Mellan 1993-1997 fick påven mer än 4,3 miljoner namnunderskrifter från 157 länder som manade honom att använda sin påvliga ofelbarhet och uttala Maria som "medåterlöserska".

Detta massiva upprop startades av professor Mark Miravalle vid det fransiskanska universitetet i Steubenville i Ohio under en konferens där 1993. Av ekumeniska skäl har dock påven inte velat göra detta, trots att han själv flera gånger har stött tanken. Åtminstone fem gånger har han i sitt påvliga läroämbete refererat till Maria genom titeln "Co-redemptrix". Det finns ingen tvekan om att påven själv tror på detta.

1. 1985 i Guanyaquil, Ecuador sa påven: "Mary goes before us and accompanies us. The silent journey that begins with her Immaculate Conception and passes through the ‘yes’ of Nazareth, which makes her the Mother of God, finds on Calvary a particularly important moment. … In fact, at Calvary she united herself with the sacrifice of her Son that led to the foundation of the Church; her maternal heart shared to the very depths the will of Christ ‘to gather into one all the dispersed children of God’ (Jn. 11:52). Having suffered for the Church, Mary deserved to become the Mother of all the disciples of her Son, the Mother of their unity. … In fact Mary’s role as Coredemptrix did not cease with the glorification of her Son" (Inside the Vatican, July 1997, p. 23).

2. I den allmänna audiensen 9 april 1997 sa påven: "Mary … co-operated during the event itself [the crucifixion] and in the role of mother; thus her co-operation embraces the whole of Christ’s saving work. She alone was associated in this way with the redemptive sacrifice that merited the salvation of all mankind. In union with Christ and in submission to him, she collaborated in obtaining the grace of salvation for all humanity.

. … In God’s plan, Mary is the ‘woman’ (cf. Jn 2:4; 19:26), the New Eve, united to the New Adam in restoring humanity to its original dignity. Her cooperation with her Son continues for all time in the universal motherhood which she enjoys in the order of grace. Trusting in this maternal cooperation, Let us turn to Mary, imploring her help in all our needs" (Vatican Information Service).

3. I den allmänna audiensen den 30 juli fortsatte påven på detta temat om Maria och sa: "As the Mother of all the Lord’s disciples (cf. Jn 19:26), Mary offers her intercession and aid to all who journey towards the fullness of the Lord's kingdom. As the Bride and Temple of the Holy Spirit, she encourages us to imitate her openness to the workings of the Spirit and to live in constant, loving communion with the Blessed Trinity."

4. Påven har många gånger upphöjt Mara i officiella dokument. I sin påvebrev Redemptoris Mater (Mother of the Redeemer), publicerat 25 mars 1987 refererar påven till Maria som "medåterlöserska" tre gånger och som "advokat" två gånger. Hela tredje delen är tillägnat temat "moderlig medling".

Många påvar har också tidigare upphöjt Maria som medlare och advokat t.ex. Leo XIII (1878-1903), Pius X (1903-1914), och Pius XII (1939-1958). Under ett radiotal avslutande Återlösningsfesten 28 april 1935 gav Pius XI (1922-1939) Maria titeln "Co-redemptrix". En respekterad romersk katolsk auktoritet när det gäller Marialäran är Alphonsus Liguori (1696-1787), som blev helgonförklarad av påven Gregorius XVI 1839. Han förklarades som

"Doctor of the Church" år 1871 av påven Pius IX. 1750 publicerade han The Glories of Mary, en bok som har blivit översatt till många språk och fått utöva omfattande påverkan i den Katolska kyrkan. Denna bok är fortfarande auktoritativ och representerar officiell katolska trossatser. Den publiceras fortfarande med officiellt godkännande. Liguoris arbeten testades 20 gånger av påvarna Urban VIII och Benedict XIV och de kom till slutsatsen att de innehöll inte "ett ord värt att censureras". Liguoris bok The Glories of Mary förklarades vara utan fel av påven Pius VII år 1803 och av påven Leo XII 1825. På sidan 96 skriver Liguori: "O Maria, vi fattiga syndare vet inte av någon annan tillflykt än dig, för du är vårt enda hopp, och på litar på dig för vår frälsning. Du är vår enda försvarare med Jesus Kristus; till dig vänder vi oss alla." Maria själv står mycket främmande för de tankar som Liguori för fram. Det står i Lukas 1:46-47 "Min själ prisar Herren, och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare." Maria bekänner själv sitt behov av en Frälsare. Det betyder att hon var inte syndfri eftersom hon behövde en Frälsare. Paulus gjorde inte heller något undantag för Maria när han skrev i Romarbrevet 3:23 "Alla har syndat och saknar härligheten från Gud." Om Maria hade varit syndfri så skulle inte ha varit sant att Jesus "till det yttre var lik en syndig människa" som Paulus skriver i Romarbrevet 8:3. Och Jesus skulle då inte hellre ha kunnat bli frestad av djävulen som han faktiskt blev.

Läs ett utdrag av boken The Glories of Mary här eller här. På den här sidan kan du läsa en bön skriven av Liguori.

Johannes Paulus II har ofta erkänt Liguoris djupa påverkan i hans egen tillgivenhet för Maria. Påven Pius VII (1800-1823) var så förtrollad av Liguori att han lät öppna hans grav och kapa tre av hans fingrar från hand högra hand och ta dem till Rom med motiveringen "Låt dessa tre fingrar som har skrivit så bra till Guds ära om den välsignade Jungfrun och om religion, omsorgsfullt bevaras och sändas till Rom". ("Some Preliminary Observations by the Editor," The Glories of Mary, St. Louis: Redemptorist Fathers, 1831, p. 20).

Punkt 969 i Katolska kyrkans katekes säger om Maria: "Genom sin mångfaldiga förbön utverkar hon för oss den eviga frälsningens gåvor… Därför åkallas den saliga Jungfrun som förespråkerska, beskyddarinna, hjälparinna och förmedlarinna."

Med en sådan troslära är det inte underligt att påven Pius IX den 8 december 1854 utfärdade dogmen Ineffabilis Deus om Marias obefläckade avlelse.

Tillbaks till: föregående sidan