Några punkter från Katolska kyrkans senaste katekes som inte har något stöd i Bibeln

(Med en sammanfattande kommentar efter punkterna samt en sammanfattning av Katolska kyrkans falska Maria-teologi.)

460. "Ty Guds Son blev människa för att göra oss till Gud. Guds ende Son ville att vi skulle få del av hans gudom och antog vår natur för att han, som blev människa, skulle göra människorna till gudar."

829. "Medan kyrkan i den allrasaligaste Jungfrun redan har uppnått fullkomningen och där är utan fläck eller skrynkla, kämpar de kristna ännu för att övervinna synden och växa till i helighet. Därför riktar de sina ögon mot Maria." I henne är kyrkan redan helt och hållet helig.

958. Gemenskapen med de avlidna. "Pilgrimskyrkan är starkt medveten om denna gemenskap med hela Jesu Kristi mystiska kropp. Från kristendomens äldsta tid har hon hållit minnet av de döda i stor vördnad. Hon har också burit fram böner för dem, eftersom 'det är en helig och from tanke att be för de döda så att de skall befrias från synd (2 Mack. 12:45). Vår bön för dem kan inte bara hjälpa dem utan också göra deras förbön för oss verksam.

975. "Vi tror att Guds heliga moder, den nya Eva, kyrkans moder, i himlen fortsätter sin modersroll när det gäller Kristi lemmar."

1014. Kyrkan uppmuntrar oss att förbereda oss för vår dödsstund ("Från en plötslig och oförutsedd död - fräls oss, milde Herre Gud": Allhelgonalitanian), att be Guds moder att be för oss "i vår dödsstund" (Bönen "Hell dig, Maria") och att anförtro oss åt den helige Josef, skyddspatron för de döende: [2676-2677]

1030. De som dör i Guds nåd och vänskap men är ofullständigt renade även om de är säkra på sin frälsning undergår efter sin död en rening för att uppnå den helighet som är nödvändig för att träda in i himlens glädje.

1031. Kyrkan kallar denna slutliga rening av de utvalda, vilken är något helt annorlunda än de fördömdas straff, för skärselden (reningsorten). Kyrkan har formulerat trosläran om skärselden framför allt på koncilierna i Florens och i Trient. Kyrkans tradition som hänvisar till vissa texter i Skriften talar om en reningseld: Man måste tro att det före domen finns en reningseld för sådana synder som kan anses vara av mindre allvarligt slag. Så förkunnar han som är Sanningen själv, då han säger att den som har hädat den helige Ande inte skall få förlåtelse vare sig i denna världen eller i den kommande (Matt 12:31). I enlighet med det som sägs här kan vi förstå att vissa synder kan få förlåtelse i denna värld, men andra i den kommande.

1032. Denna lära stöder sig också på bönen för de döda som den heliga Skrift talar om: "Därför lät han (Judas Mackabeus) bära fram detta soningsoffer för de döda, för att de skulle befrias från sina synder" (2 Mack 12:46). Från allra äldsta tid har kyrkan hållit de dödas minne i ära och burit fram böner för dem, särskilt det eukaristiska offret, för att de skulle renas från sina synder och nå fram till det saliga skådandet av Gud. Kyrkan rekommenderar också allmosor, avlat och botgärningar för de döda.

1371. Det eukaristiska offret frambärs också för avlidna troende "som dött i Kristus men ännu inte helt och hållet blivit renade" för att de skall kunna gå in i Kristi ljus och frid. …Sedan ber vi (i offerbönen, anaforan) för de avsomnade heliga fäderna och biskoparna och i allmänhet för alla dem som avlidit före oss. Vi tror att detta blir till stort gagn för de själar, för vars skull vi bär fram vår ödmjuka bön, medan det heliga och vördnadsvärda offret finns närvarande. …Då vi bär fram våra böner för dem som somnat in, även om det var syndare, ställer vi… fram Kristus, som offrats för våra synder, och gör Gud, som är människornas vän, nådigt sinnad mot dem och mot oss.

1376. Konciliet i Trient sammanfattar den katolska tron genom att förklara "Eftersom Kristus, vår Frälsare, har sagt att det som han bar fram under brödets gestalt verkligen var hans kropp, så har man i kyrkan alltid haft denna övertygelse, som det heliga konciliet på nytt lägger fram: genom konsekrationen av bröd och vin sker en förändring av brödets hela substans till Kristi, vår Herres, kropps substans och av vinets hela substans till hans blod; denna förändring kallar den katolska kyrkan med en lämplig och riktig term för transsubstantiation.

1479. Eftersom de avlidna troende på reningens väg också är medlemmar av samma de heligas gemenskap kan vi bland annat hjälpa dem genom att erhålla avlat för dem, så att de befrias från de timliga straff som ålagts dem för sina synder.

1674. Trosundervisningen bör förutom den sakramentala liturgin och sakramentalierna ta hänsyn till olika fromhetsformer hos de troende och folklig religiositet. Det kristna folkets religiösa känsla har i alla tider kommit till uttryck i olika former för fromhet som omger kyrkans sakramentala liv, exempelvis vördandet av reliker, besök av heliga platser, vallfärder, processioner, korsvägsandakten, religiösa danser, rosenkransen, medaljer etc.

2677. Heliga Maria, Guds Moder, bed för oss… Bed för oss syndare, nu och i vår dödsstund. När vi bönfaller Maria om att be för oss, erkänner vi att vi är arma syndare, och vi vänder oss till henne, hon som är "Barmhärtighetens Moder", den helt igenom heliga. Vi anbefaller oss åt henne "nu", i vårt livs idag. Och vår förtröstan växer, så att vi redan nu kan överlämna "vår dödsstund" åt henne. Må hon vara närvarande då, liksom hon var det vid sin Sons död på Korset, och må hon i den stund då vi går över gränsen, ta emot oss som vår moder, för att föra oss till sin Son Jesus i paradiset.

Kommentar till ovanstående punkter (vissa speciella saker ur katekesen har jag markerat med fet stil för att de bättre ska uppmärksammas). Detta är bara något av allt det icke bibliska materialet som finns i den katolska katekesen.

Förbön för de döda. De dödas förböner i sin tur för de levande. Allt detta bygger man på en vers i en apokryfisk bok, som av kyrkofäderna under de första fyra århundradena inte godkändes som helig apostolisk skrift, inte hellre att finnas tillsammans med dessa, men som av Katolska kyrkan gjordes till en helig skrift (se punkt 1032) så sent som på konsiliet i Trient år 1546. Dessa böcker godkändes inte hellre av katolikernas egen kyrkofader Jerome, påven Gregorius den store eller Augustinus. Augustinus var först positiv till apokryferna men ändrade sig så småningom. Inte hellre judarna godkände dessa böcker som helig skrift. Dessa böcker kommer nu för övrigt att plockas in i Bibelkommissionens nya bibelöversättning! De apokryfiska böckerna innehåller verser som inte bara strider mot de kanoniska böckerna, men också mot andra verser i de apokryfiska böckerna. De apokryfiska böckerna fanns med både i King James och Luthers bibel, men endast som referensmaterial. Båda dessa biblar gjorde klart att de inte var kanoniska.

Doktrinen om skärselden - den betyder att Kristi försoningsverk inte är tillräckligt och att det finns saker som vi kan utföra (för oss själva och för de som redan har dött) för att fullborda och avsluta Kristi reningsverk. En obiblisk tanke.

Detsamma gäller kopplingen till Maria som Kyrkans Moder och förmedlare av nåd till Gud och att det är hon som tar emot en troende katolik när denne dör. Verkligheten är den att Maria garanterat aldrig har tagit emot någon enda människa som har dött. Maria kan inte hjälpa någon i dödens stund. Istället är det demoner, som uppenbarat sig som Jungfru Maria, som lett till denna Mariadyrkan och alla dessa Mariauppenbarelser som så starkt fångat många katolikers hjärtan och sinnen. Denna ockultism, för det är vad det är, har ett starkt inflytande i den katolska kyrkans centrala liv. Mässor för de döda är totalt främmande för kristen tro. Böner och ritualer för de döda är hednisk religion.

Du som inte är katolik, var glad för det! Och du som är katolik, avsäg dig allt detta inflytande i Jesu namn, ifall du inte vill bli lurad av en falsk Maria när du dör?

Katolska kyrkans falska Maria-teologi

Maria var en syndare som du och jag, och behövde själv en Frälsare. Det säger hon själv i Lukas 1:46-47 "Då sade Maria: Min själ prisar Herren, och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare."

Maria blev inte upphöjd av Jesus som nutida falska Jesus-uppenbarelser vill ge sken av. På Jesu tid var det en kvinna som tänkte upphöja Jesus på det sätt som Katolska kyrkan idag gör. Men Jesus ställde inte upp på denna tanken. Luk 11:27-28 säger: Då Jesus sade detta, ropade en kvinna i folkskaran: "Saligt är det moderliv som har burit dig och saliga de bröst som du har diat." Han sade: "Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det." Samma sak gällde alltså för Maria som för alla andra. Den som lyssnar till Guds ord och tar vara på det blir salig, den som följer falska Jesus-uppenbarelser går det sämre för.

Maria hade inte en särställning för att hon hade fött Jesus. När Jesu mor och Jesu bröder stod och väntade på honom, så sade han istället följande enligt Matteus 12:46-50: Medan Jesus ännu talade till folket, stod hans mor och hans bröder utanför och ville tala med honom. Någon sade då till honom: "Din mor och dina bröder står här utanför och vill tala med dig." Han svarade: "Vem är min mor och vilka är mina bröder?" Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: "Här är min mor och mina bröder. Var och en som gör min himmelske Faders vilja är min bror och min syster och min mor." För övrigt godkänner inte den katolska kyrkan att Jesus hade några bröder, trots dessa tydliga ord!

Maria var alltså inte jungfru hela livet som Katolska kyrkan vill påstå. När Josef vaknade upp ur sömnen, gjorde han som Herrens ängel hade befallt och tog sin hustru till sig. Men han rörde henne inte, förrän hon hade fött en son. Och honom gav han namnet Jesus (Matt. 1:24-25). I Jesu hemstad var det känt att Maria både hade fött söner och döttrar efter sitt första barn. Han kom till sin hemstad och undervisade dem i deras synagoga, och de blev mycket förvånade och sade: "Varifrån har han fått denna vishet och dessa kraftgärningar? Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas? Och bor inte alla hans systrar här hos oss? Varifrån har han fått allt detta?" (Matt. 13:54-56). Men Katolska kyrkan vill inte acceptera detta, därför att Traditionen har bestämt annorlunda!

Maria var ingen medhjälpare i försoningsverket. Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen i allas ställe (1 Tim. 2:5-6). Inget undantag alltså för Maria. Och Maria är ingen himladrottning som ber för oss. Paulus säger istället att Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss (Rom. 8:.34).

Är det inte bättre att tro som det står i Nya Testamentet, än att följa vad människor och ockulta uppenbarelser senare har hittat på?

Tillbaks till: föregående sidan