"Totus Tuus sum Maria" - "Maria, jag är helt och hållet din"
Johannes Paulus II

paven.gif

 

Vem är påvens Herre? Denna bön som påven bad i Reykjavik 1989 visar att det är Maria och INTE Jesus som är påvens Herre.

Den 8 oktober 2000 vigde så påven det nya millenniet till Maria (Katolska kyrkans Moder) vid en högtidlig biskopsmässa i Rom. I centrum för Rosenkransfesten som firades denna helgen stod en Fatimastaty, som bars runt medan folket jublade och höjde sina ljus till ett böljande ljushav för Maria ljusets Drottning och kyrkans Moder.

Bön till Maria - Nordens Drottning


Maria, Du de kristnas hjälp,
Du vet hur innerligt folken i Norden
ropar till dig i stunder av glädje, sorg och oro:
Fiskare ropar till dig, du Havets Stjärna!
Vägfarande ber om Din förbön, du vår Fru av Vägen!
Föräldrar ber dig att beskydda och leda deras barn,
du det Goda Rådets Moder!
Soldaterna från Norden länder, som tjänstgör i FN:s
fredsbevarande styrkor anropar dig, du Fredens Drottning!

Heliga Maria, se på varje hem med Din kärleksfulla blick,
Utverka för familjerna den glädje och endräkt
som uppfyllde hemmet i Nasaret!
Förena föräldrarna i trofast kärlek och välsigna alla barn.
Hjälp de unga att med storsinthet och trofasthet
svara på Kristi kallelse.
Lär var och en inse värdet av förlåtelse och broderlig kärlek.

Barmhärtighetens Moder, trösta de gamla och de sjuka.
Hjälp de skadade och handikappade.
Bistå dem som drabbats av cancer, aids eller andra obotliga sjukdomar.
Ge hopp och nytt mod till alla som är rädda,
nedstämda, övergivna och ovälkomna.
Rör vid allas deras hjärtan som förlorat tron.
Kalla dem tilllbaka hem!
Säg att Fadern älskar dem och väntar på dem med öppna armar.
Säg dem att Kyrkan behöver dem!

Vår Fru av Norden, styrk biskoparna, prästerna
och ordensfolket i dessa länder.
Må de uppfyllas av iver och medkänsla
och må de alltid vara sanna vittnen för Guds rike.
Se med kärlek på alla våra kristna bröder och systrar.
Läk splittringens sår. Hjälp oss, så att vi en dag får glädjas över enheten.

Guds Moder, du är människosläktets krona!
Bred ut Din kärleks mantel över oss,
så att vi med dig som förebild i allt kan säga:
"Må det ske med mig som du har sagt"

Ske Guds vilja, Amen.

Johannes Paulus II
Reykjavik den 4 juni 1989.

 

Påvens hälsning till Sveriges katoliker

Den 4 april 1990 skickade påven Johannes Paulus II en hälsning till alla Sveriges katoliker, med anledning av att Stockholms stift avslutade sitt "påveår" med en vallfärd till heliga Birgittas skrin i Vadstena. Han uttrycker denna önskan i sin hälsning:

"Jag anbefaller er åt den heliga jungfrun Marias beskydd, hon som är kyrkans moder. Jag ber också heliga Birgitta och helige Ansgar om förbön liksom alla de män och kvinnor som sått Evangeliet i ert kära Sverige." (Katolsk Kyrkotidning nr 11/12 1990)

 

Påven önskar ett fördjupande av Mariafromheten

Påven invigde 990704 Roms största Mariakyrka, Vår Fru av Guds Kärlek (Madonna del Divino Amore). Tusentals människor var närvarande. Den ska under år 2000 vara ett huvudmål för de katolska pilgrimmerna. JP2 sa i sitt tal att han hoppades att den här nya kyrkan skulle leda till att Mariafromheten i Rom, Italien och i hela världen fördjupades.

 

Påvens böner (!!!) framför Den svarta madonna-ikonen i Czestochowa, Polen

Den 4 juni 1979 (då hade han varit påve sedan den 16 oktober 1978) sa han: "Kallet till en av Polens söner till Peters Stol, innebär en tydlig och stark förbindelse med detta ställe, med denna helgedoms stora hopp. Totus tuus (jag är helt din) har jag viskat så många gånger i bön framför denna bilden."

"Kyrkans vitklädda Moder! Igen inviger jag mig själv till dig - Totus tuus! (Jag är helt din!) Jag inviger till dig hela kyrkan intill jordens yttersta gräns! Jag inviger till dig hela mänskligheten! Jag inviger till dig Europa och alla kontinenter... Moder, tag emot oss! Moder, lämna oss inte! Moder, led oss!"

Nu är det inte bara påven som tillber Maria framför denna statyn, det gör också många andra katoliker. Katoliken Bertil Rejjbrandt var med på en pilgrimsresa till Polen tillsammans med 20 andra från Sverige. Han berättar i Katolskt magasin nr 11/99 "Jasna Góra som innefattar både kloster och museum samt en stor kyrka - där, i ett sidokapell, finns Den Svarta Madonnan som tillbedes av tusentals pilgrimmer varje år."

Mariafromheten är mycket stark i många katolska länder. Enligt en undersökning av Pélerin Magazine visade det sig att 40 % av befolkningen i Frankrike regelbundet ber till Maria och hoppas på hennes beskydd. 17 % kommer regelbundet till Maria med sina böneämnen. I Frankrike finns 2.000 Mariahelgedomar som katolikerna vallfärdar till för att fira Jungfru Maria. Till den största i Lourdes kommer 5 miljoner pilgrimmer varje år.

Frankrike är det enda landet i Europa som förföljer religiösa minoriteter såsom pingstkyrkor och Jehovas Vittnen genom hetsbeskattning, 60 % skatt på kollekter och gåvomedel och dessutom med retroaktiv verkan. På den statliga lista över så kallade farliga sekter som upprättades finns en del evangeliska kristna rörelser med.

 

Påvens vigning av hela världen åt Maria den 25 mars 1984

Vi ber dig, du människornas och folkens moder, du som känner allas lidanden och förhoppningar, du som med ditt moderliga hjärta deltar i den kamp mellan gott och ont, mellan ljus och mörker, som sliter sönder världen i dag - hör oss när vi, ledda av den helige Ande, ropar till ditt hjärta: omslut som moder och som Herrens tjänarinna med din kärlek denna vår värld, som vi anförtror och viger åt dig, fyllda av omsorg om människornas och folkens jordiska och eviga räddning. Alldeles särskilt överlämnar vi och viger åt dig de människor och nationer som allar mest behöver det.

Till dig tar vi vår tillflykt, heliga Guds moder. Försmå oss inte när vi ber till dig i vår nöd. Inför dig, Kristi Moder, inför ditt obefläckade hjärta, vill vi i dag tillsammans med hela Kyrkan förenas i den vigning, i vilken din Son av kärlek till oss vigde sig själv åt Fadern. Han sade: "För deras skull helgar jag mig till ett offer, för att också de skall helgas genom sanningen" (Joh. 17:19). I denna vigning för världen och för människorna förenar vi oss med vår Frälsare. I Hans gudomliga hjärta får denna vigning kraften att utverka förlåtelse och försoning.

Denna kraft varar i alla tider och omfattar alla människor, folk och länder. Den övervinner allt det onda, som mörkrets furste kan väcka till liv i människohjärtat och i historien, och som han verkligen också har gjort i vår tid.

Vi känner ett djupt behov av denna vigning för mänskligheten, en vigning som sker i föreningen med Kristus. Kristi frälsargärning måste ju förmedlas till världen genom kyrkan. Var prisad över allt skapat detta heliga år, du Herrens tjänarinna, som följer Guds kallelse som ingen annan. Var hälsad du som är närmast förenad med din Sons frälsargärning. Du Kyrkans Moder! Led Guds folk på trons, hoppets och kärlekens vägar! Hjälp oss att leva Kristi vigning för hela den mänskliga familjen i dagens värld.

 

Bön till Maria är hedniskt


Maria är inte Gud. Maria var en vanlig människa som du och jag. Maria behövde Jesus för att bli frälst. Maria dog som alla andra kristna. Maria är idag i himlen. Hennes kropp väntar på uppståndelsen från de döda. Maria hör inte påvens böner. Maria kan inte ge ett enda bönesvar. Att be till en död människa istället för till Gud är hedniskt. Det katolska upphöjandet av Maria och tron att Maria var helt fri från synd och att hon därför undgick att dö och upptogs med kropp och själ i himlen, har inget som helst belägg i den kristna tron. Med en sådan obiblisk Mariabild så är det inte underligt att demoniska Mariauppenbarelser i dag f rodas mer än någonsin inom den katolska kyrkan.

Katolska kyrkans katekes punkt 966: "Den obefläckade Jungfrun hade bevarats fri från varje arvsyndens fläck, och till slut, när hon hade fullbordat sitt jordeliv, blev hon med kropp och själ upptagen i den himmelska härligheten. Hon upphöjdes av Herren till drottning över allting, så att hon skulle göras än mer lik sin Son, herrarnas Herre, segraren öve synd och död. Den heliga Jungfruns upptagelse är ett enastående deltagande i hennes Sons uppståndelse och ett föregripande av de andra kristnas uppståndelse." Detta är ren och skär villolära. Jungfru Marias himmelsfärd är en legend från 400-talet, där det sägs att Maria hela livet var en jungfru, att hon dog och sedan på tredje dagen i kroppslig gestalt steg upp från de döda och fördes till himmelen! En av katolska kyrkans viktigaste dogemer är alltså byggd på en legend, fantasier. Är det inte bättre att tro sanningen? Det föredrar jag, hur är det med dig? Paulus varnar starkt i 1 Tim.4:1 för det som komma skall: "Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror." Sådant finns det mycket av i den katolska kyrkans läror, tro och traditioner. Och som det står i en bibelversion av 1 Tim. 4:7: "Undvik vanhelgande och käringaktiga fabler." Och en av dessa fabler är dogmen som "den ofelbare" Pius XII kom med 1950 i sin apostoliska konstitution (en påvlig avgörelse riktad till hela kyrkan) Munificentissimus Deus, om Jungfru Marias himmelsfärd..

En av kyrkans böner till Maria lyder så: "Frälsarens milda moder, du port som för oss öppen står till himlen, du havets stjärna, hjälp Guds folk som faller och strävar att ånyo resa sig." (Givet i Rom vid sankt Peters grav 25 mars 1987, Vår Herres bebådelses högtid, i det nionde året av mitt pontifikat - JOHANNES PAULUS PP II.)

Katolska kyrkans katekes punkt 829: " 'Medan kyrkan i den allrasaligaste Jungfrun redan har uppnått fullkomningen och där är utan fläck eller skrynkla, kämpar de kristna ännu för att övervinna synden och växa till i helighet. Därför riktar de sina ögon mot Maria.' I henne är kyrkan redan helt och hållet helig." Så talar en kyrka som inte har Jesus som sin Herre! (Därmed har jag inte sagt att det inte kan finnas enskilda personer i den katolska kyrkan som är kristna. Alla katoliker bedriver inte Mariadyrkan. Men de är i farligt sällskap, när det gäller deras andliga väl.) Den katolska religionen med sina böner till de döda och sina mässor för de döda är i själva verket en form av spiritism, blandat med kristendom. Exempelvis helgonstatykulten är tvåfaldigt förbjuden. Helgonen är döda och bilder är förbjudna. De katolska husgudarna i form av Mariastatyer är avskyvärda i Guds ögon. "Ni ska inte göra er några avgudar, ej hellre uppresa åt er något beläte eller någon stod eller upprätta i ert land stenar eller inhuggna bilder, för att tillbedja vid dem, ty jag är Herren, er Gud" (3 Mos.26). Att bära omkring i processioner, hälsa, kyssa och tillbedja heligas reliker, bilder, statyer är ett avfall från Gud och ett religiöst avguderi. Ett stycke trä, slöjdat till en "helig staty av ett helgon eller av Gud" är ett beläte och fåfänglighet (Jes. 44:14-20).

Tillbedjan av Maria som Guds Moder och med en gosse på sitt knä har sitt ursprung i Babylon. I Bibeln finns inte ett spår av sådan tillbedjan. Rom har blivit det nya Babylon. Rom är känt under det namnet både i judisk och urkristen apokalyptik. Helt obiblisk och falsk är också läran om de dödas förbön för oss, t ex denna ofta förekommande bön: AVE MARIA - "Heliga Maria, Guds Moder, bed för oss syndare, nu och i vår dödstimme. Amen." Under varje katolsk mässa uttalas böner för de döda.

Hostian är den invigda oblaten i mässan. Nunnor bakar dessa oblater. I enlighet med katolsk teologi, så blir oblaten när den välsignas av en katolsk präst Jesu verkliga kropp och vinet blir Jesu verkliga blod. Efter mässan ställer man in hostian i ett skåp som kallas för tabernaklet, och folket tillbeder detta som om det var Jesus Kristus själv. Moder Teresa, som avled 970906 talade ofta om detta och vittnade om att hennes Jesus var den Katolska hostian. En gång så uppstod en brand i ett av Moder Teresa kapell, och hon berättade hur tacksamma nunnorna var när någon sprang in i den brinnande byggnaden och räddade "Jesus". Vatikanen meddelade 990301 att påven har beslutat att ge dispens från katolska kyrkans regler så att Moder Teresas helgonförklaring kan påskyndas. Första steget blir att saligförklara henne.

Vid sin allmänna audiens på S:t Petersplatsen 980409 sa påven att Maria unikt samarbetade i frälsningsverket. Enligt Vatikanens Informationstjänst förklarade påven att "i förening med Kristus och fogad till Honom, så samverkade hon för att förvärva frälsningens nåd för hela mänskligheten". Han sa också: "Efter att ha skapat människan 'manligt och kvinnligt' också i Återlösningen, så ville Herren sätta den nya Eva näst intill den nye Adam..., Maria, den nya Eva, blev då Kyrkans perfekta ikon. I den gudomliga planen representerar hon nedanför korset återlöst mänsklighet, vilken i behov av frälsning har gjorts i stånd till att offra ett bidrag till frälsningsverkets framväxt."

I sin audiens 960619 proklamerade påven att Katolska Kyrkan vidhåller dogmat om Marias obefläckade avlelse, att Maria inte hade någon arvsynd och att likaså "Maria var fri från personlig synd och moralisk ofullkomlighet genom hela hennes liv". Därmed förnekar påven att Romarbrevet 3:23 är sant, att "alla har syndat och saknar härligheten från Gud."

Påven är en falsk apostel som kommer med sådana här tokigheter. Vägen till Kristus går inte genom Maria! Ingenstans i Bibeln är Maria den nya Eva och ingenstans står det att hon samarbetade i frälsningsverket. Maria var en syndare som alla andra människor och blev frälst på samma sätt som alla andra syndare, genom tro på Jesus som Guds Son och mänsklighetens enda Återlösare. "En är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen i allas ställe", säger Paulus i 1 Tim. 2:5. Maria är inte Guds Moder, Himmelens Drottning, Vår Fru eller medåterlöserska. Och apostlarna lärde oss inte att be till henne. Hon kan inte besvara en enda bön eller hjälpa oss på något sätt. Katolsk kyrkan har bedragit sig själva!

 

Här nedan följer två tydliga exempel på den andemakt som finns i katolska kyrkor

En man ibland katolikerna var besatt av onda andar. Han gick till sina präster och de bad för honom. Men då talade andarna genom mannen och sa: "Ni är ju våra vänner, så här fortsätter vi att bo i frid!" Då gick mannen till muhamedanprästen för att få hjälp. Denne var ärlig och bekände: "Det här begriper jag mig inte på. Men på söndag skall du gå till pingstvännerna på Bigabiro. Där förstår de sig på sånt här. Mannen lydde muhammedanens råd och gick till förmiddagsmötet. Det blev ett våldsamt möte. Fem bröder bad för honom och höll fast honom, men han slet sig lös och rev ner en kraftig cementpelare. En kniv som han hade på sig fick de ta ifrån honom. Men när han gick hem var han fri i Jesu namn. Nu kan man se en 20x20 cm pelare, som murats ihop på mitten framme på talarstolen.

En medicinman, drack getblod när han skulle utföra sina riter, skrev en amerkansk tidning. När den onda makten tog honom i besittning kunde han kasta sig i vattnet utan att bli dränkt eller gå genom eld utan att bli svedd. Men han led fruktansvärt av sitt tillstånd och bad, att en missionär skulle be för honom. Missionären bad en mycket enkel bön, och mannen blev fullständigt återställd.
Sedan berättade han, att han varit rädd för att gå in i en evangeliskt lokal, för där hade man Guds Ord.
-Men, de katolska kyrkorna då?
-Dit gick jag ofta och ända fram till altaret.
-Hur kunde du?
-Jo, samma ande som rådde vid tillbedjan av helgonen var precis densamma som jag hade innan Gud befriade mig.

Efter dessa upplysande exempel kan vi uppmärksamma påvens främjande av ekumenik med dessa sina vänner!

 

Påvens inbjudan till Assisi 1986


Den 27 oktober 1986 var 155 representanter från 12 världsreligioner samlade i Fransciskus-staden Assisi i Italien, för att be för fred i världen. "Fred är avhängigt av den makt vi kallar Gud", sa påven, som var initiativtagare till arrangemanget. Innan representanterna för de olika religionerna samlades tillsammans för att be, så var varje grupp för sig och alla bad för fred.

De kristna (t ex Robert Runcie - ärkebiskop av Canterbury, Emilia Castro - generalsekreterare för Kyrkornas Världsråd, de ortodoxa patriakerna från Ryssland, Bulgarien och Tjeckoslovakien samt grekiske ortodoxe patriarken från Konstantinopel) var tillsammans med påven samlade till gudstjänst i domkyrkan, San Ruffino.

Judarna, med överrabbinen i Rom i spetsen, höll till unden bar himmel och samtalade om Bibeln och Talmud.

Buddhisterna bad framför en Buddha-staty (med bönerullar och rökelse omkring detta), som hade satts upp på altaret i kyrkan San Pietro.

Fetish-prästen från den heliga skogen vid Togosjön höll till i en sal i rådhuset, där han besvor andarna och stänkte de tillresande med vatten. Han var i Assisi som representant för de animistiska religionerna. Han hade för första gången i sitt liv tagit på sig kläder och skor, och hade för första gången, tack vare påvens inbjudan, lämnat sin heliga skog.

Shintopräster kom från Japan.

Indianer. En indiansk medicinman kom från Crowindianerna i Montana.

Bahai-troende, som tror att Kristus var bara en av nia gudomliga budbärare och inte den mest betydelsefulla.

Dessutom deltog hinduer, parser, sikher, jains, zoroastriansoch muslimer från länder i Asien och Afrika.

Sedan gjordes en gemensam pilgrimsvandring vilken symboliserade att alla människor tillsammans är på väg mot ett gemensamt slutmål, Gud.

Efter pilgrimsvandringen möttes man på eftermiddagen med påven och buddhistledaren Dalai Lama i spetsen på platsen framför den stora basilikan, Basilica di San Francesco, för att be för fred. Varje grupp, en efter en, läste sina egna texter och böner om fred, i de övrigas närvaro. Mötet avslutades med att påven läste den bön som tillskrevs Franciskus "Herre gör mig till ett redskap för din fred".

Fr. Pierre-François de Béthune: From 11:00 a.m. to 1:00 p.m. we prayed throughout the town in all the ways that the Spirit inspired, with the Vedas, Sutras, the Koran, the Avesta, the Psalms, the Gospel, with incense, flowers, water, fire, and the peace pipe. And we knew that in five other Churches, various Christians of Assisi were united for adoration of the Blessed Sacrament, while an innumerable number of others throughout the world were united with this universal supplication. Monastic Interreligious Dialog Feb 1987.

Pope Declares The One World Religion


One World Religion in Assisi.

Lyssnar Gud måntro på böner som bedes till avgudar? Paulus säger: "Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har väl rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? Hur kan Kristus och Beliar komma överens? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror? (2 Kor. 6:14-15) Det logiska alternativet är att det var samme ande hos alla dessa "bedjare"!

Därför kunde också påven dagen efter "bönemötet" beteckna det som en historisk begivenhet, samtidigt som han tackade världsreligionerna för att de, genom att sända representanter till Assisi, hade varit med på att "främja fredens sak i världen".

Under den gemensamma faste- och böndagen för fred, i Assisi 1986, betonade påven Johannes Paulus II återigen att den helige Ande är närvarande och verksam i hela världen, "i varje äkta bön", "i varje människas hjärta", kristen eller inte. Det handlar om en mystisk enhet trots skillnaderna mellan religionerna. Den kommer till uttryck när de troende på allvar praktiserar det innersta i sin tro, i enlighet med sitt eget samvete. Då svarar de på Guds kallelse och får del av frälsningen i Jesus Kristus, även om de inte bekänner honom som Frälsare. (Hela detta stycket är ordagrant taget från Katolsk Kyrkotidning nr 8/92 med rubriken "VATIKANENS SYN PÅ RELIGIONSDIALOG Gud verkar i varje religiös människa).

I sin hälsning senare på Juldagen betecknade påven bönedagen i Assisi som något av det viktigaste som hade hänt under 1986.

I Johannes Paulus II:s rundskrivelse om missionen, Redemptoris missio från 1990 upprepar påven delvis vad han sagt efter Assisi-mötet, och skriver följande: "Jag har vid upprepade tillfällen påmint om detta, och det har även varit en ledstjärna för mig när jag har mött många olika folk. Kyrkans relation till andra religioner är präglad av en dubbel respekt: respekten för människan som söker svar på livets frågor och respekten för Andens verkan i människan. Mötet mellan de olika religionerna i Assisi, som inte får tolkas felaktigt, syftar till att bekräfta min övertygelse att all sann bön är ingiven av den heliga Anden, som på ett hemlighetsfullt sätt är närvarande i varje människas hjärta" (§29). Även från fetishprästen från den heliga skogen i Togo när han besvor sina andar? Tydligen, "Jesu Krist ställföreträdare på jorden", påven, har talat!?

I påvens rundskrivelse Dominium et vivificantem (§65) skriver påven: "Överallt i världen där man ber är den heliga Anden, bönens livgivare, närvarande." Därför kan han tydligen inbjuda vilka religioner som helst till gemensam bön.

 

Assisi II


Påven Johannes Paulus II inbjöd för andra gången till en gemensam bön för freden i Europa, med betoning på Balkanområdet. Denna gång samlades man i Asissi den 9-10 januari 1993. Inbjudare var även ordförandena i de katolska biskopskonferenserna i Europa.128 officiellt inbjudna kom, varav 79 var katoliker.

Från muslimskt håll kom en delegation på 35 personer med bland andra den islamiske ledaren i Zagred Reis-ul-ulema Jacob Selimoski. De inbjöds till att be enligt sin egen tradition, vilket de gjorde efter sin egen speciella salat (den rituella bönen) för tider av nöd. När man sedan samlades tillsammans användes ljuset som symbol och avslutningsvis delade man bröd och salt. Vid nästföljande dags högtidliga eukaristi, som firades av påven, var judarna och muslimerna närvarande. Från Jerusalem kom rabbinen David Rosen som också är ledamot av den katolsk-judiska dialogkommissionen. Den stora muslimska representationen tolkades som ett tecken på att Vatikanen ser en ännu större roll för Islam i Europas framtid. De muslimska representanterna kom från flera av västeuropas största städer (Berlin, Bryssel, Glasgow, Wien, Paris och Rom), men även från Marocko, Tunisien, Algeriet, Egypten, Turkiet, Pakistan och Indien. I Rom har den växande muslimska samfundet byggt en enorm moské nästan i storleken av S:t Peterskyrkan. Till muslimerna riktade sig påven i ett skrivet tal och sade: "Kära muslimska bröder och vänner." Johannes Paulus II är den första påven någonsin som använder sig av ordet "bröder" i relation till muslimerna.

Kardinalen Glemp i Polen


Kardinalen Glemp i Polen är på helt samma linje som påven. I tidningen Fidelitters Jourlist säger han i en intervju efter Assisi 2.
Fråga: Vad har den katolska maximen "utanför Kyrkan ingen frälsning" för betydelse idag?
Glemp: Kyrkan representerar dem som tror på Kristus, men det är viktigt att påpeka att Kyrkan inte har monopol på att frälsa människor. Många religioner kan göra detta.
Fråga: Ni menar att alla religioner kan erbjuda frälsning för människan?
Glemp: Ja, verkligen. Detta är Kyrkans lära.
Fråga: Vad har hänt med det gamla särskiljandet mellan den sanna religionen, vilken är den romersk-katolska, och de falska religionerna?
Glemp: Oh, nej, det finns inga falska religioner! Alla religioner innehar en viss sanning!

 

Återsamling


1996 återsamlades man på olika platser, bl a i Rom, London och Bryssel, för att fira ett tioårs-jubileum av det som igångsattes genom Assisi-mötet och för att gå vidare i samma anda. Assisi-mötet betecknas som ett genombrott i den interreligiösa dialogen.

 

Förgreningar


Assisi-mötet 1996 besöktes av Tendai-buddhisternas ledare i Japan, den 92-årige abboten Etai Yamada. Han blev så förtjust över denna dagen stt han beslöt sig för att organisera något liknande i Japan. Tillfället kom följande år då Tendai-buddhismen skulle fira 1200-års minnet av grundandet av Japans äldsta kloster på berget Hiei nära Kyoto. Yamada ändrade på den ursprungliga planeringen och inbjöd istället till ett interreligiöst möte i Assisis anda. Dessa möten har därefter hållits varje år på berget Hiei, även efter det att Yamada dog 1994. 1997 stod också "Japanska konferensen för världsreligionernas representanter" som inbjudare till ett tio-årsjubileum.

Sankt Egido komuniteten, en lekmannakommunitet grundad i Rom är också en organisation som för Assisi-andan vidare. De har ordnat årliga möten enligt samma principer som vid Assisi-mötet 1986 i Rom (1987-1988), Warsawa (1989), Bari (1990), Malta (1991), Bryssel-Louvain (1992), Milano (1993, med deltagande av Michail Gorbatjov), Assisi (1994), Florens (1995), Rom (1996, här fanns hinduer, sikher, muslimer, buddhister, judar och kristna). 1996 var temat "Freden är Guds namn".

Organisationen Westminster Interfaith ordnar årliga pilgrimsvandringar på gatorna i London alltsedan 1986. Under vandringen stannar man till vid bestämda stationer, t ex ett hinduistiskt tempel, en buddhistisk pagod, en synagoga, en moské, en ortodox kyrka och så vidare, där den lokala "församlingen" står för bönen. Varje år planerar man så att deltagarna ska få möjlighet att möta nya religiösa gruppen och upptäcka den variation av platser för tillbedjan som finns i en stad som London. En katolik gjorde efter en av dessa vandringar reflektionen att kyrkan är "ett folk på vandring" men de kristna är bara ett bland många sådana folk.

 

Påvlig ekumenik


Vid sitt besök i Benim 1993 hälsade påven på "sina nya vänner", ett antal voodoo-präster. Inget fel att hälsa på folk man möter, men ha sa också följande: "Kyrkan ser och erkänner Ordets avkomma i andra religioner." Voodoo-religionen karakteriseras genom den gröna ormens tillbedjan och hedniska danser. Var finns Ordet i denna religionen?

När påven 1989 besökte Libanon vände sig påven till världens muslimer med en vädjan om att nå en fredlig lösning i Libanonkonflikten och sa: "I den Guds namn som vi gemensamt tillber och som vi försöker tjäna." "Därför vill jag idag vända mig till er muslimer, ni som omfattar en religion som vältaligt lär ut rättvisa och fred...".

Till muslimerna i Marocko augusti 1985 sa påven: "Kristna och muslimer, vi har mycket gemensamt som troende och människor... Vi tror på samma Gud, den ende Guden, den levande Guden."

Sin stora vördnad för Islam visade påven under en audiens i Vatikanen 990514. Det var tre muslimska representanter från Irak (en shiitisk imam från Khadum moskén, sunnipresidenten för Iraks islamiska bank och en representant för Iraks ministerium för religion) som vid slutet av audiensen gav påven en Koran som gåva, varvid påven först bugade som tack och sedan tog emot den och kysste den som ett tecken på vördnad. - Fotot har visats ett flertal gånger på irakisk tv.

Kristi Vikarie kysser koranen

"Kära muslimska bröder och systrar" - så inleder påven sitt brev 910403. Det påvliga rådet för "interreligiös dialog" brukar ha för vana att vid slutet av den islamska fastemånaden Ramadan skicka en hälsning till världens muslimer. Året efter Gulfkriget 1991 skickade påven själv ett längre budskap i en broderlig ton, som uttalar om de i Gulfkriget fallna, att dessa "vänt hem till Guds barmhärtiga dom" enligt islamisk och kristen tro. Till tröst för de sålunda tilltalade "muslimska bröderna och systrarna" anförs Guds gränslösa kärlek enligt 1 Kor. 2:9 "Vad intet öga har sett och intet öra har hört, och vad ingen människas hjärta har kunnat tänka, vad Gud har berett åt dem som älska honom." "

"Vi kristna och muslimer står alla i solskenet från Gud, närvarande och handlande i människornas och folkens historia. Vi kristna och muslimer tror på Gud, människans och hela världens Skapare, vi tillber Honom och strävar efter att underkasta oss Hans vilja. Ur denna tro framgår det som är gemensamt mellan kristendomen och islam. Bönens betydelsefulla plats, moralens betydelse, uppfattningen om människans värde, grunden för varje människas fundamentala rättigheter." (Johannes Paulus II i Conakry, 25 februari 1992)

Fler interreligiösa möten påven gjort kan du se på detta urklipp.

Religionsekumeniken sammanfattas i denna sammanställning

Världsreligionernas Parlament samlades på nytt i Chicago 1993. Bland alla hedniska religoners representanter fanns Dalai Lama, som också var centrafigur i Assisi 1986. Detta djävulens parlament av världsreligioner samlade ungefär 6.000 representanter från alla möjliga religioner. Det har bara varit en liknande konferens i modern tid, det var första gången i Chicago 1893. Det här mötet var ämnat till att främja fred mellan religionerna i världen. Men någon fred infann sig inte. Hinduer och sikher blev osams när hiduerna protesterade mot en sikh från Punjab i Indien, som beskrev hur sikherna blev förföljda av hinduerna. Flera hinduer blev eskorterade ut från mötet medan de andra sjöng "We shall overcome". Den ortodoxa kristna delegationen lämnade på grund av new age närvaron, inkluderande häxor. Den katolske representanten i den oheliga samlingen, Hans Kung, tyckte att det var "obetydliga konflikter" på mötet, men att den mer signifikanta utvecklingen var hur väl världens troende hade arbetat tillsammans. Troende på vad??? Den Maria-dyrkan som påven företräder är i samma klass som alla andra hedniska religioner i världen. Därför kan han också ställa till med sådana religiösa samlingar som den i Assisi. Babylon betyder "en förvirrad blandning". Det är sant om både New Age och Katolska kyrkan, som också kallar sig för Världskyrkan.

Men det finns en grupp som påven inte gillar, de evangeliska "sekterna". Under sin resa i Brasilien 1991 varnade han katolikerna för att de skulle se upp med de evangeliska "sekterna". Biskopen Sinesio Bohn, som är ledare för en anti-evangelisk rörelse i Brasilien, beskrev de evangeliska som ett allvarligt hot mot Vatikanens inflytande i Brasilien och deklarerade: "Vi kommer att förklara ett heligt krig, var så säker. Den Katolska kyrkan har en tung struktur, men när vi rör oss, så krossar vi vem som helst under oss." När muslimerna invigde Europas största moské i Rom så välkomnade Johannes Paulus II detta under sin vanliga audiens samma dag. Katolska kyrkan har inget emot att samarbeta med muslimer och andra religioner, men en levande evangelisk tro, det kan man inte tolerera!

Johannes Paulus II skriver i ett kyrkobrev (utgivet omkring 9901) "Tro och Orsak" (Fides et Ratio) att de kristna trosreglerna handlar om enhet mellan tre troskällor - Sacred Tradition, Sacred Scripture and the Magisterium of the Church (läroauktoriteten). Påven jämnställer alltså i detta brevet traditionen och Skriften (dessutom vet vi att påven räknar in de apokryfiska skrifterna i Skriften) och Kyrkans läroämbete. I detta brevet varnar också påven för biblicism, som han förklarar vara "att göra läsandet och exegetiken av Skriften som det enda kriteriet för sanningen". Så måste en kyrka tala som inte själv står i sanningen!!!

Den interreligiösa ekumeniken fortsätter

Påven har inbjudit 200 företrädare för olika religioner till en ny interreligiös samling, denna gången i Rom den 26-28 oktober 1999. Temat för denna nya samling är "Inför år 2000: religioner i samverkan". Datumet är valt med tanke på den första samlingen som hölls i Assisi den 27 oktober 1986. Tanken med den nya samlingen är att samlas kring den utmaning som det nya årtusendet innebär. Vid årets möte i Rom ska en ny PROFETISK aspekt läggas till det gemensamma firandet av år 2000. Programmet för de två första dagarna är förbehållet de särskilt inbjudna, medan avslutningsdagen firas tillsammans med alla intresserade på Petersplatsen.

Påven har betecknat den interreligiösa dialogen som "en helig handling" som alla katoliker är kallade till. Den 9 september 1998 kom påven med ett uttalande som nog chockerade även många katoliker där han förmedlade en ny insikt i religionsteologin, nämligen att "Varje religionsgrundare har varit inspirerad av den helige Ande". Detta sagt av den som har påtagit sig att föra kristenhetens talan. Det betyder alltså att både Muhammed, Buddha och Konfucius skulle ha varit inspirerade av Guds helige ande!!! Synen på andra religioner har därmed drastiskt förändrats under den senaste påvens ämbetsperiod.

Det Påvliga rådet för interreligiös dialog har sina lokaler strax utanför Vatikanens murar. Där finns ett stort bibliotek med böcker och tidskrifter kring religionsdialog på en mängd språk. Hjärtat i verksamheten är en stor mötessal där många smått historiska sammankomster med företrädare för olika religioner ägt rum. Men av respekt för alla icke kristna besökare så har denna salen knappast några kristna symboler eller utsmyckningsdetaljer. Allt med aktning för den religion som vederbörande tillhör och med vördnad för det sanna och goda i dessa religioner - det som Herren vill förmedla genom dem. Så säger Felix Machado från det Påvliga rådet för Interreligiös dialog i Rom i en intervju i Katolskt magasin nr 6/99.

Att på detta sättet flörta med icke kristna religioner är alltså tillåtet av självaste påven i Rom. I samma nummer av Katolskt magasin (6/99) redogör den nye katolske biskopen i Sverige, Anders Arborelius för hur en katolik ska förhålla sig till andra kristna kyrkor i Sverige: "Här måste jag också påminna om nr 67 g (i Riktlinjer för ekumeniken i Stockholms katolska stift som publicerades till pingst 1998): 'Det är förbjudet för katolikerna att motta kommunionen i kyrkosamfund vilkas ämbete inte erkänns som giltigt av den katolska kyrkan.' Ändå förekommer det att katoliker ber om dispens från detta, men det kan alltså aldrig beviljas. I detta sammanhang vill jag också peka på något som borde vara självklart: vill man vara katolik kan man inte tillhöra någon annan kyrka eller annat samfund - eller något sällskap som företräder en syn som är oförenlig med katolska tro." Arborelius citerar också vad som står i Direktorium för tillämpning av principer och normer inom ekumeniken - Katolsk dokumentation nr 104, utgivet 1993 av Påvliga rådet för främjande av de kristnas enhet: "den katolska kyrkan /har/ fått motta hela den uppenbarade sanningen och alla frälsningsmedel". Och med sådana anspråk stänger den katolska kyrkan för sina medlemmar att delta i enheten i evangelikala sammankomster, men öppnar upp för ett enhetstänkande med andra relgioner.

Påven öppnar upp för feminism

London Times 990918 har med följande uttalande av påven: "Gud kan även benämnas 'hon', det är inte säkert att Gud är en man, feministerna har inte helt fel".

Dialogen med Islam fortsätter

Det finns i Västeuropa närmare 9 miljoner muslimer. I Östeuropa dubbelt så många. Frankrike har 4 miljoner, Tyskland drygt 2 och Storbritannien över 1 miljon, Sverige ca 0,3 miljoner. Kaj Engelhart berättar i Katolskt magasin nr 10/99 om det dialogmöte om muslimerna han i maj -99 deltog i och som anordnades vid det katolska prästseminariet i den tyska staden Munster. 10 av de 24 delegaterna var katoliker. Katolska kyrkan har ett nationellt sekretariat för relationerna till islam i flera länder, i Holland sedan 1973, Frankrike sedan 1974 och Tyskland sedan 1978. "Vem skulle värna om muslimernas rättigheter och intressen, om inte kyrkorna? Den attityden finns idag i många kyrkor i Europa.", säger Engelhart. Många kyrkor visar därför idag intresse för dialogen med islam. Engelhart skriver vidare att "Den samlade rikedomen av kunskap och erfarenheter behövs för att föra dialogen framåt och befästa brobygget mellan religionerna, som idag är en påtaglig verklighet i Europa."

Och I Indien tog påven emot ett
antikristligt märke på sin panna

När påven i november 1999 besökte Indien så befäste han brobygget mellan Katolska kyrkan och hinduistiska seder. Vid den hinduistiske ledaren Mahatma Gandhis gravplats så knäföll han och bad. Och lite senare vid en aarti-ceremoni blev han smord med ett hinduistiskt märke, det röda "tikka", som betecknar förpliktelse till en andlig (hinduistisk) förebild. Kristi ställföreträdare! Vad står det om sådant i Uppenbarelseboken 13:16?
Påven Johannes Paulus II tar emot hinduismens gud Shivas märke på sin panna.

Vatikanens programbeskrivning: At the Doxology when the Holy Father takes the chalice and paten with the host, the Aarati, which is a sign of veneration, will be performed by a group of young ladies. The Aarati will consist of the following: Pushpa arati, waving a tray of flowers with deepak (light) in the center and the showering of flower petals; Dhupa Aarati—the homage of incense; Deepa Aarati—the homage of light, waving of camphor fire and the ringing of the bell.

Katoliker i Indien minglar med hinduismen.

Påven säger att "Himlen är öppen för alla så länge som de är goda". Alla rättfärdiga på jorden, även de som ignorerar Kristus och hans kyrka, är kallade till att bygga Guds rike.

Bibeln däremot säger att porten är trång och vägen är smal som leder till livet och det himmelska (Matt. 7:13-14). Bibeln säger dessutom (Matt. 7:15f att vi ska akta oss för de falska profeterna som kommer klädda som får, men som har en annan frukt att erbjuda än den som kommer från Gud. Den som ignorerar Kristus kan inte bygga Guds rike. Om en sådan bygger Guds rike så är han en falsk profet.

Vad händer i den katolska kyrkan i Afrika?

Det har berättats att en sydafrikansk präst började mässan med att vördnadsfullt knäböja framför ett träbröst för att be om hjälp av förfädernas andar. En annan rapport berättar om hur en katolsk ärkebiskop i Sydafrika har efterlyst att djuroffer ska införlivas i gudstjänsten. Begäran är en del av ett försök av radikala svarta präster att framdriva ett närmande till den inhemska kulturen och traditionen. I en stad nära Pretoria gjordes en videoinspelning av en präst som välsignade kycklingar och getter under mässan. Djuren blev sedan slaktade och deras offerblod hälldes ut i ett hål som grävts utanför kyrkan.

Ärkebiskopen Buti Tlhagale säger att djuroffer firas i nästan alla afrikanska familjer. "Vi har hållit detta ute från Kristi kyrka alltför länge. Det är dags att vi öppet välkomnar det in i Kristi familj av de levande och döda." I ett påvligt dokument som skrevs ner i samband med den afrikanska synoden i Rom år 1995 så var idén med att integrera inhemska religiösa utövningar försiktigt välkomnande av Vatikanen. Men påven betonade att processen måste vara i överensstämmande med "det kristna budskapet och samhörigheten med den universella Kyrkan".

Traditionella hedniskt religiösa riter kan aldrig vara i överensstämmande med det kristna budskapet. Å andra sidan finns det mycket i Roms läror som aldrig har varit överensstämmande med något kristet budskap.

Påven samlade på nytt världsreligionerna i Assissi

2002-01-24 samlade påven på nytt representanter från de olika världsreligionerna genom att bjuda in 200 delegater från 12 framträdande religioner till Assissi, för att tillsammans med dem be om fred i världen. I samlingen som hölls i ett väldigt plasttält mixades kristna hymner med buddhistiskt mässande innan man läste upp skrivna förpliktelser om att arbeta för fred på 11 språk, som arabiska, hebreiska, farsi, punjabi m.fl. I samlingen deltog katoliker, baptister, lutheraner, kväkare, mennoniter, ortodoxa med den ekumeniske patriarken Bartolomeus I, tillsammans med muslimer, hinduer, buddhister, siker, shintoister och afrikanska trolldoktorer som anropade sina gudar (påminner om dåtidens Baalsprofeter som Elia utmanade och inte delade bönegemenskapen med).

Ett religionernas Förenta Nationer

När World Economic Forum hade sitt möte 2002-02-04 i New York deltog representanter från kristendom, judendom och islam för att diskutera vägar till en bestående fred och hur man tillsammans skulle uppnå framsteg. Ett förslag som är aktuellt och som först lanserades av den nu avlidne Kung Hassan av Marocko genom Unesco år 1998 är idén att bilda "ett Förenta Nationerna av de ledande religionerna". Inbjudna till mötet var katolske kardinalen Arinze (som är tippad till att bli nästkommande påven), den före detta ärkebiskopen av Canterbury Dr.Carey, Ortodoxa kyrkans patriark i Konstantinopel Bartolomeus I, Israels chefsrabbin Israel Meir Lau, Storbritanniens chefsrabbin Dr. Jonathan Sachs, Peter Stoerdijk, chef för den liberala judiska rörelsen, den islamiske ledare Dr. Zaki Badawi i Storbritannien, Dr. Abdullah Omar Naseef som är ledare för muslimernas världskongress i Saudiarabien och Jordaniens generalsekreterare för Dawarådet.

Som generalsekreterare för detta Förenta Religioners råd blir den kommande falske profeten, omtalad i Uppenbarelseboken, en utmärkt kandidat.

Andliga cirkuskonster i Katolska kyrkan

Cirkuskonster i Vatikanen
Manliga cirkuskonster i Vatikanen

Fler konster: Hur skulle det se ut med en kvinnlig påve?

En kongress över religionsgränserna med temat “The Present of Man - The Future of God: The Place of Sanctuaries in Relation to the Sacred” hölls i den katolska vallfartsorten Fatima i Portugal 10-12 oktober 2003. Där framlades planer på att bygga en interreligiös helgedom i Fatima med 9.000 sittplatser och som är beräknad till att kosta 40 miljoner euro där alla religioner ska vara välkomna, därför att alla religioner tror på någon sorts gud! Presiderande för kongressen var Lissabons kardinal Jose de Cruz Policarpo. Planen presenterades av rektorn för Fatimahelgedomen Luciano Guerra. Den deltagande talaren Belgienfödde jesuitprästen Jacques Dupuis förklarade att "framtidens religion kommer att vara en allmän sammansmältning av religioner som tror på en universell Kristus som kommer att tillfredsställa alla". Guerra angrep opponenterna till detta projektet och bortförklarade dem som "gammeldags trångsynta fanatiska extremister och provokatörer". Guerra betonade att det speciella faktum att Fatima är namnet på en av Muhammeds döttrar indikerar att den heliga platsen måste vara öppen för samexistensen för olika religioner och tro, "därför måste vi förmoda att det var den välsignade jungfruns Marias vilja att det händer på det här sättet". Ärkebiskop Michael Fitzgerald sa till delegaterna att katoliker här inte ska söka efter att konvertera icke-katoliker till den Katolska kyrkan och fader Dupuis tillade att dialogens ändamål är att hjälpa "kristna till att bli bättre kristna och hinduen bli bättre hindu".

Till detta kan sägas att dessa planer har rönt på motstånd och några slutgiltiga beslut ännu inte är tagna, åtminstone inte officiellt. Men i grunden har Katolska kyrkan samma ande som den i andra icke-kristna religioner så därför är det inte så förvånande att Katolska kyrkan mer och mer börjar samverka i dialog och gudstillbedjan med andra religioner. Nästa påve kommer antagligen att bli en liberal påve som öppnar upp för nattvardsgemenskap med protestantiska kyrkor och börjar mingla ändå mer med andra religioner än vad Johannes Paulus II har gjort. Och sedan kan vi vara mogna för att "den falske profeten" blir "superpapa" i Vatikanen.

Lissabons kardinal, Jose de Cruz Policarpo: We Christians, Muslims, Jews, we all have the same God. (engelska).

Maria - ikonen som ska förena alla religiösa i enhet och fred, av Darrell G. Young (engelska).

Påven celebrerade 2004-01-17 sina 25 år på tronen med en konsert där representanter för kyrkor, judiska organisationer och islam var inbjudna.

Religionernas Världsparlament möttes i Barcelona 7 - 13 juli 2004. 6500 deltagare från alla möjliga religioner deltog. Dismas Kalcic, abbot i Procopius Abbey i Lisle, sände två av sina benediktinmunkar till parlamentet. Båda två är medlemmar i the Monastic Interfaith Dialogue, en rörelse som främjar förståelse mellan världsreligionerna. Varje november månad håller klostret en ekumenisk bönegudstjänst med tacksägelse för människor av alla trosriktningar. "Attityden från den romerska katolska kyrkan har förändrats radikalt gentemot andra trosutövningar", säger Kalcic. "Katoliker ser inte på protestanter som frånfälliga kristna, men som separerade bröder. Och vi sträcker också ut en ekumenisk arm mot vår icke kristna vänner."

Vatican's Archbishop Michael J. Fitzgerald, Prefect of the Pontifical Council for Interreligious Dialogue: "We Christians, Muslims, Jews, we all have the same God. Each religion has something to teach you. Experience of other religions is very important, we've got a lot to learn from them."

Påven Johannes Paulus II (Karol Jozef Wojtyla föddes i Wadowice 50 km från Kraków i Polen den 18 maj 1920) dog den 2 april 2005, 84 år gammal. Ingen påve har någonsin salig- eller helgonförklarat så många människor som Johannes Paulus II. Sedan 1588, då salig- och helgonförklaringarna formaliserades, har totalt 785 personer helgonförklarats, Johannes Paulus svarar för 483 av dem. Därtill har han saligförklarat 1339 personer. Under sitt pontifikat har han utnämnt mer än 3500 av världens närmare 4200 biskopar. Han har skrivit fem böcker: Crossing the Threshold of Hope (1994), Gift and Mystery (1996), Roman Triptych (poesi, 2003), Arise, Let us Be Going (2004) och Memory and Identity (2005). Under sina år i Vatikanen har han gjort 104 pastorala besök utanför Italien och 143 resor inom Italien förutom närmare 700 resor inom Roms biskopsstift. När han tillträdde hade Vatikanen diplomatiska relationer med 85 länder, nu har man det med 174 länder samt även speciella relationer med den palestinska myndigheten. (Se bland annat Kyrkans Tidning 050402).

Pope puts friars of Assisi under direct Vatican authority. Catholic News Agency 051125.

Interreligious Meeting Planned in Assisi. A process got under way there, which the Community of Sant'Egidio took especially to heart, engendering in turn the International Encounters of Religions. Zenit 060823.

The Assisi gathering also picks up on many threads from the 8th World Assembly of Religions for Peace which brought together 800 religious leaders from more than 100 countries in Kyoto, Japan, last week. Catholic News Agency 060905.

Vatican: Message for the end om Ramadan. A process got under way there, which the Community of Sant'Egidio took especially to heart, engendering in turn the International Encounters of Religions. Vatican 061020.

Message to Buddthists for the feast of Vesakh 2007. Cardinal Paul Poupard: We Catholics join you with our heartfelt greetings as you celebrate this feast and I wish you once again a happy Vesakh. Vatican 061020.

Prayer for Peace of World Religions inthe "Spirit of Assisi": Community of Sant’Egidio - International Meetings Peoples and Religions.
Utdrag från fredstalet i Assisi 5 september 2006:
"Män och kvinor från olika religioner har träffats i Assisi, Franciskus stad, fredens helgon... Vi minns Johannes Paulus den andres djärva och profetiska initiativ 1986 när han på höjden av det kalla kriget inbjöd världens religiösa ledare till Assisi för att be om fred. Detta var början på en väg för dialog, bön och fred och som nu har lett oss tillbaka till Assisi. Längs vägen väckte det energi för fred och många människors hopp för en fredlig framtid. Under dessa dagar lade vi fokus på våra olika religiösa tradtioner. På oliksa sätt vittnar det om fredens budskap via uråldriga rötter. Vi var förenade i vår dialog tillsammans med sekulära hunanister, män och kvinnor. Vi levde en dialogens skola.
Idag har vi samlats i bön enligt våra olika religiösa traditioner, i tilltro till åkallandet av Gud för fredens uppbyggnad. Vi har visat att bön inte söndrar, snarare förenar den: vi har bett sida vid sida, vi kommer aldrig att be mot varandra."

Påven Johannes Paulus II piskade sig själv regelbundet med en läderrem för att göra bot. Detta avslöjas av monsignore Slawomir Oder, undersökningsledare för Johannes Paulus II:s helgonförklaringsprocess. Medlemmarna i Johannes Paulus närmaste omgivning brukade höra honom späka sig. "I hans garderob, bland alla hans kläder, hängde ett speciellt läderbälte på en krok, och det använde han som en piska. Han tog det alltid med sig när han åkte till Castel Gandolfo". I november 2009 kunde en nunna berätta hur hon brukade höra det vinande ljudet om hon befann sig i rummet intill på påvarnas sommarresidens Castel Gandolfo. Slawomir Oder berättar också att Karol Wojtyla, under sin tid som biskop i Polen, ofta sov på golvet, som en akt av självförnekelse och asketism. Dagen 100128.

Därmed är denna sidan och kapitlet i Katolska kyrkans historia avslutad.

Tillbaks till: föregående sidan