Litauen röstade JA till EU den 20 september 2003.

Estland. 66,9 procent röstade för ett JA till EUoch 33,1 för ett NEJ. Valdeltagandet blev 63 procent. Valet hölls den 14 september 2003. Ledande ja-företrädare skrämmde väljarna med ryssen. DN 030915.

Temos junimätning visar att Nej-sidan i EMUvalet nu har en majoritet på hela 51 procent mot Ja-sidans 35 procent och 14 procent som inte bestämt sig. Göran Persson klampande om rättning i leden har gett Nej-sidan en stark skjuts framåt.

Tjeckien. 77,3 procent röstade för ett JA och 55,2 procent av befolkningen deltog i valet den 13-14 juni.

Polen. Det blev ett klart JA. 77 procent röstade för detta och 59 procent av befolkningen deltog i valet den 7-8 juni.

Enligt Gallups junimätning 2003 har NEJ-sidan nu 42 procent och JA-sidan 36 procent. Andelen osäkra är hela 22 procent. I Gallups majmätning hade nej-sidan 44 procent. Sifo har dock lite bättre siffror för nej-sidan, 48 procent mot 37 procent för ja-sidan.

Slovakien. Hela 93,4 procent röstade för ett EU-medlemskap i mitten på maj. Valdeltagandet var dock bara 52,1 procent.

Litauen. 89,9 procent röstade för ett EU-medlemskap den 10-11 maj. Valdeltagandet var drygt 63 procent.

Ungern. Nästan 84 procent röstade för ett EU-medlemskap 030413 och drygt 16 procent röstade nej till detta. Valdeltagandet var endast knappt 45 procent.

Slovenien. Drygt 89 procent röstade för ett EU-medlemskap 030323, valdeltagandet var kring 60 procent. Dessutom röstade 66 procent för att gå med i NATO. Ungern röstar 12 april. Litauen och Slovakien i maj. Lettland den 20 september.

Malta. EU-omröstningen 030309 för medlemsskap blev ett JA med 53,6 procent. NEJ fick 46,4 procent. Valdeltagandet var över 90 procent.

Sifo. I slutet av februari uppger 46 procent att de ska rösta NEJ och 39 procent JA, tveksamma är 14 procent.

Temo. I februari 2003 är det NEJ-sidan som leder med 46 procent mot 42 procent för JA-sidan. 1003 personer tillfrågades.

Sifo. I januari 2003 röstade enligt TT/Sifo en knapp majoritet (41 procent) för att Sverige ska införa Euron som valuta mot 40 procent som inte ville det och 18 procent tveksamma. Denna formulering är den som kommer att stå på valsedeln. Hade frågan gält EMU-medlemskap hade en klar majoritet röstat nej, 44 mot 37. Rätt många svenskar vet ännu inte att det inte är någon skillnad på dessa formuleringar.

Irland röstade JA till ett utvidgat EU

Med 53,9 procent emot och 46,1 procent för visade det irländska folket 010608 att de inte vill ha ett utvidgat EU. Drygt ett år senare, 021019, görs en ny folkomröstning och nu med ett kraftfullt ja till EU:s Nicefördrag med 62,9 procent mot 37,1 emot. Irland godkände genast formellt fördraget om EU:s utvidgning. Vägen mot ett storeuropa är utstakad.

Sverige på väg mot EMU?

Sifo. I början på oktober 2002 är det klart övertag för JA-sidan med 44 procent mot 34 procent för NEJ. De osäkra har dock ökat till 21 procent.

Sifo ger i slutet på Juni 2002 JA-sidan 48 procent och NEJ-sidan får 38 procent. 12 procent VET INTE.

SCBs opiniondmätning som kom ut 020617 visar att EMU-sidan har en klar ledning på 46 procent medan NEJ-sidan får 30,9 procent. 23,2 procent svarade VET INTE.

Sifo ger JA-sidan 44 procent och NEJ-sidan får 39 procent. 16 procent VET INTE. 1 procent röstar BLANKT. 020606 var den undersökningen offentlig.

Skop ger JA-sidan hela 56 procent medan NEJ-sidan får 41 procent. Bara 3 procent är osäkra och VET INTE. 1000 personer tillfrågades i slutet på maj och i början på juni 2002.

Temo presenterade 020420 en undersökning. JA har där 48 procent och NEJ har 37 procent, medan 15 procent VET INTE.

Sifo presenterade 020405 en undersökning som visar på att JA-sidan har gått tillbaka något. 43 procent skulle idag röstat på ett JA och 39 procent på ett NEJ till EMU. 16 procent tvekar på vart de ska lägga sin röst och 2 procent röstar blankt. Valutgången är alltså ännu inte given.

DN 020313. Blir Sverige medlem i EMU sköts ränte- och valutapolitiken centralt på EU-nivå. Då uppstår problem om Sverige råkar ut för störningar som andra EU-länder inte drabbas av.

Sifo visar i sin undersökning i februari 2002 inte fullt så höga siffror. 47 procent skulle rösta JA i en folkomröstning och 34 procent NEJ. 18 procent är osäkra och vet inte vade de skulle rösta. Bland kristdemokraterna har ja-sidan på två månader ökat från 37 till 48 procent och nej-sidan tappat från 51 procent till 37.

Skop visar också i februari 2002 att opinionen för att gå med i EMU är den största hittills med 58 procent JA och 37 procent NEJ. 5 procent VET EJ.

Demoskop visar i februari 2002 att JA-sidan nu har fått det största stödet hittills, 53 procent, medan 34 procent väljer NEJ. Bland socialdemokraterna är siffran 46 procent för EMU och 40 emot. Bland de borgerliga är 68 procent för.

Fördelar att stå utanför valutaunionen

Enligt DN 020114 har det hittills varit en fördel för de länder (Sverige, Danmark och Storbritannien) som valt att stå utanför valutaunionen EMU. På flera områden har de utvecklats bättre än euroländerna. Arbetslösheten i euroländerna är till exempel betydligt högre och tillväxten något lägre.

Tidtabell för Sverige

I en DN-intervju publicerad 020109 förklarar Göran Persson att det är realistiskt med en folkomröstning i EMU-frågan i mars 2003 och att Sverige kan övergå till eurovalutan 1 januari 2006.

Stödet för EMU ökar

Enligt Skops undersökning 020107 säger 51 procent av svenskarna nu JA till att gå med i EMU medan 44 procent säger NEJ. 5 procent vet ej.

I mitten på oktober 2001 kommer Temo med en mätning. Den visar på 42 procent för ett JA och en kanpp övervikt på 43 procent för ett NEJ. 15 procent osäkra. 1002 intervjuer gjordes.

Fler EMU-mätningar

En stor omsvängning har skett under 2001 i EMU-frågan. Demoskop redovisar i en undersökning i början på oktober 2001 att en majoritet på 45 procent är för en EMU-anslutning. 42 skulle ha röstat NEJ och 13 procent var osäkra.

Irland röstade NEJ till ett utvidgat EU

Med 53,9 procent emot och 46,1 procent för visade det irländska folket 010608 att de inte vill ha ett utvidgat EU. Det gör att Nicefördraget inte kan träda ikraft. Och därmed kan inte kandidatländerna bli medlemmar i unionen. Eftersom det blev ett NEJ talas det redan nu om att det måste bli en ny folkomröstning senare så att det kan bli ett JA, så att inte utvidgningen hotas eller försenas. Endast 30 procent av irländarna brydde sig om att delta i folkomröstningen. EU:s utrikesministrar har även lovat att de på "varje tänkbart sätt" ska hjälpa den irländska regeringen att hitta en möjlighet att ratificiera Nicefördraget.

Gallup redovisar en undersökning i februari 2001. Enligt denna undersökning har en del tidigare osäkra bestämt sig för att stödja EMU, vilket dock inte påverkat de redan tidigare EMU-negativa. 47 procent röstade NEJ. 35 procent röstade JA.

Statistiska Centralbyrån gjorde en undersökning i november 2000 om EMU. 47,2 procent röstade NEJ. 27,8 procent JA. De har även frågat om inställningen till EU. 42,5 procent är mot medlemskapet. 37,5 procent är för medlemskapet.

Danmark röstade NEJ till EMU

Danmark röstade 000928 NEJ till EMU med 53 procent och 47 procent för JA. 87 procent av de röstberättigade deltog i folkomröstningen.

En svensk Gallup-undersökning gjord dagarna efter Danmarks val visar 42 procent för NEJ och 31 procent för JA.

Sifo har också gjort en undersökning som visar ett ännu kraftigare NEJ! Enligt den skulle 52 procent rösta NEJ och 32 procent JA. Detta är det största motståndet mot EMU någonsin i Sverige. Inom socialdemokratin är det bara 28 procent som är positiva till EMU. Det behövs en stark politisk EMU-propaganda inför ett EMU-val för att omvända den svenska befolkningen!

Temo har tre veckor efter danska folkomröstningen gjort en undersökning. Den visade 52 procent NEJ och endast 30 procent JA till EMU. 18 procent svarade VET EJ.

EMU-förespråkarna för första gången fler än motståndarna

Svenska Gallups undersökning 6-12 december 1999 visade att EMU-anhängarna för första gången var fler än nej-sägarna. 41 procent mot 31 procent. 29 procent hade inte tagit ställning. De som är emot en EMU-anslutning är fler än anhängarna bland dem som har en inkomst mindre än 150 000 kr. Moderaterna och Folkpartiet är de två partier som har fler EMU-anhängare än EMU-motståndare. Men Kristdemokraterna ombud röstade på sitt riksting i slutet på januari 2000 ändå med stor majoritet för att gå med i EMU. Kommer väljarna i ett parti där en majoritet säger nej till EU att svälja detta när det gäller det fortsatta stödet för partiet? Socialdemokraterna ska i sin partikongress behandla frågan i mars. Partistyrelsens förslag är att kongressen svarar ja och att folkomröstning hålls vid lämplig tidpunkt (läs: när EMU-förespråkarna i Sverige är i klar majoritet).

EU-valet 1994

1994 röstade svenska folket in Sverige i EU med 52,3 procent ja-röster mot 46,8 procent nej-röster och 0,9 procent blankröstande.

Tillbaks till: föregående sidan