Vart leder ekumeniken med Sveriges Kristna Råd?

Sten-Gunnar Hedin, Christer Tornberg: Ny pingst behövs i Pingst. Dagen 061205.
Kommentar: Så sant som det är sagt.

Stefan Gustavsson, Mats Tunehag, Stefan Claar: Evangeliska Alliansen har annat syfte än SKR. Evangeliska Alliansen till Pingst: Vi som delar samma grundhållning behöver ställa oss tillsammans.
Dessa tre skriver också: "Samtidigt kan SKR inte ta ställning i frågor där kyrkorna inbördes inte är överens. Det innebär att i opinionsbildning och debatt kommer SKR att vara tyst när det gäller till exempel synen på den historiske personen Jesus, Bibeln som uppenbarelse från Gud, frälsningen, förhållandet till andra religioner samt olika samlevnadsfrågor." Dagen 061205.

Pingst sa ja till SKR. Pingst.nu 061207.
Kommentar: Efter en predikantvecka där man betonat nödvändigheten av den Helige Andes medverkan i församlingslivet så blir det första beslutet som tas att gå med i SKR där den Helige Ande inte har denna medverkan. Detta beslutet kan komma att påskynda sekulariseringen inom Pingst.

... en sekularisering som gått långt på THS, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkans lärosäte. Vad får blivande baptist- och missionspastorer med sig från THS? Dagen 061221.

Svenska Missionskyrkan undertecknade ömsesidigt doperkännande med Stockholms katolska stift. Svenska Missionskyrkan 070122. Dagen 070124.
Studiegruppen Tro, dop, medlemskap föreslog att medlemskyrkorna i SKR skulle undersöka möjligheterna att officiellt erkänna varandras dop som ett giltigt dop, förrättat i rent vatten och i den Treeniges namn. Doperkännandet.
Ljus och vatten symboler vid doperkännande. "Spegel, spegel i doppvattnet där – säg mig vem jag innerst är." Svenska Missionskyrkan 070122.
Svenska Missionskyrkan ingick 2006 samarbetsavtal med Svenska kyrkan. Svenska Missionskyrkan 061026.

Ulf Sundkvist: Pingströrelsen måste byta fokus. Dagen 070215.

Roger Gustavsson: Var vaksamma mot irrläror! Dagen 070417.

Pingst – fria församlingar i samverkan och Evangeliska frikyrkan, EFK, blev nya fullvärdiga medlemmar i Sveriges kristna råd, SKR. Dagen 070420.

Niklas Piensoho: "Pingst FFS måste lyckas", för församlingarnas skull. Dagen 070508.

Carl-Henric Jaktlund: Vilket ben ska FFS stå på? Dagen 070508.

Kritik efter Sten-Gunnar Hedins visionspredikan. Dagen 070508.

Tor Steen: Ekman, katoliker och Andens enhet. Dagen 070612.

Nils-Olov Nilsson: Overkligt när pingströrelsen går armkrok med katolska kyrkan. Dagen 070612.

Carl Ingemar Dagman: Samfunden bidrar till sin egen självutplåning. Religionssociologisk forskning har visat att ökad koncentration och minskad mångfald (läs: ökad ekumenik) påskyndar nedgången. Dagen 070612.

Interreligiös bön på SKR:s agenda genom studiehäftet "Kan vi be tillsammans?" av Katrin Åmell. Världen idag 070625.

Sten-Gunnar Hedin i intervju i Världen idag 070919: Han är starkt kritisk till Stockholms domkyrkoförsamling för dess bibeltolkning i ett församlingsblad, där Jesus är homosexuell och ett av Jesu under kan tolkas som stöd till pedofili och han är starkt kritisk till de uttanden som gjorts och ifrågasätter samarbetet med Svenska kyrkan i Sveriges Kristna Råd om man inte i ledarskapet tar starkt avstånd från sådan "teologi". Hedin säger också att kristna och muslimer inte alls ber till samma Gud.
Kommentar: Bra att Hedin säger detta, men något egentligt stöd från SKR torde Hedin inte få om han tar upp sådana här frågeställningar.

Niklas Piensoho fick uppleva en turbulent start i Filadelfiakyrkan med nedskärningar och besparningar: Vi behöver sätta fokus på att samla ihop den egna hjorden först, fundera igenom hur vi vill ha det och rensa bland våra tankar. De närmaste åren kommer att gå åt till det, till att nå den egna församlingen, våra barn och de som finns i våra vän- och familjekretsar. Därefter, säg 2010-2015, så tar vi nästa steg ut i Vasastan/Kungsholmen. Vi måste våga bygga en stabil grund och hålla ut, för mig är det här ett 20-årsprojekt där vi ska ge järnet för Sveriges huvudstad. Dagen 071207.

Carl-Henric Jaktlund: Två olika bilder framträder på predikantveckan 2007 - Framtidstro och nutidsoro. "Förtroendet är så ifrågasatt att han (Sten-Gunnar Hedin) inte kan tala till predikantkåren och följdfrågan är självklar: kan Hedin då sitta kvar som föreståndare?" Dagen 071207.

Pingströrelsen, EFK och SAM undertecknar gemensamt visionsdokument. Dagen 071213.
Entusiastiska tongångar i samfundsledningarna. Dagen 071213.

Sten-Gunnar Hedin har bestämt sig för att bli kvar i sin föreståndarroll tills vidare. Dagen 071220.

... men turbulensen fortsätter. Dagen 071228.

Equmenia - en federation mellan Metodistkyrkans Ungdomsförbund (MUK), Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (SBUF) och Svenska Missionkyrkans Ungdom (SMU). Dagen 080111.

Gemensam framtid och kyrka för Metodistkyrkan, Baptistsamfundet och Missionskyrkan? Siktet är inställt på senast år 2012. Dagen 080122.

Episcopal Bishop of Los Angeles apologizes to Hindus for evangelism. truediscernment.wordpress.com 080202.

Sveriges Frikyrkosamråd vill integreras i Sveriges Kristna Råd. Dagen 080205.

Hedin avgår som pingströrelsens ledare. Kyrkans Tidning 080220.

Praxis om medlemskap och dop i Pingströrelsen kan ändras. Kent Cramnell: "Det här är en tidsinställd bomb". Dagen 080307.

Niklas Piensoho har trampat i klaveret! Detta genom hans uttalande att Åke Green och Helge Fossmo är två personer som vi pingstpastorer inte vill vara "särskilt nära". Världen idag 080317.

Pingstpastorer i Ludvika: Niklas Piensoho behöver be Åke Green (och pingströrelsen) om förlåtelse. Dagen 080319.

Stefan Swärd: Hur mycket ska kristna anpassa sig i moraldebatten? Dagen 080319.
Kommentar: Tack Stefan Swärd för denna sammanfattningen av hur utvecklingen har varit och är!

Peter Plars: Problemet är splittringen inifrån kyrkan. Dagen 080319.

Stor oro i pingst efter Piensohos uttalanden. Världen idag 080319.

Stefan Swärd förvånad över Piensohos uttalande: "Skulle Paulus vara välkommen i Filadelfia?" Världen idag 080319.

Niklas Piensoho svarar: Kan vi kräva en kristen livsstil av människor som inte tror på Jesus? Dagen 080320.
Kommentar: Piensoho ber om ursäkt för ett klumpigt ordval. Då sitter han väl i samma båt som Åke Green som han också anklagar för ett klumpigt ordval. Att Piensoho på grund av Greens "berömda" predikan fortfarande inte vill vara nära Åke Green som offentlig företrädare är dock allvarligt. Vad i Åke Greens nuvarande hållning vill han inte ställa upp på? Dessutom, kan vi kräva att människor som inte tror på Jesus ska godta vår hållning om homosexualitet? Det är väl grundorsaken till utfallen mot Åke Green i media, att det står som det står om detta i Bibeln och att vi hävdar Bibeln som auktoritet i denna frågan.

Niklas Piensoho förklarar sig i Världen idag: "Bibelns syn på homosexualitet är bland det mest entydiga man kan hitta". Världen idag 080407.

Sten-Gunnar Hedin skriver en bok om den Helige Ande tillsammans med katolske biskopen Anders Arborelius. Dagen 080320.

Oikoumene: Kyrkornas Världsråd uppmanar till religionsdialog med muslimer. Kyrkans Tidning 080327.
Christians and Muslims must enhance common ground and acknowledge differences, says WCC. WCC 080326.
Exploring Together the Love for God and Love for Neighbour. WCC 080320.
"A Common Word", a Muslim letter to Christian leaders. Despite their differences, Islam and Christianity not only share the same Divine Origin and the same Abrahamic heritage, but the same two greatest commandments. A Common Word - The Royal Aal al-Bayt Institute for Islamic Thought, Jordan.
Kyrkan välkomnar dialog med muslimer. Dagen 080402.

Kyrkorna fortsätter att tappa medlemmar. Kyrkans Tidning 080404.

Bengt Fiske: Den sorgliga bilden av en kyrka som bär Jesu namn men inte hans kors blir allt tydligare. En kyrka som försöker bli vän med världen är dåligt rustad för själavinnandets hantverk. Dagen 080416.

Roland Eckerby: Det är djupt orättvist mot Luther att framställa devisen "Skriften allena" som gällande försvar för "sololäsning allena." Dagen 080416.

Det kristna ungdomsförbundet Equmenia byter ordförande, efter knappt ett år. Dagen 080416.

Evy Juneswed: Frälsarkransen har inte med frälsning att göra. Dagen 080507.

Martin Lind, biskop i Linköpings stift, vill starta ett interreligiöst råd för muslimer och kristna. Världen idag 080523.

De tre ungdomsförbunden i Equmenia har flyttat ihop. Dagen 080528.

Alla tre samfund svarade ja. Med beslutet fortsätter arbetet i Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan att förenas i ett nytt samfund med inriktning på år 2012. Dagen 080609.
Men kritiska röster fanns också. Dagen 080609.
Ombuden från de tre samfunden sa ja till "avsiktsförklaringen". Dagen 080610.

Tommy Dahlman: Låt någon från utlandet leda Pingst FFS. Dagen 080703.

Ulf Ekman med på new age-flaggad ekumenisk seglats. BibelFokus.se 080815.

Nils: Den "lilla" skökan (SKR). Aletheia 080905.

Ny gemensam webbsajt lanseras. Som ett synligt bevis på den process som kan leda fram till att tre klassiska svenska frikyrkor blir ett. Adressen blir www.gemensamframtid.se. Dagen 081031.

Ny undersökning visar att USA:s kristna tolkar Bibeln allt mer individualistiskt. Nästan varannan evangelikal tror nu att andra religioner också kan leda till frälsning. Dagen 090116.
Inga-Märtha Isacson: Pastorns möjligheter att påverka har fått konkurrens. Siffran för Sverige är högre än vi kanske tror. I dag går inte ens de mest aktiva medlemmarna i kyrkan varje söndag. Bibelläsandet har gått ned, och man läser inte så mycket kristen litteratur. Så det är klart att även den enskilde medlemmen formar sin tro på ett individualistiskt sätt, inte utifrån sin kyrka eller sitt samfund. Dagen 090116.

Den falska enhetens villfarelse av Reijo Karvonen. Om Ulf Ekman, mannen som ändrade sin kurs. 090131.

Vägen vidare - Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan presenterade ett dokument som kan bli en byggsten i det som är tänkt att leda fram till ett nytt samfund. Dagen 090305.

Nils-Olof Nilsson: Bibelkritiken har flyttat in på predikantseminarierna. Dagen 090325.

Angående Saronförsamlingens välkomnande av öppet homosexuella: Kristet liv och medlemskap hör ihop. Dagen 090423.
Saronförsamlingen svarar. Dagen 090424.
Saronkyrkans väg skapar debatt. Kyrkans Tidning 090430.
Rikard Eugenzon: Skym inte Guds nåd för människor. Dagen 090429.

Pingst samtalsdag: Medlemsfrågan. Troendedop ännu inträdet till medlemskap för pingst. Dagen 090428.
I samtalen framgick att en bekännelsekyrka skiljer sig från en folkkyrka. Pingströrelsen bekännelsesyn är grundat på Apg. 2:41-42 och 2 Tim. 3:16-17, där tro + dop ger medlemsskap. Sammanslagningar av frikyrkoförsamlingar med annan dopsyn och enskilda som söker medlemsskap har dock skapat problem. Något oroväckande är det att så många som 68 procent av detagarna var för ett associativt medlemsskap och att 75 procent kunde tänka sig olika medlemsskap för vanliga medlemmar och för ledare. Ulrik Josefsson påpekade helt riktigt att teologi + praxis hänger ihop. Skapas undantag så kommer frågeställningarna: när slutar undantagen att göras och vilka konsekvenser kommer de att få på teologin?

Henrik Runesson: Hoppa inte över omvändelsen i medlemsfrågan. Dagen 090513.

Två av tre församlingsordföranden anser att Missionskyrkan, Metodistkyrkan och Baptistsamfundet ska gå samman till en ny kyrka. Dagen 090513.

Brith Aspenlind: Granska kyrkornas lärosatser inför ekumeniskt samgående. Dagen 090514.

Karin Wiborn, Anders Svensson och Göran Zettergren: Vi vill verka för ett nytt gemensamt kyrkosamfund, som är relevant och angeläget för alla dem som i dag söker sin andlighet. Dagen 090519.
Kommentar: En frikyrklig folkkyrka?

Tre samfund ska bli en gemensam kyrka. Besluten innebär att en ny kyrka kan bildas 2011 eller 2012. Dagen 090526.

Maria Andersson: Vilken gemensam nämnare finns? I närmandet och sökandet efter gemensamma nämnare, är det lätt hänt att man endast kan samlas kring den minsta gemensamma nämnaren. Hur smärtsamt det än är, kan det vara värt att uppmärksamma att diskussioner om samgående sällan förs i tider av väckelse, utan i tider av tillbakagång och stagnation. Världen idag 090527.

Sigvard Svärd: Oroande tyst om dopet från Pingst FFS. Dagen 090610.

Lennart Jacobson: Vi måste bygga församlingar efter mönstret i Guds ord. Dagen 090701.

George Dobre: Att talare är berörda av Anden är viktigare än deras kön. Dagen 090701.

Sigvard Svärd: Det bibliska dopet sviks. Min mening är att baptister i dag sviker det bibliska dopet till förmån för en mer lättsam kristen bekännelse och för ekumenikens skull. Det är tydligen inte längre Ordet som i första hand ska ha framgång för många baptister. Mer avgörande verkar vara erkännande från samhället och andra delar av kyrkligheten. Världen idag 090909.

Vesa Annala: Vår tid behöver nya reformatorer. I vår tids ekumeniska samtal och strävan efter enhet glöms bibelordet bort. Bibeln har förlorat den auktoritet den en gång hade. Som resultat råder flummighet. Var finns lidelse för Ordet? Den kristna kyrkan kämpar i Sverige för sin överlevnad. Ekumenik och teologi i all ära, men så länge man inte söker Guds uppenbarade vilja i det uppenbarade ordet (Skriften) blir ekumenik ett mänskligt försök till yttre (ytlig) enhet. Dagen 090910.

Den 1 januari 2012. Det blir födelsedag för det nya samfund som bildas av Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan. Den målsättningen var samfundens presidier överens om när de träffades i helgen. Dagen 090916.

Thomas Forslin, distriktsföreståndare för Svenska baptistsamfundets västra distrikt, vill se tydligare baptister. "Det blir svårt att överleva som väckelserörelse om vi inte har ett budskap vi brinner för." Dagen 091009.

Om Missionskyrkan säger ja till förslaget om homovigslar kan det försvåra dialogen i det ekumeniska samarbetet med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan. Det menar Åke Svensson, distriktsföreståndare i Metodistkyrkan. Dagen 091119.

Hans uppdrag är att förena alla kristna. Efter årsskiftet tillträder norrmannen Olav Fykse Tveit som generalsekreterare för Kyrkornas världsråd: Mitt kall är att vinna världens kyrkor. Dagen 091218.
Kommentar: I dag representerar rådet omkring 560 miljoner kristna från 349 kyrkor och kristna organisationer i omkring 110 länder. Varav flera miljoner är sekulariserade svenskar och miljontals andra sekulariserade människor.

Världsreligionernas parlament samlas i Melbourne, Australien. Kyrkans Tidning 091202. Se mer om Världsreligionernas parlament här. En känd person som naturligtvis är med är Dalai Lama. The Melbourne Parliament will draw forth the sacred nature of the environment from all religious and spiritual traditions, led by the Indigenous peoples of the earth.

Religiöst toppmöte i Melbourne. Det blir den tibetanske ledaren Dalai Lama som får avsluta Religionernas världsparlament. Biskop Antje Jackélen deltar i parlamentet tillsammans med en delegation på tolv personer från Lunds stift. Biskop Jackélen: "Vi lär oss mycket." Kyrkans Tidning 091208.

Peringe Pihlström: En dopsyn för framtidens kyrka. Den baptistiska dopsynen är framtidskyrkans rimligaste förhållningssätt. Den bygger på en människo- och församlingssyn vars tid har kommit. Dagen 100129.

Metodisterna ansluter senare. Några hinder återstår innan samfundet kan gå med baptister och missionare i den nya kyrkan. Dagen 100129.

Det nya samfundet kan ledas av en "kyrkoföreståndare". Måste inte alla överge något om det ska fungera? Ann-Sofie Lasell: "Ja, så tror jag att det kan vara. Vi har alla olika saker som vi behöver lämna på vägen för att uppnå något större." Dagen 100210.

Nya sammanslagna kyrkan föreslås heta Samfundskyrkan. Dagen 100312.
Kommentar: Trist namn.

Konsultförslaget "Samfundskyrkan" får massiv kritik. Dagen 100316.

Elisabeth Sandlund: Olycksfall i arbetet? Namnförslaget Samfundskyrkan andas stagnation, inte det nytänkande som svensk kristenhet behöver. Dagen 100316.

Namnförslaget "Samfundskyrkan" kostade 160000 kronor att ta fram! Dagen 100319.
Kommentar: Bortkastade pengar.

Pastorn i Immanuelskyrkan Stockholm petad efter inbjudan till Ohly. Dagens Nyheter 100322.
Jonåker: Mitt arbetssätt har inte funkat. Därför lämnar pastorn Immanuelskyrkan efter endast ett år i tjänst. Dagen 100319.

Namnförslaget Samfundskyrkan slopas i remissförslaget. I stället ska det stå GF-kyrkan (Gemensam Framtid) i det remissförslag som skickas ut till församlingarna. Dessutom får samtliga remissinstanser möjlighet att föreslå egna namnförslag. Dagen 100325.

En gemensam pastors- och ledarutbildning utplacerad på fem lärocentra i Sverige. Så ser förslaget ut som Evange­liska frikyrkan, Pingst FFS och Svenska alliansmissionen ska ta ställning till i maj. Dagen 100326.

Göran Lennartsson: Var förvaltas det karismatiska arvet när PTS försvinner? Den utredning som Pingst FFS tillsammans med Evangeliska frikyrkan och Svenska alliansmissionen är beställare av, föreslår att den kommande utbildningen av församlingsledare ska vara teologiskt profillös och passa alla traditioner. I den strukturen passar självfallet inte PTS in eftersom dess teologiska hållning är 'pingst' - i vår tid ofta kallad pentekostal. Dagen 100331.

Vesa Annala: Därför växer inte den kristna kyrkan i Sverige. Den kristna kyrkans framtid i Sverige är helt beroende på hur vi som kristna vågar stå för den kristna trons grundläggande sanning. Dagen 100331.

Tord Israelsson: Vi behöver missionärer i vårt eget land. Dagen 100331.

Torbjörn Göransson: Den gemensamma kyrkan och sanningen. Ritualer eller Gud? Dagen 100414.

Nils-Olov Nilsson: Farhågorna håller på att gå i uppfyllelse. Har vi inte så mycket offervilja och kurage att vi kan koppla ihop pastorsträningen med den karismatiska väckelserörelsen i världen? Det är ju där som tillväxten finns i dag. Och det är ju där vi hittar en teologi och karismatik som vi är besläktade med och som på ett positivt sätt kan skapa och forma våra framtida predikanter. Dagen 100427.

Svenska baptistsamfundet och Svenska kyrkan säger nej till ett samarbetsavtal i nuläget. Karin Wiborn: Det som skiljer oss åt är synen på dopet. Dagen 100430.

Pingst säger ja till gemensam pastorsutbildning. Dagen 100508.

Carl-Olov Hultby: Omstart möjlig med Andens hjälp. Hemmets Vän 100512.

Den svenska ekumeniken, del 1: Samarbete – för Guds skull eller för överlevnad? Det kan finnas flera förklaringar till varför detta skett. Det är väl känt att sammanslagningar sker när medlemstalen sviktar. Man kan göra en jämförelse mellan när församlingar inom Svenska kyrkans slås ihop och när frikyrkliga samfund eller kyrkor gör det. Det är precis samma mönster som ligger bakom; ekonomiska problem eller vikande besöksantal. Världen idag100514.

Hur mycket "luft" finns det i frikyrkostatistiken? Svar: 20 939 medlemmar. Dagen 100521.

Håkan Englund: Vilken bekännelse ska den nya kyrkan Gemensam framtid ha? Så som det nu formulerats är det mera av kollektiv bekännelse och inte det personliga ställningstagandet till Jesus som lyfts fram. Dagen 100521.

Stanley Sjöberg: Nödvädigt att lämna organiserad ekumenik. Hemmets Vän 100617.

Tro inte bara i kyrkan. Elisabeth Sandlund: Kyrkornas inre sekularisering är lika viktig att analysera som den som sker i samhället. Dagen 100820.
Kommentar: Ett problem är att Pingströrelsen verkligen inte får någon draghjälp av övrig svensk kristenhet som har sekulariserats ännu mer än Pingströrelsen själv.

Pingströrelsen i topp vid förra världskonferensen. 1955 arrangerades Världspingstkonferensen i Sverige, då räknat som världens mest pingstbetonade land. Nu omtalas Sverige snarare som världens mest sekulariserade land. Dagen 100820.

Nätverket för Klassisk Baptism och Kristen tro: Svenska baptistsamfundet är på väg in i dimmorna. Dagen 100825.
Baptisterna är inte alls på väg bort från evangeliet. Dagen 100901.
Tack till baptistledningen för bekännelsen. Oklarheten kvarstår delvis om vilka verksamheter Baptistsamfundet i praktiken är berett att stödja under religionsfrihetens paroll. Dagen 100908.

Historiskt ekumeniskt möte på Bjärka-Säby. Tidskriften Pilgrim, Svenska kyrkan i Linköpings stift och Stockholms katolska stift står gemensamt bakom en inbjudan till en präst- och pastorsträff på Nya slottet Bjärka-Säby i februari 2011. "Vi är inte ense i alla teologiska frågor men det primära är att ledare från olika håll tillsammans med varandra får reflektera över vårt gemensamma uppdrag som kyrka i den här tiden." Världen idag 101001.

Torbjörn Göransson: Systemskifte i frikyrkorna? Det som nu pågår är uppenbarligen ytterligare ett steg mot full enhet mellan kyrkor och samfund, och även olika religioner, utan större övervägande avseende sanningen i Guds ord. Dagen 101020.

Erling Medefjord: Vem har beställt en ny kyrkokarta? Finns ett starkt medlemstryck på en ny karta som tvingar kyrkoledare att agera kartritare, eller finns det kyrkoledare som tagit saken i egna händer och därmed aktivt förändrar kyrkokartan utan att medlemmarna i respektive kyrkor bett om det? För det andra, ritas den nya kyrkokartan om efter att hänsyn tagits till viktiga lärofrågor med en av reformationens grundbultar - Skriften allena - som ledstjärna? Det tycks redan finnas konturer till en ny karta där "Alla vägar bär till Rom". Dagen 101026.

Vilken är den största utmaningen för kyrkan i det område där du arbetar? Stefan Gustavsson, Sverige (generalsekreterare för Svenska evangeliska alliansen, som är arvtagare till Svenska Lausannekommittén): "Sekulariseringen, sett utifrån vår kultur. Den avvisar hela Guds verklighet. Detta kryper också in i våra kyrkor och leder till att vi inte tar hela den kristna tron på allvar." Dagen 101026.

Magnus Sternegård, Johan Nilsson (Equmenia): Tydlighet GF-kyrkans framtidsnyckel. Vi tror att GF-kyrkan behöver ett ledarskap som lever evangelium så tydligt, generöst och kreativt som möjligt. De behöver predika hela evangeliet. Dagen 101109.

Stefan Swärd om gemensam framtid: Det enda vägval som är möjligt är ett radikalt nytänkande och att inte alls göra som förut. För som man har gjort förut har ju inte fungerat. Därför blir jag mycket besviken när jag läser remissen. Alltför stort utrymme om stadgar, beslutsformer och organisation. Detta är ju nödvändigt men en bagatell när det gäller att hitta det som ska skapa framtidstro och är nycklarna för att bli en växande och relevant kyrka i framtiden. Jag saknar analysen av varför utvecklingen har varit så negativ. Och det finns inga utförliga förslag om nytänkande och visioner för framtiden för att vända trenden. Och framförallt saknar jag en genuin andlig bedömning, hur ska vi få Gud på vår sida, hur ska vi uppleva Guds välsignelse och närvaro i vår verksamhet. Risken är stor att allt bara fortsätter som förut.. Stefan Swärds blogg 101107.

Lokalt missnöje med det nya samfundet. Informellt nätverk har satt upp kravlista på ledaren för "Gemensam framtid" - flera församlingar beredda att lämna projektet om de inte känner sig hemma. Dagen 101201.
Processledare för Gemensam Framtid-projektet: Jag uppskattar att det goda samtalet lever. Dagen 101201.

Uppsala missionskyrka: Gör en till remissrunda. Församlingen starkt kritisk till nuvarande förslaget om nya samfundets kyrkoordning. Dagen 101207.
Per-Anders Karlsson: Vi vill att den här processen blir bra. Dagen 101207.
Inget "utträdeskrav" från mötet i Jönköping. Dagen 101207.

Nya samfundet flyttar ihop med ekumeniska centret. Dagen 101209.

Fader Caesarius bygger Enhetens kyrka vid Östanbäcks kloster. Kloster­kyrkan kommer att rymma 200 besökare. Världen idag 101209.

Per-Anders Karlsson (pastor i Lidköpings Missionskyrka): Visa ett nytt ledarskap i GF-kyrkan. Jag efterlyser en kyrkoledare som är heligt upprörd över vår nuvarande utveckling. Som vågar ta de beslut som krävs för att vända trenden. Som inte bara är glad att få vara med utan som vågar satsa allt för att människor i vårt land och i våra missionsländer ska få möta Jesus och följa honom med sina liv. Dagen 101228.
Kommentar: Instämmer helt i detta inlägget.

GF-kyrkans teologi växer sakta fram. Lasse Svensson: Synen på församlingen är det som skiljer mest. Dagen 101229.

Pelle Hörnmark: Pingst ska se över medlemsbegreppet. "Det finns en stor skillnad mellan vår verklighet och det som vi hävdar att vi håller fast vid". Dagen 110105.
Kommentar: Pelle Hörnmark: "Jag vill vara med och arbeta fram en annan ordning för dem som vill ha det." Vad menar han med det? Om verkligheten och det som man håller fast vid inte överensstämmer kanske det beror på ledare som försummat den teologiska och idologiska delen de senaste två årtiondena. När ledarna sitter i dialog med Katolska kyrkan istället för att se om sitt eget hus ideologiskt så vad kan man vänta sig?

Inga-Lise Furusand Albertsson svarar Anna Kettner: GF-kyrkan behöver ingen kvinnorörelse. Män och kvinnor är inga homogena grupper. I Guds rike är vi jämställda. Varför då dela upp oss efter kön? Dagen 110112.

Arne Brännström: Pruta inte på bibeltroheten! Vi hjälper inte människor in i Guds rike genom att ta bort "trösklarna" omvändelse och troendedop. Dagen 110112.

Nils-Olov Nilsson: Många frågetecken inför ny församlingsordning i Pingst. Personligen tror jag att debatten omkring den nya församlingsordningen kan bli häftigare och mer dramatisk än själva samfundsdebatten. Dagen 110112.

Felicia Sværen: Är Jesus för tukt eller förlåtelse? I trafikpolitiken talar man om en "Nollvision" där det finns ett tydligt mål, en riktning, en vilja, men också en medvetenhet om att man ändå kan köra i diket. Då kommer hela räddningsaktionen igång, ambulansen, akuten, operationen, nåden och förlåtelsen. Men den ersätter inte trafikregler och viljan att inte köra av vägen. Världen idag 110117.

Pingstpastor Mikael Karlendal hoppas på en öppen debatt. Världen idag 110119.

Kyrkohistoriker: Debatten börjar i fel ände. "Vi måste ha en djupare debatt om vad församlingen är och vad det innebär att vara kristen." Världen idag 110119.

Arne Brännström: Viktiga vägval för kristna. Varför är församlingen inte det magnetfält, som drar människor till sig? Varför är församlingen inte det kraftfält, som påverkar utvecklingen i samhället? Vi måste nog ärligt erkänna att vi tappat mycket av den urkristna församlingens kraft, energi och auktoritet. Vi har anpassat oss! Guds stora problem är inte samhällets sekularisering utan församlingens. Vi anpassar oss snällt till tidens krav på tolerans och vidsynthet. Och det får till följd att troheten mot bibelordet inte heller blir så viktig. Världen idag 110124.

Analys av Stanley Sjöberg: Bekvämligheten måste motarbetas. På de platser i världen där det finns väckelse satsar människor helhjärtat på sitt sammanhang. I Sverige är det bekvämligheten som styr. Dagen 110127.
Kommentar: Det är på denna bekvämligheten som ekumeniken i Sverige är byggd.

Åke Trossö: Församlingen är en – inte delad. Med förskräckelse har jag följt pingströrelsens planer på att utreda medlemsbegreppet för att i vår presentera en alternativ församlingsordning. Vi har i pingströrelsen försökt att följa bilden av den urkristna församlingssynen, sådan den tecknas i Apostlagärningarna. Likaså om man följer Paulus på hans resor får man en inblick i hur församlingsordningen bör, ja, hur den ska fungera. Mot denna bakgrund ter sig min vän Pelle Hörnmarks intervjusvar i tidningen Dagen den 5 januari som både kryptiska och samtidigt illavarslande. Världen idag 110131.

Ny bok ska hjälpa Pingst med medlemsbegreppet. I ekumeniska tider, där rörelsen över samfundsgränser är stor, blir frågan vilket dop som kan räknas som medlemsgrundande - enbart troendedop eller även spädbarnsdop? "Medlemskap - en tvärvetenskaplig studie av medlemskap i pingströrelsen". Så heter den bok som i dagarna släppts och som går att köpa i tryckt form eller ladda ner gratis från Institutet för pentekostala studiers hemsida. Det är de som utfört arbetet, på uppdrag av Pingst och dess nationelle föreståndare Pelle Hörnmark. Jan-Åke Alvarsson. Dagen 110208.
Pelle Hörnmark: Boken kommer att öppna nya dörrar. Beslutet ligger i de lokala församlingarna och det enda vi kan besluta i rådslaget är: Hur kan man vara organiserad som pingstförsamling? Dagen 110208.

Sigvard Svärd: Vem är det som splittrar? De som överger Guds ord till förmån för diverse människomeningar är de som splittrar kristenheten. Angreppen på radikalt bibeltroende kristna kommer särskilt fram när frågan om de troendes enhet ställs. Med hänvisning till Jesu bön om enhet i Johannes 17 pekar man ut de kristna som splittrare, vilka har kritiska synpunkter, och som kommer med varningar för att grundläggande bibliska trossatser håller på att tonas ner eller tas bort. Detta är inget annat än ett orättvist, oärligt och villfarande förhållningssätt mot kristna bröder och systrar. Världen idag 110209.

Pelle Hörnmark ger sitt svar på senaste tidens kritik: Att leva i förnyelse kräver mod. Dagen 110211.

Hans Patring: Jag vill se fler helanden i våra gudstjänster. Dagen 110216.

Daniel Wärn: Nattvardssynen styr medlemskapet. Dagens pingstsamtal om att öppna medlemskapet även för dem som inte är troendedöpta är en logisk konsekvens av den ändrade praxisen i nattvardsfrågan. Det är inte något nytt ljus i skriften som har aktualiserat frågan. Dagen 110218.

Herdar flockades på Bjärka-Säby. Ekumeniskt präst- och pastorsmöte vill se det gemensamma, syftet är inte att diskutera olika teologiska ståndpunkter. Mötet är ett ekumeniskt samarbete mellan Katolska kyrkan, tidskriften Pilgrim och Svenska kyrkan. Dagen 110218.

Sven Degerfeldt: Sann enighet grundar sig i synen på dopet. Dagen 110309.

Equmeniakyrkan - namnförslaget för nya samfundet. Dagen 110316.

Samuel Svensson: Undervisningen nyckeln i dopfrågan. Dagen 110317.

Pingst gör studiebesök i Vatikanen. Dialogen mellan Pingst och Katolska kyrkan i Sverige går in i en ny fas. Pelle Hörnmark och fem andra pingstvänner åker i maj på gemensam resa med biskop Arborelius och Katolska kyrkan till Rom.
Tolv personer, sex från vardera Pingst och Katolska kyrkan, åker till Rom. Från Pingst är det pingstföreståndaren Pelle Hörnmark, pastorerna Sten-Gunnar Hedin, Dan Salomonsson och Uno Solinger, teologen Peter Halldorf, samt Dagens förre chefredaktör Olof Djurfeldt. Katolska kyrkans delegation består av biskop Anders Arborelius, biskopsvikarie Fredrik Emanuelson, diakon Erik Kennet Pålsson, dominikansyster Veronica Tournier, universitetslärareJonas Holmstrand samt överläkare Michael Alvarsson. Resan genomförs den 16-19 maj. Dagen 110323.
Samarbetet började med en debattartikel om kristen tro 2003 av Hedin och Arborelius. Dagen 110323.

Nils-Olov Nilsson: Varför ska våra pingstledare åka till Rom på studiebesök?
Kommentar: Det är en helt berättigad fråga. En ytterligare fråga är: Vem påverkar (mutar) vem?

Pelle Hörnmark och Magnus Wahlström: Tankar om medlemskap. Om vi väljer en större öppenhet kräver det en ökad tydlighet. Om församlingarna väljer ett mer inkluderande förhållningssätt, vilket vi redan i praktiken gjort, så behöver processen av lärjungaskap en renässans i våra församlingar. Dagen 110330.
Kommentar: En större öppenhet till vem som får bli medlem resulterar i försämrad tydlighet. Det mest kända exemplet på detta är folkkyrkan Svenska kyrkan.

Micael Grenholm: Karismatiken borde vara lika viktig som förr. Sverige behöver mer än någonsin en radikal karismatisk väckelse som leder till tro, mission, goda gärningar, social rättvisa och en massiv utbredning av Guds rike. Dagen 110406.

Lasse Väcklén: En församling kan finnas i ett hem. Dagen 110408.

Sten-Gunnar Hedin: Varför pingstvänner reser till Rom. Dagen 110413.
Barbro Sigfridsson: Resan till Rom är ett steg i att göra oss alla likadana. För att pingstledarna, även andra samfundsledare också för den delen, har ändrat färdriktning måste vi var och en ta ställning och välja vilken väg vi ska gå. Jag tror därför inte att jag är ensam om upplevelsen av att en allt starkare oro och vånda börjat växa inombords. Vart är Sveriges kristenhet på väg? Dagen 110420.
Emanuel Sandberg: Åk inte till Rom. Dagen 110426.

Frikyrkor under press. För tre av de traditionella frikyrkorna (Missions-, Metodistkyrkan och Svenska Baptistsamfundet) med rötter i väckelserörelserna är nu en radikal lösning på väg. I Kristi himmelsfärdshelgen kommer med största sannolikhet en sammanslagning att röstas igenom. Stefan Borgehammar: "Det kommer att rädda situationen under en tid men kommer det inte nya faktorer – och det kan jag inte se i nuläget – kommer medlemstappet att fortsätta. Det här visar hur akut ärendet är. De här tre står ganska långtifrån varandra. Ändå drivs man av situationen. Det är en krass nödvändighet." Dagens Nyheter 110502.

Baptistisk socionom blir ordförande i nya kyrkan. Ann-Sofie Lasell vill hitta GF-kyrkans uppgift i samhället. Dagen 110506.

Sex svenska pingstledare reser till Rom tillsammans med företrädare för Stockholms katolska stift. Idén kom från pingstvännerna! Världen idag 110513.

Mission och medlemsbegrepp på dagordningen. Pingst – Fria församlingar i samverkan möttes till sitt årliga rådslag. Trosdokument istället för stadgar som grund för vilka som får gå med i samfundet Pingst FFS. Dagen 110517.

Pelle Hörnmark: "Intressant upptäcka nya nyanser hos trossyskon" Hörnmark om mötet med påven: Det är alltid värt möta varandra och samtala. Dagen 110517. Kommentar: En trots allt positiv kommentar ger han i följande ord: "Att se Katolska kyrkan från insidan är spännande samtidigt som jag ser rikedomen i min egen tro."
Dialogen mellan Pingst och den Katolska Kyrkan har pågått regelbundet sedan 2003. Med på resan är bland andra pingstföreståndare Pelle Hörnmark och pastor Sten-Gunnar Hedin, lksom pingstvännerna Peter Halldorf, Uno Solinger, Dan Salomonsson och Olof Djurfeldt. Från Katolska kyrkan i Sverige reser Anders Arborelius, Fredrik Emanuelson, Erik Kennet Pålsson, Syster Veronica Tournier OP och Jonas Alvarsson.

Mats Olofsson: SKR sätter visst människan i centrum. SKR skymmer Jesus som den ende frälsaren när de förespråkar gemensam bön tillsammans med utövare av falska religioner och när de citerar en känd "new age"-filosof om människans gudomlighet (i "10 tumregler för god ekumenik"). Vad är detta om inte avfall från äkta Kristustro? Dagen 110519.

Pingstledarna nöjda med historisk Romresa. Olof Djurfeldt: Målet med dialogen har hela tiden varit att samtala i teologiska frågor och lära känna varandra - inte att bilda union eller gå samman. Dagen 110525.

Nya kyrkan bildad - men saknar namn och ledare. Baptister, metodister och missionskyrkliga röstade ja till att starta ett nytt samfund. Dagen 110606.

S-E Daniel Nilsson: Rörelsen bort från tro-fasthet är en oroande utveckling. Dagen 110611.

More than 50 churches agree to hold Qur'an readings. “More than 50 churches in 26 states already have committed to the initiative, including the Washington National Cathedral. The Berean Call 110613.

Stanley Sjöberg: Politisk trolöshet och teologisk förvirring. "Pastorsakademin" utbildar dem som är föreståndare. I materialet som studeras uppmanas pastorerna att studera den "teologi" som sammanställts av professor Samuel Byrskog vid Lunds Universitet. Han är känd för sitt samarbete med komikern Jonas Gardell och var faktagranskare med ett aktivt stöd till boken "Om Jesus". Tillsammans med Jonas Gardell sammanställdes den hånfulla kritik och djärva hädelse som med exempel från historiens förakt inför Jesus, tog avstånd från de värderingar som tillhör Nya testamentets vittnesbörd om Jesus. Den bibliska historien skrivs om för att anpassa sig till en komikers behov av skratt som bekräftelse. Professor Samuel Byhrskog medverkade också till att Jonas Gardell blev hedersdoktor i teologi vid Lunds Universitet. Nu är han vägledande för pingstpredikanter. Hemmets Vän 110616.

Erling Medefjord: Frågetecken i Vatikanbesökets spår. Märkligt nog var det Stiftelsen Nathan Söderbloms minnesfond som ekonomiskt bistod den svenska delegationens resa till Rom. Det borde leda dialogens deltagare till verklig eftertanke. Världen idag 110622.
Sten-Gunnar Hedin: "Hans ifrågasättande är överraskande". Den som vill se kan inte undgå att lägga märke till att det har skett en hel del i rätt riktning sedan medeltiden och till och med efter 1925! Nog kan vi väl konstatera att både andra Vatikankonciliet och den karismatiska förnyelsen, trots alla brister, är ett verk av den helige Ande! Världen idag 110629.
Erling Medefjord: Nya frågetecken kring Romresa. Världen idag 110808.
Sten-Gunnar Hedin svarar: Dialog kan föras trots skilda åsikter. Världen idag 110808.

"Omdop" kyrkligt dilemma. Sten-Gunnar Hedin: Min personliga reflektion är att om en person levt i sitt barndop och där tron bekräftas av dennes liv och bekännelse, så gäller dopet såvitt det skett i Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Ska dop ändå ske genom nedsänkning, antingen för att medlemskap eller för att personen själv önskar det, är det enligt mig ett bekräftelsedop och inte ett omdop." Världen idag 110718. Kommentar: Det uttalandet visar på att dialogen som pågår mellan pingströrelsen och Katolska kyrkan påverkar pingströrelsens dopsyn.

Centralstyrt Pingst riskerar att förlora sin identitet. Rörelsen förvaltas av administratörer och rutinmässighet smyger sakta in i en rörelse. Vad som bekymrar mig är att man inte insett att även om vi på konferenser försöker peppa oss att återgå till vårt teologiska centrum så glider vi sakta men säkert in i en situation som präglas av teologisk osäkerhet och suddighet. Dagen 110720.

Frågetecken rätas ut i ny bok om svenska pingströrelsens historia. Författare är Nils-Olov Nilsson och boken "Anden och vi har beslutat", är utgiven på Evangeliipress. Världen idag 110815.

Tre metodistförsamlingar ställer sig utanför Gemensam framtid. Rajan G Mall: Man vill fortsätta tillhöra Metodistkyrkan. Dagen 110921.

Nystartat evangelisationsnätverk höll kickoff i Norrköpings baptistkyrka. "Operation: Övre salen" vill se mer av Anden i Sverige. Världen idag 110917.
Kommentar: Mycket positivt.

Sigvard Svärd: Förändrad dopsyn i pingströrelsen. Sanningen är den att den pingströrelse i Sverige som förr benämndes "Pingstväckelsen", i dag spretar i uppfattning om vad Bibeln lär rörande dopet i vatten. Flera pingstledare/teologer/pastorer är inte längre övertygade om att trons dop genom nedsänkning är den enda rätta. Numera menas det att pingstvänner i enhetens och kärlekens anda, ska erkänna olika så kallade "doptraditioner", vilket hade varit läromässigt omöjligt att hävda under "Pingstväckelsens" tid, men också fram till 1990-talet inom "Pingströrelsens" led. Bibliskt dop kunde då och i dessa församlingar endast ske på ett sätt. Dagen 110928.
Pelle Hörnmark: Dopet i vatten är trons brytpunkt. Samtal i en teologisk fråga behöver inte innebära att man har ändrat teologi. Vår erfarenhet är att "mainstream Pingst" faktisk inte bara tror utan också förkunnar och praktiserar dop i vatten av människor som själva kommit till tro på Jesus och vill leva med honom tillsammans med andra.Dagen 111005.
Nils-Olov Nilsson: Kampen för baptistiskt dop avtar. Att det pågår en glidning inom flera områden av vår pingstteologi är ju ingen hemlighet. De präster och kyrkoherdar som kom över till pingströrelsen de första decennierna menade alla att barndopet inte var ett giltigt nytestamentligt dop. Dagen 111005.

Största delen kristna ledare tror att helvetet existerar. Helvetet är en realitet, men när det gäller dess utformning och detaljer går meningarna i sär. Dagen 111103.
Så gjordes enkäten: Den anonyma frågeenkäten mejlades till sammanlagt 312 präster och pastorer i de angivna samfunden. 156 personer (50 %) av dem svarade. I samband med varje fråga fanns möjlighet att lämna valfria kommentarer. Kommentar: Studien visar att liberalteologin har vunnit insteg i samtliga samfund. Och hälften av alla tillfrågade svarade dessutom inte på enkäten, vad tror de?
Lars Borgström, präst i Lutherska Församlingen i Stockholmsområdet: Jesus predikade ofta om helvetet. Dagen 11104.
"Kristna måste inte tro på helvetet" Två tredjedelar av prästerna/pastorerna i Dagens enkät tycker att man inte måste tro på helvetet som kristen. Dagen 111104.
Teologen Ulrik Josefsson: Det finns naturliga förklaringar till skillnaderna. Dagen 111104.
Kommentar: Bibeln säger att läran om de dödas uppståndelse och en evig dom tillhör de första grunderna av läran om Kristus (Hebr. 6:1-3), så det är uppenbart att det skett en flyttning av tyngdpunkten i nutidens allmänreligiöst korrekta kristendom.

Allt fler frikyrkliga dricker alkohol. Allt fler frikyrkomedlemmar dricker alkohol. Den mer tillåtande attityden bäddar för alkoholproblem, befarar organisationen Hela människan. Individualismen har trängt in i kyrkan och var och en får bygga sin egen livsstil — vissa är helnyktra och andra väljer att dricka. Kyrkans Tidning 111104.

Baptister kan bilda ny förening utanför Gemensam framtid. Nätverket för Klassisk baptism kan bli "uppsamlingsheat". Dagen 111109.

Bengt Svensson: Har Sten-Gunnar Hedin en katolsk syn på nattvarden? Det är ett mycket märkligt uttalande Hedin gjort, som visar att Hedin antingen inte vet något om den katolska synen på nattvarden eller tycker att det inte spelar någon roll vilken syn man har. Dagen 111214.
Bengt Malmgren: Missförstånd om katolsk nattvard. Faktafel i Bengt Svenssons text.Dagen 111223.
Carl A Hörstrand: Inget välsignat vatten i Roms källor. Varför främjar romerska kyrkan ekumeniken? Man vill helt enkelt att alla skall umgås under "moderkyrkans" täckning, alltså Rom. Läror som Mariadyrkan, helgondyrkan, transubstantiation och så vidare, är fullt levande inom Katolska kyrkan i dag.Dagen 111229.
Bengt Malmgren: Nu behövs en respektfull dialog. Dagen 120103.
Kommentar: Det finns mycket som Bengt Malmgren "sopar under mattan" i sitt försök att beskriva Katolska kyrkan som evangelisk! Trient-konciliet var ett utslag av motreformationen till de lutherska framgångarna.
Carl A Hörstrand: Inte enskilda katolikers fel. Jag har under årens lopp mött ett fåtal katoliker som bekänner sig vara pånyttfödda. Samtidigt har jag mött massvis med katoliker som inte ens vet om pånyttfödelsen, de har inte alls haft någon kännedom om vad frälsning och personlig relation till Gud innebär. Med detta menar jag att det saknas grund för gemenskap. Bristen ligger inte hos individuella katoliker. Bristen ligger i kyrkans grundpelare och i dess ledning. Dagen 120127.
Bitte Assarmo: Skilj på vördnad och tillbedjan. Dagen 120131.
Ivar Lundgren: Visst finns katoliker som ber till Maria. Dagen 120202.
Bitte Assarmo: Mer om katoliker och Maria. Dagen 120207.

Om Katolska kyrkan finge bestämma. Citat från Elvor och Jannes hemsida: "Inget samfund är så beroende av Bibeln som katolska kyrkan", hävdar katoliken Anders Piltz. Antingen känner han inte till sin egen religion eller också har han inte läst Bibeln alls eller också tror han att vi är dumma i huvudet och går på vad som helst(?). Om katolska kyrkan vore beroende av Bibeln och tog Guds ord på allvar skulle den för längesedan ha rensat ut alla avgudar och all död religion och gärningslära i form av mariatillbedjan, helgondyrkan, avlater, reliker, mässa (eukaristi), botgöringar, sakrament, s k "heligt" vatten, för att inte tala om den obibliska läran om skärselden och annan "Tradition". Tyvärr bygger Rom-kyrkan på fel grund och därför är hela bygget fel. Om en sådan kyrka ska översätta Bibeln och avgöra hur den ska utformas (troligen den enda tillåtna i framtiden om de får bestämma) kan det bara leda till katastrof. Det är tillräckligt illa med vissa allvarliga översättningsfel i Bibel 2000.

Hans G Eriksson: Jesus förminskas inom kristenheten. "Det varnas för en islamisering av samhället. Min övertygelse är att det börjar med en islamisering av kristenheten." Dagen 111215. Folket 111207.

Nils-Olov Nilsson: Förändring i synen på Andens dop och gåvor. Jag är rädd för att nu håller tingens ordning på att förändras. Innebörden av Andens dop blir suddigare och suddigare. Jag märker en osäkerhet i samtal med pastorer. Man ställer inte längre frågan till framtida pastorer och ledare om de är andedöpta "på de gamla pingstsättet". Dagen 111216.

Jan-Bertil Widmark: Samfund hindrar frihet i församling. Guds församling är ingen förening. Jag är orolig för att i ett samfund konserveras väckelserörelsen och församlingens rörelsefrihet hindras. Det sker inte på en dag, ett år utan successivt. Dagen 111216.

Roger Gustavsson, Anders Robertsson: Bibelsyn på entreprenad. Att en fortsatt stark bibeltro präglar den internationella Lausannerörelsen visar inte minst Kapstadsöverenskommelsen från 2010. Man kan däremot fråga sig vad förändringarna på hemmaplan beror på. Kan de förklaras med ett inflytande från sekulära universitet och, i missionsskolans fall, priset för högskolebehörighet? Kan en befogad glädje över det ekumeniska samarbetet fördunkla medvetandet om vad som står på spel? Dagen 111221.
Lärare i exegetik vid Örebro Teologiska Högskola: "Vi har en evangelikal bibelsyn". Vi vill visa att det är möjligt att bedriva historisk bibelforskning inom ramen för ett "bibeltroget" sammanhang. Faktum är att skolan i dag snarare står närmare sitt modersamfund än vad den gjorde på sjuttiotalet när den evangelikala bibelsynen formulerades som en markering mot den mer fundamentalistiska bibelsyn som då präglade Örebromissionen i stort. Dagen 111229.
Anders Blåberg, missionsdirektor och Gudrun Boström, bitr missionsdirektor: Därför har vi en evangelikal bibelsyn. Dagen 111230.
Kommentar: Om Libris skriver de: "EFK är tillsammans med fyra andra samfund en minoritets-ägare i den norska mediekoncernen Mentor Medier, som äger bokförlaget Libris. Vi vill med vårt ägarskap värna en svensk utgivning av böcker som berör kristen tro. Två gånger per år möter ägarnas (samfundens) representanter förlagsledningen i samtal och ger både ris och ros. Det är vårt sätt att påverka en bra bokutgivning." Det är väl uppenbart att Libris även ger ut tvivelaktig litteratur sett ur evangelikal synvinkel.
Roger Gustavsson, Anders Robertsson: Inte solklart om Lausanne. Det är förhållandet till Lausannedeklarationens evangelikala bibelsyn definierad just på 1970-talet som vi diskuterar. Lärarna understryker därmed själva poängen med vår första artikel. Dagen 120112.
Lärare i exegetik vid Örebro Teologiska Högskola: Citat taget ur sitt sammanhang. Dagen 120118.
Stanley Sjöberg: Akademisk teologi får för stort inflytande. Dagen 120118.
Göran Lennartsson: Traditionellt har evangelikaler bekänt sig till Bibelns anspråk om gudomliga auktoritet, något som den historisk kritiska metoden inte kan hantera. Förnuftet är högsta norm. Metoden är ateistisk i meningen att den inte ger utrymme åt Gud annat än som immanent. Han kan bara verka genom rådande naturlagar. Evangelikalernas svar blev den historisk grammatiska metoden. Den gav utrymme för undret, att Gud även "övernaturligt" kan verka i historien. Samtidigt togs den historiska sidan av Bibeln till vara. Men en internationell utblick visar att skillnaden mellan evangelikal och "liberal" bibelsyn ofta tunnats ut. Det finns säkert flera orsaker till glidningen. En kan vara behovet av att bli accepterad. Den grundläggande frågan är fortfarande huruvida det är principiellt möjligt att vara vetenskaplig och akademisk, och samtidigt ge utrymme för att Gud kan ingripa i historien så som det beskrivs i Bibeln. Generellt tycker jag att evangelikal bibelforskning ofta låter sig säljas alltför lätt till teorier som grundas på att Bibeln måste förklaras inomvärldsligt. Påståenden om två, tre och ibland fler profeter med samma namn, verkar mer vara influerade av en "lightversion" av den historisk kritiska metoden än insikt i vad Bibelns Gud förmår. Det är ofrånkomligt att bibelsynen får konsekvens för tolkningen. Om exempelvis Gud genom Anden kan visa profeter skeenden som ligger i framtiden, påverkar det förståelsen, jämfört med att de alltid reflekterar samtida händelser eller det som redan inträffat. Om Gud tillhör verkligheten blir heller inte under som Jesus enligt evangelierna utförde ur historisk synvinkel problematiska, och behöver följaktligen inte "omtolkas". Dagen 120120.
Nils-Olov Nilsson: Vad händer med den konservativa bibelsynen? Det framstår med all tydlighet att den historisk-kritiska metoden smyger sig in i bibelsynen. Genom att förlägga Danielsboken cirka 165 f. Kr stryker man med ett penseldrag ut det övernaturliga i profetiorna. Gång efter gång förs det fram tankar som av forskarna pekar på det senare datumet. Oftast får påståendena stå oemotsagda. Även profeten Jesaja får dela författarskapet med några till. Allt enligt forskningen. Här kommer även evolutionistiska idéer in. Det känns som om de konservativa forskarnas åsikter ifrågasätts eftersom de är en minoritet. Man möter dem inte med samma allvar som man gör med liberalteologerna. Det skulle vara intressant att höra vad på PTS teologer säger i bibelsynsfrågan. Dagen 120120.
Stefan Gustavsson: Felfri bibel är allmänkristen tro. John Stotts egen position i bibelsyns-frågan var inerrancy; att Bibeln är sann i allt den påstår. Han menade att de som står för begränsad ofelbarhet (limited inerrancy) - uppfattningen att Bibeln är ofelbar i undervisningen om tro och liv men att den innehåller fel och misstag på andra områden - var inkonsekventa. I avsnittet om bibelsyn betonar han vikten av att identifiera författarnas intention med vad de skrivet, så att vi på ett rätt sätt förstår vad de bibliska texterna faktiskt påstår. Samtidigt understryker han bibeltexternas tillförlitlighet, oavsett vilka ämnesområden de berör; rätt förstådd är Bibeln sann i allt den påstår. Dagen 120201.
Roger Gustavsson, Anders Robertsson: Därför är bibelsynen så viktig att samtala om. I tider av otro måste bibeltron återerövras för varje ny generation. Därför är bibelsynen så viktig att samtala om. Vi kan frimodigt hävda de övernaturliga inslagen i Bibeln och behöver inte sitta fast i positivismen i en postmodern värld. Dagen 120203.

Lasse Svensson leder vägen mot en gemensam framtid. Dagen 120117.
Valet av Lasse Svensson får kritik. Pea Karlsson, Lidköpings missionsförsamling: Joakim Hagerius hade varit ett tydligare val. Dagen 120118.

S-E Daniel Nilsson: Det är outtalat att påven ska erkännas. Det finns en oroande tendens i försöken att nå enhet med Katolska kyrkan - bristen på avgränsningar. För inte eftersträvar man väl enighet under hela dess lära? Katolska kyrkan ser det så att Skriften formades av kyrkan, medan protestanter menar att Guds ord sändes till människor genom apostlarna, och att det istället var ordet, Skrifterna, som formade kyrkan. Kanon skapades inte av kyrkan utan av Gud. Vad kyrkomötena gjorde var att enbart erkänna de skrifter som redan från början i olika delar av kyrkan varit erkända som komna från apostlarna. Gudsordet var igenkänt redan från början, det som skapade kyrkan. Övriga skrifter rensades bort. Dagen 120124.
Broder Caesarius: Varierad syn på påven bland evangelikaler. Dagen 120202.

Stig Melin: Från Azusa Street till Pastorsakademin. Dagen 120126.

Jacob Rudolfsson: Urholkad bibelsyn ger grundare tro. Författaren Kevin J Vanhoozer, professor i teologi, vid Wheaton College, Illinois, summerade en evangelikal bibelsyn så här, vilket stämmer överens med Lausannedeklarationen: "Skriftens ofelbarhet innebär att skriften, i de ursprungliga handskrifterna och när den tolkas enligt den mening som avsetts, talar sant i allt som den påstår." Han tillägger att detta inte innebär att kopiorna av originalen eller våra egna tolkningar är ofelbara, vilket lätt kan vara frestande. De konflikter som därför kan uppstå om mer eller mindre rimliga bibeltolkningar måste alltid tillskrivas den felbara tolkaren, inte den ofelbara texten. Världen idag 120208.

Arne Brännström: Mod att vara kyrka. Samhällsutvecklingen och tidsandan har påverkat oss till en mer urholkad bibelsyn och det har gett många en grundare tro. En liberal livsstil har smugit sig in i församlingen och gett oss en liberal teologi. I vår iver att att inte sticka ut för mycket har vi blivit oerhört toleranta och vidsynta. Allt detta har lett till en försvagad identitet hos många kristna idag. Man vet inte riktigt vad man tror på och vad kyrkan står för. Enskild bibelläsning och bön är inte prioriterade områden. Dagen 120215.
Peter Plars: Kyrkans tysta och försiktiga ledare. En kyrka som inte kan stå kvar på Guds sida när destruktiva tankesätt och värderingar alltmer får rot i samhället är inte trovärdig. Det är till och med skamligt att på så sätt göra sig populistisk i tron att man vinner poäng i människors ögon. Det är knappast en "Herrens kyrka". Att fördöma synden och visa på Guds nåd, förlåtelse och fullständiga upprättelse är Guds väg men svårt när vi kristna fastnar i den allmänna 'snällhetskulturen'. Dagen 120215.

Brith Aspenlind: Vart är Ekman på väg att leda sina får? Frågan kvarstår: har påvekyrkans lära ändrats sedan 1989 eller Ulf Ekmans? Vilket är hans riktmärke och vart går fåren? Dagen 120221.
Brith Aspenlind: Replik om Livets ord och Rom. Det är uppenbart att Ekmans söker sig mot en enhet under påven. Dagen 120410.

Knut Bertil Nyström: Låt oss uppmuntra varandra med goda berättelser. Den kris som Deminger beskriver är inte enbart frikyrkans utan den är hela kristenhetens kris i Sverige. Många har redan oroats över församlingens inre sekularisering och sjunkande engagemang och sjunkande tillströmning till gudstjänster. För att vända trenden har man valt att se vad som karaktäriserar församlingar i Sverige där människor kommer till tro. Dagen 120224.

Stefan Gustavsson kommenterar debatten om frikyrkans framtid. I min erfarenhet är det också vanligt – inte minst i de svenskkyrkliga sammanhang som Deminger nu söker sig till – att man kompenserar brist på innehåll med starkare fokus på kulten. Så är ganska många liberalteologiskt präglade präster idag också (selektivt) högkyrkliga. Eftersom den konsekventa liberalteologin leder ut i ingenting, måste man – om det ska vara meningsfullt att vara kyrka – kompensera den bristen med något annat. Ironiskt nog riskerar Deminger att komma ur askan i elden; yttre form utan bibliskt innehåll bär inte heller det för framtiden. Sea.nu 120224.

Øyvind Tholvsen: I kris men inte utslagen. Frikyrkan samlar troligtvis numera flera gudstjänstfirare än Svenska kyrkan, som har sett en minskning av gudstjänstfirare med 49 procent på 20 år. Från 2009 till 2010 minskade dessutom deltagandet med hela 8 procent på bara ett år. Detta är Svenska kyrkans kris, och vi är skyldiga att från frikyrkligt håll tala om den med medkänsla och dela hennes sorg över detta. Det går nämligen rännilar såväl från Svenska kyrkan till frikyrkan som tvärt om, men framför allt ut ur kyrkan som helhet. Dagen 120302.

Elisabeth Sandlund: Silade mygg, svalda kameler. I Svenska kyrkan kan en oförmåga märkas att skilja mellan stort och smått. Dagen 120302.

Ulrik Josefsson: Frikyrkans ideal viktiga. Om Sveriges folk inte har en levande och vital kraft som kan gestalta evangeliet i vår tid, då är det mycket illa. Frikyrkans gamla bärande ideal gäller än: teologiskt motiverad förändring för Gudsrikets och för människornas skull. Dagen 120206.

Ewa Gustafsson: Väckarklocka om frikyrkligheten. En kyrkas eller kristen rörelses överlevnad handlar för min del om att bygga och verka i samarbete med Gud. Det står i Uppenbarelseboken att vi ska vända om för att inte Gud ska ta sitt lampställ från oss, det vill säga att den helige Ande ska lämna oss. Ända sedan Babels torn byggdes är det som Gud sa, att nu ska inget vara omöjligt för människan. Jag tror att det betyder att vi kan göra väldigt mycket, få väldigt mycket att fungera och inte se att Jesus inte är med. Dagen 120215.

Staffan Sundkvist: När saltet mister sin sälta. Som vanligt när man har gått vilse så måste man gå tillbaka till utgångspunkten och därifrån hitta vägen fram. Det är fullständigt meningslöst att historielöst irra omkring och försöka bli "relevant". Kyrkan måste lita på evangeliet och kraften i detta. Kyrkor och samfund ska vara jordens salt, se då till att vara detta och försök inte framställa sältan på konstgjord väg. Dagen 120322.

Ingemar Helmner: Vart tog sångarglädjen vägen? Hemmets Vän 120403.

Jacob Rudolfsson: Jesus är mer än en förebild. Mycket av det som går under beteckningen kristen tro i dag är nämligen innehållsmässigt mer en allmänreligiös gudstro - inte en tydlig tro på Jesus Kristus som frälsare och Herre. Dagen 120410.

Roine Swensson: Skiljelinjen går genom kyrkorna. Men deras slutsats kan jag inte hålla med om: Att frikyrkorna skulle ha spelat ut sin roll, och att Svenska kyrkan skulle vara det mest hållbara och trovärdiga alternativet, för dem som söker en äkta och djup andlighet och församlingsgemenskap. Det är naivt och grovt generaliserande. Skiljelinjen går inte mellan Svenska kyrkan och frikyrkosamfunden - snarare tvärs igenom alla dessa. Bilden är alltså mycket mer komplicerad. Jag vill beskriva nuläget i svensk kristenhet ungefär så här: Inom både frikyrkorna och Svenska kyrkan upplever vi en allvarlig kris. Den inre sekulariseringen tar sig uttryck på olika sätt utifrån våra olika traditioner, fromhetsmönster och församlingskulturer. Men vi ser också en hel del positiva tecken, inte minst på det lokala planet. Det finns levande församlingar - med en tydlig förkunnelse, stark gudsnärvaro, karismatiska yttringar, varm atmosfär, generös öppenhet för sökare och kärleksfull omsorg - inom hela kristenheten. Dagen 120412.

Wilgot Fritzon: Inte grönare gräs i Svenska kyrkan. Den kristna profilen har tonats ned i både frikyrka och Svenska kyrkan. Budskapet har anpassats till den rådande tidsandan. Från Svenska kyrkans ledande håll har teologie doktor Kajsa Ahlstrand slagit fast att "modern mission är inte att frälsa". "Tjosan hejsan" kommer nog Öholm att stöta ihop med i fortsättningen även inom Svenska kyrkan. Han behöver bara komma till nya Turebergskyrkan i min hemort Sollentuna där en kväll i maj "kyrkbänkarna plockas ut och du kan dansa till jazzmusik och artisters uppträdanden medan prästerna är bartenders", enligt en lokal tidning. Dagen 120419.

Micael Grenholm: Så fungerade den första kyrkan. När man ser de stora skillnaderna mellan Apostlagärningarnas kyrka och kyrkan i Sverige kan man reagera på två sätt: antingen argumenterar man för att Apostlagärningarna är historia som inte är normgivande för oss i dag, eller så ber och arbetar man ivrigt för att vi ska uppleva en väckelse som uppväcker Apostlagärningarna. Att kyrkan förmår återvända till Apostlagärningarna är inte minst Azusa Street, väckelsen som startade pingströrelsen för hundra år sedan, ett tydligt exempel på. Något liknande måste ske igen för att kyrkan i Sverige ska överleva. Frikyrkan får aldrig sätta ribban lägre än det den kommer ifrån. Dagen 120418.

Krister Leimola: Det är dags att börja be igen. I väckelsehistorien har verklig väckelse alltid börjat med bön. I Sverige kommer det att börja brinna små böneeldar som kommer att sprida sig och ta ny eld, därför att några bestämt sig för att det är dags att börja be igen. Dagen 120420.

Baptister missnöjda med GF kan bilda egen förening. Inbjudare är Nätverket för klassisk baptism och kristen tro, som vill samla de församlingar som väljer att stå utanför den nya kyrka som bildats av Metodistkyrkan, Baptistsamfundet och Missionskyrkan. "I dagsläget finns ett tiotal baptistförsamlingar som inte gått med i Gemensam framtid. De flesta har valt att tillhöra Evangeliska frikyrkan. Ytterligare ett tiotal församlingar står i en beslutsprocess där mycket tyder på att de väljer bort GF." Dagen 120426.

Yvonne Johansson Öster: Det är både språkligt och innehållsmässigt felaktigt att tala om frikyrkan i bestämd form. Den finns inte. Det finns många olika frikyrkor i Sverige. Men de är inte en. De allra flesta av de frikyrkor som finns i Sverige, speciellt de äldre, har rötter i internationella kyrkor. Dagen 120509.

Nils-Olov Nilsson: Vart tog de öppna samtalsdagarna vägen? Lekmannarörelsen svensk pingströrelse fortsätter sin vandring mot en elitistisk och episkopal dominans, där den akademiska teologin ges tolkningsföreträde framför den självlärde predikanten och ledaren. Med vetskap om att den evangelikala bibelsynen dessutom tänjer på sina gränser är jag orolig för att vi inom tio år inte längre kommer att känna igen vår gamla pingströrelse. Processen ska sättas i ett större perspektiv. Det är mycket mer som saknas. Profet-, apostla- och evangelisttjänsterna för en tynande tillvaro. Vi har därmed kantrat som rörelse och fått ett smalt ledarskap. Detta ledarskap kan naturligtvis inte räcka till för att göra grovjobbet på markplanet. Idealet att eftersträva finns klart beskrivet i Efesierbrevet där det sägs att herdarna ska undervisa de heliga så att de blir skickade att göra tjänst i vardagslivet. Även i förkunnelsen är förändringen märkbar. Läran om Jesu tillkommelse, Israel som Guds förbundsfolk, undervisningen om den himmelska världen, med mera, har på vissa håll bytts ut mot ett växande socialt evangelium, en sorts samhällelig politisk korrekthet. Vad hände förresten med undervisningen om den fria församlingen? Efter bildandet av ett samfund frös på något sätt den undervisningen inne. Det som var ett av den pentekostala väckelsens "grundämnen" har på alltför många platser gått förlorad. Dagen 120509.

Fredrik Wenell: Frikyrklig - varför inte? Frikyrklig teologi har enormt goda förutsättningar för framtiden. Om den blir riktigt frikyrklig vill säga. Dagen 120518.

Claes-Göran Bergstrand: Krisen är en identitetsfråga. Vi är kallade att vara Jesus lärjungar och Kristi kropps lemmar. På församlingsplanet är vår identitet att gestalta Kristi kropp och vara ett Guds tempel. En orsak att många kristna i dag är osäkra på sin identitet, är den församlingsstruktur som frikyrkorna haft och har i föreningsmodellen, vill jag påstå. I stället för att främst se på varandra som Jesus lärjungar, ser vi oss som medlemmar i en organisation med gemensamt ansvar för en verksamhet, för fast egendom och anställd personal. Något som vi i demokratisk ordning har röstat fram på ett församlingsmöte. Dagen 120522.

I Helsingborg pingst blir man nu medlem utan troendedop. Dagen 120525.
Tord Israelsson: Troendedop inte lärosats utan sanning. Dagen 120530.
Östen Myrenfeldt: Jesus steg ned i vattnet. När aposteln Petrus predikade för Kornelius föll den helige Ande på alla dem som hörde hans tal. Petrus sa då inte att de, eftersom de redan fått helig Ande, inte behövde döpas, utan han sa: "Icke kan väl någon hindra att dessa döps i vatten, då de hava undfått den helige Ande, de lika väl som vi?". Dagen 120601.
Henrik Åström Pastor och föreståndare, Pingstkyrkan: Vi praktiserar bara troendedop. Dagen 120607.

Dagen då tre kyrkor blev en. Kristihimmelsfärdshelgen 2012 går till historien som den helg då Sveriges tre äldsta frikyrkosamfund (Missionskyrkan, Metodistkyrkan och Baptistkyrkan) upphörde existera och i stället bildade ett gemensamt. Världen idag 120518.

Ulf Ekman: "Ett synligt Petrusämbete räddar mänskligheten!" Marcus & John på Aletheia 120624.
Ulf Ekman: Lämna det som ni trott på! S-E Daniel Nilsson på Aletheia 120628.
Ulf Ekman: "Biskopsämbete ger stabilitet". De pingst-karismatiska rörelserna behöver ett biskopsämbete. Det menade Ulf Ekman under ett ekumeniskt seminarium i Bjärka-Säby. Han hävdade också att Petrusämbetet i Rom fortfarande har en funktion i dag som en enande, övergripande och beskyddande funktion i kyrkan genom tiderna. Dagen 120607. Världen idag 120608.
Blandade reaktioner på Ekmans föredrag. Daniel Nilsson: "Ulf Ekman vill införa en hierarkisk ordning med ett läroämbete i toppen. Men det kommer att åstadkomma splittring, för en stor del av de evangelikala kommer inte att följa med honom till Rom. Detta är en sorglig och riskabel utveckling." Dagen 120607.
Pelle Hörnmark ser inget behov av biskopar i den svenska pingströrelsen. Pelle Hörnmark tror inte heller att det ledaruppdrag som Jesus gav Petrus, i dag skulle vara knutet till påven som person. "Påven är ju en tydlig röst som många lyssnar till och på det sättet har han betydelse. Men att han skulle vara en ledare för hela världens kristna, det kan jag själv inte tänka mig", säger Pelle Hörnmark. Dagen 120608.
Erling Medefjord: Petrusämbetet räddar inte Europa. Det mesta tyder på att Ekman denna gång är på helt fel väg. Hela kyrkohistorien tycks tala emot att Petrusämbetet i Rom gett de troende nödvändigt skydd. Tvärtom har miljontals sanna kristna under århundraden fått sätta livet till eller drivits i exil på grund av kyrkans förtryckande maktinstitution. Dagen 120608.
Olika syn på biskops-ämbetet bland kristna. Att skapa ett biskopsämbete är obibliskt. Det menar bibelläraren Jonas Melin, som i stället tror att framtiden för kyrkan finns i friare strukturer. Den högkyrklige prästen Peter Bexell ser dock biskopsämbetet som ett skydd mot irrläror. Dagen 120613.
Kommentar: En villärig biskop är en katastrof för kristenheten. Har Peter Bexell inget minne av KG Hammar?
Sven Nyberg: Biskopsämbete saknar stöd - Kristus är klippan. "Klippan" kan inte vara både Kristus och Petrus. Petrus bekänner utifrån en uppenbarelse från Fadern vem Jesus är. På uppenbarelsen om att Kristus är "Klippan" bygger Han sin församling. Självständiga lokalförsamlingar har ofta sina förebilder i den urkristna församlingen, beskriven i Nya testamentet. Där talas bara om ett lokalt ledarskap bestående av äldste = biskopar, i pluralis. Om pastorerna i våra lokalförsamlingar kallade sig biskopar, så vore det en korrekt biblisk term och den enda typ av biskop som NT känner till. Först senare kom titeln att reserveras för tjänster högre upp i en hierarki. Menar vi att frikyrkan i Sverige befinner sig i kris så har Gud svaret på det problemet och det svaret måste vara något annat än ett nytt biskopsämbete. Dagen 120613.

Thomas Arvidsson: En kyrka för professionella? "Så som man firar gudstjänst så tror man." Ja, jag tror att det är just så. Och firar man gudstjänst med en tydlig nivåskillnad mellan officianter och åhörare så är det ett uttryck för en tro som har sin grund mer i grekisk/romersk religion och kultur på 300-talet, än i Kristustron som växte fram under det första århundradet. Den tidiga kyrkan var en församlingsrörelse där "var och en" hade något att bidra med när man möttes. Vän av ordning ryser säkert vid tanken... Dagen 120605.
Sigfrid Deminger: Inte proffs men särskilt kallad. Enskilda människor kan ledas in i särskilda uppgifter som de är lämpliga för, har utrustats för och kallats till. Dagen 120613.

Nils-Olov Nilsson: Förändringsprocessen inom Pingst går för långt. Dagen 120619.

Ulf Sundkvist: Kristen tro är frivilligt vald - inte påbjuden eller tilldelad av tradition, föräldrar, kyrka eller stat. Dagen 120628.

Första gudstjänsten i Enhetens kyrka. Två år efter första spadtaget, den 20 juli, hölls öppningsgudstjänsten i Enhetens kyrka i Östanbäck kloster. Caesarius Cavallin, som leder gruppen på åtta bröder i gemenskapen utanför Sala i Västmanland. Bland dem som stöttat bygget återfinns pastor Ulf Ekman, den katolske biskopen Anders Arborelius, Oas-inspiratören Berit Simonsson, pingstpastor Peter Halldorf och många andra. Drygt 250 personer slöt upp till öppningsgudstjänsten, där bland andra Ulf Ekman fanns med bland talarna. Huvudpredikant var den romersk-katolske abboten Notger Wolf, ledare för benediktonorden från Rom. Östanbäcks kloster eftersträvar sakramental gemenskap med romersk-katolska kyrkan och var 2010 med om att bilda den internationella Augustanagemenskapen. Målet för de brödraskap och kloster som är med i organisationen eftersträvar, enligt ett vänbrev från Östanbäcks kloster, "att få räknas som katoliker med de olika reformer man i och för sig genomfört utan formell kyrklig sanktion – reformer som sedan delvis beslöts av Andra Vatikankonciliet för den romersk-katolska kyrkan." Världen idag 120801.

Stefan Swärd: Frikyrklig teologi som en vindflöjel. Kristenheten i Sverige och inte minst de etablerade frikyrkosamfunden behöver mer aktivt jobba med sin teologi. Frikyrklig teologi blir närmast en vindflöjel i dessa dagar när beprövad teologi och etik snabbt omprövas, på grund av någon ny teologisk trend eller samhällets påtryckningar. Världen idag 120813.

Tyska kyrkor uppmanas lägga ned stridsyxorna. Tyska politiker, idrottare och kulturpersonligheter undertecknade ett ekumeniskt manifest i Berlin i onsdags. "Protestanter och katoliker, förenen eder!" är uppmaningen. Tyskland har två i stort sett jämnstora kyrkor. De två, den protestantiska och den katolska kyrkan, ska nu lägga ned allt vad stridsyxa heter, hoppas manifestet "Ekumenik nu". "En Gud, en tro och en kyrka" är målet. Teologi, vanor och traditioner ska inte stå i vägen längre, den 500-åriga splittringen ska övervinnas. Uttalandet undertecknades bland andra av tyska parlamentets ordförande, försvarsministern, ledaren för den socialdemokratiska oppositionen, och 23 representanter från kyrkorna. Dagen 120907.

Mats Olofsson: SKR lockar till avfall genom "interreligiös" bön. Dagen 120919.
Karin Wiborn och Eva Christina från SKR svarar: Religionsfrihet vårt fokus. De kristna företrädarna satt i en ring och läste Bibeln och bad. Muslimer satt i en annan ring där man läste Koranen och bad. Det var två parallella böneringar för fred, två parallella läsningar. När de kristna bad och läste högt var den muslimska ringen tyst och vice versa. Dagen 120919.

Stefan Swärd: Allmänt accepterade eller radikala? Världen idag 120924.

Nils-Olov Nilsson: Allvarlig situation för mission i Pingst. Minskar missionsintresset är det ofta ett tecken på att själavinnarintresset också har svalnat. Europa är egentligen en viktig fråga kopplad till SKR och arbetsdokumentet Charta Oecumenica, i vilket man har förbundit sig att inte ägna sig åt proselytism. Det vill säga man bör inte rikta sin mission mot ortodoxa och katoliker. För de är ju redan kristna. Men stämmer det? I lika hög grad kan man fråga sig om Sverige är kristet bara för att vi har en medlemsstark luthersk kyrka? Naturligtvis är det inte så enkelt. Europa är överfullt av namnkristna som visserligen hyllar kristendomen men saknar andlig nyfödelse. I Spanien och Grekland når antalet evangeliskt kristna kanske en promille. Alltså: fälten ligger och väntar på oss. Dagen 120926.

Pingst FFS och Katolska kyrkan i offentligt samtal. Under tio års tid har Pingst och Katolska kyrkan i Sverige haft en dialog. Den 17 oktober hålls ett seminarium med anledning av jubileet. Talar gör Olof Djurfeldt och Syster Veronica. Dagen 121004.

Mats Olofsson: SKR fungerar som en trojansk häst. Som smyger in "bedräglig filosofi, byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus" (Kol. 2:8). Dagen 121005.

Ett öppet brev till Pingst. Det jag i huvudsak vill få sagt med detta brev är att jag anser att Pingströrelsen, samfunden generellt, fullständigt håller på att tappa kompassriktningen. För jag är helt övertygad om att vägen till Rom leder bort och inte hem. Från BibelFokus.

Olof Edsinger: Det behöver vi samtala om. När David Wilkerson var på besök i Sverige 2004 mottog han en hälsning från Herren, som blev både spridd och omtalad i Sveriges kristenhet. Jag ligger i strid med de evangelikala i Sverige, var Wilkersons budskap. Därefter ringade han in ett antal områden där vi som evangelikala – här i kontrast till liberala – hade förlorat i sälta och engagemang. Ett nyckelord i Wilkersons budskap var apati. Det var denna som hade gripit omkring sig i den svenska frikyrkligheten. Vad sägs om att ta ett samtal om några av dessa saker nästa gång vi diskuterar vad som är frikyrkans och den svenska kristenhetens kris? Gudstjänstformer och sociologi i all ära – men visst måste väl ovanstående problem vara av betydligt större dignitet? En journalist ska en gång ha frågat Frälsningsarméns grundare William Booth om vilka farhågor han hade inför framtiden. Hans svar löd: Religion utan den helige Ande, kristendom utan Kristus, förlåtelse utan omvändelse, frälsning utan pånyttfödelse, politik utan Gud och himmel utan helvete. Dagen 121010.

Jimmy Heawenson: Vad menar Niklas Piensoho när han talar om "riter"? Som jag uppfattar det, bör enligt Piensohos modell, allt som av en utomstående kan uppfattas som flummig förbön eller extatisk lovsång förpassas till en sluten hemmiljö och inte ta plats i en offentlig gudstjänst. Världen idag 121012.

Muslim and Christian scholars, among other figures, gather for an inter-faith dialogue session in Amman. Director of Liqaa International Dialogue Centre Father Gabriel Hachem told The Jordan Times during an exclusive interview that the major challenge is finding one common ground for the diversity of Christians based on the one religion, "all through love". The Jordan Times 121015.

Sigvard Svärd: Vart leder den nya pingstteologin? Om Pingstsamfundet nu menar sig lösa problemet med – å ena sidan det "baptistiska arvet" som säger att barnen tillhör Gud och före en viss ålder inte behöver döpas, å andra sidan "väckelsearvet" som kräver personlig avgörelse – genom att barnen i stället ansluts till församlingen utan tro och dop, då har väl ett nytt "teologiskt" problem uppstått. Hur länge kan ett odöpt barn, en odöpt ungdom, en odöpt vuxen vara kvar som medlem i en pingstförsamling? Risken är uppenbar då, om detta införs i Pingst, att önskan om spädbarnsdop (begjutning) snart blir aktuell, för i och med det vore ju de nämnda "teologiska problemen" lösta. Alla är med – alltid. Ingen är utanför – aldrig. Dagen 121016.

Pingst blir granne med Ekumeniska centret. Dagen 121017.

Olof Djurfeldt om Pingsts dialog med katolska kyrkan: "Andens liv viktigast i ekumeniken". Några av de frågor som pingstvännerna upplever som svåra är katolikernas inställning till Maria, helgonkulten, vördnaden för reliker och rätten att be om bortgångna människors förböner, säger Olof Djurfeldt. Världen idag 121015.
Olof Djurfeldt, Pelle Hörnmark, Anders Arborelius och syster Veronica vid träffen på Newmaninstitutet: "Vänskapen mellan oss djupnar med åren". "Nu har vi en djup respekt för vad Anden gör i respektive sammanhang." Under de tio år som dialogen mellan Pingst FFS och Katolska kyrkan i Sverige har pågått, har en vänskap vuxit fram. Jubileet firades med en öppen redovisning. Anledningen till att man för tio år sedan påbörjade ett offentligt samtal var dels att markera samhörigheten i tron på Kristus, dels en önskan att öka förståelsen för varandras samfund och även slå hål på en del djupt rotade fördomar om varandra. Dagen 121018.
Goda vänner - och sen då?. Tio år av dialog mellan pingströrelsen och katolska kyrkan summerades. För Anders Arborelius började resan genom vänskapen med pingstpastor Sten-Gunnar Hedin, vilket ledde till ett gemensamt Jesusmanifest och senare en bok om Jesus och en bok om Anden. De två har nu börjat planera för en bok om Fadern, avslöjade biskopen. Världen idag 121018.

Teologer diskuterade bibelsyn – och om Jonaboken är fiktion eller historia. Ska man förstå Bibelns Jonabok som en historisk skildring eller en uppdiktad berättelse? Och vad innebär en evangelikal bibelsyn? Det var frågor som diskuterades när flera teologer med frikyrklig förankring möttes i Örebro i helgen. Mikael Tellbe (lärare på ÖTH): Det avgörande är, för att spetsa till det, inte om Bibeln är Guds ord, utan om vi låter Bibeln bli Guds ord in i våra liv. Greger Andersson, också han lärare på ÖTH, argumenterade för att Jonaberättelsen är fiktion. Världen idag 121029. Kommentar: Hur ska Bibeln kunna bli Guds ord om Bibeln inte är Guds ord? Om Bibeln inte är Guds ord då kan Jona bok och mycket annat vara fiktion. Jona bok är historia. Det är tydligt att liberalteologin håller på att slå rot på ÖTH.

Stefan Swärd: Bibeltro, bibelläsning och väckelse hör ihop. En bibelsyn som hävdar att bara delar av Bibeln är Guds ord, att det är en blandning av mänskligt och gudomligt inspirerat, en sådan bibelsyn blir omöjlig att tillämpa i praktiken. Vem ska då bestämma vad som är Guds ord och vad som inte är Guds ord i Bibeln? Det är helt avgörande att slå vakt om en bibelsyn som hävdar att hela Bibeln är Guds ord och därmed sann, ofelbar och trovärdig. Men det räcker inte. En tro på Bibeln som Guds ord behöver också kopplas till en tro på Bibelns auktoritet. Och en tro på Bibelns auktoritet behöver kopplas ihop med en aktiv bibelläsning, en aktiv tillämpning och att i vardagslivet leva av Guds ord och inse kraften i Guds ord. För mycket av modern teologi handlar om att krångla till och problematisera Bibeln. I stället behöver vi en teologi som utgår från att Bibeln är Guds ord, som väcker intresse för bibelläsning och som gör Bibeln begriplig och tillämpbar för vanliga kristna. Världen idag 121105.

Stanley Sjöberg: Bibelkritiken gör oss till irrande höns eller en skingrad fårskock. Bibelkritiken angriper ofta Gamla testamentets profetiska böcker. Johannesevangeliet ifrågasätts och man tror inte att aposteln Paulus nedtecknade alla de brev i Nya testamentet som bär hans namn. Sådant framhålls när staten finansierar teologisk utbildning. Levande kristendom protesterar! Hemmets Vän 121108.

Anders Gerdmar: Bibelsyn handlar om mer än Jona. I sitt föredrag i Örebro ville Greger Andersson provocera och såg det inte som något problem att evangelikala bibeltolkare rör sig från traditionella positioner ifråga om Jona, om Jesaja och Daniel. Många "evangelikala" forskare väljer alltså att köpa den dominerande akademiska forskningstraditionens resultat. Men det handlar om mer än Jona. Det handlar om Jesus och evangeliet. För liberal teologi får inga barn. Därför är bibelsynsfrågan inte ytterst en akademisk fråga utan en fråga om kristendomens överlevnad och tillväxt i Sverige. Världen idag 121116.

Vad betyder katolska kyrkan för dig? Man kan inte ge sken av att avgörande läromässiga skillnader inte föreligger. (Vi kanske kan sympatisera med den katolska kyrkan i enstaka speciella frågor, som t.ex. kampen för de oföddas rätt att leva, familjesynen bl.a.) Men, det finns många andra frågor där ledarskapet måste sätta ner foten och förklara att detta icke är förhandlingsbart. Eller är en smygande katolisering i faggorna? Så länge det inte hörs något klart avståndstagande från Bjärka Säbys teologiska utsvävningar sprider sig osäkerheten bland fotfolket. Öppenhet mot sina medlemmar i den här frågan har inte varit ledarskapets signum precis. I tid och längd kommer det att skapa problem i rörelsen till nackdel för dem som församlingarna är till för. Stig Melins blogg 121120.

Greger Andersson ifrågasätter i Världen idag 121121 att Jona bok har historiska anspråk, att allt i Jesaja bok går tillbaks på 700-talsprofeten, att Paulus har skrivit alla brev som bär hans namn och att Daniels bok är skriven av Daniel och anser istället att det finns goda argument för att det är en apokalyptisk skrift från ca 165 f.Kr. Kommentar: Inser inte Pekka Mellergård, rektor på Örebro Missionsskola att Greger Anderssons resonemang öppnar vägen till liberalteologi? Varför vill ingen på ÖTH/ÖMS rikta någon kritik mot Greger Andersson utan endast mot dem som ifrågasätter Greger Anderssons resonemang?

Kerstin Doyle: Debatt om bibelsyn fortsätter. Hur är det egentligen med Jona? Är han en historisk person eller inte? Greger Andersson, lärare i Gamla testamentet vid Örebro missionsskola, tycktes under debatten och även senare i tidningsartiklar, mena att frågan inte är så viktig. Stefan Swärd höll inte med utan varnade för liberalteologiskt tänk. "Det övernaturliga i texten gör att man uppfattar det som fiktion, inte som historia. Man utgår från ett materialistiskt slutet universum styrt av givna naturlagar. Det blir ett avgörande sanningskriterium, och avgör om en bibeltext är historia eller fiktion. Men det är ingen kristen världsbild," skriver Swärd på sin blogg. Dagen 121122.

Stanley Sjöberg: Är Bibeln Guds Ord eller männniskors tankar? Nyligen hölls en konferens i Örebro om olika bibelsyn. Där berördes möjligheten att se händelserna som beskrivs i profeten Jona bok, som fiktiva. Det redovisades tvivel om att aposteln Paulus nedtecknat exempelvis Efesierbrevet. När jag lyssnade till den inspelning som gjordes för Internet uppfattade jag behandlingen av Första Korinthierbrevets 11:e kapitel som ett exempel på tidsbundna inslag av människor i Bibelns texter. Anders Gerdmar är docent i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet och dessutom leder han Livets Ords teologiska seminarium. Han menar att om en bibelläsningsväckelse är första prioritet så kanske man inte ska börja med att problematisera texternas ursprung och tolkning. Pingstvännen och teologen Greger Andersson vid Örebro Teologiska Högskola menade att "man tappar inte sin tro för att man är kritisk till de bibliska texterna". Det var hans kommentar till påståendet att profeten Jona kan läsas som en fiktiv (påhittad) berättelse. Tvivlet dominerar den teologiska utbildningen i vårt land. Dagen 121122.
Stanley Sjöberg: Profeten Jona - en förebild. Hemmets Vän 121129.

Anders Gerdmar: Vägar framåt i bibelsynsfrågan. När Greger misstänker att jag tror vad jag tror på grund av min läromässiga utgångspunkt så har han rätt, även om jag även exegetiskt ifrågasätter hans analys. Tron att all skrift är inandad av Gud är fundamental för den kristna tron. Detta innebär att den helige Ande har gett oss den bibel som vi skulle ha.Bibeltron har med nödvändighet historisk grund. Och det handlar ju inte om zoologi eller botanik utan huruvida man kan lita på Jesu ord. Jesu och apostlarnas attityd till Bibeln blev och förblir den kristna kyrkans. Om skrifter som utger sig för att vara historia (naturligtvis i tidens mening), då inte skulle vara det urholkas förtroendet. Ty kristen tro är falsifierbar, ytterst beroende av källmaterial. Därför måste man hantera frågor kring historicitet och autenticitet med stort allvar. Världen idag 121123.

Anders Robertsson / Roger Gustavsson: Poäng kvar med historisk Jona. Greger Andersson hävdar i Världen idag 14 november att de debattörer som startat det aktuella samtalet om bibelsyn gör sig skyldiga till olika förenklingar. Eftersom våra artiklar och responsen på dem ledde till vår gemensamma temadag vill vi gärna ge vår syn på saken. Stämmer det, som Andersson föreslår, att man missar den djupa poängen i Jona bok om man läser den historiskt och enligt honom gör ett genremisstag? Skulle berättelsens starka budskap om Guds kärlek och omsorg också om hednafolk förminskas om man betraktar Jona som en historisk person? Det innebär ju inte bara att förkunnare som John Ongman och Lewi Pethrus, från Anderssons egen tradition, har missat djupet i berättelsen utan också kyrkofäder som Ireneus och Augustinus. Och när Kristus själv väljer bilden av Jona tecken när han förutsäger sin död och uppståndelse så har han enligt denna logik ändå missat den djupare poängen i berättelsen! Detta eftersom han betraktar Jona som en historisk person och Nineves omvändelse som en historisk händelse (Matt 12:40-41). För oss avgör det saken. Världen idag 121128.

Saudiarabien satsar på religionsdialog. Saudiarabien är initiativtagare och huvudsaklig finansiär till ett center för religionsdialog som öppnas i Wien i veckan. Det kontroversiella initiativet KAICIID har mötts av internationell förvåning och lovord, men också av kritik. Under öppningsceremonin som ägde rum i måndags uttalade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon FN:s fulla stöd för projektet, som är icke-statligt men stöds av Saudiarabien, Spanien och Österrike. Öppningsceremonin hölls i närvaro av religiösa ledargestalter som Konstantinopels ekumeniske patriark Bartolomeus I och Abdullah Al-Turki som är ledare för den muslimska organisationen Muslim world League. Även Spaniens, Österrikes och Saudiarabiens utrikesministrar deltog. Målet är enligt centrets hemsida att "möjliggöra, stärka och uppmuntra till dialog mellan världens religioner och kulturer". Centrets styrelse består av tre kristna, tre muslimer, en jude, en buddhist och en hindu. Den israeliska rabbinen David Rosen som är styrelsens judiska representant lovordar initiativet. Saudiska människorättsaktivister har ifrågasatt varför inte centret öppnas i Saudiarabien, och andra kritiska röster har menat att KAICIID kan komma användas av Saudiarabien för att överskugga människorättsöverträdelser och frånvaron av religionsfrihet på hemmaplan. Dagen 121129.
KAICIID Dialogue Centre. King Abdullah bin Abdulaziz International Centre for Interreligious and Intercultural Dialogue, globally known by its abbreviation: KAICIID, is a controversial but uniquely empathic non-governmental, not-for-profit worldwide organization founded in October 2011 by King Abdullah Bin Abdulaziz of the Kingdom of Saudi Arabia: Custodian of the Two Holy Mosques. Accordingly, the Republic of Austria and the Kingdom of Spain are also backing the Centre with the aim of keeping KAICIID free from all political interference and influence. Wikipedia.
« Dialogue between religions is as necessary as ever in light of recent conflicts » said UN Secretary General Ban Ki-moon Monday at a meeting Monday in Vienna of Muslim, Jewish and Christian leaders aimed at forging new efforts promoting interfaith dialogue and tolerance. European Jewish Press 121128.
Saudis defend Vienna initiative. Critics of the centre say Saudi Arabia’s austere version of Sunni Islam means it is an unsuitable country to promote religious debate. Saudi Arabia does not allow other faiths to have places of worship in the kingdom and its Muslims are forbidden from converting to other religions on pain of death. Austria and Spain will also fund the Vienna-based "King Abdullah Bin Abdulaziz International Centre for Interreligious and Intercultural Dialogue", but Saudi Arabia said it was willing to stump up the lion’s share of cash if needed. Arab Times 111013.

Holger Nilsson: Bibelkritik får utrymme på pastorsutbildning. Det är nu dags att sätta ner foten. Vill församlingar detta? Den debatt om bibelsyn som pågått i Dagen är viktig. Vi får inte väja för detta som på många sätt är grundläggande för vår syn på bibelordet och därmed också vår tro. Det har skett en förändring i synsättet på Bibeln, jag tänker nu utifrån frikyrkligt perspektiv. Förtroendet för Bibeln som Guds uppenbarade tilltal har naggats i kanten. Detta har haft sitt ursprung från de läroanstalter som utbildar pastorerna, vilka blivit allt mer influerade av ett bibelkritiskt synsätt, sedan tidigare förhärskande på universiteten och prästutbildningen. Frikyrkopastorerna får nu del av bibelkritiken och de olika församlingarna påverkas. Vi ska inte vara så naiva att vi inte tror att detta får konsekvenser för troslivet för den enskilde. Bibelkritik och otro är inget som kommer att gagna Guds rikes framväxt i vårt land. Det är nu upp till församlingarna att komma till tals, de som kommer att få de utbildade pastorerna i sina talarstolar. Dagen 121130.

Stefan Swärd: Bibelsynen formar trons framtid. Den övernaturliga dimensionen i Bibeln fångas inte upp av moderna vetenskapen och utbildningssystemet. Därför är det så viktigt att vi verkligen formar våra församlingar och pastorsutbildningar utifrån ett kristet tänkande och världsbild. Om den sekulära teologin tränger in i kristna församlingen, leder det med automatik att bibelkritiken breder ut sig, och tilltron till Bibelns auktoritet blir urgröpt. Det leder med automatik till att tron på Bibelns under och Guds övernaturliga ingripande i mänsklighetens historia, skildrat i Bibeln, urvattnas. Detta påverkar församlingslivet dramatiskt, tilltron till Bibeln minskar, tron på Gud och att han kan göra under i dag minskar. Därför är frågan om Bibelns historicitet så avgörande. Bibeln handlar om att Gud griper in i mänsklighetens historia. Berättelserna om Adam och Eva, om Noa, om Abraham, om Mose, om befrielsen ur Egypten, om kung David, de är helt avgörande pusselbitar i frälsningshistorien. Bra kristen teologi behöver försvara och argumentera för Bibelns historicitet, inte sprida dimridåer om Bibelns historicitet. Det har en stor påverkan på vår teologi och den kristna läran, om Adam och Eva och uttåget ur Egypten bara är klassiska myter, eller om det faktiskt har inträffat, och att dessa personer faktiskt har funnits. Världen idag 121205.

Ulrik Josefsson: Bibeltro vågar brottas med kritiken. Detta vi kallar bibelkritik är alltså inte att kritisera Bibeln utan att ha redskap att kritiskt granska den. Jag tror bristen på kritisk reflektion kring Bibeln är en stor orsak till att en del unga inte tycker att kyrkans svar på livets frågor är relevanta. Dagen 121205. Kommentar: Det Greger Andersson gör är att kritisera Bibeln. Han menar att Bibeln självt har fel i olika avseenden, t ex att Paulus inte har skrivit alla brev som bär hans namn. Det är inte bristen på kristisk reflektion kring Bibeln som är en stor orsak till att en del unga inte tycker att kyrkans svar på livets frågor är relevanta utan bristen på aplogetiskt försvar kring Bibeln som är en stor orsak.

Bibelsynsdebatten fortfarande het. "Detta är något som berör många djupt". Synen på bibelkritik är ett av de områden där skillnaderna blivit tydliga mellan olika debattörer. "Kritik innebär forskning, en litteraturkritiker är inte kritisk mot litteratur utan studerar den. Många uppfattar kritik som ifrågasättande av Bibeln, men för oss som jobbar med det här är det ett uttryck för Bibelforskning", säger Greger Andersson.
Anders Gerdmar har en annan bild. "Bibelkritiken är inte oproblematisk, det handlar om ett metodpaket med en ideologisk laddning som man plockar in. Man kan bedriva akademiskt arbete med Bibeln utan den ideologin." Världen idag 121210.

Ulf Ekman: Nödvändig bibelsynsdebatt. Det är ingen hemlighet att Guds ord har stått under ett ihärdigt bombardemang, där man ofta av förment vetenskapliga skäl ifrågasatt det mesta och det väsentligaste. Vill man slita kristendomen i stycken är det naturligtvis mest strategiskt att diskvalificera dess grundläggande dokument. Sedan faller allt annat. Det inomvärldsligt rationalistiska betraktelsesättet, så förhärskande i vår tid, kan inte smälta allt tal om helanden, exorsismer, döda som uppstår och annat som Jesus var sysselsatt med. Man vill på olika sätt tona ner och rensa bort sådant som kan te sig störande så att Jesus bara blir en snäll person, anpassad för vår upplysta tid. Just denna klåda att stuva om, att förklara bort, att rensa ut, avslöjar vårt moderna högmod. Nämligen att det är vi, i vår moderna sekulariserade västerländska kultur, inte Gud, som bestämmer vad som går an. Vi glömmer så lätt att Bibeln, inspirerad av den helige Ande, är given till alla folk, i alla tider, i alla kulturer och att det finns en verklig finess i att Gud har valt att låta Skriften var just så som den är, för allas frälsning. Han är inte så etnocentrisk som vi, vi som ju gärna avgudar vår egen kultur och samtid, vårt eget intellekt och våra egna framsteg. Världen idag 121214.

Sigvard Svärd: Vem ska avgöra bibelsynen? Vi granskar Bibeln, rent av ifrågasätter delar av den. Sätter den under lupp. Behandlar Bibeln precis som annan litteratur från den tid då den blev till. Utifrån akademiskt vetenskapligt tillvägagångssätt utgår vi från hypoteser, i det här fallet sprungna ur tvivel och otro om Bibelns tillförlitlighet, exempelvis i fråga om årtal, ordval och författare. Den plockas isär och delarna strös ut. Likt spelarna inför ett utsläppt plockepinn, sitter vi sedan med maktens "spö" och petar upp de pinnar vi anser oss kunna ta upp. Bibelkritik kan det kallas för. Liberalteologi är ett annat ord för samma fenomen. Ordet bestämmer inte över oss, utan vi råder över Ordet. I denna fåra, menar jag, går det att placera vad som står skrivet i 2 Tim.4:3: "Det kommer en tid då människorna inte längre vill lyssna till den sunda läran utan skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar." Världen idag 121219.

Nils-Olov Nilsson, Jonas Rosendahl: Vad sås in i nästa generation? Vad händer med predikanten som predikar ett evangelium som är skuret i bitar, där han/hon inte är säker på Pauli författarskap, eller om Jesu ord är äkta eller om bibelböckernas innehåll är delvis påhittat? Helt nyligen skrev Ulrik Josefsson en artikel i Dagen där han ansluter sig till de akademiker som nämner om sanningsproblemen i Bibeln. Vi vill ställa följande frågor till honom:
Accepterar ni inom ALT (Akademi för ledarskap och teologi) tankegångarna i boken Profeterna – en textbok på Örebro teologiska högskola – och författarnas analys av Jesaja och Daniels bok? Vem har skrivit Daniels bok och Jesaja bok?
Vad menar du med lågintellektuell banalteologi, ett uttryck du ibland lite slarvigt använt dig av? Vilka sysslar med det menar du?
Ser du någon fara med hur några teologer vid ÖTH betraktar Skrifternas inspiration och historicitet? Världen idag 121219.

Kristenheten har gett vika för den icke troende bibelkritiken redan vid valet av vilken grundtext som ska användas! Om inte grundtextens ens är rätt så uppstår problem med sanningshalten i vad som är Guds ord. Varför värnar inte ens våra teologer på ÖTH om detta?
Det finns information om de redaktörer som gav ut revideringen av Westcott och Hort grekiska grundtext på 1970-talet. Här följer ett kort citat om detta:
Under en konferens 1964 föreslog representanter från UBS och Romersk katolska kyrkan att förberedelser skulle ske för att få fram en 'gemensam text' till Bibeln, som kunde accepteras av alla. Detta nya samarbete hade blivit möjligt, eftersom de protestantiska bibelsällskapen hade accepterat Roms krav att ta bort sitt förbud att ge ut de Apokryfiska böckerna. År 1965 godkände Andra Vaticankonciliet detta förslag, och år 1967 blev kardinal Martini en av de fem redaktörer som ingick i UBS internationella utgivningskommitté av UBS grekiska NT-utgåva. Martini är Jesuit. Denna utgivningskommitté, som bygger vidare på minoritetstexten, påverkar de flesta bibelöversättningar idag. De andra fyra redaktörerna är Bruce M. Metzger, Mattew Black, Allen Wikgren och Kurt Aland. Lite kort om dessa män:
Metzger anser att GT är en mix av myter, legender och historia, att berättelsen om Noas flod är överdriven och att Jona bok är en legend.
Black tvivlar på att missionsbefallningen i Matteus är äkta och tror varken på inspirerad text eller att Herren har bevarat sitt ord.
Wikgren har varit medredaktör till NRSV vars översättning tonar ner Kristusprofetior i GT och som har inkluderat de Apokryfiska böckerna.
Kurt Aland tror inte att evangelierna skrevs av Matteus, Markus, Lukas och Johannes och att de kristna inte valde rätt när de bestämde vilka böcker som skall ingå i Nya Testamentet.
Sammanfattningsvis kan vi säga att en majoritet av dessa män är skeptiker och tror varken på inspirerad text eller att Herren har bevarat sitt ord. Vi kan inte kalla dessa män för troende som tror på Bibelns ofelbarhet. Det är dessa män som har gett oss en ny grundtext som de förmodar var i användning under den första tiden, men sedan blivit bortglömd. De har valt ut några få slarviga handskrifter som är i absolut minoritet framför en överväldigande majoritet av andra handskrifter som stämmer väl överens. Andra textforskare som t.ex. Burgon och Hills förespråkar istället den bysantinska textformen/Textus Receptus, men på dessa textforskare vill man inte lyssna. Både Burgon och Hills är kristna som tror att Herren har bevarat sitt ord. En majoritet av skeptiska redaktörer har utarbetat en ny grekisk grundtext, som inte varit i bruk i nästan 1 500 år, vilket omöjliggör en tro på att Herren har bevarat sitt ord. I Sverige har vi haft en debatt om huruvida det är lämpligt att icke troende översätter Bibeln, t.ex. Bibel 2000. Men jag efterlyser en debatt om det är lämpligt att låta en majoritet av icke troende få förtroendet att ta fram en grekisk grundtext som skall användas av alla kristna bibel¬översättare i hela världen? Vi i Sverige har fokuserat på vilka som skall medverka i en översättning men nonchalerat frågeställningen: Hur blir översättningen om grundtexten är fel? - Se vidare Nyhetsbrev vintern 2012-2013.

1 januari 2013 hade Riksföreningen Pingst – fria församlingar i samverkan 457 medlemsförsamlingar som tillsammans har 83 684 medlemmar. Församlingar som dessutom är med i trossamfundet får stärkt juridsk status, tystnadsrätt för pastorer och möjlighet att ta emot kyrkoavgift via skattsedeln. Dessutom ligger vigselrätten i trossamfundet. Världen idag 150508.

Göran Lennartsson: Bibelsynen påverkar tolkningen. Den historisk-kritiska metoden inom bibelvetenskapen är inte neutral, hävdar Göran Lennartsson, apropå den pågående debatten om bibelsyn. Metoden våldför sig på Bibelns egna anspråk genom att utesluta att Gud kan ingripa direkt i historien. För Jesus är det självklart att Jona bok beskriver verkliga händelser (Matt 12:39–41). Hans tre dagar i fiskmagen förebildar Jesu tre dagar i dödsriket som leder till uppståndelsen. Om Jona är en fiktion, bör rimligen också Jesu tillämpning av berättelsen ifrågasättas – både historiciteten angående uppståndelsen från de döda, och domens dag då Nineveborna ska vittna! Dagen 130108.
David Willgren, teolog och förkunnare: Låt oss utmanas av texterna. Jag tror att Gud ständigt talar genom sitt ord, men... Dagen 130115.
Hans Lindholm: Vi kan lära av Luthers bibelsyn. Luther såg Bibeln som en alltigenom mänsklig och alltigenom gudomlig bok. Han jämförde med Jesus, som är sann Gud och sann människa. Det mesta av våra moderna diskussioner handlar om Bibelns mänskliga sida: författarskap, språk, översättning, historisk trovärdighet och så vidare. Vad Gud har gjort genom Jesus tenderar att försvinna bland alla utmärkta levnadsregler. Om vi tappar fokus på den frälsning som Jesus har vunnit, är risken stor att vi fastnar i goda föresatser och aldrig blir fria. Dagen 130118.
Johnny Lithell: När den kristna exegetiken blivit en modern akade­misk disciplin har den förlorat sina kristna särdrag. Luthers ärende var att predika Jesus Kristus. Det gjorde han utifrån hela Bibelns texter, inte bara Nya testamentet. Faktum är att han ansåg att predikanten skulle bedömas just utifrån denna måttstock: att denne predikar Kristus allena. I sin påskdagspredikan 1521 betonade han att predikandet är farligt – en predikant ska predika Kristus eller tiga. En dålig predikant är, enligt Luther, farligare än tusen fiender. Jag anser att kristna bibelläsare och predikanter i detta avseende har mycket att lära av Luther. Kristus är skriftens kärna och stjärna. Hela Bibeln handlar om honom. Vi behöver ha en kristocentrisk bibelsyn. Tar vi detta på allvar behöver vi tänka om i vissa frågor, jag vill lyfta fram två. För det första behöver vi använda oss av en hermeneutisk metod som hjälper oss att se Kristus i texterna – en kristocentrisk metod. På landets alla institutioner för teologisk bildning undervisas och tillämpas allehanda historisk-kritiska eller historisk-grammatiska metoder. Dessa hjälper oss att läsa en enskild text i sitt historiska och litterära sammanhang. Det är i regel goda verktyg som hjälper oss att dra kvalificerade slutsatser om vad texten betydde för de ursprungliga åhörarna vid en given tidpunkt. Det är gott och väl om vi endast närmar oss texterna i filologiska eller exegetiska syften, vilket har sin plats. Men om vi utgår från att Bibeln är en sammanhängande frälsningshistoria med Kristus som kärna och stjärna ger dessa metodologier mycket lite hjälp för oss att göra rättvisa åt texten, särskilt inte som de gör det grundläggande antagandet att texten inte kan betyda något annat för oss i dag än för de ursprungliga åhörarna. Om våra församlingar, bibelskolor och teologiska utbildningar är intresserade av att utbilda kunniga kristna bibelläsare och predikanter behöver man infoga en kristocentrisk hermeneutisk metodologi i sin kursplan. Det är inget nytt jag förespråkar, detta har kristna förkunnare sysslat med alltsedan den första församlingens tid. Problemet är bara att när den kristna exegetiken blivit en modern akademisk disciplin har den förlorat sina kristna särdrag. Man har i bästa fall valt att behålla sin kristna bibelsyn (att Kristus är skriftens kärna) och tvingat den in i en metodologi som utesluter kristocentriska läsningar. Dagen 130124.
Göran Lennartsson: Den ideologiska grunden för den historisk-kritiska metoden att granska Bibeln är överspelad. Genom upplysningstiden på 1700-talet hamnade förnuftet i högsätet. Det ideologiska klimatet som växer fram –?modernismen –?utgick från att alla orsakssamband i tillvaron har en rationell förklaring. Det som går att vägas och mätas (empirin) är det som "finns". Gud har inte plats i denna verklighetsuppfattning. Konsekvensen blev en historiesyn där Gud separeras från verkligheten. Den förnuftiga människan kan i modernismen inte räkna med direkta ingripanden i historien från en transcendent värld. Gud kan vara immanent (inomvärldsligt) och verka inom ramen för naturlagar. Men aldrig gå utanför dem. Utgångspunkten för denna historieteori är att gudomliga under inte sker. Det finns alltid en rationell förklaring. Den historisk-kritiska metodens tillvägagångssätt blir därför att analysera Bibeln som om Gud inte existerar. Finns det intellektuellt hederliga alternativ till detta synsätt? Ja, evangelikalismens svar blev den historiskt grammatiska metoden. Den är också historiskt inriktad, men ger även utrymme för Gud i det som är verkligt. Metoden gör det också möjligt att Jesus historiskt kan vara både människa och Gud. Dagen 130201.

J. Lee Grady: Why I Defend Women Preachers. Charisma 120220.

Sigvard Svärd: Vart tog bibellärarna i pingströrelsen vägen? Att vara kritisk mot Bibeln som Guds sanna ord, är långt ifrån den bibelfromhet som gårdagens lärare (didaskalus) i församlingarna stod för. Universitetsexegetik kan visst ha sina fördelar. Det existerar många bevis för det. Men om det är likvärdigt med ifrågasättande och tvivel, då kommer det i förlängningen att mer skada bibeltron än tillföra något gott. Bibelkritikens resultat blir inget annat än förvirring. Den kristna tron uppstår och växer i alla tider av predikan. Men då måste förstås predikan under tro vara hämtad och hållen utifrån Bibelns texter. Dagen 130108.

Martin Ekenvärn - Pingstpastorn som blev katolik. För första gången har en svensk pingstpastor bestämt sig för att konvertera och bli katolik. Dagen har besökt honom för att höra varför. "Jag har tröttnat på protestantismens läromässiga otrygghet", säger Martin Ekenvärn. Svaret på frågor kring hur han ser på Maria, helgonen, påven och annat där hans uppväxtkyrka har en annan syn är därmed ganska givna. "Jag tror som Katolska kyrkan gör, jag böjer mig inför det. 95 procent av det som står i Katekesen hade jag nog hållit med om redan tidigare dock, ska sägas. Men det är klart att det är en omställning och att det kändes konstigt att be Rosenkransen och Ave Maria i början, det sitter så djupt i ryggmärgen på en protestant."
Sten-Gunnar Hedin: "Vi har god arbetsgemenskap numera och känner tydligt släktskap, vilket är en stor förändring mot förr." Dagen 130123.
Nils-Olov Nilsson: Var mission i Latinamerika fel? Var vårt missionsarbete i Latinamerika förgäves och har vi ägnat våra liv åt något som Gud inte sanktionerat, undrar missionären Nils-Olov Nilsson, utifrån relationerna mellan pingströrelsen och Katolska kyrkan? Fortfarande ekar inom mig orden från Dagenartikeln som handlade om pingstpastorn som blev katolik. Märklig och samtidigt förvirrande. Hur kunde det ske? Och hur kunde pastor Sten-Gunnar Hedin tala om "släktskap" med den katolska kyrkan? Så min fråga är Sten Gunnar Hedin: vad känner du släktskap med? Ett teologiskt system som varit fullt av korruption, manipulation och halvsanningar. Eller syftar släktskapet på de sökande katolikerna som är som får utan herde, ensamma i sin eviga vandring genom sin religiösa öken. Människor är i sanning förvirrade. Katolicismen har blod på sina mässkläder. I kyrkans namn har man bestulit Sydamerika på deras skatter och använt dem för att smycka sina katedraler. Man har drivit oliktänkande upp i bergen fört att där lämnas åt svält och död. Man har inrättat domstolar och dömt människor till tortyr, fängelse och avrättningar. Under medeltiden ägnade man sig åt avlatshandeln för att få in pengar till att bygga St Peterskyrkan i Rom. Löftet var en gräddfil genom skärselden. Och i modern tid kämpar den katolska kyrkan för att värja sig mot anklagelser om pedofili. Varför har vi inom Pingst under mer än ett decennium ägnat oss åt en meningslös dialog som inte lett till någonting. Jo, förresten, den har bidragit till att så förvirring och falska förhoppningar om ett framtida släktband mellan det som är fullständigt omöjligt. Dagen130129.
NIls-Olov Nilsson: Jag har ifrågasatt kyrkan - inte katoliker. Min artikel är ett ifrågasättande av den romersk-katolska kyrkan som institution och teologiskt system och inte katolikerna, bland vilka jag har många kära vänner. Dagen 130205.

Ulrik Josefsson: Akademi för Ledarskap och Teologi har valt öppenhet för olika tolkningar, men bara på den gemensamma grunden att Bibeln är Guds levande ord, skriver ALT:s föreståndare. Dagen 130208.

Stig Melin: Risk för övertro på ekumenik. Inte fungerade det så när pingstväckelsen bröt fram. Inte när missionärerna i hårt motstånd från den katolska kyrkan bröt ny mark i Brasilien heller. Gud har i olika omgångar väckt upp en längtan hos sina barn på olika platser efter mera av honom och gett oss besökelsetider. Det har skett hos dem som varit öppna för Anden. Församlingsledningarnas längtan efter en bredare gemenskap vilar på en falsk grund. Nämligen att vi ska bli starkare och trovärdigare genom att vi blir många, och därmed trodda. Sedan skulle vi, i någon form av ekumenisk yra, sluta diskutera trosfrågor med varandra, och få mer tid att ägna oss åt vårt uppdrag. Där ligger en stor del av feltänket, tror jag. Vi skulle med all sannolikhet bara bli mer upptagna av varandra och efter många samtal bli ense om den minsta gemensamma nämnaren. Om vi menar oss ha ljus över skriften måste vi se till att vi lever i det ljuset. Det kan i vissa avseenden också ha mörkare inslag att kämpa med, utan att för den skull inbjuda mörkret själv till någon form av organiserad ekumenisk gemenskap. Dagen 130227.

Olof Edsinger: Bra att gudsbilden diskuteras. Varken Jesus eller apostlarna har för vana att ifrågasätta det som är skrivet i GT. Visserligen kan de ibland ge oss delvis nya perspektiv på vad som är Guds vilja. Men de underkänner aldrig Guds handlande i GT – även om de gör klart att spelreglerna i det nya förbundet på vissa punkter skiljer sig från det gamla. Det mest grundläggande problemet för oss moderna bibelläsare tror jag därför ligger i vilka förväntningar vi kommer med till Guds ord. Den i synd fallna människan hötter gärna med näven åt Gud och ifrågasätter att han kan låta någon enda av oss gå förlorad. Bibelns författare, däremot, vänder sig i vördnad och tillbedjan till den helige Guden och frågar sig: hur kan det komma sig att någon enda av oss kan bli räddad? Inte konstigt att det uppstår förvirring när så diametralt olika världsbilder bryts mot varandra! Dagen 130226.
Olof Edsinger: Spelreglerna inte desamma i GT och NT. Som teokrati hade Israel till uppgift att i vissa situationer vara Guds redskap. den tanke som har framskymtat om att "om Gud låg bakom allt han tillskrivs i GT måste han handla likadant i dag". Denna slutsats är faktiskt inte alls självklar, av det enkla skälet att spelreglerna i GT skiljer sig dramatiskt från dem som gäller i det nya förbundet. Strängheten i GT:s civila lagar måste till exempel förstås utifrån det faktum att Israel var en teokrati, och att brott mot förbundet riskerade att göra hela Guds frälsningsplan om intet. Upproriskhet, hädelse, trolldom och incest är exempel på synder som av detta skäl – och i avskräckande syfte – skulle straffas med döden. Vissa av lagarna kring äktenskap, skilsmässa, hantering av slavar etcetera måste också förstås som en anpassning till denna tids kulturella förutsättningar (se Matteus 19:7-8). Dagen 130312.
Anders Gärdeborn: Den stora katastrofen i Bibeln inte är på vilket sätt vi dör, utan att vi över huvud taget dör. Människan var från början menad som en evighetsvarelse men Gud sätter spelreglerna i sin skapelse och fastslår att om hon är olydig mot honom och äter av frukten på kunskapens träd så ska hon dö (1 Mos 2:17). I detta perspektiv är det inte en mindre tragedi att dö i en ombonad sjukhussäng i hög ålder än att dö i krig i unga år. Vi har bara hunnit vänja oss vid det förra. Dagen 130301.

Sven Nilsson: Kristenhetens allvarligaste problem. Problemet för svensk kristenhet är inte att vi vet för lite om bibelkritisk forskning. Brottningskampen i vårt förhållande till Bibeln ligger på ett annat plan. Det handlar om att lära känna Ordets kraft genom tro och praktik. Kristen tro utgår från att Ordet om Guds rike, den helige Ande och livet i Kristus har en verklighetsdimension som är åtkomlig för erfarenhet. När vi utsätter oss för Ordet kommer uppenbarelse och med uppenbarelse kommer tro och med tro – erfarenhet. Jesus sa: Om ni förblir i mitt ord då skall ni förstå sanningen och sanningen skall göra er fria. Guds ord är som dynamit – det måste utsättas för ett visst tryck för att kraften skall frigöras. Ett dynamiskt församlingsliv handlar om att processa Guds ord genom en "andesmord" förkunnelse. Pastorns ansvar som Ordets tjänare är att hålla församlingen kvar i det ord Gud ger för varje särskild tid till dess att det blir mottaget och bär frukt i erfarenhet och trons lydnad. Idag finns det få mötesplatser mellan Ordet och församlingen som ger tillräcklig kontinuitet för att Ordet skall få tid att verka. Ämnena växlar från den ena gudstjänsten till den andra, vilket leder till ett ytligt förhållningssätt där man inte förväntar sig mer än ett andaktsmoment. Predikan måste vara något mer än teologiska föreläsningar eller sporadiska betraktelser. Predikan är till sin natur en proklamation av Ordet med anspråk på åhörarna, inte en filosofisk betraktelse av en viss text. Den akademiska teologin riskerar att transponera talet om korset till mänsklig visdom vilket kommer att beröva evangeliet dess kraft. Utvecklingen i svensk kristenhet har lett till ett sofistikerat förakt för Guds ord. Detta är vårt allvarligaste problem och kan endast åtgärdas genom en omvändelse och förkrosselse inför Guds ansikte där Ordet får göra anspråk på vår överlåtelse och lydnad. Hemmets Vän 130228.

Sigvard Svärd: Små barn behöver enligt Skriften inte döpas för att tillhöra himmelriket. Det klargör Jesus när han välsignar barnen just med orden "Guds rike tillhör sådana som de" (Mark 10:14). Dagen 130305.

Gemensam framtid ska bli Gemensam kyrka. I alla fall om samfundets styrelse får igenom sin vilja på kyrkokonferensen den 9–12 maj.– Vi har blivit lite lidande av att inte ha ett riktigt namn, säger samfundets kyrkoledare, Lasse Svensson. Dagen 130307.

Stefan Gustavsson: Gudskritik som inte håller. Ateisternas gudskritik är densamma som både Jesaja och Paulus framförde; en kritik som drabbar all polyteistisk gudstro, men inte judisk-kristen gudstro. Världen idag 130419.

J. Lee Grady: No More Pentecostal Popemobiles. Have you noticed a contrast between Pope Francis' simple lifestyle and the sickening excess that is on display among some of our Pentecostal/charismatic leaders? I've pulled a lot of my hair out watching our embarrassing charismatic sideshows over the last few years. I think it is time we draw a line in the sand and say: "NO MORE." Charisma 130320.

Steve Hill: The 7 Great Lies in the Church Today. False teachings running rampant within the American church have created a "whiteout" condition for millions of believers. Here's how to detect—and overcome—these destructive doctrines before it's too late. Charisma 130405.

J Lee Grady: Rob Bell missar något viktigt. Jesus har inga problem med att använda ordet synd när han visar sin kärlek till en människa. Den delen av Jesu budskap har Rob Bell missat. Dagen 130409.

Per Ewert: Anpassning räddar inte kyrkan. Utmaning - inte anpassning - är kyrkans vinnande väg. Rob Bell förklarade nyligen att kyrkan måste "anpassa sig eller dö". Jag tror att Rob Bells slutsats är helt felaktig. Strategin är ett väl beprövat recept på kapitalt misslyckande. Kyrkor som anpassat sig till rådande kultur har stadigt tappat i relevans och intresse. Kyrkor som däremot vågat gå mot strömmen vinner däremot med tiden både förtroende och människor. En avgörande faktor för framgång tycks vara graden av utmaning i förkunnelsen. Kommentar: En mycket bra artikel, som alla kyrkoledare borde ta till sig. Dagen 130507.

Nya samfundet fick sitt namn till slut - Equmeniakyrkan. Det blir det permanenta namnet på Gemensam framtid, Sveriges färskaste kristna samfund. Därmed föll kyrkostyrelsens förslag Gemensam kyrka. Dagen 130514.

Tommy Dahlman: Pingstteologin har förändrats. I dag predikar vi en pingstteologi som är en sammanblandning av flera olika kyrkotraditioner och bibeltolkningar. Tommy Dahlman anser att detta skett på bekostnad av pingströrelsens identitet. Dagen 130516.

Luthersk församling ska slås ihop med två baptistiska. I Gottne har man tagit ekumeniken till en ny nivå. Efter en lång process kan snart en luthersk och två baptistiska församlingar slås samman till en. Det är i så fall en ytterst ovanlig händelse i Kyrkosverige. Det handlar om Betel Östansjö (EFK), EFS Gottne och Filadelfia Gottne-Mellansel (Pingst) som vill bilda en enda församling. I slutet av augusti hoppas man kunna fira den första gemensamma gudstjänsten. För att bli medlemmar i Pingst FFS måste den nya församlingen ta ställning till om man ställer sig bakom Pingst värdegrund som togs fram under rådslaget 2012. Dagen 130522. Kommentar: Kustkyrkan i Jävre är en sammanslagning av Jävre missionsförening (EFS) och Jävre Baptistförsamling. Equmeniakyrkan är ett kyrkosamfund som bildades 4 juni 2011 av de tre svenska frikyrkosamfunden Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan.

Berit Simonsson: Mod att vara kyrka i en ny tid. Ett vanligt påstående i dag är: "Du duger som du är". Det är sant när det gäller våra olika förmågor, men en lögn när det gäller frälsningen. Bibeln påstår därför aldrig att vi duger som vi är, däremot är det glada budskapet att vi alla är älskade som vi är. Om vi alla duger som vi är, så hade inte Jesus behövt lida och dö för att befria oss ur syndens grepp. Det är sant att vi alla får komma till Jesus precis som vi är, men det är en lögn att "vi duger som vi är:" En kyrka som lurar människor att tro att de duger som de är, är inte en modig kyrka, det är en feg och följsam kyrka. I stället förlåter och förvandlar Jesus den som kommer till honom så att vi blir heliga som han är helig och flytten går "från mörkret till Guds underbara ljus." Modet att vara kyrka i en ny tid är att proklamera att utan Jesus lever vi i mörker och enbart i Jesus närhet finns förlåtelse och förvandling. Det är modet att lyssna till Herrens röst bland alla röster! Världen idag 130614.

When ALL RELIGIONS become one. Its been stated there are only two religious systems in the world, though there are thousands of religions. The most popular system is that man makes his own way to God and does various works to please him, to be accepted by Him (or her, or it). The other way, the true way - That God came from heaven, became man, did the work for mankind that no other man could do and man needs to accept it and live by it. Ecumenism says since other nations (and religions) do not accept us we must change and adopt some of their beliefs, conglomerate so that we can move toward a peaceful coexistence. This means they wants us to surrender our convictions to those who have a different set of beliefs. We see the use of syncretism as many take the god[s] of their culture and religion and presume their god is the same God (Yahweh) of the Bible. That all the different religions worship the same God with different names. Worshipping a different God does not only mean one with a different name; it can also be a different concept of God with the same name. God did not consider these other gods another name for himself and neither should we. Allah - Some people do this with Islam saying, "Allah had a son who is Jesus." This is wrong to do. You are changing the Muslims religion. Every Muslim knows that the Qur’an states God does not beget nor have a son. Herein lies the danger of the modern recontextualization, it is a revision of a religion. We cannot forget or eliminate that one must have a revelation of Truth by God’s Holy Spirit to truly be converted to Christ. Conversion does not take place by moving two opposing pieces together illegitimately to make them fit by compromise. If Allah is God’s name and represents God’s nature then He cannot be the God of the Bible. Yahweh is not Allah, since to us Yahweh has a Son and is triune in His nature of being the One God. Yahweh loves Israel and gave them his oracles (Rom.3:2), Allah does not have anything to do with Israel. History shows us that Allah is the name of a well-known deity among the pagans before Mohammed even challenged the people with his brand of monotheism. If the other religions God is the true God, why didn’t He tell them anything that is written in the Bible? Where is their prophecy? If their god does not mention Israel, then you eliminate thousands of years of history that God has specifically interacted with man and gave his revelation to. Therefore common sense (besides Biblical knowledge) tells us he is not the same. letusreason.org

Pingst – fria församlingar i samverkan har i dag 83 684 medlemmar fördelade på 457 församlingar. 7 744 av pingströrelsens 83 684 medlemmar är medlemmar i 51 gemensamma församlingar. Dessa församlingar är anslutna till Pingst – fria församlingar i samverkan samt till ett eller flera samfund. Dagen 130620.

Stefan Swärd: Evangeliets sanning får inte tidsanpassas. Enhet behöver gå hand i hand med sanning. Kristen enhet är eftersträvansvärt och något som Bibeln tar för givet. Samtidigt har den kristna kyrkan under 2?000 år utvecklats åt många olika håll och blivit alltmer spretig. Därför behövs ledarskap som kan visa vägen, och det behövs en gemensam strävan att hålla fast vid den kristna tron och läran. Utmaningarna från 1800-talets liberalteologi är fortfarande aktuella. Liberal­teologi handlar oftast om att tidsanpassa kristendomen, att göra den rumsren. Att slipa bort sådant som är stötande i vår kultur. Går man på den vägen, går man på en farlig väg bort från Kristus, den kristna trons centrum. Världen idag 130722.

Micael Grenholm: Upphör med att släcka Anden. Kyrkans ledarskap vill inte släcka Anden men man känner inte igen honom. Urskiljning är lättare än du tror. Och den som lever i Andens gåvor och frukt bör erbjudas en ledande position. De senaste två åren har jag lärt känna ett halvt dussin kristna i Sverige som fört många människor till tro genom profetiska kunskapsord, inte sällan rätt detaljerade ("när du var femton år hände det här..."). Jag har lärt känna svenska missionärer som lett hundratals i frälsningsbön och sett blinda se, döva höra och lama gå. Svenska vänner till mig har talat i tungor på existerande språk (finska, italienska, ho med mera), tagit emot pengar som dykt upp i tomma luften, samt bett för folk med cancer som blivit helade. Och det nästan alla dessa har gemensamt är att de saknar ledarskapsposition annat än möjligtvis på liten, lokal nivå. I en situation där så många lämnar kyrkan måste evangelisterna få utrymme att lära andra hur man evangeliserar. Och i en situation där så få mirakler sker måste undergörarna kunna undervisa andra om Andens gåvor. Ändå är min erfarenhet att folk som sällan upplevt mirakler och knappt fört någon till tro ofta ockuperar mikrofonerna på konferenserna och samfundens hemsidor, medan väckelsebärarna förpassas till publiken. Och då blir det förstås inte väckelse. Dagen 130724.
Urskiljning är ingen enkel sak. Under och tecken är inte en garanti för att den som utför dem känner Gud, skriver Martin Hallebo i ett svar till Micael Grenholm. Kommentar: Ja, urskiljning är ingen enkel sak, men om viljan finns till förändring så skulle kyrkorna/församlingarna satsa på det Gud satsar på, på de som Gud utrustat till tjänst vilket inte är de som är mest kvalificerade teologiskt sett. Att det sedan kan spåra ut ibland får man räkna med, men då bör det finnas andliga bröder och systrar som kan korrigera vederbörande. Evangelisterna (i Ordets bedydelse) har blivit färre och färre. Även bland evangelister kan det framträda pösmunkar som bör korrigeras så långt det nu går. Men väckelsebärarna bör man ge mer utrymme för. Dagen 130801.
Daniel Alm och Johnny Foglander: Hela församlingen är uppbyggd på den helige Andes närvaro, på frukter, gåvor och tjänster. Världen idag 130412.

Berit Simonsson: Kyrkans ledare bör förvalta, inte förvilla. En av sommarsöndagarna har i den svenska evangelieboken temat "Goda förvaltare". Att vara förvaltare innebär att ha ansvar för något, som man inte själv äger. När förvaltningen är över ska det göras räkenskap. Kapitalet ska åtminstone vara ofördärvat, helst ska det ha växt. Om förvaltaren missköter sin uppgift kan det bli rättssak: trolöshet mot huvudman. Kyrkan, Guds folk, och i synnerhet dess ledare, har ett uppdrag från sin Herre att förvalta. Världen idag 130809.

Niklas Piensoho: "Uscha och fya inte – be om välsignelse". Även Niklas Piensoho, föreståndare i Filadelfiakyrkan i Stockholm, nämnde Pridefestivalen och frikyrkans förhållningssätt till bland annat homosexuella i sitt bibelstudium. Ett studium om möjligheten att vara människor till välsignelse i stället för att högljutt tala om vad de gör för fel. Dagen 130619.
Peter Abramsgård: Vad menar Piensoho egentligen? Det verkar som att Piensohos agenda är att föra pingströrelsen in i en ny fas. Han ger två exempel kopplade till homosexualitet: Pridefestivalen och en god väns homosexuella dotter som ska vigas med flickvännen. Han vill att vi ska gå in och välsigna. Det är kärnan i hans budskap. Piensoho jämställer ett kristet vardagsbetjänande med välsignande av vigslar mellan homosexuella, och förleder många. Dagen 130816.
Niklas Piensoho, föreståndare i Filadelfiakyrkan, Stockholm: Vi är kallade att vara till välsignelse. Jag tror att den linje som Peter Abramsgård förespråkar är problematisk. Jag har svårt att råda kristna föräldrar, vars barn ingår partnerskap, eller gifter om sig, att inte närvara på barnens högtidsdag med argumentet att Jesus inte skulle gjort det. Vi vet faktiskt inte hur Jesus skulle ha gjort. Dagen 130816. Kommentar: Det svaret av Piennsoho är problematiskt. Tidsandan påverkar oss alla som kristna, även pastorer i ledande ställning.
Mikael Karlendal: Är tystnaden trohet mot evangeliet? Niklas Piensoho verkar föreslå (om min milda tolkning är rätt) att vi kristna på just den punkt där den andliga striden står som värst, där ska vi lägga ned vapnen och tystna, lämna slagfältet! Min fråga är: Vad hjälper det att vara modig på de punkter där det inte råder strid, men fega ur där striden står? Hur kan vi vara tysta och ändå trogna evangeliet? Hur kan vi låta bli att säga att vi inte ställer upp på HBTQ-rörelsens agenda? Världen idag 130821.
Piensoho anklagas för otydlighet. Har Niklas Piensoho en agenda som på sikt ändrar pingströrelsen till att anpassas till samhället? Världen idag har utan framgång sökt Niklas Piensoho för en kommentar. Världen idag 130821.
Lukas Berggren; Läran, makten och folket. Är vi intresserade av att vinna svenska folket borde vi också vara intresserade av en sund, bibelförankrad, klassisk kristen lära. Det ger oss också kraft att nå många människor i vårt land. Världen idag 130821.
Niklas Piensoho: Ska vi välsigna eller markera avstånd? Oavsett vilken väg dina barn, dina vänner eller arbetskollegor väljer, tror jag att du som kristen ska fortsätta att vara deras förebedjare. Det skriver Niklas Piensoho. "Det jag gjorde på Nyhem var att formulera ett konstruktivt sätt att bemöta alla dem som inte följer bibelordet, medvetet eller omedvetet. Jag föreslog att vi som kristna, i ett alltmer sekulärt samhälle, ska möta människor med Guds välsignelse och bli deras förebedjare istället för att markera vårt avståndstagande och säga upp bekantskapen." Dagen 130823.

Har den helige Ande tillträde till kyrkan? Varför finns det ingen kraft i Kyrkan? Göran Åkesson: 130830.

Leif Litsgård: Imponerande effekter av Svensk Pingstmission i Afrika. Afrika behöver fler kristna som kan förmedla ett kristet ansvarstagande i politiken liksom i företagandet. Som ett direkt resultat av Svensk pingstmission i Afrika kan vi se stora församlingar på många håll där uppmot 10 procent av befolkningen tillhör den av Sverige grundade kyrkan. Andra kyrkor har nått goda resultat, till exempel EFS mission i Etiopien där Mekane Yesu kyrkan har 7?000 000 medlemmar. På 1970– och 1980-talet kritiserades dessa missioner starkt för kulturmord. Sigbert Axelsson skrev boken "Missionens ansikte" där kritiken var radikal. I dag kan man se att det är just dessa karismatiska kyrkor som håller på att förvandla Afrika från mörker till ljus. Dagen 130919.

Mats Olofsson: Är Oasrörelsen på väg till Rom? Är det inte bättre att förtrösta på Herren, att enheten finns i Jesus Kristus, i stället för på en mäktig institution? Efter att ha besökt Oasrörelsens konferens i Kungälv i juli blev jag undrande över vissa inslag. I anslutning till möteslokalen fanns en utställning som upphöjde Jesu Kristi jordiska mor Maria till Himlens drottning & Guds moder. Bland annat berättas om Marias kröning till himmelens drottning och om Marias upptagning och himmelsfärd. Det gjordes reklam för att be rosenkransen som ju är ett vanligt sätt att visa vördnad för Maria. Romersk Katolska kyrkan erbjuder även delvis avlat (befrielse från delar av syndens timliga straff) åt dem som ber enligt rosenkransen. (RKK katekes 1471). Vidare hölls under Oaskonferensen dagligen andlig vägledning och meditation utifrån så kallad ignatiansk spiritualitet. Ignatius var präst och soldat och grundade 1534 den (ö)kända Jesuitorden med syfte att krossa reformationen och föra tillbaka de avfälliga till katolicismen. Jesuiter är fullständigt lojala mot påven eller Pontifex Maximus (som är det latinska ordet för påven, den hedniska romerska översteprästens titel och roll vilket sedermera biskopen i Rom övertog). Dagen 130917.
Torvald Petersson: Otillräckligt svar om OAS-rörelsen och Rom. Skulle tro att fler än jag hade önskat ett offentligt svar från OAS-rörelsens ledning på insändaren. Mats Olofsson ställer högst relevanta frågor och då Berit Simonsson säger sig inte känna igen beskrivningen av OAS-mötet, menar jag att detta väcker fler frågor. Inte var väl utställningen om Maria som Himlens drottning och Marie himmelsfärd med mera något som insändarskribenten hittat på? Och att det var dagliga meditationer utifrån ignatiansk spiritualitet framgick ju tydligt i programfoldern för OAS-mötet. Dagen 130927.
Mats Olofsson: Frågetecknen kvarstår, Oas. Jag fick ett undvikande svar och jag beklagar att Oas-rörelsens ledning inte vill svara öppet och offentligt på den oro som framfördes. Tycker det är märkligt och tråkigt att det inte går att hålla ett öppet samtal i dag kring dessa viktiga frågor. Alltså: Är Oas på väg till Rom? Är Mariakult okej enligt Oas? Har Oas katolska kopplingar och läror som man ämnar fördjupa och inkludera? Är ignatiansk spiritualitet en inkörsport till katolicismen? Tystnaden synes visa på att det finns mycket som försiggår bakom kulisserna som vi "vanliga" kristna inte får reda på. Dagen 131022.
Holger Nilsson: Bibeln och Katolska kyrkan säger olika om Maria. En katolik riktar sina böner till Maria, som man anser vara både medåterlösare och medlerska mellan Gud och människa. När det gäller till vem bönen skall riktas, lär Jesus att den skall vara till Fadern i Hans namn (Joh 16:23). När det gäller att vara medlare finns det bara en medlare, nämligen Jesus (1 Tim 2:5.). Katolska kyrkan talar om Maria som evig jungfru, drottning över himmel och jord samt hennes himmelsfärd. Bibeln talar inte något om detta. Dagen 131029.
Berit Simonsson, Oasrörelsen: Oas har ingen dold agenda. Oas-rörelsen är inte på väg till Rom, inte heller till Konstantinopel, Wittenberg eller Azusa Street. Oasrörelsen är en karismatisk förnyelserörelse inom Svenska kyrkan, med en ekumenisk öppenhet. Därmed står den i gemenskap med karismatisk förnyelserörelse i hela kristenheten. Dagen 131101.
Mats Olofsson: Det står inget i Bibeln om Maria som Guds moder. Det jag undrade över efter besöket på Oaskonferensen i Kungälv i somras var bland annat om Oas anser det bibliskt att dyrka Maria? Om ignatiansk spiritualitet är en inkörsport till katolicism? Frågorna uppstod eftersom det fanns sådana inslag i konferensen. Vi har ju som kristna en rätt och skyldighet att pröva allt under bön och i ljuset av Guds ord. Om Oas inte har en dold agenda varför ska det då vara så svårt att få svar på dessa frågor? Det hänvisas i svaret till kyrkomötet i Efesos 431 för att påvisa Jesu Kristi jungfrufödsel fastän det inte är det mina frågor handlar om. Dock var det i Efesos 431 som bruket att dyrka Maria som Guds moder blev en dogm vilket ju inte stämmer med Bibelns Maria som Herrens ödmjuka tjänarinna och Jesu Kristi jordiska mor, inte Faderns mor! Dagen 131112.
Lillemor Hallin: Mariadyrkan har aldrig förekommit i kyrkan. Den är en fantasiprodukt i vissa kristna kretsar. Maria är en människa som fått det unika uppdraget att vara Guds moder. Dagen 131126.
Mats Olofsson: Jesus upphöjde inte Maria. Hallin hävdar att Mariadyrkan aldrig förekommit. Dogmen om den obefläckade avlelsen, att Maria föddes och levde utan synd, alla vallfärder till orter som Lourdes, Czestochowa med flera där mariauppenbarelser sägs ha ägt rum motsäger det. Marias saligprisning betyder inte att hon ska upphöjas utan att hon accepterade ängelns budskap. "Min själ prisar Herren, och min ande gläder sig i min Gud, min frälsare" (Luk 1:46–47). Elisabeths utrop "min Herres" ("Kyrios" i grundtexten) i verserna dessförinnan avser Messias. Kyrios är den vanligaste Jesustiteln i Nya testamentet. Att kyrkomötena 431 och 449 präglades av rå maktkamp är fakta. Jag påstod inte att Leo anstiftade mot Flavianus. Bannlyste Nestorius fick ingen chans att försvara sig utan dömdes i sin frånvaro som kättare. Dagen 131205.

Sjukhuskyrkan – en unik ekumenisk verksamhet. Det är en kyrka som för många blir synlig först i krisen.Sjukhuskyrkan finns över hela landet och är en unik ekumenisk verksamhet.Nu samlas Sjukhuskyrkans pastorer och präster i Göteborg för att lära sig mer om tröst. Dagen 130926.

John van Dinther: Jesus kräver total överlåtelse. Vi har aldrig glömt Jesu egna ord i Bergspredikan. Han ifrågasätter motiven bakom fasaden hos sin tids religiösa människor, sedan fortsätter han: Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den. Och den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den. (Matteus 7: 13–14, Folkbibelns översättning). Den breda porten leder till en bred väg där du inte behöver lämna något bakom dig. Du kan ta med alla dina saker, all din självrättfärdighet, allt ditt bagage, all din synd. Den breda porten leder till ett lättare förhållningssätt, gott om utrymme, med plats för olika synpunkter (ingen trångsynthet där inte!), där finns tolerans, inga trottoarkanter, inga gränser, alla dina önskningar får plats på den breda vägen. Det finns mycket sällskap på den vägen. Den trånga porten kräver att du går in ensam, utan bagage. Det kräver ett beslut, det kommer inte att hända av en slump. Evangeliet i sig är en uppmaning: "omvänd dig och tro på Herren Jesus Kristus". Det räcker inte att lyssna på en predikan om den trånga porten, att studera den eller att beundra dess formgivning eller evangeliets visdom. Dagen 130926.
André Jakobsson: För Gud kommer kärlek före "tydlighet". När John Van Dinther skriver att helvetet kommer bokstavligt talat att vara fyllt med människor som beundrade Jesus (utan konsekvenser) så undrar jag om vi över huvud taget har läst samma bok. Tror vi på fullt allvar att Gud – som vill att alla människor ska bli frälsta – så totalt ska misslyckas med sin frälsande gärning genom Jesus Kristus och hans död på korset och uppståndelse att den stora skaran brinner för evigt? Jag tror precis som Niklas Piensoho att vi framför allt måste leva liv av välsignelse för en värld i nöd. Först då kan världen se Guds son, Jesus Kristus, och i det mötet få bli förvandlade från den synd och skit som håller på att skapa ett helvete här och nu för stora skaror. Dagen 131001.
Gunnar Swahn: Idealbilden är mål, inte krav. Vi ska vara noga i vårt studium av Bibelns idealbild och trogna i att förkunna den! Men erfarenheten från kyrkohistorien säger att renlärighet ofta varit en återvändsgränd. Om idealbilden ska upprätthållas behöver jag, och många med mig, ifrågasätta om jag kvalar in i den skara som håller måttet.
Dagen 130925.
Nils-Olov Nilsson: Den frälste måste tränas för att överleva. När Gunnar Svahns debattartikel dyker upp i Dagen (25/9), undrar i alla fall jag om inte den är ett försök att på ett försynt sätt presentera Filadelfiaförsamlingen Stockholms omställning till en mjukare linje i församlingsfrågor. Att något är på gång är helt säkert. Pingströrelsens frälsningslära går tillbaka till helgelserörelsen och metodismen med individens ställningstagande i centrum. Omvändelsen var radikal och för det mesta ögonblicklig. Syndanöden gjorde att många människor grät och kved när de konfronterades med sitt eget syndaliv. Vi har nästan övergivit tron på att Jesus kan förvandla en människa genom ett ögonblickligt och övernaturligt ingripande som leder till nyfödelse och kraft att leva i renhet. Därför blir vår förkunnelse ofta terapeutisk (omplåstrande) i stället för kirurgisk, då vi erbjuder lyssnarna att låta Herren operera bort synden i deras liv. Successivt har vi glidit bort från den trånga portens idé varpå vi sänkt trösklarna in i församlingarna. Men vore det inte bättre att predika ett fulltonigt evangelium, i stället för att gömma undan vitala sanningar för människornas frälsning. Dagen 131003.

Öppet brev av Sigvard Svärd till Ulf Ekman: Hade Livets ord grundats i dag? Kommentar: Klart relevant fråga i kombination med Ulf Ekmans utveckling i teologin. Dagen 131016.
Ulf Ekman: Församlingen är ingen isolerad ö. Att den fria församlingen är självständig i lärofrågor menar jag är lika problematisk som om varje kristen självständigt skulle ta ansvar för alla lärofrågor. Dagen 131018. Kommentar: Vad menar Ulf Ekman med "det läroämbete som gått i arv från apostlarna"? På vad sätt har det gått i arv? Se man exempelvis på Katolska Kyrkans Katekes så finns där mycket som inte har gått i arv från apostlarna.
Sigvard Svärd: Fria församlingar är bibliskt, Ulf Ekman. Är exemplen på läroämbeten inom exempelvis Katolska kyrkan och Svenska kyrkan speciellt goda? Är inte snarare den fria och självverkande församlingen att föredra utifrån Bibeln? Hur gott har det egentligen blivit? Hur ser resultatet av exempelvis den Katolska kyrkans autentiska läroämbete ut, hur mycket har inte lagts till Guds ord genom traditioner? Och hur har Svenska kyrkans autentiska läroämbete lyckats, hur mycket har inte tagits bort från Guds ord genom relativism? Om Pingströrelsen skulle ta sig till att skapa ett läroämbete – som du antyder ett behov av – för att kunna mota, beskydda och förmedla en objektiv uppenbarelse: Hur kan Pingströrelsens församlingar och enskilda pingstvänner då lita på att det inte leder till förmyndarskap och missförståelse av vad som är Guds ord? I fall en enstaka församling eller en enskild kristen går vilse i tron är det beklagansvärt. Men om det går lika illa för ett helt samfund eller en större kristen rörelse, då är det fruktansvärt. Och till saken hör tyvärr att det då näst intill är omöjligt att komma rätt igen. Dagen 131023.

Fristånde metodister i Sverige vill bli fler. Metodistkyrkan i Sverige finns inte längre. Men nya metodistförsamlingar ska bildas med början i Stockholm och Göteborg. "Vi vill föra det metodistiska arvet vidare," säger Nils-Gustav Sahlin som företräder Metodister i Sverige. Dagen 131023.

Thomas Forslin, Claes-Göran Bergstrand och Lars-Göran Berg: Hur är Equmeniakyrkans teologi? Vi ser med sorg och smärta en väckelsetradition som har tappat den evangeliska tråden. Det skriver företrädare för Nätverket för klassisk baptism och kristen tro i en kritik av Sofia Camnerin, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan, och hennes teologi. En predikant som förnekar Jesus försoningsgärning på korset, Guds allmakt liksom behovet av frälsning och omvändelse släpps normalt sett inte fram i predikstolen. I Equmeniakyrkan blir man utsedd till kyrkoledare i stället.Hennes befrielsefeministiska utgångspunkter beskrivs utförligt i boken "Försoning behövs" (Camnerin och Fritzon 2012) som är en obehaglig läsning vad gäller Camnerin. Ett litet axplock:
Gud är inte allsmäktig. Guds goda skapelse inbegriper från början konflikter och lidande enligt Guds vilja.
Syndafallet har inte inträffat utan är ett begrepp skapat av vår bristande förståelse.
Alla är inte syndare utan vissa är bara utsatta för synd och därmed oskyldiga.
Vi lever under "arvsnåden" då människan är förenad med Gud från skapelsen till evig tid.
Jesus behövde inte dö på korset för vår synd. Denna uppfattning behöver i stället kraftfullt avvisas eftersom den leder till ökat lidande för förtryckta människor. "Det allvarligaste med kors­teologier är sammanblandningar av våld och helighet som uppstår när människor lär sig att Fadern är god och kärleksfull samtidigt som denne Fader sänder sin son, oskyldig och lydig till döden."
Guds ord finns i Bibeln men uppenbarelsen pågår. Bibeln behöver "rättas" av natur- och religionsvetenskapliga upptäckter och ställas under etiska kriterier för att ta bort opassande budskap.
Bibeln undervisar om Jesu försoningsgärning i utläggningar om till exempel "offerlamm", "ställföreträdarskap" och "lösesummor". Detta är dock bara "metaforer", en slags "förpackningar" att föra ut det egentliga budskapet att Gud vill befria oss. De gamla metaforerna är ofta direkt skadliga och bör bytas ut eftersom de ger en felaktig Gudsbild.
Dagen 131025.
Equmeniakyrkan svarar: Mångfald med Jesus i centrum. Vi vill betona vikten av att den som samtalar känner igen sig då man beskrivs av den andre, vilket vi inte gör i de texter som påstår sig citera Sofia Camnerin i debattartikeln i Dagen den 25 oktober. Vi känner sorg över den samtalston som ganska ofta används mellan kristna syskon och de indirekta uppmaningar till splittring som nu sprids. Dagen 131101. Kommentar: Equmeniakyrkan ledare verkar inte känna sorg över den teologi som Sofia Camnerin uppenbarligen har framfört. De skriver också: "Vi står ut med att vi landar i olika tyngdpunkter i våra tolkningar." Sofia Camnerins teologi kallas alltså för "mångfald".
Karin Wiborn, Lars Dalesjö och Sören Carlsvärd, tidigare Svenska baptissamfundet: Olika traditioner berikar vår tro. Sofia Camnerin och Arne Fritzon resonerar om försoningen och söker vägar till förståelse och mening. Det är vad vi vill att vårt kyrkosamfund ska göra – hålla en teologisk debatt levande där det är tillåtet att pröva sina tankar. För alla som brottas med sin tro är det livsnödvändigt med ett öppet klimat som tillåter både tro och tvivel, där man både lyssnar och vägleder. Vi är stolta över att ha bildat en kyrka som kan rymma fler uppfattningar än vår egen tradition. Det berikar oss och vår tro. Dagen 131101. Kommentar: Ingen av de som här försvarar Camnerin kan konkret säga vad Nätverket för klassisk baptism och kristen tro felaktigt har återgivit i Camnerins skrift, istället är deras försvar att det är livsnödvändigt med ett öppet klimat som tillåter både tro och tvivel. Vem blir berikad av tvivel på bibelordet?
Nätverket för klassisk baptism och kristen tro: Evangeliets innersta kärna borta. Centrumet för vår misstro är att Sofia Camnerin tar avstånd från den absolut omistliga kärnan i kristen tro.
I vår förra debattartikel fanns endast ett citat ur boken "Försoning behövs" som vi förkortat något och det löd i original: "Det jag bedömer som allvarligast i kristna korsteologier, är de sammanblandningar av våld och helighet vissa av dem medför. Sådana sammanblandningar uppstår när människor lär sig att den gudomlige fadern är god och kärleksfull, samtidigt som samme fader sänder sin son, oskyldig och lydig, till döden". Detta citat av Sofia Camnerin är knappast taget ur sitt sammanhang då kritiken mot korsets frälsningsbudskap är ett genomgående tema i hennes bidrag.
När nu hela Equmenia­kyrkans ledning, gamla Baptistsamfundets ledare liksom höga teologer och ledare samfällt och enigt står upp för otydligheten och uppluckringen av klassisk kristen väckelsetro så är det nödvändigt att inse att en avgörande gräns har passerats. Ingen, nej ingen av dessa kyrkoledare markerar ens revir för evangeliets innersta kärna. Dagen 131106.
Eskil Albertsson, Före detta missionsföreståndare i Svenska alliansmissionen: Så det är detta som är samfundets teologi? Hur ska en frimodigt vittnande och evangeliserande kyrka kunna byggas på maskäten liberal teologi? I Dagen den 25 oktober reste Tomas Forslin, Clas-Göran Bergstrand och Lars-Göran Berg från Nätverket för klassisk baptism och kristen tro (FBB) stora frågetecken rörande biträdande kyrkoledaren i Equmeniakyrkan Sofia Camnerins (SC) teologi. Väldigt obehagliga påståenden från FBB. Jag lugnade mig med att SC givetvis skulle svara och på punkt efter punkt påvisa missförstånd och fel i FBB:s tolkningar och tydliggöra var hon som ledare för ett av de större samfunden står i frågor som är grunden för evangelisk tro. Men icke! I stället går den samlade ledningen för Equmeniakyrkan den 1 november ut och ställer sig bakom SC:s teologi. Jag kunde inte stoppa ett rop från mitt innersta: Nej, detta är inte sant! Dagen 131106.
Miriam Henriksson: Samtalet viktigt – men även svaren. Jag står fortfarande frågande för hur Camerin ser på korset och försoningen och vill gärna att hon själv ger sin bild och inte enbart lyssna till hur andra tolkat den. För det jag nu fått veta, utan att själv ha läst boken, ser jag som allvarligt och av grundläggande karaktär. Om mina högsta ledare uttrycker en teologi som för mig rubbar grundvalarna för kristen tro måste jag överväga om Equmeniakyrkan är rätt samfund för mig. Dagen 131108.
Sofia Camnerin svarar på kritiken: Försoningen behöver bli konkret. Kristna kyrkor har dock aldrig enats om någon officiell försoningslära, såsom man gjort i exempelvis kristologiska frågor. Det innebär att man genom historien gett många olika svar på frågorna om vad Jesu död och uppståndelse egentligen innebär, om vad försoningen är. Just begreppen objektiv och subjektiv har sammanblandats i teologihistorien och detta var en av anledningarna till att debatten kring PP Waldenström blev så hätsk. Jag skriver att vissa "objektiva" tolkningar (kallas även anselmska eller latinska) behöver avvisas då dessa snarast förstärker det som korset skulle motverka, nämligen synd, död, lidande, förtryck. Dels för att Gud då framställs som vred och vedergällande, dels för att lidande och offer då framställs som vägen till frälsning. För människor som lever i förtryck kan sådana "objektiva" tolkningar innebära att man ser det lidande man utsätts för som något Gud vill, kanske man till och med straffas av Gud och därför bara ska uthärda. Dagen 131112.
Nätverket för klassisk baptism och kristen tro: Endast äkta evangeliet frälser. Det skeende vi ser i Equmeniakyrkan ligger sorgligt långt från den väckelsetradition som skapat de frikyrkosamfund som nu slagit sig ihop. Sofia Camnerin motsäger inte en enda av de punkter som vi tagit upp, så kanske har vi förstått snarare än missförstått hennes teologi? Jesus dog på grund av vår synd, men dog han för vår synd som Paulus skriver i 1 Kor 15:3–5? Det är en avgörande fråga. I Camnerins försoningslära blir evangeliets centrum mat på bordet, rent vatten, att våga gå till skolan och frihet från förtryck. Gud vill verka allt detta genom oss, men det är inte det centrala i Jesu försoningsgärning. Ingår Kazens Jesustolkning och Camnerins försoningslära i den mångfald som Equmeniakyrkan vill värna? Är detta bilder av Jesus som kan leva sida vid sida i en anda av dialog? Det är uppenbart att ledningen och samfundet tycker detta eftersom sådana teologer sätts på höga och ledande poster. Dagen 131119.
Equmeniakyrkan rensar luften om försoning. En dag om försoning blir det i Betlehemskyrkan i Göteborg den 17 december då den svåra frågan om Jesu död ska upp till samtal. Men den som hoppas på ett klargörande dokument eller officiellt uttalande om Equmeniakyrkans syn på försoningen kommer att bli besviken, enligt Lasse Svensson, kyrkoledare, som säger: "Det finns inget facit. Försoningen är ett underbart mysterium." Dagen 131125.
Ove Bjurström: Genom Jesus skapas Andens lag att älska Gud i oss. Nils Peter Wetterlund, känd förkunnare i början av förra seklet, skrev i boken "Andens lag". Jag citerar följande ur boken. "Den gamla kyrkan betonade mera Kristi person än hans verk och älskade att i personen se försoningen med Gud och mänskligheten, ..., Sedan blev en falsk försoningslära allmän inom kristenheten som sattes i system i slutet av tiohundratalet av ärkebiskop Anselm. Lösepenningen blev inte människan Kristus Jesus utan personens lidandesmassa som tänktes ha vägt upp alla evighetens kval, ..., Jesus har frälst oss från den eviga döden, icke genom att undergå den i vårt ställe, utan genom att döda, upplösa eller övervinna vår synd-, skuld– och straffande". Dagen 131206.
Synen på försoning het inom Equmeniakyrkan. En hel dag ägnade Equmeniakyrkan åt synen på försoning. Det blottade också spänningar inom samfundet. Teologen Gunnar Samuelsson varnade för att samfundet höll på att marginalisera evangelikala. Sofia Camnerin menade i sitt inlägg att det inte är helt enkelt att peka ut exakt vad försoningen är. Hon var dock tydlig med att Jesu korsdöd är helt central. "Jesus dog på korset på grund av vår synd." Kommentar: Inte ens vid ett sådant här tillfälle så får vi inte veta om Camnerin anser om Jesus dog för vår synd. Dagen 131218.
Högt i tak i samtal om försoningen. Sofia Camnerin: "Jesus dog på korset på grund av vår synd, korset visar att Gud kämpar mot ondskan och övervinner, sa hon och menade att vissa tolkningar av försoningen behöver avvisas eftersom de riskerar att snarast förstärka det som skulle avvisas, såsom förtryck och lidande." Kommentar: Vilka tolkningar av försoningen behöver avvisas??? Jesu lidande för vår synd? Världen idag 131217.
Stefan Swärd: Jesu korsdöd avgörande för vår frälsning. Gud själv griper in och räddar oss genom korset. Han tar på sig skulden och straffet, han tar på sig alla syndens konsekvenser. Jesus blir syndoffret för att rädda världen, Jesus bär det ställföreträdande strafflidandet i vårt ställe, för att rädda oss. Så allvarlig är den mänskliga ondskan att bara Jesu död kan sona skulden. Därför är förlåtelse, nåd och frälsning tillgänglig för alla människor, hur stora synder man än har begått. Det är evangeliet, de goda nyheterna. Världen idag 131220. Thomas Forslin: I vissa frågor kan man inte ha mångfald, antingen dog Jesus på korset för våra synder eller inte, det finns en kärna i kristendomen som vi inte kan förhandla om. Det finns tydliga skiljelinjer men jag tycker att det är problematiskt med ett förhållningssätt där man ska ha mångfald i alla frågor. Världen idag 131223.

Filadelfia Stockholm öppnar för barndöpta. Även barndöpta ska få bli medlemmar i pingstkyrkan Filadelfia Stockholm. I alla fall om församlingens ledning får igenom sitt förslag. I ett brev till församlingens medlemmar skriver föreståndaren Niklas Piensoho om förslagen till ändrade stadgar. Bland annat står det att "vi i vissa fall kan välkomna som medlemmar personer som kommit till tro på Jesus men av olika skäl ännu inte låtit troendedöpa sig". "Det är ett avsteg från det som är tradition inom Pingst och ett avsteg från vad de flesta pingstförsamlingar i dag praktiserar," säger Pelle Hörnmark, föreståndare för Pingst FFS. Anledningen till förslaget är att allt fler personer i församlingen, och i kransförsamlingarna runt om i Stockholm, har sin bakgrund i andra samfund än i pingströrelsen och vill därför inte låta troendedöpa sig. "Det kan handla om kopter, någon från EFS eller Equmeniakyrkan. De har levt i sitt barndop under lång tid. Vi har tagit emot dem i vår gemenskap och känner dem som kristna syskon, men de är inte formellt medlemmar. Det blir konstigt. Det här är en anpassning till verkligheten," säger Niklas Piensoho. I pingstförsamlingen Smyrna i Göteborg pågår en liknande process. Kommentar: Bibelns ord är inte längre verkligheten! Olof Djurfeldt är en av få ledare i Filadelfia Stockholm som är kritisk till förslaget. Alla medlemmar har inflytande i församlingsens beslutandeprocesser och det kommer naturligtsvis att påverka även dopteologin. Det borde även Pelle Hörnmark förstå. Se och lär av Missionskyrkan/Baptistkyrkan som blev en del av Equmeniakyrkan där Sofia Camnerin fått en ledande teologisk roll. Dagen 131025.
Tobias vill inte döpa om sig för att bli medlem. Det är svårare att bli medlem i Filadelfia än att komma in i himmelriket. Det säger Tobias Grenholm, en av de barndöpta som går till Filadelfia, men som i dag inte kan bli medlem i församlingen. Har du blivit tillfrågad av församlingsledningen om du vill troendedöpa dig? "Nej, det har aldrig varit något snack om att döpa om sig. Inte under gudstjänsterna heller. På så sätt har dopfrågan inte varit tydlig, förutom att jag vet att jag inte kan bli medlem." Dagen 131025.
Peter Halldorf: Rätt dopbeslut men fel motiv. Det är bra att de stora pingstförsamlingarna nu är redo att välkomna även personer som inte är troendedöpta som medlemmar. Men då måste också deras dop erkännas som ett riktigt dop. Allt annat är teologiskt halsbrytande. Nu är de större pingstförsamlingarna i Sverige redo att som fullvärdiga medlemmar välkomna personer som inte är så kallat troendedöpta. Jag hör till dem som välkomnar det. Vad jag har svårare att välkomna är motivet till att det föreslås bli praxis. Det förväntade, och naturliga, hade varit att säga: "Även om vi själva har en annan doppraxis, erkänner vi det dop du tagit emot i din kyrka, och vill därför välkomna dig som medlem i vår församling." I stället är budskapet: "Vi anser inte att ditt dop är ett riktigt dop, men välkomnar dig ändå som medlem i församlingen." Det är teologiskt halsbrytande. Dagen 131029. Kommentar: Att gå den väg som Peter Halldorf vill vore verkligen halsbrytande teologi, det kommer att leda rakt in i den katolska kyrkan, där arvet från apostlarna har förvanskats i stort sett i hela teologin. Den lutherska kyrkan är ursprungen från den katolska dopteologin. När säger Jesus: "Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike", så handlar det inte om dopet (du blir frälst genom tron på Kristus), men om det levande vattnet (Joh. 4), dvs. den Helige Ande som föder en människa på nytt. Alla som döptes i NT enligt det kristna dopet var redan födda på nytt i sina hjärtan genom tron. Dopet i vatten är din bekräftelse till vad Herren gjort och fordrar personlig tro på Kristi uppståndelse (1 Petr. 3:21). Vi behöver en dopväckelse i Sverige!
Sten-Gunnar Hedin: "Erkänn barndopet som ett riktigt dop". Det är bra att Filadelfia Stockholm vill låta barndöpta bli medlemmar. Men det är fel att församlingen inte erkänner barndopet som ett riktigt dop. Det anser Filadelfia Stockholms tidigare föreståndare, Sten-Gunnar Hedin. Det är framför allt en mening i förslaget till de nya stadgar som han reagerat på. Att Filadelfia Stockholm "i vissa fall kan välkomna som medlemmar personer som kommit till tro på Jesus men av olika skäl ännu inte låtit troendedöpa sig". "Ett medlemskap utan dop blir märkligt. Om personen har döpts i treenighetens namn, och har konfirmerat sitt dop, då ska det räknas som ett riktigt dop." I den församling som Hedin leder, Södertälje pingstförsamling, har man redan infört nya stagdar. Efter en fem år lång process kunde församlingen för två år sedan införa nya stadgar kring medlemskapet. "Då bestämde vi att vi välkomnar dem som "blivit döpta i fadern, sonen och den heliga Andes namn." Vi förkunnar endast troendedop, men samtidigt har vi upptäckt dem som lever i en annan doptradition och haft en annan praxis i över 1 000 år. Dem behöver vi ta hänsyn till. Kommentar: För tusen år sedan hade vi katolsk och ortodox dopsyn i Europa, troendedopet var i stort sett utplånat liksom hela den fria församlingstanken. Varför inte istället hänvisa till vad NT säger i sammanhanget? Är inte den praxisen att förorda? Eller är det Charta Oecumenica Hedin torgför? Dagen 131030.
Tord Israelsson: Omvändelse och dop är inte lärosatser utan sanning. Det finns bara ett bibliskt dop. Det går inte att skilja dopet från tron. Det är församlingens herdars skyldighet att undervisa dem som ännu inte har gått dopets väg. Det kan och måste ske i stor kärlek och får ta tid. Det är troheten mot Guds ord som gäller och framför allt mot Jesu befallning att hålla allt! Dagen 131029.
Olof Djurfeldt: Medl-em handlar om gemenskap. Vi får aldrig glömma vad som är viktigast: kärleken till Jesus. Dagen 131030.
I Habo Pingstkyrka får barndöpta redan bli medlemmar. Pingstkyrkan i Habo var bland de första i Pingst att låta barndöpta bli medlemmar. Och pastor Roland Eckerby är nöjd med förändringen.– Det har inte slagit mot vår förkunnelse om troendedopet, säger han. Att församlingarna börjar tänka om kring medlemskapet börjar ofta med att personer med en annan dopsyn engagerar sig i församlingen. Dagen 131030.
Niklas Piensoho, föreståndare Filadelfia i Stockholm och Urban Ringbäck, föreståndare Smyrna i Göteborg: Vi vill lyfta troendedopet - och välkomna barndöpta. Vi vill ännu tydligare lyfta troendedopets välsignelse men samtidigt hitta ett sätt att som medlemmar välkomna personer från andra kristna församlingar där man aktivt levt ut sin tro men har med sig en annan dopsyn. I den här processen har vi blivit än mer övertygade om att vi ska förkunna och praktisera endast ett dop: Dop genom nedsänkning i vatten och som uttryck för en personlig tro. Med detta förslag vill vi inte ge uttryck för en teologi som jämställer barndop med ett dop som sker efter en omvändelse men vi vill hitta en ordning som gör att medlemskap och församlingsgemenskap även i fortsättningen följer varandra. Vi vill också ge uttryck för en respekt för andra människors tro och övertygelse, även om vi inte delar den. Dagen 131031.
Daniel Alm: "Jag har svårt att ändra vårt teologiska DNA". Pingst Västerås går inte på samma linje som Filadelfia Stockholm och Smyrna i Göteborg. De har bestämt att även fortsättningsvis endast låta troendedöpta bli medlemmar. "Jag är rädd för att vi annars blir mer en folkkyrka, och mindre en väckelserörelse", säger pastor Daniel Alm. "Vi står kvar i den hållning vi haft tidigare. Det är enklast. Jag tror kanske att vi förlorar på kort sikt. Men att vi vinner på lång sikt." Han välkomnar den teologiska diskussionen, men är bekymrad över att de två inflytelserika pingstförsamlingarna i Stockholm och Göteborg ser ut att välja en annan inriktning. "Ja, jag är bekymrad över vad som kommer att hända. Vi har många medlemmar i Pingst som varit barndöpta, men som låtit döpa sig i vuxen ålder. Vilka signaler skickar vi till dem? Jag är också bekymrad över att det kan leda till en uppgörelse med baptismen. Det finns en risk att dopförkunnelsen tonas ner i församlingarna. Vi får problem om våra medlemmar inte kan bli ledare för att de inte delar grundbultarna i teologin. Vad är alternativet? Att ha barndöpta som undervisar i troendedop?" Dagen 131101.
Roger Hammarstén: Bristfällig undervisning om vad dopet innebär. Att dopfrågan hamnar i skymundan i baptistiska sammanhang är en stor utmaning. Jag hör till dem som är barndöpta och växt upp inom EFS, men som efter många års intensiv bearbetning och studium av dopfrågan kommit fram till att troendedopet är den bibliska "mallen" för dop i Nya Testamentet och därför låtit döpa mig som vuxen i en pingstkyrka. Dagen 131104.
Bo Krister Ljungberg: Ändrad dopsyn påverkar hela teologiska systemet. Det finns ingen anledning för pingströrelsen att betrakta dopet som ett sakrament. I stället för att "acceptera varandras dop" bör det handla om att "acceptera varandra". Dagen 131104.
Daniel Norburg, pastor och föreståndare Immanuelskyrkan Malmö, EFK: En tredje väg i dopfrågan. Att erkänna spädbarnsdopet är problematiskt för en baptistisk församling. Samtidigt är det orimligt att hålla fast vid troendedop som villkor för medlemskap. Men det finns en tredje väg som andas respekt och ödmjukhet. Håll fast vid den baptistiska församlingens övertygelse om troendedopet som det bibliska dopet, samtidigt som vi av respekt för individens personliga övertygelse och ödmjukhet i denna tolkningsfråga också kan välkomna dem som endast är döpta som spädbarn. Dagen 131105.
Björn Magnusson, pingstpastor, Storfors: Inget stöd för barndop i Nya testamentet. Omskakad, nästan lite chockad, tog jag del av nyheten att det finns pingstpastorer och pingstförsamlingar som erkänner barndopet som ett giltigt dop, och tycker andra ska göra likadant! Jag upplever detta som ett svek emot klassisk pingstteologi. Ett svek mot de baptistpionjärer som satt i fängelse och fick utstå förföljelse och lidande för sin övertygelse att troendedopet är det enda sanna dopet. Men först och främst ett svek mot Nya testamentets doplära. För några år sedan mötte jag en kyrkoherde i Svenska kyrkan som sa till mig att det är ni pingstvänner och baptisterna som har det rätta dopet. Han sa vidare att han inte tror på barndopet utan att det endast är ett arv från en katolsk tradition. Är inte världen upp och ner när en präst anser barndopet obibliskt medan det finns pingstpastorer som vill ge det sitt fulla erkännande? Dagen 131105.
Nils-Olov Nilsson: Nu smulas klassisk pingstteologi sönder. Vart är vi på väg som pingströrelse? Den frågan är det många som ställer sig efter att ha förstått att Filadelfiaförsamlingen skall lägga fram ett förslag som ger barndöpta möjlighet till medlemskap. Många med mig anser nu att måttet är rågat. Pingströrelsen kom som ett resultat av en växande längtan efter ett djupare andligt liv, och tog därför omedelbart upp kampen för att skapa ett tydligt alternativ i den svenska kyrkofamiljen, speciellt i en tid då nyliberalismen knackade på frikyrkans dörr. Eftersom den svenska pingströrelsen växte fram ur baptiströrelsen valde man av naturliga skäl den kongregationalistiska församlingssynen med tron på Jesus och vuxendop som krav för medlemskap. Den här modellen försvarades i alla tänkbara konferenser och bibelveckor, Det rådde aldrig någon tvekan om var vi stod i den frågan. Vuxendopet var det enda dop som accepterades. Kampropen har alltså tystnat. Teologin har spätts ut med människotankar och medlemmarna lever i en sorts läromässig likgiltighet som är skrämmande. Dagen 131105.
Harry Blomberg: Lyssna in Bibeln om dopet. Anpassning till omständigheterna är utslagsgivande, inte Ordet. "Utan troendedop – inget medlemskap. Så har det sett ut sedan Lewi Pethrus grundade pingströrelsens flaggskepp i Stockholm, i början på 1900-talet. Ekumenik utövas väl inte inom församlingen utan mellan församlingar med olika teologisk syn? Att man sedan gör beslut med "olika känsla i kroppen" talar också för att frågan om ändrad doppraxis i relation till medlemskap inte är mogen för beslut. Vid tillfället som kallas den kristna församlingens födelsedag (Apg 2) så skulle man först bli omvänd (räddad, frälst) och sedan döpt. När man då tog emot ordet och handlade efter det så räknade apostlarna med att lärjungarnas antal ökade eller församlingen ökades. Dagen 131107.
Samuel Svensson: Väckelsesignal eller avfall? Jag har en känsla av att delar av pingströrelsen alltför billigt säljer sin förstfödslorätt – troheten mot Guds ord. När ledarskapet i landets första pingstförsamling aviserar medlemskap utan dop måste vi ställa oss inför frågan: Står vi inför en väckelsesignal eller ett avfall? Ända ifrån pingstväckelsens barndom har det varit en självklarhet att i allt vilja följa Guds ord så också i dopfrågan. Som ung hörde jag Lewi Pethrus från talarstolen i Nyhem sätta likhetstecken mellan troheten mot Guds Ord och ständig väckelse. Olof Djurfeldt vars ledare jag läste som daglig spis under mina tonår och uppskattade på grund av sin bibliska förankring, talar om att man ser sig tvungen att öppna för medlemskap även utan bibliskt dop på grund av "ekumeniska skäl", det vill säga ekumeniken har blivit överordnat Guds ord. Dagen 131108. Nils G Wiklund: Döpte de sig baptistiskt i onödan? Jag har tillhört pingströrelsen i åtminstone 60 år och undervisats i trons grunder av olika förkunnare. Ofta har undervisningen varit den om betydelsen av att bli döpt i vatten genom nedsänkning, och medföljande församlingstillhörighet. Har den kamp som baptister och för den del pingstvänner kämpat, förkunnat och trott på i dopfrågan varit alldeles onödig. Varför kompromissa med något som är så tydligt i Guds ord, och att som Daniel Norburg tala om en tredje väg är enligt min syn alldeles galet. Dagen 131108. Christian Mölk, pastor i Timrå Pingst: Är det dags för ett läroämbete i pingst? Inom pingströrelsen formas teologin i de lokala församlingarna, men jag tror att vi denna gång skulle må gott av att samtala om detta tillsammans. Även vi pingstvänner flyttar ju runt och byter stad och församling titt som tätt. Om vi som enskilda församlingar beslutar olika i denna fråga så kommer vi att få en situation där en spädbarnsdöpt som accepterats som medlem i en pingstförsamling inte får bli medlem i en annan pingstförsamling. Någon kanske nu menar att detta borde vara en fråga för det läroämbete som somliga har efterfrågat. Jag tror dock inte att vi är i behov av ett gemensamt läroämbete som ska bestämma i teologiska frågor, jag tror nämligen att vi tillsammans är detta läroämbete. Men bara så länge som vi träffas och samtalar kring teologiska frågor. Pingströrelsen behöver alltså ett gemensamt och offentligt teologiskt forum där vi kan lyssna på olika perspektiv, samtala i en god ton och studera Bibeln tillsammans, en mötesplats dit alla ska vara välkomna, inte bara pastorer. Dagen 131112.
Robert Granat, Föreståndare Pingstkyrkan Lindesberg: Förespråkarna för en förändring av vår syn på medlemskap säger sig inte vilja ändra dopsynen inom pingströrelsen, enbart vår syn på medlemskapet. Problemet är att genom att förändra synen på medlemskapet så att det kopplas loss från troendedopet har man oundvikligen också förändrat den inom Pingst vedertagna dopsynen, nämligen att troendedopet är vägen in i församlingen. Pingströrelsen brottas redan med så många problem, och genom ingrepp av ovan nämnt slag så skaffar vi oss själva ännu fler. Dagen 131114.
Tord Israelsson: Barnen tillhör Guds rike. På svenska, i de synoptiska evangelierna, återkommer samma uttryck: "ty Guds rike hör sådana till", men i den engelska översättningen, (KJ), som ligger närmare grundtexten heter det: "forof such is the kingdom of God". Med andra ord, barnen är, (synonymt: tillhör) Guds rike! Det framgår också av vad Jesus sedan säger om hur man kommer in i riket. Dagen 131115.
Bengt Magnusson, kyrkoherde i Tanums pastorat och före detta pingstpastor: GUD ÄR STÖRRE än vår förståelse av dopet. Riter i olika skeden i livet som dop, konfirmation, vigsel och begravning, är värdefulla för oss människor och viktiga hållplatser och minnesmärken vid vår livsväg. Jag blir både förvånad och sorgsen över tongångar där man visserligen vill öppna för medlemskap för barndöpta utan omdop, men samtidigt säger att man nu blivit ännu mer övertygad om att detta inte är ett fullvärdigt dop. Dagen 131115.
Åke Stenlund: Förändrad dop-praktik försvårar flyttningsbetyg. Om nu ett par stora pingstförsamlingar inför en förändrad praktik, kommer det naturligtvis att, på olika sätt, påverka hela Pingst. Församlingens förkunnelse separeras från församlingens praktik. Det tycks vara den pingstlinje som till exempel Filadelfiaförsamlingen i Stockholm och Smyrnaförsamlingen i Göteborg rekommenderar. Man säger att man tydligare än tidigare vill förkunna, att troendedopet ingår i Guds församlingstanke. Men i själva praktiken önskar man, så måste man faktiskt uppfatta det, förstärka församlingsbyggandet genom att praktisera något annat också. Vi har ju, till exempel varit vana att flyttningsbetyg varit enkla att hantera inom församlingarnas gemenskap, eftersom man haft samma församlingssyn. Hur har Filadelfia och Smyrna tänkt i fråga om detta? Dagen 131119.
Pelle Hörnmark håller på sin ståndpunkt. Under tre extra samlingar i februari och mars 2014 ska Pingsts pastorer prata ihop sig i medlemsfrågan. Då kommer också Pingsts föreståndare Pelle Hörnmark att delge sin egen ståndpunkt. "Jag upplever att medierna ofta gör en höna av en fjäder. Det här är en ganska sekundär fråga. Det viktigaste uppdraget vi har är att nå nya människor med evangeliet." Dagen 131122.
Pingströrelsen delad om medlemskapet. Medlem i Pingstkyrkan, men inte troendedöpt. För 50 år sedan var den kombinationen otänkbar. I dag ser det annorlunda ut. Dagen har gjort en djupdykning i pingstmedlemskartan och finner en delad rörelse som famlar efter ny väg. Dagen 131122.
Pingströrelsen delad om medlemskapet. Medlem i Pingstkyrkan, men inte troendedöpt. För 50 år sedan var den kombinationen otänkbar. I dag ser det annorlunda ut. I en ny undersökning Dagen gjort menar hälften av pingstförsamlingarna att Filadelfia och Smyrna går fel väg som föreslår ändrade stadgar kring medlemskapet. Men en stor del, 36 procent, tycker att den historiska förändringen är rätt. Pingstprofiler som författaren Peter Halldorf och förra pingstledaren Sten-Gunnar Hedin tycker att Filadelfia Stockholm bör gå längre i sin förändring och även acceptera barndopet som ett riktigt dop. Andra tunga pastorsnamn inom rörelsen, som Pingstkyrkan i Uppsalas föreståndare Dan Salomonsson och Västerås dito Daniel Alm, tycker tvärtom. Båda skriver öppet kritiskt om förslaget. Medlem ska endast troendedöpta kunna bli. Pingsts föreståndare, Pelle Hörnmark, som gjort sig känd som en enande kraft inom rörelsen, tycks se allvarligt på situationen och vill kyla ner höstens debatt. Enligt Jack-Tommy Ardenfors är frågan knappast ny. Han menar att den fanns med redan när han inledde sin pastorstjänst, för drygt 50 år sedan. Och att svaret, då som nu, borde vara att behålla troendedopet som den enda vägen in i medlemskap. Jag säger som Salomo: "Inget nytt under solen". Om du vill leva i ditt barndop är du välkommen. Men inte som medlem. Och det är klart att en del människor har blivit sårade när de inte fått bli medlemmar, medan andra har haft full respekt för det beslutet. En annan sak Jack-Tommy Ardenfors reagerar emot är att han inte tycker att förslaget är konsekvent. "Att välkomna barndöpta som medlemmar utan att erkänna barndopet är inte konsekvent. Då har jag lättare att förstå Peter Halldorf och Sten-Gunnar Hedin, även om jag verkligen inte håller med dem. Förslaget från Filadelfias ledning haltar oerhört." Dagen 131122.
Så definierar Pingströrelsen dopet och varför det endast är troendedop som praktiseras. Pingst.se.
Ulf Ekman argumenterade för barndopet i en ledare i Världen Idag, 13 november 2013, på följande sätt: "Att därför acceptera dop av barn till troende och gudstjänstfirande föräldrar bör inte ses som obibliskt eller ogiltigt. Barnen undervisas och växer in i den nåd man tagit emot i dopet. Problemet blir när dopet sätts in i en praxis där dopet inte leder in i ett kristet liv utan blir en samhällelig namngivningsceremoni och man slarvar bort trons egentliga innehåll." Jean-Erik Mårtensson: Analys av Ulf Ekmans dopsyn.I sin argumentering att barndop i kristna familjer är både bibliskt och giltigt stöder UE sig på åtminstone tre omständigheter: Dopet som nådemedel. Dopet som motsvarighet till omskärelsen. Husfolk som döptes i NT. Om UE söker stöd för barndopet bör han söka sig till några kyrkofäder och till vissa delar av fornkyrkan. Barndop påträffas redan i det andra århundradet. I så fall prövar UE Roms väg att bygga sin tro inte bara på Skriften utan även på traditionen. UE säger att barndop i kristna familjer är giltigt. Hur är det då med barndop i sekulära familjer? aletheia.se 131126.
Sten-Gunnar Hedin: Är barndopet ett riktigt dop? Har vi i Södertälje pingstförsamling valt att acceptera barndopet? Ja, under förutsättning att detta dop konfirmerats i en bekännelse till Kristus. Så här lyder vår skrivning i frågan: "En avgörande förutsättning är att vederbörande är döpt i Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn och bekräftar sin personliga tro på Jesus Kristus i liv och vittnesbörd…" Har vi då accepterat barndopet som ett riktigt dop? Ja, under förutsättningen att detta dop konfirmerats i en bekännelse till Kristus! Dagen 131126. Kommentar: Enligt Sten-Gunnar Hedin är detta ett godkänt dop, men inte detta dop.
John MacArthur: Is Infant Baptism Biblical? You tube 1:02:34. MacArthur undervisar om att barndop finns inte i Bibeln, däremot i den katolska traditionen, som togs över i den lutherska traditionen och som var ett knep för att befästa statsmaktens grepp över folket. Barndopet är därför inte ett nytestamentligt dop. Det bibliska dopet är inte hellre en ersättning för omskärelsens tecken som var för det judiska folket.
Mikael Karlendal lämnar pingströrelsen. "Min tid i pingströrelsen är över ... Allt detta beror på en och samma orsak: Jag har ändrat dopsyn." "Jag kan inte längre utifrån Bibeln motivera varför spädbarn ska utestängas från det kristna dopet och från att upptas i Guds församling. Och jag kan inte längre försvara omdop av dem som redan är döpta, och än mindre utföra dem själv, förstås. Av det skälet kan jag naturligtvis inte vara anställd som pastor i en renodlat baptistisk rörelse." Så sent som för en dryg månad sedan lämnade Mikael Karlendal tjänsten som pastor i Pingstkyrkan i Ängelholm. Dagen 131206.
Mikael Karlendal: Härmed lämnar jag baptismen. Dagen 131211.
David Westergård: Mer baptism, inte mindre. Har vi gjort oss själva en björntjänst genom att acceptera barndopet, bör vi återgå till en traditionell baptistisk syn på dopet? Det undrar David Westergård, pastor i Södertälje pingstförsamling: Det är för mig bekymmersamt att se hur få vi har döpt de senaste fem åren, det vill säga lika länge som processen pågått i församlingen om en förändrad dopsyn. Vi är nere på rekordlåga nivåer för antalet döpta om man ser över tjugo års sikt. Kan en orsak till detta vara den förändrade hållningen i dop­synen? Dagen 131218.
David Svärd: Det är inte "barndopet" som bekräftas. Karlendal menar att Gud bekräftar "barndopet" genom att låta sin Ande verka i dem som inte är troendedöpta. I ljuset av berättelsen om Kornelius med släkt och vänner menar jag att det istället är tron och omvändelsen som Gud bekräftar hos dem som inte är troendedöpta genom att låta sin Ande verka i dem. Dagen 131218.
Samuel S. Svensson: Är så kallade "omdop" bibliska? Omdop är nämligen odiskutabelt bibliskt, nämligen när det första dopet skett i omedvetenhet om dopets verkliga innebörd. När Karlendal påstår att kristenheten under 1000 år bara bestod av barndöpta så försummar han de vittnesbörd som visar att dopsanningen hela tiden fördes vidare ända från apostlarnas dagar. Den bars vidare av Katharer, Waldenser Bobmiler och Albigenser från sjunde till tolfte århundradet. Att denna sanning ändå överlevde under starkt statskyrkligt motstånd, med förföljelser, fängelsevistelser, till stora personliga kostnader och avrättningar som följd gör den viktiga dopsanningen som växte fram alltmer sedan 1500-talet än viktigare att bevara. Dagen 131218.
Mikael Karlendal: Om Gud bekräftar borde även vi göra det. Även på apostlarnas tid lät man sig påverkas av Andens verksamhet bland människor. Jag är tacksam att jag slipper delta i samma kätterska röra som bland annat bogomiler och katharer. Dagen 131219.
Frågan om medlemskap aktuell på pastorsdagar. Dopet som medlemskrav har blivit en het fråga inom pingströrelsen. Intresset var stort när frågan togs upp under konferensen Pingst pastor. Föreståndare för fyra olika pingstförsamlingar bjöds upp på scenen för att berätta om sina respektive församlingars resor. Världen idag 140113.

Christer Åberg: Barndopet, som nu också gjort intåg i flera pingstförsamlingar i pingströrelsen, är ett led i Katolska kyrkans strategi att "ena" svensk kristenhet under Rom. apg29.nu 131206.

Barndopets historia av Herbert Gustavsson. Den handling, som betecknas med detta ord, har nämligen inget som helst stöd i den heliga Skrift och ingen har hittills kunnat uppleta ett enda exempel på att man under apostlarnas dagar verkställde dop av späda barn. De försök man gjort att med de s. k. Familjedopen i Bibeln bevisa, att späda barn genom dopet gjordes till lärjungar, är i högsta grad misslyckade och tjänar vid närmare eftertanke mer till att bevisa motsatsen. Apg 29 130821.
Orsaken till att det inte förekom barndop. Orsaken är mycket enkel: Jesus befallde aldrig sina apostlar att döpa andra än sådana, som kommit till tro på Honom, och till denna kategori kunde och kan aldrig späda barn räknas. Apg 29 130822.
Hedniska mysterierna. Enär dopet hör intimt samman med själva frälsningsupplevelsen, låg det nära till hands att tillskriva dophandlingen en sådan magiskt verkande kraft, som man tidigare lärt sig att förbinda med vissa hedniska mysterier. Apg 29 130825.
En annan faktor, som bidrog till barndopets införande, var den katolska kyrkolärans utformning. Som bekant tillskrev man så småningom församlingsföreståndarna eller biskoparna (efter grekiskans episkopos) i de mer betydande och inflytelserika församlingarna större makt och bestämmanderätt än andra. Detta var fröet till den hierarki, som är så utmärkande för i synnerhet den katolska kyrkan. Den urartning och förflackning, som började få insteg i församlingarna, väckte så småningom till liv en stark opposition hos sådana, som ivrade för församlingarnas bevarande i den apostoliska troheten mot uppenbarelsens ord och avskildheten från världen. Stridens vågor började gå höga. Apg 29 130905.
Genom att tillskriva dopet frälsande kraft har man fått en kristendom utan Kristus, en religion utan liv, en lära utan sanning. Med villfarelse menar man en från den rätta normen avvikande, vilseledande läroframställning och de resultat, som den framskapar. Ifråga om frälsning och evigt liv är Bibeln vårt enda rättesnöre. Den som i tro omfattar dess oförfalskade undervisning ledes genom evangelium till personlig upplevelse av Guds frälsning genom Jesus Kristus. Genom villfarelserna hindras däremot den frälsningssökande från att komma fram till den förlösande gudsupplevelsen och kommer inte i åtnjutande av Guds nåds rika fullhet. Betraktar man barndopet i ljuset av såväl bibelordet som historien, står det genast klart, att denna dogm och denna handling är en allvarlig religiös villfarelse. Apg 29 130907.

Är Ulf Ekman är på väg till Rom? Henrik Engholm, en lärare på Livets Ords Universitet har redan konverterat (konverterar) till Katolsk tro, så frågan är inte obefogad om Ulf Ekman och hans fru Birgitta står på tur. Ett antal "livetsordare" har redan gjort denna resa, ingen av dem är offentligt känd. APG29 130921. Aletheia 130920.
Ulf Ekmans son Benjamin, konverterar till Romersk Katolicism. Benjamin Ekman har nu tagit steget fullt ut och konverterat till den romerska katolska kyrkan. Nyheten tillkännagavs av hans bror och tillika vd för Livets Ord, Jonathan Ekman, på det sociala nätverket Instagram i går kväll. Gratulationer och lyckönskningar kom in kontinuerligt till konvertiten. Förutom Benjamins egen familj, sågs flera av Livets Ords pastorer bland dessa namn. Benjamin Ekman var under många år redaktör för Livets Ords teologiska tidskrift Keryx. Det är bland annat i denna tidskrift vi kan följa den andliga resa som även Ulf Ekman gjort. Nuvarande redaktör för tidskriften är Henrik Engholm, som tidigare i år berättar att han påbörjat sin konvertering till Katolska Kyrkan. aletheia.se 131102.
5 frågor till Benjamin Ekman. Även om jag nu är katolik så har jag inte totalt förändrats i vem jag är. Jag har mina erfarenheter och min historia, och platser som Bjärka-Säby och Livets ord i Uppsala kommer jag alltid ha starka band till. Dagen 131115.
Benjamin Ekman i Världen idag: När du inser att tanten bredvid dig i kyrkbänken inte blir fylld av andligt mörker bara för att hon ber sin
rosenkrans så får det konsekvenser. Världen idag 131105.
Ulf Ekman ber sårade om förlåtelse. När Ulf Ekman summerar Livets ords tidiga historia ägnar han ett kapitel åt dem som lämnat rörelsen och ber människor som farit illa om förlåtelse. "Men det är inte en avbön som krävs från dem som aldrig önskat att vi skulle existera." Björn Holmgren, tidigare förlagschef på Livets ord som lämnade församlingen 1991 tycker att formuleringarna om förlåtelsen är för abstrakta. "Jag får tyvärr uppfattningen att Ulf Ekman trivialiserar omfattningen av lidandet både i antal drabbade och innehåll." Dagen 131205.

Husförsamlingar sprider sig i Sverige. Husförsamlingsrörelsen växer sig allt starkare i Sverige. Simple church är ett initiativ för att sprida idén vidare. Dagen 131122.

Per-Arne Imsen: Vi behöver en ny gräsrotsrörelse. Vi har den senaste tiden på nytt fått höra de gamla katolska argumenten: De protestantiska kristna är alldeles för splittrade och behöver enas under påven. Det har också framförts synpunkter på att det behövs ett samlande läroämbete för de karismatiska kristna. Visst finns det problem med spretighet, liberalteologi och smygande villoläror. Men lösningen heter inte centraliserad makt. Vår tids postmodernism liknar i flera avseenden det romerska rikets mångguderi. De kristna apologeterna hade precis som i dag ett tufft jobb att bekämpa judaisering, gnosticism, antinomianism med mera. Men ett ännu större problem uppstod när den framväxande katolska kyrkan började göra diktatoriska anspråk på att ensam äga tolkningsrätten. Vid 300-talets början kom sedan närmandet till den politiska makten. Kejsare Konstantins toleransedikt medförde stora förändringar för den tidigare förföljda kyrkan. De katolska biskoparna tillerkändes både religiös och politisk makt och fick sola sig i kejsarens glans. Kyrkan förenades med staten i ett oheligt äktenskap. Och ju mer kyrkan växte i yttre makt, glans, rikedom och anseende, ju mer fjärmade den sig från Apostlagärningarnas enkla och andefyllda församlingsliv. Den försvagning av kristendomen som förföljelsen inte lyckats med skedde nu i snabb takt. Dagen 131203.
Vi kan inte tro att alla religioner bär till Gud. Den nya politiskt korrekta toleransen pekar ut bibeltroende kristna som intoleranta. Det är en himmelsvid skillnad på att försvara alla människors rättighet att ha en tro till att bejaka att alla religioner har rätt och bara är olika vägar att nå Gud. Göteborgsbiskopen Per Eckerdal, som företräder Göteborgs interreligiösa råd, intervjuades för en tid sen av Kyrkans Tidning: "Om Jesus ger en sannare bild av Gud än Muhammed, den frågan kan vi lämna åt Gud", säger han. Att biskopen, med en så diffus bild av vem Jesus är, ger sig in i dialog med världsreligionerna verkar skrämmande ur ett kristet perspektiv. Var ska det sluta? Med den kristusbilden, kan man då sanningsenligt läsa trosbekännelsen? Bibelns Kristus kan aldrig stå tillsammans med världens religionsstiftare. Jesus säger om sig själv: "Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig." (Joh.14:6). Kommentar: De orden av Jesus gäller också för alla världens religionsstiftare om de vill komma till Gud! Dagen 140226.

Stig Hällzon: Pingstvän utan andedop? Jag läser och hör negativa rapporter om minskat tungotal, vilket gör mig ledsen. Hur är det i Sverige? I en artikel i Dagen (20/3 2003) läser jag att en ny undersökning visar att pingströrelsen inte längre betonade tungotalet som man gjorde förr. I en liten artikel i Världen Idag 23 juli 2010 säger Joel Halldorf: "Tungotal förkunnas det inte om". Och detta helt utan reflektion över varför. Av en medlem i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm fick jag veta att i "Filadelfias församlingar är talet i tungor icke acceptabelt". Jag har också för några år sedan lyssnat till en TV-gudstjänst, då en pingstpastor talade om den helige Ande utan att nämna andedopet! I en artikel berättade en professor i antropologi om sin resa till Accra i Ghana i Västafrika. Hon ville veta mera om den karismatiskt kristna församlingstillväxten i regionen. Det som slog henne var hur mycket folk talade i tungomål. Hon var med på gudstjänster som varade i tre timmar, då folket talade i tungomål den mesta tiden. De som hon intervjuade sa att de talade i tungomål eftersom det var ett språk som djävulen inte kunde förstå. Hon fann att detta tycktes göra dem lyckliga. Dagen131204.

Sigvard Svärd: Att rösta om bibliska läror. Skillnaden mot den demokratiröstning som idag sker om trons läror i församling efter församling, mer eller mindre sunt utannonserade, är ju närmast som dag och natt om man jämför med en beskrivning från 1928. aletheia.se 131210.
Intervju med Niklas Piensoho. Enligt Piensoho finns det idag icke troendedöpta medlemmar som fungerar som söndagsskolärare och som är med på församlingsmötena i Filadelfia Stockholm. You tube 131213 56:59.
Gunnar Johansson: Enskilda situationer får inte bli nya läror och trossatser. Det är viktigt att inte låta enskilda själavårdssituationer (som Samule Asp tog upp i Dagen 131206), med dess ibland speciella lösningar, bli nya trossatser och läror. Vi kan läsa i Apostlagärningarna 16:3, att aposteln Paulus lät omskära sin medarbetare Timotheos, vilket var en speciallösning på grund av en speciell situation trots att han själv var helt emot omskärelse och agerade oerhört kraftfullt emot dem som ville införa omskärelse i den hednakristna församlingen ( Galaterbrevet 5:11-12). Alltså en speciell lösning i en speciell situation, av aposteln Paulus, blev inte en ny lära utan han fortsatte förkunna syndernas förlåtelse genom tron och dopet. Dagen 131211.

De lämnade Knutby och åkte ut i kylan. I flera år var Kenneth och Marita Adolfsson med i Knutby Filadelfia, och omslöts av en varm gemenskap. Men när de började ifrågasätta, och sedan ville lämna, då byttes värmen mot iskyla. Dagen 131219.

Gotländsk diakon tar över kristna riksdagsgruppen. När valrörelsen hettar till är det ännu viktigare med ett neutralt andrum. Så resonerar kristna riksdagsgruppens nye ordförande, Christer Engelhardt (S). Nu är de cirka 35, 2002 var de nog dubbelt så många. Dagen 140114.

Medlemskapet under lupp i Equmeniakyrkan. Kan gemenskapen vara en väg in i församlingen? Den frågan vill Equmeniakyrkans teologiska kommitté få svar på. Remiss skickades till församlingarna i mitten av december. Tre remissfrågor ska besvaras: Vilket alternativ föredrar ni? Medlemskap som nu. Tro och/eller bekännelse. Barndop och/eller troendedop. Inget medlemskap alls: Ingen matrikel utan alla är delaktiga i gemenskapen. Breddat medlemskap: En breddning av vilka som anses vara delaktiga i församlingen, en variant är SST:s definition "betjänade". Differentierat medlemskap: En utvidgning av till exempel Metodistkyrkans ordning med "förberedande medlemskap". Dagen 140117.

Mats Olofsson: Ekumenisk eftergift bakom ny dopsyn? Samtalen kring ändrad medlemssyn/dopsyn i ledande pingstförsamlingar kan ses i ljuset av den så kallade Charta Oecumenica. Där drogs riktlinjer fram för ekumeniskt samarbete mellan kyrkor i Europa. Denna ekumeniska process har pågått sedan slutet av 1980-talet ungefär samtidigt med framväxten av den Europeiska Unionens övriga enhetssträvanden. Parallellt verkar det pågå en toppstyrd strävan mot dels en synlig organiserad ekumenisk enhet, dels mot en EU-statsbildning. Charta Oecumenica sägs vara formad "för att främja en ekumenisk kultur av dialog och samarbete på alla nivåer av kyrko­livet, och för att ange bindande normer för detta" (SKR skriftserie nr 1, sid 12 2001). Sveriges kristna råd (SKR) där pingstsamfundet är medlem har antagit detta dokument och rekommenderar därmed sina medlemskyrkor att "omsätta den var och en i sitt eget sammanhang". Ett exempel på bindande norm är följande om dopet. "Vi förbinder oss att,…, verka för Jesu Kristi kyrkas synliga enhet i en enda tro, som tar sig uttryck i att vi ömsesidigt erkänner varandras dop och lever i eukaristisk gemenskap och även i gemensamt vittnesbörd och gemensam tjänst". (SKR skrift­serie nr 1 sid 14, min kursivering). Den på vissa håll föreslagna ändringen av dop/medlemssyn betyder i praktiken ett likställande av troendedop och spädbarnsbegjutning. Det mest radikala borde vara att hålla fast vid den bibliska dopsanningen som våra förfäder fått lida så mycket förföljelse och förakt för och fortsätta förkunna det eviga evangeliet om Jesus Kristus till dess han kommer tillbaks. Att lyda Herren Jesu Kristi missions– och dopbefallning måste få väga tyngre än ekumeniska eftergifter för att få vara med i de kyrkopolitiska finrummen. Dagen 140130.

Daniel Norburg, ny ledare för EFK: Jag brinner för att se vår rörelse växa till och på riktigt vara dynamisk så att vi ännu mer får vara ett redskap för Guds rike och människors frälsning, säger han. Världen idag 140131.

Gunnevi Karvonen: Jesu enhetsbön var inte som påvens. I dessa ekumeniska tider är ju målet att alla ska bli ett, helt enligt direktiven i det ekumeniska dokumentet Charta Oecumenica. Är vi med i detta så förbinder vi oss att verka för Jesu Kristi kyrkas synliga enhet i en enda tro, som tar sig uttryck i att vi ömsesidigt erkänner varandras dop, lever i eukaristisk gemenskap och även i gemensamt vittnesbörd och gemensam tjänst. Men det är Guds ord – Bibeln – som ger oss de sanna direktiven: En Herre, en tro, ett dop, en Gud. Dagen 140205.

Stefan Swärd: Kyrkan och kristendomen frodas och hittar nya uttrycksformer i vårt land. Är det någon som vet hur många afrikanska församlingar det finns i Stockholm i dag? Jag känner till ett tiotal kongolesiska och fem etiopiska/eritreanska men förmodligen finns det långt mer än 30 stycken, för att inte tala om alla latinamerikanska församlingar. De gamla historiska kyrkorna växer till genom invandringen, antalet katoliker och ortodoxa i olika varianter expanderar. Internationella rörelser etablerar nya församlingar, i Stockholm har vi nu Hillsong (som växer så det knakar), Calvary Chapel och New Frontier från England. Men de traditionella samfunden och sammanhangen har det tuffare. EFK har imagen av att vara ett växande samfund, en image vi har velat vårda. Men sanningen är den att det är status quo om man rensar statistiken från församlingssammanslagningar och nya församlingar som gått med i EFK. Dagen 140205.

Tord Israelsson: Lyssna in andliga hjältar om dopet. I pingströrelsen har vi exempel som G E Söderholm, Henning Thulin, Nils Ramselius med flera. Baptisternas Anders Wiberg framstår som en teolog med verklig kunskap i ämnet. Dessa var tidigare kyrkoherdar och präster i Svenska kyrkan. De gav upp en trygg ekonomisk ställning för en oviss tillvaro i den fria väckelserörelsen. Jag rekommenderar starkt att ta del av dessa andliga hjältars väg till det bibliska dopet. Dagen 130212.

Jan-Bertil Widmark: Håll fast vid den klassiska dopsynen. Barndopet praktiserades inte på apostlatiden vad jag kan förstå enligt Bibeln. Barndop började praktiseras först på 200~400 efter Kristus i Romarriket. De första kristna inklusive Jesu lärjungar, som följde Jesu bud blev förföljda, torterade och fängslade under de första århundradena. Därefter följde en väckelse över hela det Romerska riket. Den kristna församlingen växte enormt och församlingen blev med tiden en etablerad kyrka. Den tidigare förföljda, nu mäktiga kyrkan ingick en ohelig allians med statsmakten och kyrkan blev en statskyrka. Kyrkolärarna kunde nu med statsmaktens stöd och välsignelse genomdriva att barndopet blev allmän lag. Detta beslut togs säkert av omtanke om människorna. Alla skulle med. Dock blev denna kyrka därmed en förföljare av apostoliska väckelsekristna. Dagen 140213.

Stefan Swärd: Sverigemission borde förena oss. Pekka Mellergård skildrar spänningen mellan de "andliga" och de "intellektuella". Jag skulle inte vilja uttrycka spänningen på detta sätt i dag utan mer skildra det som "tydligt evangelikala" och "karismatiskt öppna" på ena sidan, och mer problematiserande inför både evangelikalism och karismatik på den andra. Dagen 140218.
Tydligt och ödmjukt EFK önskas. Även de som problematiserar gör det utifrån ett äkta engagemang för Evangeliska frikyrkan (EFK). Det skriver Pekka Mellergård. Dagen 140221.

Daniel Alm: Bra samtal om dopfrågan i Pingst. Räcker barndopet för en pingstvän? Frågan om vilka krav som ska gälla för församlingsmedlemskap diskuteras just nu inom pingst. Pingstledaren Pelle Hörnmark tror dock inte att samtalet leder till splittring. "Det ser ut som att de flesta församlingar kommer att fortsätta med det som varit: den grundläggande synen är att omvändelse leder till dop som leder till församlingsgemenskap. Sedan finns det en generositet i tolkningen: vi har ju ett antal samarbetsförsamlingar där det finns en annan tillämpning", säger Daniel Alm. Dagen 140220.

Stefan Gustavsson: Evangeliska kyrkor närmare apostlarna. Stefan Gustavsson, generalsekreterare för Svenska evangeliska alliansen och direktor för Credoakademin, ger här sin syn på skillnader mellan katolska kyrkan och evangelisk kristen tro. Dagen 140320.

Nattvarden borde förena oss. Jag erkänner att det stör mig att Katolska kyrkan förbehåller sig rätten att uteslutna and­ra kristna från att delta i nattvarden och att de även själva väljer att inte delta i andra kyrkors nattvardsfirande. Att fira nattvard tillsammans är ett av de tydligaste uttrycken för att vi vill vara ett. Ett i tron på Jesus Kristus. Det är orealistiskt att tro att alla kyrkor i världen ska bli en kyrka, men det är realistiskt att tänka att alla som tror på Jesus Kristus och bekänner honom är Guds barn. Dagen 140321.

Stefan Hill: Vi behöver kraftfulla samfund. I dag har kyrkan massor av möjligheter och stora utmaningar. För att kunna ta tag i detta måste man ha en fungerande organisation som kan prioritera bort saker, avveckla det som inte behövs, inte fungerar eller bara har blivit över när utvecklingen gått vidare. Jesus nämner hur Gud hanterar problem med det som är dött: "Jag är den äkta vinstocken, och min far är trädgårdsmästaren. Han skär bort varje gren som inte ger någon frukt. Och han beskär de grenar som ger frukt, så att de kan ge ännu rikare skörd." (Joh 15:1-2). Dagen 140225.

Ulf Ekmans familjeresa mot Rom.

Nils-Olov Nilsson: Ulf Ekmans konvertering är ett svek. Genom sin nyvunna katolska tro erkänner han också en ny auktoritet - Påven som Kristi ställföreträdare på jorden. En lära som hämtar sin inspiration i romarriket, och som under århundraden har befläckat kyrkans rykte och åsamkat den stor skada. Det räcker med att vi går tillbaka i kyrkohistorien till den mörka medeltiden för att övertygas av det jag påstår. Vi måste vakna upp och sluta charmas av den katolska offensiv som vi möter i Norden. Dagen 140325.

Sune K Andersson: Katolska kyrkan inte samma sak överallt. Det är viktigt att vi inte mäter enbart med svenska mått och generaliserar att allt är gott och väl i dag med denna historiska och gigantiska kyrka. I Mexiko, Centralamerika, Karibiska öarna och Sydamerika samexisterar spiritismen inom Katolska kyrkan. Där vi bodde i Colombia kunde man gå till Katolska kyrkans bokhandel och köpa en staty av "San Gregorio", som var ett spiritistisk medium då han levde och vars staty man ofta använder i spiritistiska seanser i Colombia och Vene­zuela. I Brasilien lär det finnas 20 miljoner spiritister av vilka de flesta är praktiserande katoliker. Många katoliker har en förvrängd bild av Guds son och Bibelns Jesus Kristus och hans mor jungfru Maria. Ekman säger i Dagen: "...grundläggande är att Katolska kyrkan har sanningen i sin fullhet". Där går våra uppfattningar isär, baserat på mina fyrtioårs tjänst, studier och erfarenheter i både Nord– och Sydamerika. Dagen 140326.

Kjell Waern apropå Joel Halldorfs krönika i ämnet: Katolska kyrkans Mariasyn är ett avsteg från Bibeln. Jag konstaterar att problemet med oenigheten inte alls handlar om olika "betoning" av Maria. Det handlar istället om fundamental inställning till Bibeln – vår heliga Skrift. Genom att föra in en syn på Maria som på flera punkter inte stämmer med Skriften har just Katolska kyrkan gjort "Enhetens moder" till en svår splittring inom den kristna kyrkan. Dagen 140327.

Jonas Melin: Frikyrkan historiskt förankrad. Det är min övertygelse att det är den fria församlingen och inte den Katolska kyrkan som står för kontinuiteten med urkyrkan. Därför är den fria församlingen ingen historisk parentes. Dagen 140328. Kommentar: Mycket bra kyrkohistorisk sammanfattning.

De ska läka såren kring Bjärka-Säby. För 34 år sedan fick Sionförsamlingen i Linköping Nya slottet Bjärka-Säby som gåva. Det var tänkt som en plats för möten, andliga och ekumeniska. Men parallellt med att många människor från hela landet gjort starka andliga upplevelser här har moderförsamlingen blivit allt mer kluven till den inriktning verksamheten tagit. Dagen har gjort en djupdykning i vad som egentligen hänt. Dagen 140404.
20 har lämnat församlingen. För några av Sionförsamlingens medlemmar i Linköping känns oron kring vad som händer på Bjärka-Säby så stor att de till sist har valt att inte vara kvar i församlingen. I ett öppet brev till församlingsledningen sätter Lasse Alfredsson, medlem i församlingen sedan nästan 30 år, ord på kritiken. Vad blev droppen? "Församlingsledningens otydlighet när det gäller det teologiska ställningstagandet." "Just nu samlas vi fortfarande regelbundet för bön, Ordet och lovsång, men vi har ännu inte tagit tydlig ställning till vad som blir fortsättningen. Som det ser ut nu är det inte första prioritet att flytta till någon annan Linköpingsförsamling. Ett annat alternativ är förstås att ordna en ny församling." Dagen 140404.
Bakgrund: Ett religiöst och kulturellt centrum. För 34 år sedan donerade godsägaren Oscar Ekman med familj slottet till Sionförsamlingen i Linköping med en önskan att det skulle "förbli ett religiöst och kulturellt centrum med ekumenisk profil". Dagen 140404.

Ny församling bildas efter diskussion om Bjärka-Säby. På söndag bildas en ny församling i Linköping av en grupp före detta medlemmar från Sionförsamlingen. Dagen 140410.

Anders Ekstedt: Dagens artikel gav en ensidig spegling av Bjärka-Säby. Anders Ekstedt, före detta föreståndare för Sionförsamlingen Linköping, kritiserar Dagen för artikeln om Bjärka Säby som publicerades den 4 april och menar att den ger en ensidig artikel om skeendet. Ekumeniska kommuniteten är att betrakta som hyresgäst på slottet och de är således inte en del av Sionförsamlingens verksamhet och församlingen står heller inte ansvarig i det som sker i dessa samlingar. Dagen 140411.

Peter Halldorf: Gå korsets väg i ekumeniken. Ett äkta ja till Gud förutsätter att vi är villiga att ta emot Kristus i våra bröder och systrar i andra kyrkor. Enheten blir ett tvingande måste. Vi måste lägga argumenterandet åt sidan. Dagen 140417.
Jerker Sjölander: Korsets väg kan leda till ensamhet. Som Kristustroende måste vi vara på vår vakt, så att vi inte glömmer de mycket allvarliga varningar vi finner i Bibeln, när det gäller "den breda vägen" (Matt 7:13) och det som sker då den "Laglöse" leder många av dem som saknar "kärleken till sanningen" in på fördärvets väg (2 Tess 2:9-12). Vår enhetssträvan får således inte utrangera vår bibeltrohet, för då riskerar vi att hamna i det svulstiga Babylon, som enligt Upp. 17 kommer att kännetecknas av andlig "otukt" samtidigt som man gör anspråk på människors respekt och lojalitet. Det som är viktigt för oss kristna om vi vill undgå den förförelse som just nu pågår i strävan efter en villkorslös enhet och underkastelse till den gamla "moderkyrkan" är att hörsamma och ta på allvar den uppfordran Jesus, det trovärdiga vittnet, gav genom sin tjänare Johannes: "Här behövs uthållighet hos de heliga, hos dem som bevarar Guds bud och tron på Jesus." (Upp. 14:12). Dagen 140502.

Anna Milston: Vilken sorts enad kyrka? Jag håller med Peter Halldorf om att korset är det som enar oss kristna men jag kan inte dela den katolska linje som han i­vrar för. Eftersom jag har vuxit upp i pingströrelsen känner jag mig mycket främmande inför Peter Halldorfs tankar om enad kyrka. Vad är det för enad kyrka han vill ha? Är det en gigantisk kyrka med påven i spetsen där alla kristna kyrkor ska finnas under? Jag har blivit undervisad, både i mitt hem och i församlingen men även läst i äldre kristen uppbyggelselitteratur, att innan Jesus kommer tillbaka kommer det att bildas en stor organiserad kyrka, som kommer att gå i armkrok med ett politiskt maktförbund. Dagen 140423.

Krister Nordin: Troheten viktigare än enheten. Att förvalta och förkunna evangeliet om Jesus Kristus är det högsta målet. Det skriver Krister Nordin i debatten om kristen enhetssträvan. Så långt jag förstår Nya testamentet kan inte enheten bland de som kallar sig kristna vara det högsta målet. Det bör i stället vara att förvalta och förkunna det nytestamentliga evangeliet om Jesus Kristus. Att en total enhet bland alla kyrkor, samfund och kristna rörelser skulle vara en förutsättning för detta uppfattar jag som en relativt sen konstruktion, inte som en nytestamentlig sanning. Dagen 140423.

EFK valde Daniel Norburg till ny ledare och missionsdirector. Världen idag 140505.

Christer Svensson: Folkväckelsens stugvärme saknas. Grundläggande, avgörande teman såsom människosyn och gudsbild är otydliga i teologin i dag, jämfört under med folkväckelsen. Låt mig ge ett par exempel utifrån Wilfrid Stinissens böcker. Stinissen är troligtvis den författare som läses mest i dag i svensk frikyrklighet, tillika en nyckelperson på Ulf Ekmans väg till Katolska kyrkan. Stinissen har burit gott med sig, men det finns också en annan sida. När Martin Luther talar om människans innersta som fördärvat av synden, lyfter Stinissen fram en människosyn som är motsatsen: Att människans innersta är gudomligt, där bor den heliga treenigheten. I Bibelns spår talade folkväckelsen om Guds vrede över ondskan, synden och märk väl – också över syndaren. Det var mot denna bakgrund väckelsens folk kunde måla Guds offrande agapekärlek så att människor vände om. I Stinissens spår följer i dag ett evangelium där människans möjlighet att vända om sträcker sig till dödsriket, där det svåra men viktiga bibliska budskapet om dom och straff tonas ner. Dagen 140509.

Influenserna som formar kristenheten. Ansgar, Luther och Bill Hybels. Det är till stor del genom influenser utifrån som svensk kristenhet har formats och förnyats.I dag är inflödet av idéer större än någonsin, men det är inte främst hippa amerikanska predikanter som lockar. Många söker sig till England, andra till Konstantinopel och Rom. Frågan är om inte det amerikanska inflytandet i svensk kristenhet har kulminerat. Flera rörelser som gör avtryck i dag har i?stället sina rötter i den engelska anglikanska kyrkan. Det kanske kan tyckas märkligt då den anglikanska kyrkan, precis som Svenska kyrkan, är en gammal traditionstyngd kyrka som har oddsen emot sig. Men den anglikanska kyrkan tillåter en stor teologisk mångfald: karismatiska och evangelikala rörelser accepteras och uppmuntras på ett sätt som är otänkbart inom Svenska kyrkan. Från England kommer till exempel Alphakursen, den karismatiska rörelsen New Wine och förnyelserörelsen Fresh Expressions. Dagen 140509. Dagen 140509.
Ingen väg tillbaka till enhetlighet. I dag finns influenser från hela världens kristenhet lättillgängliga på datorn. Teologen Joel Halldorf ser inga vägar tillbaka till enhetlighet i församlingen. Dagen 140509.

Lars Adaktusson (KD): KD är inte religiösa dogmer. Tyvärr dyker det fortfarande upp rent befängda påståenden om vad vi menar med "kristna värderingar". Dagen 140514.

Micael Grenholm: Kyrkan är inte sin byggnad. Jag skulle vilja se samfundsledningar som omedelbart tar fram strategier för hur byggnadsförsamlingar ska omvandlas till husförsamlingar. Den normala, bibliska församlingen är en husförsamling, där lärjungar samlas i hemmen för att tillbe och på gatan för att sprida vidare Guds kärlek. Att församlingen skaffar sig en byggnad och samlar 100 personer eller mer är den obibliska avarten, det annorlunda. Kyrko­byggnader växte fram först under 300-talet och blev norm när kristendomen blev stats­religion och alla tvingades att vara kristna. Dagen 140516.

Norburg: Hjälpa lokala församlingen uppgiften. Daniel Norburg som nyligen valdes till ny ledare för Evangeliska frikyrkan, EFK, går in i rollen mitt i ett intensivt framtidsarbete. Och där är det den lokala församlingen som ska stå i centrum. Världen idag 140618.

Pingstvänner och baptister vill bilda nytt nätverk. Sedan tre år finns "Riks – ett fritt nätverk" där oron för pingströrelsens utveckling är stor. En av käpphästarna är den fria församlingstanken som, anser man, övergetts i och med samfundsbildandet. –?Vi är ett löst sammansatt nätverk och möts dels i lokala bibelstudiegrupper, dels i riksmöten två-tre gånger om året. Ungefär 100 personer ingår i nätverket och intresset ökar, berättar Sigvard Svärd. Han är pensionerad pingstpastor från Älvängen och en av nätverkets företrädare. Till riksmötet i Göteborg i september har han bjudit in Thomas Forslin från Klassisk baptism. "Nätverket för klassisk baptism och kristen tro" är, precis som "Riks – ett fritt nätverk", en intressegrupp. Som namnet antyder kommer medlemmarna i föreningen från det som tidigare var Svenska baptistsamfundet. Dagen 140625.

Nu kommer "katekes" för pingstvänner. Efter tio års arbete presenterar nu det teologiska nätverket i pingst boken Trons hemlighet – vägledning i de kristna grunderna. Det är första gången i svensk pingströrelse som tro och teologi så omfattande sammanställs i en skrift. Världen idag 140805.

Stefan Swärd: Spänning mellan enhet och sanning. Studerar vi kristna kyrkans historia märker vi en spänning mellan enheten och sanningen. Man märker också en spänning mellan väckelsen och enheten. Hur ska dessa spänningar hanteras? Väckelserörelser har ofta haft en tendens att vara eller bli sekteristiska. Och göra avståndstaganden till ett självändamål. När svenska folkväckelsen drabbade Sverige under 1800-talet och då frikyrkorörelsen växte fram, värnade man mer om sanningen än om enheten. Samma sak var det när pingstväckelsen drog fram över Sverige. Att bilda nya pingstförsamlingar blev en viktig angelägenhet, inte bara att kristna i allmänhet skulle göra nya upplevelser av Anden. Liknande typ av brytningar har inträffat inom pingströrelsen under senaste 40-50 åren. Norska pingströrelsen hade stora problem med att hantera Aril Edvardsens framgångsrika arbete under 70- och 80-talet. Liknande problem uppstod i Sverige med hur de dynamiska bröderna Kjell och Stanley Sjöberg skulle hanteras. För att nu inte tala om svenska trosrörelsen som exploderade från 1983 och framåt. Vid den tidpunkten blev man automatiskt utesluten ur många pingstförsamlingar om man ansökte till Livets ords bibelskola. Världen idag 140721.

Pingströrelsen får en teologisk "katekes". Inom pingströrelsen har alltid församlingarnas frihet betonats. Ändå har det funnits en enighet kring trons kärna. Nu kommer boken som samlar rörelsens teologiska grund, "Trons hemlighet – vägledning i de kristna grunderna". "Det är inte så att vi säger att så här ska man tro, utan så här har den klassiska tron sett ut inom pingst," säger pastor Dan Salomonsson, som leder det teologiska nätverket. Dagen 140807.

Pingströrelsen och EFK ökar antalet medlemmar. Frikyrkornas medlemstapp verkar vara på väg att avstanna. I alla fall om man tittar på Pingst och Evangeliska frikyrkans medlemsstatistik som de senaste åren vittnar om ett trendbrott. Under 2013 ökade exempelvis antalet medlemmar i pingströrelsen med 1039 personer till 84723. Den personliga bekännelsen till den kristna tron gjorde att 1 528 personer valde att låta döpa sig inom pingströrelsen under förra året. Det är 117 fler än året innan. Främst växer pingstförsamlingarna i storstadsområdena. Under 2013 döptes 602 personer i EFK, vilket är 23 fler än året innan. Medlemsantalet är nu 33091, en ökning med 833. Svenska alliansmissionen minskade med 106 personer till 13580. Equmeniakyrkan har 67102 medlemmar. Dagen 140826.
Allt fler medelålders kommer till tro i EFK. Världen idag 140402.
Tommy Dahlman: Pingströrelsens beryktade ökning – en chimär? Hillsong i Stockholm har rapporterat till Pingsthuset att de år 2013 har 1940 medlemmar. Pingsthuset vet mycket väl att Hillsong inte praktiserar medlemskap. Det finns en inre "cirkel" hos Hillsong som utgör ett medlemsskap som måste finnas för att rent juridiskt få kunna existera. Hur många dessa är finns det olika uppgifter om. Men vi kan räkna med högst 20-30 personer. De övriga 1900 personerna ingår inte i någon registrering som kan överföras till Pingströrelsen såsom "medlemmar". Det finns följaktligen ingen redogörelse för hur många av dessa som är döpta eller hur många av dessa som är medlemmar i andra församlingar. Finns det icke döpta bland dessa 1900 personerna (vilket det med all säkerhet gör) så har alltså Pingströrelsen redan nu en praxis som betyder att man kan vara medlem i Pingst utan att vara döpt. Och vad som är ännu besynnerligare är att vi på det här sättet accepterar att människor som inte är medlemmar i en lokal församling, helt utan deras vetskap är av pastorerna anmälda som medlemmar i en riksorganisation, i ett rikssamfund – den svenska Pingströrelsen. Kan ett sådant förhållningssättet verkligen vara en schysst och en rättfärdig metod? En annan relevant fråga, om dessa inrapporterade medlemmarna, är ju hur många av dessa som står som medlemmar i andra församlingar i Stockholm och runt om i Sverige? Kan det vara 500 eller 800? Jag talar nämligen ganska ofta med andliga ledare som verkligen gläds med framgångarna i Hillsong, men som vet att många medlemmar i deras församlingar står kvar i matrikeln men är nu engagerade i Hillsong. Dessa personer står som medlemmar i Filadelfia Sthlm, Citykyrkan Sthlm, SOS i Sthlm, Pingstkyrkan Jönköping, Smyrna Göteborg, Pingstkyrkan Örebro, Pingstkyrkan Södertälje etcetera. Vad blir konsekvensen? Jo, att de är dubbelräknade i Pingsthusets statistik. Med detta som bakgrund blir verklighetsbilden en helt annan. Världen idag 140928.

Göte Olingdahl: Undervisas det inom Pingst att man måste döpas för att bli frälst? I den nyligen publicerade pingstkatekesen "Trons mysterium - vägledning i de kristna grunderna" går författarteamet i sin betoning av dopets betydelse överraskande långt - ja, enligt min mening alltför långt – i sakramental riktning. Detta blir tydligt när man tar del av följande formuleringar från företrädare hemmahörande i pingst- och baptistisk eller pingstkarismatisk tradition. "I dopet sänks vi ned i vanligt vatten, den som döper uttalar den kristna bekännelsen över oss och Anden verkar till rening och pånyttfödelse" (sidan 181). "När Faderns, Sonens och Andens namn uttalas över den som låter döpa sig får människan en ny identitet" (sidan 185). "Vårt barnaskap grundar sig inte på gärningar utan är ett privilegium som vi fötts till genom dopet" (sidan 187). "I dopet helgas alltså människan genom förlåtelsen och genom Andens gåva och invigs till livslång gemenskap med Kristus" (sidan 183) etcetera. Författarna understryker på detta sätt sin syn på dopets frälsningsavgörande betydelse. I dopet "blir människan pånyttfödd, får ny identitet, blir Guds barn samt helgas och får Andens gåva", etcetera. Dopets exklusiva betydelse framhävs här på trons bekostnad, enligt min mening. Framställningen blir därigenom ur nytestamentlig synpunkt ensidigt sakramental. Dagen 141024.
Dan Salomonsson, ordförande i Teologiska nätverket i Pingst: Dopet är inte bara en symbolisk handling. I sin uttrycksfulla undervisning om dopet i Romarbrevet är det uppenbart att Paulus tillmäter dopet en djupare hemlighet än att enbart vara en symbolisk handling. Denna hemlighet handlar inte om magi, den härrör från Andens kraft. Om dopet skänker delaktighet i Kristi död, begravning och uppståndelse, måste det innebära att den helige Ande är verksam i dopet – i kraft av tron. Dagen 141028. Göte Olingdahl: Ensidig undervisning ur Bibeln kan vilseleda. När dopet framhävs på trons bekostnad inställer sig frågan på nytt: Blev jag inte frälst när jag som tonåring i tro tog emot glädjebudskapet och överlämnade mitt liv till Kristus på pingstkapellets väckelsemöte? Mitt dop skedde ju först senare och i "katekesen" tycks frälsningen ensidigt vara knuten till dopet. Vilken var då min andliga identitet under mellantiden? Själv har jag inte funnit anledning att betvivla äktheten i min ungdoms frälsningsupplevelse genom tro. Dagen 141031.

"Pingstkatekesen" - för vilka pingstvänner? Pelle Hörnmark är vald som pingstledare enbart för samfundets församlingar och pingstvänner. Dagen 141112.
Pelle Hörnmark: Sigvard Svärds beskrivning är fel. Vi tror att boken kommer att vara till stor välsignelse för personlig och gemensam reflektion. Dagen 141114.

Vad gör ni på Sveriges enda interreligiösa center? 6 frågor till Zana Muhammad, verksamhetsledare på Interreligiösa centret i Göteborg och troende muslim. Vilka religioner är knutna till centret? "Kristendom, judendom, islam, hinduism, hare krishna, buddhism, sikhismen och bahai." Dagen 150227.

"Farligt att tona ner olikheterna". Man ska inte tona ned olikheter mellan religioner eller tumma på deras sanningsanspråk. Vad kan gå förlorat om man jobbar över religionsgräserna? "Själva sanningsfrågan. Att antingen är Gud en person, som de monoteistiska personerna lär ut, eller något opersonligt, som de österländska religionerna säger. Antingen är Jesus en profet, som islam säger, eller Guds son, som kristna säger. På punkt efter punkt finns det en sanningsfråga som utmanar oss." Tanken att alla religioner är lika mycket värda, och att alla religioner på något sätt är ett fönster mot Gud, är ett synsätt som präglar vår kultur i dag, menar Stefan Gustavsson. Då blir sanningsfrågan inte är så viktig utan det är känslan som spelar den avgörande rollen. Dagen 150227.

Pingst i Lund öppnar för icke-döpta. Frågan om vem som kan bli medlem i en pingstförsamling är ständigt aktuell. I Lund har man nyligen röstat i frågan och en ändring av stadgarna kan stå för dörren. Några församlingar står fast vid den klassiska synen inom pingst att man bör vara troendedöpt för att ingå i församlingens matrikel. Andra godkänner även barndopet som ett giltigt medlemsgrundande dop medan en tredje grupp helt skiljer dop och medlemskap åt. Det är det senare alternativet som pingstförsamlingen i Lund lutar åt. En första omröstning är gjord och det visade sig att över 80 procent av medlemmarna vill ta bort dopet som den avgörande faktorn för att bli medlem. Krister Hultberg understryker att det inte handlar om en förändrad dopsyn. Troendedopet är och förblir det enda som pastorerna predikar och församlingen praktiserar. Det är också förhoppningen att alla medlemmar ska välja dopets väg så småningom. För att stadgeändringen ska gå igenom krävs två omröstningar. Den andra sker i slutet av april. Går förslaget igenom krävs ett samtal med pastor eller församlingsledare för att bli medlem. Dagen 150303.

Pelle Hörnmark: Likställ inte barn- och troendedop. Att medlemskapsfrågan diskuteras ute i landets pingstförsamlingar känner Pelle Hörnmark till. Däremot vill han inte komma med några klara direktiv för hur man bör agera. "Men ett fullt ut bejakande av barndopet finns det inte plats för inom Pingst FFS," slår Pelle Hörnmark, föreståndare för nämnda organisation, fast. Man kan alltså inte likställa barndop med troendedopet, om man är en pingstförsamling. Har man som vissa pingstförsamlingar valt att ta bort troendedopet som ett medlemskrav bör man vara tydlig med att troendedop fortfarande är det önskvärda steget för en medlem. Dagen 150303.

Pingstpastor Daniel Wärn: "Man förlorar sitt existensberättigande." Alla gillar inte tanken på att skilja dop och medlemskap i en församling åt. Daniel Wärn, tidigare pastor i pingstförsamlingen i Lund, har varit tydlig med att han inte längre vill vara kvar som medlem om stadgarna ändras. "Man bryter upp grunden för det som varit signum för pingströrelsen hela tiden. Dopet hör till den främsta grunden i den kristna läran och det är genom dopet som man upptas i den kristna gemenskapen, så är det på allra de flesta håll," säger han. "Det som Jesus har sagt oss, att vi ska döpa dem som kommer till tro, det är tidlöst. Det ska inte ändras. Det är allvarligt när man sätter sig över det. Det är ett stort steg att säga att jag inte längre vill vara med. Det är smärtsamt att vår församling och andra överger det gamla idealet och förlorar sin profil," säger Daniel Wärn, som väljer att fortsätta att tillhöra församlingsgemenskapen även efter utträdet. Dagen 150303.

Fråga: Vad krävs för att få bli medlem hos er? Fyra pingstledare om synen på medlemskap och dop. Henrik Åström, pastor och föreståndare pingst Helsingborg. Josef Pansell, pastor och föreståndare pingst Norrtälje. Dan Salomonsson, pastor och föreståndare pingst Uppsala. Stefan Beimark, pastor och föreståndare Pingst i Örnsköldsvik. Dagen 150303.

Magnus Lindborg: Är medlemskap i församling bibliskt? Problemet är att vi i Sverige har en församlingsordning som är knuten till någon form av organisation, oftast en förening. Detta gör det möjligt, kanske rentav nödvändigt, att knyta medlemmar till organisationen/församlingen. Dagen 150304.

Framgång och främlingskap var länge Filadelfias självbild. Andreas K.G. Thörn: ”En framgångsrik främling. Filadelfiaförsamlingen i Stockholm – självbild och verksamhet 1910–1980” (Örebro Universitet). Dagen 150410.

Karismatik eller liturgi – eller både och? Karismatik eller traditionell liturgi? Eller både och? Det var en av knäckfrågorna när svenska frikyrkopastorer möttes i Malmö för ett samtal om gudstjänstliv. Världen idag 150323.

"Gudstjänsten måste gestalta Kristus." Församlingen Hillsongs ljuseffekter och häftiga lovsånger för att nå storstadsmänniskor med kristen tro. Eller pingstpastorn Peter Halldorfs långa klädskrud och rökelse på kommuniteten Bjärka Säby. Vem använder egentligen mest showbiz för att kommunicera Jesus i sina gudstjänster? Sällan har gudstjänstens utformande väckt sådant engagemang som när cirka 300 pastorer och ledare från olika håll i kristenheten möttes till en samtalsdag i pingstförsamlingen United Öresundskyrkan i Malmö. Dagen 150427.
Enkät: Hur tänker ni kring gudstjänsten? Håkan Kenne, pastor i Livsglädje i Landskrona (EFK). Stefan Sigfrids, pastor i Sionförsamlingen i Vasa och nationell ledare för finlands-svenska pingströrelsen. Anna-Lena Öhrling, pastor i pingstkyrkan i Lund. Reine Toth, präst i EFS Betanikayrkan i Malmö. Maja Ekström teologistuderande, Helgeandskyrkan (Sv K) i Lund. Dagen 150427.

Christian Mölk, pastor i Timrå Pingst: Låt Anden forma gudstjänsten. Vi behöver inte inspireras av de historiska kyrkorna i ett tafatt försök att känna att vi också är en riktig kyrka. Med jämna mellanrum uppstår det väckelserörelser som en reaktion på att kyrkan har stelnat. Ungefär samma händelseförlopp återupprepas varje gång: en grupp troende läser i Bibeln om hur det kristna livet bör levas, ber till Gud om att detta ska förverkligas, blir uppfyllda av Anden, försöker återvända till det ursprungliga bibliska, tar krafttag mot synden, längtar efter Jesu återkomst och blir en andefylld lekmannarörelse. Men efter en viss tid stadgar sig denna väckelserörelse, en ny generation växer fram, ett behov av att bevara det som upptäckts infinner sig, och vips har kyrkan institutionaliserats, varpå en ny väckelserörelse snart kan antas vara i antågande. Dagen 150430.

Lennart Okkonen Johansson: Var formas lärjungar? Just nu sker en skiftning i riktningen på Jesus och lärjungarörelsen. Den vänds från det byggnadscentrerade ”kom in” till det uppdragscentrerade ”gå ut” i den anda som varit tongivande vid väckelser genom historien men som alltid så småningom tyglats och låsts i liturgier. Liturgier som symboliserar och minns uppdraget snarare än att utföra det (Matt 28:19). Dagen 150430.

Micael Grenholm: Urkyrkan hade två gudstjänstformer. Vi behöver både andas in och andas ut för att överleva. Absolut uppskattade de tidiga kristna den judiska liturgin och deltog i den, men vi kan inte blunda för deras evangeliserande syfte. Att de tidiga kristna gick till synagogorna är helt enkelt ett argument för att kristna i dag ska gå till synagogorna. Eller moskéerna, köpcentrumena och barerna – ställen där människor som ännu inte tror på Jesus samlas för att tillbe sin gud. Att där predika om den levande Guden, bota sjuka och hjälpa människor i nöd är sannerligen en gudstjänst, att tjäna Gud. Jerusalemförsamlingen hade över 5.000 medlemmar. Dessa fick förstås inte plats i Övre salen och inte heller byggde man en gigantisk kate­dral, utan man samlades utomhus vid Salomos pelarhall samt i mindre grupper i hemmen. Så fungerade de tidiga församlingarna – de första kyrkobyggnader som människor inte bodde och sov i kom först på 200-talet. Innan dess samlades man i hemmen och på offentliga platser som man inte ägde. Dagen 150506.

Roine Swensson: Folkliga, heliga gudstjänster. Vad vi behöver är levande och varma gudstjänster, där både den h­elige Ande och andligt längtande människor trivs. Gudstjänsten är en oerhört viktig mötesplats, först och främst mellan Gud och männi­skan, men också mellan människor som tillsammans söker Gud eller i någon mån närmar sig honom. Problemet i våra svenska församlingar är att vi ofta har alltför många tråkiga och ande­fattiga gudstjänster, som mera liknar en sorglig parentation än en glädjefylld uppståndelsefest. En annan variant är den "pratiga" och "trevliga" modellen, som mera liknar en tv-show än en gudstjänst med helig gudsnärvaro och varm trosatmosfär. Dagen 150507.

Pelle Hörnmark slutar som pingstledare. Pelle Hörnmark slutar som pingstledare. Det meddelade han på Pingströrelsens rådslag som i helgen hålls i Stockholm. Dagen 150508. You tube 1:55.

Mångkulturell kyrka - hemlighet till väckelse. Svensk kristenhet förändras i dag snabbt. Det sker till stor del genom invandringen. Migrantförsamlingarna blir allt fler, samtidigt som många invandrare också söker sig till de redan etablerade kyrkorna. Det märks inte minst i pingstförsamlingen Smyrna i Göteborg, där de nu talar om väckelse. Dagen 150515.
Framtidens gudstjänstbesökare inte alltid vit medelklasskvinna. Ska invandrare ha egna kyrkor eller integreras i ”vanliga” svenska församlingar? Frågor som dessa blir viktigare när människor med invandrarbakgrund blir en allt större del av svensk kristenhet. Dagen 1505015.

Rotation på kyrkoledarposter. Den katolske biskopen Anders Arborelius blir ny ordförande i Sveriges kristna råd (SKR). En roll som roterar mellan de fyra olika kyrkofamiljerna (lutheraner, katoliker, ortodoxa och frikyrkliga) som finns med i det ekumeniska samarbetsorganet. Arborelius tar över ordförandeskapet från den syrisk-ortodoxe ärkebiskopen Benyamin Atas. Allt är dock inte i rörelse inom SKR. Karin Wiborn sitter kvar som generalsekreterare. Däremot tar Equmeniakyrkans kyrkoledare Lasse Svensson över representationen för frikyrkofamiljen inom SKR:s presidium. En roll som tidigare pingstledaren Pelle Hörnmark hade. Samme Pelle Hörnmark blir istället ordförande för Sveriges Frikyrkosamråd, en roll som Roger Stenzelius haft de senaste sex åren. SKR har även välkomnat in en ny kyrka i den ekumeniska gemenskapen, den Antiokiska ortodoxa kyrkan, med ursprung i det bibliska Antiokia. De har drygt 2 500 medlemmar, med Södertälje som "huvudstad". Dagen 150522.

Broder Rogers enkla hem i Taizé blev världsrörelse. 1940 kom 25-årige Roger Schutz cyklande till den lilla franska byn Taizé, nära den tyska gränsen. Han slog sig ner i ett enkelt hus där han bad, gömde flyktingar och hjälpte andra utsatta. En enkel man som ingenting ägde förändrade världen. Hans livsverk som i dag är en världsomspännande ekumenisk rörelse utvecklas ännu. Dagen 150605.

Pelle Hörnmark - "Besjälad" av att nå ut med budskapet om Jesus. Under pingströrelsens rådslag i våras meddelade föreståndaren Pelle Hörnmark att han inte kommer stå till förfogande för en ny period när det nästa år är dags för föreståndarval igen. I en stor intervju berättar han nu för Världen idag om vad som präglat tiden och vilka skiften som han ser att rörelsen gått igenom. Världen idag 150615.

Amerikansk pingströrelse växer rekordartat. 47 procents tillväxt på 25 år. Det är siffrorna som amerikanska Assemblies of God visar när 2014 års statistik är klar. Under samma period växte USA:s befolkning med 29 procent. "Tillväxten är bara tack vare Guds välsignelse och hans verk genom den helige Ande," säger rörelsens ledare George O Wood. Rörelsen hade vid utgången av 2014 inte mindre än 3 146 741 anhängare. Enligt rörelsens statistik har man 12 849 församlingar runt om i USA, vilket också är ett rekord. Av dessa församlingar startades hela 345 under 2014. Till detta har man också fler pastorer och predikanter än någonsin. Totalt 36 884 personer är ordinerade inom Assemblies of God. Världen idag 150615.

Omstridd ex-pastor på USA-turné. Rob Bell visar sitt rätta ansikte och blandar kristendom med new age, judisk Kabbala och katolsk mysticism. I och med boken Love Wins, som gavs ut år 2011, ifrågasatte han kyrkans traditionella syn på helvetet. För ett par år sedan uttalade han acceptans i frågan om samkönade äktenskap. Dagen 150730.

Han är engagerad och passionerad. Redan som femåring hade Hans Wolfbrandt bestämt sig. Han skulle bli pastor eller präst. Sedan dess har det varit fullt ös. Nu fyller han 50 år, men livet är mer spännande än någonsin. "Det vänder nu, det är församlingens tid," säger han. Dagen 150731.

Sven Nilsson: Hög tid att uppvärdera den lokala troendeförsamlingens betydelse. 1500-talets reformatoriska väckelserörelse kommer med all säkerhet att skärskådas och värderas från olika utgångspunkter under det kommande året inför 500-årsjubileet 2017. Romersk-katolska kyrkan har under lång tid förberett sig för detta genom att föra en dialog med lutherska teologer om vad det egentligen var som Luther protesterade emot när han bröt med den katolska kyrkan – eller rättare sagt varför påven genom sin banbulla uteslöt Luther ur kyrkans gemenskap. Idag verkar det som om den avgörande frågan gällde Luthers övertygelse om rättfärdiggörelse genom "Tron allena" och att "Skriften allena" är grunden för kyrkans tro i motsats till katolska kyrkans hävdande av traditionen som en fortsatt auktoritativ uppenbarelse. På dessa två punkter menar man från katolskt håll att man nått ett samförstånd med den lutherska kyrkan och att protestantismen därför är ett övervunnet stadium. Hur som helst är det en oerhörd förenkling av innehållet i den reformatoriska väckelserörelsen att överhuvudtaget begränsa det till konflikten mellan Luther och den romersk-katolska kyrkan. En minst lika viktig del av reformationen gällde frågan om vad den kristna församlingen egentligen är. Den unge Luther gick väldigt långt i sin radikalitet och man kan tolka vissa delar av hans förkunnelse som att han ifrågasatte både barndopet och kyrkan som institution. På båda dessa punkter tog han dock tillbaka arvet från den romersk-katolska kyrkan. Men det hindrade inte andra ledare inom den reformatoriska väckelsen som började praktisera den förnyade uppenbarelsen av församlingen som den helige Andes och de troendes gemenskap. Så föddes friförsamlingsrörelsen så som vi känner den idag och den har genom historien fyllt en viktig funktion som profetiskt korrektiv till institutionskyrkornas formaliserade religiositet. Det är hög tid att uppvärdera den lokala troendeförsamlingens betydelse. Snarare än att känna sig underlägsen inför institutionskyrkornas anspråk på så kallad ”apostolisk succession” behöver den kristna troendeförsamlingen ta sig an sin kallelse med förnyad frimodighet. Inte minst som en del av det reformatoriska arvet, har friförsamlingsrörelsen idag en utbredning i kristenheten över hela världen. Hemmets Vän 160114.

Jonas Melin, pionjärkonsulent i Svenska alliansmissionen: Frikyrklig syn på kristen enhet. Det är inget stort problem att den universella kyrkan består av många olika rörelser och organisationer, så länge vi samverkar under Kristi herravälde och på Bibelns grund. Som frikyrklig teolog menar jag att det apostoliska inte består i ett biskopsämbete som går tillbaka genom historien, utan att det apostoliska ligger i att församlingen och dess ledarskap ställer sig under apostlarnas undervisning (NT) och deltar i det missionsuppdrag som Jesus gav apostlarna, när han sa till dem ”Som Fadern har sänt mig sänder jag er” (Johannes 20:21). Kyrkan är redan ett. Det är inte nödvändigt att samla hela kyrkan i en enda organisation under en ledare. Vi är redan samlade i en och samma tro under Kristus, som är huvudet för kroppen. Vi är ett under Kristus, inte under påven. Dagen 160107.

Tord Israelsson: Tillbaka till våra grunder. i lever i en tid av förändring i de frikyrkliga församlingarna. Alltefter som tiden går inför många församlingar seder och bruk som definitivt inte finns i vår bibel! Man bländas, och tjusas av ”det etiska och sköna” i diverse ceremonier. Man tänder ljus när man vill ha förbön, stenar flyttas, man tillber framför ikoner och svingar rökelsekar. Det är ingen ände på beteenden. Om man går tillbaka i (kyrko-) historien till 1500-talet och reformationen finner man en reaktion mot alla helgonbilder och annat beteende som hindrade människor att få möta Frälsaren personligen i Skriften och bönen. Den tidens väckelserörelser i södra Europa, bland andra Anabaptisterna, markerade detta tydligt. Dagen 160126.

Ekumenisk överenskommelse nära. Tidigare hade två av bildarsamfunden, Svenska missionskyrkan och Metodistkyrkan, egna avtal med Svenska kyrkan. Svenska kyrkan och Svenska baptistsamfundet lyckades dock inte komma överens. Kyrkostyrelserna i Equmeniakyrkan respektive Svenska kyrkan säger ja till ett förslag om en nationell ekumenisk överenskommelse. Equmeniaförsamlingar som praktiserar omdop av barndöpta kommer inte att kunna sluta lokala avtal med Svenska kyrkan, vilket inte utesluter samarbete i andra frågor. Återstår för Equmeniakyrkans kyrkokonferens i maj respektive kyrkomötet i Svenska kyrkan senare i höst, att fatta det definitiva beslutet. Dagen 160302.

Pelle Hörnmark ny ledare för europeiska pingst. Pelle Hörnmark valdes på torsdagskvällen till ny ledare för den europeiska pingströrelsen. Dagen 160303. Dagen 160304.

Peringe Pihlström: Baptisterna ut i marginalen. I det nya ekumeniska avtalet kräver Svenska kyrkan absolut tolkningsföreträde angående dopet – och ges detta av Equmeniakyrkan. De frågor som inte kunde lösas vid överläggningar mellan Svenska kyrkan och Baptistsamfundet har inte heller nu lösts. Till överläggningarna har man tagit med sig de begrepp som sedan länge legat till grund för spänningar mellan de två synsätten på dop. "De Equmeniaförsamlingar som praktiserar omdop kommer inte att kunna sluta lokala avtal med Svenska kyrkans församlingar." Dagen 160315.

Så kan kyrkor lära sig bli mer välkomnande. Bemötandet på kyrktorget avgör om nya människor ska känna sig välkomna i kyrkan –?mer än vilken vision eller teologi församlingen står för. Därför är församlingskultur viktigt begrepp när nätverket Naturlig församlingsutveckling (NFU) gör en nystart för att skapa växande församlingar.Under två dagar har det ekumeniska nätverket samlat sina handledare till en vidareutbildning i Citykyrkan i Stockholm. Ett 50-tal pastorer från främst frikyrkan har tittat på nyheterna i det material som åtskilliga församlingar har jobbat med de senaste åren.
Fakta: Åtta steg till en hälsosam församling. 1 Kärleksfulla relationer. 2 Behovsorienterad evangelisation. 3 Hängiven andlighet. 4 Utrustande ledarskap. 5 Funktionella strukturer. 6 Gåvobaserad verksamhet. 7 Livsnära smågrupper. 8 Inspirerande gudstjänster.
Särdrag framtagna av Naturlig församlingsutveckling, NFU, utifrån data från mer än 70 000 församlingar i 80 länder. Dagen 160318.
Vilhelminakyrka fick nästan 50 nya medlemmar. Vilhelmina missionskyrka har fått välkomna 47 nya medlemmar senaste 7–8 åren efter att ha jobbat med Naturlig församlingsutveckling, NFU. Vilhelmina missionsförsamling, som tillhör Equmeniakyrkan var så få i församlingen innan detta, bara fem stycken som satt runt ett bord. Dagen 160318.

EFK slog doprekord. Fler människor än något år tidigare döptes förra året inom Evangeliska frikyrkan i Sverige. 738 personer döptes i rörelsen under 2015. Det är en ökning med 149 personer sedan året innan och den högsta siffran sedan EFK bildades 1997. Vid årsskiftet bestod EFK av 304 församlingar med totalt 34 400 medlemmar, en ökning med en församling och 608 personer sedan 2014. Ökningen beror enligt EFK bland annat på att rörelsen tagit emot nyanslutna församlingar med ett stort antal medlemmar. Men i statistiken syns också stora utmaningar, som att antalet barn och unga som betjänas i församlingarnas verksamheter fortsätter att minska. Världen idag 160323.

Niklas Holmefur och Ulrik Josefsson: Ny utbildning för nya tider. Genom sammanslagning av de teologiska utbildningarna kan vi säkra långsiktig stabilitet och utveckla för framtidens behov. Dagen 160406.

Mindre hierarki och mer nätverkstänkande i Trosrörelsen. Predikanterna i Trosrörelsen har varit samlade till medarbetardagar. En fråga som ligger högt på dagordningen är hur rörelsen ska ledas i fortsättningen. "Vi vill att vår ledarskapskultur ska vara mindre hierarkisk och mer likna ett nätverk med samarbetsforum." 115 predikanter tillhör Trosrörelsens predikantorganisation. Ett 90-tal av dessa kom till Uppsala. Dagen 160412.

Peringe Pihlström, pastor Equmenia­kyrkan: Troendedopet - vår tids dop. I början var det självklart – troendedopet. Det var Jesu befallning till apostlar och lärjungar att gå ut, döpa och lära. Men med statskyrkans framväxt behövdes en metod för att ”kristna” folken. Maktkyrkan kunde etableras. Luther gjorde halt i sin reformation men hans andliga barn gick vidare och ifrågasatte ämbete, kyrkouppfattning och dopsyn. För att tysta dem tillgrep kyrka/samhälle våldsamma repressalier, men dopfrågan ville inte dö. Avtalet mellan Equmeniakyrkan och Svenska kyrkan ger ensidigt de senare rätt att avbryta samarbetet om "omdop" förekommer. Samtidigt ska Equmeniakyrkan acceptera "urskiljningslöst döpande", där förutsättningarna för trons växt saknas. Svenska kyrkan argumenterar exempelvis för dopformen "drop-in-dop" och förutsätter att den ska godtas. Den anses vara ett försök "att göra tröskeln till dopet lägre" (citat ur avtalet). Jag ifrågasätter lämpligheten i att ingå lokalt samarbetsavtal med en kyrka, som för att bevara sin medlemsstatistik och för att sänka kostnaderna för festligheterna som hör till barndopstraditionen, är beredd att ställa ett plasttält i ett köpcentrum och gå ut bland shoppande kunder för att få dem att snabbt droppa in och låta döpa sina barn – eller sig själva! Om kyrkan önskar vara med i framtiden, behöver den snarast forma en dophandling för en tid då evangeliet når människor för första gången. Dagen 160414.

EFK röstade ja till gemensam pastorsutbildning. Som väntat röstade Evangeliska frikyrkans kongress ja till ett samgående mellan pastorsutbildningarna ALT och Örebro Teologiska Högskola (ÖTH). Även Alliansmissionen sa ja. Förslaget handlade om att bilda en paraplyorganisation som gemensamt ägs av Pingströrelsen, EFK och Svenska alliansmissionen. Denna ska omfatta både nuvarande Akademi för ledarskap och teologi (ALT) och Örebro missionsskola där Örebro Teologiska högskola ingår. Dagen 160506.
Även Pingst säger ja till pastorsutbildning. Som tredje och sista samfund sa Pingst ja till en gemensam pastorsutbildning på akademisk nivå, ihop med Evangeliska Frikyrkan och Svenska Alliansmissionen. Beslutet innebär att "Akademi för ledarskap och teologi" (ALT) slås ihop med Örebro Teologiska Högskola från höstterminen 2017, och att samarbetet mellan de tre frikyrkosamfunden på det sättet fördjupas. Dagen 160514.
Carl-Henric Jaktlund: "Vi har ett nytt samfund om tio år". Tre frikyrkor går ihop i en pastorsutbildning. Och om tio år har de smält samman. Men kanske är tio år för kort tid? Dagen 160509.<(p>

Equmeniakyrkan sa ja till avtal med Svenska kyrkan. Equmeniakyrkan säger ja till den nationella ekumeniska överenskommelsen med Svenska kyrkan. Men samtalen med Svenska kyrkan fortsätter om att förändra formuleringar i lokala avtal. Förslag som framfördes om att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att förhandla fram lokala avtal där tvingande formuleringar om doppraxis inte finns med, fick inte gehör. Två motioner med krav på att bland annat bojkotta israeliska varor med ursprung i ockuperade områden, ledde fram till att frågan återremitterades till kyrkostyrelsen. Dagen 160509. Särskilt omdebatterat blev förslaget att utesluta "sådan praxis som kan tolkas som omdop" i eventuella lokala avtal mellan församlingar. Världen idag 160511.

Daniel Alm vald till ny föreståndare för Pingst. Västeråspastorn Daniel Alm valdes enhälligt till ny ledare för pingströrelsen på fredagseftermiddagen. Han blir nu ledare för cirka 450 pingstförsamlingar i landet med 85 000 medlemmar. Vald på en period av fyra år. Daniel Alm efterträder Pelle Hörnmark som vid Pingst rådslag i Uppsala avtackades och också avskildes som ordförande inom den europeiska pingströrelsen. Dagen 160513.

Daniel Alm vill se en kyrka som inte är tyst. Han uppmanar till förbön för Stefan Löfven och Anna Kinberg Batra. Och vill se en offentlig kyrka som bryter tystnaden. Men inte med moralism, utan med helighet. "Svensken ska bry sig om Jesus för att han är livets verkliga syfte", säger Daniel Alm, nyvald föreståndare i pingströrelsen. Dagen 160525.

Sigvard Svärd: Hur blir det i så fall med troendedopet? Jag är klart orolig att troendedopets företrädare så småningom blir förlorare. Efter att Pingst – fria föreningar i samverkan (FFS) på rådslaget­ 14 maj beslutade gå in i en gemensam teologisk utbildning med Evangeliska frikyrkan (EFK) och Svenska alliansmissionen (SAM), måste frågan ställas hur det då i förlängningen kommer att gå med troendedopet i pingstförsamlingarna? Dagen 160525.
Gunne Oscarsson: Obefogade farhågor från pingstvänner. Den historiska utvecklingen är att under 1900-talet har vuxendopet blivit dominerande i praxis inom SAM och barndopspraxis utövas av en minoritet. Det är snarare denna minoritet inom SAM som borde vara orolig över samgåendet med två så starka vuxendöparrörelser som Pingst och EFK! Eller är Pingst inte stark i sin vuxendöparidentitet? Dagen 160608.

Fler döpta inom pingst under 2015. Antalet döpta och antalet medlemmar ökar medan församlingarna blir färre. Rörelsen ökade förra året med 266 medlemmar jämfört med föregående år. Totalt hade Pingströrelsen 84 573 medlemmar den 31 december 2015, fördelade på 441 församlingar. Det är fem församlingar färre än 2014. Antalet döpta som pingstförsamlingarna redovisade i statistikunderlagen var sammanlagt 1 768 personer, det är 58 personer fler än året innan. Världen idag 160531.

Färre frikyrkor men stark tillväxt i storstäder. Färre församlingar, men medlemsminskningen stannar av. Det finns både ljusglimtar och orostecken i den rapport om situationen i frikyrkorna i Sverige som presenterats i veckan. "Den stora krisen är bristen på församlingsgrundande," säger Øyvind Tholvsen som arbetar inom Evangeliska frikyrkan. Frikyrkans medlemsminskning har nästan helt upphört. Från en minskning mellan 2000- 2005 på 4,7 procent, till en minskning på 2,8 procent mellan 2005 och 2010, så har frikyrkan i Sverige minskat med bara 0,1 de senaste fem åren. Inte minst märks den positiva trenden i Stockholm. I Stockholms län har frikyrkornas medlemsantal växt med 14,4 procent mellan 2010 och 2015. Antalet kartlagda migrantförsamlingar har ökat från 21 stycken år 2000 till 169 2015. Antalet medlemmar i dessa församlingar har ökat från drygt 2400 till över 9100 under samma tidsspann. Och i rapporten konstateras att det helt säkert finns betydligt fler sammanslutningar som ännu inte är kända. Världen idag 160617. Rapporten kan i sin helhet hittas på: www.efk.se/frikyrkokartan

Frikyrkans ledare: Låt oss plantera fler församlingar. Världen idag 160617.

Kyrkoledare: Evangeliet berör fortfarande. Kjell Larsson, missionsföreståndare för Svenska Alliansmissionen, är en av flera samfundsledare som tagit del av rapporten om läget för frikyrkan i Sverige. Han är glad över tecken på att tron når fram till svensken. Världen idag 160617.

Migrantförsamling fyller biograf i Stockholm. Den spansktalande församlingen International Mission Church (IMC) Stockholm fyller biografen Park, och har en av landets mest välbesökta gudstjänster. Men många i den etablerade kristenheten har aldrig hört talas om församlingen. Samlar 700 i en vanlig söndagsgudstjänst. Dagen 160617.

Inte tillräckligt för intresse i dagens läge för en sammanslagning mellan Pingst, EFK och Alliansmissionen. En av tre pastorer vill se samgående. Dagen 160622.

Joel Halldorf: Tyst kursändring har blivit Pingsts metod. Ingen teologisk reflektion när frågan om vad som är synd får nya svar. Owe Kennerberg har i sin avhandling” Innanför eller utanför” beskrivit nedmonterandet av syndakatalogen och förändringen av församlingstukten just som en revolution i det tysta. Och den tysta revolutionen pågår fortfarande. Stigmat kring skilsmässa är borta. Acceptansen för alkohol är utbredd, som Dagen skrev om i förra veckan. En dryg tredjedel (37 procent) av pingstpastorerna dricker numera alkohol, och siffran torde vara än högre bland medlemmarna. Attityderna till samboskap och föräktenskapligt sex håller på att förändras, och inom några år kommer det sannolikt – som jag var inne på i en ledare för ett drygt år sedan (den 18 mars 2015) - ha skett förändringar i synen på homosexualitet. Dagen 160623.

Antalet frikyrkor minskar i landet – men ökar i städerna. Frikyrkorna minskar där de tidigare varit starka, visar en ny rapport från Evangeliska Frikyrkan. Men samtidigt har medlemsminskningen avstannat och det etableras många nya församlingar i storstäderna, något som man kan tacka invandringen för. I städerna finns den grogrund av människor som behövs för att nya församlingar ska kunna starta, men på landsbygden finns ett demografiskt problem. Ungdomar flyttar därifrån och många församlingar närmar sig den punkt där de är så få att det blir svårt att driva församlingsarbetet. SR 160719.

Peter Halldorfs hjärta slår för ekumeniken. Att älska sin nästas kyrka som sin egen. Går det? Oavsett svar är det den utmanande titeln på Peter Halldorfs nya bok. En tunn skrift prydd med ett nattvardsbröd under bakning. Ett konkret resultat av en lång process. Innehållande stora tankar om ekumenik. Dagen 160726.

Stefan Swärd: Det finns kyrkor som växer. Nya kristna rörelser som fått stort genomslag har inte lyckats bygga nya församlingar. Men det finns exempel som ger hopp inför framtiden. Dagen 160729. Kommentar: Mycket bra lägesrapport och summering.

Så växer karismatisk kristendom. Den pingstkarismatiska kristendomen är på stark frammarsch globalt. En av de tydligaste trenderna just nu är att centrum för den protestantiska kristenheten flyttar från västvärlden till Latinamerika, södra Afrika och Asien. Här är den pentekostala (pingstkarismatiska) strömningen den viktigaste delen av förklaringen. Därmed utmanar också den här växande delen av kristenheten katolska kyrkans dominans i områdena. I dag talas det om mellan 500 och 600 miljoner pingstkarismatiskt kristna i världen. Tittar vi på enbart klassiska pingstvänner är siffran 279 miljoner, enligt institutet Pew research center’s forum on religion and public life. Torbjörn Aronson framhåller att det också i Sverige sker en kraftig tillväxt av pingstkarismatiska församlingar. De senaste tio åren har över 210 sådana bildats, framför allt i storstäderna. Många av dessa har invandrarkoppling, men inte alla. De kyrkor som tappar mark världen över, och även i Sverige, är teologiskt liberala protestantiska kyrkor, säger han. Dagen 160909.

Anders Gerdmar: Andens enhet har fiender. Det finns två slags falsk enhet. En är den som ofta präglat ekumeniska projekt; att man slipar ner trösklarna så att alla kan komma in. Man klipper bort sådant i Guds Ord som stöter och det blir en förhandlingsenhet med minsta gemensamma nämnare. En annan är den "triumfalistiska enheten", där man tror sig ensam äga sanningen. Ingen av dessa har någon framtid. Det finns förödande splittring. Dels den som gör att vi inte längre ser varandra som syskon, att kärleken kallnar. Kärlekslöshet är ett tecken på avfällighet och andlig död. Dels trossystem och kyrkliga organisationer som bygger murar genom att säga: Du måste bli som min kyrka för att vara riktig kristen. Bort det, vare sig det sägs av företrädare för uråldriga eller eller nykläckta kyrkor! Det är inte så att du ska bli som vi. Du är på väg att bli som Jesus. Världen idag 160909.

EFK - Sveriges mest karismatiska kyrka? I dag omfattar Evangeliska frikyrkan drygt 300 församlingar utspridda över landet. Evangeliska frikyrkan präglas som samfund av både glädjeämnen och utmaningar. Sedan EFK bildades för 20 år sedan har församlingarna växt från drygt 28?000 medlemmar till 34.400 år 2015, en ökning på drygt 20 procent, vilket är ovanligt i svensk kristenhet just nu. Öyvind Tholvsen, pastor och ledare för EFK:s Sverigeprogram, tonar dock ner ökningstakten med att mycket beror på sammanslagningar med andra lokala församlingar i främst Pingst och Equmeniakyrkan. Dagen 170113.

Klart att Jonas Eveborn tar över Bjärka-Säby. Jonas Eveborn, föreståndare i Missionsförsamlingen i Linköping, ersätter från och med augusti Peter Halldorf som föreståndare för Ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby. Dagen 170130.

Sverige nyckel i att förena pingströrelsen i Europa. Sverige spelar en nyckelroll i att försöka ena och kraftsamla tre-fyra miljoner pingstvänner i Europa.Nationalistiska strömningar hotar att dra i sär och stänga gränser. Dagen 170317.
Så mår pingst i åtta europeiska länder.

Susanne Rodmar föreslås av valberedning bli ny ordförande i Equmeniakyrkans kyrkostyrelse. Hon arbetar i dag på Sveriges Kristna Råd som konsulent för andlig vård inom kriminalvården. Om valberedningen får som de önskar, tar Susanne Rodmar över efter Tomas Bjöersdorff efter kyrkokonferensen i Vårgårda 24-28 maj. Susanne Rodmar har suttit i kyrkostyrelsen sedan 2012, och hon har varit vice ordförande under de två senaste åren. Dagen 170318.

De vässar försvaret av den kristna tron. Att vässa försvaret för den kristna i Sverige. Det är målet när organisationen Apologia och CKA, tidigare Credoakademin, nu går samman till en organisation. Apologia startades år 2009 av ett antal studenter på just Credoakademin. Båda personerna bakom Apologia och CKA tycker därmed att en sammanslagning känns naturlig. "Det känns väldigt bra. Det här är en win-win-situation," säger Mats Selander som tillsammans med Stefan Gustavsson och Ray Baker utgör CKA:s kärntrupp. Namnförslaget på den nya organisationen är "Apologia - centrum för kristen apologetik". Världen idag 170327.
Dagen 170402.

Vill starta 30 församlingar i Sverige - med stöd från USA. 30 församlingar på tre år – det vill Pingströrelsen tillsammans med SOS Church starta i Sverige. Planerna stöds av det amerikanska församlingsplanterar-organet CMN och kommer att genomsyra den missionskonferens som äger rum i Stockholm under Kristi himmelsfärdshelgen. "30, det är bara början," säger Peter Almqvist från SOS Church Stockholm. Var församlingarna ska ligga är ännu inte klart, men flera städer har kommit upp som förslag, berättar Peter Almqvist. Vilka städer som de till slut kommer landa i beror på pionjärernas längtan, och vart de upplever att Gud kallar dem. Några av församlingarna är tänkta att drivas i SOS Churchs regi, och andra i Pingströrelsens regi. Men SOS Church är beredda att stödja alla församlingarna på olika sätt – om inte ekonomiskt så med förkunnare, undervisningsmaterial eller nyutexaminerade ledare från SOS Church:s bibelskola. En organisation som stöder planerna är den amerikanska pingströrelsen Assemblies of God:s församlingsplanterar-organ Church Multiplication Network (CMN). Bland annat är det rörelsens frontfigur Jeff Leake som nu har fått ett hjärta för Sverige. Världen idag 170329.

Kerstin Oderhem blir EFS nya högsta ledare. I höst får Evangeliska fosterlandsstiftelsen en ny missionsföreståndare. Det blir Kerstin Oderhem som efterträder Stefan Holmström. Hon har de senaste sju åren varit distriktsföreståndare för EFS i Sydöstsverige och blir EFS tjugonde missionsföreståndare i ordningen. Dagen 170411. Världen idag 170411.

United i Malmö: "Kyrkan behöver reformeras om och om igen". Det är fjortonde året i rad som konferensen United Open nu arrangeras, torsdag till söndag. Församlingen United i Malmö har de senaste åren gjort en förändringsresa från samtidsanpassad och pragmatisk till reformatorisk och luthersk. Dagen 170426.

Trosrörelsen blir ny observatör i Sveriges Kristna råd. Trosrörelsens församlingar blir observatörer i Sveriges kristna råd. Beslutet fattades med styrkeförhållandet 14 för och 8 mot vid rörelsens predikantdagar utanför Örebro. En församling, Kristet Center i Örebro, reserverade sig. Som observatörer får trosrörelsen delta och ha yttranderätt i alla diskussioner, men avstår rösträtt och är inte delaktiga i själva besluten. Förutom Trosförelsens observatörskap ska även Grekisk-ortodoxa kyrkan gå från observatörer till fullt medlemskap om SKR vid årskonferensen 29-30 maj säger ja. Eritreanska ortodoxa kyrkan ska väljas in direkt som fullvärdiga medlemmar. Joakim Lundqvist uppger att trosrörelsens församlingar kommer att utvärdera observatörskapet om ett år igen. Dagen 170427.

Owe Anbäcken föreslås bli ny EFK-ordförande. Till nya medlemmar i styrelsen förslås Stefan, Rosth, Falun, David Axelsson, Huskvarna, och Helen Richard, Göteborg. Den föreslagne ordföranden är 73 år. Han har varit både rektor på Örebro missionsskola och regionledare för EFK:s arbete i Asien. Han har också suttit i EFK:s styrelse tidigare. Någon ny missionsdirektor kommer inte att väljas förrän vid ordinarie kongressen 2018. Fram till dess upprätthålls funktionen av tillförordnade missionsdirektorn Bernth-Åke Ottosson. Dagen 170520.

Pelle Hörnmark deltog i banbrytande världsmöte om enhet. Den svenske pingstpastorn Pelle Hörnmark representerade världspingströrelsen under ett banbrytande ekumeniskt möte med siktet inställt på att uppnå enhet mellan kristna. Mötet ägde rum på Kyrkornas världsråds ekumeniska center i Bossey i Schweiz i helgen. För första gången någonsin samlades representanter för högsta ledningen i Kyrkornas världsråd, Världspingstgemenskapen, Evangeliska världsalliansen samt ortodoxa och katolska kyrkan för att tillsammans diskutera synen och vägen till ett faktiskt närmande mellan de kristna kyrkorna. Dagen 170530.

Antje Jackelén och Daniel Alm predikade ihop - hyllade ekumeniken. "Vi har samma byggherre! Amen!" När ärkebiskop Antje Jackelén och pingstledaren Daniel Alm dialogpredikade i Uppsala domkyrka blev resultatet en hyllning till ekumeniken. Det var troligen första gången som en pingstledare mötte en ärkebiskop i predikstolen i en svensk domkyrka. Dagen 170530.

SKR: Världen behöver ekumenik. Det finns många skäl för att arbeta för kristen enhet, inte minst i vår oroliga tid. Det skriver företrädare för 19 medlemskyrkor i Sveriges kristna råd. Dagen 170602.

Tre kyrkor blev en i Husum. Korskyrkan, Pingstkyrkan och EFS i Husum utanför Örnsköldsvik har gått samman. Det nya namnet är Centrumkyrkan. "Tillsammans kan vi nå ut bättre," säger Eric Klint, vice ordförande i Korskyrkan. Pingstkyrkan har runt 80 medlemmar, Korskyrkan drygt 30 och i EFS drygt 15 medlemmar. Pastor i Centrumkyrkan blir Daniel Forsberg, tidigare pastor i Pingstkyrkan. Varken Korskyrkan eller EFS har haft egna pastorer på länge. På deltid har man nu dessutom anställt Barbro Gunnarsson som diakon och församlingsassistent. Man kommer inte att praktisera barndop, men alla kristna - oavsett hur och när de är döpta - välkomnas in i församlingen. Eric Klint påpekar att det är viktigt att ingen känner sig som ett "B-lag" i församlingen och att man kommer att arbeta i samverkan med alla tre riksorganisationerna. Världen idag 170605.

Olof Edsinger blir till hösten ny ledare för Svenska evangeliska alliansen och efterträder Stefan Gustavsson. SEA är en ekumenisk rörelse med ungefär 5 000 privatper- soner som medlemmar. I SEA:s nätverk finns flera av de kristna samfunden och i grunden är SEA en fri aktör som inte representerar ett viss samfund eller organisation utan på olika sätt vill verka för frågor som rör tro, teologi och samhälle. Dagen 170615.
Olof Edsinger ska leda Svenska Evangeliska Alliansen. Olof Edsinger, 41, blir ny generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen efter avgående Stefan Gustavsson. – Oerhört spännande, säger Edsinger som tillträder tjänsten i början av hösten. Världen idag 170615.

Högsta dopsiffrorna på 30 år i pingströrelsen. Pingstförsamlingarna noterar de högsta dopsiffrorna på 30 år. Omkring 2 340 personer döptes under 2016. Så många som döptes 2016 har det alltså inte varit sedan 1987. En förklaring till att antalet dop ökar är att nysvenskar och människor med utländsk bakgrund har kommit till tro. Smyrnaförsamlingen i Göteborg är ett exempel på detta, med 229 döpta under 2016, rekordmånga. Men här finns också människor från församlingens sociala arbete. Det är troligen vårt största dopår sedan 1950-talet, säger Smyrnaförsamlingens föreståndare Urban Ringbäck. Pingströrelsen har drygt 84 500 medlemmar (siffran från utgången av 2015) i cirka 440 församlingar. Dagen 170622.
Rekordmånga döptes förra året. Minst 2 340 personer döptes i svenska pingstkyrkor förra året. Det är den högsta siffran på 30 år. EFK redovisar samtidigt sin högsta dopsiffra någonsin. Där döptes 766 personer förra året. Även Svenska alliansmissionen och Livets ord ser en viss ökning till sin skara. Orsaken till tillväxten stavas, till stor del, nyanlända. Världen idag 170621.

Protestanter och katoliker skrev under ekumenisk överenskommelse. Reformerta kyrkornas generalförsamling avslutades i fredags i Wittenberg. Under en gudstjänst undertecknades ett ekumeniskt dokument av både protestanter och katoliker. Biskop Brian Farrell, som arbetar med ekumeniska frågor inom katolska kyrkan, säger till Evangelical Focus att han är nöjd med att dokumentet undertecknats. "Ett av de största problemen under 1500-talets var den teologiska och andliga förståelsen av hur frälsningen vi fått genom Jesus faktiskt påverkar människors liv. I den ekumeniska processen har vi kommit fram till att vi har samma förståelse när det handlar om att det är nåden som räddar oss, men att detta också innebär att vi visar vårt nya förhållande till Gud genom goda handlingar," säger han. Dagen 170709.

Frälsningsarmén i Sverige får nya ledare. Kommendörerna Marianne och Clive Adams, som nu är ledare för Frälsningsarmén i Storbritannien och Irland, blir från och med årsskiftet ansvariga för verksamheten i Sverige och Lettland. Samtidigt lämnar kommendörerna Eva och Johnny Kleman Sverige. Den 1 januari tillträder de nya förordnanden vid internationella högkvarteret i London. Johnny Kleman blir som Europasekreterare ansvarig för Frälsningsarméns arbete i Europa medan Eva Kleman tar över ansvaret för kvinnoarbetet i Europa. Dagen 170901.

Hillsong Sweden finns nu på sex svenska orter. Församlingen Hillsong i Stockholm framträder numera under namnet "Hillsong Sweden". Det är en följd av att pingstförsamlingen expanderar över landet. Hillsong får därmed sex församlingsenheter framöver, så kallade campus: Stockholm, Märsta, Södertälje, Göteborg, Jönköping och Örebro. I Stockholmsområdet samlas i nuläget drygt 3 500 personer till sex gudstjänster en vanlig helg. Andreas och Lina Nielsen, blir "leadpastors" för alla de olika församlingsgrupperna/campusen. Även i Malmö finns en Hillsongförsamling. Denna relaterar dock organisatoriskt till Hillsong i Köpenhamn, och inte till Hillsong Sweden. I maj startade Hillsong Norway som nu finns på nio orter i landet. Bland annat i Oslo, Stavanger och Trondheim och samlar närmare 2 000 gudstjänstbesökare en vanlig söndag. Dagen 170928.
Home Church i Forshaga hämtar inspiration från Hillsong. Pingstförsamlingen Home Church i Forshaga och Karlstad hämtar inspiration från Hillsong, och är en del av nätverket. En bra söndag samlar församlingen Home Church upp emot 140 personer, uppdelat på två gudstjänster. Den ena i Forshaga, och den andra i det nystartade arbetet i Karlstad. Dagen 170928.
Hillsong i Sverige är organiserad som en enda församling, med verksamhet, eller campus, på tre platser i Stockholmsområdet – Arlandastaden, centrala Stckholm och Södertälje. Därutöver ingår Lifecenter Church i Västerås i Hillsong Family som en självständig församling men med nära anknytning till Hillsong. I och med torsdagens beslut blir också Connect Church i Jönköping och Örebro en del av Hillsong i Sverige. Hillsong Copenhagen firar dessutom regelbundet gudstjänst i Malmö. Connect church, som tillhörde både Pingst FFS och Hillsong Family, var för en del år sedan känd som pingstförsamlingen Gilead. Sommaren 2016 fick Livets ord i Göteborg in i Connect church. Världen idag 171006.

Ett år efter Lund råder nya ekumeniska tider. Det har gått ett år sedan Antje Jackélen och påve Franciskus omfamnade varandra i Lund, då lutheraner och katoliker kom samman i ett historiskt försoningsmöte. "Ekot från Lund ljuder fortfarande," säger ärkebiskopen. Det är mer som enar än som skiljer. Dagen 171027.

Ny trend: Gamla kyrkor startar nya församlingar. Allt fler etablerade frikyrkoförsamlingar grundar nya församlingar - på samma eller annan ort. "Det måste vara församlingar som startar församlingar," säger Lasse Svensson, kyrkoledare i Equmeniakyrkan. Under tioårsperioden 2006-2015 lades det i Sverige ner 668 frikyrkoförsamlingar, visar statistiken. Det innebär att nästan var fjärde församling som fanns 2005 hade försvunnit tio år senare och att mer än en frikyrkoförsamling i veckan läggs ned. Under tioårsperioden 2011-2015 grundades det 179 nya frikyrkoförsamlingar i Sverige, samtidigt som 336 församlingar lades ned. Ungefär hälften av de nybildade kyrkorna är migrantförsamlingar som är helt fristående från de etablerade samfunden. Dagen 180404.
Här är en lista som innehåller ett urval av nya församlingar som har planterats under senaste decenniet. Dagen 180404.

Johnny Foglander: Herden vårdar och skyddar. Herdetjänsten är accepterad av alla kyrkor, det är mer oklart när det gäller de övriga tjänstegåvorna. Chansen är därför väldigt stor att någon som egentligen har en annan kallelse än pastor ändå blir pastor. Helt enkelt därför att det är de enda befattningar och anställningar som erbjuds. Det är naturligtvis inte bra för någon. Aposteln som pastor söker sig hela tiden ut mot nya större projekt och vill inte engagera sig i människors "små" problem. Profeten kommer att jaga synden till den grad att folket med lätthet tar på sig lagiskhetens tvångströja. Evangelisten piskar på om evangelisation och världens frälsning, men visar ingen förståelse för att människor även behöver vård. Läraren undervisar om bredden och djupet, men klarar inte av att verkligen bygga församlingen. Det blir mycket kunskap och lite verkstad. Människor är trygga med en äkta herde. På ett övernaturligt sätt känner de sig "sedda" och upplever omsorgen som personlig, trots att det är många i församlingen. Världen idag 180416.

De valdes till ledare för Evangeliska Frikyrkan. Nu har Evangeliska Frikyrkan inte längre en missionsdirektor, utan två. Världen idag var på plats när Linalie Newman och Ingemar Forss valdes vid kongressen i Mariestad på Kristi himmelsfärdsdagen. Linalie Newman är sedan tolv år pastor i Johanneskyrkan i Linköping. Ingemar Forss från Östersund har en bakgrund som pastor men också lärare, i dag är han rektor för Åredalens folkhögskola. Världen idag 180511.

Rekordmånga dop inom EFK under 2017. Förra året döptes 786 personer i EFK-församlingar runt om i landet. "All time high," säger Øyvind Tholvsen, programledare Sverigeprogrammet - Församlingsutveckling inom EFK. Øyvind Tholvsen konstaterar att Evangeliska frikyrkan, i likhet med flera av de andra större svenska frikyrkosamfunden, har upplevt positiva dopsiffror de senaste åren. "För 15 år sedan hade vi ett snitt på ungefär 450 dop inom EFK varje år. Siffran har därefter successivt ökat och nu har den stabiliserat sig på drygt 750 personer med en ny toppnotering förra året vilket så klart är väldigt glädjande." Det nya rekordet är 786 dop vilket ger ett snitt på drygt 15 dop varje vecka. Någon registrering av etniciteten hos de som döps sker förvisso inte. Men Øyvind Tholvsen konstaterar ändå att huvudförklaringen till de ökande siffrorna till stor del beror på att personer med annan kulturell bakgrund har blivit kristna. Inte sällan är dessa före detta muslimer. Dagen 180621.

Nattvard skiljefråga för nya pastorer. Bör nattvarden kunna tas emot av alla och envar? Eller är det först när man blivit döpt som nådebordet öppnas? Svaret är inte givet bland de nya pastorerna. Fyra av de tio pastorerna anser att nattvarden självklart bör vara öppen för alla, inte bara döpta. En svarar att den i stort sett bör vara helt öppen. Fyra personer lägger sig mer i mitten av den tiogradiga skalan i frågan. Och en av tio anser att nattvarden bör tas emot först efter att personen blivit döpt. Dagen 180621.

Stärkt identitet målet när syrisk-ortodoxa möts. Ett 120-tal syrisk-ortodoxa ungdomar från hela landet samlas i helgen i Motala. "Vi vill stärka syrisk-ortodoxa ungdomar i deras kristna tro," säger Gunay Raheb i planeringskommittén. I Sverige finns det två syrisk-ortodoxa ärkestift: Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sverige och Skandinavien och Patriarkaliska ställföreträdarskapet för Syrisk ortodoxa kyrkan i Sverige. Totalt finns cirka 190 000 medlemmar i dessa båda ärkestift, varav 30-40 000 ungdomar. Antalet syrisk-ortodoxa kyrkor är 55 i Sverige. Dagen 180623.

Sten-Gunnar Hedin fick stroke - och ett nytt liv. Pingstprofilen Sten-Gunnar Hedin fyller 70 år den 4 juli. Stroke och sorg har förändrat hans liv på flera sätt. Ändå talar han om vad Gud betyder och berättar att han lärt sig nya saker, som att baka. "Utan skuggorna i livet skulle vi inte uppskatta solen," säger han. Dagen 180703.

Baptistnätverk: Kristen tro undermineras på THS. Lärjungaskap med Jesus som Herre handlar om att formas i enhet och liknande riktning. THS står för en motsatt vision, skriver fyra företrädare för Nätverket för klassisk baptism i sin slutreplik. THS har knappast gjort sig känd för mirakel- eller helandekonferenser, karismatiska möten eller ett kraftfullt apologetiskt försvar av kristen tro. Sådana inslag kräver nämligen tro från den helige Ande som bärande fundament vilket skulle göra THS en aning suspekt i statsmakternas och delar av den egna lärarkårens ögon. Här ska i stället Bibelns texter brytas isär i sina beståndsdelar och helst ifrågasättas av en kritisk forskares ögon. Därför passar konferensen om "Kristendom utan Gud" som hand i handsken. Då kan kristen tro diskuteras som inomvärldsliga sociologiska processer och tro förklaras mest som psykologi. Dagen 180807.

Pingströrelsen växer för fjärde året i rad. 2 053 personer döptes 2017. 2016 döptes 2 340 personer. I slutet av 2017 var 87 392 personer medlemmar i pingströrelsen. Det motsvarar en ökning med två procent jämfört med 2016. Dagen 181006.

Sven Nilsson: Akut behov vid Sveriges pastorsutbildningar. De teologiska högskolorna har utvecklat en autonomi och självuppfattning som gör det svårt för dem att utbilda framtidens pastorer. Den som ska leda en församling behöver beröras av Ordet. Som jag uppfattar situationen växer avståndet mellan vad de teologiska högskolorna sysslar med och de utmaningar pastorer möter i herdeskapet för den lokala församlingen. Jag ifrågasätter om vi i dag över huvud taget har någon egentlig pastorsutbildning inom den frikyrkliga rörelsen. I dag sker utbildningen av blivande församlingstjänare vid teologiska högskolor som identifierar sig mer med den profana universitetskulturen än med församlingarna som deras uppdragsgivare. Inte minst handlar det om hur man förhåller sig till Bibeln som Guds ord. Detta är ju helt avgörande eftersom pastorns viktigaste uppgift är att vara Ordets tjänare och andlig vägledare i trohet mot Guds ord. Världen idag 181026.

Trosrörelsen blir kvar som observatör i SKR. Trosrörelsen beslutade vid sitt årsmöte i Uppsala den 27 oktober att stå kvar som observatör i Sveriges Kristna Råd. Samtidigt valdes David Ekerbring, pastor i församlingen Agape i Norrköping, till Trosrörelsens ordförande. Joakim Lundqvist går in på den nytillskapade posten som föreståndare. Världen idag 181030.

Alice Gatenheim: Planterar vi för kyrksurfare? Planterar vi nya församlingar för att det finns ett verkligt behov eller för att kyrksurfarna tröttnat på sitt gamla sammanhang. Sveriges kyrkor verkar ha fått det här med församlingsplantering om bakfoten. I stället för att gå ut och sprida evangeliet och allteftersom människor kommer till tro plantera nya församlingar där behovet uppstår verkar dagens församlingar mest plantera nya kyrkor där det redan finns gott om församlingar, ofta i större städer. Strategin ser ut som så att man bygger kyrkor för att sedan eventuellt nå ut till samhället i hopp om att kunna fylla de nybyggda kyrkraderna. I Nya testamentet är budskapet tydligt. Uppdrag nummer ett som Jesus ger oss lyder: "Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar." Detta är precis vad Jesu efterföljare gjorde. De gick ut, människor kom till tro och därefter planterades församlingar på den platsen. Nyckeln verkar alltså vara att låta församlingar födas där behovet uppstår. Detta är den bibliska strategin och därför borde vi ta efter den. Dagen 181214.

I söndags vigdes Magnus Persson, tidigare pastor för United i Malmö, till präst för EFS i Lunds domkyrka. Även Magnus Tunehag, tidigare pastor i Evangeliska frikyrkan, prästvigdes. Dagen 190128. Världen idag 190203.

Sune Söderkvist: Vem är egentligen kristen? Hjärtats tro och munnens bekännelse är det som enligt Bibeln avgör vem som är kristen. Dopet är viktigt men inte avgörande. En kristen är således en lärjunge till Jesus Kristus; en person som tror på Jesus Kristus och lever i hans efterföljd. Dagen 190807.

Stefan Swärd: Knutby är en lärdom för hela kristenheten. Dagen 200128.
Olof Edsinger: Isebels ande en realitet att räkna med än i dag. Världen idag 190603.

Ny trio föreslås som ledare för Equmeniakyrkan. Equmeniakyrkans ledare för de kommande fyra åren föreslås bli Lasse Svensson, Karin Wiborn och Joakim Hagerius. Karin Wiborn är i nuläget generalsekreterare för Sveriges kristna råd medan Joakim Hagerius är opinionsredaktör på tidningen Dagen. Världen idag 200212.

Kyrkosynen het fråga inom Equmeniakyrkan. Equmeniakyrkan förtydligar att de 650 lokala församlingarna inte är fria satelliter, utan tillsammans utgör en gemensam kyrka. Samtidigt uttalas att pastorerna står under tillsyn av den nationella kyrkoledningen och blir ordinerade i kyrkan som helhet - inte lokalt. Dagen 200509.

Pingst startar stödfond för församlingar i ekonomisk kris. Daniel Alm omvaldes som föreståndare för ytterligare fyra år, då Pingst rådslag för första gången hölls digitalt. Åtta nya församlingar välkomnades och Alm informerade om en ny stödfond på tio miljoner kronor till församlingar som drabbats ekonomiskt av coronakrisen. Världen idag 200511.

Pingstledaren blir ny SKR-ordförande. Vid Sveriges kristna råds (SKR) digitala styrelsemöte på torsdagen valdes pingstledaren Daniel Alm till ny ordförande. Han tar över ordförandeklubban från katolske biskopen Anders Arborelius. Världen idag 200514.

Daniel Alm: Därför har Peter Halldorf fel om Knutby. Hade församlingsledningen i Knutby haft större kärlek till Bibeln än sina egna idéer, hade aldrig en befängd lära kunnat få grogrund. Läs mer i Dagen 200624.

Stefan Swärd: Utan apostlar saknas missionellt perspektiv. Nya testamentet beskriver de femfaldiga tjänstegåvorna i Kristi kropp: apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare. I några Världen idag-ledare har profetens och evangelistens tjänst lyfts fram. Jag har hävdat att vi mer behöver lyfta fram och erkänna dessa tjänster. Poängen är att alla fem tjänsterna behövs. Blir det en slagsida mot en eller två av de fem tjänstegåvorna kan inte den kristna församlingen utvecklas på ett bra sätt. Läs mer i Världen idag 200704.

Positiv medlemstrend fortsätter inom Pingst FFS. Ny statistik visar att Pingst FFS ökar sitt medlemsantal för femte året i rad. Mellan 2018 och 2019 tillkom 532 personer. Pingströrelsen hade flest medlemmar år 1985. Då kunde man rapportera in ett medlemsantal på över 100 000 personer. Därefter blev det en nedåtgående trend och rörelsen tappade många medlemmar. I slutet av 2010 hade medlemsantalet sjunkit till 82 733. Det visar statistik som till hösten kommer att publiceras i Pingst FFS årsbok för 2019. Men de senaste åren har utvecklingen sett bättre ut. I december 2019 rapporterades ett medlemsantal på 88 227 personer. Ökningen har skett trots att antalet församlingar har minskat. Även mängden insamlade pengar per medlem har ökat ordentligt de senaste åren, inte minst mellan 2018-2019 då totalt insamlat per medlem uppgick till 5 602 kronor i jämförelse med 5 212 kronor året dessförinnan. Dagen 200709.

Equmeniakyrkan har valt kyrkoledare. Under den pågående digitala kyrkokonferensen har Equmeniakyrkan valt en trio som ska leda samfundet under de kommande fyra åren. Man gick på styrelsens förslag vilket innebär att Lasse Svensson, nuvarande kyrkoledare, fortsätter sin tjänst. Karin Wiborn, nuvarande generalsekreterare för Sveriges kristna råd (SKR), och Joakim Hagerius, pastor och tidigare opinionsredaktör på Dagen, kliver in som nya, biträdande kyrkoledare. Wiborn och Hagerius ersätter därmed Sofia Camnerin och Olle Alkholm som haft tjänsterna i åtta år. Världen idag 200924.

Lars Gunther: De kyrkliga sammanhang som växer är de som har en tydlig förkunnelse om Jesus som vägen till personlig frälsning. I dag har Equmeniakyrkan följande vision: "En kyrka för hela livet - där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen" (min kursivering). Vid kyrkokonferensen behandlades en motion som kallade visionen "alldeles för snäv" och motiverade det med att Gud "är större än så". Alternativet som föreslogs var att explicit nämna treenigheten i visionen, inte bara Jesus. Jag menar att detta är en falsk lösning baserad på en felaktig problembeskrivning. Såväl ur evangeliserande som ur teologisk synpunkt. Dagen 201002. Kommentar: Helt rätt av Lars Gunther att sticka hål på liberalteologins trynen som som vill poppa upp ännu mer inom Equmeniakyrkan och bli som Svenska kyrkan.

Församlingskonsulenten Ulf Häggqvist föreslås som ny missionsföreståndare för Svenska Alliansmissionen (SAM). Världen idag 201207.

Mats Särnholm föreslås som ny föreståndare för Smyrna. Vi har bett över ett 45-tal namn, samtalat med en del och landat i att tillfråga Mats. Mats Särnholm är sedan tio år tillbaka föreståndare för Pingstkyrkan i Västra Frölunda. Världen idag 201208. Kommentar: Det hade väl räckt med ett namn från början, Mats Särnholm.

Sofia Camnerin blir ny generalsekreterare på Sveriges kristna råd (SKR), den ekumeniska plattform som samlar nästan hela kristenheten i Sverige. "Jag tror verkligen att enhet är svaret på världens nöd", säger Sofia Camnerin om att börja jobba för Sveriges kristna råd. Karin Wiborn som nu lämnar den här rollen på Sveriges kristna råd har under hösten valts till ny kyrkoledare i Equmeniakyrkan och byter mer eller mindre plats med Sofia Camnerin. Dagen 210115.

Daniel Ringdahl, missionsledare för Evangelisk Luthersk Mission (ELM), tar över ordförandeklubban för Svenska evangeliska alliansen (SEA). 2 000 medlemmar och ett 40-tal samfund, organisationer och lokala församlingar. Så stor är Svenska evangeliska alliansen, som har rötter tillbaka till 1800-talet och i Lausannerörelsen från 1970-talet. Den nuvarande generalsekreteraren heter Olof Edsinger. Dagen 210307.

Ulf Häggqvist valdes till ny missionsföreståndare i Alliansmissionen efter Kjell Larsson, som avgår efter tio år. Ulf Häggqvist är för närvarande församlingskonsulent i samfundet och har tidigare arbetat som pastor i flera församlingar. Kjell Larsson avgår i sommar, efter tio år på posten och går vidare till en föreståndartjänst i Gislaveds frikyrkoförsamling. Världen idag 210518.

Studie: Frikyrkorna blir allt färre i Sverige. Under de 20 år som undersökningen genomförts har antalet församlingar minskat med 24,8 procent, från 2 925 till 2 201. Samtidigt har antalet medlemmar minskat med 9,8 procent. Den tillväxt som finns, sker främst utanför de etablerade frikyrkosamfunden. Nya migrantförsamlingar, som de kallas i rapporten, har etablerats i en stor omfattning. Några av de nya samfundsliknande sammanhang som växer fram är The Redeemed Christian Church of God, Deeper Life Church och Iglesia Misión Cristiana. Världen idag 210617.

SKR ska sprida kunskap om katolsk form av ekumenik. Kyrkorna i Sverige bör självkritiskt reflektera över vad de kan lära av andra kyrkotraditioner. Det anser Sveriges kristna råd som hållit en digital konferens om receptiv ekumenik. Att denna form av ekumenik är ett katolskt initiativ tycker Sveriges kristna råd inte är något problem. "Receptiv ekumenik har kommit att kallas en ny våg i den ekumeniska rörelsen och har en viktig bakgrund i den interreligiösa dialogen," säger Gehlin i ett pressmeddelande. Världen idag 210629.

Lars Gunther: Svensk kristenhets problem är försiktighet till döds. Jag kan inte tala för alla sammanhang, men min erfarenhet är att det går flera bakdörrsteologer på varje framdörrsteolog. Dagen 210703.

Nye huvudpastorn för Livets ord: Känns väldigt stort. Jan Blom utsedd till ny huvudpastor på Livets ord. Läs mer i Dagen 211217.

EFK lämnar SEA (Svenska evangeliska alliansen). SEA har inte längre funktionen av att vara den samlande evangelikala rösten i Sverige. SEA har en modell som bygger på personligt medlemskap och som samfund kan man endast vara nätverkspartner. Som nätverkspartner har man mycket svagt inflytande över vilka frågor som prioriteras eller vilka debatter SEA väljer att driva. Bristen på inflytande är troligtvis en förklaring till att allt färre samfund samlas i SEA. Dagen 220214. Världen idag 220215.
Vi beklagar om vår missionsallians gav en dålig relation till EFK. Replik. Orsaken till att vi inte involverade fler organisationer i uppstartsfasen var att Sema växte fram organiskt, skriver Mats-Jan Söderberg, ordförande Sema. Läs mer i Dagen 220217.

Tillbaks till: www.tidenstecken.se