumenten har därefter använts som motivering för att kunna gripa aktivisterna. Det handlar om en grupp vänsteraktivister som kallas Bhima Kregaon 16, som greps 2018 och anklagades för att planerat att störta regeringen. En advokat som representerar flera av de anklagade männen säger att man vet att material planterats, men uppger att polisen hela tiden hävdat att man inte varit inblandade. Ett av de dokument som använts som bevis mot männen är ett Worddokument som innehåller en detaljerad plan kring ett mord på landets premiärminister Narendra Modi. Dokumentet är enligt en granskning som genomförts av det amerikanska kriminaltekniska företaget Arsenal Consulting förfalskat. Polisenheten har inte kommenterat uppgifterna. Dokumenten har använts som motivering för att gripa en grupp aktivister. Kriminaltekniska analytiker har konstaterat att många av bevisdokumenten är förfalskade. Omni 220617.

Moldavien och Georgien får vänta - blir inget EU än. Det blev ingen kandidatstatus till EU för vare sig Georgien eller Moldavien i dag, skriver Sky News. Samtidigt som Ursula von der Leyen kom med beskedet att Ukraina ska antas som kandidatland till unionen berättade hon att så inte blir fallet för Moldavien och Georgien. Hon sa att Moldavien nått en stabil grund för att kunna anpassa sig till EU:s lagar och regler, men att bli ett kandidatland är ännu inte aktuellt. För Georgien var tonen något rakare, de har lämnat en bra ansökan men landet behöver komma samman politiskt först, sa Ursula von der Leyen. Omni 220617.

Rekord för avskogning i Brasilien. Avskogningen i brasilianska Amazonas har slagit nytt rekord under årets sex första månader, enligt Brasiliens nationella rymdforskningsinstitut (Inpe) som analyserar satellitbilder. Världens största tropiska regnskog har förlorat 3 750 kvadratkilometer djungel sedan början av året – vilket är den högsta siffran jämfört med samma period sedan man började göra sådana mätningar 2016, enligt Inpe. Över 7 500 bränder har registrerats sedan starten av året, en ökning med 17 procent jämfört med 2021, och den värsta siffran sedan 2010. I juni i år har skogsbränderna i området varit de värsta på 15 år. Avskogningen har också varit den största sett till enskilda månader i januari och februari, då den vanligtvis brukar vara lägre. Även i april slogs rekord. Inte sedan 2006 har mer skog försvunnit i den brasilianska delen av Amazonas än det senaste året. "Den torra säsongen har knappt börjat i Amazonas och vi slår redan rekord i miljöförstöring," säger Cristiane Mazzetti från Greenpeace i Brasilien. President Jair Bolsonaro har uppmuntrat till gruvnäring och jordbruk i skyddade områden och miljöaktivister och oppositionella anklagar regeringen för att driva genom politik som uppmuntrar företag att förstöra miljön. svt 220703.

FN varnar: Matkrisen kan bli "helvetet på jorden". Protester, upplopp och politiskt våld. Det kan bli konsekvenserna i flera länder när matpriserna stiger globalt, varnar FN enligt The Guardian. Särskilt handlar oron om länder som är beroende av export av vete från Ukraina och Ryssland. "Även före Ukrainakrisen stod vi inför en aldrig tidigare skådad global matkris till följd av covid och ökade bränslepriser. Vi trodde inte att det kunde bli värre, men det här kriget innebär en katastrof," säger David Beasley på FN:s livsmedelsprogram under ett besök i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Beasley pekar på att våldsamheter och protester redan märks i Sri Lanka, Tunisien Pakistan och Peru, och att det är oroligt i Burkina Faso, Mali och Tchad. "Vi ser bara början på vad som håller på att hända," säger Beasley och tillägger att världen står inför "helvetet på jorden" om åtgärder inte vidtas omedelbart. Senegals president säger att svält kan destabilisera Afrika. Omni 220618.

Brittisk minister angriper Europadomstolen: "Skandal". En "absolut skandal" - så beskriver Storbritanniens inrikesminister Priti Patel det faktum att första planet med asylsökande som skulle ha lyft till Rwanda stoppades i sista stund. Beskedet kom efter att Europadomstolen tidigare i veckan fattade beslut om att stoppa utvisningen av några av personerna ombord, med motiveringen att det skulle innebära en fara för dem att skickas till landet. Enligt The Telegraph lovar Patel att hitta ett sätt att driva igenom utvisningen. Hon ifrågasätter också domstolens drivkrafter och transparens. Tidningen skriver att Patel nu signalerar en önskan om att Storbritannien ska lämna Europakonventionen. Den kontroversiella uppgörelsen mellan Storbritannien och Rwanda är tänkt att avskräcka migranter från att korsa Engelska kanalen. Patel anklagar människorättsadvokater för att agera med politiska motiv. Storbritannien är anslutet till Europakonventionen trots att landet har lämnat EU. Omni 220618.
Elektronisk övervakning av migranter i Storbritannien. Manliga migranter som kommer till Storbritannien med små båtar över Engelska kanalen eller i lastbilsutrymmen kan övervakas elektroniskt, rapporterar brittiska medier. Enligt premiärminister Boris Johnson är det viktigt att asylsökande "inte bara kan gå upp i rök". Kritiker menar att övervakningen, som ska ske på prov under ett års tid, innebär att människor på flykt behandlas som djur, rapporterar BBC. Beskedet kommer efter att de brittiska myndigheterna åkt på ett bakslag i sitt försök att utvisa asylsökande till Rwanda. Utvisningen skulle ha skett i tisdags men stoppades efter ett beslut i Europadomstolen. Oklart exakt vilka som ska övervakas men kvinnor och barn omfattas inte. Ska utredas om systemet ger mer regelbunden kontakt med de asylsökande. Omni 220618. Kommentar: Övervakningssamhället på gång?

Besvikelse i Georgien efter EU-nobb: "Förkrossande." Ursula von der Leyens besked om att Georgien blir kvar i EU:s farstu medan Ukraina och Moldavien är aktuella för kandidatstatus är en kalldusch för landets politiker. Det rapporterar Euronews. Irakli Kobakhidze, ledare för partiet Georgiska drömmen som har majoritet i landets parlament, beskriver beskedet från EU-kommissionens ordförande som "förkrossande". Oppositionspartier har tagit tillfället i akt att kritisera regeringen. Giga Bokeria, partiledare för Europeiska Georgien, säger att den sittande "regimen" omöjligt går ihop med landets EU-ambitioner. Andra makthavare uttrycker sig mer positivt. Presidenten Salome Zourabichvili betonar att Europa inte har övergett Georgien. "Nu har vi en lista med prioriteringar som vi behöver ta tag i, och det är både regeringens och oppositionens ansvar." Frustration bland invånare i huvudstaden Tbilisi: "Vi förtjänar det." von der Leyen: Ukrainarna är redo att dö för Europas perspektiv, vi vill att de ska få leva den europeiska drömmen. Hårt slag för Georgien som sökt närmare band med Bryssel i åratal. Var väntat att Georgien skulle stå kvar i det yttre väntrummet. Omni 220619.

Bulgariskt nyval kan öppna för Kremlvänliga krafter. Den bulgariske premiärministern Kiril Petkov har drivit en EU-vänlig linje och samtidigt varit hård mot Ryssland sedan han tillträdde för sex månader sedan. Att han nu ser ut att falla i en misstroendeomröstning kan öppna för mer extrema och Kremlvänliga partier, skriver Financial Times. Bland annat spås den tidigare försvarsministern Stefan Yanevs nystartade parti kunna samla tvåsiffrigt stöd, tror Genoveva Petrova från tankesmedjan Alpha Research. Yanev fick sparken sedan han använt Kremls term "specialoperation" om det ryska kriget i Ukraina. Även ultranationalistiska Väckelse kan få stort stöd, tror hon. "De radikala rösterna kan vinna valet," säger Petrova. Risken är stor att regeringsbildningen blir komplicerad. Misstroendet har väckts av tidigare premiärministern Borissovs parti Gerb. Omni 220621.

Världsbanken ger miljarder till länder i Afrika. Världsbanken har beslutat om ett hjälppaket på 2,3 miljarder dollar till länder i östra och södra Afrika för att hantera den ökande matbristen. Det skriver Reuters. Kriget i Ukraina har stört tillgången till vissa livsmedel kraftigt, vilket får allvarliga konsekvenser för länderna i östra och södra Afrika, uppger Världsbanken. Ungefär 66 miljoner människor i regionen beräknas lida av matbrist och svält i juli. Först ut att få hjälp från det nya programmet Food Systems Resilience Program är Etiopien och Madagaskar. Paketet motsvarar cirka 23,1 miljarder svenska kronor. "Matsystemen har chockats av extremt väder, politisk oro och instabila marknader." Fler än 11 länder ingår i nya Food Systems. Kriget i Ukraina har triggat en global matkris. Omni 220622.

Bulgarien vänder: Lyfter EU-veto mot Nordmakedonien. Bulgariens parlament har röstat för att lyfta det veto som har stoppat diskussioner om EU-medlemskap för Albanien och Nordmakedonien i många år. Det rapporterar AP. Bakgrunden till vetot är en etnisk och kulturell konflikt mellan Bulgarien och Nordmakedonien. Bulgarien vill att Nordmakedonien formellt uppmärksammar att deras språk har bulgariska rötter, och erkänner bulgarer som en minoritet i landet. Nordmakedonien har svarat att deras identitet och språk inte är öppet för diskussion. Nordmakedonien tilldelades kandidatstatus för 17 år sedan. 2020 fick landet grönt ljust för fortsatta förhandlingar om medlemskap, dock utan startdatum. Även Montenegro, Serbien och Turkiet är i dag kandidatländer. Bulgariens parlament röstade igenom ändringen under fredagen. 170 röstade ja och 37 nej. Under torsdagen kom besked om att Ukraina och Moldavien tilldelades kandidatstatus. Så går det till att bli medlem i EU. Omni 220624.

18 migranter döda efter stormning av spansk enklav. Minst 18 migranter dog när omkring 2 000 människor försökte storma gränsen mellan Marocko och den spanska enklaven Melilla i Nordafrika under fredagen, skriver AFP. "En del föll från övre delen av muren," säger en marockansk tjänsteman. 150 säkerhetsanställda och 76 migranter uppges även ha skadats. Spaniens premiärminister Pedro Sanchez har fördömt det "våldsamma angreppet", som han skyller på maffior som ägnar sig åt trafficking av människor. Bilder i spanska medier visar utmattade och blodiga migranter. Majoriteten av migranterna tvingades tillbaka. Omni 220625.

G7 utmanar "nya sidenvägen" i eget infrastrukturprojekt. G7-länderna utmanar Kinas jättesatsning "belt and road", även kallat nya sidenvägen. Ambitionen är att länderna på fem år ska skrapa ihop 600 miljarder dollar som ska investeras i infrastrukturprojekt i utvecklingsländer. Det meddelade USA:s president Joe Biden på söndagen i samband med toppmötet i Tyskland. Till skillnad från det kinesiska initiativet är tanken hos G7-länderna att pengarna framförallt ska komma från det privata näringslivet, vilket skapar större osäkerhet. Det skriver AFP. Flera projekt kommer att presenteras under det pågående toppmötet. Enligt Reuters kommer Biden att lyfta bygget av solenergianläggningar i Angola samt en vaccinfabrik i Senegal. Satsningen går under namnet "Partnership for Global Infrastructure and Investment". USA siktar på att samla ihop 200 miljarder dollar av såväl offentliga som privata medel Omni 220626.

Matpriset rasar - Ukrainas förluster kompenseras. Matinflationen kan vara på väg att avta, rapporterar Bloomberg. Nyhetsbyråns jordbruksindex är på väg mot sin största månatliga nedgång sedan 2011. Orsaken är en kombination av flera faktorer såsom stora skördar i allt från Australien till Brasilien, sjunkande olje- och bränslepriser samt oro för minskad efterfrågan i spåren av en ekonomisk inbromsning. "Utbudet ser inte ut att bli lika försämrat som befarat eftersom andra regioner kompenserar för förlusterna i Ukraina," säger ADM:s strateg Marc Ostwald. Jordbruksdepartementets chefsekonom: Livsmedelsnotan dämpas. Goldman tycker att nedgången är en köpmöjlighet. Omni 220627.

Skottland vill folkomrösta om självständighet 2023. Det skotska parlamentet kommer att lägga fram ett förslag om en icke-bindande folkomröstning om självständighet från Storbritannien som ska äga rum den 19 oktober 2023, uppger försteministern Nicola Sturgeon enligt Reuters. Sturgeon säger att hon kommer skriva till den brittiske premiärministern Boris Johnson och be om lov att hålla en omröstning, och tillägger att det är viktigt att omröstningen är laglig. Vidare säger hon att frågan kommer vidarebefordras till den brittiska Högsta Domstolen. Johnson måste utfärda en så kallad sektion 30-order, som ger det skotska parlamentet rätten att stifta lagar som endast Westminster vanligtvis får göra, för att en omröstning ska kunna ske. Sturgeon anser dock att det finns ett "obestridligt demokratiskt mandat" för en omröstning, och vill genomföra en även utan en order. Johnson och det konservativa partiet motsätter sig skotsk självständighet. Frågan blir likadant formulerad som 2014. Sturgeon: Redo och villig att förhandla med regeringen. Omni 220628.

Boris Johnson avgår - "processen att välja en ny ledare borde starta nu." Boris Johnson avgår som premiärminister, bekräftar han i ett kort uttalande utanför 10 Downing Street. Han inledde sitt framförande med att säga att det är "uppenbart" att det konservativa partiets parlamentariker vill ha en ny ledare, och därmed en ny premiärminister. "Processen att välja den borde starta nu," säger han. I Johnsons avsked säger han sig vara övertygad om att Torypartiet kommer att kunna ta fram en ny ledare som är "lika hängiven att leda vårt land framåt". Han säger även att han planerar att stanna kvar på sin post tills en ersättare tillsätts. "Ni ska veta att jag beklagar att jag ger upp det bästa jobbet i världen," säger han och tackar såväl medarbetare som familj. "Jag vet att några av er kommer bli lättade, och andra kanske besvikna." De senaste dagarna har ett femtiotal högt uppsatta regeringsföreträdare, parlamentsledamöter och partisekreterare lämnat sina poster i protest mot premiärministern. Johnson har tidigare under dagen utsett en ny regering. Boris Johnson är en av de mest färgstarka politikerna i sin generation. I sitt tal skyller Johnson på sitt parti för att han måste lämna sin post. Omni 220707.

Ryssland verkar pausa - men attackerar i Donetsk. Efter 133 dagars invasion var det på onsdagen första gången som Ryssland inte hävdade några landvinningar i Ukraina. Det uppger tankesmedjan Institute for the study of war, rapporterar AP. Enligt flera analytiker har Ryssland tagit en paus i sin krigföring för att omgruppera inför en ny offensiv. Bilden verkar bekräftas i ett pressmeddelande från ryska försvarsministeriet som citeras av den statliga nyhetsbyrån Tass på torsdagen: "De inkallade får möjlighet att vila och ta emot brev och paket hemifrån." Dock fortsätter de ryska attackerna i Donetskregionen, på sistone med fokus på den viktiga industristaden Slovjansk och grannstaden Kramatorsk, enligt AFP och Reuters. Båda städerna har utsatts för missilbeskjutning under torsdagen. Ryska styrkor tros samla krafter inför en ny storoffensiv. Civila uppmanas fly från Slovjansk. Minst en död och sex skadade i missilangrepp på Kramatorsk, enligt regionguvernören. Tung beskjutning av Slovjansk de senaste två veckorna - invånarna saknar el och vatten. Omni 220707.

FN: Världens befolkning når åtta miljarder senare i år. Senare i år väntas världens befolkning nå åtta miljarder, bedömer FN. Mer exakt förutspås att milstolpen nås den 15 november. År 2030 väntas det finnas 8,5 miljarder människor på jorden och 2050 kan antalet vara uppe i 9,7 miljarder. Mer än hälften av ökningen de närmaste årtiondena koncentreras till åtta länder: Kongo-Kinshasa, Egypten, Etiopien, Indien, Nigeria, Pakistan, Filippinerna och Tanzania. FN:s generalsekreterare António Guterres pekar på att livslängden har ökat och mödra- och barndödligheten minskat genom framsteg när det gäller hälsa. År 2023 tror FN att Indien går om Kina som världens folkrikaste land. António Guterres: Ett tillfälle att fira vår mångfald. Följ befolkningsökningen här. Omni 220711.

Ungern ställs inför EU-domstolen för hbtq-lagar. Ungern ställs inför EU-domstolen för sin diskriminering av hbtq-personer, rapporterar AFP. EU-kommissionen överlämnade fallet till domstolen på fredagen, efter en process som inleddes för ett år sedan direkt efter att lagarna röstats igenom i Ungern. Ungern har förbjudit information om hbtq-frågor inklusive sexualundervisning till barn och stängt den oberoende radiostationen Klubradio. Om landet fälls av EU-domstolen kan landet dömas till böter och tvingas anpassa sina nationella lagar. Omni 220715.

"Draghis fall kan leda till italiensk statsbankrutt." Tyska Spiegel har gjort en genomgång av Italiens ekonomiska läge inför premiärminister Mario Draghis framträdande i parlamentet på onsdag. Situationen är bister, konstaterar tidningen. Internationella valutafonden kritiserade nyligen Italien för de dåliga statsfinanserna. Man behöver "en trovärdig dubbelstrategi för att hantera det höga budgetunderskottet och statsskulden" och kan i bästa fall komma ner till en statsskuld på höga 135 procent av BNP till år 2030. Hittills har statsskulden inte varit så skadlig eftersom räntorna varit så låga. Men när dessa nu höjs blir det en rejäl smäll för statskassan och nu hotar i värsta fall en statsbankrutt, menar tidningen, särskilt om den enda garanten för stabilitet försvinner: premiärminister Draghi. Orsak till problemen är enligt Spiegel låg produktivitet, en åldrande och minskande befolkning och brist på utbildad arbetskraft. Omni 220717.

EU-samtal med Albanien och Nordmakedonien inleds. På tisdagen inledde EU förhandlingar med Albanien och Nordmakedonien om medlemskap, rapporterar AFP. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gratulerar de albanska och nordmakedonska premiärministrarna Edi Rama och Dimitar Kovacevski. "Det här är vad era medborgare har väntat på så länge och arbetat så hårt för, och vad de förtjänar," säger hon. Samtalen kunde inledas efter att det nordmakedonska parlamentet i helgen röstat ja till ett franskt förslag som undanröjde Bulgariens sista invändningar mot ett nordmakedonskt medlemskap, skriver Balkan Insight. Bulgarien har blockerat Nordmakedoniens EU-ambitioner sedan 2020 på grund av en dispyt som rotar sig i påstått förtryck av bulgarer i landet. Enligt det nya förslaget erkänns den bulgariska minoriteten i konstitutionen. Omni 220718.

Dokument: Saudiarabien vill bygga 12 mil lång skyskrapa. Saudiarabiens gigantiska projekt Mirror Line skulle kosta uppemot 1 000 miljarder dollar att slutföra och de två byggnaderna kunna inhysa fem miljoner människor. Det framgår av dokument som Wall Street Journal Tagit del av. Planen, som lades fram av Mohammed bin Salman i början av förra året, är att bygga världens största byggnad från Röda havets kust i de nordvästra delarna av landet. Det handlar om två huskroppar som ska vara närmare 500 meter höga och som ska löpa parallellt inåt land - i tolv mil. Projektet är ett av flera vars syfte är att diversifiera en ekonomi som i dagsläget är helt beroende av oljeförsäljning. Hittills har det dock varit svårt att locka till sig utländska investeringar. Projektet en del av planerade staden Neom. Omni 220723. Kommentar: Ett Babylonbygge?

Tunisien mot ny konstitution - lågt valdeltagande.Tunisierna har under måndagen röstat om att ge presidenten Kais Saied betydligt mer makt genom att ändra landets konstitution. Reuters rapporterar att vallokalsundersökningar visar att 92,3 procent röstade för grundlagsändringen. Omkring 27 procent av landets röstberättigade invånare deltog i omröstningen. Den låga siffran förklaras enligt AFP av att oppositionen har manat till en bojkott av valet. Att lagändringen får ett stort stöd var mycket väntat. På förhand har istället valdeltagandet setts som den siffra som indikerar hur stort stöd presidenten har. Grundlagsändringen som Saied har lagt fram skulle enligt hans kritiker ge honom en närmast oinskränkt makt. Oppositionen har bett befolkningen bojkotta omröstningen. Folkomröstningen hölls på dagen ett år efter det att Kaïs Saïed stängde parlamentet och upplöste regeringen Kommentar: Tunisiens president blir med andra ord en diktator - en envåldshärskare, en person som utövar full och oinskränkt auktoritet över en stat och dess invånare. Tyvärr blir de fler och fler i vår saragade värld.
Kritikerna röstade inte: "Demokratins begravning". Bara 27,5 procent deltog i omröstningen om den förändring av Tunisiens konstitution som ger presidenten Kais Saied betydligt mer makt, rapporterar Reuters. En av de som inte röstade var oppositionsledaren Issam Chebbi som uppmanade till en bojkott av omröstningen. "Jag vägrar att delta i demokratins begravning. Presidenten vill ge sig själv en obegränsad makt," säger han enligt AP. President Kais Saied ville inför omröstningen inte svara på frågan om ett lågt valdeltagande skulle innebära att resultatet förklaras ogiltigt. Omni 220726,

1 500 migranter räddades i Medelhavet utanför Italien. Enligt flera oberoende organisationer räddades nästan 1 500 migranter under torsdagen. Migranterna hade färdats över Medelhavet i tre båtar, som togs emot i Taranto, södra Italien, rapporterar TT. Tusentals migranter har de senaste veckorna anlänt till de italienska öarna Lampedusa och Sicilien. Hittills i år har 38 778 migranter anlänt till landet via sjövägen. 1 234 personer har omkommit eller saknas i samband med att de försökt ta sig till Europa under 2022, enligt FN. Omni 220728.

Ryska kopplingar hotar italiensk högers valkampanj. Var Kreml inblandat i att avsätta den italienske premiärministern Mario Draghi? Svaret på den frågan kan bli avgörande för utgången i det italienska parlamentsvalet i september, skriver Politico. Efter Draghis avgång ligger ledaren för högerextrema Italiens bröder, Giorgia Meloni, främst i opinionsundersökningarna. Men hon behöver stöd av de två andra högerpartierna Lega och Forza Italia. Nu kommer medieuppgifter om att dessa partier hade kontakter med den ryska ambassaden i Rom innan de bidrog till att fälla Draghis regering. Vänsterpartiet Demokraterna beskriver situationen som en "skandal". Legas ledare Matteo Salvini avfärdar uppgifterna som "nonsens", medan Forza Italias ledare Silvio Berlusconi inte kommenterat. Salvini och Berlusconi är kända sedan tidigare för sin närhet till Putin. Tidningen La Stampa vidhåller sina uppgifter trots att Salvini dementerat. Omni 220730.

Brittisk forskare: "Jorden snart oigenkännelig." Det är nu för sent för mänskligheten att undvika ett livsfarligt, allt genomgripande klimatsammanbrott. Det hävdar den brittiske forskaren Bill McGuire enligt The Guardian. McGuire, som är professor emeritus i geofysik och klimatfrågor, menar att den hetta vi upplever nu bara är början på förändringarna. Framöver kommer stormar, översvämningar, torkor och värmeböljor som kommer att göra jorden till en helt annat plats än idag. Enligt professorn ligger ansvaret för förändringarna hos en förening av "okunnighet, orörlighet, dåligt ledarskap, bortfuskande av fakta samt lögner från klimatförnekare". Forskarens bok om klimatet kommer ut i Storbritannien den kommande veckan.Bbakgrund Bill McGuire

"Nederländerna är en narkostat 2.0." De enorma mängderna droger som kommer ut och in ur Nederländerna har skapat en parallell ekonomi, som penetrerar hela det nederländska samhället. "Det underminerar demokratin," säger Jan Struijs, nederländska polisfackets ordförande. Jan Struijs, polisfackets ordförande, har i flera år hävdat att Nederländerna är en narkostat. Det vill säga att det finns en parallell ekonomi som konkurrerar med den officiella ekonomin. Det har lett till exempelvis högre priser på bostäder, att legala företag tas över av kriminella och att det tvättas pengar i mängder. "Jag kallar Nederländerna för en narkostat 2.0 eftersom drogerna pumpar in så mycket pengar i den legala ekonomin så att det tar över. Det underminerar demokratin men också ekonomin," säger Jan Struijs. Ytterligare en konsekvens är att allt fler hotas, pressas eller utnyttjas av kriminella. Allt från lokalpolitiker, företagare, tjänstemän, journalister och advokater. Ett exempel på det är händelserna kring den så kallade Marengorättegången där 17 personer ur den så kallade Mocromaffian stod åtalade för sex mord och flertalet mordförsök. Kronvittnet i rättegången attackerades på så vis att hans bror mördades, hans advokat mördades och till sist även den journalist som hjälpte honom när advokaten hade dött. Mordet på den kände krimjournalisten Peter R de Vries har fått landets krimjournalister att bli mer försiktiga. Att nu namnge en brottsling är något som kan få konsekvenser menar mångårige journalisten Jens Olde Kalter. "När en journalist namnpublicerar en brottsling så börjar skiten för dem med rättssamhället, med polisen och med andra brottslingar. De vill bara tjäna sina miljoner och göra sin business i tystnad," säger Jens Olde Kalter. Åklagare och advokater som jobbar med rättsprocesser mot grovt kriminella behöver nuförtiden ofta polisbeskydd. Även vissa journalister har levt under hot. Jens Olde Kalter har ännu inte behövt något skydd och han hoppas att han aldrig hamnar där. Men den allt brutalare kriminella miljön har fått honom att fundera över sitt jobb. "Är det värt att dö för? Vill jag att mina barn ska växa upp utan en pappa? Vill jag att mina barn ska växa upp i en narkostat? Det är sådana saker jag funderar över," säger Jens Olde Kalter. svt 220805.

Nästan halva EU:s landmassa drabbad av torka. Runt 45 procent av EU:s territorium är just nu drabbat av torka, bekräftar EU-kommissionen enligt Sky News. För 15 procent gäller den allra högsta varningsnivån, som innebär stor påverkan på växtliv och skördar. De drabbade områdena sträcker sig över hela kontinenten, från delar av norra Sverige och Finland ner till Spanien, södra Italien och Grekland. Situationen väntas förvärras under augusti och september, då väderprognoserna för flera av länderna inte tyder på någon förändring. Mycket stor skogsbrandsrisk i flera länder. Västeuropas största flod Rhen torkar ut - kan behöva stängas för fraktfartyg. Franskt kärnkraftverk tvingas dra ner effekten - kylarvattnet i floden är för varmt. Omni 220807.
EU: Sommarens torka kan bli den värsta på 500 år. Sommarens torka i Europa kan vara på väg att bli den värsta på 500 år, varnar Andrea Toreti, seniorforskare vid EU-kommissionen, enligt Sky News. "Baserat på min erfarenhet tror jag att det här kommer bli mer extremt än 2018," säger han på en pressbriefing. Sommarens torka har påverkat skördar, energiproduktion, dricksvattenstillgång och djurfauna. Nära hälften av EU:s territorium har varningar utfärdade för sig, nästan en femtedel av landmassan lyder nu under de mest akuta förhållandena, enligt European Drought Observatory. Området kring floden Po, som står för en tredjedel av Italiens jordbruksproduktion, är särskilt drabbat. Även Frankrike, Rumänien, Ungern och Ukraina är hårt drabbade, liksom Spanien och Portugal. Omni 220810.

Polen vägrar acceptera EU:s krav - ska inte göra mer. Polen kommer inte att göra något ytterligare för att uppnå EU-kommissionens krav på landet, som handlar om att göra mer för att respektera rättsstatsprincipen. Det meddelar partiledaren för regeringspartiet Lag och ordning, Jaroslaw Kaczynski, som brukar beskrivas som landets faktiska ledare även om han inte är premiärminister. EU har krävt att Polen når vissa "milstolpar" kring landets juridiska system. Den nuvarande politiken strider mot EU:s demokratiska standard och innan saker och ting förändrats kommer EU hålla inne med stödbetalningar om 35 miljoner euro. I regeringsvänliga medier hävdar Kaczynski att Polen har visat "maximalt med god vilja" för att anpassa sig, men att EU inte har hållit sitt löfte. Därför kommer Polen inte att göra något mer för att blidka unionen. Samtidigt är landet i stort behov av EU-utbetalningarna för att hantera den krisande ekonomin. Oppositionen varnar för att politiken kan leda till en "Polexit". EU-pengarna ingår i återhämtningsfonden efter pandemin. Omni 220808.

EU: Litium kan vara hälsofarligt - batteriindustrin oroad. Ny forskning tyder på att litium är hämmande för fosterutvecklingen och metallen kan därför komma att klassas som hälsofarligt inom EU, rapporterar SVT. Det innebär strängare krav på hur metallen får hanteras i gruvor, batterifabriker och återvinningsanläggningar. I ett öppet brev till EU-kommissionen uppmanar flera branschorganisationer att man stoppar en klassificering av metallen som giftig. "Den skulle få allvarliga konsekvenser för Europas förmåga att producera och upparbeta det litium som behövs för att nå våra tillverkningsmål för elbilar och batterier," säger Chris Heron, kommunikationschef på branschorganisationen Eurometaux. Beskedet från EU-kommissionen väntas till årsskiftet. Professorn: "Jätteviktigt att det används på rätt sätt, så att det inte kommer ut i miljön:" Omni 220809.

Expert varnar för växande extremisthot i Afrika. I Afrika växer hotet från extremistgrupper knutna till Islamiska staten. Kontinenten kan bli ”Kalifatets framtid”, varnar en afrikansk säkerhetsexpert. Utbredd fattigdom, en svag säkerhetsapparat och tillgång till naturresurser bäddar för extremism, säger Martin Ewi från tankesmedjan Institute for Security Studies i Sydafrika. I dag finns islamistiska grupper i ett tjugotal afrikanska länder och de har sympatisörer i minst lika många länder till, säger han. SR 220815.

Forskare varnar: Kan bli den värsta torkan på 500 år. Torkan i Europa kan bli den värsta på över 500 år, varnar forskare enligt The Guardian. Orsaken är att västra, centrala och södra Europa varit utan betydande nederbörd de senaste två månaderna och inget ser heller ut att vara på väg enligt prognoserna. "Det har inte funnits några andra händelser under de senaste 500 åren som liknar torkan 2018. Men detta år tror jag blir värre," säger Andrea Toreti vid Europeiska kommissionens gemensamma forskningscenter. Överallt i Europa märks torkan. Frankrikes längsta flod Loire går på vissa ställen att korsa till fots, på Rhen går det inte längre att skicka fraktfartyg och i Italien är Pos vattennivå två meter lägre än normalt. Toreti: "Väldigt stor risk för att torkan fortsätter kommande tre månader." Två centimeter av Gardasjön försvinner varje dag. Rhen under kritisk nivå - risk för stora störningar. Omni 220814.
Studie: Europeiska torkan den värsta på 500 år. Den torka som just nu slår hårt mot stora delar av Europa är sannolikt den värsta som kontinenten upplevt på 500 år. Det säger EU-kommissionen i en kommentar till en ny rapport från Global Drought Observatory (GDO), som sorterar under kommissionen, rapporterar BBC. Varningsnivå, som innebär torka i marken, är utfärdad för runt 47 procent av EU:s territorium. För 17 procent gäller högsta varningsnivå, som innebär påfrestningar på växtlivet. Värmeböljan och vattenbristen har lett till "aldrig tidigare skådad påverkan på vattennivåerna i hela EU", säger EU-kommissionären Mariya Gabriel. Situationen fortsätter att förvärras i 15 länder. Skördarna har minskat med upp till 16 procent. Omni 220823.
Månader av torka väntar: "På väg mot mycket värre." Varningar för torka har utfärdats i nästan hälften av EU:s 27 medlemsländer. Enligt en ny rapport från EU:s klimatforskningscenter Copernicus kan det fortsätta råda varmare och torrare förhållanden än vanligt fram till november, skriver AP. Särskilt Spanien och Portugal pekas ut som utsatta länder. Lan Wang-Erlandsson, forskare på Stockholm Resilience Center vid Stockholms Universitet, säger till TT att vi kommer fortsätta att se en ökning av extremväder och höga temperaturer. Detta även om världen klarar Parisavtalets 1,5-gradersmål. "Och den 3-gradersvärld vi är på väg mot är mycket värre." Omni 220825.
42 dagars värmebölja i år - Spanien dubblar rekordet. Spanien har hittills i sommar haft en värmebölja i 42 dagar. Det kan jämföras med 23 dagar, som var det tidigare rekordet från 2015. Det rapporterar El País med hänvisning till landets meteorologiska byrå Aemet. "FN:s klimatpanel IPCC varnar oss för att denna typ av extrema fenomen ökar på grund av uppvärmningen," säger Bea Hervella, talesperson vid Aemet. Värmeböljorna sticker också ut eftersom de är längre och mer utbredda än tidigare. Sommaren har dessutom varit extremt het och torr med fler bränder som följd, fortsätter den spanska tidningen. Klimatforskaren Andrea Toreti bedömde nyligen att årets torka i Europa sannolikt var den värsta på 500 år. Siffrorna är ännu preliminära eftersom sommaren fortsätter i några veckor till. Omni 220827.
"Världens uttorkade floder vittnar om pågående klimatkatastrof." Från Kina i öst till USA i väst rapporteras nu hur de stora floderna håller på att torka ut. Det är det senaste larmet efter sommarens obarmhärtiga värmeböljor och regnbrist.  Men hettan och oron för den globala energiförsörjningen har till ökad användning av fossila bränslen. I ett unikt upprop efterlyser nu desperata forskare politisk handling. Läs mer hos svt 220830.

Här är trädet som kan ersätta bomull. I ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholms universitet framställs bomullsliknande material från träslaget poppel. Förhoppningen är att poppeln ska kunna ersätta hälften av världens bomullsproduktion. "Man kan spara 55 000 Globen fyllda med vatten, varje år," säger Joseph Samec, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet. För att minska den klimatpåverkan som bomullsproduktion ger har Anneli Adler, forskare i växtproduktionsekologi vid SLU tillsammans med Joseph Samec, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet, tagit fram en metod för att omvandla träd till textil. Träden kräver både mindre vatten och tid för att växa. "Poppel är väldigt yteffektivt," säger Anneli Adler. Projektet har genomgått en grundvetenskaplig fas och kommer därefter påbörja en pilotfas, för att se eventuella problem vid massproduktion. Fasen varar i ungefär tre år. Vilken inverkan kan det här få på miljön? "Man skulle kunna ungefär halvera bomullsproduktionen i hela världen," säger Joseph Samec. I klippet hör du forskarna berätta om hur trädet kan minska miljöpåverkan. svt 220828.

Euron faller under dollarn igen - lägsta nivån på 20 år. Euron faller återigen under paritetsnivå med dollarn under måndagen, till den lägsta nivån sedan 2002. Det rapporterar Bloomberg. Nyhetsbyrån skriver att Europas ekonomi står inför en rad stora utmaningar med kriget i Ukraina som driver på energi- och matpriserna men även torkan som drabbar delar av kontinenten. Omni 220822.

16 miljoner på Afrikas horn drabbade av svält. Östafrika är hårt drabbat av torka och svält. Mellan februari och juli i år har antalet människor påverkade av torkan på Afrikas horn ökat från 9,5 till 16,2 miljoner, varnar Unicef i ett pressmeddelande. Det rapporterar SVT. När både mat och vatten saknas blir barn i regionen mycket sårbara för sjukdomar, och många ligger i riskzonen för att dö. "Familjer i dessa områden tvingas göra omöjliga val - mellan att ge barnen mat eller vatten. Det enda sättet att stoppa denna kris är att regeringar, donatorer och det internationella samfundet ökar finansieringen för att möta barns mest akuta behov," säger Unicefs generaldirektör Catherine Russell. Antalet drabbade av torka på Afrikas horn nästan fördubblat. Katastrofal svält hotar i Somalia. Omni 220823.

Europa har satsat 2 900 miljarder mot energikrisen. Regeringar i Europa har avsatt 280 miljarder euro, motsvarande 2 900 miljarder kronor, i försök att mildra effekterna av energikrisen för hushåll och företaget. Det har den Bryssel-baserade tankesmedjan Bruegel räknat ut, enligt Bloomberg. Uträkningen görs på allt från tariffer till subventionering för småföretag. En del av pengarna har inte spenderats än. Bruegels analytiker Giovanni Sgaravatti anser att Europa borde fokusera på att minska efterfrågan på energi, där det är möjligt. "Priserna kommer att förbli höga hela vintern och regeringar bör arbeta utifrån det värsta scenariot - att det håller i sig även efter vintern," säger han till nyhetsbyrån. IMF: Europas beslutsfattare svarar på ökade energipriser med prisdämpande åtgärder. Omni 220825.

"Brittiska ekonomin blir värre för varje dag som går." Det brittiska pundet forsätter ner och inget tycks kunna bromsa fallet, skriver Bloomberg. Nu diskuteras inflationsnivåer på 18 procent nästa år och redan nu börjar brittiska hushåll få allt svårare att betala sina energiräkningar, skriver The Economist. "Den brittiska ekonomin blir värre för varje dag som går", konstaterar Bloomberg. Dessutom är analytiker oroväckande överens om att centralbanken Bank of England förmodligen inte kommer ha något annat val än att tvinga in ekonomin i en svår recession. De mörka utsikterna har pressat pundet till 1,18 mot dollarn, bara 4 cent ifrån den längsta nivån sedan 1985. Brittiska räntor väntas överstiga 4 procent nästa år. Tankesmedjan The Resolution Foundation, varnar för att de hushåll som har förskottsbetalning, ofta de fattigaste, kan få räkningar på 600 pund i januari. Brittiskt inköpschefsindex är på lägsta nivån sedan februari 2021. Omni 220827.

Larmet: Torkan förstör majs- och sojaskördar i USA. Torkan hotar skördar i stora delar av världen. Det senaste larmet kommer från amerikanska Mellanvästern, där den uttorkade majsen saknar korn och sojabönorna är mindre och färre än vanligt. Det rapporterar Bloomberg. Randy Huls, jordbrukare i södra Nebraska i USA, säger att han kommer att få en mindre majsskörd än vanligt. "Det förutspås att majsfälten kommer att flyttas norrut i framtiden," säger han. Världens länder är desperata att få fylla på spannmålsreserverna efter att leveranserna från Ukraina minskat drastiskt på grund av den ryska invasionen. Oro att dåliga skördar kan få priserna att skjuta i höjden igen. Omni 220828.

Scholz stöttar förslaget om nytt Europasamarbete. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz ställer sig bakom Frankrikes förslag om att skapa ett nytt bredare europeiskt samarbete. Enligt den franske presidenten Emmanuel Macron ska samarbetet fungera som "en parallell europeisk gemenskap" - och här skulle exempelvis även Ukraina och Storbritannien vara med. Förslaget, som lades fram i maj, har mötts med skepsis. Många EU-ledare tycker att upplägget låter vagt och komplicerat, skriver Bloomberg. Men Scholz är mer positiv: "Det saknas ett regelbundet utbyte på politisk nivå - ett forum där EU:s stats- och regeringschefer och våra europeiska partners träffas en eller två gånger varje år för att diskutera de nyckelfrågor som påverkar vår kontinent." Scholz vill också att EU-parlamentet ska kunna besluta vissa viktiga frågor med enkel majoritet. Omni 220828.

Den globala matkrisen kan förvärras nästa år. Den globala matkrisen riskerar att förvärras nästa år, när effekterna av kriget i Ukraina går in i en ny fas, skriver Business Insider. I år har matkrisen främst berott på svårigheter att frakta spannmål ut ur Ukraina och Ryssland. Men 2023 är det i stället själva skördarna som hotas av konflikten. Konsultbyrån MicKinsey räknar med att Ukrainas produktion av spannmål kommer att minska med 35-45 procent. MicKinsey varnar även för att den minskade exporten av gödningsmedel från Ryssland riskerar att slå mot spannmålsproduktionen i länder som Brasilien. Därutöver är klimatförändringarna en riskfaktor för lantbruket i bland annat Europa. Omni 220829.

Tredjedel av Pakistan under vatten efter monsun. En tredjedel av Pakistan ligger under vatten sedan landet drabbats av de värsta monsunregnen på minst ett decennium. Det uppger landets klimatminister Sherry Rehman enligt AFP. "Det är ett enda stort hav, det finns ingen torr mark så vi kan pumpa bort vattnet," säger Rehman. Omkring 33 miljoner människor uppskattas ha drabbats av översvämningarna. Bilder från landet visar hur byar, lantbruksmark och infrastruktur ligger under vatten. Otaliga hem har svepts i väg i översvämningarna och viktig lantbruksmark har förstörts. Dessutom hotas flodbankerna vid landets största flod att brista, vilket skulle förvärra situationen. Under sommaren har 1 000 människor rapporterats döda i samband med skyfallen. Den verkliga dödssiffran befaras dock vara betydligt högre. Internationell hjälp har börjat anlända till landet. Hjälpen kommer inte fram på grund av översvämmade motorvägar. Premiärministern säger att det har kommit mer vatten i år än de senaste 30 åren. Se karta över översvämmade områden. Bild från BBC. Omni 220829.
"Förödelsen enorm - vi har aldrig sett något liknande." Översvämningarna i Pakistan beskrivs vara de värsta på över ett decennium. Myndigheter uppskattar att över 33 miljoner, en av sju invånare, påverkas av vattenmassorna, rapporterar BBC. Jordbrukaren Bashir Ahmed Mallah berättar för The Washington Post att han trodde att hans sista stund var kommen när vattnet började stiga i hans by i Sindh-provinsen förra veckan. "Jag har aldrig sett så mycket regn och översvämningar," säger 62-åringen. Flera familjer säger till tidningen att de inte fått någon statlig hjälp utan tvingats fly till fots i jakt på mat och fast mark. Sharjeel Inam Memon, informationsminister i Sindh, säger att "förödelsen och förlusterna är enorma." "Vi har aldrig sett något liknande." Premiärministern: By efter by utplånas. Omni 220829.

Polen kräver Tyskland på 14 000 miljarder kronor. I dag är det 83 år sedan Nazityskland invaderade Polen. Under en minnesceremoni i Warszawa krävde regeringspartiet Lag och ordnings ledare Jaroslaw Kaczynski att Polen ska kompenseras för skadorna som Tyskland orsakade Polen under andra världskriget. "Vi kan helt enkelt inte acceptera det och gå vidare bara för att vissa tycker att Polen står lägre än andra länder," sa Kaczynski. Enligt en rapport som partiet tagit fram orsakade nazisterna skador till ett värde av cirka 1,3 biljoner euro, drygt 14 000 miljarder kronor svenska kronor. En summa Kaczynski menar att Tyskland bör betala tillbaka till Polen. Tyskland menar att man kompenserade öststaterna under åren efter kriget och att ärendet är avslutat. Polen har arbetat med rapporten sedan 2017. Kaczynski säger att de inte bara tagit fram en rapport utan också beslutat om att ta frågan vidare. I den senaste rapporten från 2019 bedömde Polen att skadorna uppgick till 850 miljarder. Omni 220901.

Legalisering av cannabis förbereds i Tyskland. Tysklands socialdemokratiske hälsominister Karl Lauterbach förbereder en lag som ska legalisera cannabis i landet. Anledningen är enligt ministern att det inte står klart att cannabisbruk leder till användning av tyngre droger. Därför anser han det lämpligt att ta över cannabismarknaden från illegala försäljare. I en stor intervju i Der Spiegel berättar Lauterbach om det komplicerade arbetet. "Jag har arbetat med politik i 24 år men minns inget projekt som involverat så många områden; konsumentskydd, miljö, straffrätt, ordning, EU-rätt, författningsrätt, näringsliv, jordbruk..." Många frågor återstår att lösa - bland annat erkänner ministern att EU-rätten inte tillåter en fullständig legalisering av cannabis. Men under hösten räknar Lauterbach med att ha grunderna i lagförslaget klara. Det är inte klart vad åldersgränsen för cannabisanvändning ska bli. Omni 220901.

Bolsonaro på väg mot förlust - då ökar skövlingen. Aktivister varnar för att den illegala skövlingen av Amazonas har ökat den senaste tiden. Detta kopplas ihop med att president Jaír Bolosnaro riskerar att bli av med makten i valet senare i år, skriver The Guardian. Bolsonaro har haft en mjuk linje mot skövlingen och skulle han förlora valet väntar troligen tuffare tag. "De har insett att det här är sista chansen att förstöra skogen utan att betala priset för det," säger aktivisten Roni Lira. När Bolsonaro tillträdde skar han kraftigt ner på anslagen till de myndigheter och grupper som arbetar för att bevara regnskogen. Utmanaren i valet, vänsterpolitikern Lula da Silva som leder i opinionsmätningarna, har å sin sida lovat att ta till krafttag för att hejda skövlingen. En yta motsvarande hela Taiwan har skövlats sedan Bolsonaro tillträdde. Omni 220902.

Erdogan hotar Grekland: Redo göra det som behövs. Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan anklagade på lördagen åter Grekland för att "ockupera" demilitariserade öar i Egeiska havet, skriver Reuters. Han hotade också med motåtgärder. "När tiden och timmen är den rätta kommer vi att göra det som behövs," sa Erdogan. Han uppmanade också Grekland att "inte glömma Izmir", en anspelning på staden som Turkiet erövrade 1922 under grek-turkiska kriget. Läget mellan de två grannländerna och Natomedlemmarna har de senaste månaderna blivit allt spändare. Nyligen anklagade Turkiet Grekland för att "trakassera" det turkiska flygvapnet genom att låsa luftvärn mot plan under en rutinövning. Grekland säger att man kommer att ta upp de turkiska hoten med sina allierade. Edrogan: Vi kan komma plötsligt, vi kan komma på natten. Gränsdispyterna mellan länderna går långt tillbaka. Bakgrund: Grek-turkiska kriget (1919-1922). Omni 220903.
EU: Turkiet måste upphöra med sin aggressiva retorik. EU uttrycker oro över uttalanden från den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan, som nyligen anklagade Grekland för att "ockupera" demilitariserade öar i Egeiska havet. Det skriver Reuters. En talesperson för EU:s utrikeschef Josep Borrell kallar uttalandena från turkiskt håll för "fientliga" och retoriken för "aggressiv och oacceptabel". Detta efter att Erdogan bland annat sagt att att Turkiet är redo att "göra vad som krävs" när tiden är kommen. EU uppmanar nu Turkiet att de-eskalera det spända läget. EU: Internationell lag måste respekteras. Erdogan har anklagat Grekland för att provocera Turkiet. Omni 220905.

Liz Truss blir ny brittisk premiärminister. Liz Truss blir ny brittisk premiärminister. Hon tar över efter Boris Johnson i morgon. "Det är en ära att bli vald till ledare för det konservativa partiet," säger Liz Truss, och beskriver kampanjandet som "en av de längsta jobbintervjuerna i historien". Hon vänder sig både till partimedlemmarna och den avgående premiärministern Boris Johnson, och tackar "det bästa politiska partiet på jorden". "Jag kampanjade som konservativ politiker, och jag kommer att styra som en konservativ politiker," säger hon. Liz Truss fick 57,4 procent av rösterna, totalt 81 326. Rishi Sunak fick 60 399 röster. Omni 220905.

Kina: Varmaste augusti som uppmätts - utbredd torka. Augusti månad var den varmaste som uppmätts i Kina, rapporterar AFP med hänvisning till statliga kinesiska medier. Under sommaren har stora delar av Kina drabbats av ovanligt intensiva värmeböljor, som lämnat torka och förstörda skördar bakom sig. 267 väderstationer uppmätte sina högsta temperaturer hittills under den gångna månaden. Årets augustimånad var även den tredje torraste som uppmätts. Forskare menar att extremväder som torka blir mer och mer frekvent i takt med klimatförändringarna. I staden Chongqing nådde temperaturen över 40 grader i flera dagar i rad. Delar av floden Yangtze har torkat ut. Omni 220906.

FN: Covid har fördröjt vår utveckling med fem år. En inte tidigare skådad mängd kriser, främst covidpandemin, har fördröjt den mänskliga utvecklingen med fem år. Det skriver FN:s utvecklingsorgan UNDP i en rapport som publicerades på torsdagen. Rapporten slår fast att utvecklingsarbetet gått bakåt i nio av tio länder, och att situationen försämrats för miljarder människor. "Det betyder att vi dör tidigare, vi är sämre utbildade och våra inkomster minskar," säger UNDP-chefen Achim Steiner till AFP. FN: Covid fördröjt mänsklig utveckling fem år. Förväntade livslängden i världen har minskat. FN: Klimatkrisen och den politiska polariseringen har fått människor att sluta lita på varandra. Forskare varnar för "dold kris". Omni 220908.

"En ekonomisk lavin" rullar mot Tyskland efter gasstopp. Det tyska näringslivets affärsmodeller står - och faller - med tillgången på rysk gas och kinesisk efterfrågan, skriver The Economist och konstaterar att Tyskland kommer drabbas hårdare än andra framåt. Tyska företag står likt många andra länder inför energipriser som fortsätter stiga. Men i landet börjar det också bli allt svårare att ta ut kostnaden mot konsumenter. Samtidigt som Putin strypt gasexporten bromsar också Kina in, som är en viktig tysk handelspartner. "En ekonomisk lavin rullar mot Tyskland," kommenterar Stefan Kooths, chef för den tyska näringslivsorganisationen Kiel Institute. Tidigare har en industriföreträdare också varnat för att hela industrins grund är hotad. Tysk-svenska handelskammaren: Tyskland får räkna med ekonomiska höststormar. Nils Åkesson: Tyskland går från draglok till sänke. Omni 220912.

Världssvälten fördubblad - en dör var fjärde sekund. Ungefär var fjärde sekund dör en människa av svält någonstans på jorden, uppger 200 icke-statliga organisationer i ett upprop enligt FN. "Hisnande 345 miljoner människor upplever just nu akut hunger, en siffra som mer än fördubblats sedan 2019", står det i uttalandet. Organisationer från över 75 länder deltar i uppropet. Omni 220920.

Över 5000 miljarder upp i rök efter Truss skattechock. Över 500 miljarder dollar har gått upp i rök på Storbritanniens aktie- och obligationsmarknader sedan Liz Truss tillträdde som premiärminister för tre veckor sedan, skriver Bloomberg. Det motsvarar 5 643 miljarder kronor. Den brittiska regeringen har chockat marknaderna genom att avisera stora utgiftspaket och de största skattesänkningarna på 50 år - trots att inflationen redan skenar. AJ Bells analytiker Danni Hewson säger att Storbritannien har gått från att betraktas som en trygg hamn till att framstå som rena "vilda västern". Susannah Streeter, analytiker på Hargreaves Lansdown, är inne på samma linje och säger att det nu krävs en helomvändning i finanspolitiken för att återställa investerares förtroende. Pundet rasade i veckan till en rekordlåg nivå. "Största skattesänkningarna sedan budgeten 1972 - som anses vara den värsta i modern tid." Sänker skatterna med 560 miljarder - trots hård kritik. Storbritannien ska ta stora lån för att finansiera alla satsningar. Omni 220927.

Labour rusar i opinionen - leder med 33 procentenheter. Labourpartiet i Storbritannien rusar i opinionen och leder nu med 33 procentenheter över det styrande konservativa partiet Tories. Det visar en undersökning från YouGov rapporterar Sky News. "Du måste skämta med mig, det är en total kross," säger en parlamentsledamot från Torypartiet till kanalen. Sky skriver att det skulle kunna innebära den största opinionsledningen för Labour sedan 1998. Reuters pekar på att Labours stora ledning kan vara en effekt av de skattesänkningar för landets rikaste medborgare som Tories nyligen har presenterat. En motsvarande mätning förra veckan gav Labour 45 procent, och Tories 28 procent. Om det var val i dag skulle Labour få 346 platser i parlamentet - Tories skulle bara få 54. Även tre andra opinionsundersökningar ger Labour en stor ledning. Omni 220929.

Konservativa i Bulgarien mot seger när 99 procent har räknats. Den tidigare premiärministern Boyko Borisov och hans konservativa parti Gerb ser ut att bli störst i Bulgariens parlamentsval. Med 99 procent av rösterna räknade så har partiet 25,4 procent av rösterna. Näst störst blir Liberala PP (Vi fortsätter förändringen) lett av Kiril Petkov, med 20,2 procent. Partiet var störst i det senaste valet men tappade sin regeringsmajoritet redan efter ett halvår, vilket tvingade Bulgarien till det fjärde valet på 18 månader. Bloomberg skriver att Borisovs politiska isolering i kombination med det vikande stödet för Petkov ser ut att göra det mycket svårt att bilda en regering och att landet rent av kan tvingas till ett femte val. Slutresultat väntas på torsdag. Gerb är hårt kritiserat för korruption. Analytiker: Väljarna förväntar sig kompromisser. Borisov har tidigare varit premiärminister tre gånger. De höjda levnadskostnaderna har varit en tung valfråga. Omni 221003.

Reformister ser ut att vinna mark i bosniska valet. Reformisterna i Bosnien-Hercegovina ser ut att gå flera segrar till mötes i presidentvalet, rapporterar AP med hänvisning till de första preliminära resultaten. Utmanarna Denis Becirovic och Zeljko Komsic ser ut att vinna två av tre presidentposter i landets roterande presidentråd. Det lutar åt att de får sällskap av Zeljka Cvijanovic, från det styrande nationalistiska partiet SNSD, på den tredje posten. Valet hålls mitt i en växande oro för att Ryssland ska försöka återuppliva konflikten i Bosnien för att avleda uppmärksamheten från kriget i Ukraina. Väst har upprepade gånger anklagat Kreml för att försöka destabilisera landet genom sina serbiska allierade i regionen. Det här gäller valet: Tre presidenter ska väljas till landets roterande presidentråd: En bosniak, en bosnienserb och en bosnienkroat, vilka byts av var åttonde månad. Ett gemensamt parlament ska också väljas och därtill hålls val i landets två självstyrande enheter, Bosniska federationen och Serbiska republiken. Bosniens institutionella struktur beskrivs ofta som en av de mest komplicerade i världen. Valkampanjerna har präglats av politiska konflikter och växande etniska spänningar. Den bosnienserbiske presidenten Milorad Dodik har under valkampanjen höjt tonläget för en separation. Omni 221002.

UNHCR till EU-länderna: Ta emot fler kvotflyktingar. FN:s flyktingorgan UNHCR uppmanar EU:s medlemsländer att ta emot 40 000 flyktingar från läger utanför Europa nästa år, rapporterar Ekot. Det innebär nästan en fördubbling av årets mål på 23 000. Hittills i år har medlemsländerna tagit emot knappt 8 000 så kallade kvotflyktingar och intresset för att ha ett mål om fler nästa år är svalt. Tidsfristen att anmäla hur många kvotflyktingar länderna är beredda att ta emot nästa år gick ut i fredags, och än så länge är det få som svarat, enligt SR. Därför har tidsfristen nu förlängts. Antalet EU-länder som tar emot har också halverats från 20 till 10 de senaste fem åren, skriver Ekot. Enligt länderna beror det främst på coronapandemin, evakueringen från Afghanistan samt flyktingkrisen i Ukraina. I fjol tog Sverige emot drygt 6 000 kvotflyktingar, mer än något annat EU-land. Sverige, Tyskland och Frankrike är de länder som tar emot de större antalen kvotflyktingar inom EU. Omni 221013.

Turkisk politiker krossar sin egen mobil i protest. Turkiske oppositionspolitikern Burak Erbay förstörde sin egen mobiltelefon med en hammare i parlamentets talarstol under debatten om en ny kontroversiell desinformationslag. Det rapporterar flera medier. "Om den här lagen går igenom kan du lika gärna förstöra din telefon, för det kommer inte finnas någon anledning att använda den," säger han. Lagen innebär att personer som sprider "felaktig information" riskerar fängelse i uppemot tre år. Kritiker oroas över att den här typen av lagstiftning kommer att inkräkta på pressfriheten och öka censuren i landet. Lagförslaget antogs av parlamentet sent på torsdagskvällen. Journalister, pressfrihetsorganisationer och Europarådet uppmanar Erdogans regering att skrota lagförslaget. Väldigt vagt i lagförslaget om vad som är "desinformation. Omni 221014. Kommentar: Erdogan har sneglat på Putins Ryssland.
Oppositionen rasar mot Erdogans nya medielag. Turkiets socialdemokratiska opposition kommer att överklaga regeringens nya desinformationslag som antogs av parlamentet under torsdagskvällen. Det rapporterar Reuters. Kritiker menar att lagen kan komma att användas till att tysta regeringskritiker och journalister. Regeringspartiet AKP hävdar att syftet är att stoppa desinformation, skydda landet samt reglera onlinepubliceringar. Den som bryter mot lagen riskerar tre års fängelse. President Recep Tayyip Erdogan måste godkänna förslaget för att det ska träda i kraft. Omni 221014.

Skottland: Väl förberedda för självständighet. Historiskt sett har inget land varit "bättre förberett för att bli självständigt" än Skottland. Det säger den skotska försteministern Nicola Sturgeon, enligt Sky News. Under måndagen ska den skotska regeringen presentera en tredje del i en utredning om hur en självständig skotskt ekonomi kan komma att se ut. Utredningen kommer bland annat att föreslå att Skottland går med i EU igen, och satsningar inom anställningstryggheten. "Skottland har inte råd att leva under Westminsters styre längre," säger hon. Nicola Sturgeon har tidigare meddelat att landet planerar en självständighetsomröstning 2023. När en liknande omröstning hölls 2014 vann nej-sidan med 55,3 procent av rösterna. Dokumenten kommer även innehålla en ny migrationspolicy. Sverige en förebild för ett självständigt Skottland. Omni 221016.

92 migranter hittade i Grekland - nästan nakna. 92 migranter, huvudsakligen afghaner och syrier, hittades skadade och nästan nakna intill den grekiska gränsen mot Turkiet på söndagen, rapporterar AFP. EU:s gränsmyndighet Frontex bekräftar omständigheterna, som de kallar "omänskliga". Grekiska myndigheter anklagar Turkiet för ha "orkestrerat illegal invandring" genom att ha tvingat migranterna över floden Evros in i Grekland. Enligt civilskyddsminister Takis Theodorikakos har migranterna uppgett att de transporterats till floden i turkiska arméfordon. Ankara förnekar bestämt anklagelserna. De beskyller i stället Grekland för att ha stulit migranternas tillhörigheter inför att de skulle deporteras från landet, och sedan utnyttjat deras utsatthet genom att fota dem. Greklands migrationsminister: "En skam för civilisationen." Anklagar Turkiet för "provokativt beteende" - Turkiet: "Fake news." Händelsen fördöms av FN. Omni 221017.

Lista: Tre utmaningar för premiärminister Rishi Sunak. Rishi Sunak har valts till Tory-partiets nya ledare och blir då även ny brittisk premiärminister. SVT:s utrikesreporter Anna-Maja Persson listar några stora utmaningarna som väntar honom. Den brittiska ekonomin vinglar från kris till kris," säger hon. Rishi Sunak tillträder som ledare för ett Tories med en stökig period bakom sig. Det är en turbulent tid för den brittiska ekonomin, och Sunaks företrädare Liz Truss kastade på fredagen in handduken sedan hon presenterat ett kritiserat förslag om sänkt inkomstskatt för höginkomsttagare. "Rishi Sunak förväntas lägga båda tid och pengar på att lugna finansmarknaden efter Liz Truss budgetexperiment. Nya nedskärningar är att vänta och det blir en tuff vinter för många britter," säger Anna-Maja Persson. Han måste dessutom ena ett djupt splittrat parti. "Om Rishi Sunak ska kunna driva igenom sin politik måste han få Tory-ledamöterna att sluta upp bakom honom," säger Anna-Maja Persson. svt 221024.
Storbritannien var "timmar" från finansiell härdsmälta. Den brittiska ekonomin kan ha varit timmar från en finansiell härdsmälta i slutet av september, när pundet rasade och räntorna rusade på oro för Liz Truss nu ökända "minibudget". Det säger centralbankschef Andrew Bailey i en intervju med Channel 4 på torsdagen efter torsdagens historiska räntehöjning. "Så vi var tvungna att ingripa snabbt och beslutsamt," säger han om de stödköp som Bank of England sjösatte. Avfärdar kritik om att centralbankens uteblivna räntehöjningar har del i skulden. "Detta var ett brittiskt problem." Omni 221104.

Marine Le Pen lämnar ifrån sig partiledarposten. Marine Le Pen slutar som partiledare för högerextrema partiet Nationell samling i Frankrike. Ny ledare blir kampanjchefen Jordan Bardella, 27, som var förhandsfavorit inför dagens val. Le Pen väntas inte lägga politiken på hyllan. Hon har sagt att hon tänker fokusera på att leda partiets 89 ledamöter i nationalförsamlingen. Politikern väntas fortsatt ha stort inflytande över partiet, skriver AP. Bardella fick 85 procent av rösterna. Första gången som partiet har en ledare som inte hör till Le Pen-familjen. Le Pen gjorde ett tredje misslyckats försök att få presidentposten tidigare i år. Omni 221105.

Kärnkraften delar Europa - Österrike mest kritiskt. Kärnkraften har hamnat högt på EU:s dagordning under rådande energikris - men länderna går isär i sin syn på den, rapporterar SVT Nyheter. Överlag blir inställningen allt mer positiv. Sverige och Polen finns bland länderna som vill bygga ut, medan andra är motståndare. "Omringat av kärnkraftskramare är Österrike det kanske mest kritiska landet i EU," säger SVT:s Europakorrespondent David Boati. Kärnkraften står för en fjärdedel av den totala elproduktionen i EU. Den största andelen av den produceras av Frankrike - runt 50 procent. De följs av Tyskland och Spanien med nio procent vardera, och därefter av Sverige med sju procent. Omni 221106.

Rika länder sviker löften: "Bara européer som betalar." Frankrikes president Emmanuel Macron uppmanar USA, Kina och andra rika icke-europeiska länder att "betala sin beskärda del" för att hjälpa fattigare länder som drabbats av klimatförändringar, skriver AFP. "USA och Kina måste kliva fram. Européerna betalar. Vi är de enda som betalar," säger han till franska och afrikanska klimatföreträdare under FN:s klimattoppmöte COP27 i Egypten. Samtidigt rapporterar Carbon Brief och The Guardian att USA, Kanada, Australien och Storbritannien har svikit sina löften till fattiga länder. Till exempel skulle USA, baserat på sina utsläpp, betala 40 miljarder dollar årligen från 2020. Men i slutändan bidrog landet bara med 7,6 miljarder dollar 2020. Macron: Måste sätta tryck på rika icke-europeiska länder. Australien och Kanada betalade omkring en tredjedel av vad de lovat - Storbritannien cirka tre fjärdedelar. Omni 221107.

Tyskland kan subventionera energi för 900 miljarder kronor. Tysklands regering planerar att lägga motsvarande 900 miljarder kronor på energisubventioner under nästa år. Enligt dokument som Bloomberg tagit del av är finansminister Christian Lindners plan att betala ut 83,3 miljarder euro i subventioner för el och gas under 2023. Nästan hälften öronmärks för gas och fjärrvärme, inklusive en engångsutbetalning till företag och hushåll i december, skriver nyhetsbyrån. En del av pengarna vill regeringen ta in från energibolagens övervinster. Ytterligare drygt 15 miljarder euro ska läggas på aktier i energijätten Uniper, som är landets största importör av gas. 8,5 miljarder euro reserveras för krisande energiföretag. Expert: Forma politiken efter gaskontrakt med fasta priser. Tysklands första LNG-terminal öppnar i Lubmin i december. Omni 221107.

Tusentals miljarder krävs: "Rika länder måste förstå." Det kommer att krävas uppemot 2 000 miljarder dollar årligen fram till 2030 för att hjälpa tillväxtländer och utvecklingsländer att minska sina utsläpp och hantera effekterna av klimatförändringarna. Det är slutsatsen av en ny rapport som gjorts på uppdrag av Storbritannien och Egypten inför COP27, rapporterar The Guardian. Pengarna ska bland annat gå till att fasa ut fossila bränslen och hantera effekterna av extremväder. Enligt rapportförfattaren Nicholas Stern skulle finansieringen av en grön omställning bidra till att skapa många nya jobb i länder med utbredd fattigdom samt vara avgörande för att "undvika farliga klimatförändringar". En stor del av den väntade tillväxten av energiinfrastruktur under det kommande decenniet kommer att ske i utvecklingsländer, påpekar han. "Rikare länder behöver inse att det ligger i deras intresse att investera i klimatåtgärder i dessa länder." Kinas räknas inte in bland de länder som behöver stöd i rapporten. Pengarna bör komma från rika länder, investerare och multilaterala utvecklingsbanker. Tidningen Independents analys: Det är ett lågt pris för skadorna på vår planet. Frågan om vem som ska betala notan för klimatrelaterade skador står i centrum under COP27. Omni 221108.

FN: Bolagens "giftiga mörkläggning" måste upphöra. Utsläppen av växthusgaser från olje- och gasanläggningar är ungefär tre gånger högre än vad producenterna hävdar, enligt en ny rapport från Climate Trace, som mäter nivåerna av växthusgaser i atmosfären. Att det förekommer en "chockerande underrapporteringen" av utsläppen är ett stort problem för hanteringen av klimatkrisen, säger grundaren Al Gore, tidigare vicepresident i USA. "Vi kan bara hantera det som vi kan mäta," säger han till The Guardian. Samtidigt har FN:s expertpanel presenterat en ny rapport med syfte att dra en "röd linje" för falska klimatpåståenden som kan förvirra konsumenter, investerare och beslutsfattare, skriver AFP. Under tisdagens klimattoppmöte i Egypten krävde FN:s generalsekreterare António Guterres ett slut på den "giftiga mörkläggningen" från företag som ger löften om nettonollutsläpp samtidigt som de investerar i fossila bränslen eller bidrar till avskogning. Enligt Guterres räcker det inte att kompenserar för utsläpp, utan företagen måste bidra till att de minskar. Omni 221109.

Analys: "Ingen lösning på grundproblemet - jordens uppvärmning." En ny fond för brandkårsutryckningar till drabbade länder var helt nödvändig. Det handlar om klimaträttvisa. Det har räddat tilliten mellan fattiga och rika länder. Men i slutdokumentet gjordes inga framsteg för att komma åt grundproblemet - de stigande utsläppen. Trots en allt varmare planet så är många länders intresse att lösa klimatkrisen oroväckande svalt.
"Planeten befinner sig fortfarande på akuten"." FN-chefen Guterres är känd för sina oneliners och sammanfattade läget efter att slutdokumentet i Sharm el-Sheikh antagits tidigt på söndagsmorgonen. Han konstaterade att utsläppsminskningar inte togs upp på årets COP. Skrivningarna i slutdokumentet är därvidlag nästan identiska med förra årets avtal i Glasgow. Sedan dess har Europa haft sin varmaste sommar sedan mätningarna inleddes. I Storbritannien nåddes rekordtemperaturen 40 grader och britter dog i värmeböljorna. En tredjedel av Pakistan hamnade under vatten efter en monsun på steroider och isarna på Arktis smälter snabbare än vad någon forskare trott. Men inget av det krisläget återspeglas i slutdokumentet. EU undertecknade motvilligt slutdokumentet. Frans Timmermans, EU:s klimatkommissionär, konstaterade besviket att "det har skett alltför många försök att försvaga det vi kom överens om förra året. Vi skulle ha åstadkommit så mycket mer. Vi har alla misslyckats med att undvika skador och förluster. Våra medborgare förväntar sig ledarskap från oss. Det innebär mycket snabbare utsläppsminskningar." Det står ingenting i avtalet om att de globala utsläppen av växthusgaser måste börja gå ner efter 2025, trots att bland annat Storbritannien försökte få in det. Australiens klimatförhandlare Sally Box uttryckte i sitt slutanförande stor besvikelse över att länder motarbetat utsläppsminskningar. Här vann oljenationerna på plats, ledda av Saudiarabien. Det står nu att man kan acceptera bränslen med låga utsläpp, nåt som tolkas som grönt ljus för naturgas som ju är ett fossilt bränsle om än med lägre utsläpp än olja. Det står däremot ingenting i slutdokumentet om att fasa ut eller minska fossila bränslen. Men det var också glädjescener i Sharm el-Sheikh. De allra mest sårbara länderna, som redan är drabbade av intensivare extremväder, havsnivåhöjningar och torka, har till slut fått ett erkännande. Den fond de har slagits för under många år blir verklighet. Långa applåder utbröt när fonden klubbades och Pakistans klimatminister Sherry Rehman, som varit en av de ledande rösterna för en klimatskadefond, underströk att det inte handlar om allmosor utan klimaträttvisa. USA kunde till slut gå med på fonden eftersom man lagt till en skrivning om att den inte kan inkludera rättsliga påföljder. Det innebär i klartext att rika länder som bär skulden till de historiskt höga utsläppen inte kan ställas till svars ekonomiskt. Maldivernas förslag om en "mosaik av lösningar" finns med, nu är det inte bara FN:s medlemsländer som ska bidra ekonomiskt utan också Världsbanken, IMF och andra finansiella institutioner. Hur mycket pengar som ska läggas in i fonden är däremot oklart. En kommitté har bildats för att ta itu med olösta frågor om exakt vilka länder som kommer att ha rätt till pengar ur fonden och vilka länder som ska betala. Kina och Saudiarabien har sagt att de vägrar. Många ledare från fattiga önationer uttryckte samma känsla, att de känner sig hörda och respekterade. Därmed kommer toppmötet i Egypten ändå bli ihågkommet för det möte där förtroendet återupprättades mellan fattiga och rika länder. Och därmed räddades också anseendet på den unika och komplicerade process där 200 länder gemensamt försöker lösa världens ödesfråga. Men utsläppen, de fortsätter att stiga. svt 221120. Kommentar: Kina och Saudiarabien är rika länder som aldrig tar sitt ansvar.

Asiatiska länder sparar miljarder genom solenergi. Stora satsningar på solenergi har gjort att flera länder i Asien har sparat in miljarder på bara ett halvår, rapporterar Independent. Kina, Indien, Japan, Sydkorea, Vietnam, Filippinerna och Thailand har tillsammans undvikit kostnader på 34 miljarder dollar mellan januari och juni genom att ersätta fossila bränslen med solenergi, enligt en ny rapport från tankesmedjorna Ember och Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA). Enligt rapporten finns Japan, Kina, Indien, Sydkorea och Vietnam bland de tio länder i världen som har den största kapaciteten för solenergi. Asien står för nästan hälften av det globala energibehovet. Indien sparade över fyra miljarder dollar genom solenergi. Chef för IRNA: "Utbyggnaden av sol- och vindenergi är omöjlig att stoppa." Omni 221110.

Uppgifter: Frostigt mellan EU-toppar - pratar knappt. Samarbetet mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel har brutit samman och relationen mellan dem båda har aldrig varit så dålig som nu, enligt Politicos källor. Enligt personer nära respektive part är dialogen mellan dem nästintill "obefintlig" även om de ofta syns tillsammans i offentliga sammanhang. Bakom sprickan nämns bland annat hanteringen av energikrisen, där Michel är kritisk mot att von der Leyen inte hörsammat krav från ett antal världsledare om att komma med förslag på ett pristak. Michel kritiseras i sin tur för hur han hanterat "sofagate" - en incident i fjol där Ursula von der Leyen förpassades till en soffa vid ett möte med Turkiets president Erdogan. Källor på båda sidorna menar att både von der Leyen och Michel bär ansvar för situationen. Relationen uppges vara så dålig att medarbetare på båda sidor vill undvika att deras vägar korsas när de reser till nästa veckas G20-möte. Uppges påverka båda institutionerna. von der Leyen hamnade i soffan när det bara fanns två stolar (2021.) Omni 221110.

Uppgifter: EU nära storsatsning på internetsatelliter. Europaparlamentet kommer under nästa vecka att presentera en satsning på ett satellitbaserat internetsystem till en kostnad av motsvarande 65 miljarder kronor. Det hävdar åtminstone källor till Reuters. Det ska enligt uppgifterna handla om ett system med 170 satelliter i låg omloppsbana, som ska skjutas upp mellan 2025 och 2027. Tanken med systemet är att EU ska bli mindre beroende av utländska aktörer på området. Det påstås finnas oenigheter gällande finansieringen. Omni 221111.

Regnskogsländer överens: Skövlingen ska upphöra. Världens tre största regnskogsländer, Brasilien, Indonesien och Kongo-Kinshasa har slutit ett avtal om ett klimatsamarbete, rapporterar AFP. Avtalet slår fast att länderna tillsammans ska arbeta för att bevara sina regnskogar. "Vi måste samarbeta för att uppnå gemensamma mål. Ensamma kan vi göra lite men tillsammans kan vi göra så mycket," säger Indonesiens minister för sjöfart och investeringar. I avtalet, som slöts på G20-mötet i Indonesien, kräver länderna att de ska kompenseras för sitt arbete. Brasiliens nyvalde president Lula da Silva har lovat att sätta stopp för skövlingen av Amazonas. Länderna säger att avtalet har tagits fram sedan förra årets klimattoppmöte i Glasgow. Omni 221114.

I dag blir vi åtta miljarder människor på jorden. Vi är fler på jorden än någonsin tidigare. I dag väntas vi passera åtta miljarder, enligt FN. Den nya milstolpen uppnås bara elva år efter att vi passerat sju miljarder. Och enligt BBC kan det dröja 15 år innan vi passerar nio miljarder. Däremot väntas vi enligt FN inte vara tio miljarder människor förrän 2080. Omni 221115.

35 000 dödsfall i Europa till följd av antibiotikaresistens. Runt 35 000 personer i Europa dör årligen till följd av antibiotikaresistenta bakterier, skriver DN med hänvisning till en ny rapporter från Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC). Det innebär att de resistenta bakterierna orsakar fler dödsfall än influensa, tuberkulos och hiv/aids tillsammans. Rapporten visar också att infektioner orsakade av resistenta bakterier har ökat kraftigt de senaste åren, rapporterar Reuters. Samtidigt finns vissa positiva signaler, rapporterar Ekot. Bland annat har det totala antibiotikaanvändandet minskat med 23 procent i primärvård och på sjukhusen sedan 2012. Nästan hundra personer varje dag dör av resistenta bakterier. Exakt varför fallen ökar så kraftigt är oklart. Över de senaste tre åren var ökningen av fall 121 procent. Omni 221117.

Orbán pressar EU för att få ut miljardstöd. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har i praktiken tagit EU som gisslan, skriver Politico. Han har krävt miljarder i EU-stöd för att häva veton i allt från EU-stöd för Ukraina till ett globalt avtal om företagsskatt. Som EU-medlem anser Orbán att hans land förtjänar bidrag på upp till till 15 miljarder euro. Men Bryssel har fryst bidragen på grund av oro över Budapests urholkning av demokratiska värderingar, och insisterar på att Ungern först gör ett antal ändringar. Nu går de två sidorna mot en överenskommelse. EU förväntas snart låsa upp pengarna efter att Ungern lovat att anta en rad reformer. Bland annat ska självständigheten för landets domstolar och antikorruptionsorgan stärkas. I september la kommissionen fram det historiska förslaget att dra in stödet till landet, med hänvisning till korruption. Orbán har kallat sig själv en "illiberal korsfarare". Fyra tyngsta partigrupperna i EU-parlamentet: Stoppa pengarna till Ungern . Omni 221118.
Uppgifter: EU-pengar till Ungern fortsatt frysta. EU kommer även fortsatt att hålla inne över 13 miljarder euro i stöd till Ungern, uppger Politico. Pengarna är sedan tidigare frysta på grund av att Ungern inte gjort tillräckligt för att bekämpa korruption och bedrägerier med EU-medel. Tidigare har källor uppgett att EU var på gång att häva frysningen sedan Ungerns premiärminister Viktor Orbán utlovat demokratiska förbättringar och att Ungern i gengäld skulle ställa sig bakom EU:s stöd till Ukraina. Utbetalningen hålls inne tills nödvändiga reformer är genomförda. Kommissionsordförande Ursula von det Leyen ska ha slagit fast linjen tillsammans med andra ledande kommissionärer. Omni 221124.

Domstol: Skottland får inte folkomrösta utan tillstånd. Skottland behöver tillstånd från regeringen i London för att hålla en ny folkomröstning om självständighet, meddelar den brittiska högsta domstolen enligt flera medier. Den senaste folkomröstningen ägde rum 2014, då röstade 55 procent mot självständighet. Frågan om en ny folkomröstning aktualiserades i samband med Brexit då en majoritet av den skotska befolkningen röstade för att stanna i EU. Brittiska centralregeringen anser å sin sida att omröstningen 2014 avgjorde frågan för överskådlig framtid. Den skotska ledningen anser att Brexit skapat nya förutsättningar. Omni 221123.
Sturgeon: Nästa val blir i praktiken folkomröstning. Nästa val i Storbritannien blir i praktiken en folkomröstning om skotskt självstyre. Det säger den skotska försteministern Nicola Sturgeon efter högsta domstolens besked att Skottland inte har juridisk rätt att hålla en ny folkomröstning utan Londonregeringens godkännande. "Den lag som inte låter Skottland välja sin framtid utan tillstånd från regeringen, avslöjar som myt alla tankar på Förenade kungadömet som ett frivilligt partnerskap", skriver hon på Twitter. I en folkomröstning 2014 röstade 55 procent av skottarna mot självständighet. Frågan har dock fått ny aktualitet efter Brexit eftersom det i Skottland rådde utbrett motstånd mot att lämna EU. Sturgeon leder Skotska nationalistpartiet. Sturgeon: Ingen nation kan oåterkalleligt hållas i en union mot sin vilja. Högsta domstolen gick på London-regeringens linje. Brittiska premiärministern: Klart och tydligt besked. Omni 221123.

Slovenien röstade för att avpolitisera public service. I en folkomröstning i Slovenien på söndagen röstade 62 procent ja till ett förslag om att minska det politiska inflytandet på public service-kanalen RTV Slovenija, rapporterar AFP. Den tidigare styrelsen tillsattes av högerpresidenten Janez Jansa, som hade för vana att gå till attack mot journalister och rapportering som misshagade honom. Vinklat innehåll, omplacerade journalister och kapade program ledde till bred kritik och fick landet att dala i pressfrihetsindex. När den nya vänster-mittenregeringen tillträdde i april skrevs det nu godkända reformförslaget. Organisationer från civilsamhället får nu ett tillsynsuppdrag, och regeringar förbjuds att byta ut RTV Slovenijas ledning efter varje val. Talesperson för tv-facket: "All skada kan inte göras ogjord." RTV Slovenija: "Visar på public services viktiga roll." Omni 221127. Kommentar: Maktmänniskor vill ha kontroll över media.

FN: Rekordmycket pengar krävs för bistånd nästa år. Rekordmycket pengar behövs i bistånd nästa år, meddelar FN:s humanitära chef Martin Griffiths enligt AFP. Hela 51,1 miljarder dollar, motsvarande ungefär 530 miljarder kronor, behövs när fler människor väntas befinna sig i kris, och vissa i svält. Enligt FN väntas ytterligare 65 miljoner människor behöva hjälp nästa år, vilket innebär att det blir totalt 339 miljoner människor i 68 länder. Detta på grund av konflikter, klimatförändringar och pandemin. "Nästa år kommer att bli det största humanitära programmet som världen någonsin sett," säger han. Det handlar om 25 procent mer i bistånd än tidigare år. Omni 221201.

Invasiv "supermygga" hårt slag i kampen mot malaria. Världshälsoorganisationen WHO befarar en kraftig ökning av antalet malariafall i flera afrikanska länder där en invasiv myggart, som trivs i stadsmiljöer, fått fäste på senare år. Det rapporterar The Telegraph. Arten Anopheles stephensi, som av tidningen beskrivs som en ”supermygga”, kommer ursprungligen från Asien och arabiska halvön men upptäcktes i Djibouti 2012. De efterföljande åtta åren har antalet sjukdomsfall i landet ökat med 2 800 procent. Det framgår inte från vilken nivå ökningen har skett. Myggarten har även fått fäste i Etiopien, Sudan, Somalia och Nigeria, vilket oroar WHO. Myggan överlever torkperioder när spridningen av malaria vanligtvis går ner. Omni 221208.
Super-mosquito ‘invasion’ could trigger malaria surge, warns WHO. The arrival of the Anopheles stephensi in at least five African countries is a ‘threat to malaria control and elimination’. The Telegraph 221208.

Kroatien tas upp i Schengen - grannar lämnas utanför. Kroatien släpps in i Schengenområdet efter godkännande från Europas inrikesministrar vid torsdagens toppmöte i Bryssel. Det skriver Financial Times.Den 1 januari blir därmed en dubbel inträdesdag för Kroatien som också blir medlemmar i eurozonen. "Äntligen får Kroatiens medborgare tillgång till världens största område för fri rörlighet," säger landets inrikesminister Davor Bozinovic till N1 television. Vid samma möte röstade ministrarna nej till Schengen-inträde för Rumänien och Bulgarien. Omni 221208.

Bosnien-Hercegovina får kandidatstatus i EU. EU-ledarna har enats om att bevilja Bosnien-Hercegovina kandidatstatus för medlemskap i unionen, rapporterar AFP. Det är det tredje landet att beviljas kandidatstatus det senaste halvåret tillsammans med Ukraina och Moldavien. Sedan tidigare har även Turkiet, Nordmakedonien, Montenegro, Serbien och Albanien kandidatstatus. Samtidigt rapporterar AP att Kosovos premiärminister Albin Kurti under torsdagen skickat in en formell ansökan om att bli kandidat till medlemskap. "Europeiska unionen är destinationen vi har sikte på," säger han. Beslutet fattades i Bryssel på torsdagen. Fem medlemsländer har ännu inte erkänt Kosovos självständighet. Omni 221215.

12 procent av tysk BNP går åt för att täcka gaskrisen. Tysklands gasnota för olika stödåtgärder är nu uppe i 440 miljarder euro sedan Ryssland invaderade Ukraina för snart tio månader sedan, beräknar Reuters. Det motsvarar drygt 4 800 miljarder kronor. Per dag innebär det en gaskostnad på 1,5 miljarder euro, eller cirka 12 procent av landets BNP. Den tyska Förbundsdagens röstade på torsdagen för ett pristak på gas fram till och med april 2024 och på fredagen väntas även Förbundsrådet godkänna förslaget. Ekonom: Tysk ekonomi förlorar massiva tillgångar. Omni 221215.

Qatar: Diskriminerande av EU att avsätta Kaili. Qatar fördömer den pågående korruptionsutredningen i Bryssel och säger att beslutet att avsätta EU-parlamentets vice talman Eva Kaili kommer att påverka relationerna negativt, rapporterar AFP. Beslutet att genomföra en sådan "diskriminerande åtgärd" innan utredningen är avslutad kommer att påverka det regionala och globala säkerhetssamarbetet negativt, så väl som naturgastillförseln, skriver Qatar i ett uttalande. Eva Kaili misstänks ha tagit emot mutor av Qatar. Hon nekar till brott. Qatar: Påverkar diskussioner om energifattigdom och säkerhet. EU-parlamentet har inlett en intern utredning av härvan. Omni 221218.

Rapport: Brexit har ätit 5 procent av brittiska ekonomin. Brexit har krympt den brittiska ekonomin med hela 5,5 procent. Det skriver Center for European Reform, CER, i en färsk rapport enligt Reuters. CER konstaterar att den skattehöjning som finansdepartementet genomfört för att finansiera offentliga utgifter när tillväxttakten saktat ner inte hade varit nödvändig om landet fortfarande var en del av EU:s inre marknad. Enligt analysgruppen har utträdet lett till stora tapp i utländska investeringar och minskad varuhandel. "Utan brexit hade vi förmodligen inte pratat om någon åtstramningsbudget - behovet av skatteökningar och utgiftsminskningar hade inte funnits," säger Michael Saunders, tidigare tjänsteman på Bank of England. Omni 221221.

EU-kommissionen svartlistar Förenade Arabemiraten. EU-kommissionen har satt Förenade Arabemiraten på EU:s "svarta lista" över länder med hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det rapporterar norska E24. "I praktiken innebär det att det blir svårt att ha en affärsrelation med dessa stater, beslutet kommer få en stor negativ inverkan på Emiraten," säger Jon Petter Rui, professor vid Juridiska fakulteten vid universitetet i Bergen. Beslutet om svartlistningen togs efter flera månaders påtryckningar från Europaparlamentet och civila organisationer, samt avslöjanden i flertalet europeiska medier om kringgående av sanktioner. "Det här kommer hjälpa de drabbade länderna och se till att vår inre marknad fungerar," säger Mairead McGuinness, EU-kommissionär för finansiella tjänster och stabilitet. McGuinness: "Nödvändigt fortsätta identifiera och lista högriskjurisdiktioner." Omni 221222.

Inträdet i EMU väntas ge Kroatien ekonomiskt lyft. Nästa söndag välkomnar euroländerna Kroatien som ny medlem. Inträdet i Schengen innebär ett ekonomiskt uppsving då de långa väntetiderna vid gränsen som avskräckt turister och fördyrat transporter försvinner, säger analytikern Luka Brkic till Die Welle. Landet hoppas också att valutabytet ska hjälpa dem få bukt med den skenande inflationen som i september nådde nästan 13 procent, skriver AFP. "Euron ger motståndskraft," säger Ana Sabic på Kroatiska nationalbanken och tillägger att landet nu får gynnsammare lånevillkor. Reuters noterar att bytet till euron redan har börjat - det är svårt att få tag i kroatiska kuna då bara var tredje uttagsautomat erbjuder den nationella valutan. I en julhälsning på fredagen välkomnade ECB-chefen Christine Lagarde Kroatien som 20:e medlemsland i EMU vid årsskiftet. "Jag är verkligen glad över att vår eurofamilj växer," sa hon enligt AFP. Bulgarien och Rumänien fick nobben. Omni 221225.

Serbiska styrkor i högsta beredskap. Serbiska väpnade styrkor vid gränsen till Kosovo har försatts i högsta beredskap, enligt ett uttalande från landets försvarsminister Milos Vucevic. Han sade också att presidenten Aleksandar Vucic beslutat att den nuvarande styrkan på 1 500 soldater ska utökas till 5 000. Det är enligt nyhetsbyrån AP inte helt klart vad ordern om högsta beredskap egentligen innebär eftersom de serbiska styrkorna vid gränsen mot Kosovo redan varit i beredskap en tid. Tidigare på måndagen uppgav den Nato-ledda fredsbevarande insatsen, Kfor, att man utredde en skjutning som ska ha skett i de norra delarna av Kosovo. Skjutningen ska ha inträffat i staden Zubin Potok där lokala etniska serber har bemannat vägbarrikader de senaste veckorna och läget har varit spänt. Kfor har uppgett att skjutningen skedde i närheten av en av fredsstyrkans patruller och att det inte är känt vilka som var inblandade. Enligt ett uttalande skadades ingen i skjutningen och Kfor arbetar nu för att utreda vad som hände. svt 221227.

18 000 miljarder upp i rök i år - men två minusår ovanligt. Värden kring 18 000 miljarder dollar har gått upp i rök på världens börser i år och MSCI:s världsindex är på väg mot sitt sämsta år sedan krisåret 2008 med ett tapp på 20 procent, skriver Bloomberg. Nyhetsbyrån konstaterar att en rad hinder står i vägen för en global börsuppgång nästa år. På den listan märks bland annat centralbankernas inflationskamp, covidvågen i Kina, hotet om recession och ytterligare techröta. Två minusår på raken är dock en ovanlig företeelse för de större börserna, skriver Bloomberg. För Wall Streets S&P 500 har det exempelvis bara hänt fyra gånger sedan 1928, men när det väl har skett har nedgångarna djupnat under det andra året. Omni 221230.

Kroatien släpper kunan - vaknar upp i eurozonen. Från och med 1 januari går Kroatien över till euron och ansluter sig till Schengensamarbetet. Landet blir därmed eurozonens tjugonde medlem. Politico skriver att tidpunkten inte är optimal. Euron är förhållandevis svag i relation till dollarn och Europeiska centralbanken kämpar mot inflationen. Kroatiens finansminister Marko Primorac är dock optimistisk. Han säger sig vara övertygad om att det trots allt är ett bättre alternativ att ingå i eurozonen än att stå utanför. Estland, Lettland och Litauen var senaste länderna att slopa egna valutor. Omräkningskursen mellan euron och den kroatiska kunan blir 7,53 kuna för en euro. Kroatien gick med i EU för nästan ett decennium sedan. Omni 230101.

Japan har bästa passet - Sverige bara tvåa i Norden. Japan har för femte året i rad det bästa passet, som ger möjlighet att resa till 193 länder utan krav på visum. Delad tvåa kommer Sydkorea och Singapore med ett land färre. Det visar den senaste uppdateringen av researchfirman Henley & Partners pass-index, skriver Bloomberg. Starkast pass i Europa har tyskar och spanjorer - de kan resa till 190 länder utan visum. På delad fjärdeplats kommer Finland, Italien och Luxemburg med 189 länder. Först på delad femteplats kommer Sverige, tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike. Våra pass ger möjlighet att resa till 188 länder utan visum. På sista plats i indexet kommer Afghanistan, vars pass ger visumfri tillgång till 27 länder. Mindre än var femte japan har ett pass. Henley Passport Index.

HRW: Mottagandet av flyktingar en ljusglimt i mörkret. Human Rights Watch (HRW) hyllar omvärldens svar efter den ryska invasionen av Ukraina och uppmanar världens regeringar att visa samma sympati för civila fast i andra konflikter, rapporterar AFP. "Bland krigsdimman och mörkret som vi har sett i det här kriget i Ukraina har det funnits ett lysande ljus," säger människorättsorganisationen chef Tirana Hisan i en intervju med nyhetsbyrån. Miljontals ukrainare flydde över gränserna för att ta sin tillflykt i andra europeiska länder efter invasionen i februari. I september hade över fyra miljoner flyktingar fått en ny hemvist inom EU, enligt HRW:s årsrapport. HRW uppmanar nu EU-länder att även skala upp sitt engagemang för asylsökanden från Syrien, Afghanistan, Palestina och Somalia. Omni 230112. Kommentar: HRW månar alltid om Palestina och aldrig för Israel.

Pensionerad Natogeneral ny president i Tjeckien. Den pensionerade Natogeneralen Petr Pavel vinner Tjeckiens presidentval över miljardären och tidigare premiärminister Andrej Babis, rapporterar AFP. Med 80 procent av rösterna räknade hade Pavel fått drygt 56 procent av rösterna mot Babis knappt 44 procent. Premiärminister Petr Fiala, som stöttade Pavel under valrörelsen, har gratulerat honom till segern, rapporterar Reuters. Den västvänlige Pavel väntas kunna föra Tjeckien närmare EU, medan Babis är tydligt EU-skeptiskt. Han efterträder Milos Zeman som tidigare hade nära band med Rysslands president Vladimir Putin men som tagit avstånd efter invasionen av Ukraina. Valdeltagandet på 70 procent var ovanligt högt. Ledningen har ökat efterhand som fler röster räknats. Mellan 2015 och 2018 ledde Pavel Natos högsta militärråd. Även opinionsundersökningar inför valet tydde på att Petr Pavel skulle vinna. Babis var premiärminister mellan 2017 och 2021 och är en av Tjeckiens rikaste personer. Omni 230128.
Väljare: Hoppas att han blir en tillgång för landet. Den tidigare Natogeneralen Petr Pavel som på lördagen utropades som segrare i Tjeckiens presidentval har på förhand beskrivits som västtillvänd och EU-vänlig. I valrörelsen förespråkade han bland annat samkönade äktenskap och att Tjeckien ska införa euron som valuta. Han har också lovat att fortsatt stötta Ukraina i kriget mot Ryssland. En av de som röstade på Pavel var Irena Cihelkova i staden Dobrichovice sydväst om Prag. "Jag hoppas att han är tillmötesgående och vänlig, en tillgång för landet, och att han inte skapar problem utomlands som vissa andra Tjeckiska ledare," säger hon till AFP. Pavel blir den fjärde presidenten sedan Tjeckoslovakiens delning 1993. Han efterträder Milos Zeman, som AFP beskriver som "frispråkig och splittrande". Zeman hade tidigare nära band till Rysslands Vladimir Putin. Pavel vill att Tjeckien ska ta en mer aktiv roll i EU. Omni 230128.
Pavel väntas blicka mot väst: Kan neutralisera Orbán. Som ny president i Tjeckien kommer den tidigare Nato-generalen Petr Pavel att stärka de tjeckiska banden med EU och erbjuda Ukraina ett stabilt stöd i försvaret mot Ryssland. Det är flera experter som AFP pratat med överens om. Just Pavels militära erfarenhet och hans goda kontaktnät inom Nato lyfts av många fram som hans största styrka. "Jag tror att han kommer att bli en nyttig president om vi utgår ifrån att kriget i Ukraina är en av Europas största utmaningar just nu," säger Pavel Havlicek, analytiker på International Affairs i Prag. Till skillnad från företrädaren Milos Zeman är Pavel också en uttalad kritiker av Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som i sin tur driver en EU-kritisk politik. Jiri Pehe, analytiker vid New York University Prague, säger att Pavel sannolikt kommer att förespråka ett bredare regionalt samarbete där fler länder ingår. "På så vis kommer Ungerns inflytande att neutraliseras, säger han. Havlicek: Utrikespolitiken är hans rätta element. Pavel blir landets fjärde president. Pavel besegrade tidigare premiärminister Andrej Babis i valet. Omni 230129.

Ukraina vill gå med i EU "inom två år" - sätter press inför historiskt Kyivmöte. Ukrainas plan är att gå med i EU inom de närmaste två åren, uppger premiärministern Denys Sjmyhal för Politico. Tidsramen är betydligt snävare än den som EU-etablissemanget ser framför sig. Frankrikes president Emmanuel Macron har sagt att det kan ta ”decennier” för Ukraina att gå med i EU. Även EU-ledare som gett stöd åt Ukraina som kandidatland har medgett att det i praktiken kan ta flera år innan ett inträde är aktuellt. Senare i veckan hålls ett EU-möte i Kyiv, det första av sitt slag i en aktiv krigszon. EU-topparna Ursula von der Leyen och Charles Michel ska möta Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och ett av syftena är troligtvis att hålla förväntningarna på en realistisk nivå, skriver Politico. Korruption en central fråga för ukrainskt EU-medlemskap. von der Leyen understryker västs stöd inför mötet. Omni 230130.

Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon avgår. Skottlands försteminister Nicola Sturgeon avgår efter mer än åtta år på posten, rapporterar BBC. Ett officiellt besked väntas komma senare under onsdagen. Sturgeon har den senaste tiden lidit flera politiska bakslag. Bland annat kom nyligen ett beslut från Storbritanniens högsta domstol som stoppade planerna på en ny folkomröstning om skotsk självständighet. 52-åringen är den person som varit skotsk regeringschef under längst tid. Sturgeon tog över efter Alex Salmond 2014. Flera politiska bakslag på kort tid. Omni 230215.

FN varnar om höjda havsnivåer: "Bibliska proportioner". FN:s generalsekreterare António Guterres varnar för att 900 miljoner kan bli hemlösa som en följd av den allt snabbare höjningen av havsnivåerna, skriver Washington Post. "Oavsett scenario kommer länder som Bangladesh, Kina, Indien och Nederländerna vara utsatta," säger Guterres. Han menar vidare att förändringarna i havsnivåer kan leda till konflikter om återstående land och havsområden. Megastäder på alla kontinenter är utsatta, enligt Guterres som tar Köpenhamn, Bangkok, London och New York som exempel. Migrantströmmar från de översvämmade områdena skulle bli av "bibliska proportioner", enligt Guterres. Enligt data från World Meteorological Organization har de globala havsnivåerna stigit snabbare sedan början av förra seklet än vad de gjort under de senaste 3 000 åren. Omni 230215. Kommentar angående bibliska proportioner: Det betyder att uppryckandet av Guds församling närmar sig. Lukas 21:25-28 säger "Tecken ska visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden ska folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån. Människor ska tappa andan av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas. Då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig."
Forskare chockade av snabba avsmältningen: Extremt. Istäcket runt Antarktis krymper i alarmerande fart, uppger expertgruppen NSIDC som mätt ismängderna på jorden sedan 1976. Ismängderna som höll sig på en stabil nivå under mätningarnas första tre decennier, har de senaste sex åren minskat rejält, skriver The Guardian. "Även jag som följt dessa förändringar i årtionden, är förvånad över vad jag ser," säger professor Carlos Moffat till tidningen. Historiskt brukar istäcket nå sitt årsminimum mellan den 18 februari och 3 mars varje år. Att det redan nu är rekordlitet, tolkar forskarna som att det kommer hinna krympa mer innan det åter börjar växa till sig. "Jag har aldrig sett en så extrem, isfri situation här nere tidigare," säger professor Karsten Goh, som jobbar för tyska Alfred Wegener-institutet och som besökt Antarktis sedan 1994. Tros bero på de ovanligt höga lufttemperaturerna till väster och öster om den antarktiska halvön. FN slår larm: Varnar för problem av bibliska proportioner. Glaciär som motsvarar en världshavshöjning på halv meter smälter. Omni 230215.

EU ökar pressen på Ungern - kräver snabba åtgärder. Ungern måste stärka rättsväsendets oberoende "mycket snart" för att ha en chans att få de 15 miljarder euro som EU i nuläget undanhåller från landet. Det säger EU-kommissionären Vera Jourova enligt Reuters. Landet måste stifta lagar som stärker domarnas position och arbetet mot korruption, understryker hon. "Det här är väldigt konkreta saker som den ungerska regeringen har lovat att rätta till eller införa väldigt snart [...] tiden är inte på deras sida." Pengarna är ett stimulanspaket tänkt att få fart på ekonomin efter pandemin, men EU har frusit dem tills dess att Ungern hörsammar kraven. EU undanhåller pengar från Polen av samma skäl. Orbán och EU kom överens om att minska den frysta summan för att möjliggöra stöd till Ukraina (2022). Omni 230218.

FN-chefen vädjar till Afrika att arbeta för fred. FN-chefen António Guterres uppmanade Afrikas länder att gemensamt arbeta för fred, under ett anförande i samband med att Afrikanska unionens årliga toppmöte inleddes på lördagen. Guterres sa att han oroades för den senaste tidens ökade våld i bland annat Kongo-Kinshasa och i den såkallade Sahel-regionen i norr, skriver AFP. "Mekanismerna för fred tappar kraft," sa Guterres. Han uppmanade också unionens medlemmar att arbeta för att Mali, Burkina Faso och Guinea åter ska få civila styren. Länderna är för närvarande avstängda från unionen på grund av att militären tagit makten genom kupper. Chefen för AU-kommissionen sa att länderna måste hitta nya vägar att nå fred. Frågan om frihandel väntas få stort utrymme på mötet. Även torkan och matkrisen i Östafrika ska diskuteras. FN lovar att skjuta till 250 miljoner dollar till "glömda katastrofer", exempelvis torkan i Östafrika. Bakgrund: Afrikanska unionen. Omni 230218. Afrikanska unionen (AU) (franska: Union Africaine, UA) är ett fördragsbundet samarbete mellan 55 afrikanska suveräna stater. Alla afrikanska stater är medlemmar i unionen. Unionens högkvarter ligger i Addis Abeba i Etiopien. Afrikanska unionen upprättades den 9 juli 2002 i Sydafrika genom att samarbetet inom Organisationen för afrikansk enhet (OAU) ersattes och utvidgades. Vid mötet deltog 53 afrikanska stater. Bakgrunden var den avsaknad av handlingskraft som OAU uppvisat under 1990-talet bland annat i samband med folkmordet i Rwanda 1994 och inbördeskriget i Somalia där man inte kunde lita på det internationella samfundets ingripande. Som en väg mot ett ökat ansvarstagande och att hitta "African solutions to African problems" upprättades Afrikanska unionen.

Katastrofen har fått spända relationen med Grekland att tina upp: "Oerhört positivt." Jordbävningskatastrofen i Turkiet har fått landets allt mer spända relation med grannen Grekland att tina upp betydligt, rapporterar Ekot. Grekland var ett av de länder som snabbast var på plats efter katastrofen och sociala medier svämmas nu över av kärleksbudskap mellan länderna. När den grekiske utrikesministern Nikos Dendias reste till Turkiet kort efter jordbävningen omfamnades han på flygplatsen av sin turkiske kollega Mevlüt Cavusoglu. "Stämningen mellan länderna är helt annorlunda och det är naturligtvis oerhört positivt," säger den grekiske statsvetaren Thodoros Tsikas. Han säger att situationen påminner om det som skedde 1999 när de båda länderna hjälpte varandra efter två jordbävningar. Den gången höll islossningen i sig i flera år. Tsikas tror att katastrofen kan omdana hela regionen: Är optimist. Katastrofen riskerar att slå hårt mot Turkiets ekonomi. Svensk räddningsarbetare: Helt annan omfattning än något som jag tidigare sett. Över 46 000 personer är bekräftat döda i Turkiet och Syrien. Omni 230219.
Tidigare: Erdogan anser att Grekland ockuperar turkiska öar (3 sepember). Gränsdispyterna mellan länderna går långt tillbaka (3 sepember). Turkiets Erdogan har brutit kontakten med Greklands premiärminister (23 maj 2022).

Första gången: Undersidan av Domedagsglaciären på bild. För första gången har bilder släppts som visar den så kallade Domedagsglaciären underifrån, rapporterar ABC News. Forskare har fört ner ett undervattensinstrument genom den smältande glaciären, som har blivit en symbol för klimatförändringarna. Syftet är att samla information om hur ismassan kan påverkas i framtiden, skriver Nature. Forskarna har kunnat se att glaciären som helhet smälter långsammare än vad modeller har visat, men att varmare vatten sipprar in där glaciären är svag och gör smältningen där mycket mer omfattande än i övriga delar. I nuläget handlar det om "varken goda eller dåliga nyheter", enligt forskaren Peter Davis. I stället hoppas forskarna kunna täcka igen kunskapsluckor för att förbättra sina modeller. "Glaciären rör sig lika fort som tidigare." Forskarna tror att smältningen drivs av varmvatten underifrån. Kan innebära stora havsnivåhöjningar om ismassor kollapsar. Glaciären är lika stor som Florida. Omni 230220.

58 flyktingar döda i Italien efter att båt kapsejsat. 58 flyktingar omkom när deras båt kapsejsade utanför den italienska regionen Kalabrien på söndagen. De kraftiga vindarna uppges ha drivit båten mot stenar och grund. De döda hittades på en strand och i vattnet i närheten av staden Crotone. Italienska medier uppgav först att över hundra personer saknades. Senare meddelade kustbevakningen att 58 personer hittats döda och att 81 räddats. 20 personer vårads på sjukhus, skriver Reuters. Enligt Reuters kom migranterna från bland annat Iran, Pakistan och Afghanistan. Kustbevakningen: Cirka 120 personer befann sig ombord. Italiens president kräver att EU reagerar. Bland dödsoffren fanns ett några månader gammalt spädbarn. Italienska kustbevakningen har inte kommenterat. Kontroversiell lag om räddning av migranter klubbades i veckan. Omni 230226.
Dödssiffran stiger - över 100 personer befaras ha dött. Dödssiffran stiger till 62 efter att en båt med migranter förlist utanför Italiens kust i går, skriver Reuters. Omkring 200 personer befann sig på båten när den kapsejsade utanför den italienska regionen Kalabrien. Hittills har 80 överlevande hittats och över hundra personer befaras ha dött i olyckan, skriver BBC. Bland de överlevande finns en 43-årig man från Afghanistan och hans 14-årige son, men hans fru och tre av deras andra barn klarade sig inte. Även en 16-årig pojke från Afghanistan överlevde, men han förlorade sin 28-åriga syster. En turkisk man har gripits misstänkt för människosmuggling. Ombord på båten fanns personer från Afghanistan, Pakistan, Somalia, Syrien, Irak och Iran. Ett tvillingpar och en nyfödd bebis dog när båten förliste. Över 20 människor från Pakistan drunknade. Båten tros ha lämnat Turkiet för fyra dagar sedan. Omni 230227.

Skärpt gränskontroll i Grekland efter jordskalven. Grekland skärper kontrollen av sina land- och havsgränser på grund av en väntad flyktingvåg efter jordskalven i Turkiet och Syrien, rapporterar the Guardian. Hundratals extra gränsvakter sattes i helgen in för att patrullera gränsen mot Turkiet i regionen Evros. Migrationsminister Notis Mitarachi understryker behovet av snabb humanitär hjälp till länderna innan en flyktingvåg uppstår. I fredags sa han att det kontroversiella stängslet på gränsen mot Turkiet kommer att byggas ut oavsett om EU finansierar eller inte. "Stängslet kommer förlängas längs med hela floden (Evros) så att vi kan skydda den europeiska kontinenten mot illegala flöden." En flyktingvåg väntas under våren om den humanitära situationen inte förbättras. Grekiska myndigheter: Gränsstängslet ska vara klart i slutet av året. Omni 230226.

Analys: "Mysig" pressträff kan slå tillbaka mot Sunak. Det såg ut att vara god stämning mellan Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen när de höll gemensam pressträff om det nya "Windsoravtalet". Det skriver Sky News korrespondent Rob Powell i en analys. Han noterar en "markant förändrad" ton mellan parterna, och undrar om det inte kan komma att slå tillbaka mot Sunak. En ny "mysigare" relation kan möjligen få Brexitförespråkarna att känna obehag inför att det ska röstas om avtalet i parlamentet, spår Powell. Och även om Sunak presenterade delar av avtalet gällande Nordirland saknas det fortfarande detaljer, skriver han. BBC:s Nick Eardley resonerar likadant, och skriver att det finstilta i avtalet kommer bli avgörande för unionistpartiet DUP och kritiska röster inom Tory. DN:s Erik de la Reguera skriver även han att samtliga delar inte är kända, och att det än så länge är oklart hur Brexitförespråkarna inom Tory ställer sig till överenskommelsen. "Viktigast blir sannolikt hur det största unionistpartiet DUP ställer sig. Omni 230227.

Förnyat mandat för Kallas - vinner valet i Estland. Estlands premiärminister, Kaja Kallas, får förnyat förtroende, skriver AFP när nästan alla röster var räknade vid midnatt. Hennes parti får 31,6 procent av rösterna samtidigt som högerutmanaren EKRE samlar 16 procent. "Det här är så mycket bättre än vad jag trodde," säger Kallas. Resultatet visar vidare att den koalition som styrt landet sedan i juni - Reformpartiet, Fäderneslandet (Isamaa) och Socialdemokraterna (SDE) - förblir intakt. Valdeltagandet var 63,7 procent - det högsta hittills. Varannan valde att förtidsrösta, varav många elektroniskt. Reformpartiet väntades få upp till 30 procent av rösterna - utfallet ser ut att ha blivit bättre. Kallas koalition verkar få 55 av 101 platser i parlamentet. Omni 230306.

Båtmigranter ska vägras asyl - utmanar internationell rätt. Migranter som anländer till Storbritannien med båt över Engelska kanalen ska förvägras rättigheten att söka asyl. Det är innebörden av ett nytt lagförslag som väntas röstas igenom i brittiska parlamentet i dag. Inrikesminister Suella Braverman har medgett att lagen utmanar gränserna för internationell rätt, skriver Sky News. De som anländer med båt ska föras till tredjeland och förbjudas från att någonsin återvända till Storbritannien. Kritiker till den brittiska migrationspolitiken anser att regeringen stängt ned alla legala vägar in i landet för flyktingar. Att stoppa migranter är ett av premiärminister Sunaks fokusområden. Alla som tar sig in i landet olagligt ska utvisas. Omni 230307. Kommentar: Nya politken så småningom även på Medelhavet?

Västvänlig general insvuren som president i Tjeckien. Han är före detta general och hög ledare inom försvarsalliansen Nato. På torsdagen svors 61-årige Petr Pavel in som president i Tjeckien, rapporterar Reuters. Pavel tar därmed över efter den avgående presidenten Milos Zeman, 78, som suttit i två mandatperioder och bland annat kämpat för att landet ska lämna EU. Zeman har varit en kontroversiell president, enligt AP. Han har bland annat pekat ut migranter som islamister, skämtat om att döda journalister och försökt föra landet närmare Ryssland och Kina. Petr Pavel står, enligt rapporteringen, för andra värden och maktskiftet välkomnas av hans supportrar som bland annat mötte upp vid slottet i centrala Prag där ceremonin genomfördes. Tjeckien byter president efter tio år. Ställdes mot en populist i valet, enligt AP. Den tjeckiske presidenten utser bland annat vem som ska styra centralbanken och konstitutionella domare. Omni 230309. Kommentar: Verkar vara ett bra val som tjeckiska folket har gjort.

Skövlingen av Amazonas slog nytt rekord i februari. Två månader efter att Lula da Silva tillträtt som Brasiliens president slår skövlingen av Amazonas rekord. I februari förstördes 322 hektar regnskog, 62 procent mer än i februari i fjol som var den tidigare toppnoteringen. Det visar officiella brasilianska uppgifter byggda på satellitövervakning som släpptes på fredagen, enligt AFP. På Cerradosavannen söder om Amazonas ökade avverkningen i februari till 558 hektar, nästan dubbelt så mycket som samma månad 2022. Da Silva har lovat att stoppa skövlingen som ökade kraftigt under hans företrädare Jair Bolsonaro för att bidra till den globala kampen mot klimatförändringarna. Har fått internationella donatorer att återuppta Amazonasfonden till åtgärder mot skövling. Avverkningssiffrorna brukar vara som lägst under regnsäsongen i början av året. Det avverkade området är lika stort som halva São Paulo. Satellitövervakning över skövlingen i realtid. Omni 230310.
Colombias Amazonas i fara på grund av personalbrist. Skyddade områden i Colombias delar av Amazonas riskerar att drabbas av oåterkalleliga skador till följd av personalbrist, rapporterar Reuters. Enligt nyhetsbyrån krävs ett stort antal parkarbetare för att ta hand om reservaten, men en stram budget har gjort att den nya regeringen ännu inte förnyat några kontrakt med visstidsanställda i år. Inte minst behövs parkvakter som skyddar skogen från kriminella. "Ingen tar hand om skogen nu eftersom vi som jobbar är så få," säger en av de fastanställda parkarbetare som Reuters pratat med. Omkring sex procent av Amazonas ligger i Colombia. Skogen förstörs av boskapsskötsel och illegal gruvdrift. Omni 230310.

Fördubblat tryck på dödlig rutt över Medelhavet. Under årets två första månader gjordes nästan 12 000 olagliga korsningar av Europas yttre gräns i centrala Medelhavet, en av världens dödligaste migrantrutter. Det rapporterar TT. Det är en fördubbling jämfört med motsvarande period i fjol, enligt EU:s gränspolis Frontex. En och samma person kan räknas flera gånger om upprepade försök görs att ta sig in i Europa. "Vi möter människor som har gjort den här resan fyra, fem, sex gånger men blivit tillbakaskickade till Libyen. Sedan försöker de igen eftersom omständigheterna de lever under där är omöjliga," säger Caroline Willemen, vice chef för Läkare utan gränsers räddningsteam i Italien. Ytterligare överskridanden skedde i västra och östra Medelhavet, samt via Västra Balkan-rutten. Förföljelse, övergrepp och extrem fattigdom gör att migranter utsätter sig för risken. Italiens regering skyller ökning på Wagnergruppen. Omni 230314.

Svantesson: Blir svenskt nej till EU-budgeten. Sverige uppmanar EU-parlamentet att rösta nej till att ge EU-kommissionen ansvarsfrihet för budgeten från 2021. Det rapporterar Europaportalen. Bland annat har antalet felaktiga utbetalningar ökat från 2,7 procent fel år 2020 till 3,0 procent året därpå. "Sverige och Sveriges riksdag är eniga om att vi kommer rösta nej eftersom att det har utvecklats i fel riktning det senaste året," säger finansminister Elisabeth Svantesson (M). Även Danmark och Nederländerna väntas säga nej, skriver TT. Övriga länders ja kommer ändå vara tillräckligt för att få ansvarsfriheten beviljad. Sverige röstade regelbundet nej fram till år 2018 - lagt ned rösterna därefter. Arbetet med hur EU-ländernas ekonomiska styrning ska se ut i framtiden är tyngsta frågan under tisdagens finansministermöte i Bryssel. Omni 230314.

Tio miljoner barn i Sahel är i akut behov av hjälp. Tio miljoner barn i Burkina Faso, Mali och Niger är enligt FN i akut behov av humanitär hjälp på grund av upptrappat våld, rapporterar AP. Siffran är dubbelt så hög som 2020. "Alla parter i konflikten måste genast sluta attackera barn och deras skolor, vårdinrättningar och hem," säger Marie-Pierre Poirier som är regional direktör vid Unicef. Hon beskriver år 2022 som ovanligt våldsamt i den afrikanska regionen Sahel. Enligt Unicef sprids våldet från centrala Sahel till de norra delarna av Benin, Elfenbenskusten, Ghana och Togo. Poirier: "Väpnade konflikter drabbar barn allt mer." Omni 230317.

Borrell: Serbien och Kosovo överens om avtal. EU:s utrikeschef Josep Borrell uppger att Serbien och Kosovo har nått en överenskommelse i förhandlingarna om hur relationen mellan länderna ska normaliseras, skriver TT. På Twitter skriver han att parterna har åtagit sig att respektera de elva punkterna i det avtal som förhandlades fram tidigare i år. Serbiens president Aleksandar Vucic uppger emellertid att överenskommelsen inte är helt i hamn. "Vi har kommit överens om vissa punkter, inte på alla punkter," säger Vucic till reportrar, enligt Reuters. Elvapunktsavtalet innebär bland annat att Serbien ska sluta blockera Kosovos försök att gå med i internationella organisationer, såsom FN, samtidigt som Kosovo ger den kosovoserbiska minoriteten ett visst självbestämmande, rapporterar Ekot. Båda länderna hoppas på sikt kunna gå med i EU. Borrell: Kosovo och Serbien har gått med på att implementera avtalet. Helgens samtal har förts i Nordmakedonien. Omni 230319.

Open AI-chefen: Är lite rädd för artificiell intelligens. Open AI:s vd och medgrundare Sam Altman är "lite rädd" för teknologin kring artificiell intelligens och för hur den kan påverka våra jobb, spridande av desinformation och valutgångar. Det erkänner han i en intervju med ABC News. "Vi oroar oss mycket för auktoritära regimer som utvecklar det här," säger Altman till kanalen. Exempelvis har kinesiska Baidu utvecklat en utmanare till Open AI:s Chat GPT, kallad "Ernie bot". Open AI-vd:n: Det mest fantastiska mänskligheten har utvecklat. Altman: Oroar mig för storskalig desinformation. Omni 230320.
Röst klonad med AI lurade myndigheter i Australien. En klonad röst - framtagen med hjälp av artificiell intelligens - har lyckats lura pensions- och skattemyndigheterna i Australien. Det skriver The Guardian, som i samband med en granskning lyckades lura det system för röst-ID som används för inloggning till myndigheterna i Australien. Allt som krävdes för att klona rösten - som tillhör en av tidningens journalister - var fyra minuter med röstinspelningar. Det bör påpekas att det utöver rösten även krävs tillgång till ett referensnummer för att lyckas logga in, men granskningen visar ändå med stor tydlighet att röstavtryck går att fejka relativt enkelt. Myndigheterna säger att deras system är säkert, men vill inte kommentera huruvida man planerar några förändringar efter avslöjandet. Företaget bakom tekniken - Nuance - har inte kommenterat granskningen. Systemet ska kunna upptäcka syntetiska röster i mellan 86 och 99 procent av fallen. Omni 230320.
App ska göra det svårare för AI att kopiera konstnärer. Forskare vid universitetet i Chicago har tagit fram en app kallad Glaze, som ska göra det svårare för så kallad generativ AI att skapa konst som liknar verkliga konstnärers. Appen lägger till ett näst intill osynligt lager som är ett helt annat motiv ovanpå originalkonsten. På så vis skapas en bild som kan läggas upp på nätet och som gör AI-modellerna "förvirrade" om de får uppdraget att ta fram en bild som liknar den aktuella konstnärens verk, och försöker suga upp exempel från internet. Lägger ett näst intill osynligt lager med en helt annan bild ovanpå konsten.Bilderna uppges göra AI-modellerna förvirrade. Omni 230320.
EU-lag ska hålla artificiell intelligens under kontroll. EU är på gång att införa en ny lagstiftning för att kontrollera artificiell intelligens, skriver DN. Lagen innebär att företag som utvecklar eller tillämpar AI måste rapportera till myndigheter som sedan sätter gränser för hur den får användas, och blir den första i sitt slag i världen. "I grunden handlar det om att människan ska ha möjlighet att kontrollera en AI så den inte slingrar sig ur händerna på oss," säger Claes Granmar, docent i EU-rätt vid Stockholms universitet. Lagen tar också sikte mot att möjliggöra att det i efterhand ska gå att analysera varför ett AI-system tagit ett visst beslut. Lagen kan komma att antas under Sveriges ordförandeskap. Omni 230317.

FN-larm inför stormöte: En av fyra saknar rent vatten. 26 procent av världens befolkning saknar tillgång till rent vatten och 46 procent till grundläggande sanitet. Det framgår av en FN-rapport som släpps i samband med att den första stora FN-konferensen om vatten på 45 år inleds. Mycket måste göras för att nå målet att alla ska ha tillgång till vatten och sanitet 2030, skriver AP. I rapporten varnar FN för en nära förestående brist på vatten till följd av överkonsumtion, utsläpp och klimatförändringar. Samtidigt ökar konsumtionen med drygt en procent om året. "Världen färdas blint på en farlig väg", slår rapporten fast. "Om vi inte adresserar det här kommer det definitivt att bli en global kris," säger rapportförfattaren Richard Connor enligt BBC. Konferensen hålls i New York och inleds i dag. Talare från 171 länder deltar. Konferensen anordnas av Nederländerna och Tadzjikistan. Stora summor pengar måste satsas för att nå målet, enligt FN. Omkring tio procent av världens befolkning bor i riskländer för vattenförsörjningen. Omni 230322.
FN-chefen: Mänsklighetens livsnerv är satt under press. ”Mänsklighetens livsnerv” är satt under press till följd av ohållbart användande av vatten samt utsläpp och global uppvärmning. Det säger FN:s generalsekreterare António Guterres i samband med att FN:s första vattenkonferens på 45 år inleds i dag, enligt BBC. Guterres kollega, vice generalsekreterare Usha Rao Monari, är värd för konferensen. Hon säger att världen måste bli bättre på att hushålla med sina resurser. "Det finns tillräckligt med vatten på planeten om vi hanterar det mer effektivt än vi har gjort under de senaste decennierna." Hon efterlyser nya styrmodeller och finansieringsmodeller. Vidare tror hon att teknik och innovation kommer att spela en stor roll för vattensektorn i framtiden. Stora summor pengar måste satsas för att nå målet, enligt FN. Omni 230322.

Neuralink letar partner för tester på människor. Elon Musks bolag Neuralink - som jobbar på att ta fram ett gränssnitt mellan människor och datorer - letar efter en lämplig samarbetspartner att använda sig av för tester av tekniken på människor. Det rapporterar Reuters. Neuralink ska ha vänt sig med en förfrågan till Barrow Neurological Institute, som är ett av USA:s största center för neurokirurgi. Neuralink vill sätta igång tester på människor så snart myndigheterna ger klartecken, hävdar källor till Reuters. Den amerikanska myndigheten Food and Drug Administration (FDA) blockerade nyligen Neuralinks ansökan om att få genomföra tester på människor, med hänsyn till brister i säkerheten. Neuralink har inte kommenterat saken närmare. Har vänt sig till amerikanska Barrow Neurological Institute. Elon Musk har tidigare sagt att man kommer att få klartecken för mänskliga tester under 2023. Omni 230327.
Elon Musks Neuralink får inte testa hjärnimplantat på människor. Amerikansk tillsynsmyndighet ger inte tillstånd på grund av säkerhetsrisker. Läs mer hos ComputerSweden 230303.

Humza Yousaf tar över efter Sturgeon i Skottland. Hälsoministern Humza Yousaf blir ny partiledare för det styrande skotska partiet SNP och kommer därmed ta över efter Nicola Sturgeon som försteminister, rapporterar brittiska medier. "Min första prioritet blir att skydda varje skotte så gott det går från de skador som levnadskostnadskrisen orsakar," säger han enligt Reuters. Yousaf säger också att han är fast besluten om att driva på för skotsk självständighet och att Skottland "vill tillbaka in i EU". Det var varit en rörig period för SNP sedan Sturgeon förra månaden aviserade att hon lämnar posten efter nio år. Den 18 mars avgick även hennes make, partisekreteraren Peter Murrell, efter en skandal då partiets presschef ljugit för en journalist om partiets medlemssiffror. Fick 48,2 procent av rösterna. 37-åringen blir Skottlands förste muslimske ledare. Omni 230327.
Skottland valde en muslimsk ledare istället för den kristna Kate Forbes. I första valomgången med en enda överförbar röst fick Herr Yousaf 24 336 (48 %), Kate Forbes fick 20 559 (40 %) och Ash Regan fick 5 599 (11 %) av rösterna. I det andra steget tog Herr Yousaf 26 032 (52 %) och Forbes tog 23 890 (48 %).
Yousaf: Vi kommer att ge Skottland självständighet. I sitt första tal efter att ha valts till ledare för Skottlands styrande parti SNP, och därmed tillträdande skotsk försteminister, manar Humza Yousaf till enighet i partiet. Det rapporterar Sky News. De senaste fem veckorna har kandidaterna varit motståndare - men SNP är nu en familj och inte längre "lag Humza, lag Ash eller lag Kate", säger han, med syfte på sina konkurrenter till posten. "Vi kommer att bli laget, vi kommer att bli generationen, som ger Skottland självständighet." På tisdag kommer Yousef att röstas fram till försteminister, och ta över efter Nicola Sturgeon, i det skotska parlamentet Holyrood. Vann med liten marginal. Omni 230327.
Humza Yousaf har valts till skotsk försteminister. Det skotska parlamentet har valt Humza Yousaf till ny försteminister, rapporterar AFP. 37-åringen, som valdes till partiledare för det styrande partiet SNP i går, ersätter därmed Nicola Sturgeon. "Jag känner mig som den lyckligaste mannen i världen som står här som SNP:s ledare, ett parti jag gick med i för nästan 20 år sedan och älskar så innerligt," säger han. Yousaf blir den förste muslimen att leda en regering i Västeuropa. Omni 230328.
Humza Yousaf har svurits in som Skottlands ledare. Humza Yousaf svors in som Skottlands nya försteledare under onsdagen, rapporterar AFP. Det var en ceremoni som blandade formell tradition med hans pakistanska arv. Yousaf tar över efter Nicola Sturgeon och säger att han är fast besluten om att driva på för skotsk självständighet och att Skottland "vill tillbaka in i EU". Svors in som Skottlands nya ledare mitt i partibråk. Omni 230329.

Polisen i USA har använt Clearview AI runt en miljon gånger. Clearview AI - den kontroversiella appen för ansiktsigenkänning - har nu använts av den amerikanska polisen närmare en miljon gånger. Det hävdar företagets grundare och vd Hoan Ton-That i en intervju med BBC. Appen hämtar bilder från bland annat sociala plattformar, utan användarnas medgivande, och har av den anledningen fått dryga böter i både Europa och Australien. Många i USA har också varit kritiska till appen, som man menar är integritetskränkande. Siffran på en miljon sökningar kommer enbart från Clearview, och har inte bekräftats av amerikansk polis. Men polisen i Miami har medgivit att man använder mjukvaran för nästan alla sorters kriminalitet, skriver BBC. Clearview AI är bannlysta från att sälja sin mjukvara till de flesta företag i USA, men polisen utgör ett undantag. Siffran har inte bekräftats av amerikansk polis. Databasen lagrar nu runt 30 miljarder bilder. Omni 230329.
Forskare: AI kan leda till den slutliga katastrofen. Utvecklingen av artificiell intelligens går för snabbt och kan komma att utgöra ett hot mot mänskligheten redan inom några år. Det säger Olle Häggström, matematikprofessor vid Chalmers, till DN. Häggström var en av dem som undertecknade ett öppet brev på stiftelsen Future of lifes hemsida i veckan. Där uppmanade man företag och politiker att pausa utvecklingen. Det stora hotet är att mänskligheten skapar en AGI, artificiell generell intelligens. Det är ett begrepp som beskriver brytpunkten när AI överträffar människan i såväl beräkningskapacitet som social manipulation och kreativitet. "Det kan leda till den totala slutliga katastrofen," säger Häggström till tidningen. Häggström: Inte realistiskt med en sex månaders paus. Brevet undertecknades av bland andra Elon Musk och Max Tegmark. Musk är en av grundarna till OpenAI. Omni 230401.

Nu ska månen få ett 4G-nät. Om allt går som det är tänkt så kommer det att finnas 4G-uppkoppling på månen inom kort. Det är Nokia som fått uppdraget att etablera ett mobilnät på månen, som en del av Nasas Artemisprogram. Det rapporterar CNBC. Nätverket planeras att skjutas upp med en Space X-raket någon gång under de kommande månaderna. Arbetet med mobilnätet på månen har pågått sedan 2020, och tanken är bland annat att astronauter enklare ska kunna kommunicera med varandra och att det ska bli smidigare att fjärrstyra fordon. Har varit under utveckling sedan 2020. Det är Nokia som har fått uppdraget att konstruera nätet. Omni 230331.

Över 100 anlagda bränder i Spanien: "Terrorattack." I norra Spanien rasade fler än 100 markbränder på fredagen, uppger myndigheter enligt TT. Enligt Adrián Barbón, regionpresident i Kantabrien, har de flesta bränderna anlagts av pyromaner. "Vi står inför något vi aldrig sett. Det är en riktig terrorattack, det är samordnade aktioner," säger han. Flera hundra personer har evakuerats från sina hem på grund av bränderna. Spanien plågas av en långdragen torka eftersom man fått otillräckligt med regn under de senaste tre åren. Flera vägar har stängts av. Bränder som pågått över en vecka i landets östra delar är under kontroll. Omni 230401.

Professor: AI med onda avsikter döljer sina planer. Artificiell intelligens är ett större hot mot mänskligheten än vad klimatförändringarna är, säger filosofiprofessor Nick Bostrom till Aftonbladet. Samtidigt menar han att AI kan bli "enormt positiv" om den hanteras på ett bra sätt. Han lyfter också ett varningens finger för att det kan vara för sent att hejda den artificiella intelligensen om, eller när, den börjar smida onda planer. "En avancerad AI med onda avsikter skulle ha strategiska motiv att dölja sina planer tills den var övertygad om att vi inte skulle kunna ändra eller stänga ner den," säger han. Bostrom om ett värsta scenario: Maskinerna kommer troligen att kolonisera universum. Omni 230410.
Analyser: AI-boomen bygger på underbetald arbetskraft. Den snabba utvecklingen av AI-assistenter som Chat GPT har flera baksidor, skriver Sasha Luccioni i en analys i Ars Technica. Förutom de stora klimatavtrycken bygger tjänsterna på en exploatering av lågavlönade arbetare i fattiga länder. För att göra AI-systemen "smarta" krävs en hög grad av mänsklig inblandning som kan träna dem att värdera information, så kallad datamärkning. Enligt ett reportage i Time görs detta bland annat i Kenya, där människor timme efter timme måste gå igenom hatiskt och pornografiskt innehåll för att lära Open AI att sortera bort det. För det får de motsvarande 2 dollar i timmen. "För att hålla nere kostnaderna används underbetalda och exploaterade människor för att göra det här arbetet", skriver Luccioni. En liknande analys gör DN Kulturs skribent Alice Berggren. Det obehagligaste med AI är inte att den ska ersätta mänsklig kreativitet utan att den är helt beroende av mänsklig exploatering, skriver hon. Sasha Luccioni: Det viktigaste arbetet förblir osynligt. Alice Berggren: AI ställer ohyggliga krav på den digitala arbetarklassen. Omni 230412.

Fattiga länders skuld ökar - högsta nivån på 25 år. Världens 91 fattigaste länder har skulder till utlandet som står för i snitt 16 procent av deras intäkter 2023, enligt en studie från skuldlobbygruppen Debt Justice, som Financial Times rapporterar om. Nästa år stiger den till 17 procent och är de högsta siffrorna sedan 1998. Många av de 91 länderna amorterar även på inhemska lån, enligt IMF-data, vilket gör att skuldbördan ökar. Heidi Chow, vd för Debt Justice, säger att det är krisnivåer för många regeringar. Skuldnivåerna följer centralbankernas räntehöjningar. Sri Lanka har svårt att betala sina skulder. IMF: Pakistan riskerar teknisk bankrutt. Omni 230411.

Ungern fortsatt högst inflation i EU - över 25 procent. Nya siffror från Ungern visar en inflation på 25,2 procent i årstakt. Det är en nedgång från 25,5 procent månaden före, men fortfarande den högsta inflationssiffran i hela EU. Att inflationen backar i mars beror på en kombination av faktorer: En nedgång i ekonomin, en starkare valuta och lägre energipriser. Ungerns regering har infört pristak på en rad basvaror. Något som kritiserats av centralbanken som hävdar att det i sin tur har förvärrat inflationen. I oktober chockhöjde landets centralbank räntan till 18 procent. Omni 230412.

Granskning: Kung Charles god för över 20 miljarder. Storbritanniens kung Charles III:s förmögenhet uppgår till 1,8 miljarder pund, motsvarande cirka 23 miljarder kronor, enligt en granskning från The Guardian. Den största delen kommer från hertigdömet Lancaster, den brittiska kronans personliga egendom som beräknas vara värd motsvarande 8,3 miljarder kronor. Utöver det har kungen stora tillgångar i form av lyxbilar och en frimärkssamling värd över en miljard kronor, skriver tidningen. "Era siffror är en väldigt kreativ blandning av spekulationer, antaganden och felaktigheter", uppger kungens talesperson i en kommentar. Brittiska monarker behöver inte betala någon arvsskatt. Kung Charles kröning äger rum den 6 maj. Omni 230420.
King Charles' coronation cross will contain relic believed to be from Christ's crucifixion. A "beautiful and symbolic" silver cross containing a piece of the so-called True Cross will lead King Charles III's coronation procession in London next month. The religious relic, believed by some to be a fragment of the cross on which Christ was crucified, was given to the King by Pope Francis to mark his coronation. The monarch commissioned the incorporation of the fragment into the newly created Cross of Wales, which he presented to the Church in Wales as a gift to mark its centenary, the Church announced Wednesday. Read more at CNN 240419.

Tunisiska kustbevakningen har hittat 210 döda kroppar. Den tunisiska kustbevakningen har plockat upp kropparna från 210 döda migranter under de tio senaste dagarna, rapporterar Reuters. Under dagen informerade lokala tjänsteman att man hittat 41 kroppar i vattnet utanför landets kust och att bårhus och sjukhus i staden Sfax nu är överfulla. Antalet migranter har ökat i landet efter att president Kais Saied i februari påstod att illegal invandring var ett demografiskt hot mot Tunisien. Kustbevakningen har plockat upp kropparna ut vattnet. Migranter flyr Tunisien: "De känner sig övergivna." Omni 230428.

Google tränar sin AI på svensk nazistisk webbsida. Googles C4 dataset låter sin artificiella intelligens träna på den svenska nazistiska Nordiska motståndsrörelsens sajt Nordfront, rapporterar SVT. Tv-kanalen har tagit del av analyser som forskningsinstitutet "Allen Institute for AI" gjort tillsammans med Washington Post. Även SVT och SR finns med på listan. Det gör även vänsterextrema nätverket Antifascistisk aktions webbsida, Strålskyddsstiftelsen som sprider konspirationsteorier om 5G och vaken.se som sprider antivaccininnehåll. Enligt Thomas Nygren, professor i didaktik vid Uppsala Universitet, lär just Nordfront - som är en så pass liten sajt - inte ha någon direkt effekt. "Men liknande datatexter från liknande sajter har haft en direkt betydelse. Det har man sett genom att fråga AI:n om till exempel Förintelsen eller om homosexuella," säger han till SVT Nyheter. AI matas med information och ut kommer någonting som utger sig för att vara fakta. Se den hemliga listan på hemsidor som matar AI med information. Omni 230428.

"AI:s gudfader" varnar för mördarrobotar: "Svårt att se hur man ska hindra." Geoffrey Hinton var en av de som skapade teknologin bakom AI-baserade textrobotar som Chat GPT. Han kallas ibland för "AI:s gudfader", men till New York Times säger han att en del av honom ångrar sitt livsverk och att han har slutat på Google för att varna om tekniken. "Det är svårt att se hur man kan hindra aktörer med dåliga intentioner från att använda den till dåliga saker," säger Hinton. Han säger att techjättarnas kapplöpning riskerar att skapa AI-robotar som vi inte kan kontrollera, något som enligt honom redan nu är ett problem. På lång sikt är han rädd att AI kan ta över sin egen kod och utvecklas till autonoma vapen, "mördarrobotar" som han kallar det. Tröstar sig själv med att någon annan hade skapat tekniken om inte han gjort det. Sålde sitt bolag till Google för 44 miljoner dollar. EU-kommissionär tror på AI-lagstiftning inom kort. EU: Tvinga Chat GPT att avslöja sina källor. EU-parlamentariker har krävt en global konferens om AI. Omni 230501.

Juridiska reformer i Ungern öppnar för frysta EU-pengar. Ungerns parlament har röstat igenom ett paket med juridiska reformer som ska öka rättsväsendets oberoende, rapporterar Bloomberg. Reformerna har lagts fram av premiärminister Viktor Orbáns parti för att få EU att betala ut frysta ekonomiska stöd. EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn har tidigare sagt att reformpaketet kan öppna för att Ungern kan få runt häften av 22 miljarder euro som frysts. För att resten av pengarna ska betalas ut har EU krävt åtgärder för att tackla Ungerns korruption, samt att hbtq-rättigheter och den akademiska friheten i landet stärks. Reformen röstades igenom med bred marginal. Domstolarnas självständighet stärks nu på flera sätt. EU undanhåller pengar från Polen av samma skäl. Orbán och EU kom överens om att minska den frysta summan för att möjliggöra stöd till Ukraina (2022). Omni 230503.

Kung Charles III har krönts i Westminster - historisk krona på kungens huvud. Charles III har krönts till kung av Storbritannien. Ärkebiskopen av Canterbury, Justin Welby, har utropat "God save king Charles" till församlingen och erkänt honom som kung. Charles III har fått kungakronan placerad på sitt huvud och tagit emot riksregalierna, däribland två spiror och riksäpplet. Ceremonin, som är den första på 70 år, sker i Westminster Abbey i London där flera internationella kungligheter, kändisar och världsledare är på plats. Under den 1 000 år gamla ceremonin har Charles III också avlagt en ed till staten och kyrkan. Han har blivit smord på huvudet, bröstet och händerna med en olja gjord på oliver från Olivberget i Jerusalem. Denna del av ceremonin skedde utom synhåll bakom en skärm då den anses vara helig. Efter en något kortare kröning är nu även Camilla utropad som drottning. Omni 230506.

Stödet för EU-medlemskap fördubblat bland SD-väljare. Stödet för det svenska EU-medlemskapet har nästan fördubblats bland SD-väljare sedan 2021, visar en ny mätning från SOM-institutet som TT skriver om. Bland svenskarna som helhet är stödet på rekordnivåer. Särskilt ökar den positiva inställningen bland högerväljare. Hösten 2021 var 23 procent av Sverigedemokraternas väljare för ett medlemskap i unionen. Under 2022 ökade det till 43 procent. SD-ledaren Jimmie Åkesson gick nyligen ut och sa att han vill utvärdera medlemskapet och beskrev det som att EU är på väg att blir en "tvångströja" för Sverige. 68 procent av de tillfrågade är i huvudsak för ett svenskt EU-medlemskap. Omni 230509. Kommentar: Det finns i dagens omvärldsläge ingen andledning för Sverige att inte vara med.

Tyska diasporan vittnar om angrepp vid konsulatet. Anhängare av Turkiets president Erdogan har försökt skrämma och trakassera väljare i Tyskland inför det turkiska valet på söndag, skriver AFP. Ercan Yaprak, ledare för CHP:s lokalavdelning i Berlin-stadsdelen Neukölln, säger att Erdogan-anhängare samlats i grupper vid Turkiets konsulat, dit CHP-väljare åkt med buss för att rösta. "De försöker provocera oss." Turkisk-tyska Katresu Ergez, 29, vittnar om trakasserier på väg in till konsulatet. "Om du inte bär sjal eller om du bär moderna kläder, så blir du direkt stämplad som anti-Erdogan och förolämpad." Tisdagen var sista dagen för utlandsröster, skriver Deutsche Welle. Totalt 1,7 miljoner röster har lagts i utlandet, enligt turkiska mediebolaget TRT, en högre siffra än i förra valet. Tyskland har den största turkiska diasporan. I förra valet kom det in 1,4 miljoner utlandsröster. Kutay Yilmaz, student i Tyskland: "Vill se ett maktskifte." Oppositionen hoppas att ekonomin och jordskalvet ska vara nog för att fälla Erdogan. Erdogan riskerar att förlora stöd från de konservativa kvinnor som tog honom till makten. Valrörelsen har gett en glimt av hur ett Turkiet utan Erdogan kan te sig. Omni 230510.
Erdogan visade falsk video - rival kopplades till PKK. På ett kampanjmöte i söndags visade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan en video som kopplar huvudrivalen Kemal Kilicdaroglu till terrorklassade PKK. Filmen var manipulerad, visar Deutsche Welles faktagranskning. Under mötet riktade sig Erdogan mot åhörarna, frågade om de "skulle rösta på de här", och pekade på filmskärmen. Filmsekvensen visar först en kampanjvideo med Kilicdaroglu. Sedan klipps det snabbt till bilder av Murat Karayilan, en av PKK:s grundare, klädd i militäruniform. Det framstod enligt Deutsche Welle som att PKK-profilen ingick i rivalens kampanjfilm, medan det i själva verket var två helt olika filmer som klippts ihop. Omni 230510. Kommentar: Erdogans manipulationer är skurkaktiga. Turkiet behöver verkligen en ny ledare.
Erdogansatirer ställs ut efter Flammans tävling. Den konstnärsdrivna mässan Supermarket ställer ut 17 satirbilder av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan som skickades in till den socialistiska tidningen Flammans Erdogantävling, skriver TT. Bland bilderna finns Ellen Lagersons satirteckning föreställande de två statsministrarna Sanna Marin och Ulf Kristersson som vuxna barn framför Erdogans lyxiga sandlåda. "Får vi va me?" heter bilden, och frågan besvaras med ett tydligt "nä". Mulle Meck-illustratören Jens Ahlbom skildrar Kristersson respektive Erdogans barnuppfostran. "Det var helt anonymt när vi valde ut, men sedan märkte vi att många av bidragen var gjorda av professionella," säger Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis. Omkring 400 bidrag kom in till satirtävlingen, som utlystes efter att den turkiska regeringen reagerat på den docka föreställande Erdogan som hängdes utanför Stockholms stadshus. Även vinnarbidraget från Henry Åström ställs ut - en parafras på Goyas målning av Saturnus som slukar sin son. Omni 230510.

Amnesty: Stor ökning av avrättningar i världen. Antalet avrättningar i världen skjuter i höjden, enligt en rapport från människorättsorganisationen Amnesty International, skriver TT. Minst 883 personer uppges ha avrättats under förra året vilket kan jämföras med 2021 då 579 personer dog i bekräftade avrättningar globalt. I rapporten skriver man att man dock saknar siffror från Kina som man befarar avrättar tusentals personer varje år. Majoriteten av avrättningarna i världen handlar om drogrelaterade brott och narkotikasmuggling. Under förra året återupptog länderna Afghanistan, Myanmar, Palestina, Singapore och Kuwait dödsstraff. Avrättningar har rapporterats från 20 länder. Läs rapporten här. Omni 230516.

Video visar hur flyktingar lämnas åt sitt öde till havs. Flyktingar från Afrika, varav flera barn och ett spädbarn, tvingas ner i en uppblåsbar livbåt och lämnas på havet av den grekiska kustbevakningen. Det visar en video som New York Times har tagit del av. Tidningen har kartlagt resan, som bekräftas av videoanalys och flyktingarnas vittnesmål. För tidningen berättar de att maskerade män dök upp, tog deras saker och tvingade in dem i en skåpbil. De kördes till kustbevakningens fartyg som transporterade dem österut mot turkiska vatten innan de lämnades på flotten. "Vi trodde inte att vi skulle överleva dagen, säger Naima Hassan Aden, som hade sitt sex månader gamla spädbarn med sig." En dryg timme senare plockades de upp av turkisk kustbevakning, troligen efter ett tips från grekiska myndigheterna. Grekiska myndigheter har inte kommenterat uppgifterna. Tidningen har talat med företrädare för EU-kommissionen som uppger att man är bekymrad över uppgifterna. Grekland skryter med att ha stoppat 90 procent av den "illegala invandringen". Omni 230519.

Larmet: "Vattenfall" under Antarktis yta saktar ner. Världens största vattenfall, som återfinns under ytan i Antarktis, saktar ner snabbare än förväntat. Det skriver tre forskare i The Conversation. Strömmen består av flera tusen miljarder ton vatten som rinner ner i världshavens djup och fördelar värme och koldioxid över världen. När havsströmmen nu saktar ner kan det få stora konsekvenser för världens klimat, havsvattennivåer och det marina livet, enligt forskarna. Även syrenivåerna långt ner i haven påverkas av förändringen. Enligt mätningar bedöms strömmen ha saktat ner med 30 procent, vilket är en betydligt snabbare förändring än tidigare prognoser. Forskningen publiceras i Nature Climate Change. Omni 230526.

Ilskan efter skalven kom inte åt Erdogan: "Han jobbar hårt för det här landet." Att Recep Tayyip Erdogan skördade stora framgångar i de jordbävningsdrabbade områdena i sydöst var en av det turkiska valets stora överraskningar, skriver The Guardian. Presidenten vann en bekväm majoritet i sju av de elva drabbade provinserna. Resultatet har stillat förhoppningen bland Erdogans motståndare om att den kritiserade hantering av räddningsinsatsen i februari skulle få de konservativa invånarna i området att byta fot och istället rösta på Kemal Kilicdaroglu. En förklaring till att stödet för Erdogan fortsatt är stort är att väljare skyller regeringens problem på styrande partiet AKP snarare än presidenten. "På lokalnivå måste vi sätta press på AKP att göra mer. Men Erdogan har redan levererat till folket, han har gett oss mycket," säger Mehmet Ustamazman som äger en smyckesbutik i staden Kahramanmaras. 18-årige Can från samma stad motiverar sitt val av Erdogan kort: "Han jobbar hårt för det här landet." På söndag hålls den andra och avgörande valomgången i Turkiet. En del väljare i sydöstra Turkiet oroar sig för att maktskifte skulle leda till påtvingad sekularism. Omni 230526.
Syriernas framtid är hetaste valfrågan: "Är på helspänn." Spelet inför den andra valomgången i Turkiet har till stor del handlat om den tredje kandidaten Sinan Ogans väljare. Ogan fick 5,3 procent i den första valomgången, vilket är nästan exakt den procentandel som skiljer mellan utmanaren Kemal Kilicdaroglu och president Erdogan. Ogan har i princip bara drivit en enda fråga i valrörelsen: att flyktingar ska lämna landet. Något som fått båda kandidaterna att skärpa den redan fientliga tonen mot framför allt syriska flyktingar och utlova drastiska åtgärder. Nära fyra miljoner syrier i Turkiet lever nu under hotet att tvångsdeporteras och känner en stor oro över vad som ska ske efter valet. "Allas nerver är på helspänn nu," säger butiksägaren Mohammed Murad till TV4. Muhammad Siddik Yasar driver en solidaritetsgrupp för flyktingar i Istanbul. Han berättar för Al Jazeera att många syrier hör av sig till honom för att fråga vad de ska sig till. "De är rädda för att rasismen ska öka efter valet. Jag har arbetat med flyktingar i många år men jag har aldrig sett något liknande," säger han. Enligt FN har Turkiet tagit emot 3,7 miljoner flyktingar, fler än något annat land i världen. Omni 230527. Kommentar: Problemen i vår värld kommer att öka, inte minska.
Allah och poesi tar plats på Erdogans kampanjmöten. Turkiets sittande president Recep Tayyip Erdogan har haft Allah, poesi och musik som viktiga ingredienser under sina kampanjmöten inför valets andra omgång som genomförs i dag, rapporterar New York Times. Tidningen noterar att Erdogan, som framhåller att han är en from muslim, ofta upprepar budskapet om att han inte bara vill tillfredställa det turkiska folket, utan även Allah. Han hörs även ofta citera inhemsk poesi, sjunga folkvisor och hylla lokala idrottslag. Strategin har hittills varit framgångsrik. I valets första omgång fick Erdogan 49 procent av rösterna, mot utmanaren Kemal Kilicdaroglus 45 procent. På söndagen hålls valets andra och avgörande omgång. De flesta bedömare anser att Erdogan är favorit. Omni 230528. Kommentar: Allah är inte Gud, men det fattar inte svensk media.
President Erdogan utropar valseger: "Kärleken tar inte slut -hej då Kemal." Turkiets president Recep Tayyip Erdogan utropar sig som segrare i det turkiska valet. "olket har gett oss mandat att styra i fem år till,"säger han i ett tal till sina anhängare. Erdogan inledde talet med att sjunga och säger att han kommer vara med det turkiska folket "till graven". "Redan innan valet sa jag att vår kärlek inte tar slut här," säger han och tillägger: "Hej då Kemal." När 98 procent av rösterna räknats i söndagens andra omgång av presidentvalet får Erdogan preliminärt drygt 52 procent av rösterna, mot knappt 48 för utmanaren Kemal Kilicdaroglu, enligt statliga nyhetsbyrån Anadolu. Valvinsten innebär att Erdogan, som redan suttit 20 år vid makten, får sitta fem år till. Den officiella rösträkningen pågår fortfarande. Erdogan utropar seger. Omni 230528.
Oppositionens dröm gick i kras: "Vi har inget hopp." Mörka moln hängde över Istanbul på valdagen och bland oppositionella valobservatörer lade sig en tung tystnad tidigt på kvällen, rapporterar AFP. Samtidigt som de första officiella siffrorna började peka på en valseger för president Erdogan föll de första regndropparna. I den kurdiskdominerade staden Diyarbakir uttryckte hemmafrun Fahriye Kacmaz pessimism redan innan resultaten började trilla in. "Vi har inga förväntningar. Vi har inget hopp, allt är meningslöst," sa 30-åringen till nyhetsbyrån. Kontrasten är skarp mot stämningen vid presidentpalatset i Ankara. Glad musik strömmade ur högtalare på söndagskvällen. Upprymda AKP-anhängare viftade med turkiska flaggor och bilar tutade. "Folket valde rätt man," säger 17-åriga Nisa Sivaslioglu. Vånda och oro när Erdogan behåller makten. Omni 230528.
Putin gratulerar Erdogan till seger: "Har stärkt rysk-turkisk relation." Efter att Recep Tayyip Erdogan utropat sig till segrare i det turkiska presidentvalet gratulerades han av Rysslands president Vladimir Putin. I ett meddelande till Erdogan hyllade Putin Erdogans "personliga bidrag" för att stärka den rysk-turkiska relationen, skriver Reuters. Flera andra internationella ledare har också skickat sina gratulationer till den turkiske presidenten. "Grattis till president Erdogans obestridliga valseger," skriver Ungerns premiärminister Viktor Orbán på Twitter. Även Qatars emir och Libyens och Palestinas premiärministrar har skickat hälsningar till Erdogan som nu ser ut att få fem år till vid makten. Det officiella valresultatet var vid 21-tiden på söndagskvällen inte fastslaget. Putin: "Tydligt resultat av ditt osjälviska arbete." Omni 230528.
Ulf Kristerson gratulerar Erdogan till valsegern. Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) gratulerar Turkiets president Erdogan till valsegern. "Vår gemensamma säkerhet är en framtida prioritet," skriver han på Twitter. Det har länge spekulerats vad valet kan innebära för Sveriges medlemskap i Nato. Turkiet och Ungern har ännu inte ratificerat den svenska ansökan och Erdogan har sagt att han vill se fler åtgärder mot terrorism innan han släpper in Sverige i försvarsalliansen. Omni 230528.
Erdogan vinner valet - får fem år till vid makten. Turkiets valmyndighet bekräftar nu att president Recep Rayyip Erdogan vinner presidentvalet. Erdogan får 52,14 procent av rösterna medan utmanaren Kemal Kilicdaroglu får 47,86 procent. Beskedet kom när 99,43 procent av rösterna räknats. Eftersom det skiljer två miljoner röster mellan kandidaterna kommer de resterande rösterna inte att påverka resultatet, resonerar valrådets ordförande Ahmet Yener. Valdeltagandet var återigen mycket högt. Enligt den statliga nyhetsbyrån Anadolu röstade över 85 procent i söndagens val, vilket är nästan lika många som i första omgången då 89 procent gick till valurnorna, uppger Al Jazeera. Recep Tayyip Erdogan har suttit vid makten i 20 år. Omni 230528.
Analyser: Erdogan vid vägskäl - Moskva eller väst. Turkiets Recep Tayyip Erdogan kommer att vara landets president i ytterligare fem år. The Guardians Patrick Wintour skriver i sin analys att Erdogan nu står vid ett vägskäl. Antingen för han Natolandet Turkiet närmare väst, eller så stärker han banden till Moskva. Den första indikatorn på vilken väg Erdogan väljer är enligt Wintour det svenska Natomedlemskapet. "Tjänstemän låtsas som att frågan är fristående men i praktiken vet de flesta att den har att göra med USA:s vägran att sälja vapen till Turkiet," skriver han. Dominic Waghorn skriver i en analys för Sky News att västvärlden med största sannolikhet kommer bli besviken på Erdogan. Han skriver att utmanaren Kemal Kilicdaroglu sågs som lösningen på friktionen som skapats mellan Ankara och väst, och att Erdogan betraktas som alltmer oförutsägbar. "Hans västerländska motsvarigheter hade nog varit glada att se slutet på Erdogans era", skriver han. Omni 230529.
Expert: Fortsatt självständig kurs från Europa och USA. President Erdogans valseger i Turkiet innebär att landet kommer att fortsätta på inslagna vägen både vad gäller den ekonomiska politiken och utrikespolitiken. Det säger Erik Meyersson, Turkietexpert och strateg på SEB, till SvD. "Jag tror att man kommer att tuffa på lite som man har gjort och fortsätta söka en självständig kurs från både USA och Europa," säger han. Han tror inte att valresultatet nödvändigtvis innebär att Turkiet inom kort kommer att godkänna Sveriges Natoansökan. Eftersom det ser ut som att strategin med att använda den svenska ansökan som en del av valkampanjen har fungerat tror Meyersson att Erdogan kan vilja göra det igen under nästa års lokalval. Marianna Serveta, analytiker på FOI, säger till Ekot att Erdogan fick valet att handla om andra saker än den ekonomiska krisen. "Erdogan lyckades vända debatten så att identitetspolitiska frågor om religion och terrorism blev viktigare än de ekonomiska problemen," säger hon. Hon tror att landet kommer att bli ännu mer auktoritärt under ett fortsatt Erdoganstyre. Myersson: Det blåstes upp som att oppositionen hade en jättechans. Omni 230529.
Erdogan gratuleras från öst och väst efter valsegern. Flera världsledare har under natten gratulerat president Recep Tayyip Erdogan till segern i det turkiska valet, rapporterar AFP. USA:s president Joe Biden säger att han hoppas kunna arbeta tillsammans med Erdogan för att "möta världens gemensamma utmaningar". Rysslands president Vladimir Putin säger i ett uttalande att Erdogans seger är ett logiskt resultat av Erdogans hängivna arbete och ett bevis på att det turkiska folket står bakom "ambitionen att stärka suveräniteten och att driva en självständig utrikespolitik". EU:s Ursula von der Leyen säger att hon vill arbeta för att stärka banden mellan unionen och Turkiet, vilket hon menar ligger i båda parters intresse. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att han välkomnar segern och att han räknar med att kunna fortsätta att stärka det strategiska samarbetet mellan Ukraina och Turkiet för båda ländernas bästa. Även ledarna för bland annat Frankrike, Tyskland och Storbritannien har gratulerat. Turkiet har tagit en medlande roll när det gäller kriget i Ukraina. Omni 230529.
Liran faller mot botten efter Erdogans valseger. Den turkiska liran faller mot nya bottennivåer efter att Recep Tayyip Erdogan säkrat ytterligare fem år vid makten. Vid 07-tiden är liran ner 0,4 procent mot dollarn och noteras på sin lägsta nivå någonsin. Hasnain Malik, strateg på Tellimer, säger till Bloomberg att ingen utländsk investerare lär glädjas över Erdogans seger. Den turkiske presidenten har länge försökt göra gällande att rätt medicin mot landets skyhöga inflation är lägre räntor. Något ekonomiska bedömare har dömt ut som vansinne. "Med en mycket hög inflation, mycket låga räntor och inga valutareserver kan en smärtsam kris som påverkar alla tillgångar vara på väg," säger Hasnain Malik. Morgan Stanleys analytiker bedömer att liran kan tappa ytterligare 40 procent mot dollarn i år om Erdogan fortsätter på den inslagna vägen. Omni 230529.
Ledare: Erdogan behöver lägga om - för sin egen skull. Turkiets president Erdogan kommer utan tvivel att tolka sin valseger som ett mandat att fortsätta sin stridslystna utrikes- och finanspolitik - men både han och Turkiet skulle må bättre av en mer pragmatisk riktning. Det skriver Bloombergs opinionsredaktörer morgonen efter valet. Redaktionen vill se ett slut på Erdogans inblandning i centralbanken och på onödiga provokationer mot väst: "Att luta sig ännu mer mot Rysslands Vladimir Putin skulle kunna minska den turkiske ledarens globala inflytande." Wall Street Journals ledarredaktion konstaterar att Erdogan spelar väst och öst mot varandra - och skriver att hans seger innebär ytterligare fem svåra år när det kommer till omvärldens relationer med landet. I Newsweek skriver Colombia-docenten Asaad Sam Hanna att det faktum att valet avgjordes i en andra omgång bevisar att Turkiet är en demokrati. Inte med västvärldens mått - men med Mellanösterns. "Hans grannar tenderar att ’vinna’ med 80 eller 90 procent av rösterna. De valen är riggade. Ett som går till en andra omgång är självklart inte det." Resonemanget ifrågasätts till viss del av tidningens åsiktsredaktör Jason Field. Han menar att det inte är uteslutet att en ledare är auktoritär bara för att han är populär. "Det finns lika många smaker av auktoritarianism som det finns auktoritarianer," skriver han. Omni 230529.
Hbtq-attack i Erdogans segertal: "Familjen är helig." Turkiets president Erdogan gick till attack mot hbtq-personer i sitt segertal efter söndagens valvinst, rapporterar The Times. "I vår kultur är familjen helig. Inget kan komma emellan. Vi ska strypa den som vågar försöka röra den," sa han. Hbtq-personer har varit i Erdogans skottglugg under hela valrörelsen och efter segern finns en utbredd oro för att utsattheten för homofobi ska bli större, skriver AFP. Vände sig till sin ultrakonservativa och religiösa väljarbas. Har ofta kallat hbtq-personer "perversa". De senaste åren har Pride-parader begränsats i Turkiet. Vände sig till sin ultrakonservativa och religiösa väljarbas. Omni 230529. Kommentar: Familjen är inte helig längre i västvärlden.
Analyser: Vet aldrig med Erdogan - kan svänga tvärt. President Erdogans valseger är en bekräftelse på att en majoritet står bakom den auktoritära väg han slagit in på - men knappt hälften röstade för något helt annat. Frågan är nu om Erdogan kommer att bryr sig om dem, skriver SvD:s Jesper Sundén i en analys.Han skriver att många av Erdogankritikerna, bland dem en stor andel unga och välutbildade, nu troligen kommer att rösta med fötterna och emigrera. Han påpekar att 2 600 läkare sedan 2015 redan har lämnat landet. "Å andra sidan vet man aldrig säkert med Erdogan. Han har en historia av att kunna ändra riktning," skriver Sundén. Även TV4:s Therese Christiansson konstaterar att Erdogan kommer att behöva styra över en splittrad nation. Hon skriver att det finns en utbredd oro för att de som kritiserat Erdogan kan komma att straffas. Men också hon påpekar att Erdogan kan byta kurs snabbt och radikalt. "Därför kommer det bli oerhört intressant att följa hur han sätter samman sin regering kommande dagar och veckor. Då kan vi kanske avgöra hur han vill eller kan styra landet kommande fem år," skriver Christiansson. Omni 230529.
Erdogan fick klart störst stöd bland utlandsturkar. Erdogan är mer populär bland turkiska medborgare bosatta utomlands än på hemmaplan, visar en sammanställning av Al Jazeera. 1,7 miljoner av 3,4 miljoner röstberättigade utlandsturkar röstade i den andra valomgången. Av dessa la nästan 60 procent sin röst på Erdogan, jämfört med strax över 52 procent i Turkiet. Turkar bosatta i Nordafrika och Mellanöstern röstade i huvudsak på Erdogan. I Europa, Asien och Nordamerika var Kilicdaroglu mest populär - inte minst i engelskspråkiga länder. I USA, Kanada, Storbritannien och Irland fick utmanaren över 80 procent av rösterna. I fyra västeuropeiska länder med stora turkiska minoriteter - Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Belgien - fick dock Erdogan flest röster. Bara i Tyskland bor 1,5 miljoner av de röstberättigade. Även i Norge fick Erdogan störst stöd. I Sverige fick Kilicdaroglu flest röster: runt 53 procent. Omni 230529.
Expert: Väldigt orolig för Turkiets framtid. Ett maktfullkomligt styre, fortsatt ekonomisk kräftgång och låg tillit i samhället. Det spår Jenny White, professor vid Institutionen för Turkietstudier vid Stockholms universitet, efter Erdogans valseger. Till TT säger White att hon är "väldigt orolig" för Turkiets framtid. "Nu har de en president som inte har några gränser, han kan göra vad han vill, han har all makt." En av huvudförklaringarna till att Erdogan valdes om är den låga tilliten i Turkiet, enligt White. Många väntar sig hämnd och indragna ekonomiska fördelar om ett nytt parti skulle ta makten, och därför fortsätter man rösta på styrande AKP, säger hon. Helgens val var fritt men inte rättvist, eftersom många rivaler kastats i fängelse eller på andra sätt förhindrats att ställa upp, enligt White. Omni 230529.
Analyser: Väst hoppades i tysthet att styret var slut. Turkiets nyvalde president Recep Tayyip Erdogan har varken Vladmir Putins kärnvapen, Narendra Modis geopolitiska inflytande, Benjamin Netanyahus långa meritlista eller Viktor Orbáns allierade inom den amerikanska extremhögern. Det konstaterar Washington Posts Ishaan Tharoor i en analys. Men han har däremot lyckats med något som överskuggar vad de andra har åstadkommit: Att sätta en så tydlig prägel på sina nationer. "Få har lyckats avvärja valutmaningar med Erdogans list och grymhet eller lyckats mobilisera en kärnkrets av religiösa och nationalistiska väljare genom ett oavbrutet kulturkrig," skriver Tharoor. Det slutgiltiga beviset kom när världsledare efter världsledare - utan att yppa ett enda ord om demokratins framtid i Turkiet - ringde och gratulerade till segern. The Guardians Patrick Wintour lyfter även han tystnaden från ledare i väst. "[De] förblev tysta under presidentvalet och hoppades i stillhet att Erdogans oberäkneliga styre skulle få ett överraskande slut," skriver han. I stället, anser Wintour, har Erdogan tilldelats ett mandat som fångar västvärlden mellan rädsla och hopp. Patrick Wintour: Väst är fast mellan rädsla och hopp. Politico: Vad gör Erdogan härnäst? Omni 230530.
Erdogan har svurits in för en tredje period. Det turkiska parlamentet har installerat Recep Tayyip Erdogan som president för fem år till på lördagseftermiddagen, rapporterar internationella medier. "Som president svär jag på heder och samvete inför den stora turkiska nationen att med all min makt arbeta för att skydda statens existens och självständighet," sa Erdogan under installationsceremonin enligt TT. Nu följer en ceremoni i presidentpalatset med internationella dignitärer, bland annat Sveriges före detta statsminister och utrikesminister Carl Bildt (M). Senare under lördagen väntas Erdogan utse sin nya regering. Erdogan grundade det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet år 2001. Med 20 år är Erdogan är den turkiske ledare som suttit längst tid vid makten. Vann andra valomgången med 52,2 procent av rösterna. Omni 230603.
Analys: Erdogans politik avslöjas av ministervalet. Att Recep Tayyip Erdogan valt att utnämna Hakan Fidan till ny utrikesminister kan säga något om den turkiske presidentens syn på utrikespolitik, skriver Paul Levin, chef för institutet för Turkietstudier, på Twitter. Valet av Fidan, som kommer från chefsposten för landets underrättelsetjänst, signalerar att Erdogans utrikesfokus handlar om "hemliga överenskommelser" och "förtäckta operationer" snarare än om internationellt samarbete och handel. Zvi Bar'el på israeliska tidningen Haaretz skrev i en analys inför regeringspresentationen om att Mehmet Simsek, som utsetts till finansminister, skulle kunna vara en positiv kraft på posten. I alla fall vid en första anblick. Hans cv är långt och inkluderar bland annat ett toppjobb på en investmentbank. Men Zvi Bar'el ser en risk för att Simsek förvandlas till en av Erdogans marionettdockor. Han lyfter bland annat fram det faktum att det är den turkiska centralbanken som styr landets ränta och regler för lån. Och det är Erdogans nära allierade Sahap Kavcioglu som är centralbankens chef. Zvi Bar'el: Nu när Erdogan är återvald kan han till slut erkänna att Turkiet befinner sig i en kris. Omni 230604.

EU-krav på att stoppa Ungern som ordförande. Ledamöter i EU-parlamentet vill stoppa Ungern från att vara ministerrådets ordförandeland andra halvåret 2024, skriver Politico. Orsaken är utvecklingen i landet om allt från korruption till yttrandefrihet och domstolsväsendets minskade oberoende, skriver TT. I resolutionen hotar ledamöterna med "lämpliga åtgärder" om Ungern inte stoppas. Gwendoline Delbos-Corfield, från det gröna franska partiet EELV, medger att formuleringen är vag. "Den är vag för att jag samarbetar med andra och vill ha så stor majoritet som möjligt," säger hon till Politico. Det är dock osannolikt att ledamöterna skulle lyckas stoppa ordförandeskapet. "Parlamentet har rätt att uttala sig om i princip vad det vill, men frågan om det roterande ordförandeskapet är fastslagen i fördragen," säger en högt uppsatt EU-källa på en briefing i Bryssel. Ungern använder visselblåsarlag för att stigmatisera hbtq-personer. Ungern är föremål för en artikel 7-process och kan i värsta fall mista sin rösträtt i EU-sammanhang. Omni 230527.
"Låt inte Ungern leda EU - annars tar andra efter." Sverige måste agera för att förhindra att Ungen blir EU:s ordförandeland andra halvåret 2024, skriver EU-parlamentarikern Malin Björk (V) på Aftonbladet Debatt. Hon anser att Sverige borde göra gemensam sak med Spanien och Belgien. De kräver att Ungern stoppas från att ta över ordförandeklubban. "Om vi inte stoppar utvecklingen där kommer vi se en spridningseffekt, där allt fler länder riskerar att ta efter Ungern." Björk är kritisk till att fri- och rättigheter inskränks i Ungern, däribland rättsväsendets oberoende, hbtqi-personers rättigheter och den akademiska friheten. Omni 230527. Kommentar: Sverige kan inte göra det på grund av Nato-frågon, men den bryr sig Malin Björk (v) inte alls om.

Mätning visar att britter vill ha närmare band till EU. Över hälften av de brittiska väljarna, 53 procent, anser att Storbritannien borde försöka bygga närmare band till EU. Bara 14 procent vill att banden ska luckras upp ytterligare. Det visar en ny mätning från gruppen Best for Britain med över 10 000 britter, skriver The Guardian. Viljan att närma sig Bryssel syns även tydligt i de områden som var allra mest EU-kritiska vid omröstningen 2016. Tidningen beskriver det som ett dramatiskt skifte. Mätningen visar också att 63 procent anser att brexit har skapat fler problem än det har löst, jämfört med 21 procent som anser att EU-utträdet har löst fler problem. Tidigare ambassadör: I en hotfull värld närmar vi oss våra grannar. Omni 230528. Kommentar: Man saknar inte kon förrän båset är tomt.

FN i ny rapport: Fler länder hotas av matbrist. Haiti, Sudan och Sahel sällar sig till de geografiska områden i världen där det råder så kallad livsmedelsosäkerhet, skriver FN-organen WFP och FAO i en ny rapport enligt AFP. "Brådskande" åtgärder krävs för att situationen i länderna inte ska förvärras, enligt rapporten. Bland annat pekas den pågående konflikten i Sudan samt väderfenomenet El Niño ut för att öka osäkerheten. Sedan tidigare klassas läget i Afghanistan, Nigeria, Somalia, Sydsudan och Jemen som akut. I dessa länder riskerar hela grupper i samhället drabbas av svält eller hamna i "katastrofala förhållanden". Omni 230529.

Våldsamheter i Kosovo - Kfor skyddar byggnader. I norra Kosovo har etniska serber drabbat samman med polis och säkerhetsstyrkor i ett försök att storma myndighetsbyggnader, rapporterar AP. Detta i protest mot flera nytillträdda etniskt albanska borgmästare som valdes i val som bojkottades av den serbiska majoriteten tidigare i år. Våldsamheterna sker sedan spänningarna mellan Kosovo och Serbien under en tid stegvis trappats upp. Bland annat har Serbien försatt sin militär i högsta beredskap och skickat nya styrkor till gränsen. Under måndagen har fredsbevarande soldater från Natos Kfor-styrka mobiliserats för att skydda byggnader i flera städer.
Konflikten Kosovo-Serbien. Kosovo utropade sig självständigt 2008 efter de jugoslaviska krigen på 1990-talet. Serbien har inte accepterat utbrytningen och en fredsbevarande Natostyrka är på plats sedan 1999. Etniska albaner utgör mer än 90 procent av befolkningen i Kosovo som helhet, men i de norra delarna av landet är etniska serber majoritet och motståndet mot självständighetsförklaringen är fortfarande stort där. Lokalvalen i april i år bojkottades av kosovoserber vilket gjorde att albanska borgmästare kunde ta makten i fyra städer i norr – trots ett valdeltagande under 3,5 procent. De kosovoserber som nu protesterar kräver att de nytillsatta borgmästarna avsätts och att polisen drar sig tillbaka. Serbien har förstärkt sin militära närvaro vid gränsen. EU och USA erkänner Kosovos självständighet men har starkt fördömt hur borgmästartillsättningarna kan destabilisera situationen. Omni 230529.
25 Natosoldater skadade i oroligheter i Kosovo. Runt 25 soldater från Natos fredsbevarande styrka Kfor i Kosovo har skadats i våldsamma demonstrationer på måndagen, rapporterar flera medier. "Flera italienska och ungerska Kfor-soldater utsattes för oprovocerade attacker och ådrog sig frakturer och brännskador från explosiva föremål”, skriver Kfor i ett uttalande. Bakom våldet i norra Kosovo ligger etniskt serbiska demonstranter, som kräver att nytillsatta etniskt albanska borgmästare avsätts. Kosovoserberna bojkottade förra månadens lokalval, vilket ledde till att albanerna kunde ta makten trots ett valdeltagande på mindre än 3,5 procent. Omni 230529.
USA kastar ut Kosovo från militärövning i Europa. Kosovo utesluts från Defender 23, en USA-ledd militärövning som pågår i Europa. Det meddelar Jeffrey Hovenier, USA:s ambassadör i Kosovos huvudstad Pristina, enligt AFP. "För Kosovos del är övningen över," säger han till lokala medier. Hovenier hotar även med att USA kan sluta lobba internationellt för att fler länder ska erkänna Kosovos självständighet. Det är USA:s första sanktion mot Kosovo efter att etniskt albanska borgmästare tillsatts i flera kommuner, något som ökat spänningarna med landets serbiska minoritet och lett till våldsamheter. Bland annat har 30 soldater ur den Natoledda fredsstyrkan Kfor skadats i sammandrabbningar, varav flera allvarligt. USA betraktas som Kosovos närmast allierade internationellt. USA kritiserar Kosovos premiärminister för att "helt i onödan" ökat spänningarna. Hovenier var öppet kritisk mot premiärminister Albin Kurti. Omni 230530.

Rockström: "Jordsystemet på väg att destabiliseras." Hela jordsystemet håller på att destabiliseras. Det säger professorn Johan Rockström till DN om en ny rapport som visar på betydande skada för jordens befolkning redan vid en grads uppvärmning. Forskare från bland annat Stockholms universitet har tagit in rättviseaspekter i analysen om vad som är en trygg planet och utifrån det föreslår de nya så kallade jordsystemgränser. Områdena är klimat, luft, sötvatten, biologisk mångfald och balansen av växtnäringsämnena kväve och fosfor. I ett nästa steg ska forskarna ta fram en plan för hur jorden kan "botas". "Vi har degraderat systemen allvarligt, men om vi minskar det ohållbara trycket på systemen är vår bedömning att det går att komma tillbaka på många områden, säger Rockström till tidningen. Johan Rockström: Planeten är i ett allvarligt sjukt tillstånd. Rockström säger att det är viktigt för politiker och allmänhet att förstå att den säkra gränsen redan har passerats. Omni 230602. Kommentar: Berätta det för Putin och Xi Jinping och ett antal fler.

Polens svar på kritiken: "EU:s domstol är korrupt." Den polska regeringen verkar inte vara speciellt villig att gå EU:s krav tillmötes, skriver AFP. EU-domstolen slog på måndagen fast att Polens omstridda omläggning av rättsväsendet 2019 strider mot EU:s regler om rättsligt oberoende. "EU:s högsta domstol är korrupt," kommenterar justitieminister Zbigniew Ziobro beskedet, och hävdar att domslutet "inte skrivits av domare utan av politiker". Polens regerande konservativa och nationalistiska partier har varit i konflikt med Bryssel sedan de kom till makten 2015. EU har flera gånger ifrågasatt det polska rättsystemets oberoende. Polen har tidigare fått böter av EU, vilket kostat landet mer än fem miljarder svenska kronor. EU:s domstol slår fast att den har full behörighet att kontrollera att medlemsländerna uppfyller rättsstatsprincipen. Omni 230605.

Turkmenistan tar itu med "svindlande" metanutsläpp. Turkmenistans president Serdar Berdimuhamedow har lanserat flera initiativ för att minska de kolossala läckorna av metangas i landet, rapporterar The Guardian. Bland annat genom ny lagstiftning och internationella samarbeten. Metanutsläppen från de två största oljefälten i Turkmenistan orsakade större global uppvärmning under 2022 än hela Storbritanniens utsläpp av koldioxid. Experter har kritiserat landet för de "svindlande" och "upprörande" nivåerna och påpekat att problemet borde vara lätt att åtgärda. Metan har större uppvärmande effekt på planeten än koldioxid men har mycket kortare livstid i atmosfären. Att minska metanutsläppen är därmed ett sätt för världen att snabbare bromsa in den globala uppvärmningen. Att hindra läckor från fossilbränsleanläggningar är det snabbaste, enklaste och billigaste sättet att minska metanutsläppen. 150 länder har undertecknat "Global Methane Pledge” för att minska de globala metanutsläppen med 30 procent till 2030 (november 2022). Omni 230612.

Brittiska forskare har tagit fram syntetiska embryon. Forskare har lyckats ta fram syntetiska mänskliga embryon med hjälp av stamceller, rapporterar The Guardian. Arbetet väcker etiska och juridiska frågor och det är fortfarande oklart om de labbtillverkade embryona har potential att mogna bortom det tidigaste utvecklingsstadiet. Enligt Robin Lovell-Badge, chef för enheten för stamcellsbiologi vid Francis Crick Institute i London, är tanken inte att embryona ska användas för att befrukta kvinnor utan snarare för att samla ny kunskap. "Med hjälp av stamceller kan du få oerhört mycket information om hur vår utveckling startar och vad som kan gå fel," säger han. De syntetiska embryot liknar de i de tidigaste stadierna av mänsklig utveckling men har inga organ. Forskaren bakom genmanipulerade bebisar planerar nya experiment (25 mars). Omni 230614. Kommentar: Detta är inte etiskt godtagbart.

Drogbyrån: Aldrig förut har så mycket smugglats hit. Aldrig tidigare har så mycket droger smugglats in i Europa och aldrig tidigare har produktionen på EU-territorium varit så omfattande. Den bedömningen görs av EU:s drogbyrå EMCDDA, rapporterar TT. Under 2021 avslöjades över 430 laboratorier för framställning av narkotika inom EU, en 20-procentig ökning från året innan. Vid sidan om droger som cannabis, kokain och heroin ökar produktionen av syntetiska eller semisyntetiska varianter som uteslutande framställs på kemisk väg eller genom att kemiskt modifiera växter. Byråchefen Alexis Goosdeel säger att "drogerna finns överallt": "Vi har nu organisationer i EU som specialiserar sig på att erbjuda sina kunder startklara labblösningar med all slags utrustning, vilket ger dem möjlighet att börja producera alla typer av substanser," säger han till TT. Goosdeel: Vi ser ett sug efter mer potenta droger. Omni 230616.

Analyser: Ny pakt lär inte få slut på katastrofer. De senaste tio åren har över 25 000 flyktingar och migranter mist livet på Medelhavet när de försökt ta sig till Europa. Veckans katastrof utanför Greklands kust tros ha lett till ytterligare hundratals dödsoffer. Det är tveksamt om EU:s nya migrationspakt leder till att tragedierna blir färre, skriver The Guardians Jon Henley i en analys. Avtalets kritiker hävdar att allt för stor vikt läggs vid repression, och att det inte ges några möjligheter att söka asyl på ett säkert och lagligt sätt. "Orsakerna till att folk söker sig till Europa - krig, naturkatastrofer, klimatkrisen, fattigdom, ojämlikhet och matbrist - kommer inte försvinna i första taget." Sydsvenskans Olle Lönnaeus är inne på samma spår. Det uttalade syftet med pakten, att avskräcka migranter från att försöka ta sig till EU, lär inte fungera när människor är tillräckligt desperata för att sätta sig på osäkra båtar - trots att de vet att över 20 000 drunknat före dem, skriver han. Omni 230617.
300 pakistanier uppges ha dött i båtkatastrofen. Minst 300 pakistanska medborgare omkom när migrantfartyget kapsejsade utanför den grekiska kusten i förra veckan. Det uppger myndigheter i Pakistan rapporterar CNN. Uppgifterna har inte bekräftats av grekiska myndigheter. Muhammad Sadiq Sanjrani, talman för Pakistans senat, skriver i ett kondoleansbrev till anhöriga att landet "ber för att de avlidnas själar ska få evig ro". "Denna förkrossande händelse visar på det akuta behovet av att ta itu med och fördöma den avskyvärda illegala människohandeln," skriver han också. Ett 80-tal personer har hittills bekräftats döda. Flera hundra saknas fortfarande efter katastrofen. Olyckan befaras vara en av de dödligaste som skett på Medelhavet. Enligt olika vittnesmål kan upp emot 750 personer ha befunnit sig på fartyget. Omni 230619.
Pakistan: Minst 350 av våra medborgare var ombord. Minst 350 pakistanier fanns ombord på den båt som kapsejsade utanför Greklands kust förra veckan. Det uppger den pakistanske inrikesministern Rana Sanaullah enligt AFP. Tolv av dem räddades ur vattnet, vilket innebär att över 300 pakistanier omkom i katastrofen. "Vi har nog aldrig haft en så dödlig incident tidigare, inte ens terrorattacker," säger Sanaullah. Efter att båten kapsejsat hittades 82 döda och 104 överlevande. Enligt vittnesmål kan så många som 750 personer ha varit ombord. Pakistan är inne i en ekonomisk kris som drivit många på flykt. Sorg i den pakistanska byn Bandali - över 20 av dess invånare tros ha omkommit. Uppgifter: Besättningen tvingade ner pakistanierna under däck. Omni 230623.

Tyska ekonomer om Brexit: En ekonomisk katastrof. Brexit har varit en "ekonomisk katastrof" för handels- och investeringsrelationer mellan Storbritannien och Tyskland, enligt tyska ekonomer. Sedan Storbritanniens utträde ur EU har handeln mellan länderna minskat betydligt, skriver Reuters. Under förra året exporterades 14,1 procent färre tyska varor över kanalen jämfört med 2016. Samtidigt har mängden direkta tyska investeringar backat med 16,1 procent under samma period. "Storbritanniens utträde har gjort våra nära handelsrelationer svårare," säger Volker Treier, chef på Tyska handelskammaren för industri till nyhetsbyrån. Storbritannien lämnade EU:s inre marknad i början av 2021. Brittiska katastrofsiffran - statsskulden nu större än BNP. Inflationen steg med 0,7 procent i maj - väntat var 0,5 procent. Omni 230622.

Oron för Amazonas: "Nära brytpunkt - kan bli savann." En knapp fjärdedel av Brasiliens totala regnskogsareal har redan försvunnit - om utsläpp och avskogning fortsätter i samma takt som under det senaste decenniet riskerar ytterligare ett område lika stort som Frankrike att försvinna. Det framgår av en studie från World Resources Institute (WRI) och New Climate Economy som nyhetsbyrån AFP tagit del av. Forskarna gör bedömningen att Amazonas snart kan nå en brytpunkt där regnskogen blir en källa för koldioxidutsläpp i stället för att minska halterna av växthusgasen. "Regnskogen kan bli en savann som göder den globala uppvärmningen och stör nederbörden över hela Sydamerika," skriver forskarna Rafael Feltran-Barbieri, Bruno Felin och Alex Simpkins, som konstaterar att flera delar av regnskogen "redan nått den punkten". Omni 230625.
Regnskogsyta motsvarande Schweiz skövlades i fjol. Skövlingen av regnskog ökade i fjol - en yta lika stor som Schweiz avverkades globalt. Det rapporterar BBC. Därmed är målet om att stoppa skövlingen till 2030, som 100 världsledare skrev under på klimatmötet COP26 för två år sedan, långt borta. Brasilien dominerade skövlingen med 1,77 miljoner hektar under 2022, följt av Kongo-Kinshasa med 513 000 hektar och Bolivia med 386 000. Indonesien, fyra på listan, uppvisar dock en positiv trend - önationen har minskat skövlingen mer än något annat land på senare år. Ledare från länder som har 85 procent av världens regnskog skrev under den så kallade Glasgowdeklarationen 2021. Omni 230627.

90 procent av livsmedel från havet är hotade. Mer än 90 procent av den globala marina livsmedelsförsörjningen hotas på grund av klimatförändringar och föroreningar, visar en ny studie enligt Reuters. Studien har undersökt kategorin "blå mat", som innefattar mer än 2 190 arter av fisk, skaldjur, växter och alger, liksom över 540 arter som odlas i sötvatten. Totalt livnär de mer än 3,2 miljarder människor världen över. Det görs inte tillräckligt för att stävja dessa risker, enligt studien, som publicerats i tidskriften Nature Sustainability. "Även om vi gjort framsteg vad gäller klimatförändringar är våra anpassningsstrategier för blå mat [...] fortfarande underutvecklade och kräver akut tillsyn," säger medförfattaren Rebecca Short. Studien: Kina, Japan, Indien och Vietnam mest sårbara. De mest hotade länderna har minst förmåga att anpassa sig. Omni 230627.

EU-kommissionen öppnar för en digital euro. EU-kommissionen öppnar upp för att införa digital valuta i euroområdet, rapporterar TT. Man lägger fram ett förslag på grundläggande lagstiftning för att sen kunna inför en digital euro, som kommer ha samma juridiska status som fysiska kontanter. Själva beslutet om att sen inför en e-valuta ligger hos ECB. Samtidigt lägger kommissionen fram förslag på hur man skulle kunna öka säkerheten för betalningar - både kontant och digitalt. "Vi stärker konsumentskyddet mot betalningsbedrägerier. Mängden människor som luras är alarmerande," säger EU-kommissionärerna Mairead McGuinness, som är en av personerna bakom förslaget. EU vill skydda konsumenter från bedrägerier: "Mängden människor som luras är alarmerande." Omni 230628.

Migrationsdödläge i EU efter polsk-ungerskt "myteri". Polen och Ungern protesterar mot den tunga migrationsuppgörelse som Sverige har förhandlat fram, rapporterar Politico. Under torsdagens EU-toppmöte höjde Ungerns premiärminister Viktor Orbán rösten och kallade unionens hållning för oacceptabel. Han fick stöd av Polens premiärminister Mateusz Morawiecki. De båda hotade att blockera mötets skrivningar om migration i mötets slutdokument. Enligt Sveriges Radio krävde Ungern och Polen att migrationsfrågan ska kräva att alla länder är överens, i stället för kvalificerad majoritet. Det skulle innebära att beslutet om ett nytt asylsystem rivs upp. Politico skriver att händelseutvecklingen är precis vad alla övriga länder hoppats undvika: Ett nytt "myteri" i migrationsfrågan. Asylsystemet har beskrivits som en av de stora framgångarna under det svenska EU-ordförandeskapet. Migrationsfrågan har länge varit en vattendelare inom EU. Idag väntas nya försök att enas när EU-toppmötet fortsätter. Polen vill att EU ger mer migrationsstöd till medlemsländer. Omni 230630.

Nya kaosscener över hela Frankrike - vapenlager och butiker plundras. Unga upprorsmakare drabbade återigen samman med polis och plundrade butiker över hela Frankrike på fredagskvällen, rapporterar AP. Bland annat plundrades en Applebutik i staden Strasbourg, där polisen svarade med att skjuta tårgas. I centrala Marseille har ett vapenlager plundrats, skriver Le Monde. Enligt polisen stals flera jaktvapen, men utan amminution. En man greps senare på kvällen med ett jaktgevär. Kaosscener bröt också ut i intill stadshuset centrala Lyon, där en stor samling människor startade bränder och kastade tegelstenar. I centrala Paris har polisen försökt mota bort folksamlingar som trotsat det rådande demonstrationsförbudet och samlats vid Place de la Concorde, skriver TT. Över 900 personer har gripits under upploppen hittills, vissa så unga som 13 år, enligt inrikesminister Gérald Darmanin. Enligt regeringen har 249 poliser skadats under sammandrabbningarna, skriver BBC. Upploppen startade efter att en 17-årig pojke sköts ihjäl av polis i Parisförorten Nanterre i tisdags. Frankrike har satt in 45 000 poliser. Omni 230701.
Frustrationen över våldet växer: "Det finns inget kvar, allt har förstörts." Oroligheterna i Frankrike fortsätter. Franska Le Monde är på plats i Marseille, en av städerna som drabbats hårdast av våldet. Där har stora grupper av ungdomar strövat runt på gatorna under dagen. Tidningens reporter noterar hur en tonåring plötsligt krossar ett skyltfönster till en butik med en skruvmejsel. "Hur gamla är ni? Gå hem!" ropar ägaren av apoteket som ligger bredvid. Videofilmer som delats i sociala medier visar hur butiksägare spikar upp plankor och fönstergaller för att skydda sina verksamheter mot vandalism och plundring. En tobakshandlare, vars affär plundrades på torsdagen, har börjat stå vakt utanför ingången tillsammans med sina vänner. "Jag tänker inte stänga min affär på grund av dem," säger han och syftar på upploppsmakarna. Invånare i Parisförorten Nanterre, där 17-årige Nahel dödades av polis i tisdags, har olika åsikter om våldet, skriver BBC. En av dem som tycker att det gått för långt är Isabelle. "Det finns inget kvar, allt har förstörts. Jag har inte sovit på hela natten, jag är så trött," säger hon. Omni 230702.

Kriget ökar aptiten på olja - jakt på borrhål åter het. Sökandet efter nya olje- och gasfyndigheter har tagit fart igen efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Ruschen har fått leasingkostnaderna för oljeriggar att öka till den högsta nivån sedan 2014, rapporterar Reuters. I år väntas investeringarna i sektorn bli de högsta sedan 2015, enligt den internationella energimyndigheten IEA. Oljejättar som BP och Shell har backat från tidigare löften om att styra om verksamheten till förnybar energi - något som rentav fick BP att göra sig av med merparten av sin prospekteringspersonal för tre år sedan. Historiskt har utvinning av fossila bränslen givit en marginal på 15-20 procent, att jämföra med upp till 8 procent för förnybar energi, skriver Reuters. Shell borrar utanför Namibia. Omni 230703.

Högerextrema AfD går med i partigrupp i EU-parlamentet. Det tyska högerextrema partiet AfD kommer att gå med i ID-gruppen i Europaparlamentet, rapporterar Deutsche Welle. I gruppen ingår EU-skeptiska partier från ytterhögern, bland annat Dansk Folkeparti och italienska Lega Nord. Individuella AfD-medlemmar har tidigare ingått i gruppen, men genom att officiellt gå med kommer partiet att få mer finansiellt stöd från Bryssel. Skeptiker inom partiet menar att beslutet att ingå i en partigrupp hotar AfD:s självständighet och trovärdighet som EU-skeptiskt parti. Från partiets håll säger man att ID-gruppen är "en mycket bra plattform för att utöka nätverkandet med AfD:s europeiska systerpartier". AfD planerar att gå med senast 15 september. Tyska CDU backar från löfte om att de kan samarbeta med AfD lokalt . Omni 230729.

Inflation av ungerska pass får USA att ändra visumkrav. USA skärper synen på ungerska pass som ett resultat av att landet lättat på reglerna att bli medborgare i Ungern, uppger AP. Enligt nyhetsbyrån har närmare en miljon utlänningar tilldelats ungerska pass de senaste nio åren, många utan att ens ha bott i landet. Utvecklingen är en följd av att Ungern, under ledning av premiärminister Viktor Orbán, försökt förenkla processen för personer med påstådda ungerska rötter att få medborgarskap - vilket lett till att hundratusentals utlänningar, däribland serber och ukrainare blivit ungrare - och i förlängningen också EU-medborgare. Omfattningen gör att USA nu klassar ungerska medborgare som en säkerhetsrisk, vilket kommer göra det svårare för dem att resa in till USA. Förändringarna gör det svårare för ungrare att turista och arbeta i USA. Enligt amerikanska myndigheter har många fått ungerskt pass på falska grunder. Orbán uppges ha tagit steget för att öka väljarbasen och rösterna till sitt parti. Omni 230801.

EU: Varmaste juni som någonsin uppmätts globalt. Juni var den varmaste junimånaden som någonsin uppmätts, uppger EU:s klimatorgan Copernicus enligt AFP. Temperaturen globalt i juni låg 0,5 grader Celsius över snittet för åren 1991-2020. "Det överstiger juni 2019 - det förra rekordet - med stor marginal", skriver Copernicus i ett uttalande. Orsaken till rekordtemperaturen bedöms vara att klimatförändringarna, som påskyndat värmeökningen i haven, i kombination med väderfenomenet El Niño. Var varmare än vanligt i delar av Europa, Nordamerika, Asien och Australien. El Niño + klimatförändringar = det varmaste vädret någonsin. Omni 230706.
Färska prognoser: Juli blir den varmaste uppmätta månaden någonsin. Juli blir "med extrem sannolikhet" den varmaste månaden som någonsin uppmätts, visar prognoser från EU:s och FN:s väderorgan, skriver AFP. En del av förklaringen ligger i att väderfenomenet El Niño är tillbaka, men i grunden handlar det om att utsläppen av växthusgaser, säger klimatforskaren Karsten Haustein enligt SVT Nyheter. Väderfenomenet gör det också sannolikt att 2023 summerat blir ett nytt rekordår, eftersom dess effekter blir som mest märkbara under årets andra halva. WMO: En effekt av klimatförändringarna. Senaste åtta åren de varmaste globalt. Genomsnittliga temperaturen över 17 grader för första gången. Omni 230727.
FN-chefen: "Global kokning" - och det kommer bli värre. En "katastrof för hela planeten". Så kommenterar FN:s generalsekreterare António Guterres det faktum att juli mest sannolikt blir den varmaste månaden som någonsin uppmätts globalt. Han säger att det kommer bli ännu värre, och att det framöver är tal om "global kokning" snarare än global uppvärmning. Nu krävs att världsledarna agerar, uppmanar FN-chefen. "Ingen mer tvekan. Inga fler ursäkter. Ingen väntan på att andra ska gå först," säger han enligt AFP. Guterres: Det vi ser nu är bara början. Omni 230727.
Värmebölja i Sydamerika mitt i vintern: "Extremt". Delar av Sydamerika upplever just nu en kraftig värmebölja mitt i kontinentens vinter, rapporterar The Guardian. I de chilenska Anderna har temperaturer på upp till 39 grader uppmätts. Det har lett till snösmältning under 3 000 meters höjd, vilket bådar illa för boende i dalarna som är beroende av smältvatten på våren och sommaren. Klimatologen Maximiliano Herrera, som kartlägger extremväder i världen, kallar det "en av de mest extrema (väder-)händelser världen någonsin skådat". "Den här händelsen skriver om alla klimatböcker", skriver han på X, tidigare Twitter. Varmaste vinterdagen i norra Chile på 72 år. Omni 230806.
Experter oroas av exceptionella värmeböljan. Experter oroas av den ovanliga sydamerikanska värmeböljan, som sker mitt i kontinentens vinter. Det är inte ovanligt med värmeböljor i området, men den rådande är exceptionell "med tanke på området, varaktigheten, intensiteten och det faktum att det är tidigt i augusti", säger klimatologen Maximiliano Herrera till CNN. Chiles klimatminister Maisa Rojas skriver på X, tidigare Twitter, att vädret är ett resultat av två fenomen: klimatförändringarna och El Niño. Raul Cordero, klimatolog vid Groeningens universitet i Nederländerna, tillägger att den kombinationen innebär "okänd mark". Herrera: "Helt otroligt." Omni 230806.

Värmerekord för Medelhavet på måndagen: 28,7 grader. På måndagen uppmättes den högsta medeltemperaturen någonsin för Medelhavets yta: 28,71 grader. Det uppger forskare vid Spaniens institut för oceanografi för AFP. Det senaste rekordet för högsta medeltemperatur under en dag var från den 23 augusti 2003, då Medelhavets yta var 28,25 grader varm. Mätningarna görs med satelliter från EU:s jordobservationsprogram Copernicus. "Det är bara juli. Vi brukar se årets högsta temperaturer i augusti", skriver den brittiske meteorologen Scott Duncan på Twitter. De höga temperaturerna slår hårt mot det marina livet, och FN:s klimatpanel IPCC har dokumenterat kraftigt minskad biologisk mångfald i Medelhavet sedan 1980-talet. Omni 230725.
Rekordhög yttemperatur i världshaven: 20,96 grader. Den genomsnittliga yttemperaturen i världens hav har slagit ett nytt rekord på 20,96 grader denna vecka, visar data från EU:s jordobeservationsprogram Copernicus enligt BBC. Temperaturen är den högsta som uppmätts sedan 2016, och ligger långt över genomsnittet för årstiden, vilket oroar forskarna. Vanligtvis är de globala havstemperaturerna som högst i mars. "Det faktum att vi ser det här rekordet nu gör mig nervös för hur mycket varmare haven kan bli till nästa mars," säger forskaren Samantha Burgess vid Copernicus. Forskare: Vi utsätter haven för mer stress än vid något annat tillfälle i historien. Temperaturen drivs sannoliks delvis upp av väderfenomenet El Niño. Omni 230804.
Väderfenomenet El Niño kan ta död på korallreven. Forskare oroar sig för att väderfenomenet El Niño kommer att ta död på havens korallrev, rapporterar TT. Oron baseras på att världshavens ytvattentemperaturer varit ovanligt höga ända sedan februari. Väderfenomenet riskerar att höja temperaturerna ytterligare. Marinekologen Fredrik Moberg vid Stockholms universitet säger att läget kan bli allvarligt då El Niño kommer just vid en period av temperaturhöjning. Om genomsnittstemperaturen på jorden höjs med 1,5 grader försvinner 70 till 90 procent av världens korallrev. 99 procent försvinner om temperaturhöjningen når två grader, enligt FN:s klimatpanel IPCC. "Problemet är att den nuvarande klimatförändringen går så snabbt. Problemet är också att El Niño kommer oftare nu jämfört med förr om åren och ligger kvar lite längre än tidigare."
Världens korallrev. Korallreven är världshavens artrikaste områden. Om reven dör bort riskerar den biologiska mångfalden i haven att dö ut då många organismer som livnär sig på reven förlorar sina hem. Korallerna i de varma haven trivs bäst i vattentemperaturer mellan 23 och 30 grader. Tillfälligt kan de klara betydligt högre temperaturer men inte under lång tid. Koralldjuren lever i symbios med vissa typer av alger som dels ger korallerna deras färg och dels, genom fotosyntes, förser korallerna med näringsämnen. Om temperaturen höjs dör algerna och korallerna förlorar sin färg - så kallad blekning. De kan återhämta sig, vilket man har observerat på många håll, men om värmen håller i sig under lång tid svälter korallerna och dör så småningom. Omni 230727.
Vattnet vid USA:s kust fyra grader varmare än normalt. Vattnet utanför den amerikanska östkusten är över fyra grader varmare än normalt. Det säger Andrew Leising vid det vetenskapliga organet NOAA till NBC News. Redan i maj började det varma vattnet att breda ut sig, långt ut till havs. Ändrade vindriktningar har tryckt vattnet mot kusten och snart kan det nå land, enligt Leising. Under de senaste fem månaderna har temperaturerna i jordens hav slagit värmerekord efter värmerekord, sedan mätningarna inleddes 1981. Det kan medföra mer extremväder, mindre isar vid polerna och stigande havsnivåer. Även djur och växter påverkas. NBC skriver att det inte är helt ovanligt med värmeböljor i haven, och Leising förväntar sig att temperaturerna lägger sig till hösten. Det stora frågetecknet är El Niño senare i år, ett väderfenomen som medför varmare havstemperaturer. Haven har inte varit varmare under mätperioden (från 1981). Haven är oerhört viktiga för att absorbera värme på jorden. Vattentemperaturen i Florida är 38 grader. Frågan är dock hur representativa de höga temperaturerna i södra Florida är. Vattnet vid mätplatsen är grunt och grumligt, och bevuxet med sjögräs. Omni 230808. Omni 230729.
Avverkningen av Amazonas minskar med 60 procent. Den positiva trenden fortsätter i Amazonas - avverkningen i juli minskade med 60 procent jämfört med juli i fjol, rapporterar The Guardian. Siffran anses särskilt viktig i och med att juli är den månad då störst arealer brukar brännas för att bereda marken för jordbruk. Skövlingen ökade dramatiskt under Jair Bolsonaros fyra år vid makten. När han lämnade över makten till Lula da Silva den 1 januari 2023 hade många farhågor om att det skulle bli svårt för honom att vända utvecklingen trots en uttalad politisk vilja att nå "noll avskogning". Men sedan han tillträdde har fler landtjuvar bötfällts, illegala gruvor drivits bort från regnskogen och nya områden fått skydd som naturreservat, enligt The Guardian. Ackumulerade siffror över första halvåret 2023 har tidigare visat en nedgång på 30 procent, enligt AP. Lula sa Silva lovar noll avverkning till 2030: "Anteckna det och ställ mig till svars." Även i Colombia minskar avverkningen. Omni 230731.
Klimatgrupp besviken: "Det är bara en lista med löften." Att de åtta Amazonasländerna inte lyckades enas om att helt stoppa den illegala avskogningen till 2030 sätter fingret på en global utmaning: svårigheten för olika länder att enas kring gemensamma klimatmål. Det skriver Reuters efter toppmötet. Marcio Astrini från intresseorganisationen Climate Observatory är kritisk. "Planeten smälter, vi slår temperaturrekord varje dag. I ett scenario som detta är det inte möjligt att åtta Amazonasländer inte kan göra ett uttalande - i stora bokstäver - att avskogningen måste ner till noll." Länderna enades i stället om att ingå en allians för att bekämpa avskogningen. "Det är ett första steg, men det finns inga konkreta beslut, bara en lista med löften," säger Astrini. Länderna var Bolivia, Brasilien, Colombia, Ecuador, Guyana, Peru, Surinam och Venezuela. Mötet var det första av sitt slag på 14 år med alla åtta Amazonasländer. Lula da Silvas internationella rykte bygger till stor del på skyddet av Amazonas. Mötet pågick i två dagar. Första gången på 14 år som de åtta Amazonasländerna träffas. Omni 230809.

"Värsta naturkatastrofen i Sloveniens historia." Torsdagens och fredagens skyfall i Slovenien var den värsta naturkatastrofen i landets historia, säger premiärminister Robert Golob enligt AP. Ovädret orsakade skador för motsvarande nästan 6,5 miljarder kronor. Minst tre personer har bekräftats döda efter att en månads regn föll på ett dygn och orsakade omfattande översvämningar och jordskred. Vägar, broar och hundratals byggnader kollapsade. Armén har kallats in för att hjälpa invånare i nordliga delar av landet, som skurits av från omvärlden av vattenmassorna. Bilder visar hur hela byar lagts under vatten. Tusentals människor har tvingats evakuera sina hem, många med hjälp av helikoptrar och brandmän i båtar. Golob: Väg- och energiinfrastruktur särskilt hårt drabbad. Katastrofen har drabbat två tredjedelar av landet. Två nederländska turister dog i ett bergigt område. Omni 230805.
Tyskland låter klimatfond svälla till 2 500 miljarder. Regeringen Olaf Scholz har godkänt ett tillägg på 30 miljarder euro till Tysklands klimat- och omställningsfond KTF. Nu ligger fonden på 212 miljarder euro, motsvarande knappt 2 500 miljarder kronor, som ska påskynda den gröna omställningen till 2027. Beskedet kommer bara en dag efter att taiwanesiska TSMC meddelat att de ska bygga en ny halvledarfabrik i Dresden, där subventioner väntas stå för 5 av de 11 miljarder euro som fabriken kostar. Fonden är inte en del av den federala budgeten. TSMC ska börja produktionen i slutet av 2027. Omni 230810.
Lula vill satsa 3 700 miljarder på infrastruktur. Brasiliens president Lula da Silva vill satsa 350 miljarder dollar - motsvarande 3 700 miljarder kronor - på ett infrastrukturpaket i syfte att stimulera ekonomin och få fart på den gröna omställningen. Det rapporterar Bloomberg. Vänsterledaren och hans allierade har sålt in reformpaketet som en brasiliansk version av Joe Bidens jättesatsning "Inflation reduction act". Det brasilianska paketet omfattar 220 miljarder dollar i statliga medel och 125 miljarder från den privata sektorn. Reformpaketet kallas Growth acceleration plan, eller PAC. Omni 230811.
Studie av träds årsringar visar på uppvärmningen. Inte på 1 200 år har uppvärmningen av klimatet varit mer omfattande än nu. Det visar en ny studie enligt GP. I studien, som utförts av forskare vid Göteborgs universitet och det federala schweiziska institutet WSL, har forskarna mätt cellväggarna i 188 levande och bevarade tallar i Sverige och Finland. Varje cell i årsringarna registrerar information om klimatet vid tiden den bildades, säger Jesper Björklund, forskare vid WSL. "Genom att analysera hundratals, ibland tusentals celler per ring, kan vi få väldigt bra information om klimatet." Den noggranna rekonstruktionen av temperaturer visar också att den så kallade medeltida värmeperioden inte var så varm som tidigare trott, åtminstone inte i Skandinavien. Forskare: "Ingen har någonsin mätt en så lång tidsserie som vi har gjort." Omni 230812,
Notan för katastroferna: Hundratals miljarder - nu stiger försäkringspremierna. Naturkatastrofer har kostat världens försäkringsbolag 500 miljarder kronor sedan 2011, skriver Financial Times. Som en följd av sommarens skogsbränder i Hawaii, Grekland och Kanada, och översvämningarna i Sverige och Norge, lyfts nu frågan vem som ska stå för notan framöver. BBC skriver att premierna för att teckna hemförsäkringar i USA stigit brant de senaste åren. Särskilt för dem som bor i katastrofutsatta områden. 59-åriga Gretchen Bradford i New Orleans är en av dem som sett priset på sina försäkringspremier skjuta i höjden. Efter orkanen Katrina 2005 har hennes kostnader flerfaldigats. I det senaste beskedet ville hennes försäkringsbolag ha över 100 000 kronor för att täcka riskerna för hennes hem. Något hon inte kunde betala. "Om jag hade betalt för försäkringen hade jag inte haft råd att sätta mat på bordet," säger hon till BBC. I Florida kostar en genomsnittlig hemförsäkring över 80 000 kronor. I vissa områden har försäkringsbolag börjat vägra att ingå avtal med husägare. Omni 230813..
Analyser: Lösningen är att få människor att flytta. Klimatforskare är överens om att de stigande temperaturerna kommer att orsaka mer extremt väder framöver. Men redan nu, när världen står inför ett väntat El Niño-år, drar amerikanska försäkringsbolag i handbromsen. De har helt enkelt inte längre råd att försäkra vissa riskområden, skriver SvD:s Jenny Norberg. I vissa delar av USA går det inte längre att få försäkringsbolag att skydda egendomar alls. De ökade riskerna har fått Norberg att själv fundera över var hon bör bo i framtiden. "När några bolag lite framsynt började beräkna kostnaderna för framtida höjningar av havsnivån blev premierna så akut mycket dyrare att den politiskt tillsatta kommissionären beslutade att det inte fick räknas in i priset," skriver hon. Maxine Joselow på Washington Post slår fast att världen inte bara står inför en klimatkris - utan också en försäkringskris. Och hon öppnar för att människor som bor i utsatta områden i slutändan kan bli tvingade att flytta. "I grund och botten är lösningen att få människor att flytta från det de kallar sina hem", skriver hon. Omni 230813.
Forskare: "Bolsonaro var en brasiliansk El Niño." Jair Bolsonaros första två år som president i Brasilien var lika skadliga för Amazonas regnskogar som väderfenomenet El Niño och rekordtorkan 2016. Det visar en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, skriver The Guardian. Forskarna har studerat de årliga koldioxidutsläppen från regnskogen och kunnat konstatera att de fördubblades under 2019 och 2020, i jämförelse med genomsnittet mellan 2010 och 2018. Enligt studien skedde det till följd av att Amazonas medvetet skövlades och brändes för boskapsskötsel och jordbruk under Bolsonaros första år vid makten. Bolsonaro var en brasiliansk El Niño, säger Luciana Gatti som ledde studien. "Det är en fantastisk och väldigt sorglig historia," säger hon. Amazonas släpper ut mer koldioxid under torra perioder. Studie: Amazonas regnskog släpper nu ut mer koldioxid än den absorberar (2021). Omni 230824.
Dubbla larm från FN och EU: "Klimatkollapsen har börjat." Sommaren på det norra halvklotet var den varmaste sedan mätningarna började, uppger Meteorologiska världsorganisationen WMO i en ny rapport. Juli och augusti var de två varmaste månaderna som någonsin uppmätts, skriver AP. "Klimatkollapsen har börjat," säger FN:s generalsekreterare António Guterres. Samtidigt uppger EU:s klimattjänst Copernicus att 2023 sannolikt kommer att bli det varmaste året i mänsklighetens historia, rapporterar AFP. "De tre senaste månaderna var de varmaste på omkring 120 000 år," säger Copernicus biträdande chef Samantha Burgess. Mänskligt orsakade klimatförändringar och väderfenomentet El Niño bakom rekordtemperaturerna. Extrema värmeböljor, torka och skogsbränder har drabbat Asien, Afrika, Europa och Nordamerika i sommar. Sommaren 0,3 grader varmare än rekordsommaren 2019. Omni 230906.

Indonesiska Jakarta toppar lista över förorenade städer. Den indonesiska regeringen tillåter alla tjänstemän i huvudstaden Jakarta att jobba hemifrån på grund av luftföroreningar, rapporterar BBC. Senaste veckan har Jakarta passerat bland annat saudiska Riyadh och klassats som världens mest förorenade stad. Sedan i våras har Jakarta, med omkring 30 miljoner invånare, varit bland världens tio mest förorenade, och på senare tid har läget förvärrats ytterligare. Enligt myndigheterna är det en följd av torka i kombination med fordonsutsläpp. Utsläppen uppskattas stå för 44 procent av luftföroreningarna men aktivister tror att industrin och kolkraftverk är huvudskälen. Omni 230816.
Rapport: Livslängden minskar med fem år i Sydasien. I Sydasien lever man numera fem år kortare på grund av föroreningar, enligt en ny rapport från Air Quality Life Index, skriver CNN. Regionen är numera "världens epicentrum för föroreningar" och hem för fyra av världens mest förorenade länder - Bangladesh, Indien, Nepal och Pakistan. Länder som tillsammans utgör närmare en fjärdedel av världens befolkning. Orsaken är bland annat att länderna har haft en stor befolkningstillväxt och användningen av fossila bränslen har ökat sedan 2013. I Indien är risken att få sitt liv förkortat extra stor. Bland annat eftersom den stora mängden människor som bor i stadsområden som är mycket förorenade. År 2021 var Indiens partikelföroreningar mer än 10 gånger WHO:s riktlinjer, enligt rapporten. I Bangladesh tredubblades antalet bilar på vägen från 2010 till 2020. Föroreningar förkortar livet mer än användning av tobak. Indien står för 59 procent av ökningen av luftföroreningar i världen. Omni 230830.
Kinas livslängd ökar när föroreningarna minskar. I Kina har medellivslängden ökat med två år, tack vare statens "krig mot föroreningar", enligt en ny rapport från Air Quality Life Index, skriver CNN. För tio år sedan var luftkvaliteten så pass dålig i Peking att den blev globalt ökänd att kinesiska ledare därför inledde ett krig mot landets föroreningar. Något som nu har gett resultat. Mellan 2013 och 2021 sjönk Kinas föroreningsnivåer med 42 procent. Något som gör landet till en framgångssaga i Asien där föroreningarna blir värre, enligt rapporten. Föroreningsnivåerna globalt har sjunkit något från 2013 till 2021 - vilket man i rapporten menar var "helt på grund av Kinas framsteg". Utan Kinas framsteg hade världens genomsnittliga föroreningar istället ökat. Kinas föroreningsnivåer ligger inom landets nationella standarder, men överskrider "avsevärt" Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer.

Tyska extremhögern: "EU är ett misslyckat projekt." Det tyska extremhögerpartiet Alternative für Deutschland (AfD), som snabbt rycker fram i opinionen, kallar EU "ett misslyckat projekt som inte kan reformeras". Det rapporterar AFP. Budskapet är en del av det valmanifest som 600 partimedlemmar i helgen antog inför nästa års val till EU-parlamentet. Partiet vill i stället skapa en "federation av europeiska nationer, en ny samarbetsorganisation för europeiska intressen och ekonomier som bibehåller medlemsstaternas suveränitet". AfD undanhöll sig dock från att uttryckligen förespråka EU:s upplösning eller ett tyskt utträde - något vissa företrädare vill se, men ett djupt impopulärt budskap bland tyskarna i stort. Väljarstödet för partiet har skjutit i höjden de senaste månaderna och de ligger nu runt 20 procent, vilket gör dem till näst största parti. Partiet har länge kampanjat mot euron och EU:s klimat- och migrationspolitik CDU:s partiledare utesluter samarbete med AfD - men lokalpolitiker är av annan åsikt. AfD fortsätter vinna mark i opinionen när missnöjet med regeringen växer. Omni 230806.

Globalt race efter litium när världen ställer om. Litium har redan revolutionerat elektronikvärlden och driver nu omställningen till en koldioxidfri ekonomi genom elbilar och energilagring, skriver Financial Times i ett reportage. Den globala omsättningen kommer, enligt konsultföretaget Benchmark Mineral Intelligence, att öka till 700 miljarder dollar per år 2035. För att möta efterfrågan kräver det investeringar på 730 miljarder dollar för bland annat batterifabriker och gruvor. "Det här kommer att bli en kapplöpning för att se vem som kan utveckla den mest avancerade tekniken i världen," säger Glen Merfeld, teknisk chef för Albemarle, världens största litiumföretag. Omni 230815.

Kidnappningsligor sprider skräck bland sydafrikaner. Antalet kidnappningar i Sydafrika skjuter i höjden. Mellan 2013 och 2021 ökade kidnappningarna från knappt 4 000 till nästan 11 000 och nya siffror indikerar att den dystra trenden fortsätter, skriver Al Jazeera. Kidnapparna kräver ofta stora summor pengar för att släppa sina offer och experter bedömer att det är kriminella syndikat med koppling till andra delar av världen som till största del ligger bakom ökningen. Liknande har gått att se i grannlandet Moçambique och Al Jazeera konstaterar att det inte enbart är rika som utsätts utan även mindre välbärgade medborgare. Mindre lokala kidnappare kan kräva motsvarande över 100 000 kronor. Omni 230816.
Klen rättsapparat främjar knark och våld i Ecuador. Nedskärningar inom rättsapparaten i Ecuador är en stor anledning till det eskalerande våld som sätter skräck i landets invånare, skriver New York Times i ett längre reportage. Ecuador, som ligger inklämt mellan de två stora kokainproducerande länderna Peru och Colombia, har haft problem med knarksmuggling i flera år. Men nu är situationen akut. Landets fängelser är överfulla, korrupta och underfinansierade vilket har gjort dem till en grogrund för kriminella gäng. Intagna har till exempel bildat allianser med utländska knarkkarteller. Ecuadors tidigare president Lenin Moreno prioriterade under sin tid vid makten att minska statsskulden vilket resulterat i att den nationella säkerhetsapparaten fått för lite pengar. Våld och knark har blivit två stora frågor inför valet på söndag. Inte minst efter att presidentkandidaten Fernando Villavicencio sköts till döds tidigare i augusti. Ecuador har blivit en allt viktigare spelare i den internationella knarkhandeln. Omni 230817.
Haitisk gängledare varnar för utländsk inblandning. Tusentals personer har flytt sina hem i Haitis huvudstad Port-au-Prince där gängkriminella härjar närmast obehindrat, rapporterar flera medier. Landet uppges vara i total kris och enligt AFP kontrollerar gängen 80 procent av huvudstaden. Kidnappningar och mord sker nästan dagligen vilket fick premiärminister Ariel Henry att i höstas vädja till utlandet om att forma en "specialstyrka" som kan bekämpa gängen. Jimmy "Barbecue" Cherizier, som leder den våldsamma gängkoalitionen G9, manar dock invånarna att slå tillbaka om en utländsk styrka ger sig in under FN-flagg. "Vi kommer kämpa till vårt sista andetag," säger han enligt Al Jazeera. Kenya säger sig stå redo att leda en "multinationell styrka". Gängen har länge styrt delar av staden men läget har förvärrats efter presidentmordet på Jovenel Moise 2021. Hjälpgrupper stoppar alla insatser. Invånare: Finns ingen fungerande stat. Omni 230818.
FN: Fler än 2 400 har dödats i gängvåld i Haiti i år. Över 2 400 personer har dödats i gängrelaterat våld i Haiti sedan årsskiftet, enligt FN. 350 av dem dödades under lynchningsliknande omständigheter. "Mellan den 1 januari och den 15 augusti i år har minst 2 439 personer dödats och ytterligare 902 skadats," säger Ravina Shamdasani, talesperson för FN:s människorättsorgan OHCHR, till reportrar i Genève. Så sent som i går meddelade hjälporganisationen The International Rescue Committee att man avbryter alla insatser i huvudstaden Port-au-Prince på grund av det utbredda våldet. Enligt uppskattningar har kriminella gäng kontroll över 80 procent av staden. Siffrorna från FN presenterades på fredagen. Regeringen har bett om hjälp från utlandet. Omni 230818.
Korruption och inflation i fokus vid valet i Guatemala. Guatemalas invånare ska på söndagen välja en ny president - och förhoppningen bland väljarna är att landets nästa ledare tar itu med inflationen, kriminaliteten och korruptionen som landet brottas med, rapporterar Reuters. Enligt mätningar är det Bernardo Arevalo som ser ut att stå som vinnare. Han har gått till val med ett anti-korruptionsbudskap och en progressiv politik. Arevalos motståndare är landets tidigare första dam Sandra Torres. Det internationella samfundet kommer att bevaka valet noga. Under valrörelsen har det skett flera försök att få bort Arevalo och hans parti. Den avgående presidenten Alejandro Giammattei har lovat att lämna ifrån sig makten under fredliga och ordnade former. Många invånare uttrycker en oro över att maktöverlämningen kommer att bli stökig. Guatemala hoppas på riktig förändring. Båda kandidaterna är socialdemokrater. Omni 230818.
FN: Situationen i Sudan är snart utom kontroll. Efter fyra månader av krig i Sudan är miljontals människor i akut behov av mat och huvudstaden Khartum slagen i spillror, skriver Reuters. FN varnar nu för att situationen i landet blir allt svårare. "Tiden rinner ut för bönder att plantera grödor som ska ge mat åt dem och deras grannar. Medicinska förråd är knappa. Situationen håller på att bli utom kontroll", skriver man i ett uttalande. Man fördömer samtidigt omvärldens svaga respons, skriver AFP. Mer än fyra miljoner har tvingats fly undan striderna som pågår mellan armén och den paramilitära gruppen RSF (Rapid speed force). FN uppskattar att mer än 4 000 personer dödats i våldsamheterna, varav många civila. Striderna bröt ut den 15 april. Sex miljoner människor uppges vara på gränsen till svält. Unicef: 14 miljoner barn i Sudan i behov av humanitärt stöd. Omni 230815. br> FN: Våldet i Sudan sprider sig - humanitär katastrof. FN varnar för att den pågående konflikten i Sudan riskerar att slita sönder landet och leda till en humanitär katastrof i hela regionen. Det skriver nyhetsbyråer. Striderna mellan armén och den paramilitära gruppen RSF (Rapid support forces) bröt ut i mitten av april. Sedan dess har miljontals människor i landet tvingats på flykt, samtidigt som sjukdomar sprids och människor svälter. "Hundratusentals barn är allvarligt undernärda och löper överhängande risk att dö om de inte behandlas," säger Martin Griffiths, chef för humanitära frågor på FN. Griffiths: Om konflikten fortsätter riskerar hela regionen en humanitär katastrof. Konflikten hotar att "förtära hela landet". Omni 230825.
62 mord på en dag - nu har El Salvador gripit 72 000. Sedan El Salvador utropade "krig mot gängen" och utlyste ett undantagstillstånd för 17 månader sedan har 72 000 påstådda gängmedlemmar gripits, skriver den Reuterskopplade nyhetssajten Context. Senare i år väntas massrättegångar mot personer som påstås ingå i samma kriminella grupperingar. Människorättsgrupper är kritiska och menar att många av de gripna, som ofta är unga män från fattiga områden, sannolikt är oskyldiga. Trots kritiken är de hårda tagen mycket populära. En undersökning i februari visade att 92 procent av landets invånarna är positiva. Fotbollsmatcher kan spelas kvällstid, familjer vågar sig ut i parkerna och handlare kan bredda sina verksamheter till nya kvarter. Dessutom har antalet mord minskat drastiskt. När läget var som värst i mars 2022 rapporterades 62 mord på en och samma dag. Regeringen förnekar brott mot de mänskliga rättigheterna. Kan El Salvadors kamp mot gängen sprida sig i Latinamerika? Omni 230825,
Grönsakshandlaren slipper ge gängen "julbonus" i år. I 20 års tid har grönsakshandlaren Antonio Ventura betalat 100 dollar i månaden till "gangsters" för att bli lämnad i fred. I hans fattiga område i El Salvadors huvudstad San Salvador slogs de två gängen MS-13 och Barrio 18. Vid ett tillfälle behövde Ventura till och med ge en "julbonus" på 100 dollar. "Om jag inte betalade kunde de få mig att försvinna," säger han till Context. Han är långt ifrån ensam. Bussar tvingades betala några dollar varje gång de åkte in i gängkontrollerade områden. Till och med skolbarn fick betala några cent till klasskompisar som jobbade för olika gäng, enligt landets lärarfack. I El Salvadors pågående "krig mot gängen" har över 70 000 misstänkta gängbrottslingar gripits. Många vittnar nu om att lugnet har återvänt. "Vi är fria," säger Victor Ramirez, som tidigare behövde fråga gängen om tillåtelse varje gång en anhörig från ett annat kvarter skulle hälsa på. Kontroversiell offensiv mot gängen - regeringen anklagas för brott mot mänskliga rättigheter. Omni 230825.
Prostitution och bedrägerier i laglösa "Gyllene triangeln". Ett område på 30 kvadratkilometer i gränsområdet mellan Laos, Myanmar och Thailand pekas ut som laglöst land i en ny rapport. Bakom rapporten står den Brysselbaserade tankesmedjan International Crisis Group (ICG), skriver The Telegraph. I området, som kallas "Gyllene triangeln", har polisen näst intill ingen makt medan gängen breder ut sig. Där sker illegal drog- och djurförsäljning och kryptobedrägerier. Kasinon bedriver olaglig verksamhet, barn tvingas in i prostitution och det larmas om människohandel.Området består av svårtillgängliga bergstrakter och är svagt förankrat med respektive land, vilket har bidragit till utvecklingen. Omni 230827.

Europas gaslager är fulla inför vintern - deadline i november. Priset på fossilgas i Europa har stigit tre veckor på raken sedan strejkhotet i Australien satt världsmarknaden i gungning, skriver Bloomberg. Samtidigt kom på fredagen beskedet att de europeiska gaslagren nu är fyllda till 90 procent - en nivå EU haft som mål att nå senast i november. "Det gör oss väl förberedda för vintern," säger kommissionär för energifrågor Kadri Simson. Lagren täcker ungefär en tredjedel av den fossilgas som förbrukas under vintern. Gaspriserna har rasat över 90 procent från toppen förra sommaren. Omni 230818.

Hundratals migranter i nöd räddade på Medelhavet. Räddningsfartyget Ocean Viking har räddat över 700 människor i nöd på Medelhavet på torsdagen och fredagen. På fredagen räddades 438 människor och på torsdagen 272, enligt organisationen SOS Méditerranée. Resan gick från nordafrikanska länder och siktet var inställt på den italienska ön Lampedusa. Nyhetsbyrån AFP konstaterar att Lampedusa är det första målet för många migranter som korsar havet. Enligt FN har över 2 000 människor dött i försöken att korsa Medelhavet i år. Under hela förra året dog 1 417 personer. I juni dog 82 människor när ett fartyg sjönk. Insatserna skedde i samarbete med den italienska kustbevakningen. Omni 230826.

X vill samla in biometrisk data från användarna. X (tidigare Twitter) kommer att börja samla in biometrisk information från användarna, samt uppgifter om deras utbildning och arbetsliv. Det framgår av den nya användarpolicy som Twitter nu har publicerat. X specificerar inte i policyn exakt vad som menas med "biometrisk information", men det brukar oftast handlar om fingeravtryck eller ansiktsbilder. En talesperson för X har bekräftat ändringarna för Bloomberg, men kommer inte med någon närmare information om saken. Den nya policyn kommer att träda i kraft den 29 september. Framgår av den nya policy som träder i kraft den 29 september. Att samla in biometrisk data är kontroversiellt. Omni 230831. Kommentar: Vill Elon Musk införa det kinesiska kontrollsamhället?

130 vittnesmål: Metalljakten leder till grova övergrepp. Jakten på batterimetaller har en mörk baksida, avslöjar en ny rapport från Amnesty International. I Kongo-Kinshasa har människor blivit tvångsförflyttade från sina hem i samband med att företag utökat sin produktion i kobolt- och koppargruvor. Bland annat ska soldater ha satt eld på flera hus nära en av gruvorna, och barn blivit brännskadade. "Vi hade ingenting att leva på och tillbringade nätterna i skogen," säger Kanini Maska, en av de som tvingades fly. Våld och sexuella övergrepp har också förekommit. Rapporten grundar sig bland annat på satellitbilder, filmer och intervjuer med 130 personer. Metaller som koppar och kobolt används i tillverkningen av litiumjonbatterier, som finns i allt från mobiler till elbilar. Amnesty: Stoppa tvångsvräkningarna och tillsätt opartisk utredning. Omni 230910. Kommentar: Så grymt.

Sex av nio av planetens gränser har passerats. Sex av nio av de så kallade planetära gränserna har redan passerats. Det konstaterar forskare bakom en ny kartläggning av de nio gränser som upprätthåller planetens stabilitet, rapporterar flera medier. Jorden mår allt sämre, konstaterar klimatforskaren Johan Rockström i Vetenskapsradion. "Vi har kommit till den punkt där vi riskerar stabiliteten för hela jordsystemet," säger Rockström, en av forskarna bakom studien som publicerats i tidskriften Science Advances. Två exempel på planetära gränser är biologisk mångfald och klimatförändringar. När gränserna passeras minskar jordens motståndskraft, och människan riskerar att förlora exempelvis naturens förmåga att producera mat. 2015 hade fyra gränser passerats. Begreppet introducerades 2009 av ett forskarlag under ledning av Rockström. Rockström: Vi vet inte hur länge det här kan fortsätta utan att det leder till oåterkalleliga skador. Omni 230914.

Klockan tickar för EU: "Klimatplan har blivit ett stödprogram för Kina." EU har inlett en utredning av Kinas generösa subventioner för elbilar, skriver New York Times. "Europa är öppet för konkurrens, inte för en kapplöpning mot botten. Vi måste försvara oss mot orättvisa metoder," sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tidigare i veckan. Tillkännagivandet avslöjar ett allt mer påtagligt faktum: Europa har halkat efter Kina i den gröna fordonsomställningen och äventyrar sin värdefulla bilindustri, skriver Politico. Kinesiska företag står i dag för 60 procent av den globala marknaden för battericellsproduktion. Samtidigt som EU har beslutat att all försäljning av nya bensin- och dieselbilar ska förbjudas från 2035. "Ursula von der Leyen inser först nu att hela planen för att minska koldioxidutsläpp är ett stort stödprogram för Kina," säger en tidigare chef för ett bilföretag, som vill vara anonym. Kinas handelsdepartement är kritiska till EU:s utredning: Vår elbilsindustri bidrar till gröna framsteg för hela världen. EU: Den globala marknader översvämmas nu av billigare kinesiska elbilar. Omni 230916.

Analys: EU vill expandera innan Putin tar mer land. Det är tydligt att beslutsfattarna i Bryssel ser annorlunda på en utvidgning av EU än man gjorde innan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina, skriver Nora Siklodi och Nándor Révész i en analys i The Conversation. Att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen nyligen stod för sitt tydligaste och mest positiva uttalande hittills om en utvidgning måste ses som ett tecken på att man inte längre bara betonar EU:s ekonomiska och juridiska roll, utan även den mer enande uppgiften. "Att inkludera fler medlemsländer är inte längre bara en avlägsen dröm utan ett framträdande och aktuellt mål", skriver Siklodi och Révész. I en analyserande artikel på Politicos EU-sajt skriver Suzanne Lynch och Nicholas Vinocur att EU inte känner att man har råd att vänta på att införliva Ukraina, Moldavien och flera länder på Balkan i unionen. Anledningen är Vladimir Putins invasionskrig. Men att jäkta fram beslut om nya medlemsländer kan få besvärliga konsekvenser, menar Lynch och Vinocur. Bland annat kan det resultera i "infekterade interna bråk mellan nuvarande medlemsländer". Suzanne Lynch och Nicholas Vinocur: Putin vill ha mer land - EU skyndar sig för att komma först. Omni 230917.

FN-chefen: "Världsläget håller på att spåra ur." I sitt öppningstal på FN:s generalförsamling säger organisationens generalsekreterare António Guterres att världsläget "håller på att spåra ur", rapporterar AP. Guterres säger att värden står allt mer delad och att ekonomin närmar sig en "stor spricka". Han kallar även det internationella samfundets svar på klimatkrisen "fruktansvärt dåligt". En stor del av talet gick till att prata om de pågående krigen världen över. Han kritiserar även världens institutioner som enligt honom inte har förändrats i samma takt som omvärlden har. "Vi kan inte på ett effektivt sätt ta itu med problem när institutionerna inte speglar världen som den ser ut. I stället för att lösa problem riskerar vi att bli en del av dem," säger han. Guterres: Vi verkar oförmögna att gå samman. "Bortom Ukraina har kriget allvarliga konsekvenser för oss alla. Nukleära hot sätter oss alla i fara." Omni 230919.

Källor: Storbritannien oroas över AI-biovapen. Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och hans regering oroas över att AI ska kunna användas för att utveckla och tillverka nya biologiska stridsmedel. Det skriver The Guardian, som har talat med källor nära premiärministern. Enligt tidningen skapade en AI förra året 40 000 potentiellt dödliga molekyler på bara sex timmar. Flera av dem liknande VX - det dödligaste nervgift som någonsin uppfunnits. Storbritannien har bjudit in till ett toppmöte om AI-säkerhet i början på november. Ambitionen är att få till en internationell överenskommelse om att bland annat arbeta för att förebygga att just en sådan teknik hamnar i händerna på terrorister. AI-utvecklade biovapen skulle kunna bli svåra att spåra. Mötet ska fokusera på riskerna med "framkants-AI". Mötet ska hållas i symboltyngda Bletchley Park. Omni 230925.

2 500 migranter har dött på Medelhavet hittills i år. Hittills i år har minst 2 500 migranter dött eller försvunnit på Medelhavet, rapporterar AFP. Det är en stor ökning jämfört med 2022, då 1 680 migranter försvann under resan till Europa under hela året, visar siffror från FN:s flyktingorgan UNHCR. Italien, som tagit emot flest människor på flykt, har i ett oväntat drag bromsat in EU:s stora migrationsreform, skriver Politico. Förhoppningen var att en överenskommelse skulle nås på torsdagen, men enligt Italiens utrikesminister Antonio Tajani behövs mer tid för att "granska innehållet i förslaget ur en juridisk synvinkel". Omkring 186 000 migranter och flyktingar har anlänt till södra Europa hittills i år, de allra flesta i Italien. Ungefär 31 000 människor räddades till sjöss. Omni 230928.

Tysk vänsterstjärna lanserar nytt parti: "Känner snart inte igen vårt land." Tyska vänsterpolitikern Sahra Wagenknecht lämnar Die Linke och skapar ett nytt parti, BSW, med de uttalade förhoppningarna att ta missnöjda väljare från både vänster och höger. Målet är att ställa upp i EU-valet nästa år, skriver AFP. "Många vet inte längre vem de ska rösta på - eller så röstar de på högern av ilska och förtvivlan," säger hon enligt Reuters. "Det kan inte fortsätta så här. Annars kommer vi förmodligen inte att känna igen vårt eget land om tio år." Die Linkes partiledare Janine Wissler kritiserar beslutet. "I tid av kris bör vänsterpolitiker fokusera på sitt arbete. Och det är att vara i vänsteropposition och inte att starta ett nytt parti av egenintresse," säger hon till Reuters. Wagenknecht beskrivs som en stjärna inom Die Linke och har varit partiets gruppledare i förbundsdagen. Hon har förespråkat strängare migrationspolitik och har motsatt sig att skicka vapen till Ukraina. Enligt en mätning Reuters hänvisar till så kan BSW, som de beskriver som ett populistparti, samla 20 procent av väljarna. Det är lika mycket som högerextrema Alternative Für Deutschland, AFD. Wagenknecht: "Jag har beskrivits som nära Putin." Die Linke har rötter i kommunismen. Omni 231023.

EU på väg att frigöra frysta miljarder till Ungern. EU-kommissionen förbereder att betala ut 13 miljarder euro till Ungern som varit frysta sedan december förra året, uppger källor med insyn för Financial Times. Stödet har hållits inne på grund av Ungerns brister i rättsstaten. Öppningen sker efter att Ungern i maj antog juridiska reformer efter krav från Bryssel. Processen att frigöra medel kommer samtidigt som EU vill nå ett enigt stöd för att öka budgeten före årsskiftet, skriver nyhetsbyrån Direkt. Det gäller särskilt det fortsatta finansiella stödet till Ukraina. Skulle innebära en seger för premiärminister Viktor Orbán. Stödet ska hjälpa mindre utvecklade länder i unionen att förbättra sin infrastruktur. Omni 231003.

EU varnar för gyllene pass - säljs till personer från Ryssland och Kina. EU kommer att se över visumfriheten för resenärer från fem karibiska önationer sedan det uppdagats att tiotusentals pass sålts till personer från bland annat Iran, Kina och Ryssland, rapporterar The Guardian. Enligt en rapport från EU-kommissionen har totalt 88 000 så kallade gyllene pass sålts. De som skaffar sig ett andra medborgarskap tillåts i vissa fall byta namn och identitet, vilket försvårar gränskontroller och kan innebära att arresteringsorder från Interpol inte går att genomföra, varnar kommissionen. Enligt inrikeskommissionär Ylva Johansson (S) har 150 000 personer använt systemet för visumfrihet för att resa in i EU och sedan begära asyl. "Det är självfallet inte så systemet ska användas." Passen har sålts av Antigua och Barbuda, Grenada, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia samt Dominica. Omni 231019.

Högerpopulister väntas gå framåt i schweiziskt val. Det populistiska högerpartiet SVP ser ut att gå framåt i söndagens parlamentsval i Schweiz, rapporterar The Guardian. SVP är redan landets största parti men väntas, enligt opinionsmätningar, få 28 procent av rösterna, en ökning med 2,5 procentenheter. De gröna partierna väntas samtidigt backa mest. Politico har listat fyra anledningar till varför utomstående överhuvudtaget ska bry sig om valet. Bland annat nämner nyhetssajten SVP:s djupt kritiska inställning till EU och partiets aggressiva och uppseendeväckande kampanjande. SVP har bland annat tryckt upp affischer med bilder på artiklar om olika brott och samtidigt lovat en strängare migrationspolitik. Schweiz leds av ett slags samlingsregering där de stora partierna ingår. Omni 231022. Kommentar: Högerpopulismen går framåt i hela Europa liksom i många andra länder i världen. Den kommer att ställa till med stora problem för Europa framöver.

Antisemitiska hatbrott ökar med 1 353 procent i London. Antalet hatbrott i London har ökat lavinartat i svallvågorna av Hamas attacker mot Israel, uppger den brittiska polisen. "Det är inte acceptabelt och vi kommer att utreda", skriver polisen i ett uttalande. Mellan 1 och 18 oktober registrerades 218 antisemitiska incidenter, jämfört med 15 händelser samma period förra året - en ökning med hela 1 353 procent. Samtidigt gick antalet islamofoba händelser från 42 till 101, en ökning med 140 procent. Bara i en bråkdel av fallen har gripanden gjorts, enligt The Guardian. Både judiska och muslimska församlingar har berättat om en ökad känsla av otrygghet sedan eskaleringen i Mellanöstern. Omni 231022.

Studie: Rasismen ökar i flera europeiska länder. Rasismen mot personer med afrikanskt ursprung är "genomträngande och oupphörlig" i Europa, och ökar allt mer, visar en ny EU-studie enligt The Guardian. 45 procent av de svarande i 13 länder - däribland Tyskland, Österrike, Frankrike, Spanien och Sverige - svarade att de upplevt etnisk diskriminering. Det är en ökning från 39 procent år 2016. I Tyskland och Österrike, där extremhögern är på framfart, är ökningen särskilt stor - runt tre av fyra svarade att de upplevt diskriminering, jämfört med runt hälften år 2016. 6 752 personer tillfrågades i studien. Omni 231025.

Italien sluter avtal - skickar migranter till Albanien. Italien planerar att skicka tusentals migranter till Albanien för att få sina asylansökningar bedömda, rapporterar Bloomberg. Enligt en ny överenskommelse mellan Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Albaniens Edi Rama ska Italien bekosta två nya center för migranter som ska behandla och fatta beslut om asylärenden. Enligt Meloni har EU-kommissionen informerats om planerna och inte haft några invändningar. Samtidigt uppger EU-källor för The Guardian att unionen knappt fått någon förvarning om avtalet. "Vi har bett om mer detaljerad information," säger källan. Meloni: Tror att det kan bli en ny modell för samarbete i migrationsfrågor. Omni 231107.

Ny klimatrapport: Mot 2,7 grader varmare. Världen är på väg mot 2,7 graders uppvärmning med nuvarande klimatpolitik. Den bedömningen gör forskarnätverket Climate Action Tracker, mitt under klimatmötet i Dubai COP28. Och läget har inte förbättrats de senaste två åren. "Det är dags att ställa om till nödläge," säger en av forskarna. Varje år utvärderar forskarna inom Climate Action Tracker, CAT, ländernas klimatpolitik globalt. Årets rapport visar att den förda politiken inte är i fas med löftena för att klara Parisavtalets mål på max 1,5 grads temperaturökning. "Klimatet har blivit helt vilt under året med rekordtemperaturer, stormar och torka. Men när det gäller klimatpolitik händer det tyvärr inte mycket. Globalt är vi kvar på samma temperaturökning som för två år sedan och det är katastrofalt," säger Niklas Höhne, klimatforskare på New Climate Institute. Om länderna de närmaste åren gör vad de lovat i FN kan uppvärmningen begränsas till 2,5 grader vid seklets slut. Det är 0,1 grader mer än bedömningen för två år sedan vilket framförallt beror på att Indonesien ökat utsläppen från kolkraft. Med den i dag förda politiken landar uppvärmningen dock på 2,7 grader över förindustriell nivå. svt 231205.

Länderna som släpper ut mest - och minst koldioxid. På klimatmötet i Dubai kommer EU förespråka att alla fossila bränslen ska fasas ut eller trappas ner. Men vilka länder släpper ut mest koldioxid i världen? Om man tittar på totalen släpper Kina som land ut mest med över 11 000 miljoner ton. Men om vi tittar på utsläpp per person så går Kina från plats 1 till plats 29 i listan. I den här artikeln kan du själva utforska länders koldioxidutsläpp. svt 231209.

Mänskligheten växte med 75 miljoner under 2023. Jordens befolkning växte med 75 miljoner människor under 2023, och är nu uppe i 8,019 miljarder människor. Det rapporterar nyhetsbyråer med hänvisning till beräkningar från USA:s myndighet för befolkningsstatistik. Varje sekund under 2024 väntas 4,3 bebisar födas och 2 personer dö, enligt samma myndighet. I november förra året passerade jordens befolkning 8 miljarder människor. Globalt var befolkningsökningen under 1 procent. USA:s befolkning växte med drygt en halv procent. Enligt FN:s beräkningar passerar vi 9 miljarder strax efter 2030. Omni 231229.

AI-sajt kan skapa bilder av falska id-kort. En sajt kallad "Onlyfake" har väckt en del uppmärksamhet, då den med hjälp av artificiell intelligens kan skapa fejkade bilder av ID-kort. Det rapporterar Petapixel. 404 Media har testat sajten, och konstaterar att det snabbt gick att ta fram en bild av ett fejkat körkort. 404 Media testade även att använda en bild av ett fejkat brittiskt pass som verifiering på kryptovalutasajten OKX, vilket fungerade. Det är förstås inte långsökt att tro att bilderna på de fejkade ID-korten kan användas för att kringgå verifieringssystem även på flera andra sajter. Gick att lura verifieringen på en kryptovalutsajt med ett fejkat brittiskt pass. Uppges kunna generera 20 000 dokument om dagen. Omni 240206.

Världen väntas släppa ut rekordmycket koldioxid i år. De globala utsläppen av koldioxid väntas bli rekordstora under 2023, enligt den årliga rapporten Global Carbon Budget som presenteras under FN:s klimatmöte i Dubai. I år väntas världen släppa ut 36,8 miljarder ton koldioxid från fossila bränslen - en ökning med 1,1 procent jämfört med förra året, som även det var ett rekordår enligt forskarna. "Det verkar nu oundvikligt att vi kommer missa 1,5 graders-målet från Parisavtalet," säger forskaren Pierre Friedlingstein, som lett arbetet med rapporten, till Reuters. Årets ökning noteras framför allt i Kina och Indien, samt från den globala flygtrafiken. Forskare från 90 institutioner har jobbar med rapporten. Inkluderar man till exempel avskogning, som minskat något, är ökningen 0,5 procent. Utsläppen minskade under coronapandemin. Inom EU ser utsläppen från kol, olja, gas och cementproduktion ut att minska med 7,4 procent. Världen kan vara 1,5 grader varmare redan om sju år. Omni 231205.

Pfizer stämmer Ungern - vägrar betala för vaccin. Pfizer och Biontech har stämt Ungerns regering eftersom landet inte har betalat för tre miljoner doser av covidvaccin, till ett värde av ungefär 60 miljoner euro. Det visar ett domstolsdokument som Politico har tagit del av. Rättsfallet pågår i Belgien. I november 2022 meddelade Ungern att man inte avsåg att varken ta emot eller betala för doser man tidigare beställt. Ett liknande fall pågår i Polen. Landet tog inte emot sina vaccindoser i april 2022 och man hävdade då ”force majeure”, eftersom landets finanser var hårt ansträngda till följd av det stora flyktingmottagandet från Ukraina. Även Ungern har hänvisat till kriget i Ukraina i sin förklaring. Handlar om ännu större belopp i Polen. Bråket mellan Pfizer och Polen har pågått länge (22 november). Omni 231206.

USA rekryterade spioner i Spanien - två utvisas. Två anställda på den amerikanska ambassaden i Madrid utvisas ur Spanien efter en spionskandal, skriver El País. Amerikanerna ska ha betalat två agenter vid Spaniens underrättelsetjänst för tillgång till hemligstämplad information. Försvarsminister Margarita Robles har nyligen kallat upp den amerikanska ambassadören och krävt en förklaring. Situationen beskrivs som ovanlig mellan de två allierade länderna. Ska röra sig om en stor summa pengar som betalat ut. De två CNI-agenterna ska ha gripits nyligen. Omni 231207.

Donald Tusk vald till Polens premiärminister. Polens parlament har beslutat att Donald Tusk kommer att utses till landets nye premiärminister, rapporterar polska medier. 248 parlamentsledamöter var för att utse Tusk till premiärminister medan 201 var emot. Tusk kommer inte formellt tillträda på posten förrän senare i veckan, men resultatet av omröstningen innebär att han har stöd av parlamentet. Tidigare på måndagen förlorade Nationalkonservativa Lag och ordning en likadan omröstning, vilket innebär att partiets åtta år vid makten är över. Till skillnad från landets tidigare premiärminister Mateusz Morawiecki beskrivs Tusk som liberal och EU-vänlig. Omni 231211. Kommentar: Positivt för Europa.
Tusk insvuren - sista steget i maktskiftet genomfört. Polens nye premiärminister Donald Tusk har nu svurits in, rapporterar flera nyhetsbyråer. Det innebär det sista steget i maktskiftet, efter åtta år under nationalkonservativa Lag och rättvisa. Den tidigare EU-toppen Tusk har lovat att återställa Polens position inom unionen och att prioritera att stötta det krigshärjade grannlandet Ukraina. Kommer sannolikt utkämpas dagliga kamper mellan regeringen och Lag och rättvisa. Väntas resa till Bryssel för EU-möte senare i veckan. Möttes av jublande anhängare utanför parlamentet. Omni 231213.

Chanukka-ljus släcktes med brandsläckare av ledamot. Den polske högerextreme parlamentsledamoten Grzegorz Braun släckte på tisdagen ett chanukka-ljus i Polens parlament med en brandsläckare, rapporterar polska medier. Ljusstaken, eller menoran, hade ställts i parlamentets lobby för att uppmärksamma den judiska högtiden. Den pro-ryske parlamentarikern rättfärdigade sitt agerande genom att sprida en konspirationsteori om att det finns en plan att göra Polen till en judisk stat. Polens nye premiärminister Donald Tusk kallar händelsen en "skam" och säger att något liknande aldrig får hända igen. TVN24 filmade händelsen. Förhandlingarna i parlamentet har avbrutits. Omni 231212.
Utredning mot polsk ledamot efter ljuskuppen. Polska åklagare har inlett en utredning av den högerextreme ledamoten Grzegorz Braun efter att han släckt en menora, en judisk chanukka-ljusstake, med en brandsläckare i parlamentets lobby. Det rapporterar AFP. Handlingen fördömdes från alla politiska håll, och den nye premiärministern Donald Tusk kallade den "oacceptabel". Talmannen Szymon Holownia anklagade Braun för proryskt agerande och tillade: "Den aggressiva, dumma, bestialiska handling som ägde rum här [...] ligger i linje med Polens fienders förväntningar." Parlamentet har också meddelat att president Andrzej Duda ska delta i en ceremoni på torsdagen där en menora ska tändas. Åklagarkontoret uppger att man "samlar bevis". Braun kallade menorans symbolik "satanistisk". Har blivit tillfälligt avstängd från parlamentet. Skedde under Donald Tusks installationsceremoni. Omni 231213.

Historiskt COP28-avtal har godkänts - första gången fossila bränslen nämns. COP28-avtalet har godkänts, skriver AFP. Det sker sedan ett nytt utkast presenterats tidigt på morgonen svensk tid. Avtalet innehåller en formulering som uppmanar världens länder att ställa om från fossila bränslen. Det är första gången som fossila bränslen nämns på det sättet i en sluttext från ett av FN:s klimattoppmöten. COP28-ordföranden Sultan al-Jaber beskriver avtalet som historiskt, men poängterar enligt Reuters att det måste tillämpas för att vara bra. "Vi måste ta nödvändiga steg för att göra avtalet till handling." Kritiker hade efterfrågat att överrenskommelsen också skulle innehålla ordvalet "utfasning". Delegater ställde sig och applåderade när avtalet antogs. Mötet gick på övertid - skulle ha avslutats i tisdags. De närmare 200 medlemsländerna har nått konsensus. Omni 231213.
Viktigaste punkterna ur klimatavtalet.Överenskommelsen som klubbades av Sultan al-Jaber, chef för COP28, klassas som historisk. Men vad är det egentligen som länderna har enats om? Här är några av de viktigaste punkterna i klimatavtalet:
1. Länderna ska ställa om från fossila bränslen i energisystemen. Omställningen ska ske på ett “rättvist och ordnat sätt”. Det är första gången som fossila bränslen nämns i ett avtal från FN:s klimatkonferens, tidigare har enbart kol tagits upp.
2. Länderna ska arbeta för att trippla den förnybara energikapaciteten till år 2030 och dubblera den årliga takten på energieffektiviseringen.
3. Länderna ska också öka takten i arbetet med att utveckla tekniska lösningar för avskiljning och lagring av koldioxid för att hantera utsläpp som är svåra att minska.
4. Påskynda avveckling av kolkraft.
5. Avsevärt minska utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid, i synnerhet metanutsläpp, till år 2030.
6. Påskynda arbetet med tekniker som inte ger utsläpp eller bara har låga utsläpp, exempelvis förnybar energi, kärnkraft och vätgas med låga utsläpp.
7. Fasa ut ineffektiva subventioner av fossila bränslen som inte riktar in sig på energifattigdom eller rättvis omställning, så snart som möjligt.
I en tidigare version av avtalet fanns en formulering om att helt ”fasa ut” fossila bränslen, men det gick inte igenom på grund av motstånd från bland annat oljeländer som Saudiarabien. Den slutliga formuleringen blev i stället att "ställa om". Omni 231213.

Zelenskyj: "Seger för Ukraina och för hela Europa." EU inleder medlemsförhandlingar med Ukraina och Moldavien, säger EU-rådets ordförande Charles Michel enligt AFP. Beskedet kom under ett toppmöte i Bryssel med unionens stats- och regeringschefer. Michel beskriver det som "en tydlig signal om hopp för dess folk och för vår kontinent". "Det här är en seger för Ukraina och för hela Europa. En seger som motiverar, inspirerar och stärker," skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X och fortsätter: "Jag gratulerar alla ukrainare denna dag." Överenskommelsen träffades trots att Ungern upprepade gånger hotat att lägga in sitt veto. Beskedet kom på torsdagskvällen. Omni 231214. Kommentar: Viktor Orbán ansåg väl att han mjölkat färdigt för den här gången, men han kommer naturligtvis att fortsätta sätta käppar i hjulen.
EU inleder medlemssamtal med Ukraina - Orbán lämnade rummet: "Vettlöst." Ungerns premiärminister Viktor Orbán hotade in i det sista med att lägga in sitt veto mot att EU skulle inleda medlemsförhandlingar med Ukraina. Det slutade med att han helt sonika gick ut ur rummet, varpå de övriga medlemsstaterna fattade ett enhälligt beslut, rapporterar Ekot. Efteråt riktade han skarp kritik mot beslutet i ett videotal på Facebook, där han kallar beslutet "helt vettlöst, irrationellt och felaktigt", enligt Reuters. "26 andra länder insisterade på att detta beslut skulle fattas. Därför beslutade Ungern att om de andra bestämmer sig för det får de gå sin egen väg." Beskedet kom som en överraskning. Ungern vägrade delta i beslutet. EU inleder medlemssamtal med Ukraina: "Historiskt." Inleder även samtal med Moldavien. Omni 231214.
Analyser: Ungern löste upp EU:s svåra knut. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz ska ha varit den som kom överens med Ungerns Viktor Orbán om att denne kunde lämna rummet för att slippa fatta något beslut alls om EU:s medlemsförhandlingar med Ukraina, skriver TV4 Nyheternas Ritva Rönnberg. "Det här sättet att fatta ett enhälligt beslut utan varken ja eller nej från Ungern löste den svåra knuten för hela EU. Fler detaljer kommer säkert att spridas kring hur och varför beslutet kunde fattas med Orbán utanför rummet." Härnäst talas det om att Balkanstater som står utanför EU kan bli medlemmar, och det innebär ett svårt dilemma för unionen, skriver Aftonbladets Wolfgang Hansson. Han syftar särskilt på Serbien och dess president Aleksandar Vucic, som han kallar Putinlakej. "EU vill inte plocka in stater som inte uppfyller kraven men vill samtidigt inte heller stöta bort Serbien eller de övriga som nu vill in. Om EU ratar dem är risken att de i stället fördjupar sina samarbeten med Ryssland och Kina." Ritva Rönnberg: Ungern löste den svåra knuten för hela EU. Wolfgang Hansson: Hur klokt är det att släppa in ännu en Putin-lakej i EU? Omni 231214. Kommentar: Det räcker med två Putin-lakejer (Ungern och Slovakien), en tredje, Serbien, vore än mer förödande för samarbetet.

Greklands ekonomi gick bäst - Sverige i bottenskiktet. Grekland överraskar som ekonomisk ledare globalt för andra året i rad, enligt en rankning från The Economist. "Ett anmärkningsvärt resultat för en ekonomi som tills nyligen var ett ord för missförvaltning," skriver magasinet. Sämre går det för norra Europa som placerar sig i botten av tabellen. Längst ner är Finland på plats 35. Sverige innehar position 31. Listan rangordnar utifrån parametrarna inflation, inflationsbredd, BNP, jobb och aktiemarknad. Tvåa är Sydkorea. följt av USA. Omni 231218.

Hårda kritiken: "Pakten en enorm katastrof." EU:s nya migrationspakt hyllas i dag som "historisk" av förespråkarna. Dess motståndare uttrycker sig lika dramatiskt. "Pakten är en enorm katastrof. Bara den utan skam i kroppen kan vara stolt över en uppgörelse som innebär att barn på flykt spärras in. Det är ovärdigt EU och det är ovärdigt Sverige," säger Miljöpartiets EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke i ett pressmeddelande. Förslaget innebär bland annat att EU ska kunna upprätta "asylcenter" vid unionens yttre gräns. Olivia Sundberg Diez på Amnesty International säger att överenskommelsen är en "enorm besvikelse". "Dess huvudsakliga effekt kommer att vara att öka lidandet vid gränser och göra det svårare att hitta säkerhet," säger hon till Politico. Även Oxfam riktar skarp kritik. Omni 231220.

Polsk public service-kanal stängs ner av regeringen. Polens nya regering har stängt ner public service-tv-kanalen TVP Info och avskedat dess chef, liksom cheferna för statliga Polskie Radio och den statliga nyhetsbyrån PAP, skriver BBC. Det sker efter att parlamentet på tisdagen röstade igenom en resolution om krav på oberoende, objektivitet och mångsidighet inom public service. Den nye premiärministern Donald Tusk har lovat att statliga medier ska bli "kanaler för pålitlig information". Under Lag och rättvisas (PIS) styre har TVP kritiserats för att ha blivit ett rent propagandaorgan för regeringen. "Slutet på PIS-tv. TVP Info stängdes ner", skriver Tusks parti på sitt X-konto. PIS-medlemmar, inklusive partiledaren Jaroslaw Kaczynski, reagerade på den nya regeringens drag med att organisera en sittprotest på TVP:s kontor hela natten till onsdagen. Under PIS-regeringen föll Polen från plats 18 till 57 i globalt. Kritiker anklagar regeringen för att bryta mot lagen. Tidigare premiärministern Morawiecki: "Vi tillåter inte att Polen blir en diktatur." Omni 231220.
Tidigare PIS-minister får två års fängelse i Polen. Mariusz Kaminski, Polens inrikesminister mellan 2019 och 2023, döms till två års fängelse för maktmissbruk. Det rapporterar den statliga nyhetsbyrån PAP enligt Reuters. Kaminski, som tidigare var chef för landets korruptionsbyrå, dömdes 2015 till tre års fängelse för samma brott. Han överklagade domen, och när hans parti Lag och rättvisa (PIS) kom till makten samma år benådades han av president Andrzej Duda och blev sedermera minister. I juni bedömde den polska konstitutionsdomstolen, som anklagats för att ha blivit politiserad under PIS styre, att Duda hade rätt att benåda Kaminski. Bara dagar senare beslöt Högsta domstolen att fallet skulle tas upp igen, och nu har Kaminski och hans tidigare biträdande minister dömts på nytt. Kaminski: Vi erkänner inte denna dom. Samtidigt stänger den polska regeringen ner public service-kanal: "PIS-tv." Omni 231220.
Polens president sågar tv-släckning: "Det är anarki." Polens president Andrzej Duda sågar den nya regeringens beslut att släcka tv-kanalen TVP Info. "Det här är fullständigt olagligt. Det är anarki," säger han till radiokanalen Radio Zet enligt Reuters. Under onsdagen beslutade regeringen, ledd av nya premiärministern Donald Tusk, att stänga TVP Info och sparka cheferna för det statliga tv-bolaget och den statliga nyhetsbyrån. Detta efter att parlamentet röstat igenom en resolution om krav på oberoende inom public service. TVP Info har anklagats för att ha blivit ett propagandaorgan för det tidigare regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS), som även är Dudas parti. Det har varit turbulenta första dagar för Tusk som premiärminister. Under PIS-regeringen föll Polen från plats 18 till 57 i globalt pressfrihetsindex. Omni 231221. Kommentar: Så talar en fascist: Krav på oberoende public service är anarki.
Presidenten ska benåda gripne polske ex-ministern. Polens president Andrzej Duda kommer att benåda den gripne ex-inrikesministern Mariusz Kaminski och hans medarbetare, rapporterar AFP. Det var efter ett möte med PIS-politikernas fruar som Duda gav beskedet att han "inleder benådningsprocessen", och kallade männen "politiska fångar". Politikerna greps under spektakulära former i tisdags efter att ha sökt skydd i presidentpalatset. De har dömts att avtjäna ett tvåårigt fängelsestraff för att maktmissbruk år 2007 - ett brott som Duda benådat dem för en gång tidigare. Omni 240111.

Ryssland skyller oroligheter i Belgrad på väst. Ryssland anklagar västländer för att provocera fram oroligheterna i Serbien, rapporterar AFP. Anklagelserna kommer dagen efter att demonstranter gjorde försök att storma stadshuset i Belgrad. "Försöken från det kollektiva väst att destabilisera situationen i landet är uppenbara," säger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova till statliga nyhetsbyrån Ria, utan att lägga fram några bevis. I motsats till demonstranterna, som kräver nyval, har Kreml välkomnat valresultatet och sagt att man hoppas att det ska leda till ännu starkare vänskapsband mellan länderna. Ryssland stödjer bland annat Serbien i konflikten med Kosovo, och Kreml kontrollerar både Sputnik Serbia och RT Balkan. De ses som viktiga propagandakanaler för den sittande presidenten Aleksandar Vucic och hans högerpopulistiska parti SNS. Serbien har valt att stå utanför västvärldens sanktioner mot Ryssland under kriget. Protesterna i Serbien startade efter rapporter om valfusk i parlamentsvalet den 17 december. Vucic om jätteprotesten: "De kommer inte att lyckas." Omni 231225.

Bulgarien och Rumänien ska få gå med i Schengen. Europeiska rådet är överens om att gradvis låta Bulgarien och Rumänien gå med i Schengenområdet med öppna gränser, skriver EU-kommissionen på sin hemsida. Det börjar med upphävda gränskontroller luft- och sjövägen under mars 2024, och under året fortsätter diskussionerna för att på sikt även häva landkontrollerna. Ländernas inträde kommer stärka handeln och turismen och göra EU starkare, skriver kommissionen. "I dag är ett historiskt ögonblick för Bulgarien och Rumänien," sade ordföranden Ursula von der Leyen när hon meddelade överenskommelsen enligt TT. Österrike har tidigare lagt in sitt veto mot beslutet, med hänvisning till oro för illegal invandring. Cypern och Irland är de enda två andra EU-medlemmar som inte är del av Schengensamarbetet. Kritiker har beskyllt högervindar för Österrikes tidigare veto. Omni 231230.

EU kritiserar avtal - hotar stabilitet på Afrikas horn. EU är kritiskt till avtalet mellan Etiopien och utbrytarregionen Somaliland som ger Etiopien tillgång till en viktig hamn i Röda havet. I ett uttalande skriver unionen att Somalias suveränitet och integritet måste respekteras, rapporterar AFP. "Detta är nyckeln till freden och stabiliteten på Afrikas horn." Somaliland har inte fått någon internationellt erkännande i sin strävan efter självständighet och Somalia beskriver det nya avtalet som en "aggression". Somalia har kallat hem sin ambassadör från Etiopien som en protest mot avtalet. Avtalet skrevs under av Somalilands president Muse Biihi Abdi. Omni 240102. Kommentar: Fel av EU. Eu borde istället stödja Somaliland och erkänna det som en suverän stat.

Tyska AFD-politiker smidde planer på massutvisning. Politiker från högerextrema AFD, Tysklands näst största parti i opinionen, deltog i vintras i ett möte för högerextremister där det smiddes planer på att massutvisa invandrare - och även tyska medborgare med utländsk bakgrund - vid ett maktövertagande. Det rapporterar AP. Mötet, som ägde rum på en herrgård utanför Berlin i november, avslöjades av den granskande journalistgruppen Correctiv. Utöver AFD-företrädare deltog även medlemmar i högerextrema österrikiska Identitära rörelsen. Avslöjandet har väckt kraftiga reaktioner i Tyskland, och fördömts av förbundskansler Olaf Scholz. "Vi skyddar alla, oavsett ursprung, hudfärg eller hur obekväma de är för fanatiker med assimileringsfantasier, säger han, och tillägger att alla som hotar den tyska demokratiska ordningen kommer få säkerhetspolisen och rättsväsendet efter sig. En rådgivare till partiledaren fanns bland mötesdeltagarna. Omni 240110. Kommentar: Ett rasistmöte.

Politico: "Drottning Ursula" rusar mot ny mandatperiod. Med ett lugnt leende stormar Ursula von der Leyen mot en andra mandatperiod som ordförande för EU-kommissionen. Det skriver Politico, som frågar sig om någon eller någonting kan stoppa "Drottning Ursula". Ett tag såg det ut som det, fortsätter politiksajten. När tyskan i en oväntad resa till Israel erbjöd EU:s fulla stöd till israelerna, kring en konflikt som splittrar många EU-länder, möttes hon av hela mandatperiodens tuffaste kritik. Till och med EU:s utrikeschef Josep Borrell tog avstånd. "Hon har alltmer betett sig som en drottning," sa en irriterad källa vid tidpunkten. Men Ursula von der Leyen tog sig igenom stormen på samma sätt som vanligt: genom att le och hålla fast vid sin linje tills kritiken tystnar. Politico tycker att hon närmast besitter en "Trump-lik förmåga" att ta sig genom kriser oskadd. För att väljas på nytt måste hon nomineras av EU-länderna och få majoritet i EU-parlamentet. För tillfället ser motståndet skralt ut. Vissa EU-diplomater flaggar ändå för att det kan ske överraskningar: "För tidigt att säga." En annan EU-topp, Charles Michel, kan lämna jobbet till sommaren. Omni 240115.

Tyska politiker: Förbjud ytterhögerpartiet AFD. Fyra av tio tyskar och en rad framträdande politiker vill utreda ett förbud av ytterhögerpartiet AFD, Tysklands näst största parti i opinionen med 22 procents stöd. Det rapporterar DN. Argumentet är att den tyska demokratin skulle vara hotad om partiet fick politisk makt. "Det skulle vara en omvälvning, och utgöra en stor fara för den demokratiska kulturen, för allmänhetens bästa och för vårt näringsliv," säger socialdemokratiska SDP:s ordförande Saskia Esken. Hon får medhåll av flera partikollegor och politiker i kristdemokratiska CDU. Andra är dock kritiska, däribland CDU:s partiledare Friedrich Merz, som tror att ett förbud skulle få stödet för AFD att öka. Vice talmannen: Andra partiers uppgift att besegra AFD - inte talmannens Omni 240117.

EU: Polens nya regering återställer rättsstaten. EU:s justitiekommissionär Didier Reynders applåderar Polens nya regering under Donald Tusks ledning, och signalerar att landet snart kan få ta del av frysta EU-miljarder, rapporterar AFP. "Det glädjer mig mycket att polska myndigheter är fast beslutna att återställa rättsstaten i Polen, så att lagarna följer inte bara den polska konstitutionen utan även EU-lagstiftningen," säger han. Tusks regering har inlett en rad reformer av rättssystemet, som att separera ämbetena riksåklagare och justitieminister. Under högernationalistiska Lag och rättvisas (PIS) regeringsår fick Polen skarp EU-kritik för sina inskränkningar av rättsväsendets oberoende. Reynders: Hoppas på ett positivt besked om utbetalningar inom kort. EU kan runda den PIS-vänlige presidenten Andrzej Duda även om han lägger in sitt veto mot reformerna. Nya regeringen gör en U-sväng i klimatpolitiken - ansluter sig till EU:s mål. Omni 240119.

250 000 tyskar deltog i demonstrationer mot AFD. Runt en kvarts miljon tyskar gick på lördagen ut på gatorna på ett hundratal platser i landet för att demonstrera mot ytterhögerpartiet AFD, rapporterar AFP. I Frankfurt marscherade 35 000 personer under parollen "Försvara demokratin - Frankfurt mot AFD". Liknande antal dök upp i Hannover och Dortmund. Protesterna var en reaktion på avslöjandet att medlemmar i partiet, som är landets näst största i opinionen, deltagit i ett hemligt möte med högerextremister för att smida planer på massutvisningar av invandrare vid ett maktövertagande. Politiker, kyrkor och fotbollstränare har uppmanat tyskarna att ta ställning mot AFD. Bar plakat med budskap som "Det är så 1933 att rösta AFD." Omni 240120.
Nya jätteprotester mot ytterhögern i Tyskland. Tiotusentals tyskar gav sig på söndagen återigen ut för att protestera mot ytterhögerpartiet AFD. I München tvingades organisatörerna ställa in marschen av säkerhetsskäl efter att runt 80 000 personer dykt upp, enligt DW. Runt 25 000 hade anmält sig, skriver AFP. Antalet demonstranter på söndagen runtom i landet uppskattas till mellan 100 000 och 200 000. På lördagen var siffran runt 250 000. Protesternas upprinnelse är ett avslöjande om att AFD-politiker deltagit i ett hemligt möte för högerextremister där det smiddes planer på massutvisning av invandrare. Den största demonstrationen väntas i Berlin.Plakatbudskapen: "Ut med nazister, Aldrig igen." Omni 240121. Kommentar: Bra budskap!

Egypten varnar Etiopien efter avtal med Somaliland. Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi riktar en varning till Etiopien, som vid årsskiftet slöt ett avtal med den somaliska utbrytarregionen Somaliland om tillträde till kusten och upprättandet av en etiopisk marinbas, skriver AP. Vid en pressträff i Kairo tillsammans med Somalias president Hassan Sheikh Mahmoud sa al-Sisi att Egypten inte kommer tillåta att någon hotar Somalia eller kränker deras territorum. "Ingen ska försöka hota Egyptens bröder, särskilt inte om våra bröder ber oss stå vid deras sida." Somaliland utropade självständighet från Somalia 1991 och fungerar i praktiken som en självständig stat, men erkänns inte av det internationella samfundet. Somalia ser avtalet som ett brott mot internationell rätt. Avtalet har beskyllts för att destabilisera Afrikas horn. Omni 240121. Kommentar: Sjukt av Egypten som borde vara mer demokratiskt sinnade.
Etiopiens svar: Det är bara ett handelsavtal. Etiopien avfärdar Egyptens president al-Sisis kritik mot det avtal som slutits med utbrytarregionen Somaliland, rapporterar Reuters. Det som slutits är ett rent handelsavtal med syfte att ge Etiopien tillgång till havet, skriver landets nationella säkerhetsrådgivare Redwan Hussein på X. "Det är inte fråga om annektering eller en kränkning av någon annan stats suveränitet." Egypten har tidigare beskyllt Etiopien för att orsaka instabilitet i regionen med sitt avtal, något det etiopiska utrikesdepartementet kallar "irrelevant". Avtalet har väckt vrede i Somalia. Omni 240121.

Tyskland röstar ja till att legalisera cannabis. Tre plantor hemma och 25 gram i fickan. Det blir tillåtet sedan Tysklands parlament sagt ja i dagens historiska omröstning om en "delvis" cannabislegalisering. Tyskland blir det tredje landet i Europa att legalisera cannabis för eget bruk. Förslaget, som beskrivs en tämligen urvattnad variant av den plan som ursprungligen lades på bordet, stötte som väntat inte på patrull under omröstningen i Bundestag. Lagändringen innebär att cannabis stryks från listan över förbjudna substanser och att vuxna tyskar från och med 1 april får ha upp till tre plantor i sina hem. Det blir också tillåtet att bära med sig upp till 25 gram cannabis. I ett senare skede, någon gång under sommaren, ska tyskar över 18 år även kunna köpa cannabis i licensierade "cannabisklubbar". Legaliseringens utformning har debatterats under hetsiga former i flera år. Förespråkarna menar att cannabiskvaliteten kommer att förbättras, att vanliga tyskar slipper stämplas som kriminella och att cannabisklubbarna kommer att sätta käppar i hjulen för dagens langare. "Med cannabisklubbarna och hemmaodlingen kommer efterfrågan på den svarta marknaden att minska drastiskt," sade Burkhard Blienert, ansvarig för narkotikafrågor i regeringen, till mediebolaget RND inför omröstningen. Kritiker fruktar att resultatet blir det motsatta, skriver Der Spiegel, och att det hela blir svårt att kontrollera. Farhågorna gäller framför allt unga användare. Runt sju miljoner tyskar beräknas använda cannabis regelbundet, enligt officiella siffror. Regeringar världen över väntas med spänning följa Tysklands legalisering för att se hur den fungerar i praktiken, skriver The Guardian. Omni 240223.

Europol har kartlagt de 821 farligaste kriminella nätverken i Europa. Majoriteten av de samhällsfarligaste kriminella nätverken i Europa använder legala verksamheter för sin brottslighet. "EU:s inre säkerhet är hotad," varnar Europolchefen Catherine De Bolle. Polissamarbetet Europol släppte under fredagen en rapport där de kartlagt de samhällsfarligaste kriminella nätverken i Europa. Det handlar om 821 nätverk med totalt 25 000 medlemmar. "Vi vet vilka de är, hur de är organiserade, vad de ägnar sig åt. Budskapet till de kriminella nätverken är: ni kan inte gömma er längre," säger Catherine De Bolle. En majoritet av nätverken, 86 procent, använder legala verksamheter för sin brottslighet. Nätverken infiltrerar existerande företag eller startar egna verksamheter. De mest utsatta sektorerna är byggsektorn, besöksnäringen och transport. Legala verksamheter används också för penningtvätt. Där pekar Europol ut fastighetsinvesteringar, detaljhandel med dyra varor och andra företag där mycket pengar är i omlopp. EU:s kommissionär för inrikesfrågor, Ylva Johansson, är initiativtagare till kartläggningen. "Vad som var nytt för mig är hur motståndskraftiga de är - hur de kan fortsätta med sin verksamhet även när deras ledare sitter i fängelse," konstaterar Johansson. En tredjedel av nätverken har varit aktiva i mer än 10 år. Hur länge nätverken lyckas överleva hör enligt Europol ihop med hur framgångsrika de är med att kontrollera legala verksamheter. Narkotika vanligast. Nätverken är i 82 procent av fallen specialiserade inom ett enda område, "poly-criminality" hör till undantagen konstaterar Europol. Hälften av de kartlagda nätverken ägnar sig åt narkotikahandel. Bedrägerier, människosmuggling och människohandel är andra vanliga brottsområden. Ledarna finns oftast där nätverket har sin huvudsakliga brottslighet. Sex procent av ledarna finns utanför EU, där pekar Europol ut Turkiet, Förenade Arab Emiraten och Sydamerika. svt 240405. Kommentar; Skapa en lag som beslagtar att tillgångar som tillhör de kriminella nätverken, de illegala företagen och även de legala företagen. Då är problemen lösta.

Macron till européerna: "Vakna - en kollaps är nära." Europa befinner sig i tre existentiella kriser samtidigt, enligt Frankrikes president Emmanuel Macron: En ekonomisk kris, en säkerhetskris och en demokratikris. I en intervju med The Economist varnar presidenten för att "saker och ting kan falla samman väldigt snabbt" om Ryssland går segrande ur kriget i Ukraina och om de europeiska högernationalisterna vinner mark i EU-valet. Macron ser att ytterhögerns kritik lett till att EU:s vinster och framgångar hamnat i skymundan, och att det nu råder "en anda av nederlag" i unionen. "Så jag säger till européerna: Vakna. Vakna! De är dolda brexitörer. Det är samma lögner. I slutändan är det samma resultat. Och missta er inte, om man anförtror nycklarna till människor som tycker som de gör kommer Europa aldrig att bli en stormakt," säger Macron. Omni 230502.

Rekordlågt skydd för pressfriheten i världen. Allt fler regeringar och myndigheter misslyckas med att skydda den fria pressen, det framgår i Reportrar utan gränsers årliga pressfrihetsindex för 2024. Pressfriheten i världen är sämre än någonsin enligt Reportrar utan gränsers (RSF) årliga pressfrihetsindex. Stödet för medias självständighet går ned, samtidigt ökar trycket från stater och andra politiska aktörer. "Det är en fruktansvärd situation," säger Erik Larsson, ordförande för Reportrar utan gränser. De senaste tio åren har pressfriheten minskat avsevärt. För tio år sedan hamnade 19 länder i botten på RSF:s pressfrihetsindex, idag är det 36 länder. Även de länder som tidigare hade bra pressfrihet har minskat från 25 länder till 8. "Det är alltså 0,8 procent av jordens befolkning som lever i ett land där pressfriheten är bra. Så det är en långsiktig trend här som är mycket oroande," säger Erik Larsson. Kriget i Gaza genomsyrar årets index. Sedan oktober 2023 har mer än 100 palestinska reportrar dödats av israeliska styrkor, minst 22 av reportrarna i tjänst. I kategorin säkerheten är Palestina bland de tio sämsta länderna i världen, som annars har plats 157 av 180 i indexet. Bland de länder som finns i topp återkommer Norge, följt av Danmark och Sverige som klättrat en placering sedan förra året. "Pressfriheten i Sverige är ungefär som förra året, att vi går upp beror på att det gått sämre för ett annat land, Irland som sjunkit från plats två till plats åtta på grund av ett politisk parti som angripit medier och journalister." Bland de länder där pressfriheten är sämst återfinns Eritrea (180), Syrien (179) Afghanistan (178). "Eritrea är det land i världen som fängslat journalister under lång period, bland annat svensken Dawit Isaac och där pressar vi på för att få honom fri." Under 2024 går flera länder till val vilket kan öka polariseringen i världen. USA är ett av dem där pressfriheten redan backat och det stundande presidentvalet oroar. "Risken är att det kan få negativa konsekvenser för pressfriheten i hela världen," säger Erik Larsson, ordförande för Reportrar utan gränser.
Pressfrihetsindex 2024 -Högst pressfrihet: 1. Norge 2. Danmark 3. Sverige 4. Nederländerna 5. Finland.
Lägst pressfrihet: 176. Iran 177. Nordkorea 178. Afghanistan 179. Syrien 180. Eritrea. Källa: Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex svt 240503.

John Swinney blir ny ledare för Skotska nationalistpartiet. 63-årige John Swinney blir ny partiledare för Skotska nationalistpartiet (SNP), rapporterar brittiska medier. "Jag är djupt hedrad över att ha blivit vald till ledare för SNP," skriver Swinney på X. Veteranen Swinney annonserade sin kandidatur på torsdagen förra veckan och var favorit att ta över efter tidigare försteministern Humza Yousaf som avgick den 29 april - efter bara ett drygt år på posten. Swinney kan bli Skottlands nya försteminister redan på tisdag, skriver Sky News. SNP är Skottlands största parti. Omni 240406.

Eurovision: Därför får Israel men inte Ryssland tävla. Israels medverkan i Eurovision har varit starkt ifrågasatt med anledning av kriget i Gaza. Tävlingen är uttalat opolitisk, men ändå har till exempel Ryssland uteslutits. Skillnaden, menar arrangören, är mellan ländernas tv-bolag. SVT har träffat Jean Philip De Tender, vice generaldirektör för EBU, som arrangerar Eurovision. Flera demonstrationer har planerats i Malmö med anledning av Israels medverkan i Eurovision song contest och många anser att landet inte borde få delta. Eurovision-arrangören EBU trycker dock hårt på att det inte är länderna i sig som tävlar - det är tv-bolagen som är medlemmar i EBU. "Det israeliska public service-bolaget KAN uppfyller alla krav och kan därför delta," säger Jean Philip De Tender, vice generaldirektör för arrangören EBU till SVT. Det är alltså public service-bolaget KAN och inte staten Israel som tävlar. Att politiska bidrag diskvalificeras ur Eurovision är inte ovanligt, men det händer ytterst sällan att hela länder utesluts. Men efter 17 år i Eurovision song contest uteslöts det belarusiska bolaget BTRC i mars 2021 och tv-bolaget slängdes ut ur EBU, bland annat med hänvisning till att det sänt intervjuer som gjorts under tvång. Men när det kommer till Ryssland blir det lite snårigare. 2022 förbjöds Ryssland från att tävla efter krav från andra tävlande länder och för att inte riskera tävlingens rykte. Det handlade alltså först och främst om landet - inte de tre tv-bolagen som var medlemmar. "När invasionen av Ukraina inleddes rådde bred samsyn bland medlemsländerna - att Ryssland inte kunde delta. Men det är viktigt att förstå att de tre ryska public service-bolagen inte följt EBU:s regler och kort efter tävlingen uteslöts de ur EBU. Så är det inte med israeliska KAN," säger Jean Philip De Tender. Är det naivt att tro att tävlingen kan vara opolitisk? "I det som händer på scen och i arenan och hur artisterna uttrycker sig måste vi vara opolitiska. Det kontrollerar vi noga." svt 240506.

EU-kommissionen lägger ned granskning av Polen. Det finns inte längre någon överhängande risk att Polen bryter mot rättstatens principer, skriver EU-kommissionen i ett uttalande i dag. Polen har varit föremål för en utredning kopplad till EU:s så kallade artikel 7, som gör det möjligt att tillfälligt upphäva ett lands medlemskap om det bryter mot EU:s gemensamma värderingar eller rättstatens principer. "Efter mer än sex år, och positiva steg från den polska regeringen så väl som ett starkt stöd som uttryckts av medlemsstater, har vi stängt artikel-7-proceduren för Polen," säger Vera Jourová, ledamot av kommissionen med ansvar för transparens och jämställdhet. Omni 240529. Kommentar: Problemet heter numera Ungern.

Lista: Putins vänner i EU. Vilka partier man kan tänka sig att samarbeta med i Europaparlamentet har blivit en stor fråga i den svenska EU-valrörelsen. Flera partier i EU anses ryssvänliga - och de finns inte bara på högerkanten i parlamentet. Både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har öppnat för att samarbeta med ryssvänliga partier ur ID-gruppen i EU i frågor som inte rör Ukraina. Men vilka är de ryssvänliga partierna? I Tyskland finns det två partier som betraktas som pro-ryska: Högernationalistiska Alternativ för Tyskland, som vill stoppa sanktionerna mot Ryssland och vapenleveranserna till Ukraina. Men även vänsterkonservativa BSW, lett av Sahra Wagenknecht, anses vara ryssvänligt. "Bündnis Sahra Wagenknecht är ett pro-ryskt vänsterparti som vill stoppa sanktionerna mot Ryssland," säger SVT:s Europakorrespondent Ulrika Bergsten. Alternativ för Tyskland blev nyligen uteslutna ur ID-gruppen och BSW har ännu inte bestämt vilken grupp de vill tillhöra i parlamentet. I videon går SVT:s Europakorrespondent Ulrika Bergsten igenom fem andra ryssvänliga partier att ha koll på inför EU-valet. Parlamentsledamöterna sitter uppdelade i nationsöverskridande partigrupper. Ledamöterna röstar oftast med sin partigrupp. De svenska partierna tillhör:
Moderaterna och Kristdemokraterna - EPP.
Socialdemokraterna - S&D.
Liberalerna och Centerpartiet - Förnya Europa (Renew).
Miljöpartiet - De gröna/EFA.
Sverigedemokraterna - ECR.
Vänsterpartiet - GUE/NGL (Vänstern).
Två grupper saknar svensk representation. Det är ID, som är en nationalistisk EU-kritisk partigrupp och NI, de utan partigrupp. svt 240606.

Prorysk inblandning: Så vill Ryssland påverka EU-valet till ytterhögerns fördel. En pågående prorysk påverkanskampanj vill underminera regeringar i Europa och gynna ytterkantspartierna inför söndagens EU-val. Det visar SVT:s analys av närmare 2 000 förfalskade artiklar som spridits på X. Under två års tid har en påverkanskampanj med kopplingar till Ryssland riktat in sig på flera länder i Europa. Genom en sofistikerad och svårupptäckt metod har rysk propaganda spridits genom sociala medier. Kampanjen har fått namnet "Doppelgänger" som betyder dubbelgångare. En av de metoder som kampanjen använder går ut på att utseendemässigt kopiera äkta nyhetssajter som tyska Der Spiegel och franska Le Monde, och skapa nya artiklar med propagandainnehåll. SVT har granskat nästan 2 000 artiklar som spridits under de tre senaste månaderna. Vår data har samlats in av den ryska oppositionella analysgruppen Antibot4Navalny, som kartlägger proryska påverkansoperationer. Analysen har enbart fokuserat på artiklar som riktar in sig mot en publik i Tyskland, Frankrike, Polen och Italien - fyra viktiga EU-länder som systematiskt utsätts för påverkanskampanjen. Kampanjen riktas främst mot Tyskland och Frankrike. Granskningen visar att påverkansoperationen främst går ut på att minska förtroendet för EU-ländernas regeringar och främja ytterkantspartier som ofta är mer proryska, något som ska leda till dess huvudmål - att minska medlemsländernas stöd till Ukraina. Så framställs måltavlorna i kampanjen. SVT har sammanställt de vanligaste målen för Doppelgänger-kampanjen och informationen om de framställs positivt eller negativt. Först ser du de vanligaste målen som finns i artiklar som riktas mot en publik i de fyra EU-länder som finns med. Tryck på ett land för att se vad som lyfts fram för just det landets publik. svt 240608.

Macron utlyser nyval efter EU-fiaskot: "Kan inte låtsas som att inget hänt." Frankrikes president Emmanuel Macron upplöser parlamentet och kommer att utlysa ett nytt parlamentsval efter EU-valfiaskot för hans liberala Renaissance. Det säger han i ett tal till nationen. Valet kommer att hållas den 30 juni. "Jag kan inte låtsas som att inget hänt. EU-valsresultatet är inte bra för min regering," säger Macron. Han tillägger att framgångarna för högernationalister är en "fara för vår nation, för Europa". Macrons Renaissance ser ut att få omkring 15 procent av rösterna, nästan 17 procentenheter efter ytterhögerpartiet Nationell samlings närmare 32 procent. Frankrike har näst flest mandat i EU-parlamentet efter Tyskland, med totalt 81 stolar. Omni 240609. Kommentar: Väldigt dåligt beslut av Macron. Nu blir det ett parlaments-valfiasko på köpet där ytterhögern också går framåt.

Prognos: Putinvänliga FPÖ vinner valet i Österrike. Högernationalistiska Frihetspartiet (FPÖ) blir största parti i det österrikiska Europavalet, enligt den första prognosen. FPÖ får 27 procent i prognosen, vilket är tio procentenheter mer än i valet 2019. Slår prognosen in är det första gången FPÖ blir störst i ett nationellt val. Tätt efter följer konservativa ÖVP på 23,5 procent och socialdemokratiska SPÖ på 23 procent. Prognosen har en felmarginal på 2,5 procent. FPÖ tillhör den radikalaste falangen inom den europeiska ytterhögern. Partiet har gått till val på en EU-kritisk agenda samt hårda tag mot asylinvandringen. FPÖ har historiskt starka band till Ryssland och Vladimir Putin och kräver bland annat stopp för vapenleveranser till Ukraina samt att fredsförhandlingar inleds med Ryssland. I Europaparlamentet tillhör FPÖ den högerradikala gruppen ID. Omni 240609.

Experter: Ytterhögerns succé gynnar Vladimir Putin. Valresultatet i EU-valet gynnar Vladimir Putin, säger flera Rysslandsexperter till Expressen. Enligt Inga Näslund, Rysslandsexpert vid Olof Palme-centret, är framgångarna i Tyskland och Frankrike mest oroande. Både tyska Alternativ för Tyskland, AFD, och franska Nationell samling, RN, ökar - och båda har starka band till Ryssland. "Putin är nog ganska glad i dag. Det är helt klart att han har intressen i en del av partierna," säger Näslund. Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan, säger att det fortsatt finns ett stöd för Ukraina i EU-parlamentet men att valutgången i det franska nyvalet kan ändra den bilden. Omni 240610.
Ryska hånet mot Macron: "Mot historiens askhög!" Ryska politiker gläds åt de tunga nederlagen för Frankrikes president Emmanuel Macrons och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz partier i EU-valet. Den tidigare ryske presidenten Dmitrij Medvedev skriver på X att resultatet återspeglar ledarnas ”odugliga politik” vad gäller stödet till Ukraina. "Dags att gå i pension. Mot historiens askhög!", skriver Medvedev. Även om mittenpartierna fortfarande dominerar EU-parlamentet är ytterhögerns framväxt tydlig, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov. "Trots att de pro-europeiska behåller sina ledande positioner tills vidare ligger högerpartierna dem tätt i hälarna," säger han. Ryska statsdumans talman Vyacheslav Volodin skriver på Telegram att Macron och Scholz "klamrar sig fast vid makten med sin sista kvarvarande styrka". "Det enda rätta för dem är att avgå och sluta göra sina medborgare till åtlöje," skriver han enligt Politico. Statskontrollerade ryska medier skriver att partier som "motsätter sig sanktioner mot Rysslands" ökar kraftigt i EU-valet. Macron har retat Ryssland med sitt uttalande om att det inte är uteslutet att skicka trupper till Ukriana. Omni 240610.

Efter skandalerna: Krah utesluts ur AFD:s delegation. Tyska ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland, AFD, kommer inte att låta toppkandidaten Maximilian Krah vara en del av partiets delegation i EU-parlamentet. Det står klart efter att de nyvalda AFD-ledamöterna röstat om saken, skriver Der Spiegel. Enligt Die Welt kommer Krah däremot "naturligtvis" in i parlamentet, men alltså inte som en del av AFD:s delegation, skriver Die Welt. AFD är sedan tidigare uteslutet ur den politiska ytterhögergruppen Identitet och demokrati (ID) i EU-parlamentet. Det efter att Krah sagt att alla i SS inte var kriminella. Krah utreds också gällande uppgifter om att han tagit emot mutor från Kina och Ryssland. AFD gick starkt framåt i EU-valet och kammade hem 15,9 procent av rösterna, enligt den preliminära räkningen. I valet 2019 fick partiet 11 procent. Krah har hamnat i blåsväder för möjliga kopplingar till proryska nätverk. AFD blev näst största parti i Tyskland. Omni 240610.
Valbråk i tysk tv: "Kallade du mig precis för nazist?" Tonläget var stundtals högt när de tyska toppkandidaterna möttes i en tv-sänd diskussion efter EU-valet på söndagskvällen, skriver Der Spiegel. Det var när socialdemokratiska SPD:s kandidat Lars Klingbeil talade om framgångarna för ytterhögern och i samma mening använde ordet "nazister" som det hettade till mellan honom och AFD-kandidaten Alice Weidel. "Kallade du mig och partiet precis för nazister?" frågade Weidel varpå Klingbeil svarade "ja". AFD gick framåt i valet och blev näst största parti i Tyskland, efter konservativa CDU/CSU och före SPD. AFD klassas som "garanterat högerextremt" av säkerhetstjänsten i tre av Tysklands delstater. Omni 240610.

Här är dina EU-parlamentariker.

Rishi Sunak kommer att avgå som partiledare: "Jag har hört er ilska." Rishi Sunak kommer att avgå som partiledare för det konservativa Torypartiet. Det meddelar han under sitt tal utanför 10 Downing Street i London efter valförlusten. Det kommer dock inte att ske omedelbart, utan först när en efterträdare utsetts. "Jag har givit det här jobbet allt jag har, men allmänheten har skickat ett tydligt budskap om förändring," säger Sunak. I det sista talet som premiärminister ber han också om ursäkt. "Jag är ledsen. Jag har hört er ilska och besvikelse och jag tar ansvar för den här förlusten." Sunak säger att hans viktigaste uppdrag var att stabilisera den brittiska ekonomin och att landet är starkare nu. Vidare beskriver han Labourledaren och den nye premiärministern Keir Starmer som en "allmänbildad och anständig man som jag respekterar". Vid 12.30 bekräftade Buckingham Palace att kung Charles har accepterat Sunaks avskedsansökan som premiärminister, efter valförlusten. Omni 240704.
Efter valsegern - Starmer presenterar sin regering. Storbritanniens nye premiärminister Keir Starmer har presenterat delar av sin nya socialdemokratiska regering efter maktskiftet i landet. Starmer har bland annat utsett Angela Rayner till ny vice premiärminister, rapporterar brittiska medier. Ny finansminister blir Rachel Reeves. Hon blir därmed den första kvinnliga finansministern i Storbritannien. Starmer har även utsett Yvette Cooper till inrikesminister, och David Lammy tar över som utrikesminister. Landets nye försvarsminister heter John Healey. Premiärministern kommer under fredagen att fortsätta utse landets nya ministrar. Omni 240705.
Nigel Farage tar för första gången plats i parlamentet. Partiet Reform UK:s kontroversielle ledare Nigel Farage har för första gången valts in i det brittiska parlamentet, rapporterar brittiska medier. Farage vann sin valkrets före en konservativ kandidat. "Lita på mig, det här bara första steget på något som kommer att få er alla att häpna," sa Farage i samband med att han valdes. Farage, en drivande kraft bakom det brittiska EU-utträdet, blir den andra politikern från Reform UK att säkra en plats efter Lee Anderson. Den stora vallokalsundersökningen under torsdagskvällen pekar mot att partiet kommer att få 13 mandat. Farage vann i valkretsen Clacton. Omni 240705.

Le Pen efter valfiaskot: "Segern är bara fördröjd." Nationell samlings ledare Marine Le Pen har uttalat sig om partiets fiasko i valets andra omgång, där de var favorittippade men nu i stället ser ut att bli tredje störst. "Tidvattnet stiger. Det steg inte högt nog denna gång, men det fortsätter stiga och det innebär att vår seger bara har blivit fördröjd," säger hon. Le Pen, som kandiderat i tre presidentval och väntas göra det igen 2027, säger vidare att president Macrons situation är "ohållbar". Jordan Bardella, partiledare och premiärministerkandidat, kallar vänsteralliansen NFP och Macrons centerallians Ensemble för "onaturliga och oärliga". Han anklagar dem för att ha "bestulit det franska folket" på en ytterhögerseger, enligt BBC. "I kväll har dessa allianser kastat Frankrike i armarna på Jean-Luc Mélenchons yttervänster," säger Bardella och tillägger: "Vi kommer att stärka vårt arbete i opposition." Omni 240707.
Analyser: Kan vara största skrällen i fransk historia. Utfallet av det franska parlamentsvalet är kanske den största överraskningen i fransk politisk historia - varken folket, politikerna eller opinionsinstituten såg det komma, skriver Adam Parsons för Sky News. Landet höljs nu i osäkerhet efter att varken vänsteralliansen NFP, centeralliansen Ensemble eller ytterhögern Nationell samling fått majoritet, fortsätter han. "Det finns ingen kärlek mellan dessa grupper. Faktum är att det finns ren avsky i alla riktningar, så möjligheten till koalitioner är svår att bedöma." Med sitt riskfyllda beslut att utlysa nyval tycks Macron ha lyckats med målet att hålla ytterhögern borta från makten - men i gengäld har han kastat ner Frankrike i ett politiskt kaos utan motstycke, skriver Saskya Vandoorne för CNN. Hans eget läger tycks ha klarat sig bra - men den skakiga vänsteralliansen NFP kommer ha svårt att enas sinsemellan, fortsätter hon. "Landet tar nu ett kliv ut i det okända. Det är omöjligt att förutspå framtiden." Adam Parsons: Frankrike i ett tillstånd av total osäkerhet efter häpnadsväckande valresultatet. Hugh Schofield: Fransmännen förkastar extremhögern - igen. Omni 240707.

Eurons förändring i förhållande till den svenska kronan.

FN varnar: Värsta torkan på 100 år i södra Afrika blir värre. Den enorma torkan i södra Afrika går nu in i sin värsta fas, varnar FN. Miljoner människor hungrar redan och fem länder har utlyst nationellt katastroftillstånd. Nu börjar perioden mellan skördetider då maten vanligtvis är som knappast. FN:s livsmedelsprogram (WFP) säger att antalet personer som har svårt att få maten att räcka till kommer att öka. "Den värsta perioden kommer nu," säger Lola Castro, WFP:s tillförordnade regionchef för södra Afrika till nyhetsbyrån AFP. "Problemet är att nästa skörd är först i april 2025." Enligt vissa uppskattningar är torkan den värsta som drabbat regionen på 100 år, berättar hon. Än så länge har Lesotho, Malawi, Namibia, Zambia och Zimbabwe utlyst nationellt katastroftillstånd och länder som Angola och Moçambique kan snart göra samma sak, varnar Castro. Minst 27 miljoner människor har drabbats i en region där många är beroende av jordbruket för att överleva. Torkan har utplånat 70 procent av skörden i Zambia och 80 procent i Zimbabwe, enligt FN. "Situationen är extremt oroande," säger Castro. Väderfenomenet El Niño - som upphörde i april - och klimatförändringar har drivit temperaturerna högre i år. El Niño leder till torka i vissa delar av världen och överdrivet regn i andra. msn 240728.

Macron: EU kan dö - krävs radikala förändringar. EU måste öka sin konkurrenskraft radikalt mot Kina och USA annars riskerar unionen att gå under. Det varnar Frankrikes president Emmanuel Macron för under ett tal i Berlin, rapporterar Bloomberg. "EU kan dö. Vår tidigare modell fungerar inte - vi överreglerar och underinvesterar. Om vi fortsätter så de närmsta två till tre åren kommer vi att vara ute ur marknaden," säger han. Kina och USA utklassar EU både i produktionstakt och investeringar. För att bli konkurrenskraftigt igen behöver Europa skapa en bankunion samt göra de internationella handelsreglerna mer rättvisa, enligt Macron. Draghi: EU står inför en "existentiell utmaning" - behöver stöpa om ekonomin. Macron: Förespråkar EU:s elbilstullar mot Kina. Omni 241002.

Assad "elefanten i rummet" när EU vill skärpa asylen. Migrationen står i centrum när EU-ländernas stats- och regeringschefer möts i Bryssel i dag. Trenden inom unionen är en hårdnande syn på migrationen, skriver TT. Exempelvis har Italiens premiärminister Giorgia Meloni öppnat för att skicka tillbaka flyktingar till Syrien på ett vad hon kallar "frivilligt, säkert och hållbart sätt". Det trots det 13 år långa inbördeskriget. Politico kallar Syrienfrågan för "elefanten i rummet" under toppmötet, eftersom frågan aktualiserar normaliserade relationer med diktatorn Bashar Assad. På andra håll har interna gränskontroller införts. Det har även väckts krav på att verkställa fler utvisningar och hitta "innovativa lösningar" för asylhanteringen. Även där har Italien gått längre än andra genom att hantera asylansökningar i Albanien, något som nyfiket följs av andra EU-länder, skriver nyhetsbyrån. Hjälp- och människorättsorganisationer kritiserar hårdnande EU-planer för migrationen. EU lyckades till sist enas om asylpakt - men är det för lite för sent nu? Polen har krävt att få bryta internationella asylregler. Omni 241017.

Rekordhöga koldioxidhalter: Oroande för mänskligheten. Halterna av växthusgaser kom förra året upp i rekordnivåer - halterna har inte varit så höga på minst tre miljoner år, visar Världsmeteorologiska organisationens (WMO) årsrapport enligt SVT. Enligt rapporten "Greenhouse gas bulletin" har halten av växthusgaser i atmosfären stigit snabbare än någon gång under mänsklighetens historia de två senaste årtiondena. Den har stigit med tio procent. Forskare ser nu att klimatförändringarna börjar förstärka sig själva: klimatförändringarna leder till skogsbränder, torka och andra naturkatastrofer som i sin tur gör att det binds mindre koldioxid på land och ett varmare hav suger upp mindre koldioxid. "De här återkopplingarna i klimatet är verkligen oroande för mänskligheten," säger Ko Barret, vice generalsekreterare WMO, till SVT Nyheter. 2023 var det varmaste året som uppmätts - delvis på grund av El Niño. Förra året lyckades naturen bara kompensera en liten del av vad människan släppte ut. Dagens klimatåtaganden bara en bråkdel av det som behövs. WMO-chefen: "Ännu ett år. Ännu ett rekord. Detta borde få varningsklockorna att ringa hos beslutsfattare." Omni 241028.