Katolska och ortodoxa mirakler

Den danske teologen Niels Christian Hvidt har skrivit en bok om katolska och ortodoxa mirakler under titeln "Mirakler - Möten mellan himmel och jord", utgiven på svenska år 2003 av förlaget Cordia.

Bokens syfte är att beskriva händelser som i första hand tolkas som gudomliga tecken och symboler samt att redogöra för de vetenskapliga undersökningar som stöder miraklerna.

Men är verkligen ikoner och madonnastatyer som gråter blod, olja eller tårar, nattvardsbröd som förvandlas till människokött, stigmatiseringar m.m. uttryck för Guds goda verk, som Hvidt vill framhålla det?

Faktum är att djävulen också kan göra mirakler och hela från sjukdomar, därför är inte alla tecken och under som har glimmat fram genom tiderna från Gud. Den franciskanske munken Giuseppe da Copertino, som kallas för "det flygande helgonet", ska på 1600-talet ha leviterat (svävat) 70 gånger bland annat under det han läste eukaristins instiftelseord inför en grupp av nunnor. När han kom in i basilikan i Assisi såg han en bild av Jungfru Maria uppe i taket, och med ett rop steg han upp i luften och flög 18 "steg" upp i luften för att omfamna den och ropade ut "Å, min Moder!".

Vid ett tillfälle svävade han upp i grenarna på ett olivträd och förblev knäböjd på en gren under en halvtimme. När hans hänryckning hade gått över fick man hämta en stege för att ta ner honom då han inte längre kunde glida ner. Vid ett annat tillfälle tog han med sig en annan munk och bar honom uppe i luften runt rummet. Franciskus och Teresa av Avila sågs också flera gånger levitera. I vilken ande gjorde de det? Båda två var starkt plågade av demoniska makter.

Spiritisten Daniel Dunglas Home var känd för att levitera. Hans första registrerade levitation ägde rum under en seans 1852. Han togs plötsligt upp i luften och vid tredje försöket nådde han ända upp i taket. Vid ett tillfälle ritade han ett kors uppe i taket. Under en 30-års period var det mer än 100 gånger inför ögonvittnen som han sågs levitera. Själv trodde han att han lyftes upp av andar. Där hade han nog rätt, demoniska andar var det nog dessutom. Heliga män i Indien och shamaner har också setts levitera.

Ett under som däremot kan vara genuint är svepningsduken i Turin (bild ovan), som bär alla kännetecken på att vara det linnetyg som Jesus sveptes i. Pollen specifika från Israel har till och med hittats på den. Bilden kan liknas vid en projektion som uppkom genom det ljus man förknippar med Jesu uppståndelse. När uppståndelsekraften gick in i duken blev den ett negativ! Man har funnit att de partier som bestrålats har mörknat jämfört med de obehandlade partierna. En intressant detalj är att spikarna inte spikades genom handflatorna utan genom handroten. Tidningen Dagen berättar 050204 att den amerikanske forskaren Raymond N. Rogers hävdar att svepduken kan vara från Jesu tid. ND Wilson är en amatör som dock menar att duken inte behöver vara så gammal. Han började experimentera genom att måla ansikten på glas. De målade glasen sattes sedan på toppen av linnetyg och lämnades i solen under olika lång tid. Avbilderna ser anmärkningsvärt lika som Turinduken. Discoverychannel visar Wilsons experimentbilder. BBC har gjort en dokumentär om svepningsduken i Turin med nya rön, You tube 59:05. Det har också framkommit att duken har lagats vilket har gett fel dateringsålder på duken, därför att det var just där man tog dateringsprovet You tube 9:57. Bilden på duken är unik, den enda i sitt slag i världen. Det bekräftas nu att det finns 2000 år gamla pollen på duken och att de kommer från Mellanöstern, Vatican Insider 120524.
The blood is real and it is human. It is dried but more red than most dried blood. Recently a research team from Italy bombarded human blood with neutrons and it formed the same stable red color that is characteristic of the blood on the Shroud. Genetic test results show that the blood was from a male and was type AB. The image on the Shroud was probably caused by atomic or subatomic particles causing a reaction with a chemical on the linen. No one is sure how this happened, but many believe that the release of energy during the resurrection caused the changes.

Ett högst märkligt under är ljusundret (det heliga ljuset) i Heliga gravens kyrka (Uppståndelsekyrkan) i Jerusalem som har spontanantänt släckta vaxljus och oljelampor i kyrkan varje påskafton sedan 800-talet. Kyrkan byggdes upp över Kristi grav år 335. Det här undret förmedlar en auktoritetstradition om att den Ortodoxa kyrkan är den enda sanna arvingen till Kristus och hans undervisning. De representanter som ska ta emot den heliga elden från den grekiskt ortodoxe patriarken som leder ceremonin ska enligt traditionen först ha kysst hans hand. Det är efter att man har läst bönerna som det stiger upp som ett moln eller dimma (ett blått ljus med skiftningar i rött) från den sten där man tror att Jesus låg. Ljuset kan sedan rotera runt som en virvelvind för att efter en stund samla sig till en ljuspelare som självantänder facklorna. Ljuset kan sedan också passera in i kyrkan, virvla runt och självantända även andras ljus. Det märkliga är också att ljuslågan inte är brännande de första 33 minuterna! (detta enligt Heliga gravens kyrkas officiella hemsidan. Detta kan jämföras med Moses brinnande busken som inte brann upp. Är detta Gud (och samma eldstungor som på den första pingstdagen) eller en demonisk ljuskälla? I den ockulta världen kallas fenomenet med självantändning för bland annat pyrokinesis och fortean fire. Eld används i många ockulta sammanhang.

Gabriel Amorth är Vatikanens exorcistexpert. Han säger angående fall som ägde rum i en italiensk by där både elektriska saker och möbler självantändes: "Från fall med demoniskt beteende är det normalt för husanordningar att vara involverade och för demoner att göra sin närvaro känd genom elektricitet." Från news.scotsman.com.

Ett frågetecken blir hur man ska man förklara att en stor mängd av människor kan se det heliga ljuset, men ofta ser inte patriarken som utför ritualerna själva fenomenet innan ljuset tänds.

När turkarna regerade skaffade sig armenierna år 1549 tillståndet att utföra ritualen och ta emot den heliga elden och grekerna och den grekiske patriarken fick ställa sig utanför på gatan. Elden kom men inte till armenierna utan till patriarken som stod utanför. Armenierna fick skamsna bli utan eld och sedan dess har ingen ifrågasatt vem som ska stå för utförandet.

Allt är dock inte helt fridfullt även i nutid. År 2002 utbröt ett skandalaktigt bråk under den heliga eldens ceremoni. Den grekiske patriarken Erinaios som skulle utföra ceremonin för första gången blev osams om den korrekta proceduren med den armeniske överabboten som hade varit med tre gånger tidigare. Bakom den stängda dörren blåste patriarken ut det armeniska ljuset som hade tänts med den heliga elden vilket tvingade armeniern att ta till en cigarettändare för att få sin del i ljuset. Patriarken förlorade en sko i bråket och hans rival fick lätta skador när två andra grekiska präster och israelisk polis ryckte in för att stoppa bråket. Detta enligt journalisten Victoria Clark.

Palmsöndagen 2002 var det nära handgripligheter mellan grekerna och egyptiska kopter över placeringen av en dörrmatta. Juli 2002 uppstod bråk mellan etiopiska och koptiska munkar som slutade med att 13 etiopier behövde sjukhusbehandling. Den värsta händelsen inträffade under den heliga eldens ceremoni 1834 när panik uppstod och 200 pilgrimer trampades ihjäl. Stort slagsmål mellan präster och munkar utbröt 081109 i Den heliga gravens kyrka i Jerusalem. Se video här om bråket. Se också denna artikeln. Kyrkan kan ta åtminstone 6000 besökare. Jerusalem Post har en artikel om bråket här.

Trots att ljusundret uppträder i en av kristenhetens heligaste platser i närheten av Golgata, det ställe som tros vara Kristi grav, så är nog sannolikheten väldigt stor för att detta intelligenta och starka årligt upprepade under inte kommer från Gud.

Eukaristiska mirakler är vanligt förekommande i katolsk tradition, där det konsekrerade brödet och vinet ändrar karaktär, t ex nattvardsbröd som börjar blöda eller rena förvandlingar av brödet till kött och vinet till blod. Enligt katolsk tradition så upprepas förvandlingen av Jesu kropp och blod dagligen i mässan när prästen läser instiftelseorden. Det är rituell magi. Vigda nattvardsbröd förblir därför enligt katolsk tro Kristi bokstavliga närvarande kropp i ett oblodigt offer och överblivna hostior ska förvaras i ett skärskilt skåp, tabernaklet. Denna falska ritual om ett ständigt pågående offer är grunden till de eukaristiska miraklerna.

Om nu Satan kan transformera sig till en ljusets ängel (2 Kor. 11:13-15) och falska apostlar kan uppträda som tjänare åt rättfärdigheten, då kan nog Satan förvandla ett nattvardsbröd till en bit kött eller låta tårar rinna på en staty. Satan är denna världens gud (2 Kor. 4:4) och han kan bedra hela världen (Upp. 12:9). Oraklet i Delphi var ett sådant redskap för Satan som kunde förutsäga många händelser. I Apg. 8:9-11 berättas att trollkarlen Simon bedrog människor med sin magi så att de sa: "Han är den Guds kraft som man kallar Den stora kraften." Kraften var dock inte från Gud, utan från Satan. De egyptiska trollkarlarna i 2 Mos. 7-11 kunde kopiera precis samma mirakler som Moses och Aron gjorde. På samma sätt kan djävulen och hans demoner kopiera många (om än inte alla) mirakler som Gud gör. Och de som i tidens slut verkligen kommer att bedra människor är antikrist och den falske profeten genom sina mirakler.

Paulus varnar efesierna i Apg. 20:29-30 om vad som skulle hända i kyrkan framöver: "Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden. Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen för att dra lärjungarna över på sin sida."

Så gick det också. Påvar och prelater tog sig makt och ära (det är många besökare hos påven som har böjt sig ner och kysst hans ring!) och Mariauppenbarelserna konfirmerade villoläror som smög sig in i kyrkans tradition. Den sanna kyrkan brände upp alla magiska böcker och medel (Apg. 19:19). Den katolska kyrkan "kristnade" de hedniska kultplatserna och den hedniska avguden Himmelens drottning byttes ut mot Maria som tog hennes plats som Guds Moder och blev den nya Himmelens drottning. Vigvatten, krucifix, rökelser, labyrinter, stearinljus och korstecken blev medel som man avstyrde det onda med.

Helgonens reliker blev förknippade med övernaturlig kraft och man började be framför helgonreliker. Relikerna blev magiska amuletter som förde med sig helande förmåga och mirakulösa sagor och sägner införlivades i helgonens relikkult. Pilgrimsorter växte fram på många ställen där övernaturliga Mariauppenbarelser och andra fenomen inträffade. Ett säkert tecken på att det inte är Gud som står bakom är om katolska och ortodoxa mirakler kan sammankopplas med helgonkulten och Jungfru Mariakulten, och detta kan man göra med de flesta miraklerna. Maria är t ex inte "himlens port" som Jesus säger i en uppenbarelse till den stigmatiserade grekisk-katolska kvinnan Myrna Nazzour i Damaskus.

Annat som talar för att det inte är Gud är uppenbarelser och fenomen som upprepas vid bestämda förutsägbara tidpunkter t ex "Vi har tre årliga fester till San Gennaros ära, och var gång blir hans blod på ett oförklarligt sätt flytande." San Gennaro (den helige Ianuarius) är Neapels skyddshelgon som blev halshuggen år 305. Hans huvud ligger i en kista av guld utsmyckad med 3694 ädelstenar! Om blodet är hans kan nog ingen riktigt veta, för det kan ha varit 100 år efter hans död som hans kvarlevor fördes till Neapels katakomber. I Neapel finns också Johannes Döparens blod (!) som blir flytande på hans födelsedag den 26 augusti.

Stigmata är Kristi sårmärken som uppstår på katolska mystiker. Smärtor och sår som oförklarligt uppstår i händerna, fötterna och sidan. Boken tar bland annat upp mystikern Padre Pio, en man som konstant var attackerad av demoner. Han var ofta sjuk i sin ungdom och kunde ha ända upp till 48 graders feber, mer än så klarade inte dåtidens termometrar. Ända sedan han var helt ung var han med om nattliga slagsmål med demoner och enligt sina klosterbröder kom han morgonen efter sådana slagsmål ut och såg ut som om han fått rejält med stryk och inte sovit en blund. Demonerna hade väldig lekstuga med honom och kunde anfalla honom bakifrån, kasta ner honom på marken och slå honom hårt, samtidigt som de slängde kuddar, böcker och stolar omkring sig och skrek våldsamt och sade förskräckligt fula ord, enligt vad han själv berättat. Efter den synliga stigmatiseringen år 1918 (smärtan upplevde han redan 1915) upphörde dessa attacker! Man kan också lägga märke till att hans sårmärken är mitt i handflatan och inte stämmer med svepningsduken.

År 1910, samma år som han blev prästvigd, skrev han till sin andlige vägledare: "Jag har länge känt ett behov av att bära fram mig själv åt Vår Herre som ett försoningsoffer för de stackars syndarna och för själarna i skärselden." Han är också känd för sina bilokationer, att kunna vara på två platser samtidigt, vilket han förklarade med att vara ett "utsträckande av personligheten". Före sin död undrade han om han skulle hamna i himlen eller i helvetet! Idag är hans levnadsplats den mest besökta vallfartsorten i Italien och i kyrkan har man byggt en vacker krypta för hans grav, en stor sarkofag i granit, som innehåller hans reliker. En ny kyrka ska byggas med 10 000 sittplatser. Historien till kultplats upprepar sig ännu en gång.

Det är inte bara Padre Pio som bilokerat. Det berättas att Swami Ramalingam (1823-1874) kunde vara på två platser samtidigt. Vid Cuddalur blev Ayyasamy Pillai, son till Vedanayakam Pilla allvarligt sjuk och sängliggande. Döden förväntades vid vilket ögonblick som helst. Hans far som var en av Swamis anhängare blev ängslig och hjälplös. Swami (som just då höll ett tal i Vadalur, vilket senare kunde bekräftas) kom och knackade på hans dörr. Dörren blev öppnad. Swami satte sig nära patienten, anbringade helig aska på hans panna och på en kort tid öppnade han sedan sina ögon och satte sig på sängen. Sedan lämnade Swami dem. Nästa dag tog hans far sin son till Vadalur i en kärra. De fick då veta att Swami hållit tal i Vadalur hela den föregående natten, när han hade besökt dem i Cuddalur och tillbringat en del tid till behandlingen av patienten. Swami berättade för dem att vad som hände under den föregående dagen var en handling av det Gudomliga och bad dem att inte avslöja det. Fadern och sonen blev rörda av förvåning och svallande vågor av kärlek och tacksamhet för Swamis välvilja.

Den falska profetissan Vassula Rydén finns också med i boken. Hon uppger att det var genom sin skyddsängel Daniel som hon började skriva automatskrift, en paranormal förmåga inom ockultismen. Många kan vittna om skyddsänglar, men så här personliga blir de inte. Att Maria också ger henne budskap gör inte det hela mer trovärdigt. Eller ska vi tro det Jesus genom Vassula hävdar att Maria är Himmelens Drottning och att han på hennes huvud har placerat en krona av tolv stjärnor (budskap givet 8 okt. 1987), att hon är Frälsarens medåterlöserska, felfri och obefläckad från sin födsel och högre stående i nåd än änglarna (budskap givet 25 mars 1996). Maria upphöjs till någonting hon inte är.

I Ortodoxa kyrkan betraktas dessutom ikonerna som fönster mellan denna och den himmelska världen. När en ikon gråter så är det inte bilden på ikonen som gråter, utan den människa som är avbildad på ikonen som gråter eller avger olja. Denna avgudadyrkan öppnar upp för demoniska andar som utför sitt bedrägliga verk.

Bertil Lundberg