Vittnesbörd av före detta katolsk präst

Jag var en romersk katolik för mer än 30 år. Jag blev en katolik genom barndopet. Det barndopet tog bort min synd och ledde mig på vägen till himlen. Några år senare, när jag begick en förskräcklig synd, blev jag dömd till helvetet för den. Då kom sakramenten till min hjälp. Bikten hjälpte mig tillbaks till stegen till himlen. Nattvarden hjälpte mig att klättra uppför den, men varje gång jag syndade ordentligt så ramlade jag ner igen, på väg mot helvetet. Avlösning från prästen bröt mitt fall och liturgin fick mig att stiga uppåt igen. Mitt liv var neråt, uppåt, neråt, uppåt, neråt, uppåt. Så tacksam som jag var för avlösningen, så visste jag fortfarande att jag personligen måste betala för mina synder, antingen här på jorden eller i skärselden för att kunna komma till himlen. Hur länge skulle jag behöva lida för att kunna bli renad från alla mina synder? Ingen kunde säga mig det.

Skulle jag klara det till himlen? Så, ja - om…om jag inte dog med en allvarlig synd i min själ. Men ingen kunde försäkra mig om det. Inte ens påven Johannes Paulus II. Även för honom, den så kallade Kristi ställföreträdaren, Guds chefsrepresentant på jorden, skulle att tänka så vara på gränsen till en allvarlig synd. I alla fall, som en hängiven katolik gjorde jag allt som var i favör för mina odds. Mässor, bekännelser, nattvard, radband, novenas (en bön eller andakt som hålles i nio på varandra följande dagar. Den brukas som uthållig bön för en särskild angelägenhet, ibland under påkallan av ett helgons förbön), korsväg (en andaktsform med 14 stationer som skildrar Kristi väg från det han blev dömd till gravläggningen), eukaristisk fasta (man skall avhålla sig från att äta och dricka den sista timmen för mottagandet av nattvarden), skapular (en del av vissa munkars och nunnors ordensdräkt), medaljer (små invigda metallskivor som är präglade med en bild av Kristus eller ett helgon), heligt vatten, rökelse, nådeshandlingar, lidanden, vädjanden till Maria, bön för hjälp från de heliga och så vidare.

Mitt hopp var i Kyrkan, dess sakrament och ritualer. Men det var inte alls något hopp, det var slaveri till en människotillverkad religion.

(T A McMahon pekar i sitt vittnesbörd på två bibelord som hjälpt honom med det som den Katolska kyrkan inte kunde ge honom:)

Ef.2:8-9 Folkbibeln "Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig."

Rom. 4:4 Folkbibeln "Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat."

(Översatt från The Berean Call, 1998)