Så ser Katolska kyrkan på nattvardsgemenskap med svensk kristenhet.

De senaste åren har vi sett hur Svenska kyrkan sneglar mer och mer mot enhet med den katolska kyrkan. Diverse ledande personligheter inom kyrkan reser till Rom för att om möjligt skaka hand med påven. Och röster hörs om att lutheraner och katoliker så småningom borde kunna dela nattvard tillsammans. Ärkebiskop K G Hammar gjorde på Sveriges Kristna Råds årsmöte 1997 ett uttalande där han klart tillkännagav att han önskade ett genombrott i interkommunionsfrågan med den katolska kyrkan. Men den katolska hjärligheten var måttfull. Biskop William Kenney ryckte ut och förklarade att i den katolska eukaristiska bönen så ber man om helgonens förbön och man ber för de avlidna. Man ber också för varandra och skärskilt ber man för sina ledare på jorden: påven och biskoparna. Endast den som kan be på detta sättet, kan fullt ut delta i den katolska eukaristin. Dessutom är det vanligt att den som skall delta i den katolska kommunionen först ska bikta sig. Katolska kyrkan i Sverige ger ännu inte något tillstånd för en katolik att delta i protestantisk nattvard. Detta på grund av att man inte räknar nattvarden i de protestantiska samfunden som giltig. Dock finns också vissa röster inom den katolska kyrkan som är beredda att öppna dörren något på glänt. Kardinalen Christoph Schönborn i Wien skrev i septembernumret 1999 av ärkestiftets månatliga tidskrift Theme Kirche att "Alla som med gott samvete kan säga 'Amen' till den eukaristiska bönen i den katolska mässan kan gå till kommunion i en katolsk kyrka". Kardinalen förklarar dock vidare att detta förutsätter att man tror på Kristi realpresens i tabernaklet (det skåp i kyrkans kor där de konsekrerade hostierna förvaras). Biskop Anders Arborelius förklarade sedan i Katolskt magasin vad detta "Amen" betyder i praktiken.

Citat hämtade från Katolskt magasin nr 14/991126 Biskop Anders Arborelius om Katolska kyrkans kommunion: - Att gå till kommunion i en katolsk kyrka är inte en privat sak, utan ett offentligt ställningstagande för den katolska kyrkans tro och lära. - Säger man "amen" efter den eukaristiska bönen är det underförstått att man vet vad man säger, alltså ja till hela den katolska tron - det är ett stort steg. - Amen är ett förpliktande ord. Genom det säger jag ja till den sakramentala gemenskapen med påven och de lokala katolska biskoparna och erkänner att de är de rätta representanterna för Kristus. I den eukaristiska bönen uttrycker katoliker tron på brödets och vinets förvandling till Kristi kropp och blod, mässoffret, mässans betydelse för levande och döda och gemenskapen med de heliga. - Frågan är om icke katoliker förstår att det är det de bejakar offentligt när de går till kommunion i en katolsk mässa.

Detta är väl klartext om något från den Katolska kyrkan till alla inom den svenska kristenheten. Den som går till en katolsk kommunion har därmed sagt JA till Katolska kyrkans hela paket när det gäller tro och lära. Ett steg i närmandet mellan katoliker och lutheraner skedde genom undertecknandet av en deklaration om rättfärdiggörelseläran den 31 oktober 1999 i Augsburg, där en 400-årig kyrkostrid avblåstes. Denna deklaration var ett första delmål i de vidare samtal som kommer att hållas mellan katoliker och lutheraner i olika frågor. En ytterligare fråga där förutsättningar finns för att man skulle kunna komma överens är att framhålla de båda kyrkornas dop som inträde i Kyrkan. Vice ordföranden i den Katolska Ekumeniska Nämnden, Henrik Roelvink, framhåller i Katolskt magasin nr 15/991217 ett påtagligt tecken på ett visst närmande mellan kyrkorna: "En positiv utveckling i Svenska kyrkan är att gudstjänstordningarna blivit allt mer katolska och att de börjar se på diakonatet som en del av det treledade prästämbetet." Det som dock skiljer sig i sammanhanget är att den lutherska kyrkan bara har en nationell enhetssyn medan den katolska kyrkan betonar kyrkan som universiell med påven i centrum. I den Katolska kyrkan kan eukaristin endast firas av en präst som står i den apostoliska successionen. Interkommunion med andra kyrkor är inte möjlig så länge som den kyrkliga enhetens synliga band inte fullt ut har upprättats. Tillbaks till: föregående sidan