Två herrar och två riken

     Som vi alla är medvetna om är det två herrar och två riken som vill regera här på jorden. Det ena är ljusets rike där Jesus Kristus är Herre, och det andra är mörkrets rike där satan är herre. I satans rike råder hans lagar. Där sparkar man på den som redan ligger slagen till marken. Där sitter egot i högsätet och där råder själviskhet, lusta, otrohet, mord och lögn, ja, allt ont. Guds Ord är mycket tydligt vad detta beträffar. Ordet säger, att när vi föds till denna världen så föds vi automatiskt in i mörkrets rike. Jag talar nu om vuxna människor, inte barn och spädbarn. De tillhör Guds rike,  fram till den dag de vuxit upp och fått insikt om de båda rikenas förutsättningar och därigenom ställts inför att välja mellan det goda eller det onda.
     Ledaren för mörkrets rike är lögnens fader och därtill en tjuv och bedragare vilkens uppgift är att stjäla, slakta, förgöra samt göra allt han kan för att vilseleda alla människor. Mörkrets rikes slutliga destination är den brinnande sjön. Se Upp. 20. Ljusets rikes slutliga destination är Himlen, där Jesus Kristus sitter på Guds Faderns högra sida, och manar gott för oss.
     Som medborgare i mörkrets rike kan man inte göra några anspråk på det som tillhör ljusets rike, Guds rike. Man kan till exempel inte göra anspråk på dess slutliga destination, vilket är Himlen och den plats vi som är födda på nytt skall tillbringa evigheten. Den platsen tillhör bara dem som blivit födda på nytt, vilket också innebär att vi fått våra namn inskrivna i Livets bok.
     I detta rike, Guds rike, råder andra lagar, vilka är förlåtelse och rening från all synd och orättfärdighet. Där råder försoning, frihet, glädje, frid, kärlek, hälsa och läkedom. Ovanpå allt detta får vi en Fader som älskar oss mer än vad vår jordiske far någonsin kunnat göra. För att bli en medborgare i ljusets rike krävs, som sagt, bara en enda sak, nämligen att vi blir födda in i detta rike. Detta sker ögonblickligen när vi tar emot Guds Son, Jesus Kristus som vår personlige frälsare. 
     Låt mig få åskådliggöra detta genom följande illustration. Som svenska medborgare, alltså född på svensk mark, kan jag exempelvis inte gå till de amerikanska myndigheterna och begära att få del av alla de förmåner en person har som är född i Amerika. Jag blir absolut nekad till detta, hur gärna jag än vill åtnjuta dessa förmåner. Med andra ord, vi är vad vi är födda till.
     Hade jag däremot blivit född i Amerika hade jag inte ens behövt tänka på detta, eftersom jag då automatiskt tillhör detta rike. Jag kan heller inte komma till dig och hävda att det är jag som skall ärva alla tillgångar du äger i din familj. Varför? Jo, jag är inte född in i din familj. Jag kan spendera alla mina tillgångar i rättegång efter rättegång där jag hävdar att det är jag som skall ärva dig. Om jag skulle göra så skulle jag bli betraktad som en dåre.
     Om vi däremot är födda av samma föräldrar äger både du och jag fullständiga rättigheter till alla tillgångarna i familjen oavsett hur mycket eller lite det rör sig om. Samma förhållande råder i Guds rike. I det ögonblick jag blir född på nytt blir jag omedelbart en fullvärdig medlem i Guds rike. Därigenom äger jag fullständiga rättigheter att åberopa alla Guds rikes tillgångar och förmåner. Bibeln är mycket tydlig vad detta beträffar. Vi kan se detta i Kol. 1:13 där dets står så här: ”Ty han har frälst oss från mörkrets välde och försatt oss i sin älskade Sons rike.”  
     En del människor har för sig att bara man lever ärligt, inte lurar någon, kanske till och med ger en slant till ett evangeliskt arbete, eller om man gör många goda gärningar, inte talar illa om någon, går till kyrkan och kanske läser Bibeln regelbundet har man en garanterad plats i Guds rike. Är detta den tro och uppfattning vi möter hos människor, har de blivit grundlurade och går därigenom garanterat miste om den boning som är tillredd åt alla som är födda på nytt. Ingen kommer in i Guds rike som inte är född in i Guds familj. Lägg märke till betoningen på de två sista orden i föregående mening. 
      Däremot om jag accepterar evangeliets klara budskap om att jag måste födas på nytt, alltså bli född in i Guds familj, får jag Gud som pappa och Jesus som min bror. Jag kan då frimodigt och utan fruktan träda fram inför vem som helst och hävda att allt som finns i Guds rike tillhör mig. Detta har pappa lovat. Det står så i hans bok, Bibeln.
     Det räcker alltså inte med att vara snäll, laglydig och skaffa sig teologiska kunskaper och därigenom tro att allt är ordnat för evigheten. Nej, alla som vill ha en plats och en boning i Himlen måste acceptera dess krav och förutsättning, nämligen att födas in i den, bli en ny skapelse i Kristus. Bibeln har en mycket intressant berättelse som jag vill citera. Det är berättelsen om Nikodemus. Han var en aktad och mycket lärd religiös person, en farisé. Vi läser om honom i Joh. 3:1-16.
     Han hade, vad jag förstår när jag läser sammanhanget, förstått att Jesus Kristus var sänd av Gud eftersom han säger: ”Ingen kan göra sådana tecken, som du gör, om inte Gud är med honom.” Mänskligt sett kan man nog tycka att Nikodemus hade en garanterad plats i himlen eftersom han satt inne med så mycket kunskap om Gud.
     Tyvärr var inte alla dessa kunskaper värda något, eftersom Jesus säger till honom att han måste bli född på nytt för att få del av Guds rikes fullhet och kraft. Samma sak gäller idag. Vi, alla människor, som vill komma in i Guds rike måste alltså födas in i det. Därigenom mina vänner, har vi tillträde och tillgång till allt som Gud givit oss genom tron på hans Son, Jesus Kristus. 

Oliver Lindberg i FTM-Missions nyhetsbrev 2001-08-10. 

 

www.tidenstecken.se