Nytt system för deklarationer ska bekämpa korruption i Ukraina. I Ukraina gäller från och med januari ett nytt deklarationssystem på nätet. Databasen är ett led i att utrota korruptionen bland statsanställda och beslutsfattare. Det var i november som ukrainare fick en första inblick i sina politikers rikedomar via den nya offentliga deklarationsdatabasen. Avslöjanden om dyrbar konst och ikonsamlingar, lyxbilar, lägenheter, dyrbara klockor och sällsynta medaljer väckte stor indignation bland den stora majoriteten allt fattigare ukrainare. Bara räknat i reda pengar på bankkonton eller kontant hade 413 riksdagsmän tillsammans deklarerat 480 miljoner dollar. Det i ett land där medellönen ligger på 170 dollar i månaden. SR 170103.

KD vill höja försvarsbudgeten i år. Kristdemokraterna vill nu höja försvarsmaktens budget redan i år för att stärka den svenska försvarsförmågan. Bakgrunden är den säkerhetspolitiska osäkerheten som valet av Donald Trump till USAs president innebär i kombination med Rysslands utveckling. Liberalerna och Sverigedemokraterna vill sedan tidigare snabbt höja försvarsanslagen. Försvarsminister Peter Hultqvist har avfärdat partierna önskemål om anslagshöjningar som en auktion om vem som är bäst på att höja budgeten. Mikael Oscarsson håller inte med. "Jag förutsätter att regeringen inser allvaret och är beredd att höja anslaget. Något alternativ finns inte egentligen. Vår försvarsförmåga är inte tillräckligt bra." SR 170103.

Anders Lindberg: Hur länge ska väst underskatta Putin? Den 24 december 2011 samlades över 100 000 människor i Moskva för att protestera mot det massiva fusket i parlamentsvalet tidigare samma månad. "Vi tillåter inte att Putin får plats i Kreml. Tjuvar ska inte få plats i Kreml," sa dåvarande oppositionsledaren Boris Nemtsov. De omfattande gatuprotesterna beskrevs som medelklassens uppror och många trodde att utvecklingen skulle leda till ett öppnare och mer demokratiskt Ryssland. Men så blev det inte. Fem år senare ekar inga protester på Moskvas gator - och ingen bär längre det vita band som var demonstranternas symbol. Boris Nemtsov är död, han sköts strax utanför Kremls murar i februari 2015. När Barack Obama i veckan utvisade 35 ryska diplomater som vedergällning för Kremls inblandning i USA:s presidentval svarade Putin med en axelryckning. I hans strategiska kalkyl är Obama redan gårdagens spelare, ingen att bry sig om. Enligt Vilhelm Konnander, Rysslandskännare med lång erfarenhet från regionen, har Vladimir Putin hela tiden haft ett långsiktigt strategiskt perspektiv som väst aldrig riktigt förstått. Kreml såg med ogillande på EU:s utvidgning och var särskilt kritiska till att Nato ökade samarbetet österut. Att stödja extremhögern blev ett sätt att på lång sikt destabilisera EU och motverka mer integration i Europa. Samtidigt ökade den inhemska repressionen. Kreml upplevde civilsamhället och de fria medierna som ett systemhot, kärnan i en potentiell "färgrevolution" även i Ryssland. 2008 gick Ryssland in militärt i Georgien och stoppade därmed effektivt landet från att närma sig Nato. Det blev en vändpunkt, västvärldens svar på Putins politiska och militära offensiv var förvirrat och splittrat. Efter fusket i det ryska parlamentsvalet 2011 var gatuprotesterna omfattande men Putin hade förberett sig väl - det blev ingen "färgrevolution". När den politiska turbulensen i Ukraina började på hösten 2013 var strategin för länge sedan strategin klar. Putin gick på offensiven, först med propaganda och påtryckningar mot olika aktörer – till slut militärt med ockupationen av Krim. Mönstret verkar återupprepas varje gång. Ryssland gör något oväntat som ställer väst inför fullbordat faktum. Efter ett tag anpassar vi oss efter den nya situationen. AB 170103.

Underrättelsechef: Ryssland är ett hot mot USA. Tre av USA:s högsta underrättelsechefer upprepade i en utfrågning inför senatens försvarsutskott i dag att de anser sig ha klara bevis för att Ryssland genom både dataintrång och andra metoder gjorde allt för att manipulera det amerikanska valet i november – något som den blivande presidenten Donald Trump öppet betvivlar. Men högste chefen James Clapper sa sig aldrig tidigare ha upplevt så aggressiva ryska försök att påverka ett val. James Clapper och hans kollegor sa sig i dag var än mer övertygade än i höstas om att det är ryska aktörer – hackare, säkerhetstjänster och andra – som på order från högsta ort gjort omfattande dataintrång framförallt hos demokraternas nyckelpersoner. De är övertygade om att stulna dokument och uppgifter, möjligen via tredje part, gavs till bland andra Wikileaks, som publicerade allt på nätet i månader. Clapper poängterade dessutom att de så uppmärksammade dataintrången bara var en del av de ryska attackerna mot den amerikanska demokratin. Det handlar enligt underrättelsechefen om en storskalig rysk desinformationskampanj som fortfarande pågår, och som innehåller allt från klassisk propaganda till stora mängder så kallade falska nyheter, spridda via sociala medier. En del av dramatiken i hela frågan beror på att Trump i grunden ifrågasatt både uppgifterna och de amerikanska underrättelsetjänsterna, samtidigt som han uttrycker sig mycket positivt om den ryske presidenten Vladimir Putin. Den majoritet republikanska politiker som istället ser Ryssland som det största hotet mot USA:s nationella säkerhet fick än mer bränsle i dagens utfrågning. "Ryssland utgör ett hot mot USA," slog James Clapper fast. SR 170105.

Duterte intresserad av militärövningar med Ryssland. Filippinernas president Rodrigo Duterte vill inleda gemensamma militärövningar med Ryssland och ska i vår besöka Vladimir Putin i Moskva. Det kommer att bli ett mycket viktigt steg i vänskapen mellan våra länder, sa den ryska ambassadören i Filippinerna vid en presskonferens i Manila. "Vi håller på och förbereda detta mycket viktiga möte som kommer att ta vår vänskap ett stort steg framåt," sa Igor Khovaev till lokala medier. I Manilas hamn har det de senaste dagarna legat två stora ryska krigsfartyg och dess marina soldater har haft uppvisningar i en närliggande park. De kamoflageklädda soldaterna har visat upp sina färdigheter med knivar och vapen. Och till förtjusning av de unga besökarna visat hur de kan krossa glasflaskor på sina huvuden. Presidentens talesperson Ernesto Abella sa i ett uttalande att Duterte var öppen för att inleda gemensamma militärövningar med Ryssland som en del av att göra världen mer fredlig. Men att det inte kommer innebära att rysk militär blir placerad i Filippinerna så som de amerikanska varit. Den filippinske presidenten har upprepade gånger förklarat att han är mer intresserad av att arbeta med Ryssland och Kina än USA som kritiserat Dutertes krig mot droger. Hans besök i Moskva är planerat till i april men redan under fredagen väntas Duterte besöka de ryska krigsfartygen i Manilas hamn. SR 170106.

"Trump påverkar säkerhetsanalysen i Sverige". Det är naturligt att svenska försvarspolitiker just nu talar ännu mer än tidigare om höjda försvarsanslag, menar säkerhetspolitiska experter som Ekot talat med. Inte minst Donald Trumps uttalanden om att Natoländerna behöver satsa mer på försvaret och hans positiva ton mot Ryssland påverkar säkerhetsanalysen, menar säkerhetspolitiska forskaren Gunilla Herolf. SR 170106.

Ryssland drar ned på sitt militära engagemang i Syrien. Ryssland har påbörjat en neddragning av sin militära närvaro i Syrien, meddelar den ryske generalstabschefen, enligt ryska nyhetsbyråer. Först ut att lämna krigszonen är ett hangarfartyget som funnits utanför syriska kusten sedan i oktober. "Kamrater vid ryska arméns generalstab! Sedan 8 november har ryska Arktisflottan varit i Syrien, uppdraget är nu slutfört," sa den ryska Syrieninsatsens högsta befäl general Andrej Kartapolov via videolänk från Syrien vid ryska generalstabens tv-sända briefing i Moskva i dag. Budskapet är att den ryska reträtten nu inletts i och med att Rysslands enda hangarfartyg det sovjetisktbyggda Admiral Kuznetsov jämte några mindre fartyg nu lämnar Syrien. Enligt Kartapolov ska hangarfartygets flyg under fem månader gjort 420 starter och attackerat mer än 1200 terroristmål. Men i själva verket har majoriteten av de ryska flygattackerna inte gjorts från hangarfartyget, som haft en hel del problem. Två flygplan missade till exempel landningsbanan och störtade i havet. General Kartapolov sa också att Ryssland fortfarande har tillräckligt med flygstridskrafter kvar i Syrien. Eftersom det saknats officiella siffror över antalet ryska militärer och det samtidigt anlänt nya militärpoliser är det svårt att bedöma exakt hur stor reträtten egentligen är. Ytterligare förhandlingar om en riktig fred i hela Syrien vill Ryssland, Turkiet och Iran hålla i Astana Kazakstan senare i januari. SR 170106.

Hultqvist vill höja försvarsförmågan stegvis. Det svenska försvaret kommer att stärkas kraftigt framöver, men det handlar inte bara om pengar. Höjd försvarsförmåga tar tid att bygga. Det sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i Ekots lördagsintervju. Det var ett svar på allianspartiernas krav de senaste dagarna om mer pengar till försvaret, genast. "Jag kan ju se att nu har vi en budgivning där Liberalerna ligger på 28 miljarder, Moderaterna på 8,5 och Centern på 11. KD har presenterat en rätt så lång önskelista. Jag är inte beredd att delta i någon auktion om pengar eller olika typer av belopp." " Vi kommer nu, för att öka på personalstaben inom försvarsmakten, att driva ett beslut om att få igenom den allmänna värnplikten igen. Och det kommer vi att ta itu med så snart remissomgången i slutet av januari är klar. Vår ambition är att ett sådant system ska kunna komma i gång under 2018. Men det tar ju tid innan de soldaterna är klara och krigsplacerade." SR 170107.

Håller det svenska försvaret måttet? Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde beskrivs som alltmer osäkert. Flera oppositionspartier vill ge försvaret mer pengar. Men vad vill regeringen? Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att han inte är beredd att förhandla i den offentliga debatten om större anslag till försvaret. Han ser också allvarligt på rapporterna om att Ryssland lagt sig i det amerikanska valet och menar att det inte går att utesluta en likanande händelse i Sverige. SR 170107.

Underrättelsetjänst: Putin gav order om dataintrång. Den samlade amerikanska underrättelsetjänsten anklagar Rysslands president Vladimir Putin för att ha "beordrat" försök att underminera tilltron till det amerikanska valsystemet och för att ha försökt hjälpa Donald Trump till valseger. Underrättelsemyndigheterna har gjort en samlad rapport om de dataintrång de anklagar Ryssland för. En del av den rapporten offentliggjordes i går och där går myndigheterna ett steg längre än hittills. De anklagar den ryske presidenten Vladimir Putin inte bara för att ha känt till, utan för att ha "beordrat" intrången för att underminera tilltron till det amerikanska valsystemet och för att vilja svartmåla demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton för att hjälpa Donald Trump att segra. SR 170107.

Trump på Twitter: Vill ha god relation med Ryssland. Den tillträdande presidenten i USA, Donald Trump, skriver på Twitter att det är en bra sak, inte en dålig, att ha goda relationer med Ryssland. Det är bara "dumma" människor eller dårar som tycker det är bra med dåliga relationer, skriver Trump. Den tillträdande presidenten Donald Trump, som informerades även om de hemliga delarna av rapporten, drog slutsatsen i ett skriftligt uttalande efteråt att cyberattacker inte har haft någon effekt för valresultatet och kritiserade det demokratiska partiet för dålig datasäkerhet i sina partisystem. Vi har tillräckligt med problem i världen utan att skaffa oss ett till, menar Trump och skriver att när han blir president kommer Ryssland visa mycket störe respekt mot USA och att länderna, förhoppningsvis, ska samarbeta för att lösa en del av världens "många stora och överhängande problem". SR 170107.

Lugnande besked om rysk fånge. Från Ryssland kommer lugnande besked om en känd samvetsfånge. Ildar Dadin flyttades från ett fångläger i Karelen där han vittnat om systematisk tortyr. I över en månad var han spårlöst försvunnen, men i dag tilläts han plötsligt ringa sin fru. Nu visar det sig att Dadin i största hemlighet hållits i förvar i en annan stad innan han skickades vidare till slutdestinationen i västra Sibirien, drygt 400 mil ifrån Karelen. Dadin blev den första i Ryssland att dömas för enmansdemonstrationer utanför Kreml i Moskva. Som Ekot berättat tidigare kan den som grips i samband med sådana protestaktioner mer än fem gånger inom ett år dömas till flera år i fängelse. Dadin dömdes till tre år, ett straff som sedan minskades till ett halvår. SR 170108.

Löfven vill närma sig Ryssland. Sverige vill få till mer dialog med Ryssland för att minska spänningarna. Det beskedet gav statsminister Stefan Löfven under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen på söndagen. "Det är inte smart att först öka spänningen och sedan söka ett ökat skydd i ett NATO-medlemskap. Det är bäst att se till att spänningen inte ökar," säger Stefan Löfven. Det finns inga konkreta åtgärder på hur spänningarna med Ryssland ska minskas. "Det är något som vi måste fundera kring hela tiden. Utrikesminister Margot Wallström ser gärna ett möte med Rysslands utrikesminister Lavrov," säger Stefan Löfven. Däremot gör han klart att Sverige inte kommer att släppa på kritiken mot Rysslands annektering av Krim SR 170109.

Försvaret på Gotland ska ses över. En ny försvarsberedning tillsätts av regeringen. Förutom allmän analys av Sveriges säkerhetsläge och förslag om det framtida försvaret får beredningen specifika uppgifter som att se över försvaret av Gotland och samarbetet med andra länder. – Som försvarsminister måste jag kunna ha en tydlig uppfattning. Det är väldigt viktigt att förbereda nästa steg på Gotland. Jag tror också att det är viktigt att markera att vi är beredda på ytterligare steg med Finland, säger försvarsminister Peter Hultqvist. De borgerliga partierna har länge krävt en ny försvarsberedning som ska ta fram underlag inför kommande beslut om hur försvaret ska utvecklas. I dag på Folk och försvar i Sälen presenterade Peter Hultqvist inriktning där han förutom en bred översikt också ska se över specifika områden om försvaret Gotland, liksom om försvarets krigsorganisation är rätt utformad och totalförsvarets utformning.
Överbefälhavaren Micael Bydén välkomnade i sitt tal diskussionen om mer pengar till försvaret de närmaste åren. Men det är viktigt att nya pengar satsas på rätt ställen, där de kan få långsiktigt positiva effekter och Micael Bydén gav exempel: "Det handlar om personal och då är det kontinuerligt tjänstgörande det vill säga heltidsanställda eller deltidsanställda. Det kan vara materiel, det skulle kunna vara ledningssystem det kan vara övningar - våra egna övningar, övningar inom totalförsvaret och internationella övningar." SR 170109.

Fortsätter samarbete med Ryssland. Samtidigt som Ryssland beskrivs som ett militärt hot och att Nordiska Ministerrådets kontor i Sankt Petersburg och Kaliningrad varit stängda i nästan två år, efter att ha klassats som utländska agenter – satsar Nordiska Ministerrådet 18 miljoner i olika samarbetsprojekt med nordvästra Ryssland under 2017. "Ministrarna beslutade att man inte skulle fortsätta verksamheten med kontoren i nordvästra Ryssland som bas, men samtidigt såg man ett ömsesidigt intresse av att fortsätta med själva verksamheten," säger Jens Nytoft Rasmussen som är senior rådgivare på Nordiska Ministerrådet. Nordiska Ministerrådets kontor i Ryssland är alltså stängda. Överklagan av beslutet att klassa dem som utländska agenter ligger och väntar i domstol. Men Jens Nytoft Rasmussen konstaterar att det finns en vilja från båda de nordiska länderna och Ryssland att fortsätta verksamheten. Tidigare har Nordiska Ministerrådet anslagit 12 miljoner till projektsamarbete på miljö- och hälsoområdet. Nu delas ytterligare sex miljoner ut i ett öppet program med 13 olika projekt, som kommer att drivas under 2017 och 2018. De handlar bland annat om arbetsmarknad, kultur, utbildning och forskning. Just i tider som dessa är det kanske extra viktigt att slå vakt om erfarenhetsutbytet mellan Norden och Ryssland och påminna sig om att det handlar om ett nordiskt grannland, säger Jens Nytoft Rasmussen. "Ryssland och de nordiska länderna är ju grannländer och oberoende av den geopolitiska situationen så finns det ett behov för grannar att tala med varandra och utväxla erfarenheter." SR 170109.

Mikael Oscarsson: "Vi är väldigt sårbara". Vi måste rusta oss innan det är för sent. Det menar Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson, Mikael Oscarsson. Han anser att miljardbelopp behöver tillsättas till försvaret, snarast. "Jag tycker att vi behöver fokusera på 2018-2019 och tala om vad som behöver göras redan nu. Sedan får man komma fram till vad det kommer kosta. Det kommer dock handla om belopp i miljardklassen," säger han. Mikael Oscarsson menar att det svenska försvaret är mycket bristfälligt. Några av de saker som skulle behöva göras, enligt Mikael Oscarsson, är att avveckla det nuvarande systemet, ta fram befintlig utrustning som "finns i förråden", skaffa in nytt material och genomföra övningar. "Vi har haft fred i 200 år nu. Man kan bli krigsskadad, men man kan också bli fredsskadad. Vi kan inte ta för givet att vi ska fortsätta vara lyckligt lottade." Världen idag 170111.

Report: Russia spread fake news and disinformation in Sweden. Russia has coordinated a campaign over the past two years to influence Swedish decision-making by using disinformation, propaganda and false documents, according to a report by researchers at The Swedish Institute of International Affairs. One of the main tools for spreading false information was the Swedish language version of the state-funded news website, Sputnik News, one of the reports co-author's Sebastian Åsberg told Radio Sweden. The website was active between spring 2015 and spring 2016, publishing nearly 4,000 articles. The report also said that armies of trolls were targeting journalists and academics on social media and that mainstream media sources had wittingly, or unwittingly, spread disinformation. SR 170111.

Nato-trupper anländer till Polen. De första amerikanska Nato-trupperna anländer nu till Polen, där man ser de så kallade roterande styrkorna som en viktig markering mot Rysslands agerande i närområdet. "Det här är mycket välkommet eftersom det tryggar vår säkerhet," säger Joanna Szczypinska, ledamot i parlamentet för Polens regeringsparti Lag och Rättvisa. "Polen ligger där det ligger geografiskt och utvecklingen i Ukraina och Ryssland är mycket oroande." Polen är först ut med att ta emot den förstärkning av Natos så kallade östra flank som USA:s president Barack Obama halvt lovade redan för två och ett halvt år sedan och som beslutades om på toppmötet här i Warszawa i somras. SR 170112.

Blivande försvarsminister: Ryssland främsta hotet mot USA. Donald Trumps tilltänkta försvarsminister general James Mattis svarade i senatsförhör att han ser Ryssland som det främsta hotet mot USA. "Jag ser Ryssland som det främsta hotet mot USA," sa James Mattis som svar på en öppen fråga. Den pensionerade generalen, med decennier som aktiv militär bakom sig sa att han inte har något emot samarbete men att det är viktigt att vara realistisk om vad den ryske presidenten Vladimir Putin vill. "Vi måste inse att han försöker bryta sönder Nato och vi måste försvara oss tillsammans med våra allierade," sa Mattis som frågades ut med stor respekt av både republikaner och demokrater. Senaten kommer att godkänna honom efter att ha ändrat en regel som krävde sju år som civil för att kunna bli försvarsminister.
Donald Trumps val som chef för alla underrättelsemyndigheterna, Director of National Intelligence, förre senatorn Dan Coats, är inte utfrågad än men är välkänd Rysslandshök och förbjöds att resa in i landet under sin tid i kongressen. SR 170113.

Fångar på båda sidorna i östra Ukraina. I östra Ukraina hålls fortfarande ett okänt antal krigsfångar och civila helt utomrättsligt, vilket kritiseras av människorättsorganisationer i både Ukraina och internationellt. En av dem som själv arbetar för förhandla fram att fångar friges är parlamentarikern Pavel Lisjanskij. "Jag har väldigt många problem och utsätts för många hot," säger Pavel Lisjanskij som är ledare för en ukrainsk människorättsorganisation och parlamentsledamot för Udar, partiet som leds av Kievs borgmästare den kände före detta tungviktsboxaren Vitalij Klytjko. Human Rights Watch har i en rapport visat hur båda sidor tar civila som fångar för att använda, som medel att utväxla fångar. De ryskstödda separatisterna har ett större antal ukrainska militärer som fångar och därför har ukrainska säkerhetstjänsten gripit helt oskyldiga civila på den ukrainska sidan, som ska användas för fångutväxling. De anklagas för att vara medlöpare till utbrytarna i Donetsk och Luhansk, men får inte advokat eller rättegång. Enligt Pavel är situationen ännu värre och mer omfattande i utbrytarområdena. Där är rättslösheten total. "Den som grips har inga rättigheter varken till advokat eller en rättegång," säger Pavel. Många används som slavarbetare, det har frigivna ukrainska militärer berättat om. SR 170113.

Ryska myndigheter till angrepp mot Frälsningsarmén. De kallas "Yarovaya-lagarna" och har tillkommit för att stoppa islamistisk radikalisering. Men den senaste tiden har ryska myndigheter kritiserats för att ha gett sig på bland annat Frälsningsarmén och en yoga-lärare. Frälsningsarmén har funnits i Ryssland sedan början av 1900-talet, men förbjöds under ett antal år och först 1993 kunde man börja verka mer fritt. Men nu hotas alltså verksamheten av nya förordningar. I slutet av december blev Frälsningsarmén i Vladivostok bötfälld för att ha felmärkt sina biblar. Enligt tidningen Deutsche Welle handlar det om att det inte framgick tillräckligt tydligt att biblarna var distribuerade av just Frälsningsarmén. Böterna - 30 000 rubel (cirka 4 500 svenska kronor) - åtföljdes av ett krav på att förstöra biblarna. Men då ingrep ortodoxa kyrkan, och lyckades stoppa förstöringen av biblarna, 36 av dem på ryska och 4 på engelska. Dagen 170112.

Försvaret krävs på svar om ryska rör. Karlshamns kommun vill veta varför kommunen inte bör låta ryska rör lagras i hamnen. Är det ryska bolaget Gazprom problemet? Eller "en ökad trafik i Östersjön"? På måndag åker Karlshamns kommundirektör och vd:n för Karlshamns hamn till Stockholm för att träffa försvarsmakten. Kommunen vill ha ett tydligt svar på varför de inte bör lagra ryska rör i Karlshamns hamn. SR 170115.

Trump och Ryssland får Estland att mobilisera. Donalds Trumps varning och Rysslands militära upptrappning i området. Båda är skäl för Estland att mobilisera - försvarsanslagen ökas samtidigt som landets hemvärn nu ser en klar medlemsökning. Estland är ett av bara fem Natoländer som lever upp till alliansens krav att avsätta minst två procent av statsbudgeten till försvaret. Estland har därför beslutat att utöka sin försvarsbudget från 2 procent 2015 och beräknat 2,07 procent under 2016, till 2,2 procent av BNP under 2017. I Sverige är motsvarande andel 1,05 procent. "Hemvärnet" i Estland har nu 25 000 medlemmar. Medlemmarna har egna vapen, bland annat svensktillverkade AK-4:or som förvaras i hemmet. Medlemmarna förväntas delta i övningar som oftast sker på helgerna. Målet är 30 000 medlemmar år 2020. SvD 170115.

Regimkritiker flyr Ryssland. Den kände performanceartisten och regimkritikern Pjotr Pavlenskij har lämnat Ryssland och ska söka politisk asyl i Frankrike med sin familj. I en intervju med ukrainska tv kanalen hromadskje hävdar 32-årige Pjotr Pavlenskij att han och hans fru hotats med ett långt fängelsestraff. Pavlenskij är bara en i en lång rad regimkritiker, som känt sig tvingade att lämna Ryssland sedan de hotats. SR 170117.

I Moskva är förväntningarna inför maktbytet i Vita Huset stora. Tv kanaler ägnar ovanligt mycket tid åt USA och har nedräkning till fredagens installation. En rysk armébutik erbjuder "installationsrabatt" med ett gigantiskt foto av Donald Trump. Men det finns kritiska röster också. "Det stör mig eftersom jag inte har någon aning varför mr Trump är så snäll mot mr Putin. Deras politiska åsikter är 100 procent olika från migration till ekonomi de har helt olika uppfattningar. Men de gillar varandra och det är konstigt," sade ryske oppositionsledaren Alexej Navalny i BBC:s program Hardtalk i dag. Men för de Kremltrogna medierna är den annalkande dagen då Donald Trump formellt svärs in som USA:s president mycket stor. Sällan har USA tagit så mycket tid i anspråk i de ryska nyhetssändningarna. Kanal ett har en nedräknare till Trumps installation. Mitt emot den amerikanska ambassaden i Moskva har den ryska armébutiken satt upp stora affischer med den blivande presidenten på. Den som vill köpa ryska arméprylar får tio procents rabatt för att fira Trumps stora dag i morgon. SR 170119.

Nyheterna som medierna missade - vikten av pansar och artilleri. Vet du till exempel vilken sorts vapensystem som de flesta ukrainska stupade i Kremls maskerade krig har fallit offer för? Ukrainakriget innebar att väldigt många vapensystem användes av bägge parterna, ett faktum som utnyttjades för att skapa osäkerhet hos västjournalister om att Ryssland förde in vapen och förband över den ukrainska gränsen. Men under striderna i Ukraina i början av 2015 dök så ett filmklipp upp som tydligt visade en version av T-72 exklusiv för den reguljära ryska armén: T-72B3. Den känns igen genom det sikte av modell Sosna-U som sticker upp från tornet. Genom att filmsekvensen filmats av separatistsidan inne i Ukraina så fick Kreml ännu ett klockrent fotobevis mot sig (och fler har det blivit). Västmedier som Finlands största svenskspråkiga tidning har tagit upp detta, men medierna i Sverige ansåg kanske att nyheten var för "pansarnördig"? Vi får ofta se stridsvagnar eller soldater med kalasjnikovs illustrera artiklar om Ukrainakriget men det inte är de som har åstadkommit de största förlusterna. Drygt åttio procent av Ukrainas förluster i strid har nämligen orsakats av indirekt eld, alltså från artilleripjäser, raketartilleri och granatkastare. militart.nu.

Officersutbildningen oroar försvarsministern. Antalet nyutexaminerade från officersutbildningen täcker inte behoven. För att lösa detta vill försvarsminister Peter Hultqvist bland annat återinföra värnplikten. I eftermiddag träffas de partier som står bakom försvarsbeslutet för att diskutera försvarets behov de närmaste åren. Försvarsminister Peter Hultqvist är oroad över att för få går ut från officersutbildningen. Det är en av frågorna som han kommer ta upp, liksom behovet av att återinföra värnplikten. "Det är inte bra och här måste vi upp i nivåer. Det kan vara så att ett införande av ett värnpliktssystem som kompletterar det nuvarande professionella systemet kan skapa en breddad rekryteringsbas också för officersyrken," säger Peter Hultqvist. Nya siffror från försvarsmakten – som Hultqvist hänvisar till – visar att varje årskull som nu går officersutbildningen är för liten jämfört med behoven. De som gjort den frivilliga militära grundutbildningen har helt enkelt inte räckt till som bas för rekryteringen av officerare. SR 170125.

Mikhail Gorbachev: 'It All Looks as if the World Is Preparing for War'. Today, however, the nuclear threat once again seems real. Relations between the great powers have been going from bad to worse for several years now. The advocates for arms build-up and the military-industrial complex are rubbing their hands. We must break out of this situation. We need to resume political dialogue aiming at joint decisions and joint action.I think the initiative to adopt such a resolution should come from Donald Trump and Vladimir Putin - the Presidents of two nations that hold over 90% of the world's nuclear arsenals and therefore bear a special responsibility. Time 170126.

Telefonsamtal Trump - Putin om nya relationer. Både Vladimir Putin och Donald Trump beskriver telefonsamtalet som början på något helt nytt. Sanktionerna mot Ryssland har dock inte tagits upp. För de ryska journalisterna i presidentpoolen var väntan lång. Det tog Kreml nästan två timmar innan några detaljer kom ut, under tiden visades en stillbild på Trump med en telefonlur i rysk tv. Ett nästan en timmes långt samtal, som framföralllt beskrivs som en nystart på relationerna mellan USA och Ryssland. Rent konkret handlade samtalet om kamp mot den gemensamma fienden terrorismen. Enligt Kreml också om Ukraina och Koreahalvön. Vita Huset kallade samtalet för ett gratulationssamtal från Moskva, medan Moskva kallar det för en nystart på relationerna och att det kommer bli regelbundna kontakter nu. SR 170129. Kommentar: Återstår att se hur länge den vänskapen varar. Hur många månader?

Nord Stream får lagra rör i Karlshamn. Regeringen backar när det gäller beskedet att Karlshamn inte bör tillåta att det ryska gasprojektet Nord Stream 2 får använda hamnen i Karlshamn till att lagra rör till den planerade gasledningen. Regeringens gav sitt tidigare besked på grund av brister i försvarsmaktens underlag, enligt uppgift till Ekot. Underlaget tog inte hänsyn till att Karlshamn har en omfattande övrig trafik av ryska handelsfartyg. Regeringen kommer vid ett möte ikväll att ge besked till kommunledningen i Karlshamn att en affärsuppgörelse med Nord Stream-projektets entreprenör inte är att betrakta som ett säkerhetspolitiskt eller försvarspolitiskt hot mot Sverige. "Man har tagit fram mer underlag om situationen i Karlshamn. Karlshamn kommunledning vill gärna ha det här kvar, så de har sagt att man ska bevaka rören. Tullen, Kustbevakningen och polisen ska ha koll på rören," säger Ekots reporter Erik Ridderstolpe. "Man har också presenterat underlag som visar att det är 700 anlöp av ryska fartyg i Karlshamns hamn, och då blir det ologiskt att man skulle förbjuda Nord Stream-projektet, men tillåta allt det andra." Det är sedan Karlshamn kommunstyrelse som imorgon fattar beslut i frågan. När det gäller Gotland och hamnen i Slite så har Region Gotland redan tackat nej till att lagra rör för Nord Stream. "I Slite är det annorlunda säger regeringen. Där är det uthyrning av ett område och en kaj i Slite hamn och inte en omfattande kommersiell verksamhet som det är i Karlshamn," säger Erik Ridderstolpe. SR 170130.
Beslutet taget - Karlshamn lagrar rören. Nu har Karlshamn tagit det formella beslutet i kommunstyrelsen. Tio personer röstade ja, fyra personer röstade nej. SR 170131.
Gunnar Hökmark: "Säljer ut svensk säkerhet". Regeringens nej till nyttjande av Gotland och Karlshamn för den ryska gasledningen Nord Stream 2 har nu bytts till ett ja när det gäller Karlshamn. På tisdagens röstade kommunledningen för att ge ryska intressen tillgång till hamnen. Regeringen Löfven överlåter svensk säkerhet till Karlshamns kommun, menar Moderaternas Europaparlamentariker Gunnar Hökmark. Flera militära experter har varnat för att ge ryska intressen tillgång till svenska hamnar, och den moderata Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark köper inte ministrarnas förklaringar. "Det faktum att man ska vidta särskilda och hemliga åtgärder för att hantera detta hot innebär att regeringen är medveten om den skada det innebär för landets säkerhet"," skriver han på sin blogg. "I en tid då Ryssland aggressivt utsträcker sina intressen, rustar och ställer krav på sin omvärld öppnar den svenska regeringen för ett projekt som den själv anser hotar svensk säkerhet. Man låter en kommun mot pengar sälja ut vår säkerhet." Världen idag 170201.

Hårda strider i Ukraina - brott mot vapenvilan. Hårda strider rasar för tredje dagen kring staden Avdijevka i östra Ukraina. Minst åtta människor har dödats sen igår. El och värme är utslagen för tiotusentals civila i området. En evakuering av staden är förberedd. I Moskva läggs skulden på Kiev för de upptrappade striderna, som påstås ha initierats av "terrorister från Högra sektorn", men den ukrainska armén å sin sida påstår att rysk militär tillsammans med separatisterna i Donetsk inledde offensiven för att försöka ta över den viktiga industridelen av Avdijevka. Ukrainska Avdijevka ligger bara fem kilometer från Donetsk, som kontrolleras av utbrytarna i den självutnämnda republiken Donetsk. Trots nästan tre års krig har 20 000 invånare valt att stanna kvar i staden, där industrier fortsatt fungera som vanligt. Men nu hotas en av Europas största kokstillverkare att tvingas stoppa produktionen på grund av striderna. Tack vare den gigantiska fabriken har invånarna till viss del haft värme i sina hus och arbete. Verkets direktör skriver på sin hemsida på nätet att naturgasen som håller verket igång håller på att ta slut och att en nedstängning förbereds. Skulle det hända kommer det vara mycket komplicerat och ta lång tid att starta verket igen. SR 170131.

Försvaret förbereder sig för första storövningen på 24 år. I september kommer Försvarsmakten för första gången på 24 år att hålla en övning - Aurora - där flygvapnet, armén och flottan övar ihop för ett angrepp mot Sverige. Dessutom deltar utländska styrkor. Scenariot är ett angrepp mot Sverige utifrån, med fokus på Gotland sedan på Stockholm och Mälardalen. I övningen deltar också 1 000 utländska soldater. Bland annat kommer sannolikt stridsvagnar, attackhelikoptrar och luftvärn från USA, liksom luftvärn från Frankrike och flyg och helikoptrar från Finland. SR 170201.

Wallström och Lavrov ska mötas. Utrikesdepartementet har försökt få till ett möte mellan Sveriges och Rysslands utrikesministrar Margot Wallström och Sergej Lavrov. Nu är det i praktiken klart. Vad tänker du ta upp på det mötet? "Jag tror att vi har en ganska lång dagordning. Det är de bilaterala relationerna, och det är hur vi ser på konflikter och Rysslands och Sveriges roll i samarbetet i FN:s säkerhetsråd. Och förstås också EU och Ryssland," säger Margot Wallström. Dessutom kommer Margot Wallström ta upp säkerhetsläget kring Östersjön då Ryssland exempelvis placerat nya robotar i Kaliningrad och tagit fartyg till Östersjön som kan bära kärnvapen. "Det är klart att det är det som vi kommer att prata om, säkerhetsläget runt Östersjön. Och också hur vi ska ha det med samarbetet framöver. Och det är allt ifrån folkkontakter, vår handel och våra relationer rent allmänt, till säkerhetspolitiken," säger Margot Wallström. SR 170201.

Striderna i Ukraina fortsätter. Trots internationella uppmaningar om ett eldupphör fortsätter striderna kring staden Avdijevka. Samtidigt som offren för de senaste dagarnas hårda strider begravdes i Kiev kom rapporter om ytterligare dödade. Fyra kistor omgivna av anhöriga, vänner och kamrater från den 72:a brigaden av ukrainska armén. Präster förrättade begravningsceremonin mitt på Majdan i centrum av Kiev och torget var fullt av människor som ville hedra Andrej, Vladimir, Dmitrio och Vladimir som dödades i helgen i Avdijevka. Samtidigt fortsatte de hårda striderna och ytterligare dödsoffer rapporterades: 19 dödade hittills på fyra dagar. "Situationen är allvarlig med över 5 000 brott mot vapenvileavtalet Minsk," säger NATO:chefen Jens Stoltenberg, som manar Ryssland att utöva sitt inflytande på utbrytarna i Donetsk för att få slut på våldet. FN, EU och USA har också reagerat. SR 170201.

Putin besöker Ungern för samtal med Orban. Ungerns premiärminister Viktor Orban är en av få EU-ledare som fortsatt hålla regelbundna möten med Rysslands president efter annekteringen av Krim och landet vill gärna se sanktionerna mot Ryssland hävda. "Ungern har förlorat över sex miljarder euro, omkring 56 miljarder svenska kronor, de senaste två åren på grund av sanktionerna mot Ryssland. Dessutom fungerar de inte," säger Zoltan Kovacs, talesperson för Ungerns regering. Hittills har Ungern ställt sig bakom EU:s sanktioner men nu, menar man, är det hög tid att ompröva den politiken. Viktor Orban har länge kritiserats för att gå Rysslands väg i synen på demokrati och yttrandefrihet. Den kritiken har också kommit från USA under Barack Obamas tid som president men med Donald Trump i Vita huset ser den ungerska regeringen helt nya möjligheter framför sig. "Det politiskt korrekta språket och den så kallade liberala synen på världen kommer inte att vara det enda som gäller längre," säger Zoltan Kovacs. SR 170202.

USA:s FN-ambassadör fördömer rysk aggression i Ukraina. USA höjer tonen mot Ryssland efter de senaste blodiga drabbningarna i östra Ukraina och säger att sanktionerna kvarstår. Men den ryske presidenten Vladimir Putin anklagar Kiev för att ha blåst liv i konflikten med de proryska separatisterna - för att få stöd av USA:s nya administration. "Vi vill förbättra vår relation till Ryssland. Men den förfärliga situationen i östra Ukraina är en sådan som kräver ett tydligt och starkt fördömande av ryskt agerande," sade USA:s FN-ambassadör Nikki Haley i sitt första offentliga uttalande i säkerhetsrådet, enligt nyhetsbyrån AFP. De amerikanska sanktionerna mot Moskva som infördes efter den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014 kommer att kvarstå "tills Ryssland återlämnar kontrollen över halvön till Ukraina", säger Haley.
Putin hävdade tidigare under dagen att Ukrainas regering dels försöker samla stöd på hemmaplan, dels provocera fram en reaktion från USA. "Mot bakgrund av tydliga misslyckanden ekonomiskt och socialt har oppositionen (i Ukraina) vaknat. Då behöver den tystas och allmänheten mobiliseras för att stötta den nuvarande regeringen," sade Putin på en presskonferens tillsammans med premiärminister Viktor Orbán vid ett besök i Ungern, skriver nyhetsbyrån Interfax. Mötesvärden betonade för sin del EU:s linje i Ukrainafrågan: att Minskuppgörelsen från 2015 ska uppfyllas "fullständigt". "Vi ser ingen annan lösning," sade Orbán i huvudstaden Budapest.
Mitt i den uppblossande konflikten säger Ukrainas president Petro Porosjenko i en intervju att han planerar en folkomröstning om Natomedlemskap, enligt tyska Funke Mediengruppe. Detta sedan opinionsundersökningar har visat att stödet för ett medlemskap ökat från 16 till 54 procent på fyra år. "Som president vägleds jag av folkets åsikter, och jag kommer att hålla en folkomröstning i frågan om Natomedlemskap, säger Porosjenko. Han svär också att "göra allt jag kan" för att uppnå medlemskap om utslaget i folkomröstningen ger ett ja. SR 170203.

Hackerattack mot norska Säpo. Norges säkerhetspolis PST hävdar att en grupp knuten till ryska myndigheter har utfört en hackerattack mot flera anställda vid centrala samhällsfunktioner, som försvaret och utrikesdepartementet. Enligt den norska säkerhetspolisen riktades angreppet mot nio norska e-postkonton tillhörandes bland annat PST självt, socialdemokratiska Arbeiderpartiet, Strålskyddsmyndigheten, och vissa personer på utrikesdepartementet och inom norska försvarsmakten. "De vi menar står bakom är en grupp som kallar APT 29. De har tidigare utfört en serie angrepp mot västliga mål de senaste åren, och APT 29 är knuten till ryska myndigheter," säger Martin Bernsen, informationschef på PST, till Ekot. Den ryska hackergruppen APT 29 misstänks bland annat ligga bakom dataintrånget hos Demokraternas nationella kommitté i USA förra året. Gruppen kan ha varit ute efter information som kopplas till Norges Nato-medlemskap, säger Joel Westerholm. Martin Bernsen säger till Ekot att det inte finns tecken på att hackarna ska ha kommit över hemligstämplad information. PST är dock oroligt för den här typen av datorangrepp mot centrala, känsliga delar av det norska samhällssystemet. SR 170203.

En av Kinas rikaste försvunnen – kan vara bortförd. Investeraren Xiao Jianhua försvann från sitt boende i Hongkong. Fallet väcker starka känslor, då det misstänks att han förts bort genom order av kinesiska politiker, trots att Hongkong har ett eget rättssystem. Partisekreteraren Xi Jinping har gått hårt fram mot politiska rivaler genom att mobilisera anti-korruptionskampanjer. Hongkong ska enligt sin konstitution ha självstyre och ett oberoende rättsväsende inom Kinas gränser, och har tidigare setts som en plats relativt säker från kinesiska myndigheters ingripanden. Men Hongkongs status tycks nu bli allt mer undergrävd. Vad som än händer den försvunne Xiao Jianhua, kommer hans fall sannolikt att ha en avskräckande effekt på andra rika affärsfamiljer, som härmed varnas att sluta upp bakom Xi Jinping medan han samlar än mer makt runt sin egen person inför den viktiga partikongressen i höst. SR 170204.

Trump vill jobba för fred i Ukraina. Donald Trump lovade i ett samtal med Ukrainas president Petro Porosjenko att arbeta tillsammans med Ukraina, Ryssland och andra parter för att återställa fred längs med Ukrainas gränser. Telefonsamtalet mellan presidenterna kom efter en vecka av de dödligaste striderna på länge mellan ukrainsk militär och rysktstödd milis från utbrytarområdet Donetsk. Värst utsatt har industristaden Avdijivka varit. Men telefonsamtalet var i neutral ton och saknade samma klara ställningstagande för Ukrainas sak, som från den tidigare administrationen i Washington. Under veckans strider har 19 ukrainska militärer dödats, enligt officiella uppgifter. Från utbrytarsidan är dödstalen också höga, men skiftar beroende på vilken av ledarna i de så kallade folkrepublikerna som uttalar sig. Men för civilbefolkningen är läget mycket svårt. El och vatten fungerar inte och många höghus har inte värme i bitande vinterkyla. SR 170205.

Wallström oroas över läget i Ukraina. När EU:s utrikesministrar träffas i Bryssel är striderna i Ukraina i fokus. Utrikesminister Margot Wallström är mycket bekymrad över läget i landet och Rysslands inblandning i konflikten. Efter den ryska annekteringen av Krim för tre år sedan har striderna i Östra Ukraina trappats upp. 40 människor uppges ha dödats. Och både Ryssland och Ukraina har anklagat varandra för det upptrappade läget som sker i ljuset av det av att USA har fått en ny president. Därmed anses både Ryssland och Ukraina helt enkelt vilja se hur Donald Trump kommer att reagera och vilken sida han kommer att ta fortsättningsvis. Under helgen löd dock ett uttalande från Vita huset i Washington att USA kommer att arbeta med Ukraina, Ryssland och alla andra berörda parter för att hjälpa dem att återskapa fred längs gränsen. SR 170206.

Ryssland stängs ute från friidrotts-VM i London. Beslutet att förlänga Rysslands avstängning över VM 2017 togs enligt BBC av det internationella friidrottsförbundet (IAAF) på måndagen. "Det är tragiskt att Ryssland inte har kommit tillrätta med dopningsproblematiken och kan vara med igen som vanligt, säger Sveriges förbundskapten i friidrott, Karin Torneklint, till Radiosporten. Det kan dock bli så att vissa ryska friidrottare tillåts tävla i VM i London under neutral flagga. SR 170206.

Russia demands Fox News apologises for calling Vladimir Putin 'a killer' during Donald Trump interview. The Kremlin has demanded that Fox News apologises for referring to Vladimir Putin as "a killer" during an interview with Donald Trump. Fox host Bill O'Reilly made the comments while speaking to the President before the Super Bowl, when he asked him about US-Russian relations. Mr Trump said he "respects" the Russian President and added: "It's better to get along with Russia than not". Mr O'Reilly responded by saying: "He's a killer though. Putin's a killer," in an apparent reference to opponents of the Russian President who have been found dead and to military tactics deployed in Syria and Ukraine. Independent 170206.

Dom stoppar Navalnyjs presidentambitioner. Den ryske Putinkritikern Aleksej Navalnyj kommer inte kunna ställa upp i presidentvalet 2018 efter ett domstolsbeslut, uppger hans advokat enligt Interfax. Navalnyj, ett affischnamn för oppositionen, dömdes för ett förskingringsbrott 2013 till fem års fängelse. I november underkände Rysslands högsta domstol domen, och skickade ärendet tillbaka till lägre instans. Detta väckte hoppet hos hans anhängare att han skulle kunna kandidera om presidentposten. Domstolen har dock beslutat att Navalnyj är skyldig till förskingring, uppger Tass. SR 170208.

Putin orders Russian air force to prepare for 'time of war'. Russia's air force has been ordered to prepare for a "time of war". President Vladimir Putin has ordered a "snap check" of the country's armed forces, accoording to defense minister Sergey Shoigu. As well as checking whether agencies and troops are ready for battle, the same order will ensure that systems are ready to fight, according to state news agency TASS. Those preparations have already begun, according to Russian ministers. "In accordance with the decision by the Armed Forces Supreme Commander, a snap check of the Aerospace Forces began to evaluate readiness of the control agencies and troops to carry out combat training tasks," he said, according to TASS. "Special attention should be paid to combat alert, deployment of air defense systems for a time of war and air groupings' readiness to repel the aggression," Shoigu added. Independent 170208.

Ryska kvinnorättsgrupper protesterar mot familjevåld. Lagen som avkriminaliserar våld i familjen i Ryssland är antagen. I helgen planerar kvinnorrättsgrupper en ny protest mot lagen och för bättre skydd för misshandlade kvinnor. Beräkningar visar att minst 10 000 kvinnor dödas varje år i Ryssland i nära relationer. Det är en dödad kvinna var fyrtionde minut. Enligt lagen är misshandel som inte leder till sjukhusvård eller brutna ben inte brottsligt. Istället kallas det en förseelse som kan ge böter – eller fängelse för den som inte betalar sina böter. Den misshandlade måste själv driva sitt fall och lägga fram bevis i den administrativa domstolen, utan stöd från advokat. Ända sedan det ryska parlamentet i januari började rösta om lagen har kvinnorättsgruppen begärt demonstrationstillstånd. Tre gånger har de nekats tillstånd och för varje gång erbjudits en ny plats längre från centrum. Lagen har röstats igenom utan större motstånd i duman tre gånger och i tisdags skrevs den under av presidenten Vladimir Putin. I den populära dagstidningen Komsomolskaja Pravdas vetenskapssektion hävdades på fullt allvar i samband med att lagen antogs, att det finns en fördel för kvinnor med våldsamma män: "Nya vetenskapliga studier visar att kvinnor med våldsamma män har anledning att vara stolta över sina blåmärken. Biologer säger att misshandlade kvinnor har en värdefull fördel: de föder oftare pojkar ". SR 170209.

Rysk nätkampanj mot Wallström. Bara dagar innan Sveriges utrikesminister Margot Wallström ska träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov sprids nu ett falskt uttalande bland ryska användare på sociala medier. Den 21 februari ska Sveriges utrikesminister Margot Wallström träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov i Moskva. Men inför mötet pågår nu en kampanj mot Wallström bland ryska användare på sociala medier. Ett konto på Twitter med nästan 30 000 följare har delat en text som översatt till svenska lyder: "Vardag i den civiliserade världen. Sveriges utrikesminister föreslår att kastrera alla vita män". Till meddelandet finns en engelsk text bifogad där Wallström påstås ha fällt kommentaren i samband med en föreläsning för studenter vid Lunds universitet. Sveriges ambassad i Moskva skriver på Twitter att meddelandet är falskt: "Varning: Fejk!", skriver ambassaden, som också vädjar om att meddelandet ska raderas. Till tidningen säger Wallströms pressekreterare Pezhman Fivrin att kampanjen bara är den senaste i raden av flera liknande fall. "Det sprids tyvärr ganska mycket felaktigheter om Sverige och svenska politiker. I vissa fall är det mer oskyldig trollverksamhet men i vissa fall är det frågan om ren desinformation där man förvrider och vill sätta en negativ bild av Sverige." SR 170211.

Kinesisk protest mot Sydkoreas planerade missilförsvar. Kinesiska myndigheter genomför vad som uppfattas som en kulturbojkott mot sydkoreanska artister, efter att grannlandet beslutat att installera ett amerikanskt missilförsvar. Kina har tidigare uttryckt starkt missnöje med att Sydkorea planerar missilförsvaret nära den kinesiska gränsen. Populära sydkoreanska artister var tidigare ett självklart inslag i kinesisk tv-underhållning. Kinas militär oroas över att systemets kraftfulla radar skulle kunna användas för att övervaka kinesiskt territorium. Förra veckan besökte USA:s nya försvarsminister James Mattis Sydkorea under sitt första utlandsuppdrag för Donald Trumps regering. Besöket bekräftade att USA ser Sydkorea som en viktig allierad. Under besöket gjorde amerikanska och sydkoreanska representanter klart att det kontroversiella missilförsvaret kommer att byggas. Kina är Sydkoreas viktigaste handelspartner och köper omkring en fjärdedel av landets export. SR 170211.
Missionärer utvisade från Kina. 32 sydkoreanska missionärer har utvisats från Kina. Många hade arbetat där i mer än tio år, rapporterar sydkoreanska medier. Missionärerna hade sin bas nära gränsen till Nordkorea. Dagen 170211.

Känd poet utslängd från Vitryssland. Ukrainas mest kände poet Serhij Zjadan greps mitt i natten på sitt hotellrum i Minsk och anklagas för "inblandning i terrorism". Han skulle ha deltagit i en poesifestival, men måste lämna landet senast idag. Det var mitt i natten vid två som maskerade män trängde in i den 42-årige författarens hotellrum i Minsk. Serhij Zjadan är Ukrainas just nu mest kände och populäre poet och författtare. Han har blivit känd utomlands genom sina romaner Depeche Mode och Anarchy in the UKR. Polis tillsammans med den fruktade säkerhetstjänsten KGB tog honom från hotellrummet mitt i natten till häkte. Där fick han veta att han sen 2015 finns på en rysk förbudslista över personer som inte får komma in i Ryssland för att de av Ryssland stämplas som inblandade i terroraktiviteter. – Eftersom Belarus och Kazakstan ingår i samma tullunion gäller förbudet automatiskt i alla tre länderna, oturligt nog för mig, skriver författaren på sin Facebooksida. Ukraina har protesterat mot avvisningen och kallat upp den vitryske ambassadören. Minsks relation med Moskva har på senare tid blivit allt mer kylslagen, särskilt sedan Ryssland ensidigt satte upp gränskontroller. Detta trots att tullunionen skulle fungera med öppna gränser. Den vitryske presidenten har också markerat mot Moskva genom att ge sitt stöd för Kiev när det gäller den ryska annekteringen av Krimhalvön. Zjadan bor i Kharkiv i östra Ukraina, men är från Luhansk, som nu ockuperas av ryskstödda utbrytare. Han stödde Majdanrevolutionen och är fortfarande aktiv för att samla in pengar för att hjälpa dem som bor i krigsområdena. SR 170212.

När två pass hotade Moskva. Redan år 2014 trädde en ny lag om ett andra medborgarskap i kraft i Ryssland. I det här landet pratar man förresten inte om "dubbelt medborgarskap" eftersom Moskva inte godkänner fenomenet. Det finns bara ett undantag. Ryssland har ett avtal om saken med Tadzjikistan. I det här landet heter fenomenet därför "ett andra medborgarskap". Och det finns många personer i Ryssland som går omkring med två pass i fickan. Enligt inrikesministeriet har sex miljoner utländska medborgare fått ryskt pass sen 1992. Hur många som bor i Ryssland är oklart. I vilket fall som helst så insåg duman redan för tre år sen att personer med dubbelt medborgarskap är ett problem. Ett stort problem. "De här typerna hotar vårt lands nationella säkerhet," skrek dumaledamöterna. Personer med utländskt pass är förrädare, landets akilleshäl och femtekolonnare som saknar all lojalitet! Duman stiftade därför en lag som krävde att alla ryska medborgare som har ett annat lands pass ska anmäla sig till ett speciellt register. Den som inte dök upp hotades med böter. För den här familjen var debatten som pågick den hösten minst sagt otrevlig. Men vi gick snällt och skrev upp barnen i registret. Tillsammans med 50 000 andra. Lika många kom in för sent och fick böter. Hur många som struntade i det hela vet ingen. Yle 170212.

Ryssland uppges använda förbjudna robotar. Tidningen New York Times uppger att Ryssland tagit i bruk en ny typ av kryssningsmissil som USA säger är ett brott mot ett epokgörande nedrustningsavtal mellan de två länderna. Ryssland förnekar att missilen strider mot avtalet men uppgifterna innebär en ytterligare belastning i de komplicerade relationerna med USA. Kryssningsroboten som i väst går under namnet SSC-8 har varit under utveckling i många år och för tre år sedan anklagade USA formellt Ryssland för att bryta mot det så kallade INF-avtalet. Det avtalet som presidenterna Reagan och Gorbatjov skrev under 1987 förbjuder medeldistansmissiler med en räckvidd över 500 km och enligt uppgifter i väst kan SSC-8 flyga mycket längre än så. Men nu har Ryssland, enligt New York Times, gått ett steg längre och tagit den nya roboten i bruk i sin krigsmakt. Två bataljoner med sammanlagt runt 50 missiler ska nu vara stridsberedda. SSC-8 anses vara mer eller mindre identisk med kryssningsroboten Kaliber som finns på ryska örlogsfartyg och som bland annat används i attacker mot mål i Syrien. Det är oklart varför Ryssland nu skulle ha valt att placera ut missilen på ryska fastlandet i stället för på fartyg, där det är tillåtet enligt INF-avtalet. Det avtalet, som ledde till att mer än 2600 missiler drog bort från Europa, är nu något av i gungning. Om det skulle falla är det det andra nedrustningsavtalet som går upp i rök. 2001 sade USA ensidigt upp det så kallade ABM-avtalet som förbjuder antimissilförsvar. Den republikanske senatorn John McCain sade igår att utplaceringen av den nya missilen var ett försök från rysk sida att testa Donald Trump. Det är svårt att bedöma men att uppgifterna läcker ut just nu i USA blir förstås ytterligare en ingrediens i de invecklade relationerna mellan USA och Ryssland och inte minst i det inrikespolitiska spelet i USA. Putins presstalesman Dmitrij Peskov förnekade på ett pressmöte i dag att den nya kryssningsroboten bryter mot INF-avtalet. I samma veva sade han att det inte finns några fakta som stöder anklagelserna att ryska agenter skulle ha haft kontakter med medarbetare till Trump under valkampanjen. SR 170215.

Ryssland: Vi ger inte tillbaka Krim. Ryssland har inga planer på att lämna tillbaka Krimhalvön till Ukraina, enligt landets utrikesdepartement. Beskedet kommer efter ett uttalande från Vita huset på tisdagen, enligt vilket Donald Trump har sagt att han förväntar sig att kontrollen över Krim ges tillbaka till Ukraina. "Vi ger inte tillbaka vårt eget territorium. Krim är ett territorium som tillhör Ryska federationen," säger talespersonen Maria Zacharova. Ryssland annekterade Krim 2014, något som föranlett sanktioner mot landet från både EU och USA. Sydsvenskan 170215.

Ryssland och Nato debatterades i riksdagen. Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach säger att Ryssland har varit ett hett ämne i svensk utrikesdebatt ända sedan de annekterade Krim. "Svenska riksdagspartier är eniga i sin syn på Ryssland och det har också gjort att Sverige är en av Europas hökar i EU när det gäller inställningen till Ryssland. Vi är till exempel ett av de EU-länder som är starkast emot att ta bort sanktionerna som infördes efter annekteringen," säger han. Nu ska utrikesminister Margot Wallström snart träffa sin ryske kollega Sergej Lavrov och hon kommer att ha ögonen på sig. "Hon kommer att få kritik om hon inte är tillräckligt tuff." SR 170215.

Ryssland: Ny vapenvila i östra Ukraina. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppger nu att en vapenvila i östra Ukraina kommer att träda i kraft på måndag. Det rapporterar nyhetsbyrån AFP. Uttalandet kommer efter ett möte mellan den ryske utrikesministern och hans ukrainska, franska och tyska motsvarigheter. "Det har varit väldigt många beslut om vapenvila, och det är därför svårt att se att det kommer hålla den här gången," säger Maria Persson Löfgren, vår Rysslandskorrespondent. "Framför allt efter att den ukrainske utrikesministern upprört gått ut från samma möte. Så finns det viss tvekan över att det blir så," säger hon. Vapenvila ska enligt Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gälla mellan ukrainska armén och pro-ryska rebeller. Den ska träda i kraft på måndag. Lavrov benämnde efteråt beslutet som "positivt", men han underströk samtidigt att några "bestående framgångar" inte uppnåtts under mötet mellan ministerkollegorna. Samtidigt kom det besked på lördagen om att Rysslands president Vladimir Putin har skrivit under ett dekret om att pass utfärdade i de så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina ska börja gälla. Vad betyder det här? "Det är ytterligare en brandfackla för den ukrainska sidan och det visar att Ryssland är på väg att till hälften erkänna de så kallade folkrepublikerna som självständiga, i och med att man tillåter att de reser på sina tillverkade pass, säger Maria Persson Löfgren. SR 170218. svt 170218.

Konflikt om vem som ska äga dyr katedral. Konflikten om vem som ska bestämma över den gigantiska Isakskatedralen i Sankt Petersburg samlar tusentals demonstranter varje helg. I dag gick präster och fotbollshuliganer i procession för att rysk ortodoxa kyrkan ska ta över helt och hållet. De kom i bussar, kamouflageklädda nationalister, som stöder utbrytarna i Donbass, kosacker. De ökända fotbollsfansen från lokala laget Zenit gick tillsammans med präster och vanliga troende i procession runt Isaakskatedralen i centrum av Sankt Petersburg. De stöder guvernörens beslut att museet åter ska bli en kyrka. Mot dem finns över 300 000, som skrivit under en petition om att det förblir ett museum, som sköts och finansieras av staten. Men där kyrkan kan hålla gudstjänst då och då, precis som idag. SR 170219.

Säkerhetspolitiska konferensen avslutad. I dag avslutades den årliga säkerhetspolitiska konferensen i München som främst är ett forum för Nato-länderna. Det som främst dominerade mötet var Trumpadministrationens militära engagemang i Europa. Den största frågan i år har varit om den nya Trumpadministrationen i Washington är beredd att fortsätta att engagera sig militärt i Europa som USA gjort sedan andra världskriget. Trumps uttalanden i frågan anses av många ha varit tvetydiga. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har medverkat i Münchenmötet alla dagar och han säger att han är lugnad av de besked han hört. "Där har man betonat väldigt hårt att man står bakom Nato, man betonar enigheten i Nato, enigheten i Europa. Man markerar också att Krimannekteringen inte är acceptabel och att aggressionen mot Ukraina inte är acceptabel. Det här är naturligtvis ett stabiliserande budskap," säger han. Men samtidigt är det många som undrar om det här är något som president Trump står för? "Ja, jag har då tagit del av Mattis har sagt, vad Pence har sagt och man får väl utgå ifrån att de representerar den regering de ingår i." SR 170219.

Ryska försvaret grundar informationstrupper. Den ryska försvarsmakten har grundat en särskild truppenhet för informationsoperationer. Försvarsminister Sergej Sjojgu berättade om planerna för det ryska parlamentets underhus duman. Enligt Sjojgu ska trupperna kunna idka kontrapropaganda starkare och effektivare än i dag. yle 170222.

Ryssland rustar mot fejknyheter. Falska nyheter och informationskrig hävdas nu officiellt i Ryssland vara ett stort hot. En "cyberarmé" har skapats inom försvarsdepartementet. I ryska tv-kanaler kallas det russofobi eller beskrivs som västs kommande krig mot Ryssland. "Amerikanska soldater och militär utrustning fortsätter strömma in i de baltiska länderna," säger speakern i ryska försvarsministeriets tv-kanal Zvjesda - Stjärnan. Det är samma försvarsdepartement som nu skapar en cyberavdelning, som ska stoppa informationskriget och fake news, falska nyheter. I tv-inslaget hävdas att de baltiska länderna nu förbereder sig på ett krig mot Ryssland och anledningen är den stora russofobin i länderna. Förutom tv-bilder med mängder av rullande stridsvagnar och överdrivna uppgifter om hur många amerikanska soldater, som finns i de baltiska länderna intervjuas Dmitrij Linter. Den 43-årige Linter är en känd Kremlaktivist i Estland, han stöder det så kallade Novorossijaprojektet och har propagerat för att göra en Krim i hemlandet. Han har kandiderat i val i Estland både till EU parlamentet då han fick 107 röster och i estniskt parlamentsval fick han drygt 122 röster. I inslaget påstår han att de ryskspråkiga i Estland hotas och att baltiska länder driver en russofobisk agenda, som till och med kan leda till krig. Där talas om ett krigets cancan runt Kaliningrad, som påstås speciellt hotat om Finland och Sverige går med i NATO kommer det innebära att enklaven inringas. De baltiska länderna beskrivs som bankrutta och deras presidenter som krigiska. Försvarsminister Sergej Sjojgu offentliggjorde planerna på en cyberavdelning inom försvarsministeriet i onsdags i parlamentet. Men några ytterligare detaljer gavs inte. Utrikesdepartementet i Ryssland har hunnit före genom att på sin hemsida publicera nyheter från utländska medier, som påstås vara falska och rödstämpla dem med texten Fake. Det har bland annat drabbat amerikanska New York Times. Sedan tidigare har utrikesdepartementets talesman Maria Zacharova tagit för vana att vid sina återkommande veckodragningar med utländska medier anklaga olika utrikeskorrespondenter för felaktig eller till och med lögnaktig rapportering. Särskilt ofta utsätts brittiska BBC, men också nyhetsbyrån Reuters. Hon har sagt att den nya Fakestämpeln kan användas om inte den ryska ståndpunkten anges eller om utrikesministeriet anser att det är fel vinkel. Oberoende radiostationen Echo Moskvas chefredaktör Alexej Venediktov säger i en kommentar att de medier som stämplas med Fake bör se det som ett adelsmärke och ett tecken på att de har rätt. SR 170223. Kommentar: I Ryssland är de sanna nyheterna fejknyheter och russofobi så det är klart att de behöver en "cyberarmé" men samtidigt är det oroande att en så stor nation hjärntvättas. Ryssland förbereder sig för något som kan vara ett tredje världskrig.

Rysk oligark leder budgivning på hamn på Gotland. Vladimir Antovov, rysk oligark, har lagt det ledande budet på marinvarvet i Fårösund enligt tidningen Dagens Industri. Finansmannen Joachim Kuylenstierna köpte hamnen, kustparken och andra områden i Fårösund efter att Ka3 lagts ned. Nu har försvaret ändrat sig och vill ha hamnen igen och de har bett Fortifikationsverket köpa tillbaka Fårösunds marinvarv. SR 170225.
Hultqvist: Ubåtshamnen i Fårösund viktig för försvaret. Risken för köpare som står den ryska regimen nära har fått Liberalernas partiledare Jan Björklund att kräva att regeringen tvångsförvärvar anläggningen. Försvarsminister Peter Hultqvist vill i dagsläget inte säga om han är beredd att tvångsköpa hamnen. "Vi tar ställning till det i ett eventuellt sådant läge. Jag noterar att den möjligheten har nämnts i debatten." SR 170225.

Tusentals ryssar marscherade till minnet av Boris Nemtsov. Uppskattningsvis 15 000 människor tågade på söndag eftermiddag genom centrala Moskva till minnet av oppositionspolitikern Boris Nemtsov som mördades för två år sedan. Polisen i Moskva uppskattade antalet demonstranter till 5 000, men enligt nyhetsbyrån AFP:s och arrangörernas bedömning var de kring 15 000. Minneståget var en viktig markering av oppositionen - också för att demonstrationer av det här slaget sällan tillåts numera. Redan på förmiddagen lade många ner blommor vid mordplatsen på Bolsjoj Moskovoretskij-bron, bara ett stenkast från Kreml. Där sköts Nemtsov i ryggen med flera skott på kvällen den 27 februari 2015. Han hade samma dag givit en radiointervju där han hade kritiserat president Vladimir Putin för kriget i Ukraina och uppmanat folk att delta i en demonstration mot Putins politik. Fem tjetener står anklagade för mordet på Nemtsov och den rättegången fortsätter fortfarande. Men demonstranterna ser mordet som ouppklarat så länge inte beställaren har hittats och ställts inför rätta. De fem tjetjenerna greps och åtalades rätt snabbt efter mordet. Sedan såg spåren ut att leda till Tjetjeniens ledare och Putins skyddsling Ramzan Kadirov och då lades utredningen ner. Manifestationer till Nemtsovs minne har också blivit en del av den ryska oppositionens kamp för demokratiska reformer och yttrandefrihet. På söndagen hölls manifestationer också på andra håll i Ryssland. Bland annat i S:t Petersburg och i Nemtsovs hemstad Nizhny Novgorod. I S:t Petersburg deltog omkring 2 000 personer. yle 170226.
Boris Nemtsov hyllas med ny dokumentärfilm. Inför tvåårsdagen för mordet på den ryska oppositionspolitikern Boris Nemtsov får nu en omtalad dokumentärfilm biopremiär i Ryssland. Filmen har hittills visats enbart på mindre filmfestivaler. I slutet av 1990-talet var Boris Nemtsov vicepremiärminister och en av landets mest populära politiker. Han var president Boris Jeltsins favorit och många ansåg att Nemtsov hade stora möjligheter att efterträda Jeltsin som president. Men allt förändrades år 1999 när Jeltsin och hans närmaste anhängare valde att satsa sina kort på en viss Vladimir Putin som då var chef för säkerhetspolisen FSB. Den två timmar långa filmen baseras på intervjuer med vänner, kolleger och familjen. Filmen innehåller rikligt med arkivmaterial. Filmen presenterar ingenting nytt om själva mordet år 2015 och det finns inte heller några spekulationer om eventuella motiv. I filmen konstateras det bara att Nemtsov var landets främsta representant för den utomparlamentariska oppositionen när han sköts till döds på en bro strax utanför Kreml i Moskva. Polisen lyckades i ett tidigt skede gripa fem misstänkta, men rättegången fortsätter fortfarande. Alla fem misstänkta är hemma i Tjetjenien och de har kopplingar till ett lokalt militärförband som kontrolleras av republikens ledare Ramzan Kadyrov. Hittills har polisen haft stora svårigheter att få tillstånd ett förhör av det tjetjenska förbandets befäl. Den person som myndigheterna misstänker att organiserade mordet är fortfarande på fri fot och efterlyst internationellt. yle 170223.
Moskva minns mördade Nemtsov. I dag är det precis två år sedan den kände ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov mördades på en bro i Moskva. Och sen dess bevakas mordplatsen dygnet runt. Inga manifestationer tillåts och blommor, fotografier och minnestexter tas bort - men det kommer ständigt nya. "Allt: blommor, ljus, ikoner och porträtt av Nemtsov tar de bort när de kommer på natten, fortsätter Grigorij. Fascisterna är värst, de våldsamt fram, slår alla som vaktar här, även kvinnor, säger han. Oftast är det städpatruller eller polisen som kommer på natten." När minnesmarschen för den mördade oppositionspolitikern Boris Nemtsov hölls igår blev det nej till att gå till själva bron. Det har bara skett en gång direkt efter mordet och då kom tiotusentals ryssar ut för att hedra den mördade. Men både årets och förra årets minnesmarscher fick nej till att gå till mordplatsen. Fem tjetjenska män är gripna som misstänkta för mordet. De greps i mars 2015, men bara en av dem har erkänt Zaur Dadajev, med nära band till Ramzan Kadyrov, hårdför ledare för delrepubliken Tjetjenien. Men familjen Nemtsov är skeptiska till rättsaken och tror inte att beställaren någonsin kommer avslöjas. Dottern till Boris Nemtsov har lämnat Ryssland av säkerhetsskäl och jobbar nu för fonden som skapats i faderns namn. Hon sa nyligen i EU parlamentet att hon inte tror att mordet kommer få någon lösning på många år och hon vädjade om stöd från EU för att trycka på regimen i Kreml i frågan. SR 170227.

Nej till att låta rysk bolag använda Norrköpings hamn. "Inget jobb eller affär kan vara så viktig att vi tar några som helst risker beträffande säkerheten". Det skriver den styrande kvartetten för Norrköping i ett gemensamt uttalande idag om Nordstream-projektet. "Om jag bara hade tänkt jobb och pengar då hade jag utan att blinka sagt ja. Men säkerhet är viktigare," säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjärnkvist. SR 170227.

Baltländer satsar på inhemskt försvar. Estland gör nya försvarssatsningar och ökar markant budgeten för sitt hemvärn som ska få ytterligare en miljon euro i anslag årligen. Det meddelar landets försvarsministerium sedan regeringen undertecknat en utvecklingsplan för de kommande fyra åren. Även i de andra baltiska länderna ökar försvarsanslagen och i bakgrunden finns både fortsatt oro för grannen Ryssland, och avvaktan inför utvecklingen hos den nära allierade USA. Estland ska i år öka sin försvarsbudget från dagens 2,07 procent av BNP till drygt 2,2 procent. En stor del av de nya anslagen går till att modernisera det estniska hemvärnet Kaitseliit, den paramilitära frivilligorganisationen som med sina mer än 15 000 medlemmar utgör en integrerad del av landets försvarsstyrkor. Litauen som häromåret beslutade att återinföra allmän värnplikt väntas uppnå sina två procent nästa år. SR 170301.

Värnplikten återinförs i Sverige. I dag beslutar regeringen om att återaktivera värnplikten så att alla som är födda 1999 eller senare kan tvingas genomgå mönstring från 1 juli och göra militär grundutbildning från och med nästa år. "Vi har haft svårigheter att bemanna krigsförbanden på frivillig väg och det måste på något sätt åtgärdas. Därför är det nödvändigt att reaktivera värnplikten," säger försvarsminister Peter Hultqvist. Men är det rimligt och rättvist att kanske 4 000 18-åringar kan tvingas göra värnplikt medan kanske 90 000 eller 100 000 slipper? "Det är klart att man kan föra den typen av resonemang, men vi måste fylla de förband som riksdagen har beslutat att vi måste ha." Sedan 2010 har det varit frivilligt att göra militär grundutbildning. Men med dagens beslut måste tjejer och killar som fyller 18 precis som i dag fylla i ett beredskapsunderlag och de som är intressanta kallas sedan till mönstring som de alltså måste genomföra. Av de som mönstrar väljs de mest lämpade ut till grundutbildning och de kan sedan ta anställning i försvaret eller krigsplaceras med repetitionsutbildningar i upp till 15 år. En avgörande punkt för vilka som väljs ut lär bli hur intresserade de är. Därför tror inte Peter Hultqvist att böter eller fängelse för vapenvägran som nu också aktiveras kommer drabba särskilt många. 2018 och 2019 ska 4 000 genomgå grundutbildning med plikt enligt regeringsbeslutet och för att nå dit kommer cirka 13 000 kallas till mönstring. Sedan 2010 gäller plikten både kvinnor och män. Peter Hultqvist hoppas att pliktsystemet ska leda till fler kvinnor i försvaret. I utredningen som ligger till grund för dagens regeringsbeslut finns flera andra förslag som att framöver sakta höja antalet som gör grundutbildning till 8 000 per år och att införa olika typer av bonussystem för att anställda soldater ska varar kvar längre. SR 170302.

Svart hål i Kina - pengarna flödar ut ur landet. En aldrig förr skådad mängd kapital har flödat ut ur Kina under de senaste två åren. Det väntas leda till ovanlig kritik bakom kulisserna vid folkkongressen mot ledningens ekonomiska politik. Samtidigt som kapitalet flyr Kina har landets rekordartade valutareserver minskat med hela tusen miljarder amerikanska dollar. "Ett väldigt svart hål har uppstått i Kinas finansiella system. Transaktionerna sköts via illegala banker som fungerar under myndigheternas radar," konstaterades det i ett regeringsutlåtande som offentliggjordes en knapp vecka innan den kinesiska folkkongressen inleder sin årliga session i Peking. Kineserna och företagen är också rädda för att valutans, yuanens, värde ytterligare ska minska. I förhållande till den amerikanska dollaren är yuanen nu värd nästan tio procent mindre än för ett år sedan, även om regeringen har använt hundratals miljarder dollar för att försvara valutan. Regeringen har infört strikta regler för att stoppa kapitalflykten. Både individer och företag kan ändå lätt kringgå reglerna genom att vända sig till illegala banker som under de senaste åren har vuxit upp som svampar ur jorden.
Årets session överskuggas av en ommöblering av ledarskapet som verkställs senare i år. Det är meningen att hela fem av de sju medlemmarna av det styrande kommunistpartiets högsta organ, politbyråns stående kommitté, går i pension efter en partikonferens på hösten. Bara presidenten och partichefen Xi Jinping samt premiärministern Li behåller sina befattningar. Olika falanger inom partiet har länge kämpat om de övriga platserna i den stående kommittén. Xi har allt mer kraftfullt gått in för att befästa sin ställning genom att se till att hans anhängare blir utnämnda till inflytelserika poster. Han har också börjat sköta en del av de uppgifter som premiärministern traditionellt har ansvarat för. yle 170303.

Kinas försvarsbudget växer inte lika mycket som förr. Kinas försvarsbudget växer i år endast med sju procent, vilket är den minsta ökningen av försvarsanslagen sedan år 2010. I fjol växte försvarsbudgeten med 7, 6 procent efter att ha stigit med över tio procent årligen under de föregående åren. Den minskade ökningen av försvarsanslagen beror delvis på att även Kinas ekonomiska tillväxt har avmattats. Ekonomin väntas i år växa med högst 6,5 procent. Försvarsbudgetens storlek avslöjades inför den kinesiska folkkongressens årliga session som börjar på söndag i Peking. Parlamentets taleskvinna Fu Ying sade att försvarsbudgeten kommer att utgöra 1,3 procent av hela budgeten och att den exakta penningsumman avslöjas på söndag. Den officiella försvarsbudgeten var drygt 130 miljarder euro i fjol, men det är endast riktgivande eftersom alla försvarsanslag inte ingår i den summan. Kinas försvarsbudget motsvarar endast omkring en fjärdedel av USA:s försvarsanslag. yle 170304.

Putins nya resurs: "Satan 2" kan slå ut yta som Texas. Ryssland har de senaste åren satsat stora resurser på att modernisera sina väpnade styrkor. På onsdagen presenterade försvarsminister Sergej Sjojgu nya satsningar för duman. Utöver ett nytt missilsystem finns nya atomubåtar och ett avancerat luftförsvarssystem. SvD 170305.
Russia to test unstoppable 'Satan 2' stealth nuke capable of wiping out an ENTIRE NATION. Moscow meda claims terrifying weapon can dodge radar defences and bring destruction to an area the size of 'Texas or France'. Russia is preparing to test-fire a nuclear weapon which is so powerful it could reportedly destroy a whole country in seconds. The "Satan 2" missile is rumoured to be the most powerful ever designed and is equipped with stealth technology to help it dodge enemy radar systems. This terrifying doomsday weapon is likely to strike fear into the hearts of Western military chiefs, as current missile defence technology is totally incapable of stopping it. Its official name is the RS-28 Sarmat and it will replace aging Soviet R-36M missiles, which NATO military experts nicknamed "Satan". "In this sense, the Sarmat missile will not only become the R-36M's successor, but also to some extent it will determine in which direction nuclear deterrence in the world will develop," the Russian news network Zvezda reported. The missile is expected to be capable of delivering up to a dozen warheads, allowing to effectively destroy an area the "size of Texas or France", the broadcaster continued. It is expected to have a range of 10,000 km, allowing Moscow to attack European cities including London as well as major cities on America's west and east coasts. The missiles will then be in active service at some point before 2020. Mirror 160510.

EU inrättar ett militärt högkvarter. EU har beslutat att inrätta ett slags militärt högkvarter. Det är inte aktuellt med en EU-armé, men utrikeschef Federica Mogherini säger att dagens beslut verkade ganska otänkbart för bara ett halvår sedan. Det handlar om att inrätta ett högkvarter, kallat MPCC, här i Bryssel med ett 30-tal anställda. De ska samordna EU:s militära träningsmissioner, som i dag är tre stycken; i Mali, Somalia och Centralafrikanska Republiken. EU-ländernas regeringar enades i dag också om att fortsätta utveckla flera andra militära samarbeten, som inrättandet av en försvarsfond som ska finansiera militär forskning och utveckling i Europa. På några års sikt är tanken att fonden ska uppgå till 90 miljoner euro, eller över 800 miljoner kronor. En annan fråga gäller framtiden för EU:s stridsgrupper, som har funnits på plats i tolv år, men aldrig använts vid militära uppdrag. Det är i hög grad Tyskland som trycker på för ökat militärt samarbete i EU, påskyndat av osäkerheten om Rysslands agerande och den brittiska folkomröstningen om att lämna EU. Britterna har annars varit mycket skeptiska till allt som kan liknas vid en "EU-armé". Sverige är nu med på tåget, men försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill i dag tona ner betydelsen av de här stegen framåt. SR 170306.

Hårt liv i by på frontlinjen i östra Ukraina. Situationen för dem som bor i frontområdet i östra Ukraina har blivit mycket värre den senaste månaden. Byn Zaitsevo ligger direkt på frontlinjen, halva kontrolleras av ukrainsk militär och halva av de ryskstödda utbrytarna. Horlivka är närmaste storstad, som precis som halva andra delen av byn ligger i den så kallade Donetsk folkrepublik, ett låtsasland som inte skulle finnas utan ryskt finansiellt och militärt stöd. SR 170308.

Kina protesterar mot amerikanskt robotförsvar i Sydkorea. Samtidigt som FN:s säkerhetsråd kraftfullt fördömer Nordkoreas senaste provskjutning kräver Kinas utrikesminister Wang Yi att Sydkorea omedelbart stoppar uppbyggnaden av ett amerikanskt robotförsvar i Sydkorea. Men trots Kina och Nordkoreas protesterar mot upprustningen så tycks förberedelserna för ha påskyndats. Sydkoreansk och amerikansk militär arbetar nu snabbt för att förvandla en golfbana i sydöstra Sydkorea till en bas för det kontroversiella robotförsvaret THAAD. Redan igår anlände två avfyrningsramper till en sydkoreanska militärbas. Golfbanan i Seongju ska nu cementeras och enligt den sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap kan sydkoreansk militär komma att börja testa radarsystemet redan under mars månad, vilket är tidigare än förväntat. I grannlandet Kina har protesterna växt kraftigt. I morse uppmanade utrikesministern Wang Yi Sydkorea att, Citat "stanna vid avgrundens rand" och stoppa robotförsvaret. I kinesiska städer har sydkoreanska bilar slagits sönder och den tidigare populära sydkoreanska varuhuskedjan Lotte har tvingats att stänga på många platser. Kinas regering ser ett starkt hot från THAAD-systemet eftersom det skulle kunna användas för att övervaka kinesiskt territorium. Sydkoreas och USA:s regeringar och hävdar däremot att det är nödvändigt för att möta hotet från Nordkorea vars senaste provskjutning av fyra robotar i måndags har fördömts av FN:s säkerhetsråd. SR 170308.

Mer samarbete om försvar i Norden. Det förändrade säkerhetsläget runt Östersjön har gjort att flera av Sveriges nordiska grannländer nu lägger allt mer vikt vid ett nordiskt försvarssamarbete. – Betydelsen av ett nordiskt försvarssamarbete har ökat för Danmark på grund av den säkerhetspolitiska situationen runt Östersjön, säger Kristian Søby Kristensen vid centret för militära studier vid Köpenhamns univeristet. I Danmark har försvarspolitiken traditionellt fokuserat mer på relationen med USA än med de nordiska grannarna, men Rysslands agerande och signaler från USA om att Europa borde ta större ansvar för sin egen säkerhet börjar nu sätta spår i dansk debatt. I en kommentar till Ekot skriver försvarsminister Claus Hjort Frederiksen att Nato förblir hörnstenen i dansk försvarspolitik, men att Danmarks engagemang i det nordiska försvarssamarbetet Nordefco nu ska stärkas. Även i Finland har fjolårets intensiva Nato-debatt lagt sig något och det talas mer om försvarsrelationerna med grannländerna. Finland blev just återigen ordförande Nordefco och kommer enligt försvarsminister Jussi Niinistö att bland annat verka för att redan i år besluta om till exempel byråkratiska förenklingar, för att underlätta de gemensamma militärövningarna. Norge är troget Nato sedan 1949, men på senare tid har det varit en allt intensivare försvarsflört mellan Norge och Sverige. Grannländerna ska återinföra försvarsattachéer i Stockholm och Oslo för att stärka det militära informationsutbytet. Norge och Sverige ska också delta mer i varandras militärövningar. Samtidigt har Norge stärkt sina militära band till USA genom att 300 amerikanska marinsoldater finns på Værnes-basen utanför Trondheim sedan mitten av januari. SR 170310.

Norsk journalist portas från Ryssland. Norge följer EU:s sanktioner mot Ryssland, vilket Ryssland nu besvarar genom att göra egna stopplistor. En av de norrmän som nekas inresa den senaste tiden är redaktören för den oberoende norska nättidningen Independent Barents Observer. I veckan stoppades Thomas Nielsen av ryska säkerhetspolisen FSB. SR 170310.

Vad betyder mötet mellan Putin och Erdogan för Syrien? Turkiets president Erdogan sa efter mötet under fredagen att landets samarbetar helt med Rysslands trupper i Syrien. Statsvetaren Micael Sahlen analyserar. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan träffade under fredagen Rysslands president Vladimir Putin i Moskva. Relationerna mellan de två länderna har de senaste åren varit ansträngda över konflikten i Syrien. Erdogan var positiv efter mötet och sa att Turkiet nu väntar sig att Ryssland ska lyfta de ekonomiska sanktioner mot landet som Moskva införde efter att Turkiet skjutit ned ett ryskt stridsflygplan 2015. Erdogan sa också att Turkiet nu samarbetar "helt" med Rysslands stridskrafter i Syrien. Vad tror kommer att betyda för den fortsatta utvecklingen i Syrien? "Det finns en risk att de USA-stödda kurdiska trupperna kommer att hamna i strid med turkiska trupper i Syrien." "Det finns en stor möjlighet att det kommer att komma många fler flyktingar från Syrien som via Turkiet vill fly till Europa." SR 170311.

Allt fler kristna fängslas i Kina. Förtrycket av religiösa ökade förra året dramatiskt i Kina. Allt fler kristna grips och fängslas. Det visar en rapport från organisationen China Aid. Efter en tid av större frihet för troende i Kina så dras nu tumskruvarna åt igen. Den maoistiske presidenten Xi Jinping har varit tydlig med att han vill att alla religioner ska underordna sig landets kommunistparti. Den kristna biståndsorganisationen China Aid rapporterar att denna strategi nu också syns i statistiken. Enligt organisationens årliga rapport har antalet fall av förföljelse ökat med 20 procent från 2015 till 2016. Antalet kristna som har frihetsberövats har ökat med hela 148 procent, och fler kristna har också dömts till olika typer av straff. China Aid fruktar att detta bara är början på en tid av fördjupat förtryck. Under 2017 införs nämligen nya hårdare riktlinjer för hur myndigheterna ska hantera religiösa aktiviteter. Detta kan leda till att ännu fler kristna hamnar i fängelse. Myndigheterna inriktar sig speciellt på de kyrkor som är fristående från staten, så kallade husförsamlingar. De kyrkor som vägrar att inordna sig försöker myndigheterna att stänga, vilket resulterar i konflikter. Världen idag 170312.

500 miljoner mer till försvaret redan i år. Försvarsmakten får ytterligare 500 miljoner kronor 2017, meddelar försvarsministern på en presskonferens. Regeringen har kommit överens med M, C och KD. Partierna som står bakom den nuvarande försvarspolitiska inriktningen 2016-2020 har kommit överens om att höja försvarsanslaget för i år. Försvarsmakten får ytterligare 500 miljoner kronor 2017, meddelar försvarsministern på en presskonferens. Liberalerna är inte en del av försvarsöverenskommelsen. Partiledaren Jan Björklund är inte nöjd med dagens besked. "Det är en stor besvikelse. Hotet från Ryssland och Putin är allvarligt och det växer. Sverige måste förstärka försvarsförmågan," säger han. Björklund menar att försvaret borde få betydligt mer pengar än de anslagna ytterligare 500 miljonerna. "Det behövs belopp i storleksordningen fyra miljarder redan i år. Jag tycker Sverige ska ta till sig det utgiftsmål för försvaret som Nato-länderna satt upp på två procent av BNP," säger Björklund. SR 170313.
ÖB Micael Bydén välkomnar höjningen. Bättre beredskap, fler övningar och mer material, det kommer extramiljonerna bland annat gå till, säger ÖB Micael Bydén. Även civilförsvaret kommer att ta del av satsningen, bekräftade försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en presskonferens i dag. 75 miljoner ska gå till kommuner och landsting för höjd beredskap, bland annat vad gäller IT-säkerhet och cyberhot. "För att klara av försvaret av landet så är det en helhet som gäller. Ett totalförsvarskoncept där den militära försvaret är ena delen och förstärkningar av det civila är den andra." SR 170313.

Högre utgifter för Nato. Militäralliansen Nato ökar sina försvarsutgifter, för första gången sedan 2009, visar en rapport idag. Generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att hotet mot Nato inte har varit större än nu sedan Kalla krigets slut. "Inte sedan slutet på det Kalla Kriget har Nato stått inför större utmaningar för vår säkerhet än idag," sa Jens Stoltenberg vid en presskonferens på Natohögkvarteret i Bryssel idag. Natochefen talade idag om Ryssland och terrorgruppen IS som hot mot militäralliansens säkerhet. Stoltenberg verkade samtidigt nöjd med att alliansen, för första gången sedan 2009, nu ökar sina militärutgifter. Under 2016 gick i genomsnitt 1,47 procent av ländernas bruttonationalprodukter till försvaret, vilket är en liten uppgång med 3 hundradels procentenheter jämfört med året före. USA står ensamt för nästan tre fjärdedelar av Natos totala militära utgifter, och president Donald Trump har krävt det han kallar en mer rättvis bördefördelning inom militäralliansen. På Natohögkvarteret slog Jens Stoltenberg idag fast att 23 av 28 medlemsländer ökade sina försvarsutgifter under fjolåret. Även om ökningen kan vara ett trendbrott är det idag bara fem av 28 Nato-länder som lever upp till alliansens mål om att länderna ska satsa 2 procent av BNP på försvar. SR 170313.

Pascal Andreasson: Ta tillbaka den kristna visionen om fred. Är vi pingstvänner beredda att skjuta på ryska pingstvänner? Dagen 170309.
Christian Mölk: "Kristna bör inte kriga för den här världen". För mig är det uppenbart att vi kristna inte bör kriga för den här Världens rike, utan i stället lägga vårt "krut" på att skapa fred. Dagen 170314.
Mikael Karlendal: Är kristna för fina och heliga för att vara soldater? Det finns ingen antydan i Romarbrevet, att kristna inte skulle kunna upprätthålla rätten och skipa rättvisa genom att vara poliser eller soldater. Dagen 170317. Christian Mölk: Pacifism är att agera för fred - inte att fegt titta på. En kristen måste sätta gränser för sitt deltagande i det världsliga. Vår primära kristna identitet är nämligen först och främst i det himmelska Guds rike, och först i andra hand det världsliga Svea rike. Om man som kristen vill arbeta som exempelvis polis och anser sig kunna hantera den frågan på ett vist och bra sätt, så är jag inte emot det. Men vad gäller krig anser jag det annorlunda. Dagen 170324.

Protest mot gripanden av journalister i Belarus. Det oberoende journalistförbundet i Belarus, BAJ, protesterar mot gripandet av 18 av deras medlemmar i helgen vid olika protestmöten i landet. Journalistförbundet skriver i ett pressmeddelande att de 18 journalisterna och bloggarna greps i fyra olika städer när de skulle bevaka demonstrationer. Fyra av dem hölls kvar över natten men övriga släpptes när gatuprotesterna var över. Det oberoende belarusiska journalistförbundet kräver nu en utredning av det som hände i helgen och att myndigheterna i framtiden inte hindrar journalister från att rapportera från massmöten. Under de senaste veckorna har flera demonstrationer hållits mot den ekonomiska politiken i det auktoritärt styrda Belarus och en stor demonstration planeras i huvudstaden Minsk i slutet av månaden. SR 170314.

Risk att EU-fientliga partier får större inflytande i Europa. Inför de kommande valen i Europa finns det en stor risk att EU-fientliga partier får större inflytande i Europa med hjälp av desinformationskampanjer, så kallade "fake news". Det säger Janis Sarts, chef på Natos center för strategisk kommunikation, i en exklusiv intervju med Studio Ett i dag. Han pekar ut Ryssland som det främsta hotet. "De använder den nya informationsplattformen där falska nyheter är ett sätt att sprida information som människor är redo att ta till sig. Och de använder det för att sprida sin propaganda," säger Janis Sarts. Det som falska nyheter handlar om är kort och propaganda, som ofta är arrangerat av den ryska staten. "Det handlar om statsstyrda falska nyheter," säger Janis Sarts. Många pekar mot Ryssland och påstår att de ligger bakom detta, men kan vi säkert säga att det är Ryssland? "Ja." SR 170314.

Storbråk över ryskt bidrag till Eurovision Song Contest. Rysslands bidrag till årets Eurovision Song Contest ställer till det för värdlandet Ukraina. Nu är frågan om den ukrainska regeringen kommer att släppa in henne i landet. Tobias Sahlén, kulturredaktionens melodifestivalexpert, kommenterar det som hänt hittills. "Den stora kontroversen ligger i att det har kommit fram att den ryska artisten uppträdde på Krim efter att Ryssland annekterade halvön. Detta rapporteras av flera medier och Julia själv har bekräftat det. Hon har alltså då brutit mot ukrainska lagen och borde inte få komma in i landet. En talesman från det ukrainska inrikesministeriet har dock, på Facebook, sagt att hon borde släppas in, men att hon måste straffas för det hon gjort. Och det talas om att hon ska betala böter." Att Ryssland skulle gå med på att betala böter känns ju inte så troligt i dagsläget. Och ska Ukraina släppa in artisten ändå och på så sätt visa att deras lag är ganska uddlös. SR 170315.

Så ska Säpo avvärja hoten mot Sverige. Spioner inom svenska, skyddsvärda verksamheter och cyberattacker utförda av främmande makt. Behovet av ett utökat säkerhetsarbete hos svenska myndigheter betonades när Säpo presenterade sin årsbok i dag. Under förra året granskade Säpo flera misstänkta insiderfall inom svenska, skyddsvärda verksamheter. Det handlar om personer som rekryterats för att överlämna information till främmande makt eller andra aktörer. Uppgifterna framgår av Säkerhetspolisens årsbok som presenteras i dag. Men exakt hur många fall det rör sig om vill Säpochefen inte säga. Sårbara IT-system, bristande skydd av byggnader och illojal personal pekas ut som några exempel på brister som kan utnyttjas för att komma åt eller förstöra hemlig information hos myndigheter och institutioner. "Aldrig tidigare har vi haft en större och mer komplicerad uppgift," säger Anders Thornberg. SR 170316.

Alla Gotlands skyddsrum ska inventeras. 350 skyddsrum ska kontrolleras under året, berättar Mats Berglund som är enhetschef för enheten för räddningstjänst på MSB. På ön finns cirka 350 skyddsrum med plats för cirka 35 000 personer, varav de flesta i Visby, Slite och Fårösund. Klintehamn har däremot bara ett skyddsrum med 60 platser. Sedan skyddsrummen byggdes har det bara gjorts stickprov, men nu ska alltså alla öns rum gås igenom. Att detta sker på just Gotland beror enligt MSB på det speciella läget i Östersjön och upprustningen. SR 170320.

Sverige vill bidra med Rysslandkunskaper till USA. Överbefälhavare Micael Bydén har träffat USA:s fösvarstabschef Joseph Dunford i Washington angående det militära samarbetet. Syftet med mötet var att bekräfta att det militära samarbetet mellan USA och Sverige ligger fast även med den nya administrationen säger överbefälhavaren till Ekot. "Vi har tagit fram några områden som vi jobbar med, bland annat handlar det om cyberområdet, luftvärn och undervattensfrågor. Det är allting från rena forsknings- och utvecklingsfrågor till praktiska övningar," säger Micael Bydén, överbefälhavare. SR 170321.

Ekots reporter: Penningtvätt i stora mått. Under måndagskvällen avslöjades en stor internationell penningtvättshärva där även svenska banker nu dras in. Myndigheterna i Moldavien och Lettland har under flera år utrett den stora internationella penningtvättshärvan och att det publiceras nu beror på att det journalistiska nätverk, som även var med och avslöjade Panamadokumenten förra året. Tidningen The Guardian skriver att siffran 20 miljarder dollar, som ska ha slussats ut från öst till väst via ett antal kända banker, är en låg siffra i sammanhanget. De tror snarare att siffran 80 miljarder dollar hamnar närmare det skulle vara 720 miljarder kronor som under fyra år har kommit från kriminell verksamhet via flera kända banker, både brittiska och amerikanska, och även skandinaviska. Myndigheter i Moldavien har arbetat med den frågan men ska ha stött på patrull när de försökt klarlägga vad som hänt? "Det finns enormt stora intressen, och det här är ju som sagt den ryska makteliten på något sätt, oligarker, människor med otroligt mycket pengar som ligger bakom de här överföringarna. Och sen är det naturligtvis personer i mellanled som tjänar på den här typen av affärer och till exempel i Moldavien har man ju avsatt domare som varit inblandade i det här också." I slutändan är tanken att de här pengarna ska hamna på något konto i ett skatteparadis, Panama, Seychellerna och Brittiska Jungfruöarna tillexempel. SR 170321.

Ukraina stoppar rysk artist i Eurovision. Ukrainas säkerhetstjänst har beslutat stoppa Rysslands sångerska Julia Samojlova från att deltaga i Eurovisionsschlagerfestivalen i finalen i Kiev i maj, rapporterar vår Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. Sångerskan, som utsetts av ryska tv kanal 1, att representera Ryssland har nämligen framträtt på det av Ryssland annekterade Krim. Om hon hade valt att åka till Krim landvägen från Ukraina hade det varit grönt ljus, men nu flög hon direkt från Ryssland till Krim. Därmed har hon brutit mot ukrainsk lag och är persona non grata i Ukraina de närmaste tre åren, enligt beskedet från SBU. Härifrån Moskva är reaktionen stark på beskedet, vice utrikesministern Grigorij Karasin kallar beslutet från Kiev för cyniskt och omänskligt i en intervju med nyhetsbyrån Interfax. Julia Samojlova är rullstolsburen. Hon framträdde vid Sotji OS paraolympics och vid konserten på Krim handlade det också om att framhäva handikappidrotten. Redan före säkerhetstjänstens beslut har Ukraina anklagat Ryssland för en provokation, genom att utse just denna sångerska. En pressekreterare till den ryske presidenten Vladimir Putin har tidigare sagt att om Samojlova inte får åka till Ukraina, kommer Ryssland inte att skicka någon ersättare. SR 170322.

Utredning om hur Sverige ska besluta om militär hjälp. "Vad gör vi om vi hamnar i en kris eller en krigssituation om det är så att vi behöver ta hjälp eller ge hjälp till Finland? Vem fattar de besluten? Vad är regeringens roll och vad är riksdagens roll och hur kan vi se till att det här går relativt fort i ett sådant läge?" säger försvarsminister Peter Hultqvist. Så det är viktigt att alla vet exakt vad de ska göra och att det fattas snabba beslut om det skulle bli en sådan här kris? "Ja, det är hela syftet med utredningen. Att reda ut de här regelverken så man inte står och famlar i ett sådant läge." Enligt regeringens bedömning i direktiven till utredningen som nu tillsätts så är det riksdagen som bör fatta beslut om att Sverige ska ge eller ta emot hjälp, så nu får utredningen bland annat titta på hur riksdagen ska kunna fatta det beslutet tillräckligt snabbt. Förutom en ren krigssituation kan det handla om att ge eller ta emot hjälp i samband med en kris eller en kränkning av landets gränser. Dessutom ska utredningen se vilka befogenheter en utländsk trupp som kommer hit i sådant läge skulle ha och vilka beslut den skulle kunna fatta. Peter Hultqvist. "Det samarbetet vi har måste vara effektivt och hur de befälsordningarna ska se ut i ett sådant läge är ju sådant som man får återkomma med genom utredningen. Det är syftet med det hela," säger Peter Hultqvist. Då det svenska försvarssamarbetet är mest omfattande med Finland så är det Finland regeringen fokuserar på i utredningsdirektiven. Men eventuella regeländringar kommer vara generella och Sverige är berett att ge och ta emot hjälp också i förhållande till övriga länder inom EU och Norden och har också ett nära samarbete med USA. Så förändringarna skulle också underlätta beslut om att ta emot hjälp från Nato-länder. SR 170323.

Hon tar över om det blir krig i Sverige. Socialdemokraten Jennie Nilsson från Hylte är del av riksdagens krigsdelegation. Häromdagen övade de för första gången på 20 år. "Det är en delegation av ungefär 50 stycken ledamöter som är valda för att kunna träda in i riksdagens ställe vid händelse av krig eller krigsfara," förklarar Jennie Nilsson (S) som är en av medlemmarna i krigsdelegationen. Krigsdelegationen inträder i ett läge där man bedömer att riksdagen av säkerhetsskäl inte kan sammanträda, för att folk inte kan ta sig till riksdagen, exempelvis, alternativt att man måste kunna ta snabba beslut. "Man kan säga att det är en väldigt slimmad version av riksdagen," säger Jennie Nilsson. Ni övade häromdagen, vad händer under en övning med krigsdelegationen? "Innehållet kan man inte berätta, och krigsdelegationen har inte övat på 20 år, så detta är inte så jättevanligt. Man övar på scenarion som ska vara hyfsat realistiska, för att se om man klarar av att fatta beslut och för att se att det fungerar." Det lär inte bli någon ny övning för krigsdelegationen än på ett tag. "Det är inget man kommer göra med en hög frekvens. Det kommer nog dröja rätt länge till nästa period – dock inte 20 år. Men kanske en gång per mandatperiod." SR 170323.

20 000 evakueras efter explosion i vapendepå. Tiotusentals personer evakueras efter att en vapendepå på en militärbas i östra Ukraina sprängts av okända sabotörer, uppger den ukrainska militären. Ingen skadades i explosionen i depån, där omkring 138 000 ton artilleri- och stridsvagnsammunition förvarades. Sabotörer har tidigare försökt spränga vapendepån som ligger i Balakleya i Kharkivregionen, rapporterar Reuters. Säkerheten runt andra militära anläggningar har förstärkts efter attacken, enligt militärtalespersonen Oleksander Motuzyanyk. Senare i dag väntas Ukrainas premiärminister Volodymyr Groysman besöka området runt Balakleya i östra Ukraina där explosionen ägde rum. Sedan 2014 har över 10 000 personer dödats i konflikten mellan den Ukrainska militären och separatisterna i landets östra delar. SR 170323.

Rysk exilpolitiker skjuten på öppen gata i Kiev. En rysk avhoppad dumaledamot har skjutits ihjäl nära ett lyxhotell i Kiev. Den ukrainske presidenten anklagar Ryssland för mordet och kallar det statsterrorism. Moskva kallar anklagelsen för absurd. På trottoaren ligger 45-årige Denis Vorenenkov i en pöl av blod, död. Nära honom en man, som skadats men får hjälp att resa sig och om hörnet ännu en skottskadad man i röda sneakers och vit luvtröja. En av dem är mördaren, den andre är ryske exdumaledamoten Vorenkovs livvakt. 20 tomhylsor från två sovjetisktillverkade pistoler har hittats av polisen, enligt riksåklagaren.En annan rysk exilpolitiker i Ukraina, Ilja Ponomarev, var på väg för att träffa Vorenenkov vid lunchtid i centrum. "Det är förståeligt att Moskva talar illa om Vorenenkov, kallade honom för tjuv och mutkolv. Det är samma system som används mot dem som är i opposition," sa Ponomarev vid en presskonferens efter mordet i Kiev. Riksåklagaren Jurij Lutsenko och presidenten Petro Porosjenko anklagar Kreml för mordet och kallar det rysk statsterrorism. Vorenenkov var en del av Moskvasocieteten tillsammans med sin operastjärna till fru Maria Maksakova. Båda hade plats i duman och visade få tecken på verklig opposition. Maksakova röstade emot att stoppa ryska adoptioner till USA och Vorenenkov var emot Rysslands annektering av Krim, men sade i intervjuer i Kiev att alla var tvungna att rösta för. Han har i Kiev namngivit ryska FSB agenter, som hotat honom till livet. När en brottsutredning inleddes mot honom och han i tv utpekades som korrupt valde paret i december att ta bilen till Kiev. Där fick de både asyl och medborgarskap i utbyte mot att de vittnar mot den landsflyktige ukrainske expresidenten Viktor Janukovytj. Vorenenkov, som också hade en militär karriär, sågs som ett viktigt nyckelvittne i Kievs kamp mot Moskva. Kremls talesman Dmitrij Peskov kallar Kievs anklagelser mot Ryssland för absurda. SR 170323.

Minsk laddar för protest mot parasitskatt. I dag går tusentals belarusier ut på gatan i Minsk. De protesterar mot en ny lag som förbjuder så kallat lösdriveri. Lagen, som innebär att alla som saknar officiellt arbetsavtal tvingas betala en straffskatt, har lett till den största demonstrationsvågen på tio år i Belarus. En rad demonstrationer har ordnats i hela landet sedan februari och flera hundra personer har fängslats. Protesterna har redan lett till resultat. Dekretet har visserligen inte avskaffats, men stoppats tillfälligt i ett år. Den ekonomiska lågkonjunkturen har lett till utbredd arbetslöshet och många som nu förväntas betala straffskatt har helt enkelt inga inkomster. Nyligen införde Belarus bland annat visumfrihet för EU-medborgare för besök på högst fem dagar. Samtidigt är Belarus ekonomiskt helt beroende av Ryssland och befinner sig i en djup lågkonjunktur ända sedan krisen 2015. DN 170325.
57 personer uppges gripna i räder i Belarus. Belarusiska myndigheter har gjort räder hos frivilligorganisationer och fängslat tiotals personer inför de protester som är planerade att hållas under lördagen, uppger människorättsorganisationen Vjasna. Personer på plats beskriver Minsk som en krigszon. "57 människor har gripits, bland dem utländska observatörer", skriver människorättsorganisationen Vjasna på sin hemsida. Bland dem som gripits finns en av landets ledande oppositionspolitiker, Vladimir Nekljajev. På den plats där demonstrationerna skulle hållas fanns en massiv polisstyrka på plats för att stoppa protesterna, "det var fler poliser än demonstranter". "Människorna började genomföra spontana demonstrationer i olika områden i Minsk, men alla dessa blev våldsamt uppbrutna av polis. Demonstranterna blev misshandlade av polis och greps." DN 170325. SR 170325.

Bildspel: Här grips observatörerna på människorättsorganisationen. Runt 200 människor har gripits i en massiv polisinsats i Vitrysslands huvudstad Minsk, inför en planerad demonstration mot president Aleksandr Lukasjenko. "Det är som en krigszon i Minsk. Polisen är överallt, säger Ena Bavcic," som bevittnade en av räderna. Hon var på väg till ett möte på människorättsorganisationen Vjasnas kontor i Minsk, när polisen genomförde en razzia och grep samtliga 57 personer som befann sig på kontoret. "Det här är första gången på 20 år som protester sker över hela Vitryssland. Nu försöker Lukasjenko skrämma alla vanliga medborgare från att demonstrera," säger Ena Bavcic till TT. Bland dem som gripits finns en av landets ledande oppositionspolitiker, Vladimir Nekljajev, som skulle ha talat vid protestmötet i Minsk. De senaste veckorna har över 200 människor gripits och över 60 dömts i samband med protesterna mot Lukasjenko, enligt Joanna Kurosz, som är programchef för Östeuropa och Centralasien vid Civil Rights Defenders. "Uppenbarligen känner han sig pressad, eftersom han har behov av att slå tillbaka och gripa människor redan innan demonstrationerna sker," säger hon. SR 170326. Kommentar: En diktatur tål inte protester för mänskliga rättigheter.
Norsk turist greps vid demonstration i Minsk. I Vitryssland gjordes idag ett nytt försök till protester i Minsk. Människor greps av polis, bland annat en norsk turist. I samband med gårdagens stora regimkritiska protester har nu totalt över 1000 människor gripits i den vitryska huvudstaden. Några äldre kvinnor ropar med gråt i halsen upprörda över polisövermakten på torget i centrum av Minsk. Tamara säger att hon arbetar, sköter sig, men ingen lyssnar på henne och så tar de till sådana, säger hon och sveper med handen mot Omon, elitpolisen som sakta närmar sig. Några av dem filmar dem som vågar vara på torget. En polis skriker i megafon: "Kära medborgare ni måste lämna torget, det här är en otillåten samling." I samlingen finns mest journalister, men ändå stormar snart poliser in och griper 26 personer. En av dem tillhör människorättsorganisationen Vjasna, Tatsiana Revjaka, en poet Stas Karpov och hans bror, Pavel Belous från Art-Sadziba och hans fru, flera journalister främst inhemska och så en norsk turist vid namn Terje Hansen. "En mycket obehaglig upplevelse", berättar han i telefon sedan han släppts efter två timmar. "Vi ställdes mot en vägg, beordrades ha benen vitt isär och armarna över huvudet i en timme. En polis slog mot benen med batong." På sjukhus finns flera, som misshandlades ännu värre igår och idag. Gripandena fortsätter över hela landet. "Det här är mot mig, jag är inte en dålig människa och de använder armén mot oss," säger Irina upprört. SR 170326.

Bulgarien anklagar Turkiet för att lägga sig i valet. I dag är det parlamentsval i Bulgarien, ett val som är osäkert in i det sista. Kampen står i första hand mellan borgerliga GERB och socialistpartiet men inget av dem kan tänkas regera utan stöd från mindre partier. En viktig faktor är Bulgariens stora turkiska minoritet – och de bulgariska myndigheterna har anklagat Turkiet för att att lägga sig i och försöka påverka valutgången. Av Bulgariens sju miljoner invånare hör cirka en tiondel till den turkiska minoriteten. Många av dem bor också i Turkiet och ultranationalisterna har försökt stoppa dem från att ta sig över gränsen och rösta. De hävdar att president Erdogan pressar dem till att stödja ett mindre proturkiskt parti. Men även regeringen i Sofia har protesterat mot vad man uppfattar som inblandning från Turkiet. Enligt de senaste opinionsundersökningarna har GERB ett litet övertag över konkurrenten, socialisterna, men bägge partierna ligger kring 30 procent och behöver stöd från andra. Till exempel ifrån nationalisterna Förenade patrioter, eller från det traditionella partiet för Bulgariens turkiska minoritet. Eller från ett nybildat populistparti av Trumpmodell. Ytterligare något parti kanske klarar fyraprocentspärren. Bulgarien är ett av Europas allra fattigaste länder och valkampanjen handlar mycket om den eländiga ekonomiska situationen men kanske ändå mer om den väldigt omfattande korruptionen. Och så har alltså nationalistiska frågor seglat upp som viktiga. Valet har också geopolitisk betydelse. Bulgarien är medlem av både EU och militäralliansen Nato men socialisterna liksom president Radev vill öka samarbetet med Ryssland. Om GERB får bilda regering kommer inriktningen även i fortsättningen att vara mot EU och Nato. SR 170326.

Oppositionsledare gripen i Moskva. Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj har gripits vid ett protestmöte i centrala Moskva. Gripandet kommer i samband med landsomfattande demonstrationer mot korruptionen i landet — protester som Navalnyj står bakom. Hundratals demonstranter omringade polisbilen i ett försök att stoppa gripandet, rapporterar nyhetsbyrån Reuters reporter i Moskva. "Jag uppmanar er att delta i protesterna. Om vi fortsätter tiga och stannar hemma kommer de att fortsätta att stjäla från oss", skrev Navalnyj i sitt nyhetsbrev i fredags, enligt Moscow Times. Tusentals människor uppges ha hörsammat hans uppmaning, trots myndigheternas avrådan. Bilder från den ryska huvudstaden visar en massiv polisnärvaro och hur poliser bär i väg med demonstranter, redan innan demonstrationerna hunnit starta. Och tiotals personer har gripits i demonstrationer i Sibirien och östra Ryssland, rapporterar Radio Free Europe. Även i St Petersburg demonstrerar människor, uppger den ryska nyhetsbyrån Interfax. Navalnyj — som säger att han ska ställa upp i presidentvalet 2018 — har de senaste åren varit en av de hårdaste Kremlkritikerna inom Ryssland. SR 170326. Kommentar: Om Aleksej Navalnyj fortsätter så här rakryggat så är det väl inte säkert att han lever vid presidentvalet 2018, och lever han blir han nog inlåst och kan inte delta i valet.
Rysslandskännaren: Myndigheterna är rädda för ett folkligt uppror. Oppositionsledaren i Ryssland, Aleksej Navalnyj greps i Moskva i dag, efter landsomfattande protester mot korruption. "Troligen ville myndigheterna undvika att han höll tal, vilket hade kunnat göra protesterna värre," säger Rysslandskännaren Malcolm Dixelius. Enligt Malcolm Dixelius gjordes gripandet för att undvika att demonstrationerna utvecklas till ett folkligt uppror, som kan hota president Vladimir Putins ställning. Förutom oppositionsledaren har ytterligare hundratals människor gripits, efter att ha deltagit i protester runtom i Ryssland. Det har varit demonstrationer i flera tiotal städer, främst på grund av den ekonomiska situationen i landet. Hittills har man haft reserver man har kunnat använda men nu börjar de ta minska och sedan beroende på korruptionen. Upproren i Ukraina 2014 ses som en stor risk för ledarna kring Putin. Myndigheterna försöker hela tiden att Aleksej Navalnyj blir en politiker på riktigt. Myndigherna försöker få bort en ledare som skulle kunna elda massorna, Navalnyj kan komma att dömas för uppvigling. SR 170326.

Asylsökande cyklade över gränsen, vad hände sen? 7 000 asylsökande kom till Norge och Finland via Ryssland för drygt ett år sedan. Många av de här människorna smugglades in av kriminella ligor. Trafiken över gränsen ledde till att Gränsbevakningen gjorde 200 brottsutredningar och ett tiotal har gått till åklagaren. Sedan slutet av 1950-talet har gränssamarbetet mellan Finland och Ryssland varit förstklassigt, anser Rysslandsexperten René Nyberg som tidigare varit Finlands ambassadör i Moskva. Enligt honom är det uppenbart att den ryska statsledningen visste vad som pågick, men motiven är svåra att förstå. "Det är ryska myndigheter som kontrollerar gränserna och ingenting händer på gränsen utan att de vet om det. När vi talar om myndigheterna så menar jag gränsbevakningen som är en del av underrättelsetjänsten FSB som är direkt underställt president Putin," säger René Nyberg. Tycker du det var en lyckad operation ur Rysslands synvinkel? "Den var totalt misslyckad ur rysk synvinkel. När tusentals människor dyker upp i Murmansk eller Kandalaksja och har rest dit med hjälp av kriminella organisationer. Då väcks frågan varför ryska myndigheter samarbetar med kriminella organisationer," säger René Nyberg. yle 170326.

Ester och ryssar allt mer integrerade. I Estland blir de två invånargrupperna ester och ryssar alltmer integrerade. Fler ur den ryska minoriteten studerar på estniska än tidigare, och premiärministern vill öppna den känsliga frågan om medborgarskap för de ryskspråkiga som ännu lever som statslösa, vissa i flera generationer. SR 170327.

USA:s utrikesminister träffar de baltiska utrikesministrarna. Säkerhetspolitiska frågor står högst på agendan när USA:s utrikesminister Rex Tillerson möter de baltiska utrikesministrarna idag. Relationen med USA och ett starkt Nato för de baltiska länderna inget mindre än existentiella frågor. Estland som är det enda av de tre länderna som både håller tvåprocentskravet och ligger över det, har tydligt signalerat detta ända sen i höstas. Lettland och Litauen räknar bägge med att komma upp i nivå under nästa år. När de tre baltiska utrikesministrarna Sven Mikser, Edgars Rinkevics och Linas Linkevicius nu tillsammans ska träffa delar av Trumpadministrationen och en rad amerikanska senatorer och säkerhetsrådgivare, är deras förhoppning att kunna resa hem återförsäkrade om att banden över Atlanten ska vara fortsatt starka. SR 170328.

Relationen till Ryssland viktig för serbiska väljare. På söndag är det val i Serbien och valet kommer som vanligt handla om balansgången mellan målet att få medlemskap i EU och ett fortsatt nära samarbete med Ryssland. Den serbiske presidentkandidaten och premiärministen Aleksandar Vucic besökte under gårdagen president Putin. Aleksandar Vucic pratade ryska när han och Vladimir Putin utbytte artighetsfraser inför tv-kamerorna i Moskva i går. Ett av samtalsämnena var leveransen av de sex stridsflygplan som Ryssland skänkte till Serbien förra året. Aleksandar Vucic, sedan 2014 Serbiens premiärminister, utsågs i februari till det styrande partiets kandidat i presidentvalet nu på söndag och ses som mer EU-vänlig än den nu sittande presidenten, Tomislav Nikolic. Serbien har väckt oro för att gamla konflikter kan vara på gång att blossa upp igen. Under tiden, säger Marijana Toma, forskare vid det Natovänliga Centret för euroatlantiska studier i Belgrad, ökar Ryssland sin närvaro i regionen med ett tydligt syfte – att underminera de här ländernas närmande till EU. SR 170328.

Rauli Lehtonen: "Många kristna i Ryssland stödjer Putin". I Ryssland vänder sig nu många unga mot korruptionen i samhället. Protesterna har lett till massiva polisinsatser.Men Rysslandskännaren Rauli Lehtonen menar att president Putin är så populär att hans ställning inte är hotad. Ryska tidningar och tv-kanaler brukar inte förmedla nyheter som gynnar den ryska oppositionen. Aleksej Navalnyj har dock valt en annan väg för att organisera protesterna. Han och hans medarbetare använder sig skickligt av sociala medier för att undgå censuren. På så sätt når de och mobiliserar speciellt de unga. "Det är något som inte staten riktigt har lyckats kontrollera," säger han. Många ryssar upplever att Ryssland hotas av omvärlden. Rauli Lehtonen menar att ryska medier förmedlat bilden av att Putin är den starke ledaren som kan skydda och leda landet mot yttre fiender. Dagen 170329.

Anna-Lena Laurén: En rysk joker som Putin inte vet hur han ska ta. Ett tiotal aktivister som deltog i söndagens demonstrationer mot korruption ställdes på tisdagen inför rätta i Moskva. Den ryska huvudstaden surrar av rykten om att en ny protestvåg mot regimen inletts. I spetsen står bloggaren och Putinkritikern Aleksej Navalnyj, 40. När demonstrationerna mot Putinregimen plötsligt samlade stora massor under åren 2011–2012 var Aleksej Navalnyj en ledare av flera. I dag, fem år senare när den andra protestvågen rullar in, är han ensam herre på täppan. I motsats till sina företrädare är Navalnyj varken liberal eller vänsteraktivist. Att det just nu går så bra för Navalnyj beror inte enbart på att han har valt en övertygande fråga. Det beror på att han är övertygande själv. För att citera flera av de liberala ryska medierna: Makten vet inte hur man talar med Youtubegenerationen, men det vet Navalnyj. Ett mycket effektivt vapen har varit hans videoframträdanden där han på ett ironiskt och underhållande sätt avslöjar hur korrumperade ryska makthavare är. Den stora frågan är Navalnyjs nationalistiska tendenser. Tidigare har han deltagit i den årliga nationalistmanifestationen Ryska marschen. Under borgmästarvalet i Moskva beskyllde han invandrare för att höja kriminaliteten och han har flera gånger pläderat för att införa visumtvång mot de forna sovjetrepublikerna i Centralasien. Annekteringen av Krim gjordes på fel sätt, säger han, men anser samtidigt att Krim nu tillhör Ryssland. DN 170329.

EU-kommissionen tveksam till Nord Stream 2. EU-kommissionen ser inget behov av ett projekt som är så stort som det ryska gasledningsprojektet Nord Stream 2. Kommissionen skriver till den svenska och danska regeringen att gasledningen går på tvärs med EU:s energipolitik och att Ryssland, som en redan stark aktör, bara skärper sin dominans. Om det ska bli en gasledningen vill kommissionen ha mandat från EU-länderna att förhandla med Ryssland. Enligt kommissionen kan det inte vara rysk lag som ska gälla. Den anser att en särskild lagstiftning, med rötter i EU-lag, måste till för att reglera till exemepl prissättning och tillgång för tredje part i Nord Stream 2. Men det finns inte mycket som talar för att kommissionen ska säga slutligt nej, enligt energiminister Ibrahim Baylan (S). Karlshamns kommun har sagt ja till att lagra rör till gasledningen. SR 170331.

Partitoppar i möte om säkerhetshot inför valet. Det finns en risk att någon utomstående kommer försöka påverka det svenska valet nästa år. Det sade statsminister Stefan Löfven efter att samtliga åtta riksdagspartier träffat säkerhetspolisen i dag för att informeras om hur de politiska partierna ska stärka sin förmåga att skydda sig mot den här typen av hot. SR 170331.

Nya robotar ska säkra svenskt vatten. Svenska staten köper in nya bättre robotar till flygvapnet och marinen som kan användas mot fientliga fartyg. Kostnaden är 3,2 miljarder kronor. Så här motiverar försvarsminister Peter Hultqvist (S) köpet. "Det handlar om att långsiktigt behålla en hög tröskel i det militära försvaret. Det är ett viktigt vapensystem och för att säkra områden som Östersjön," säger han. Det är en ny version av Försvarsmaktens sjömålsrobot 15 som görs av Saab med bättre räckvidd och bättre radar som nu ska köpas in. Meningen är att de ska sitta på marinens modernast fartyg, Visby-korvetterna, och den nya kommande versionen av Jas Gripen. Och den ska kunna användas fullt ut från mitten av 2020-talet. De nuvarande sjömålsrobotarna håller till mitten av 2020 så frågan är om det är risk för ett glapp där Sverige en period står utan den här typen av robotar. "Syftet är att det inte ska bli så utan vi ska inte ha något "förmågeglapp"," säger försvarsminister Peter Hultqvist. SR 170331. Kommentar: Räcker inte. Sverige behöver från 1 januari 2018 ett antirobotsystem på Gotland, utanför Karlskrona, i Stockholms skärgård och i Norrbotten vid Esrange och Haparanda som kan skjuta ner fientliga robotar och flygplan.

Demonstranter avhysta från Triumftorget. Ett fyrtiotal personer greps i Moskva i eftermiddags sedan de hade deltagit i oppositionens så kallade promenad. I Novosibirsk gick 400 personer ut på gatan. Organisatörerna kallade det hela en "promenad" som skulle hållas utan att ropa slagord eller hålla i plakat. Trots att detta är lagligt började kravallutrustade poliser snabbt gripa de fredliga demonstranterna. Motsvarande aktioner ordnades också i Sankt Petersburg, Tjeljabinsk och Novosibirsk. De här så kallade promenaderna är en uppföljning av demonstrationen för en vecka sedan. Då gick sammanlagt över 60.000 personer ut och demonstrerade över hela Ryssland mot korruption i bland annat Novosibirsk, Vladivostok, Sankt Petersburg och Jekaterinburg. Den största enskilda demonstrationen hölls i Moskva där enligt polisen mellan 7.000 och 8.000 personer samlades. (Enligt demonstranterna var de betydligt fler.) Organisatören Aleksej Navalnyj sitter fortfarande av ett fängelsestraff på femton dagar, liksom en mindre del av de över tusen demonstranter som då greps. En stor del av deltagarna både förra veckan och i dag var tonåringar. Inför demonstrationen hade myndigheterna stängt ner ett antal sajter som förmedlade information om den. I Sankt Petersburg greps ett femtiotal personer, inklusive organisatören Arsenij Vesnin. I Tjeljabinsk har tio personer gripits. DN 170402.

Explosionen utreds som terrordåd. Minst tio personer har dödats och runt 50 skadats efter en explosion i ryska S:t Petersburgs tunnelbana. Händelsen utreds som ett terrordåd. Ryska myndigheter har efterlyst två personer som misstänks ha planerat dådet. Den ene tros ha placerat bomben på tunnelbanevagnen; den andre misstänks ha placerat sprängladdningen på Plosjtjad Vosstanija (som inte detonerade), rapporterar statliga nyhetsbyrån Interfax.SR 170403.
Sorg i S:t Petersburg dagen efter tunnelbanedådet. Tre dagars sorg har utlysts i S:t Petersburg och från hela världen strömmar nu kondoleanser och fördömanden av dådet in. Under kvällen pekades en ensam självmordsbombare ut som gärningsman, säger källor till ryska nyhetsbyrån Interfax. En man från Kirgizistan misstänks ligga bakom dådet. Mannen är född i Kirgizistan men har ryskt medborgarskap, säger Kirgizistans säkerhetstjänst. SR 170404.

Danmark kan stoppa Nord stream 2. Planen är att den ryska gasledningen Nord stream 2 ska gå genom danskt vatten, vilket ger Danmark möjlighet att helt stoppa projektet. Idag lämnade företaget bakom gasledningen in sin formella ansökan till danska myndigheter. Företaget måste ha tillåtelse av alla länder i vars ekonomiska zon ledningen är tänkt att passera - bland annat Sverige - men det är bara i Danmark Nord Stream 2 ska passera innanför territorialvattengränsen på 12 sjömil, vilket ger Danmark större möjligheter att helt avvisa projektet. Det handlar om 14 mil gasledning öster om Bornholm, och idag kom den formella ansökan om en miljöprövning in till danska Energistyrelsen. För att minska det politiska trycket på Danmark har danska regeringen bett EU-kommissionen förhandla med Ryssland. Komissionen lovade i förra veckan att inleda förhandlingar, men konstaterade samtidigt att EU inte har rättslig grund att förbjuda projektet. Och frågan är nu om EU:s medlemsländer ens kan hitta en gemensam politisk linje. SR 170403.

Finland blir "hotcenter" för EU och Nato. Det är nu klart att Finland blir säte för EU:s och Natos nya gemensamma forskningscenter kring hybridhot. Ett flertal länder, däribland Sverige, kommer att bidra med experter till det nya centret som väntas börja sin verksamhet redan i höst. Med hybridhot avses kombinationen av traditionella militära hot och civila säkerhetshot som exempelvis cyberattacker och spridandet av desinformation. Det nya forskningscentret har varit på gång sedan förra året och är en viktig symbol för EU:s och Natos önskan om att öka sitt samarbete i praktiken. Det ska förläggas till Helsingfors och en arbetsgrupp som leds av den finska skyddspolisen har nu börjat planera för hur det ska fungera. SR 170403.
Lanseringen av forskningscentret fick snabbt konkurrens av ett proryskt initiativ med ett snarlikt namn. De två tillställningarna ägde rum bara några hundra meter från varandra i Helsingfors centrum. I det finska statsrådets festvåning undertecknades under högtidliga former samarbetet mellan ett tiotal länder, däribland Finland, Sverige, USA och Storbritannien, om att upprätta det nya forskningscentret om så kallade hybridhot. Med hybridhot brukar avses kombinationen av traditionella militära hot och civila säkerhetshot – exempelvis spridning av desinformation. Samma dag, på ett lyxhotell på andra sidan gatan, bjöds medier och allmänhet in till en konferens med rubriken "Rysk-västliga relationer i en mångpolär värld". Konferensen anordnades av en nybildad förening i Finland som skickade ut inbjudningar under det engelska namnet The European Centre of Excellence for Counteracting Hybrid Threats, ungefär "Centret för framstående kunskaper i bekämpandet av hybridhot". Namnet är nästan identiskt med det officiella forskningscentret som just har grundats i Finland. Endast ordet "counteracting" avslöjar skillnaden, det officiella forskningscentret använder ordet "countering". Den finländska föreningen är grundad av Johan Bäckman, forskare, författare och politisk aktivist i Finland som stödjer Rysslands annektering av Krim och är kontaktperson i norra Europa för den ryska statens institut för strategisk forskning, RISS. Till sin konferens hade han bjudit in den ryske filosofen Alexander Dugin, känd för mycket kontroversiella uttalanden om Ukraina och med på USA:s sanktionslista då han anses understödja Rysslands inblandning i kriget i östra Ukraina. Dugin har även tidigare bjudits in för att föreläsa i Helsingfors av Bäckman. Under denna tillställning fick besökarna en pamflett i handen med titeln "EU:s infokrig mot Ryssland", publicerad av Bäckmans nya förening. SR 170415.

DN: al-Assad kan tacka Putin. Vladimir Putin och Bashar al-Assad sprider som vanligt sin alternativa sanning om inbördeskriget i Syrien. De hävdar att regimen i Damaskus inte hade något att göra med de kemiska stridsmedel som dödade ett 70-tal människor i tisdags. I stället påstås de härröra från en vapenfabrik tillhörig terrorister, som kom i vägen för ett flyganfall. Så brukar det låta. Och det är rena nyset. FN-utredningar visar att den syriske slaktardiktatorn åtskilliga gånger har använt kemiska vapen mot civilbefolkningen. Att regeringssidan bombar vad som helst, från sjukhus till bostadsområden, är inbördeskrigets vardag sedan sex år tillbaka. Jihadisterna är skoningslösa, men al-Assad är landets överlägset värste mördare. al-Assad vägrar diskutera minsta tillstymmelse till maktdelning. Han backas upp av Ryssland, Iran och diverse shiitiska miliser. När regimen vacklade hösten 2015 ingrep Putin militärt. Men ryssar och iranier vill inte erkänna någon skuld ens när små barn dödas av stridsgas. DN 170406.

Lars Gyllenhaal: Angående Kremls agerande. Det förekommer efter 2015 sällan på förstasidorna, men i dagens Europa finns det dock ett oavslutat krig som fortsätter att skörda flera dödsoffer så gott som varje dag. Över tiotusen har dött, drygt två miljoner människor har tvingats bli flyktingar. Smaka på de siffrorna en stund. Detta krig inleddes med Kremls först förnekade invasion av Krimhalvön, som efter att ha genomförts erkändes och firades med medaljer, på vars baksidor startdatumet för operationen står präglat: den 20 februari 2014.
Flera ryska tv-dokumentärer och böcker har släppts, av vilka det framgår att sovjetiska specialförband i fredstid opererade i främmande staters vatten utan dessa staters tillstånd. Ett exempel, ur den ryska dokumentärfilmen "Diversanter": "Det måste sägas att vad gäller de sovjetiska undervattensdiversanterna så var de förstklassiga, de mest kompetenta specialisterna på undervattenskrig under kalla krigets period. Det var inte en gång utan tiotals gånger som de på territoriet av andra länder osanktionerat utförde skarpa uppdrag. Hur många gånger de for in på utländska staters territorium vet bara få." Världen idag 170403.

Flera svenska medier pekas ut som Rysslandsfientliga. En rysk rapport namnger svenska journalister och medier för att sprida en negativ bild av Ryssland. Eskilstuna-Kuriren toppar listan. "The Russian Institute for Strategic Studies", som står bakom rapporten, har starka kopplingar till den ryska regeringen och president Putin. Eva Burman, chefredaktör på Eskilstuna-Kuriren tror att det har att göra med ledartexter som tidningen publicerat. "Jag gissar att det beror på att vår ledarredaktion har skrivit en hel del om Ryssland, Putin och situationen på Krim. Så jag skulle gissa att det handlar om det," säger hon. The Russian Institute for Strategic Studies är en utbredd organisation med sex olika kontor runt om i Ryssland och man har representanter på olika platser i Europa. Chefen för institutet utses direkt av Rysslands president. Sedan januari i år är det den tidigare premiärministern Mikhail Fradkov, som sitter på den positionen. På institutets hemsida står att man har som huvudsaklig uppgift att förse den ryska regeringen med information. Materialet som institutet publicerar har tidigare används som underlag till artiklar på bland annat högerradikala amerikanska nätsajter, som till exempel Info wars. Rapporten bygger på uppgifter som lämnas från Rysslands statliga nyhetsbyrå "Ryssland idag" (Rossia Sevodnia). Tio svenska medier namnges och rangordnas efter två kategorier i en tabell och tio enskilda journalister i en annan. De två kategorier man mätt är: antal "neutrala artiklar skrivna om Ryssland" och "antal negativa artiklar skrivna om Ryssland". Och så finns något som kallas "aggressivitets- index". Exakt hur man mätt det här indexet är inte helt lätt att förstå av rapporten. SR 170405. Medievärlden 170404. Se hela rapporten (inte den senaste versionen, den här avser 2015, utgiven 2016) här på ryska. Tjeckien ligger på första plats som det värsta landet. 2. Polen. 3. Tyskland. 4. Ukraina. 5. USA. 6. Österrike. 7. Japan. 8. Sverige. 9. Estland. 10. Schweitz. 11. Storbritannien. 12. Lettland. 13. Georgien. 14. Frankrike. 15. Spanien. 16. Kanada. 17 Norge. 18. Danmark. 19. Italien. 20. Förenade Arabemiraten. 21. Qatar. 22. Finland. 23. Saudi-arabien. 24. Litauen. 25. Libanon. 26. Island. 27. Brasilien. 28. Singapore. 29. Argentina. 30. Indien. 31. Irak. 32. Moldavien och Chile. 34. Egypten. 35. Turkiet. 36. Oman. 37. Venezuela. 38. Mexico och Sydafrika. 40. Iran.

Duterte beordrar ockupation av öar. Spänningen i Sydkinesiska havet risker nu att ytterligare öka då den Filippinske presidenten Rodrigo Duterte idag beordrade sin militär att ockupera öar i ögruppen Spratley. "Eftersom alla kan lägga beslag på dessa öar så har jag nu beordrat att vi ska ta dem som fortfarande är lediga," sa Duterte till reportrar i samband med att han besökte en militär division på ön Palawan inte långt ifrån Spratley öarna. Redan för en månad sedan gav Duterte en order om att man skulle börja reparera den lilla flygplats på ön Thitu där Filipinerna sedan gammalt har haft både militär och civil personal. Men det är en ö som även Kina hävdar är deras. "Kanske att jag själv åker ut dit på vår nationaldag i juni med en filippinsk flagga," sa Duterte. Sammanlagt är det mellan nio och tio öar och skär i Spratley som Filippinerna hävdar är deras. Denna nya svängning av den filippinske presidenten kommer oväntat. SR 170406. Kommentar: Duterte och Trump har likheter.

Russia Warns of 'Extremely Serious' Consequences From US Strike in Syria. Russia warned on Friday that U.S. cruise missile strikes on a Syrian air base could have "extremely serious" consequences, as President Donald Trump's first major foray into a foreign conflict opened up a rift between Moscow and Washington. The warships USS Porter and USS Ross in the Mediterranean Sea launched dozens of Tomahawk missiles at the Shayrat air base, which the Pentagon says was involved in a chemical weapons attack this week. It was Trump's biggest foreign policy decision since taking office in January and the kind of direct intervention in Syria's six-year-old civil war his predecessor Barack Obama avoided. The strikes were in reaction to what Washington says was a poison gas attack by the government of Syrian President Bashar al-Assad that killed at least 70 people in rebel-held territory. Syria denies it carried out the attack. They catapulted Washington into confrontation with Russia, which has advisers on the ground aiding its close ally Assad. "We strongly condemn the illegitimate actions by the U.S. The consequences of this for regional and international stability could be extremely serious," Russia's deputy U.N. envoy, Vladimir Safronkov, told a meeting of the U.N. Security Council on Friday. Russian Prime Minister Dmitry Medvedev charged that the U.S. strikes were one step away from clashing with Russia's military. U.S. officials informed Russian forces ahead of the missile strikes and avoided hitting Russian personnel. Satellite imagery suggests the base houses Russian special forces and helicopters, part of the Kremlin's effort to help Assad fight Islamic State and other militant groups. newsmax 170407.

Kondoleanser från Putin efter terrordådet i Stockholm. Rysslands president Vladimir Putin skickar sina kondoleanser till kungen. "Ers majestät, var vänlig att ta emot våra djupaste kondoleanser för de tragiska konsekvenserna av terrorattacken i Stockholm. Folket i vårt land känner av egen erfarenhet till den internationella terrorismens förfärligheter. I den här svåra timman lider ryssarna tillsammans med det svenska folket", hälsar Putin i ett telegram enligt ryska nyhetsbyrån Interfax.
Från Konstantin Kosatjov, ordförande i det ryska överhusets utrikesutskott, kommer samtidigt tämligen syrliga kommentarer. "Vi sörjer tillsammans med Sverige. Vi är redo för samarbete. Men Sverige är inte det. Det ligger på riksdagsledarnas och partiernas samveten, eftersom de konstant avvisat alla förslag om kontakt," säger Kosatjov till Interfax. Källa: TT SR 170407.

Saab får order på signalspaningsfartyg. Saab får uppdraget att designa, producera och leverera ett signalspaningsfartyg. En order som är värd 730 miljoner kronor. Marinens nuvarande signalspaningsfartyg HMS Orion sjösattes 1984 och har sedan dess moderniserats ett flertal gånger. Nu byts hon alltså ut mot ett nytt modernt fartyg som enligt beställningen ska levereras någon gång under 2020. Gunnar Wieslander som är chef för Saabs affärsområde Kockums säger i ett pressmeddelande att beställningen är en bekräftelse på varvets förmåga att leverera ytfartyg. Fartyget blir 71 meter långt med en vikt på cirka 2 300 ton. Helena Dahlberg på Saabs presscenter säger att företaget inte lämnar fler kommentarer än de som står i pressmeddelandet som gick ut idag. SR 170411.

Ryssland stoppar FN-resolution om Syrien. Ryssland lägger sitt veto i FN:s säkerhetsråd en resolution som kräver att Syrien medverkar i en oberoende utredning av den misstänkta kemvapenattacken i förra veckan. Det är åttonde gången som Ryssland stoppar en FN-resolution om Syrien under det sex år långa Syrienkriget. USA, Storbritannien och Frankrike och USA hade lagt fram förslaget, något omskrivet från en tidigare text från i förra veckan, med anledning av den misstänkta giftgasattacken i staden Khan Sheikhun. Tio länder röstade ja och två röstade nej, ett av dem Ryssland som i kraft av permanent medlem har vetorätt. Även Bolivia röstade nej. Tre länder lade ner sina röster, bland dem Kina, som också är permanent medlem. SR 170412.

Tillerson: Förtroendet mellan våra länder är lågt. USA:s utrikesminister Rex Tillerson mottogs med iskyla i Kreml sedan USA och Ryssland hamnat på kollisionskurs om Syrien. Hans ryske kollega Sergej Lavrov sade att det amerikanska anfallet mot en syrisk flygbas var ett brott mot internationell lag som inte får upprepas. "Förtroendet mellan våra båda länder är lågt. Världens främsta kärnvapenmakter kan inte ha den här sortens relation," sa USA:s utrikesminister Rex Tillerson vid en gemensam presskonferens med den ryske utrikesministern Sergey Lavrov. Resultatet av mötet verkar vara att de båda länderna har bekräftat de positioner de haft tidigare, både när det gäller kriget i Syrien och president Bashar-al-Assads framtid och andra frågor. Lavrov upprepade kravet om en oberoende undersökning av kemgasattacken i Syrien nyligen då mer än 80 människor dog. Men under kvällen lade Ryssland återigen in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot formuleringarna i ett resolutionsförslag formulerat av USA, Frankrike och Storbritannien. Ryssland anklagar USA för krigsbrott och USA anklagar Ryssland för att ha låtit kemgasattacken ske. SR 170412.

Domstol kritiserar Ryssland för skolmassaker. Ryska myndigheter begick allvarliga misstag i samband med gisslandramat i en skola i Beslan 2004, där över 330 människor dödades, varav hälften var barn. Det slår Europadomstolen för mänskliga rättigheter fast. Detta sedan 400 anhöriga och överlevande vänt sig till domstolen. De anser att ryska myndigheter använde övervåld vid stormningen av skolan, där över 1 000 barn och vuxna varit instängda av tjetjenska terrorister i två dygn. Europadomstolen konstaterar att ryska myndigheter hade information om att ett terrordåd planerades, riktat mot en utbildningsinstitution i området, men att de "inte gjort tillräckligt" för att förhindra attacken. Trots informationen hade heller ingen varning gått ut till allmänheten och säkerheten på skolan hade inte skärpts. "Sådana formuleringar, för ett land som har drabbats av en attack, är fullständigt oacceptabla," säger Dimitrij Peskov, talesperson för Kreml. Under stormningen av skolan användes tunga vapen som stridsvagnskanoner och granatkastare, vilket domstolen anser ökade antalet offer ytterligare. Ryssland döms att betala tre miljoner euro (knappt 29 miljoner kronor) i skadestånd till de berörda. Men Peskov säger att anklagelserna är grundlösa och att domen kommer att överklagas, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax. En advokat för offren och de anhöriga ser domen som en delseger, men säger att ersättningen är för liten. "Offren vidhåller att myndigheterna bär skulden för den dåligt genomförda operationen för att frita gisslan i Beslan," säger Sergej Knyjazkin, som representerar Beslanmödrarna. SR 170414.

Ny Natobataljon installerades i Estland. Nato stärkte på torsdagen Estlands försvar mot Ryssland med en ny bataljon soldater och stridsmateriel. Bataljonen på 1 200 man inledde tjänstgöringen med en parad på militärbasen i Tapa öster om Tallinn. De nya Nato-trupperna är ett led i Natos strategi att stärka sin östgräns efter att Ryssland invaderade Ukraina och annekterade Krim. Bataljonen består av brittiska och franska trupper utrustade med bland annat stridsvagnar och artilleri. De franska byts ut mot danska vid årsskiftet. Estlands högsta ledning var närvarande vid paraden i Tapa tillsammans med bland andra försvarsministrarna från Storbritannien och Danmark. "Vi kommer aldrig att stå ensamma igen," sade Estlands försvarsminister Margus Tsahkna i ett tal till trupperna. Han hänvisade till att ingen kom till Estlands försvar då landet ockuperades av Sovjetunionen 1939. yle 170420.

1 000 amerikanska militärer till Gotland. USA sätter in 1.000 militärer på och runt Gotland för att delta i den svenska försvarsövningen Aurora i höst. Amerikanerna ser Gotland som en grundbult för säkerheten i Östersjöområdet och statsminister Stefan Löfven (S) understryker hur viktigt samarbetet med USA är. Det framgår för DN under de besök på hög nivå som skett på Gotland de senaste dagarna, först från USA och sedan av Sveriges regeringschef. Den fyrstjärnige amerikanske armégeneralen David Perkins flög med helikopter över Gotland och bekantade sig sedan på marken med Sveriges militära återuppbyggnad här. Högt på USA-generalens agenda står den svenska försvarsmaktsövningen Aurora med över 19.000 deltagare som hålls i september. DN 170420.
Aurora 17 är den första och största övningen i sitt slag på mer än 20 år. Samtliga stridskrafter och fler än 19 000 män och kvinnor, varav en fjärdedel från Hemvärnet, kommer att delta. Dessutom deltar ett flertal myndigheter och andra länder i Aurora 17. Övningen kommer att genomföras i luften, på marken och till sjöss. Förband i hela Sverige kommer att beröras men de största övningsområdena kommer att vara i Mälardalen och Stockholm, på och runt Gotland samt i Göteborg. För att stärka det nationella försvaret och öva förmågan att möta ett angrepp mot Sverige kommer deltagande förband att ta sig fram och öva i områden som ligger utanför Försvarsmaktens egna övnings- och skjutfält. Försvarsmakten.

Jehovas vittnen förbjuds i Ryssland. Högsta domstolen i Ryssland förbjuder Jehovas vittnen på uppmaning av justitiedepartementet som begärt att "extremistorganisationen" ska upplösas. HD-domaren Jurij Ivanenko säger att domstolen beslutat att stänga Jehovas vittnens huvudkvarter och lokala organisationer och överlämna deras egendomar till ryska staten. Beslutet togs sedan justitiedepartementet funnit tecken på "extremistisk aktivitet" inom rörelsen. "Det utgör ett hot mot mänskliga rättigheter, allmänna ordningen och säkerheten," säger Svetlana Borisova på justitiedepartementet enligt ryska medier. Rörelsen, som har totalt 395 samlingslokaler i Ryssland, tänker överklaga HD-beslutet. – Jag väntade mig inte att det här kunde vara möjligt i det moderna Ryssland, där författningen garanterar frihet att utöva religion, säger Jaroslav Sivulskij vid rörelsens administrativa centrum. SR 170420.
Ryssland förbjuder Jehovas vittnen. Högsta domstolen i Ryssland beslöt på torsdagen att klassa Jehovas vittnen som en extremistorganisation. Huvudkvarteret nära S:t Petersburg stängs ner, likaså lokala underavdelningar. Verksamheten förbjuds helt och organisationens egendom beslagtas. Flera av organisationens publikationer har också lagts till på en lista över förbjuden extremistisk litteratur. Ryska åklagare har länge ansett att Jehovas vittnen förstör familjer, odlar hat och hotar liv. Organisationen själv hävdar att den beskrivningen är falsk. Det var det ryska justitieministeriet som för ungefär en månad sedan väckte åtal mot organisationen. Jehovas vittnen uppskattade då att följderna kunde bli katastrofala för religionsfriheten i Ryssland. Organisationen har i Ryssland redan tidigare förbjudits att dela ut sina texter. Det finns över 170 000 Jehovas vittnen i Ryssland. yle 170420.
Ryska biskopar kritiserar förbud mot Jehovas vittnen. Katolska biskopar i Ryssland fördömer beslutet att förbjuda Jehovas vittnen. Katolska biskopskonferensens generalsekreterare Igor Kovalevskij befarar att beslutet öppnar vägen för djupare diskriminering av icke-ortodoxa kristna och kallar den nu rådande situationen i Ryssland för "komplicerad och svår". "Regeringen måste försäkra medborgarna om att deras religionsfrihet respekteras. Jehovas vittnen har lika stor rätt att värna om sin värdighet och sin tro som alla andra medborgare." Dagen 170503.

Russia moves troops, helicopters and armoured vehicles to its border with North Korea as Putin braces for war. Footage allegedly shows a mass military mobilisation in Vladivostok - about 11 miles from its border with North Korea. RUSSIA'S president Vladimir Putin is reinforcing his border with North Korea by relocating troops and equipment, according to reports. Video footage is said to show one of three trains loaded with military equipment moving towards the 11 mile-long land frontier between Russia and the repressive state. Another scene shows military helicopter appearing to move towards the North Korean border and manoeuvres across rough terrain by army combat vehicles. Other reports suggest there have been military moves by road as well. There have been concerns that if a conflict breaks out Russia could face a humanitarian exodus from North Korea. But Putin has been warned, too, that in the event of a US strike on Kim Jong-un's nuclear facilities, contamination could swiftly reach Russia. "Railway trains loaded with military equipment moving towards Primorsky region via Khabarovsk have been noticed by locals," reported primemedia.ru in the Russian far East – linking the development to the North Korean crisis. "The movement of military equipment by different means of transport to southern areas is being observed across Primorsky region over the past week," said military veteran Stanislva Sinitsyn. "Many relate this to the situation in the Korean peninsula." The Sun 170420.

OSSE-observatör dödad i Ukraina. En amerikansk observatör, i den ukrainska OSSE övervakningsmissionen, dödades och en tysk observatör skadades i krigsområdet i östra Ukraina. Det är första gången under mer än tre års krig som en observatör dödas. "Tragiska nyheter från Ukraina, en patrullbil har kört på en landmina, en observatör från OSSE har dödats", så bekräftade Österrikes utrikesminister Sebastian Kurz nyheten. Redan innan hade ryska och ukrainska medier rapporterat att övervakningsmissionen, från OSSE Europeiska säkerhets och samarbetsorganisationen, förlorat en medarbetare och ytterligare en skadats när deras bil körde på en landmina. Det skedde tidigt på söndagen nära Luhansk, huvudort för den andra så kallade folkrepubliken, som skapats av utbrytare med stöd från Ryssland. I ryska medier kom genast uppgifter om att OSSE:s bepansrade patrullbil skulle ha kört på en "förbjuden väg" och därmed utsatte sig själva för fara. Men observatörerna har mandat att röra sig i hela utbrytarområdet, något som inte alltid accepterats av de ryskstödda separatisterna. Tidigare har observatörer stoppats fysiskt och blivit beskjutna. Men aldrig under de tre åren av krig har någon observatör dödats, som i dag. Fördömanden har kommit internationellt och krav på fullständig utredning om orsaken. SR 170423.

Rysk grupp kan ha hackat Danmarks försvar. Danmark anklagar Ryssland för att ha hackat danska försvarsmakten. Hackarna ska inte ha kommit över hemlig information, men Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen ser ändå allvarligt på angreppen. "Det här är mycket allvarligt och Ryssland för en väldigt aggressiv politik på det här området," kommenterar Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen i danska TV2. Det är danska militära underrättelsetjänsten som beskriver angreppen i en färsk rapport till danska regeringen som tidningen Berlingske fått tillgång till. Angreppen ska ha ägt rum mellan 2015 och 2016 och hackarna ska ha lyckats få tillgång till flera e-postkonton hos anställda inom försvarsmakten, och kunnat tappa dem på information. Ingen hemlig information ska ha hamnat i hackergruppens händer, men angreppen anses ändå utgöra en allvarlig säkerhetsrisk för Danmark. Enligt militära underrättelsetjänsten är det hackergruppen Fancy Bear som ligger bakom, en grupp man menar är knuten till Rysslands president Vladimir Putin själv. Det ska också vara samma grupp som låg bakom delar av cyberangreppen på demokraternas partiorganisation i USA inför presidentvalskampanjen. Den danska rapporten visar också att samma grupp försökt hacka danska utrikesministeriet, men utan att lyckas. Ryssland har tidigare förnekat inblandning i attackerna mot demokraternas partiorganisation, men har ännu inte kommenterat de danska anklagelserna. SR 170424.

Kina visar musklerna med sitt första egenbyggda hangarfartyg. I morse gjorde Kinas första egenkonstruerade hangarfartyg sin jungfrufärd. Landets växande militära styrka förändrar förhållandet till den amerikanska militären. Hangarfartyget som fortfarande inte har ett namn sågs idag glida ut från varvet i Dalian i nordöstra Kina, och blev morgonens nyhet i kinesiska medier. Det första egenbyggda kinesiska hangarfartyget har större plats på däck för stridsflyplan och helikoptrar än sin föregångare, hangarfartyget Liaoning. Liaoning togs i bruk redan 2012 men var inte byggt i Kina utan var från början ett avlagt sovjetiskt fartyg som köptes begagnat genom mellanhänder. I januari i år användes det för första gången av den kinesiska flottan för att segla utanför Taiwan, där amerikanska hangarfartyg tidigare opererat utan rivaler. Trots det senaste tillskottet av ett nytt hangarfartyg beräknas Kinas flotta bara ha en kapacitet motsvarande några procent av USA:s, men uppbyggnaden av den kinesiska militären bidrar till den ökande militära spänningen i regionen. Kina ser med stor misstänksamhet på hur USA:s militär rustar upp i grannlandet Sydkorea. Senast i natt fördes nya komponenter in på en före detta golfbana som nu byggs om till en ny bas för ett robotförsvar mot Nordkorea. Kinas planer att bygga flera hangarfartyg och ubåtar påverkar också maktbalansens kring Sydkinesiska havet. SR 170426.

Frostiga relationer mellan USA och länder i Asien. Samtidigt som Kina i dag sjösatte sitt första eget byggda hangarfartyg samlas länderna i Sydostasien till ASEAN toppmöte i Filippinernas huvudstad Manila. Spänningen i Sydkinesiska havet blir ett av huvudämnena under mötet. Men samtidigt knyts allt fler länder i regionen närmare Kina samtidigt som man vänder USA ryggen. Filippinerna som i år är ASEAN:s ordförandeland har historiskt alltid varit allierad med USA men det var något som ändrades när Rodrigo Duterte tillträdde som president förra sommaren. Och trots att tonen mot USA mildrats något sedan Donald Trump tillträdde så beslöt Filippinerna nyligen att den gemensamma årliga militärövning som länderna hållit sedan i början av 2000 i år skulle omvandlas till en gemensam humanitär övning. Men Filippinerna är inte ensam i regionen om att allt mer luta sig mot Kina i stället för USA - både vad gäller handelsförbindleser och rent militärt. Sedan relationerna mellan Thailand och USA blev frostiga i samband med militärkuppen för tre år sedan har Thailand haft gemensamma militärövningar med Kina samt köpt både kinesiska pansarvagnar och ubåtar. Den amerikanska marina enheten, Seabees, som planerade 20 olika projekt som skolor och sjukhus i Kambodja blev häromveckan ombedda av regeringen att lämna landet. I januari höll man sin andra marina övning med Kina samtidigt som man meddelade att den övning som planerats med USA till i juni inte blir av. Dessutom har Kambodja försetts med militärfordon, helikoptrar och vapen av Kina. Och Malysia har också knytit allt närmare band med Kina som också för samtal med Burma för att få tillgång till hamnar i Indiska Oceanen, vilket oroar Indien. Så frågan är om det kommer att bli några gemensamma skarpa uttaladen från ASEAN gällande Kinas aktiviteteter i Sydkinesiska havet vid detta möte. I november hålls det årliga stora toppmötet och häromdagen meddelade Vita Huset att Donald Trump kommer till Filippinerna då. SR 170426.

Rysk-ortodoxa kyrkan tvingar invånarna att lämna ön Valamo. Före 2013 bodde mellan 300 och 400 personer på ön Valamo i ryska Ladogasjön. I dag har siffran sjunkit till strax över 100 personer. Enligt den ryska statsvetaren Gleb Yarovoy är det rysk-ortodoxa kyrkan som har tvingat bort människor för att kunna tjäna mer pengar. "När jag började skriva om Valamo och klostret var min huvudfråga varför kyrkan inte ville att några andra skulle bo på ön. Men jag insåg ganska snart att klostret är ett helt företag som är mest intresserat av pengar." "Jag tror bara att det är en tidsfråga innan även civilbefolkningen på Solovetskijöarna i Vita havet där Solovetskijklostret ligger börjar köras bort." I sina artiklar beskriver han ett kluster av företag och organisationer som på olika sätt är sammankopplade med klostret och som drar in stora summor pengar till klostrets verksamhet. Han beskriver också hur delrepubliken bidrar med miljontals kronor varje år. Dagen 170426.

Ryska lastbilschaufförer i protest mot makthavare. Ryska långtradarchaufförer har i nästan en månad strejkat i över 60 städer. De protesterar mot en ny skatt, men protesten har också utvecklats till ett generellt missnöje med makthavare, som upphört att lyssna på folket. Samtidigt börjar det bli brist på varor i vissa ryska regioner. SR 170426.

Kina förbjuder religiösa namn i Xinjiang. Kinesiska myndigheter införde 1 april hårdare regler som sägs bidra till att "Stabilisera" den oroliga Xinjiangregionen i västra Kina och göra den "mer kinesisk". Myndigheterna i Xinjiangregionen förbjuder också föräldrar att ge sina barn namn som anses alltför religiösa. Åtgärderna fördöms nu av organisationer för mänskliga rättigheter, men den kinesiska kontrollen av namn är redan tidigare kontroversiell i Xinjiang. "Efternamnet Jakob till exempel, om det skrivs ner med kinesiska tecken blir det: Ya he fu - det låter vidrigt" säger en ung turkisktalande kvinna från Xinjiang. Namn på andra språk låter väldigt annorlunda när de skrivs md kinesiska tecken. En omsorgsfull översättare väljer en teckenkombination som ser vacker ut och där meningen påminner om positiva saker. Så gör kinesisktalande föräldrar när de väljer namn åt sina barn. De är fria att välja bland många tusen tecken, och det sätts så stort värde på ett bra namn att många betalar konsulter för att välja rätt kombination. Men när uiguriska föräldrar kommer till en polisstation i Xinjiang för att registrera namn går det ofta till på ett helt annat sätt. "Föräldrarna säger namnet och polisen väljer de första tecken som kommer upp i deras skrivprogram i datorn, sen klickar de "enter" och där har du ditt namn, berättar min intervjuperson. Allt beror på personen som sitter där i luckan om du har någon rätt att välja vilka tecken som blir ditt barns namn, vi har inga sådana rättigheter," säger hon. Uigurers namn på kinesiska får ofta andra kineser att dra på munnen, eftersom namnen framstår som så obildade och fula. Min intervjuperson har samma problem själv. "Det första tecknet de har valt är ya som i tand, och alla skrattar när de läser mitt namn. Då blir jag arg," berättar hon. Det är inte troligt att de upprörda känslorna hos den muslimska befolkningen i Kinas Xinjiangregion kommer att minska i och med de nya namnestriktionerna. SR 170427.

Demokratiaktivister gripna i Hongkong. Nio demokratiaktivister i Hongkong har gripits, anklagade för att ha deltagit i protester i november till stöd för två parlamentsledamöter som Kina då portade från att inta sina platser. SvD 170427.

Kreml förbjuder organisation bakom planerad massprotest. Bara dagarna före en planerad stor oppositionsprotest i Ryssland har åklagare förbjudit en av organisationerna bakom protesten. Kreml hävdar att protesten är olaglig och organisationen bakom Open Russia har fått sitt kontor genomsökt av polis. "Nadojelo" eller "Det är nog" på svenska, står det på gula lappar klistrade över munnen på ett foto av ryske presidenten Vladimir Putin. En symbolisk bild för ryssar som tröttnat och kräver ett maktskifte efter sjutton år med Putin. De planerar delta i en stor protest i mer än trettio städer över hela Ryssland. Men igår förbjöds organisationen bakom protesten, Open Russia eller Öppna Ryssland och idag kom besked från Kreml att den planerade oppositionsprotesten är olaglig och polisen kommer stoppa varje försök. SR 170427.

Landsomfattande protester mot Putin. I Ryssland har oppositionen genomfört en anti-Putinprotest i en rad städer - i stort sett utan våld. I Moskva var polisnärvaron stor, men de som protesterade tilläts lämna sina protestbrev vid presidentens kontor i centrum. Breven innehåller krav på att president Putin inte ställer upp till omval nästa år. De deltog i aktionen "Nadajelo" vilket ungefär kan översättas som "det är nog, det räcker". De vill inte ha fler år med Vladimir Putin som president och i breven kräver de att han inte ställer upp till omval nästa år. Motsvarande protester hölls i 30-talet städer över hela Ryssland i dag. De flesta hade fått tillstånd, men inte den i Moskva. Organisatörerna i OpenRussia, Öppna Ryssland, hävdar dock att de inte bryter mot lagen utan bara, precis som grundlagen säger, utövar sin medborgerliga yttrandefrihet. Trots ett kraftigt polisuppbåd i Moskva gick aktionen lugnt till i huvudstaden. I flera andra, som St Petersburg och Kemerova, greps 70-talet aktivister och deras pappkartonger med brev till Putin beslagtogs. Men i de flesta genomfördes aktionen utan polisens ingripande eller våld. Alla som deltog filmades dock. Det kan användas mot dem senare, men det skrämde inte studenterna Alexander och Katja. "Unga har en färskare och mer levande uppfattning om situationen socialt och i skolor. De önskar sig ett systemskifte och inte att allt blir sämre och sämre," säger Katja. SR 170429.

Jessikka Aro - utsatt för dödshot efter avslöjande om ryska nättroll. Jessikka Aros namn blev känt världen över efter att hon rapporterat om ryska nättroll i Finland. Efter rapporteringen utsattes hon för en massiv hatkampanj med bland annat ryktesspridning, grävande i hennes förflutna, falska artiklar och demonstrationer utanför hennes arbetsplats, det finska tv-bolaget YLE. Med tiden anslöt sig även "vanliga personer" till kampanjen mot henne och till och med en finsk riksdagsledamot har delat artiklar om Jessikka Aro och skrivit att hon är en skam för journalistkåren. Händelserna var en av orsakerna till att 22 finska chefredaktörer undertecknade ett upprop mot oseriösa, främlingsfientliga och otillförlitliga medier. Jessikka Aro är tvåfaldigt prisad för sin granskning av de ryska nättrollen. Hon utbildar journalister, tjänstemän och experter i hur de kan känna igen och motverka propagandakampanjer samt i att utveckla kommunikationsstrategier. Sedan april i år är hon tjänstledig för att arbeta med en bok "Vladimir Putin's Troll Empire" som i somras fick en finansiering på över 30 000 dollar via crowdfunding. Fojo 170430.
Hon mobbades av proryska nättroll. I mars i år gick 22 mediechefer i Finland ut och fördömde vad de kallade lögnmedier,alltså mediekanaler och aktörer som förgiftar samhällsdebatten genom att medvetet sprida vilseledande information. Bakgrunden till det ovanliga uppropet var dels rykten som spritts om brott som invandrare påstås ha begått, men som senare visar sig ha varit felaktiga, men en annan minst viktig orsak till uppropet var att mediecheferna tydligt ville markera mot det alltmer aggressiva proryska informationskriget. Det finns nämligen en högst påtaglig – och skrämmande – anledning till deras upprördhet. Journalisten Jessikka Aro jobbar på Yle, Finlands motsvarighet till SVT. Hon bestämde sig för att granska aktörerna i informationskriget och har bland annat gjort reportage om den så kallade trollfabriken i S:t Petersburg, det kontor där ett par hundra personer är anställda för att debattera och sprida prorysk propaganda i sociala medier, i kommentarsfält och bloggar. Aros rapportering om de proryska "trollen" satte i gång en massiv smutskastningskampanj mot henne personligen, orkestrerad av de aktörer som hon granskat. Trakasserier, hotfulla telefonsamtal, näthat och rent förtal har blivit en del av hennes vardag. De 22 mediecheferna formulerar sig så här: "Vi stöder enskilda journalister som på grund av sitt jobb utsätts för förtalskampanjer. Vi godkänner inte att journalister tystas genom påtryckning." Jessikka Aro har fått ett av Finlands finaste mediepris för sin granskning. Nu pågår en rättslig utredning i några av förtalsfallen. Det som Aro råkat ut för måste bli ett uppvaknande även för svenskar, så att vi bättre rustar oss för att hantera - och se igenom - alla typer av försök att manipulera och kväsa den öppna åsiktsbildningen. UNT 160607.

Carl Bildt: Ukraina har stor betydelse, Ryssland är beroende av väst, USA är oberäkneligt. Är Minskavtalet ett dött avtal – avtalet som var avsett att få till stånd fred i östra Ukraina? "Nej kanske inte dött – men det händer ju inte så mycket. Min teori är att Putin inte är beredd att göra någonting förrän han klarat av presidentvalet i mars nästa år. Han är inte kapabel till några kompromisser. I Berlin har man kanske ännu mera dystra förväntningar.Man ser ju hur han reglerar striderna upp och ner. Sådant sker inte utan att det finns ryska officerare i kommandokedjan." yle 170502.

Mötet mellan Putin och Merkel tydliggjorde stora klyftor. Mötet mellan Rysslands president Vladimir Putin och Tysklands förbundskansler Angela Merkel var enligt Merkel konstruktivt. Men vid presskonferensen efter mötet märktes framförallt de totalt olika uppfattningar som de båda ländernas ledare har i en rad frågor. "Vi har aldrig blandat oss i andra länders politik och vi vill inte att andra lägger sig i vår politik," svarade den ryske presidenten på en av frågorna som handlade om rysk inblandning i valprocesser från det amerikanska presidentvalet till de europeiska stundande valen. Det är bara rykten, sa Vladimir Putin vid den korta presskonferensen med Angela Merkel efter deras möte i Sotji. Frågan ställdes av tyska journalister och är känslig inför både franska presidentvalet, där kandidaten Marine Le Pen fått miljonlån från Ryssland och varit en ofta sedd gäst i Moskva och inför det tyska parlamentsvalet 24:e september. Den tyska säkerhetstjänsten har haft flera rapporter om ryska påverkansoperationer, ägnade att påverka politiken i Tyskland. SR 170502. yle 170502.

Lukasjenko agerade så att oljesmuggling kunde fortsätta. Vitryssland diktator, president Lukasjenko, agerade personligen så att oljesmuggling genom landet kunde fortgå, visar dokument som Ekot har. Ryssland anklagade Vitryssland för att smuggla stora mängder rysk olja 2012. Genom att exportera oljeprodukter under falsk beteckning slapp man betala tullskatt till Ryssland. Vitryssland fick köpa rysk olja och bensin till rabatterat pris för sin egen konsumtion, men om den exporterades vidare skulle de betala tull till Ryssland. Ryssarna hävdade att Vitryssland snuvat Ryssland på skatteintäkter på en miljard dollar genom att märka om bensin till aceton och andra lösningsmedel som inte omfattades av de ryska skattekraven. SR 170503.
Så smugglades oljeprodukter via Vitryssland. Dokument som Ekot har tillgång till visar hur den högsta politiska ledningen i Vitryssland sanktionerat oljesmuggling. SR 170503.
Former KGB-agent reveals illegal oil smuggling from Belarus. Documents seen by Swedish Radio's Ekot show how the government of Belarus enabled smuggling of petroleum products through its country. This is how it was done. SR 170503.
Bakgrund: Vem är Andrei Molchan? Andrei Molchan är en före detta KGB-agent från staden Vitebsk i norra Vitryssland. Från hans militärbok framgick att han anställdes av KGB 2000 och att han jobbade där tills han avskedades i juni 2010. Han hade då majors grad. I Sverige har Migrationsverket tagit del av hans militärbok och anser att hans identitet är styrkt, liksom att han jobbat på KGB. SR 170503.

Putin föreslår "säkra zoner" i Syrien. Ledarna i Syrien och Turkiet säger sig fast beslutna att samarbeta för att lösa konflikten i Syrien, trots att de stöder rivaliserande parter. Vid deras möte i ryska Sotji förde Vladimir Putin fram ett förslag om "säkra zoner" i det krigshärjade landet. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och hans ryske kollega Vladimir Putin träffades på Putins sommarresidens i Sotji vid Svarta havet. Det var deras första möte sedan den dödliga kemvapenattacken mot den syriska staden Khan Sheikhun den 4 april. Erdogan lade skulden på Rysslands allierade, den syriska regimen, medan Putin antytt att rebellerna fejkat attacken för att misskreditera Bashar al-Assads regering. Attacken ansträngde den sköra relationen mellan Moskva och Ankara, men vid onsdagens möte förklarade de båda att de är redo att samarbeta för att få slut på konflikten i Syrien, som har gjort landet till plantskola för våldsamma islamistiska grupper. Putin sade att de var överens om att inrättandet av säkra zoner skulle leda till nedtrappade strider. Tidigare har USA:s president Donald Trump talat om säkra zoner i Syrien och Putin sade att "såvitt han förstod" så hade Trump stöttat förslaget när de diskuterade det i telefon i tisdags. SvD 170503.

Ministerbesök från Ryssland får finländarna att minnas gamla tider. I dag möttes Finlands och Rysslands utrikesministrar Timo Soini och Sergej Lavrov utanför Helsingfors för att diskutera internationella och bilaterala frågor. I Finland frågar sig allt fler om landet är på väg att få en roll i världspolitiken liknande den man hade under kalla kriget. Nu är det 2017 och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besöker sin finländske kollega Timo Soini i ett Finland som firar hundra år som självständig republik. SR 170504.

Kremlkritiker får inte lämna Ryssland för vård. Den ryske Kremlkritikern Aleksej Navalnyj, vars öga skadades vid en attack i veckan, kommer inte få lämna Ryssland för att söka expertvård för sitt skadade öga. Ögats hornhinna har skadats och Navalnyj har bara 15 procents syn kvar, enligt läkare. Navalnyjs försvarsadvokat fick en varning via telefon från fängelsemyndigheterna: Våga inte försöka lämna landet. Detta eftersom Navalnyj i senaste rättegången dömts till fem års villkorligt. En dom som Navalnyj och oppositionen ser som ännu ett politiskt försök från Kreml att stoppa hans ambition att ställa upp i presidentvalet 2018. SR 170505.

Korruption, KGB och den ryska ungdomsrevolten. Mycket bra program om korruptionen i de forna kommunistländerna, här med speciellt fokus på Vitryssland och Ryssland. SR 170506.

Våld mot kvinnor i hemmet är ett problem i Ryssland. "Mer än var fjärde ryska har upplevt våld i nära relationer". I Ryssland har nyligen en lag antagits, där maxstraffet för våld i nära relationer mildrats kraftigt och dessutom flyttats bort från brottsbalken. Staten ska inte lägga sig i om en man slår sin fru eller sina barn enligt parlamentsledamöter som röstade för, men kvinnoorganisationer oroas för att ännu fler ryskor kommer att misshandlas till döds nu. Örfilar och dask mellan makar och från föräldrar mot barnen ger inga straff alls om det sker bara någon gång per år. Blir våldet värre blir det böter, knappt 5000 kronor. Den som inte betalar kan åka i fängelse i max två veckor. Uppskattningsvis 14000 kvinnor i Ryssland dör varje år av att deras man slår ihjäl dem. Fast det börjar nästan alltid med översvallande uppvaktning. Sen kommer kontrollerandet. "Fyra av tio barn som sett misshandel mellan föräldrar upplever samma sak i egna relationer senare," berättar Dinesh Sethi som är chef för förebyggande av våldsskador på WHOs Europakontor. Mer än var fjärde ryska har upplevt våld i nära relationer. Världssnittet är ännu värre. Var tredje kvinna på jorden har blivit slagen av en partner eller sexuellt utnyttjad under sitt liv enligt Världshälsoorganisationen. Marina Pisklakova-Parker startade kvinnoorganisationen ANNA med Rysslands första hjälptelefon och skyddade boenden efter svensk modell. Förra året blev hennes organisation klassad som utländska spioner för att man rör sig i ett politiskt känsligt område och får internationellt stöd. Den nya ryska lagen som likställer våld i nära relationer med förseelser som fortkörning är verkligen ett bakslag anser hon. I Jekaterinenburg har antalet polisanmälningar om kvinnovåld mer än fördubblats sedan dess, och borgmästaren säger att det sannolikt beror på att män nu tror det är fritt fram nu att misshandla sin fru. Få kvinnor ser heller någon vits att gå till polisen för att anmäla. I Ural svarade en kvinnlig polis till en desperat kvinna att de skulle komma nästa morgon och hämta henne till bårhuset. Men nedmonteringen av kvinnoskydd sker inte bara i Ryssland just nu, lägger Marina Pisklakova-Parker till och får medhåll av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och forskare vid Kaliforniens universitet i San Diego som pekar på oroande förslag från president Donald Trump att minska bidragen till kvinnoskydd i USA och göra det möjligt för försäkringsbolag att inte betala för vård till våldsutsatta kvinnor. 70 procent av ryssarna tycker trots allt inte att det är Okej att män slår sina fruar visar opiniosundersökningar. Marina Pisklakova-Parker hopas Ryssland kommer välja en annan väg framöver. SR 170509.

Ökade krav på fungerande el och kommunikationer vid kris eller krig. För att stärka totalförsvaret uppmanar nu regeringen en rad viktiga myndigheter, landsting och kommuner att se till att de kan fungera vid kris och krig. Det handlar exempelvis om att de ska kunna arbeta från alternativa, säkra platser och där ha el, säker kommunikationsutrustning och mat. Bakgrunden är Sveriges försämrade säkerhetspolitiska läge och riksdagens beslut om att totalförsvaret ska stärkas. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får nu regeringens uppdrag att verka för att myndigheter som arbetar med exempelvis energi, transporter, ekonomiska system och skydd och säkerhet kan fungera vid kriser och arbeta från exempelvis skyddade platser - en förmåga som försämrats sen kalla kriget. Också viktiga kommuner och landsting ska ha samma förmåga. Dessutom måste de berörda myndigheterna se till att personer krigsplaceras på alla på viktiga tjänster så att de är på plats och systemen fungerar vid höjd beredskap. Peter Hultqvist. Regeringen fattar i dag också ett annat beslut där Luftfartsverket, sjöfartsverket, Trafikverket och transportstyrelsen får i uppdrag att redovisa vad de gjort och tänker göra för att säkra att transporter och infrastruktur fungerar vid stora olyckor, sabotage eller i värsta fall krig. Infrastrukturminister Anna Johansson. "Syftet är att både öka insikten om att det behövs en beredskap, att man har identifierat de mest kritiska transportlederna till exempel och att man tänker in i förväg olika typer av scenarier och har en beredskap att hantera dem." SR 170511.

Fyra dödade i Ukraina strax före ESC-finalen. Hård beskjutning av staden Avdiivka i östra Ukraina har dödat fyra civila i ett vanligt bostadsområde. De upptrappade striderna fick den ukrainske presidenten Petro Porosjenko att ställa in sin planerade närvaro vid finalfesten i Kiev. Attackerna mot Avdiivka har intensifierats de senaste dagarna och bara i maj har 14 människor dödats. Från det separatistkontrollerade Donetsk rapporteras också beskjutning, men inga dödsfall. Avdiivka ligger bara några kilometer från demarkationslinjen och har varit svårt utsatt för angrepp i de dryga tre år striderna pågått. SR 170513.

Småflickor föräldralösa efter attacker i östra Ukraina. I kriget i Ukraina blev två småflickor föräldralösa när deras hus träffades i allt hårdare attacker mot Avdiivka i öster. Enligt ukrainska militären har antalet attacker ökat kraftigt det senaste dygnet. I dag skadades fyra ukrainska soldater. Attackerna mot staden intensifierades i går kväll. På Sobornagatan förändrades livet för alltid för två småflickor, sju och sex år gamla. Familjen hade satt sig till bords vid sjutiden när deras hus träffades av tung granatbeskjutning. Flickornas föräldrar och ytterligare två vuxna kvinnor i huset dödades direkt. Huset ligger nära demarkationslinjen, men i ett bostadsområde långt från närmsta militärpostering. Den ukrainska militäre talesmannen säger nu under morgonen att antalet attacker det senaste dygnet varit 61, vilket är en tydlig upptrappning. Fyra ukrainska soldater har skadats under attackerna. Mariupolområdet i sydöst besköts 30-talet gånger längs frontlinjen och enligt ukrainska militären användes tungt artilleri och raketer. Mot Hnutove användes luftvärn. Mykolajvka, Pavlopil och Tjermalyk attackerades med automatvapen och lättare handeldvapen. Mariinka attackerades med 120 mm och 82 mms granatkastare. I norra delen kring Luhansk attackerades Novozvanivka och Troitske med tyngre vapen. De flesta attackerna från de ryskstödda utbrytarna kom från Donetsk området mot Avdiivka och Svitlodarsk. Systematiskt besköts utkanterna av staden Avdiivka med granatkastare laddade med 82 mm och 120 mm. Bloggare på den rysk kontrollerade andra sidan hävdar att beskjutningen mot Avdiivka kom från Mariinka. Guvernören för den ukrainskkontrollerade delen av Donetsk län har ställt in dagens firande av Europadagen, som en följd av de dödade civila. Sedan den senaste vapenvilan började gälla 1 april har striderna trappat upp och i maj har 14 människor dödats. Totalt har över 10 000 dödats i kriget och nära 3 miljoner tvingats på flykt. SR 170514.

Kinesisk höst - kulturen satt under hård press. Det viktigaste för Xi Jinpings regering är inte att utlänningar stängs ute från den kinesiska marknaden, utan att kinesiska barn slipper utsättas för den indoktrinering som läsning av västerländska barnböcker tros innebära. Dissidenten och författaren Murong Xuecun och flera andra författare jag möter menar att det hårdnande kulturklimatet beror på den försämrade ekonomiska situationen. En pressad ekonomi ger en pressad befolkning. När möjligheterna att tjäna snabba pengar försvinner, är det som om en viktig ventil upphör att fungera. Priserna stiger – lönerna halkar efter. Långt efter. Människors drömmar finner inget utlopp längre, och det inser regimen. Instängda ambitioner och uteblivet hopp gör det kinesiska samhället till en tryckkokare. Så länge Kinas ekonomi gick på högvarv, till svindlande nytta för utländska investerare och oss glupska konsumenter i väst, blev det kutym att låtsas som om diktaturen Kina var en normal marknad. I goda tider är det lätt att blunda för obekväma sanningar. Lite svårare att göra det nu. Enorm kapitalflykt, överkapacitet i tillverkningsindustrin och skenande skulder, skriver Svenska Dagbladets Andreas Cervenka, gör världens största ekonomi till en av världens skakigaste. Företag efter företag varslar om massuppsägningar, medan regimen försöker ställa om från industri och investeringar till service och konsumtion. Vilket kan bli svårt eftersom Kina inte har lyckats bli något välfärdssamhälle av västerländskt mått. De sociala skyddsnäten är för svaga, pensionerna för låga, individen är utelämnad åt eget sparande, vilket dämpar den inhemska konsumtionen. Mitt i alltihop funderar den rikaste delen av den kinesiska medelklassen över hur man på bästa sätt får sina sparpengar ur landet. Enligt en enkätundersökning beställd av dagstidningen The Financial Times överväger 45 procent av Kinas medelinkomsttagare att växla in minst 10 procent av sina tillgångar i utländsk valuta. Många kineser har sett en generation växa upp med en levnadsstandard som man tidigare bara har kunnat drömma om. Och under tiden har den kinesiska regimen ingått en skrämmande pakt med befolkningen: om ni lämnar oss ifred, kommer vi att låta er vara. Bli hur rika ni vill, skaffa er en massa personlig frihet, men håll er borta från politiken! "För äldre kineser, som växte upp med Mao Zedong", skriver Murong Xuecun, "har just friheten ibland känts överväldigande". Är det slut med den nu? SR 170516.

Peter Hultqvist om militärt samarbete med USA. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist är i USA för att träffa den amerikanska försvarsministern James Mattis. Sverige och USA har ett militärt samarbete och det kommer att fortsätta på samma sätt även med den nya administrationen, enligt Hultqvist. Det är "business as usual", säger han. "Det vi har som avtal som land, det handlar ju om övningsverksamhet, internationella operationer samt försvarsmateriel- och forskningsverksamhet. Och jag utgår från att det här är områden som vi kommer att fortsätta att arbeta med. Jag ser ju också att Finland har ett liknande avtal. Så sammantaget bidrar det här till stabilitet i vår del av världen," säger försvarsminister Hultqvist. SR 170516.
Hultqvist och Mattis i "konstruktivt" möte. Försvarsminister Peter Hultqvist har diskuterat försvarssamarbetet med USA med sin amerikanske kollega James Mattis i Pentagon. "Det var i alla delar ett mycket konstruktivt och bra möte," säger Hultqvist. Inför mötet sade James "Mad Dog" Mattis till Dagens Nyheter att Sverige kan räkna med USA:s hjälp om Ryssland skulle angripa. "Amerika kommer inte att överge sina allierade och partners. Vi kommer att stå vid Sveriges och alla andra demokratiers sida. Sverige är inte en Natoallierad men det är ändå från vår synpunkt en vän och allierad," sade James Mattis till tidningen.

Visumfritt till EU för ukrainare – ett historiskt steg. I dag finns Ukrainas president Petro Porosjenko i EU-parlamentet i Strasbourg för att officiellt skriva på beslutet om visumfrihet till EU för ukrainska medborgare. Från mitten av juni får ukrainare rätt att vistas tre månader i EU utan visum. Visumfrågan har tagit sex år och ses av makthavarna i Kiev som en viktig symbolisk framgång på vägen mot europeisk integration. Fri inresa under 90 dagar för besök, turism och studier, men inte för arbete. Men någon stor folkvandring av de drygt 40 miljonerna ukrainare till EU är inte att vänta. 3 300 000 ukrainare har redan biometriska pass, vilket krävs för att resa till EU, sa presidenten.
EU har krävt en rad reformer av Ukraina och nya lagar mot korruption och diskriminering. Aktivister som framförallt drivit på för reformerna i Ukraina varnar för att den processen nu kan brytas när visumfriheten är vunnen. Ett exempel är presidentens senaste dekret där populära sociala medier förbjuds i Ukraina, eftersom företagen bakom är ryska. Sajter som har miljontals användare i Ukraina, som Yandex, Odnoklasnikij och VK (före detta Vkontakte) ska nu blockeras. Kritiker hävdar att det är censur och slår mot yttrandefriheten, medan förespråkarna säger att det är nödvändigt av säkerhetsskäl så länge Ukraina är i krig med Ryssland och att det finns andra internetportaler som ukrainare kan använda istället för de ryska. SR 170517.

Anna-Lena Laurén: Porosjenkos agerande blir mer och mer ogenomtänkt. Den ukrainska presidenten Petro Porosjenko förbjöd nyligen ett antal ryska sociala medier och även tv-kanalen RBK, som tillhör den oberoende ryska mediekoncernen RBK. Tidningen RBK har tagit stora risker i sina avslöjanden om den korrupta Putinregimen. DN 170518.

New York Times: Kina dödade CIA:s uppgiftslämnare. Kina har dödat eller fängslat över ett dussin hemliga källor till CIA mellan slutet av 2010 och 2012, vilket innebar ett stort bakslag för den amerikanska underrättelsetjänsten, rapporterar The New York Times. Tidningen citerar tio nuvarande eller tidigare amerikanska tjänstemän som vill vara anonyma. Två av dem som tidningen talat med säger att det rör sig om så många som 18 till 20 CIA-källor som antingen dödats eller fängslats. En uppgiftslämnare sköts framför sina kollegor i vad som sågs som en tydlig varning till andra som kunde vara spioner, enligt tidningen. CIA:s jakt på en läcka i Kina var mycket intensiv efter det inträffade. Nästan alla anställda på den amerikanska ambassaden i Peking granskades grundligt, enligt tidningen. Till slut riktades misstankarna mot en person. Men bevisen var inte tillräckligt starka, och han lever nu i ett annat asiatiskt land, uppger källorna. CIA betraktar landet som en av sina högsta prioriteter, men Kinas omfattande säkerhetsapparat gör det extremt svårt för spioner i västvärlden att skaffa källor där. HBL 170521.

Kinesiska kyrkor straffas efter nej till övervakningskameror. Myndigheter i den kinesiska provinsen Zhejiang har stängt av elektriciteten till två kyrkor sedan församlingarna trotsat kravet på att övervakningskameror ska installeras. Gemensamt för de två kyrkorna som nu har fått strömförsörjningen avstängd är att de är de enda två kyrkorna i området som inte har installerat övervakningsutrustning. Det var i början av mars som myndigheterna i Zhejiangprovinsen krävde att kyrkor tillhörande den statligt tillåtna Tre själv-kyrkan skulle installera övervakningskameror. Officiellt hävdar myndigheterna att kamerorna ska förbättra kyrkornas säkerhet, men kritikerna konstaterar att kamerorna kan användas av myndigheterna för att övervaka den religiösa aktiviteten. China Aid uppger att hundratals poliser samlades vid en stor kyrka i Wenzhou den 21–24 mars för att säkerställa att kyrkan installerade övervakningskameror. Församlingsmedlemmar som motsatte sig installationen fick ta emot slag och en lokal kristen förklarade att församlingsmedlemmar ifrågasatte varför de behövde ytterligare övervakning när kyrkan redan kontrolleras av myndigheterna. Några kristna kvinnor som ställde sig utanför kyrkan av fruktan för att kyrkan eventuellt skulle rivas greps och släpptes först när kamerorna var uppsatta. Enligt China Aid förstörde tjänstemän också kyrkans reception och andra delar av byggnaden, inklusive kyrkans port för att komma in. Dagen 170527.

Montenegro snart med i Nato-familjen. Vid Natotoppmötet i Bryssel i torsdags satt för första gången Montenegros ledare med vid förhandlingsbordet - i början av juni väntas landet bli försvarsalliansens 29:e medlem. Men det är inte okontroversiellt. Dagen innan försvarsalliansen Nato inledde sitt toppmöte i Bryssel i torsdags startade en spektakulär rättegång i Montenegros huvudstad Podgorica. Fjorton personer, däribland två ryska medborgare, anklagas för att ha försökt störta Montenegros ledning och mörda dåvarande premiärministern Milo Djukanovic i samband med parlamentsvalet som hölls i höstas. Rysslands ledning motsätter sig Natos utvidgning österut och utrikesminister Sergej Lavrov sade tidigare i år att Montenegros medlemskap skadar relationen länderna emellan. I april stoppade Ryssland importen av vin från Montenegros största vintillverkare. Officiellt på grund av dålig kvalitet men i Montenegro gör man en direkt koppling till Natofrågan. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade i veckan att Montenegros inträde i försvarsalliansen är ett steg framåt för stabiliteten på västra Balkan. Där, i länder som Serbien, Montenegro och Makedonien, finns en oro över ett växande ryskt inflytande. SR 170528.

Rysk maffia bakom oljesmugglingen i Vitryssland. Det företag som smugglade ut oljeprodukterna hade tydliga kopplingar till den organiserade brottsligheten i Sankt Petersburg. Nordkoreas senaste robotuppskjutning under natten, svensk tid, ska enligt uppgift ha landat i Japans ekonomiska zon i Japanska havet. Det har väckt starka reaktioner, inte minst från Japans premiärminister. "Vi kan inte fortsätta tolerera dessa provokationer från Nordkorea, trots upprepade varningar. Tillsammans med USA kommer vi att vidta konkreta åtgärder mot Nordkorea," sade Japans premiärminister Shinzo Abe efter ännu en robotuppskjutning från Nordkorea. Kina säger i ett skriftligt uttalande att man motsätter sig Nordkoreas nya robotuppskjutning som man menar strider mot FN:s resolutioner och uppmanar Pyongyang att återgå till dialog. Även Ryssland fördömer den nya uppskjutningen men manar, liksom Kina, till återhållsamhet för att spänningarna inte ska eskalera. SR 170529.

Krig på agendan när Macron tog emot Putin. I eftermiddag möttes Frankrikes nya president Emmanuel Macron och den ryske presidenten Vladimir Putin i Versailles. Mötet kretsade runt krig, kemiska vapen och mänskliga rättigheter. De två presidenterna har också diskuterat en annan konflikt av stort intresse för länderna - kriget i Ukraina. Även i denna konflikt önskar Macron se en fredlig lösning och att Minskavtalet om fred i Ukraina ska respekteras. Enligt Macron ska de två ledarna enats om att nya fredssamtal bör hållas inom "dagar eller veckor". Putin sa under presskonferensen att västs sanktioner mot Ryssland på grund av landets aktiviteter i östra Ukraina inte tillför något för att stabilisera situationen i konfliktområdet. Macron väckte även frågan om mänskliga rättigheter och situationen för minoriteter i Ryssland, ett aktuellt exempel är Tjetjenien där homosexuella män har fängslats och torterats. SR 170529.

Putin: Sverige i Nato är ett hot mot Ryssland. Ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato ses som ett hot mot Ryssland och skulle försämra de bilaterala relationerna. Det säger president Vladimir Putin till nyhetsbyrån TT. "Om Sverige går med i Nato kommer det självklart att ha negativ effekt på våra bilaterala relationer. För oss betyder det att Nato expanderar mot våra gränser, till och med från svenskt territorium," säger Vladimir Putin. Den ryske presidenten beskriver ett svenskt Natomedlemskap som ett hot mot Ryssland, som skulle "behöva överväga vad som är ett lämpligt svar". "Självklart betyder det inte att vi kommer att bli hysteriska och göra våra robotar redo, men vi kommer att fundera på ett lämpligt svar. Det skulle vara ytterligare ett hot mot Ryssland," säger Putin. SR 170601.

FRA: Statlig aktör bakom stor IT-attack. Försvarets radioanstalt, FRA, pekar ut en statlig aktör som ansvarig för den mycket omfattande IT-attacken Cloud Hopper som blev känd i april. Angreppet tros ha pågått under lång tid och FRA säger sig ha haft en stor roll i att avslöja attacken. Vid IT-attacken stals stora mängder information från ett stort antal länder, bland annat Sverige. När intrånget uppmärksammades i medierna pekades en grupp kinesiska hackare ut men enligt FRA var det alltså en statlig aktör. Det säger FRA:s talesperson Fredrik Wallin till Svenska Dagbladet. FRA avslöjar dock inte vilken stat man misstänker ligga bakom angreppet. SR 170604.

Åtal mot rysk aktivist "skådeprocess" enligt Memorial. En känd historiker och människorättsaktivist från ryska Memorial ställs idag inför rätta i karelska Petrozavodsk anklagad för barnpornografibrott. 61 årige Jurij Dmitrijev är känd för sitt arbete med kartläggning av Stalins terror för 80 år sedan, bland offren fanns också de så kallade Kirunasvenskarna. Arbetare som åkte till Sovjetunionen för att bygga socialismen, men aldrig kom tillbaka. "Jag vill tro på rättvisa i domstolen och om det blir rättvist kommer pappa få komma hem igen," säger Jekaterina Klodt, dotter till Jurij Dmitrijev i Petrozavodsk. Hennes välkände 61 årige pappa greps i december förra året och anklagades först för spridande av barnpornografi. En absurd anklagelse byggd på ett foto, av ett barnbarn och en 11 åriga adoptivdotter, som badar i ett badkar. Senare las ett åtal till om vapenbrott, Dmitrijev påstods ha gömt ett vapen utan licens i sin bostad. Det förnekas av Dmitrijevs familj. Redan tidigare har familjen utsatts för flera hot och inbrott i sin bostad. Dmitrijev är en välkänd människorrättsaktivist och forskare för människorrättsorganisationen Memorial, som kartlägger Stalintidens repression. Under mer än 20 års arbete i Karelen har Dmitrijev kartlagt avrättningsplatser, grävt upp kvarlevor och skapat två stora minnesplatser över Stalinterrorns offer. I år är det 80 år sedan Stalins stora terror inleddes 1937 då människor greps utan anledning och avrättades med en kula i nacken. Dmitrijev kartlade genom att forska i säkerhetstjänsten gamla arkiv hur de svenska arbetare, som åkt till Sovjetunionen, också föll offer för Stalin och avrättades just i Karelen. Memorial hävdar att det är en ny form av skådeprocess, en politisk rättegång för att svärta ned organisationen, som just inletts i Petrozavodsk i norra Ryssland. Dottern Jekaterina hävdar också att detta är en följd av pappans arbete. "Uppenbarligen finns det de som inte vill att han ska fortsätta med sitt arbete," säger hon. SR 170601.

Russian Reactions To The Putin-Macron Meeting. uring the press conference, Macron criticized the Russian media outlets RT and Sputnik, which he had previously banned from his election campaign. He also stressed that he will be closely monitoring the situation of LGBT people in Chechnya. Macron however, mollified this criticism of Russia by adding that "history is bigger than us," and that "no issue can be addressed without a dialogue with Russia. Overall the reactions of Russian lawmakers to the meeting were positive. The Russian media outlet Gazeta.ru commented that "despite [Macron's] criticisms towards Russia, during the presidential campaign, Macron is a pragmatic person and understands the importance of French-Russian relations." MEMRI 170602.

Bibliotekarie dömd till fängelse – kallas "skenrättegång". En 59 årig rysk bibliotekarie dömdes idag till fyra års villkorligt för spridande av extremistisk litteratur och uppvigling av hat mot ryssar. "Av de 20 tal böcker, som använts mot mig i fallet hade majoriteten redan rensats ut," sa den 59 åriga Natalja Sjarina efter att domaren slagit fast att hon spridit så kallad extremistisk litteratur, som chef för det statliga ukrainska biblioteket. Detta trots att anställda från biblioteket vittnade i rättegången att polisen själva planterat de påstått extremistiska böckerna vid en räd. Sjarina greps redan i oktober 2015 och har suttit i husarrest med fotboja. Hennes fall har rönt omfattande kritik, hon är adopterad som samvetsfånge av Amnesty International och ryska Memorial kallar rättssaken för en politisk skenrättegång. Sjarina kommer överklaga och sa att hon var överraskad, eftersom åklagaren själv kallat det för en politisk rättegång. "Om några år kommer människor minnas den här tiden, som de idag minns 1937 års stalinistiska skenrättegångar," sa Sjarina. Men åklagaren, i blå uniform med stjärnor på axelklaffarrna och blont utslaget långt hår, sa efteråt att det var en mild dom. Biblioteket för ukrainsk litteratur i Moskva grundades 1918 och hade 52 000 böcker och tidskrifter. Men idag gapar många hyllor tomma och samlingarna kommer spridas till andra bibliotek. Redan före Sjarina greps hade flera böcker rensats ut för att de ansågs som extremistiska, i svallvågorna efter Euromajdan och den ryska annekteringen av Krimhalvön. SR 170605.

Kraftig ökning av brott mot vapenvila i östra Ukraina. Åter rapporteras en kraftig ökning av antalet brott mot avtalet om vapenvila i krigets östra Ukraina. Enligt OSSE:s oberoende fredsövervakare var det förra veckan en ökning med 45 procent. OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, har 500 observatörer som på plats. De ska dagligen följa brott mot vapenvilan. Trots att båda sidor lovat dra tillbaka tunga vapen, har det inte skett och kriget har hamnat i medieskugga också i Ukraina. Under en dag kan det förekomma 1 000 tals explosioner, landminor har inte röjts vare sig på regeringskontrollerad sida eller den andra. SR 170602.

Ryska plan markerar mot militärövning. Samtidigt som försvarsövningen Baltops 2017 pågår runt Östersjön, med 14 deltagande länder, har Ryssland skickat upp flygplan som markering. Under dagen har först ett stridsflyg skickats upp för att markera mot ett amerikanskt bombplan, och senare även ett jaktplan för att markera mot ett norskt spaningsflyg, som enligt Ryssland båda befunnit sig nära den ryska gränsen, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Tass. Både USA och Norge deltar i försvarsövningen. SR 170606.

EU-pengar till nya försvarssystem. EU-kommisisonen föreslog i dag nya miljarder till forskning och upphandling av försvarsmateriel. Det här är första gången som pengar ur EU:s budget går till försvaret. EU-kommissionen föreslår en försvarsfond på drygt 50 miljarder kronor per år som ska finansieras gemensamt av EU och av medlemsländerna. Syftet är att få ned kostnaderna för upphandling av nya försvarssystem som drönare, helikoptrar eller stridsvagnar. Enligt EU-kommissionen kan medlemsländerna spara upp till 30 procent av sina försvarsutgifter genom att samarbeta. Det ger stordriftsfördelar, och främjar gemensamma standarder inom EU. I dag har EU-länderna till exempel 17 olika typer av stridsvagnar, medan USA har en, och 20 olika typer av stridsplan medan USA har sex. Från och med 2021 ska 1,5 miljarder euro ur EU:s budget årligen gå till forskning, till exempel för att ta fram prototyper av drönare och robotar. Det här är första gången som EU-pengar går till militära ändamål. SR 170607.

Ny lag kan begränsa friheten på nätet ytterligare i Ryssland. Ryska parlamentet duman överväger en ny lag som kommer att minska friheten på internet ytterligare. Om lagen antas förbjuds tjänster som gör det möjligt att kringgå blockerade sajter. Redan i dag är det ryska nätet hårt kontrollerat och en censurmyndighet Roskomnadzor beslutar dagligen om nya blockeringar. Det kan handla om sidor som anses extremistiska eller nyhetssajter. Särskilt hårt gäller restriktionerna rapporteringen om Ukraina, det är bland annat förbjudet att säga att Krimhalvön är ukrainsk och inte rysk. Oberoende mediers möjligheter har beskurits kraftigt i Ryssland, men nu kommer ett nytt lagförslag, som skärper censuren ytterligare. Tjänster som VPN och Tor som gör det möjligt att komma åt sajter som är blockerade i Ryssland blir förbjudna om lagen antas. Ett första steg togs på fredagen, men det krävs tre omröstningar för att lagen ska bli verklighet. De stora amerikanska bolagen Google och Facebook anställer nu personal, som enbart ska hantera situationen för sociala medier i Ryssland. Ett tecken på att företagen räknar med förändringar. SR 170610.

Många gripna i ryska protester. Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj greps i samband med nya demonstrationer mot korruption över hela Ryssland. Över 1 000 personer uppges hittills ha gripits under protesterna. Navalnyjs fru skriver på hans Twitter-konto att han greps i trapphuset på väg till demonstrationen i Moskva, men att det inte ändrar planerna. Samtidigt ska strömmen till kontoret ha kapats, så att internetsändningar därifrån brutits. Enligt organisationen OVD-info, som dokumenterar gripanden vid demonstrationer, har 731 personer gripits i huvudstaden. I S:t Petersburg har omkring 500 personer gripits i samband med protester, rapporterar Reuters SR 170612.

Ortodoxa kyrkan tiger om ryska korruptionen. I Ryssland har hundratals demonstranter gripits i veckan. Det är speciellt de unga som vänder sig mot den utbredda korruptionen. Den mäktiga ortodoxa kyrkan har valt att inte delta i protesterna. Den mäktiga ryska ortodoxa kyrkan säger sig i och för sig vara mot korruption, men samarbetar också med den politiska ledningen i Kreml. Kyrkan har inte uttalat något stöd för Alexei Navalny. Även om en del av demonstranterna ropar att Putin ska avgå så är stödet för presidenten fortfarande stort bland vanliga ryssar. Dagen 170613.

Putin höll sin årliga tv-show "Västvärldens sanktioner har gjort Ryssland starkare". Rysslands president Vladimir Putin har hållit sin årliga tv-sända frågestund för folket. Det var femtonde gången som Putin svarade på allmänhetens frågor i direktsänd tv. Den här gången höll den mycket välregisserade frågestunden, som började klockan 12 finsk tid, på i fyra timmar. Enligt ryska medier skickades över en miljon frågor in på förhand, om allt från dåliga vägar till sanktionerna mot Ryssland och konflikten i Ukraina. Ekonomin var ett huvudtema under fjolårets frågestund. Det är omvärldens sanktioner mot Ryssland på grund av läget i Ukraina som har fått den ryska ekonomin i gungning. Putin lovade ändå att recessionen i den ryska ekonomin skulle vara över i år. Det var också en fråga om ekonomi som Putin först fick svara på i år. Och enligt Putin har den ryska ekonomin börjat växa igen, medan inflationen är rekordlåg. Andelen ryssar som lever under fattigdomsgränsen har ändå ökat och Putin lovade att han ska skrida till åtgärder för att höja levnadsstandarden i Ryssland.
Ryssland har enligt honom fått ett lyft tack vare sanktionerna, som har minskat det ryska beroendet av utländsk energi och gett landet en orsak att utveckla den egna industrin. Sanktionerna är bara en följd av de inrikespolitiska problemen i USA. Skulle det inte vara för situationen på Krim skulle USA hitta på något annat svepskäl för att införa sanktioner mot Ryssland, enligt Putin, som sökte exempel i historien. "Då våra partners ute i världen har känt att Ryssland är en seriös konkurrent har de använt olika svepskäl för att införa begränsningar. Det fanns olika svepskäl under sovjettiden och till och med före Oktoberrevolutionen. Det här har hänt genom hela vår historia." "Om omvärlden häver sina sanktioner mot Moskva kommer vi att häva våra sanktioner mot andra länder," sade han. Putin kommenterade också läget i Syrien.
"Den ryska militären har fått "ovärderlig" erfarenhet i Syrien, och den ryska militärindustrin har fått möjligheten att testa sina nya vapen i strid," sade Putin.
Enligt presidenten minskar Rysslands ekonomi i år med 0,3 procent, men redan nästa år förväntas landets BNP öka. Putin kunde dock inte lägga fram en konkret plan för hur målet ska nås, utan nämnde enbart en "ökad effektivitet".
De frågor som presidenten svarar på i direktsändningen har sållats fram på förhand av administrationen. Tillställningen är välregisserad och presidenten är alltid väl förberedd på vilka teman som tillåts. I studion sitter även en publik med politiker, tjänstemän och representanter för olika yrken. Även de här frågorna har repeterats. yle 170615. yle 170614.
"Putins frågestund ger en glimt av den riktiga presidenten". Under torsdagen höll Rysslands president Vladimir Putin sin årliga frågestund där han svarade på det ryska folkets frågor. Vissa anser ändå att hela frågestunden är ett spel för galleriet. En av dem är Katja Portnova. Den allt mer kringskurna yttrandefriheten i Ryssland har också haft direkta konsekvenser för Katjas liv. Hon har medvetet valt att inte rapportera om politik och fokuserar istället på mer nöjesinriktad ämnen som resor. "Det kanske låter själviskt, men jag vill inte skapa problem för mig själv. Yttrandefrihet är viktigt, men med tanke på läget nu vill jag inte leka med elden." yle 170614.

Gripen E i stridsläge under premiärturen. Testpiloten Marcus Wandt var nöjd efter flygningen med Sveriges nya stridsflygplan, Gripen E. Men det har varit en lång väg dit. Se bilder från flygningen och från utvecklingen av nya Gripen E. Fortfarande återstår mycket arbete och det dröjer till 2019 innan det första planet ska vara klart för leverans till flygvapnet. SvD 170616.

Banden stärks mellan svenska högerextremister och Putins maskineri. Det handlar om direkta kopplingar mellan extrema rörelser i Sverige och Putinvänliga aktörer. Det handlar också om en gemensam verklighetsbild som sprids av nazister och andra högerextrema rörelser. Martin Kragh är seniorforskare och chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Han har tillsammans med medförfattaren Sebastian Åsberg gått igenom en stor mängd nyheter som har sänts i de Kreml-styrda kanalerna Sputnik News och RT, som tidigare hette Russia Today. Tv-kanalen RT sänder över nätet på engelska och publicerar nyheter på nätet på fem andra språk. RT når via sina sändningar på nätet ut över en stor del av världen. Webbsajten och radiokanalen Sputnik News sänder på över 30 språk, och sände under ett knappt års tid också på svenska, finska, danska och norska. Meningen är att nå ut med det Putinvänliga perspektivet, genom snävt vinklade nyheter. Här ser man tydliga kopplingar till den främlingsfientliga svenska nättidningen Fria Tider. Av Kraghs och Åsbergs undersökta period kommer det fram att Fria Tider ofta spred vidare det innehåll som Sputnik News producerade på svenska, och vice versa. "Sverige är det ett antal högerextrema aktörer som har citerats eller lyfts upp gång på gång i Sputnik eller Russia Today," säger Kragh. Kragh tillägger att det finns exempel också på vänsterextrema aktörer som får utrymme i ryskstyrda kanaler. Ett exempel är gruppen Läkare för mänskliga rättigheter. Gruppen har påstått att kemgasattacker i Syrien var en bluff. Ryssland kallade organisationen expertvittnen, men gruppens trovärdighet ifrågasätts allmänt. Men också påhittade nyheter får stor spridning inom alternativa medier i Sverige. Ett känt exempel är en nyhet som härstammar från ett förfalskat brev av försvarsminister Peter Hultqvist, som gratulerar till en vapenaffär mellan svenska Bofors och Ukraina. Ett annat förfalskat brev ser ut att ha skickats från en kvinnlig beväpnad grupp inom Islamiska staten, som ber utrikesminister Margot Wallström om finansiellt stöd. Kragh kan peka på 26 falska nyheter som har fått spridning i den svenska mediemiljön.
Samtidigt syns alltfler kopplingar mellan personer inom högerextrema rörelser i Ryssland och Sverige. Det tydligaste exemplet är den nazistiska Nordiska motståndsrörelsen som är aktiv i Finland, Norge och Sverige. Aktiviteterna har ökat i Sverige under de senaste åren. Daniel Poohl, som är chefredaktör för tidningen Expo har granskat relationerna mellan den ultranationalistiska Ryska imperiska rörelsen och Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Som exempel nämner Poohl Ryska imperiska rörelsens frontfigur Stanislav Vorobjevs tal på en scen år 2015 hos NMR utanför Skara. NMR har också tagit emot pengar av rörelsen, enligt Expos källor. En koppling i Sverige är det svenska förlaget Arktos som ger ut högerextrem litteratur, och som också ger ut Dugins böcker på engelska. SR 170619.

Entusiastisk ukrainsk president träffar Trump i Vita Huset. Den ukrainske presidenten gör en stor sak av att han idag träffar den amerikanske presidenten Donald Trump, innan Trump träffar Rysslands Vladimir Putin. Petro Porosjenko träffar också vice presidenten och den amerikanske försvarsministern ikväll i Washington. Den ukrainske presidenten Petro Porosjenko ser fram emot ett fantastiskt möte med Donald Trump. Det sa han i ett tal han höll inför den ukrainska diasporan i USA. Han använde ordet "fantastiskt" flera gånger och betonade vikten av att han nu kommer träffa den amerikanske presidenten innan Rysslands president Vladimir Putin gör det. Porosjenkos entusiasm inför presidentmötet i Vita Huset ikväll och möten med försvarsministern och vice presidenten är förstås ett sätt att försäkra opinionen i Ukraina. Igår förlängde EU sina sanktioner med ännu ett år mot Ryssland för den ryska ockupationen av ukrainska Krimhalvön – sanktioner som förbjuder handel med Krim, investeringar där och turism. Amerikanska senaten röstade förra veckan med stor majoritet för nya sanktioner mot Ryssland, som en följd av den ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet och för att tvinga Trump att bara med stöd av kongressen om existerande sanktioner ska lättas. Den ryske presidenten nekar till någon inblandning i det amerikanska valet och sa i veckan att det helt går emot rysk policy att blanda sig i andra länders inre angelägenheter. SR 170620.

Skärpt tonläge mellan Ryssland och USA. Amerikansk militär sköt i går kväll ned ett syriskt arméplan utanför Raqqa-provinsen. Ryssland beskriver detta som en eskalering och aggression. Tonläget mellan USA och Ryssland om Syrienkonflikten har skärpts rejält efter att USA skjutit ned ett syriskt stridsflygplan nära Raqqa. Nu säger det ryska försvarsministeriet att man kan se alla stridsflygplan från den USA-ledda koalitionen som befinner sig väster om floden Eufrat som tänkbara mål. Det är en tydlig och farlig eskalering av konflikten mellan USA och Ryssland som stöder olika sidor i Syrienkriget, men som också har gemensamma fiender. USA leder flyganfallen som understödjer den kurdledda allians som försöker befria Raqqa från IS. Även Ryssland attackerar IS men är också nära allierad med den syriska regeringen. Enligt USA attackerade det syriska stridsflygplanet kurdledda styrkor i Raqqa-provinsen. Ryssland fördömer nedskjutningen med ursinne och kallar den en tydlig överträdelse som kommer att få stora konsekvenser. Ryssland säger att man med omedelbar verkan avbryter den gemensamma kommunikationskanal som öppnats för att förhindra incidenter i luften när både USA och Ryssland attackerar IS mål. De kommer också övervaka samtliga flygplan och drönare från den USA-ledda anti-IS koalitionen som rör sig väster om floden Eufrat. Dessa kommer ses som legala mål av det ryska luftvärnet. Syrien har förnekat att stridsflygplanet igår attackerade de USA-stödda styrkorna. Enligt den syriska armén var stridsflygplanet på uppdrag mot IS när det sköts ned. Händelsen riskerar nu att dra USA djupare in i Syrienkonflikten. SR 170619.
Ryssland varnar USA i hårda ordalag efter att USA på söndagen sköt ner ett syriskt stridsflygplan. Rysslands vice utrikesminister Sergei Rajbkov kallar nedskjutningen en aggression som bryter mot internationell rätt. Ryska utrikesministeriet meddelar att från och med nu betraktas alla luftfarkoster som rör sig i den zon där ryska flygvapnet opererar som potentiella mål. Ryssland lägger också ner den "heta linjen" mellan länderna som har använts för att undvika incidenter samt koordinera stormakternas strid mot terrorgruppen IS.
Efter att Ryssland lade ner heta linjen mellan länderna vill USA återuppta den. Som orsak uppger en högt uppsatt amerikansk general till nyhetsbyrån AFP att telefonlinjen har varit ytterst viktig för att garantera att bägge länderna tryggt kan verka i området. yle 170619.
Ryssland höjer tonen efter nedskjutning. Ryssland varnar den USA-ledda koalitionen i Syrien att man nu betraktar alla dess flygplan och drönare i området som mål. Beskedet är ett svar på USA-koalitionens nedskjutning av ett syriskt stridsplan vid staden Tabqai söndags. I uttalandet från det ryska försvarsdepartementet heter det att allt flyg över området kommer att betraktas som presumtiva måltavlor, men det nämns inget om att skjuta ned koalitionsflygplanen. Ryssland avbryter nu med omedelbar verkan kommunikationen med USA över direktlinjen, meddelar Moskva. "Ledningen av koalitionsstyrkorna använde inte den etablerade kommunikationskanalen för att förhindra incidenter i syriskt luftrum. Moskva avslutar samarbetet med den amerikanska sidan från den 19 juni", meddelar försvarsdepartementet. Både den ryske biträdande utrikesministern Sergej Ryabkov och regeringen i Damaskus kal­lar nedskjutningen av det syriska planet för en "aggressiv handling". Det var ett amerikanskt F/A-18E Super Hornet-plan som sköt ned en syrisk SU-22 som påståtts bomba i närheten av alliansstyrkor i söndags. Piloten ska ha skjutit ut sig över IS-kontrollerat område, och hans öde är okänt, enligt Rysslands försvarsminister. Världen idag 170621.

Försvarsministern: Det är oprofessionellt och farligt av Ryssland. Regeringen ser mycket allvarligt på att ett ryskt stridsflygplan flugit farligt nära ett svenskt signalspaningsflygplan på internationellt luftrum, säger försvarsminister Peter Hultqvist. "Det är en händelse som är riskfylld och det är från säkerhetssynpunkt oprofessionellt. Det innehåller också en dimension av provokation i den här typen av oansvarigt agerande," säger Peter Hultqvist. Regeringen har nu kallat till sig representanter från ryska ambassaden för att få en förklaring till händelsen. "Vi tycker inte att ryskt agerande i det här sammanhanget är acceptabelt och att vi vill tala om det på ett tydligt sätt för ryska representanter." Det var i måndags som ett ryskt stridsflygplan flög "anmärkningsvärt nära" ett svenskt signalspaningsflygplan som befann sig i internationellt luftrum. "Den här typen av händelse är väldigt ovanlig, att man flyger på sånt här kort avstånd... Vi har därför rapporterat den här händelsen till regeringen. " SR 170621. nt.se 140621.
Ola Tedin: Rysk närgångenhet över Östersjön är medvetet provokativ. Den militära flygtrafiken tätnar i luftrummet över Östersjön. Det har lett till ett ökat antal incidenter när plan från olika länder möts. Enligt analytikern och rysslandskännaren Pavel Felgenhauer har samtidigt ryska piloter beordrats att flyga aggressivt och utmanande mot västerländska plan. "Situationen är farlig, om två plan kolliderar i luften kan det leda till en kris som accelererar och blir okontrollerbar", sade Felgenhauer till Ekot under måndagen. För knappt en vecka sedan kallades den ryske Sverigeambassadören till UD för att ta emot en officiell svensk protest. Orsaken var att ett ryskt jaktplan kommit väldigt nära FRA:s signalspaningsplan. Incidenten inträffade i internationellt luftrum mitt i Östersjön. Att ryska militära plan går fram till svenska uppe i luften hör till vardagen. Det ovanliga i förra veckans incident var att en rysk SU 27:a flög mycket nära det svenska planet. Hur nära räknat i meter ville inte den svenska försvarsledningen ange, mer än att det var "stundtals väldigt kort". Eftersom ett möte i luften innebär en kollisionsrisk – även vid måttliga avstånd – är den svenska reaktionen på det inträffade lätt att förstå. Den ryska aggressiva hållningen leder tankarna till det kalla kriget. När Sverige till hösten genomför jätteövningen Aurora är ytterligare närgångna visiter att förvänta. Att de av allt att döma inte beror på slarv utan är beordrade från högsta ort, visar åter på nackdelen med att vara grannland till den regionala stormakten Ryssland. Sydsvenskan 170626. Kommentar: Kan övergå till ett varmt krig.

EU-toppmöte: Enades om försvarssamarbete. På EU-toppmötet i Bryssel enades ikväll EU:s stats och regeringschefer om att gå vidare med det gemensamma försvarssamarbetet. "Beslutet är ett historisk steg," sa europeiska rådets ordförande Donald Tusk. Redan inom tre månader ska EU länderna redovisa vad de vill bidra med sa Donald Tusk efter första mötesrundan på EU toppmötet här i Bryssel idag. Och menade att det här är ett historiskt steg mot ett djupare försvarssamarbete inom EU. Beslutet togs med stor enighet efter en ovanligt snabb första mötesrunda. Det handlar om att höja EU:s försvarsförmåga något som är viktigt både för EU och Sverige sa statsminister Stefan Löfven efter mötet. Sverige som tidigare har varit skeptiskt har alltså beslutat att stötta samarbetet. Hur djupt in i samarbetet Sverige ska gå ville dock inte statsministern svara på men betonade att varje enskild nation själva bestämma vad man vill bidra med och att det också kommer stärka både svensk försvarsförmåga och svensk försvarsindustri. SR 170622.

Vapenvila i östra Ukraina över sommaren. I kriget i östra Ukraina har de stridande parterna nu enats om en ny vapenvila som ska vara hela sommaren. Men förhoppningarna om att den ska hålla är ganska små. Vapenvilan är tänkt att inledas nu på lördag och den ska vara i kraft till den sista augusti. Syftet är bland annat att se till att skördearbetet ska kunna genomföras i säkerhet i stridsområdet under tiden. Både den ukrainska armén och de Moskvaunderstödda separatisterna har lovat att de ska ställa in alla krigshandlingar. Det här är långt ifrån första gången som det proklameras vapenvila i kriget och vid samtliga tillfällen tidigare har det inte dröjt länge innan striderna satt igång igen. Kriget i östra Ukraina har nu pågått i drygt tre år och fler än 10 000 människor har dödats. SR 170622.

Ryssland tar krafttag för att bygga ut missilförsvar. Ryssland har länge varit starkt kritiskt mot USA:s utbyggnad av sitt missilförsvar, som ska kunna oskadliggöra bland annat ryska anfallande kärnvapenrobotar. Men trots det håller Ryssland samtidigt på att utveckla sitt eget missilförsvar – och ett heltäckande system för hela landet uppges nu kunna vara färdigt om mindre än tio år. Enligt den ska det finnas ett allomfattande system till 2025 som ska kunna skjuta ner eller oskadliggöra samtliga typer av kärnvapen som, underförstått, USA kan tänkas anfalla med: kortdistans- och medeldistansmissiler samt långdistansrobotar. Som det nu är har Ryssland ett försvar mot interkontinentala robotar som täcker Moskva, det var var något som det tidigare avtalet tillät, men enligt parlamentstidningen så ska alltså det här systemet byggas ut och 2025, hävdas det, omfatta hela landet och alla typer av kärnvapenmissiler. Många forskare, inte minst i USA, ifrågasätter dock om ett missilförsvar någonsin kan bli vattentätt. Framförallt är det mycket svårt att oskadliggöra långdistansmissiler eftersom de närmar sig sitt mål med extremt hög fart. SR 170623.

Sverige förbereder jätteköp av nytt luftvärn. Sveriges luftvärn med medellång räckvidd, med rötter från 1960-talet, har börjat spela ut sin roll. Målet är att ett nytt system ska börja sättas in år 2020. "Det blir säkert ett av de dyrare försvarssystemen," säger Joakim Lewin på Försvarets materielverk (FMV). Sveriges robotsystem 97 utvecklades av USA i slutet på 1950-talet under namnet Hawk. Även om systemet uppgraderats flera gånger behöver det nu bytas ut. Hoten från luften har utvecklats mycket under de senaste åren. Från att tidigare ha varit fokuserade på att slå ut exempelvis flygplan eller helikoptrar behöver dagens system kunna verka mot andra hot, främst olika typer av robotar. "Man pratar om ballistiska missiler, som de Iskanderrobotar som ställts upp i Kaliningrad som därmed kan vara ett hot mot Gotland och huvudstaden. I det fallet krävs ett bättre system än Hawksystemet, som inte har kapacitet mot dem," säger Sjöstrand. Affären bereds på myndigheten och det är främst två system man tittar på, antingen Patriot från amerikanska Lockheed Martin och Raytheon, eller fransk-italienska Samp/T av Eurosam. Lewin säger att det rör sig om komplexa system, och därmed omfattande kostnader. Även om ett system beställs i dag tar det tid innan de levereras och kan göras redo att användas. Försvaret behöver också utbilda personal och bemanna systemen. Flygvapnet och luftvärnet är nära sammankopplade. Luftvärnet ska tillsammans med Gripenplanen skydda landet mot hot från luften. "Har man inget skydd av sina flygbaser har man snart inga flygplan kvar, för de är väldigt sårbara på marken," säger Lewin. Efter kalla krigets slut skars landets luftvärnsförsvar ned kraftigt. 1996 hade Sverige 22 luftvärnsbataljoner. "Nu har vi ju två bataljoner som kan skickas i olika riktningar. Vi har övat på att ta oss ganska snabbt till Stockholm och Gotland med en av bataljonerna, och vi har viss möjlighet att agera i halvbataljon," säger Carl Sjöstrand. SR 170624. Kommentar: Det är verkligen "i grevens tid", men borde ha levererats och satts in redan 2017.

Putin's Blueprint for Dictatorship from the year 2000. You tube 3:27. Reform of the Administration of the President of the Russian Federation http://miamioh.edu.
The plan came in the form of a lengthy document that is now very difficult to find on the Internet, is titled Reform of the Administration of the President of the Russian Federation. It would be followed exactly. Since comprehending it is so essential in order to grasp what Russia has turned into under Putin, we are going to quote its major reforms word-for-word.
1. The formation of a controlled mass public platform for all politicians and public-political organizations of the Russian Federation, supporting the President of the R.F.
2. The continuing removal from the Russian political arena of the State Duma of the R.F. as a "political platform" for the forces in opposition to the President of the R.F., and affixing with it an exclusively lawmaking activity.
3. The establishment of an informational-political barrier between the President of the R.F. and the entire spectrum of oppositional forces in the Russian Federation.
4. Introducing active agitation and propaganda throughout the entire territory of the Russian Federation in support of the President of the R.F. in support of the President of the R.F., the government of the RF, and their policies.
5. Introducing constant information-analytical and political work in all means of mass media.
6. Introducing direct political counter-propaganda aimed at discrediting the opposition to the President, R.F.'s political leaders, and political public organizations.
7. Holding public gatherings (pickets, rallies, conferences, marches, and etc.) in support of the President of the R.F.
8. The organization and management of active political activity in all the regions of the Russian Federation in order to prevent attempts of governors, heads of krais, republics, and oblasts to conduct any activities aimed at dismembering Russia or weakening the powers of the center.
After using this blueprint to build the government he envisioned, Putin was free to use his power to stuff the pockets of his cronies and pursue his warped vision to make Russia great.

Löfven i Kina – handel och mänskliga rättigheter i fokus. Statsminister Stefan Löfven har i dag träffat Kinas president Xi Jinping i Peking. Han lyfte fallet med de svenska förläggaren Gui Minhai som suttit fängslad sen hösten 2015. Men vill inte kommentera hur. SR 170626.

Allt fler fattiga i Ryssland. Antalet fattiga i Ryssland ökar. Ny statistik visar att 22 miljoner ryssar lever under den officiella fattigdomströskeln. Ändå verkar nergången i ekonomin nu har nått botten och en viss förbättring kan märkas av. De senaste siffrorna visar att under första kvartalet i år så levde 15 procent av den ryska befolkningen i vad som betecknas som fattigdom. Det motsvarar 22 miljoner människor och det innebär en ökning med två miljoner jämfört med genomsnittet för förra året. Det här är de riktigt fattiga – även för många människor med lite bättre inkomster så är livet mycket knapert. Det är de västerländska sanktionerna men framför allt den radikala minskningen av olje- och gaspriset som fått den ryska ekonomin att rasa ihop med början i slutet av 2014. Och det har framför allt gått ut över medborgarnas köpkraft som sjunkit kraftigt. Men nu ser det ut som om den ryska ekonomin har nått botten och börjat vända uppåt – svagt. Sista kvartalet förra året var första gången på två år som den ryska bruttonationalprodukten ökade och tillväxten har fortsatt i år. De senaste siffrorna visar att reallönerna och konsumenternas inköp ökar och att arbetslösheten minskar, allt dock i anspråkslös omfattning. På det hela taget verkar den ryska ekonomin komma att växa de kommande åren. Men problemet är att det är med fortsatt låga siffror. För att hjulen verkligen ska börja rulla skulle det behövas en radikalt ny ekonomisk politik från Kreml men någon sådan verkar president Putin inte vilja införa. När det gäller fattigdomen pekar officiella prognoser på att den kommer att börja sjunka svagt. SR 170629.

Spänt i Hongkong inför kinesiskt presidentbesök. I dag är ett spänt i Hongkong, där Kinas president Xi Jinping är på besök eftersom det i morgon är 20 år sedan Hongkong överlämnades till Kina. Flera aktivister har gripits när de protesterat mot besöket. En av dem är 20-årige Joshua Wong, som var med och startade den så kallade paraplyrevolutionen för tre år sedan. SR 170630.
Protester när Hongkongs ledare svors in. I dag är det exakt 20 år sedan Hongkong lämnades över från Storbritannien till Kina. På samma plats som överlämnandet skedde 1 juli 1997 svor Kinas presidents Xi Jinping in Hongkongs nya ledare Carrie Lam. I sitt tal lovade Hongkongs nya ledare Carrie Lam att hon ska ha jobba hårt för att få tillbaka folkets och regeringens stöd. Men Lam har valts av ett pekingvänligt utskott och har mött en del kritik. Enligt kritiker kommer hon att skapa mer motsättningar i ett samhälle som redan är delat. Idag bröt det ut det mindre protester mellan prodemokratiska och Pekingvänliga grupper på plats. Bilder från BBC visar poliser som griper demonstranter, som också släpptes senare. Det är bland annat på grund av Carrie Lam prodemokrater protesterar. De vill ha rätt att själva utse sin ledare. SR 170701.

Ryssland anklagas för dataintrång. Säkerhetstjänsten i Ukraina anklagade idag Ryssland för att ligga bakom det massiva dataintrånget tidigare i veckan. De första rapporterna om cyberangreppet kom från Ukraina och enskilda politiker i landet var snabba med att anklaga Ryssland för det som hänt. Det råder oklarheter om anklagelserna har någon verklig grund. Idag har den ukrainska säkerhetstjänsten SBU återkommit med vad som sägs vara en mer ordentlig analys. Och där säger man att tillgängliga fakta ger anledning att tro att cyberanfallet kom från Ryssland. Det ska ha utförts av samma hackergrupp som i december förra året gjorde ett omfattande dataintrång i det ukrainska kraftnätet, bland annat med följd att elförsörjningen i stora delar av huvudstaden Kiev slogs ut. SR 170701.

Ökad förföljelse i Ryssland mot Jehovas vittnen och deras barn. Sedan Jehovas vittnen utpekats som en extremistgrupp har medlemmar blivit trakasserade av både myndigheter och misstänksamma grannar. Nu rapporteras även skolbarn bli utsatta av lärare, poliser och rektorer. I nordvästra Ryssland blev ett av bönehusen nedbränt efter en anlagd brand, säkerhetspolisen har gjort räder under möten anordnade av Jehovas vittnen och förra veckan anhölls och fängslades den första medlemmen. Enligt en talesman för Jehovas vittnes ska mannen ha blivit anhållen för att han läste Bibeln, skriver RNS. Dagen 170702.

Miljonpublik för reliker speglar stärkt kyrka i Ryssland. Den senaste månaden har mer än en miljon människor vallfärdat till Frälsarkatedralen för att bese relikerna efter helgonet Nikolaus som för första gången visas upp i Ryssland. Det rekordstora intresset återspeglar den ortodoxa kyrkans allt starkare ställning i landet. Kön inne i kyrkorummet avancerar snabbt förbi relikskrinet med kvarlevorna av Nikolaus men många hinner kyssa skrinet och nästan alla gör korstecknet när de passerat. Och sedan snabbt ut igen i friska luften. Sedan kommunismens fall har den ortodoxa kyrkan återfått en mycket stark ställning i det ryska samhället - men om man skrapar lite på ytan så är de flesta medborgarna ändå ganska sekulära. SR 170702.

Bogsering av ryskt kärnkraftverk oroar Norge. Ett flytande ryskt kärnkraftverk, byggt på en pråm, ska nästa år bogseras genom Finska viken och Östersjön upp läng med norska kusten, för att sedan förse samhällen i Sibirien med el. Norges utrikesminister är oroad över transporten och har bett de nordiska länderna att agera gemensamt. Norge hänvisar till att en pråm är mer svårmanövrerad än ett lastfartyg. Det finns planer på att testa kärnkraftverket i S:t Petersburg innan transporten. I så fall kommer det att finnas använt kärnbränsle ombord och det gör transporten mer riskfylld, skriver HBL. Miljöorganisationen Greenpeace har protesterat mot projektet. SR 170702.

Hemvärnet viktigt i stor försvarsmaktsövning. När den stora försvarsmaktsövningen Aurora hålls i september kommer Hemvärnet spela en central roll. Mer än 6000 hemvärnssoldater deltar och kommer ta emot utländska styrkor, skydda baser och sköta transporter. "Hemvärnet i dag utgör ju nästan halva svenska försvaret och då förändras ju uppgifterna." Uppgifterna för hemvärnet i dag är att skapa nationell, territoriell basplatta för landet genom att skydda olika typer av objekt, exempelvis flygstridskrafternas basering och marina stridskrafter, säger rikshemvärnschef Roland Ekenberg. SR 170703.

Lars Gyllenhaal: Kommer KGB-nostalgin växa i Ryssland? Till att börja med skulle jag vilja nämna en utveckling som hittills mest varit symbolisk, men som är nog så dramatisk – hur den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB gör comeback på områden som var otänkbara för bara några år sedan. Det största elitförbandet inom de ryska så kallade inrikestrupperna, Odon-divisionen, fick härom året tillbaka sitt sovjetiska namn, Felix Dzerzjinskij – från skaparen av Tjekan, den grymma och synnerligen ateistiska säkerhetspolis som senare blev KGB. Att KGB-idolen "återfått" sin division ansågs vara så viktigt att ett särskilt frimärke om händelsen gavs ut av det ryska postverket. Dzerzjinskij-divisionen har under det senaste året, liksom flera andra paramilitära organisationer, slagits samman till Ryska gardet, Rosgvardija, en ny armé, större än flera europeiska staters och direkt underställd president Putin. Men ännu mer spektakulärt är att denna nya organisation både påminner om Stalins NKVD (mellan Tjekan och KGB) och har fått befogenheter så att delar av den vanliga ryska armén kan underställas den. Jag skulle tro att många sovjetiska arméofficerare skulle avsky detta nya förhållande. Men, och detta är det mest paradoxala, samtidigt som den ryska staten under Vladimir Putin på flera sätt närmat sig det sovjetiska förgångna, inte minst på tv och i press, råder det ännu en rätt stor frihet i Ryssland på nätet, i böcker och i filmkonsten. Världen idag 170703.

Putin och Xi Jingping möts – planerar flottövning i Östersjön. Den kinesiske presidenten Xi Jinping kommer i dag till Moskva där han ska prata rysk-kinesiskt samarbete med Vladimir Putin. Samtidigt planerar den ryska och kinesiska marinen att genomföra en gemensam flottövning i Östersjön. Den kinesiska och ryska militären har de senaste åren genomfört en lång rad militärövningar tillsammans, även till havs och då i Stilla havet. Men nu ska de öva tillsammans i Östersjön, detta är första gången något liknande sker. Två stridsfartyg, en robotbestyckad jagare och en fregatt och ytterligare ett fartyg är sedan den 18 juni på väg från Kina för att ansluta till en rysk flottövning som ska äga rum i slutet av juli och vara koncentrerad till Kaliningradenklaven och Sankt Petersburg. Samövningen är ett uttryck för det närmande som skett mellan Kina och Ryssland, ett samarbete som gäller både politik, försvar och ekonomi, och Xi Jinpings möte i dag och i morgon med Putin är ytterligare ett exempel på det, framför allt hur ofta de möts. På fem år de träffats mer än 20 gånger, det här blir tredje gången bara i år. Enligt förhandskommunikéerna ska de prata om fortsatt strategiskt samarbete och handel. De allt tätare förbindelserna mellan Ryssland och Kina har inte minst udden riktad mot USA vars inflytande i världen bägge vill minska. Ekonomiskt blev Kina viktigt för Ryssland bland annat efter att västländerna infört sina omfattande ekonomiska sanktioner. Xi och Putin verkar helt klart personligen ha mycket goda förbindelser, men det innebär definitivt inte att allt är frid och fröjd mellan länderna. Det finns en kvardröjande misstänksamhet gentemot varandra. Ekonomiskt är det som ett samarbete mellan en jätte och en dvärg och utfallet har hittills inte alls blivit det som man i Moskva hoppades på, även om handeln i år ska ha ökat med en tredjedel. SR 170703.

Must: främmande makter tar större risker. Sverige har de senaste åren blivit mer intressant för främmande underrättelseverksamhet. Och det finns en ökad vilja att ta risker för att komma över information. Den bedömningen gör Gunnar Karlson, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must. "Det kan vi säga helt enkelt för att vi har upptäckt dem. Och vi har upptäckt dem på sätt som får oss att tro att de inte vidtog alla möjliga säkerhetsåtgärder. De var så angelägna om att göra någonting att de var beredda att ta en lite större risk att vi skulle se dem, och det gjorde vi också," säger Gunnar Karlson. Och vad menar du med främmande makt? "Vi brukar aldrig peka ut enskilda aktörer, och det gör jag inte i det här fallet heller." SR 170703. Kommentar: Kan bara handla om Ryssland.

Hårt tryck mot den ryske oppositionspolitikern Navalnyjs kampanj. I Moskva har polisen tagit över och åtminstone för tillfället stängt högkvarteret som tillhör oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och beslagtagit tidningar och flygblad. Liknande saker har skett i flera ryska städer där Navalnyj startat kampanjstaber inför presidentvalet nästa år. "Vi hade väntat oss att man skulle beslagta kampanjmaterial men inte att man skulle stänga några av våra lokaler," säger Ruslan Sjaj-vedinov, Navalnyjs presstalesman som just nu är i staden Orenburg för att öppna ett kampanjhögkvarter där. Han sätter polisaktionerna i samband med att Navalnyjs rörelse tänkt genomföra en större propagandaaktion i helgen. SR 170707.

Ryssland skärper tonen i ordkriget med USA. Ryssland skärpte i dag tonen ordentligt i det diplomatiska ordkriget med USA. Enligt uppgifter är Ryssland berett att utvisa 30-talet amerikanska diplomater. En av de sista sakerna som Barack Obama gjorde som president var att utvisa 35 ryska diplomater och beslagta två byggnader som användes av den ryska ambassaden i USA, bland annat för spioneri, hävdades det. Detta som svar på den förmodade ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet. Ryssland har ända sedan dess krävt att få tillbaka byggnaderna, men utan resultat och idag sände Ryssland ut en skur med hårt formulerade signaler i saken. "Situationen är upprörande, det är kort och gott skamligt," sa den ryske utrikesministern Sergej Lavrov och syftade på att Ryssland inte fått tillbaka byggnaderna. Vice utrikesministern Sergej Rjabkov sade i dag till en nyhetsbyrå att Ryssland förbereder ett "tufft svar till USA" om det inte sker. Bland annat i tidningen Izvestia berättades det på tisdagen vad det skulle kunna innebära. Anonyma källor i utrikesdepartementet säger där att Ryssland förbereder att utvisa 30-talet amerikanska diplomater och lägga beslag på två byggnader som i dag används av den amerikanska ambassaden i Moskva. Det är oklart om det här är någonting man på allvar överväger eller om det mest är ett hot för att öka trycket på USA. När Obamaadministrationen slog till mot Ryssland i januari så svarade Ryssland inte med samma mynt, tvärtemot vad som är brukligt. Uppenbarligen hoppades man i Moskva att den tillträdande Trumpadministrationen snabbt skulle dra tillbaka beslutet. Men det har inte skett, antingen för att president Trump inte vill eller för att han inte kan, eftersom han då skulle anklagas för att vara för mjuk mot Ryssland. Tvisten om byggnaderna och diplomaterna var en fråga som många trodde skulle kunna lösas på mötet förra veckan mellan Trump och Putin. Men så skedde inte. Och nu verkar de hjärtliga handskakningarna i Hamburg åtminstone delvis glömda. SR 170711.

Så förbereder sig MSB mot yttre påverkan i svenska valet. Misstankarna om rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet får nu den svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att agera. Inför det svenska valet nästa år förbereder MSB sig nu för att Sverige skulle kunna råka ut för något liknande. Hur troligt är det att desinformation och yttre påverkan kan komma att påverka det svenska valresultatet? "Vi måste utgå ifrån det, för även om vi med våra resurser inte skulle se några indikationer på att det börjar hända så måste garden vara uppe i fall det ändå fanns en plan som man driftsatte och angrep oss," säger Mikael Tofvesson. SR 170712.

Nytt videomaterial: Trump möter nyckelpersoner. En video som CNN har fått tag på visar USA:s president Donald Trump umgås med ryssar som är knutna till den e-postkommunikation och möte med en rysk advokat som Trump Junior är inblandad i. Vita Huset är i kris efter den senaste tidens avslöjanden om Trump Juniors Rysslands-kontakter. "De är de rikaste och mäktigaste männen i Ryssland," hörs Donald Trump säga i videon som CNN publicerade i går och som är från en middag i samband med skönhetstävlingen Miss USA i Las Vegas 2013. Männen som Donald Trump pratar om, och också ses umgås med, är en rysk miljardär och hans son som är popstjärna samt sonens PR-person Rob Goldstone. Goldstone var den som förra året via mejl kontaktade Donald Trumps son och erbjöd information som skulle kunna skada demokraternas presidentkandidat Hillary Clinton. Enligt mejlet, som Trump Junior själv har lagt ut på Twitter, så var det den ryska regeringen som låg bakom informationen som skulle fås vid ett möte med en rysk advokat som omnämns som en av den ryska regeringens jurister. I en intervju med Christian Broadcasting Network i går så sa presidenten att med tanke på att han vill satsa på militären och att öka USA:s energiproduktion så hade Putin föredragit att Hillary Clinton blivit president, men att ingen pratar om det. "Han skulle vilja ha Hillary, som vill ha vindkraftverk," sa president Donald Trump, som samtidigt säger att han och Putin kom väldigt bra överens. SR 170713.

Kinesiska fredspristagaren 2010 Liu Xiaobo är död. Skribenten, demokratiaktivisten och fredspristagaren Liu Xiaobo har avlidit efter en tids sjukdom. Han blev 61 år gammal. Liu Xiaobo fick det prestigefyllda fredspriset för sin kamp för grundläggande mänskliga rättigheter i Kina. Den norska Nobelkommittén poängterade att fred går hand i hand med mänskliga rättigheter. Liu Xiaobo dömdes år 2009 till elva år i fängelse för "statsomstörtande verksamhet". Där satt han fram tills nyligen då hans hälsa försämrades. Han fick då medicinsk permission och flyttades till ett sjukhus i Shenyang i nordöstra Kina, där han nu har avlidit. SR 170713.
Regeringen: Liu Xiaobos änka är fri. Den avlidne fredspristagaren och regimkritikern Liu Xiaobos fru, Liu Xia, "är fri", enligt Zhang Qingyang regeringens talesperson. "Vi vill att Liu Xia undviker mer problem. Jag tror att hennes rättigheter kommer att försvaras enligt lag," säger han. Den cancerdrabbade Liu Xiaobo, som avtjänade ett elvaårigt straff för "omstörtande verksamhet", avled i torsdags, 61 år gammal. Efter hans död uppmanade bland annat USA, Tyskland och FN Kina att släppa änkan, som suttit i husarest sedan maken vann fredspriset 2010. SR 170715.

Rysk oppositionsledares mördare dömd till fängelse. Idag kom domarna i rättegången om mordet på den ryska oppositionspolitikern Boris Nemtsov för 2,5 år sedan. Mördaren döms till 20 års fängelse trots att åklagaren begärt livstid. Zaur Dadajev förklaras av domstolen vara den som direkt avlossade de dödande skotten, men när domen lästes upp blev den en överraskning. Trots att livstids fängelse var det allmänt förväntade fastställde domaren påföljden till 20 års fängelse, med hänvisning till gott uppträdande och att Dadajev har barn. Fyra medhjälpare, samtliga från Tjetjenien, fick mellan 11 och 19 års fängelse. Boris Nemtsov, en av de främsta oppositionsledarna och tidigare vice premiärminister, mördades sent på kvällen den 27 februari 2015 när han passerade över en bro helt nära Kreml. Men då mördargruppen uppenbarligen var inhyrd för att utföra attentatet, återstår den stora frågan om vem eller vilka som beställde mordet. Här finns ännu inget svar och mordutredningen kommer att fortsätta. Oppositionstidningen Novaja Gazeta som noggrant följt fallet menar att spåren leder mot den högsta ledningen i den ryska delrepubliken Tjetjenien, vars president Ramzan Kadyrov var en svuren motståndare till Nemtsov. Några menar att organisatören måste sökas högt upp i den ryska maktapparaten. SR 170713.

Nya uppgifter: Ryssland fortsatte med turbinleveranser. Ryssland förmodas ha fortsatt leverera tyska gasturbiner till Krim, i strid med internationella sanktioner och löften till tillverkaren, enligt Reuters. Konflikten mellan Tyskland och Ryssland om sanktionerna riktade mot Krim trappas nu upp. Regeringen i Berlin har sagt att den känsliga affären kan komma att bromsa fortsatta tyska investeringar i Ryssland om den inte får en lösning. Förra veckan rapporterade Siemens att två av fyra gasturbiner tillverkade av företaget, och som enligt beställningen skulle levereras till södra Ryssland, istället dirigerades om till Krim. Det innebar ett brott mot de internationella sanktionerna eftersom de förbjuder sådana investeringar på den annekterade halvön. Siemens stämde då det ryska företag som tog emot turbinerna. Men nu visar det sig att även de övriga två gasturbinerna kan ha skickats till Krim. Reportrar för nyhetsbyrån Reuters rapporterar att de sett vad som sannolikt var turbinerna transporteras ut ur hamnen i Feodosia under hård poliseskort. Om uppgifterna visar sig stämma kommer reaktionen från Siemens sannolikt att bli hård. Företaget har redan tidigare sagt att man ska göra allt för att se till att gasturbinerna inte hamnar på Krim. I Moskva hävdar man att det är rysktillverkade turbiner. Ryssland håller på att bygga två nya elkraftverk på halvön, i de största städerna Simferopol och Sevastopol, och det är troligen där gasturbinerna är tänka att placeras. Efter att Ryssland annekterade Krim stängde Ukraina av elförsörjningen till halvön, och därför bygger man nya kraftverk. SR 170713.

Historiskt avtal mellan EU och Ukraina underskrivet. Det historiska samarbetsavtalet mellan EU och Ukraina har nu även skrivits under officiellt vid ett toppmöte i Kiev. Avtalet är ett viktigt steg för Ukraina närmare EU. Förutom avtalet mellan Ukraina och EU stod också landets ansträngda relationer med Ryssland på agendan vid toppmötet i Keiv. Och Europarådets ordförande Donald Tusk var vid torsdagens presskonferens mycket tydlig i sitt budskap. – Vi har i dag återigen varit tydliga med att vi står bakom Ukraina gentemot Rysslands aggressioner och försöken att begränsa Ukrainas självständighet, sa han. I slutet av juni förnyade EU sina sanktioner mot Ryssland i protest mot annekteringen av Krim. Ukrainas president Petro Porosjenko var synbart nöjd när han visade upp samarbetsavtalet som nu officiellt signerats av honom själv, Donald Tusk och Europakommissionens ordförande Jean-claude Juncker. Avtalet ska främja politiska och ekonomiska relationer mellan Ukraina och EU och innehåller bland annat handelslättnader och visumsfrihet. Det har varit en lång väg fram till avtalet som är ett historiskt steg närmare EU för Ukraina. Redan 2013 försökte Ryssland pressa Ukrainas dåvarande president Janokovitj att backa ur vilket ledde fram till de våldsamma protesterna på Majdantorget. Och Donald Tusk var tydlig i sitt budskap. "Ni kommer inte att bli besegrade av fienden. Ni är för starka för det," sa Donald Tusk till Ukrainas president Porosjenko. SR 170713.

Kina blockerar Nalle Puh. Den klassiska barnboksbjörnen censureras i Kina. Anledningen tros vara att han är för lik landets president Xi Jinping. Kinesiska myndigheter har inte gett någon förklaring till varför honungsälskaren förvandlats till folkfiende, men björnen anses vara lik Kinas president Xi Jinping och skämtsamma montage av de två har fått stor spridning på sociala medier under de senaste åren. SR 170718.

Högsta domstolen i Ryssland: Jehovas vittnen förbjuds. I april förbjöds Jehovas vittnen i Ryssland. Nu ska samfundet upplösas efter att högsta domstolen avslagit deras överklagan. All egendom ska överlämnas till den ryska staten. Myndigheterna betraktar organisationen som "extremistisk". Samfundet anklagas bland annat för att förstöra familjer och sprida hat. Den rysk-ortodoxa kyrkan har uttryckt stöd för ett förbud riktat mot samfundet och de ställer sig nu bakom de ryska myndigheternas beslut. Rysk-ortodoxa kyrkans lära har i en pamflett som vittnena delat ut beskrivits som "vidskepelse och trolldom". Människorättsorganisationen Sova har, enligt BBC, rapporterat om långvariga förföljelser av Jehovas vittnen i Ryssland. Det finns även rapporter om hur samfundets medlemmar har attackerats fysiskt. Jehovas vittnen väntas nu överklaga högsta domstolens beslut till Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter. Men ett beslut därifrån är inte bindande för Ryssland. Dagen 170718.

Fler som dör än föds i Ryssland - igen. Ryssland har länge brottats med låga födelsetal. Men de senaste åren har barnafödandet ökat, bland annat efter att regeringen infört extra ekonomiskt stöd till landets barnfamiljer. Men nu visar de senaste befolkningssiffrorna att födelsetalet återigen håller på att sjunka. Under månaderna januari till maj i år var det för första gången på en tid fler som avled än föddes i Ryssland, befolkningsunderskottet uppgick till 110 000 personer. En förklaring är att det verkar som om det hemska 90-talet går igen. De som föddes då är nu i åldern att själva föda barn men eftersom de är så få blir det också få som föds nu och ett antal år framåt. Prognoserna pekar bara på en mycket långsam ekonomisk tillväxt de närmaste åren. SR 170718.

Separatister i östra Ukraina utropar ny stat - Lill-Ryssland. De Moskvastödda separatisterna i östra Ukraina utropade i dag en ny stat som ska omfatta hela nuvarande Ukraina, med nära band till Ryssland och heta Lill-Ryssland. Proklamationen förlöjligades omedelbart i den ukrainska huvudstaden Kiev, men frågan är vad som ligger bakom utspelet. "Vi regioner i det före detta Ukraina föreslår att det skapas en ny statsbildning med namnet Malorossija. Ukraina som det nu är har spelat ut sin roll," sa separatistchefen i Donetsk, Alexander Zachartjenko, som alltid iförd militäruniform. Huvudstaden skulle därmed även flyttas från Kiev till Donetsk. Namnet Malorossija är det gamla tsarryska namnet på de ukrainska områdena, till svenska översattes det tidigare till Lill-Ryssland. Ingen på högsta nivå i Moskva har ännu sagt något i frågan, men Konstantin Kosatjov, ordförande i ryska senatens utrikesutskott, sa i en avvisande kommentar att utspelet går stick i stäv med de förhandlingar som förs inom ramen för den så kallade Minsk-processen, en inställning som verkar delas av många. Det hindrade inte att den ledande ryska nyhetskanalen på tv behandlade Zachartjenkos proklamation som ett seriöst inlägg. SR 170718.

Kinesiska militärfartyg i Östersjön – ska delta i övning med Ryssland. Tre kinesiska militära fartyg har seglat in i Östersjön där de för första gången ska ha en unik flottövning tillsammans med Ryssland. För Kina handlar det om att visa upp att landet börjar bli en världsmakt med intressen även i avlägsna delar, för Ryssland att visa att man har mäktiga vänner i ett läge när relationerna med NATO blivit alltmer ansträngda. De tre kinesiska fartygen, en hypermodern robotbestyckad jagare, en fregatt och ett förrådsfartyg, ska på fredag anlöpa till den ryska enklaven Kaliningrad och på måndag börjar själva övningen tillsammans med ryska marinen. Sammanlagt är det drygt tio fartyg som ska öva krig under fyra dagar för att, säger man, förbättra samordningen mellan de två ländernas flottstyrkor. Kina håller långsamt och metodiskt på att utsträcka räckvidden för sina militära åtaganden världen runt. Bland annat är man i färd med att öppna sin första fasta bas utomlands, i Djibouti i Östafrika. Just nu är en flottstyrka också ute på uppdrag i Svarta havet. Att kinesiska fartyg agerar i Östersjön är ett led i det mönstret. Samtidigt är två andra mycket stora ryska krigsfartyg på väg till Östersjön, Dmitrij Donskoj, världens största ubåt, och kryssaren Peter den Store, Rysslands eldkraftigaste ytfartyg. De ska dock inte delta i den rysk-kinesiska övningen utan medverka i en flottuppvisning i Sankt Petersburg i slutet av juli. SR 170719.

Mord på ukrainsk journalist fortfarande ouppklarat – ett år senare. I dag, torsdag, är det precis ett år sedan den i Ukraina välkända journalisten Pavel Sheremet dödades av en bilbomb i Kiev. Bombdådet är fortfarande ouppklarat och en internationell journalistorganisation anklagar de ukrainska myndigheterna för att eventuellt mörka sanningen om mordet. Sheremet hade många potentiella fiender, i sin rapportering var han ofta starkt kritisk mot makthavarna, både politiker och näringslivshöjdare, och det i alla tre länder där han verkade. I Ukraina har, sedan landet blev självständigt, sju journalister mördats i sin tjänsteutövning, fem av de morden är fortfarande ouppklarade. SR 170720.

Fler döms för politiska brott i Ryssland. 2003 var det 21 personer i Ryssland som dömdes för olika brott mot staten, förra året, 2016 hade den siffran stigit till 588, enligt siffror från ryska Högsta domstolen; den stora ökningen har skett efter 2010. Statistiken omfattar sådana brott som landsförräderi och spioneri men det gäller bara en handfull mål. De allra flesta döms för att ha givit uttryck för, som det heter i lagtexten, extremism. Men den termen är väldigt vag och verkar vid behov kunna klistras på nästan vad som helst och med ibland absurda konsekvenser. Nyligen förklarades också Jehovas Vittnen vara ett olagligt samfund vilket betyder att deras anhängare kan dömas för extremism. Lagen används också mot islamister. En helt ny lag lag har också gjort det förbjudet att ifrågasätta Rysslands gränser. Syftet var uppenbarligen att kunna beteckna alla diskussioner om det var rätt av Ryssland att annektera Krim som extremistiska och därmed straffbara. Vid sidan om uttalade politiska domar förekommer det inte sällan att personer döms för vanliga brott men där man kan misstänka att den verkliga orsaken är politisk. SR 170722.

Kina: partimedlemmar får inte vara religiösa. Religiös tro får inte förekomma bland medlemmar i Kinas kommunistparti. Det är budskapet i en artikel i partitidningen Quishi. Medlemmar som har en religiös tro ska enligt Wang övertalas till att lämna den, och de som vägrar ska straffas av partiet, menar han. Wang skriver också att det behövs en stark politisk styrning över religiös verksamhet. Dagen 170722.

Demokrater och republikaner överens i kongressen om utökade sanktioner mot Ryssland. Utökade sanktioner mot Ryssland och möjlighet till ett veto som kan stoppa alla lättnader i sanktionerna. Det har ledamöter från båda sidor i USA:s kongress kommit överens om. " Med tanke på Rysslands många överträdelser och president Trumps uppenbara oförmåga att hantera dem så krävs en stark sanktionsöverenskommelse som den demokraterna och republikanerna precis har kommit överens om," sa senatens minoritetsledare demokraten Chuck Schumer i ett uttalande efter att överenskommelsen blivit klar i går. Förutom sanktionerna ger den nya överenskommelsen makt till kongressen att stoppa Trumpadministrationen från att lätta på sanktionerna. Något som både republikaner och demokrater anser viktigt eftersom det funnits en oro att Donald Trump bland annat skulle ge tillbaka två ryska egendomar i USA som Obamaadministrationen konfiskerade. I ett sms till CNN säger Kremls talesman Dmitri Peskov att han ser "ganska negativt" på förslaget. Sanktionerna är ett bakslag för Ryssland som efter ett möte mellan ländernas två utrikesdepartement i måndags hyste förhoppningar att kunna få tillbaka de två ryska semesterbostäder i USA som konfiskerades i december förra året samtidigt som dåvarande presidenten Barack Obama lät utvisa 35 ryska diplomater misstänkta för spioneri. I samband med mötet i måndags hotade Ryssland med att beslagta amerikansk egendom i Ryssland som en motaktion. SR 170723.

Östersjöländerna skuggar rysk-kinesisk militärövning. Den kommande veckans rysk-kinesiska militärövning i Östersjön syftar till att få Europas länder att känna sig små och svaga. Men effekten kan mycket väl bli den motsatta, menar försvarsanalytikern Robert Dalsjö. När militärövningen Joint Sea 17 inleds på måndag kommer varje steg de ryska och kinesiska fartygen tar att övervakas av de kringliggande ländernas militär. Västvärldens försvarsanalytiker tycks ense om att Joint Sea 17 går ut på att demonstrera Ryssland och Kina som militära stormakter, i förbund dessutom. Och som en konsekvens få resten av världen att känna underläge. Vad kan man tänka sig blir nästa händelse i Östersjöregionen? "Först får vi se om det inträffar några incidenter i samband med den här övningen. Sedan har vi den stora ryska övningen Zapad. Där finns det farhågor att den skulle kunna användas som täckmantel för ett angrepp på Ukraina eller Vitryssland." Övningen inleds på måndag och pågår i fyra dagar. SR 170723.

Kandidat stoppas i guvernörsval i Ryssland. En lokal kandidat från oppositionen stoppas från att delta i guvernörsvalet i Ryssland om en dryg månad. Kandidaten är hemmahörande i det viktiga länet Sverdlovsk och oppositionen mot Putin hade stora förhoppningar om att han skulle vinna. "Om inte jag får ställa upp blir det inget riktigt val. Då kommer det bara att gå på det sätt som är bestämt på förhand, det vill säga att maktens kandidat vinner," säger Jevgenij Rojzman i en video till sina anhängare. Det är det liberala partiet Jabloko som nominerat honom till guvernör i Sverdlovsklänet, en stor region med mycket viktig industri. Rojzman är i dag borgmästare i centralorten i länet, Jekaterinburg, Rysslands fjärde största stad. I borgmästarvalet 2013 slog han ut kandidaten från president Putins parti, något som blev en chock för de styrande i Kreml. Med den bakgrunden borde Rojzman ha en god chans i guvernörsvalet, trodde oppositionen. Men istället förhindras han nu från att ställa upp. Den stora frågan framöver är hur det kommer att gå i presidentvalet i mars nästa år, om makten då kommer att tillåta oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj att ställa upp där. SR 170723.

Kinesiska stridsfartyg övar med ryska marinen i Östersjön. I dag börjar den uppmärksammade ryska marinövningen i Östersjön där också stridsfartyg från Kina kommer att medverka. Det är första gången som kinesiska örlogsfartyg samövar med ryska i Östersjön och det ska ses som en signal till Nato och andra västländer från både Ryssland och Kina. Egentligen är det inte en särskilt stor övning men det är det faktum att den kinesiska marinen deltar som gör den unik. Sammanlagt ett tiotal fartyg medverkar varav tre kinesiska. Flaggskeppet för dem är en ultramodern robotbestyckad jagare. De ryska fartygen är något mindre, som störst av korvettklass. Dessutom ska drygt tio flygplan och helikoptrar delta. Vad övningen ska gå ut på har det bara meddelats i väldigt allmänna termer, att förbättra samverkan mellan ryska och kinesiska fartyg. Så mycket har i varje fall sagts att det ska genomföras skjutövningar och att man ska träna bekämpning av ubåtar, andra ytfartyg och flygplan. På västsidan har övningen väckt viss oro. Från Nato-sidan och Sverige kommer man att noggrant följa vad som sker för att se vilken kapacitet främst Ryssland visar upp och om den eventuellt avslöjar något om de ryska avsikterna i området. I september genomförs andra etappen i den ryskkinesiska flottövningen men då borta i Stilla havet. SR 170724.

USA överväger att skicka vapen till Ukraina. Ryssland reagerade i dag mycket skarpt mot de amerikanska signalerna om att USA överväger att skicka vapen till Ukraina. Det är USA:s nya sändebud för Ukrainakriget som talat om att USA kan komma att trappa upp stödet till den ukrainska krigsmakten. Efter att ha besökt frontlinjen i öster sade Kurt Volker i en intervju med tv-bolaget BBC att Vita huset nu överväger att börja leverera vapen till Ukraina för att användas i kriget. Det här skulle innebära ett radikalt brott med den politik som Obama-administrationen stod för som avvisade vapenleveranser. Volker säger att det skulle handla om defensiva vapen som till exempel kan användas för att bekämpa stridsvagnar. Från Moskva kom direkt ett hårt formulerat svar. Enligt Putins talesman Dmitrij Peskov skulle det destabilisera situationen, öka spänningen och minska möjligheterna till en fredlig lösning. Volker sade att om den ukrainska armén hade bättre vapen skulle Rysslands tvingas ändra sitt agerande i kriget. I Moskva hävdar man att ryska trupper inte är inblandade. När republikanerna hade valkonvent förra sommaren fanns förslaget med att USA skulle skicka vapen till Ukraina. Men de formuleringarna ströks ur valplattformen för att, som det uppfattades av en del, inta en mjuk hållning gentemot Ryssland. Nu är det möjligt att Trump-administrationen ändå landar i att leverera vapen. Volker var tidigare USA:s Nato-ambassadör och han är känd som något av en hök. Att han förespråkar vapenleveranser är därför inte så konstigt, frågan är om han verkligen har president Trump med sig. SR 170725.

USA röstade för nya sanktioner mot Ryssland. I USA röstade kongressen igår för nya sanktioner mot Ryssland. Beslutet innebär också att kongressen gör det svårare för president Trump som vill förbättra relationen till Ryssland. 419 JA-röster mot tre NEJ-röster. Så stor var majoriteten när representanthuset röstade för nya sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna är straff för den ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet förra året, men också för den ryska krigföringen i Ukraina. Detta var ett ovanligt beslut på flera sätt. Det händer sällan att demokrater och republikaner är överens. Det var man nu. Dessutom innebär beslutet att partierna är överens om att bakbinda president Trump. Han har fler gånger sagt att han vill förbättra relationen till Ryssland, men det kan nu bli mer komplicerat. Om presidenten skulle vilja mildra sanktionerna mot Ryssland måste han först be kongressen om lov. Tidigare har Vita Huset sagt att presidenten kommer godkänna lagförslaget även om han inte gillar det. Men i ett uttalande igår kväll sades att det beror på detaljerna. Förslaget måste också förts godkännas av senaten. Men när det kan ske är oklart. Beslutet innebär dels att de sanktioner som Obama beslutade om fastställs i lag, vilket gör att de blir svårare att upphäva. Dels att det nu blir svårare för framför allt ryska energiföretag att göra affärer i USA. I lagförslaget ingår också sanktioner mot Nordkorea och Iran för ländernas vapenprogram där man utvecklar och testar nya missiler. SR 170726.

Kina ökar press på muslimsk minoritet. Kina misstänks ligga bakom att ett par hundra uiguriska studenter gripits i Egypten. Egyptiska myndigheter utfört räder mot restauranger, lägenheter och affärer som drivs av uigurer, det larmar aktivister och ögonvittnen. Egypten har i flera år varit populärt bland uigurer, de flesta har studerat vid det prestigefyllda Al-Azhar-universitetet, som av Egypten länge har hyllats som ett högsäte för moderat islam. Hustrun till en man som har gripits säger enligt nyhetsbyrån AP att uigurerna behandlas dåligt i fängelset, inte får tillräckligt med mat och att erkännanden tvingas fram av kinesiska förhörsledare. Men det här är ändå bättre än det liv som väntar om man deporteras till Kina, säger en uigur som har flytt till Istanbul till brittiska BBC. Uppgifterna om gripandena i Kairo kommer samtidigt som Kina har ökat trycket på uigurerna i hemprovinsen Xinjiang. Ett led är att tvinga hem alla uigurer som studerar utomlands. Enligt de kinesiska myndigheterna är det nödvändigt för att stoppa radikalisering, men kritiker säger att det snarare har motsatt effekt. Uigurerna har en annan etnisk tillhörighet än majoritetsbefolkningen hankineserna i Kina och har i flera årtionden varit en nagel i ögat på det kinesiska styret. Efter uppror i Xinjiangs huvudstad Ürümqi år 2009 där kring 200 människor dödades har järngreppet kring provinsen hårdnat. Nu får ingen som är under 50 år ha skägg och det är förbjudet att be på offentliga platser. Uigurer som jobbar i den offentliga sektorn får inte fasta under Ramadan och kvinnor får inte bära slöja. SR 170727.

Raoul Wallenbergs familj stämmer Ryssland. Raoul Wallenbergs släktingar stämmer den ryska säkerhetstjänsten FSB och kräver att få ut all information om hans öde. I ryska arkiv finns dokument om Raoul Wallenberg som varken hans anhöriga eller oberoende experter har fått granska. Det hävdar han syskonbarn Marie Dupuy, rapporterar Reuters. På onsdagen lämnade hon tillsammans med andra anhöriga in en stämningsansökan vid en domstol i Moskva mot FSB, den säkerhetstjänst som efterträdde KGB. "Vårt sökande efter svar kommer att fortsätta tills vi vet vad som hände Raoul Wallenberg, och varför", sa Dupuy i ett uttalande som förmedlades av Team 29, det team av jurister som representerar familjen i ryska domstolar. Dupuy konstaterade också att "åtskilliga förfrågningar" genom åren, både från familjen, historiker och svenska ämbetsmän, varit resultatlösa, skriver TT-AP. Ryssland 170728.

Inget sanktionsveto från Trump. USA:s president Donald Trump kommer att skriva under lagpaketet om nya sanktioner mot Ryssland, Iran och Nordkorea, uppger Vita huset. Sanktionspaketet antogs av båda kamrarna i kongressen med mycket bred majoritet. Det har varit oklart om Trump tänkte lägga in sitt veto. Presidenten har nu granskat den slutgiltiga versionen av lagpaketet, godkänner det och avser att underteckna det, skriver presschefen Sarah Huckabee Sanders. SR 170729.

Trump utser ny stabschef. Stabschefen Reince Priebus ska ha lämnat jobbet redan i torsdags. Han ersätts nu av generalen John Kelly som fram till nu varit minister för inrikes säkerhet. SR 170729.

Putin besöker Finland. Rysslands president Vladimir Putin är just nu i Finland där han träffar president Sauli Niinistö. Det formella skälet till att Putin är i Finland är för att uppmärksamma att det är 100 år sedan Finland blev självständigt efter att tidigare ha hört till det ryska imperiet. SR 170727.

Ryssland kräver att USA minskar sin personal på ambassaden. Ryska myndigheter kallade i dag till sig USA:s ambassadör i landet och beordrade USA att minska sin diplomatiska stab. Endast 455 anställda får stanna. Rysslands agerande ses som ett svar på nya sanktioner som nyligen röstats igenom i den amerikanska senaten. Anonyma källor säger till Reuters att amerikanska ambassaden har ca 1100 anställda i Ryssland men flera av dem också ryska medborgare. Amerikanarna måste även utrymma två lokaler som man tidigare förfogat över, rapporterar Ekots Sten Sjöström, från Moskva. "Vi har visat återhållsamhet men vid något tillfälle måste vi slå tillbaka," sa president Vladimir Putin i går, på besök i Finland. Ryssland har vid flera tillfällen hävdat att agerandet mot landet bryter mot internationell lag. Åtgärden från Ryssland är ett svar på att senaten i Washington i går röstade för skärpta sanktioner mot Ryssland. SR 170728.

Robotförsvar provocerar Sydkoreas grannar. Spänningarna på Koreahalvön har ökat efter Nordkoreas senaste robottest, och Sydkoreas beslut att bygga vidare på ett robotförsvar. På lördagen meddelade Sydkoreas försvarsdepartement att man kommer att påskynda utplaceringen av ett amerikanskt robotförsvar. "Vi kommer att ha skyndsamma överläggningar med USA om att inleda utplaceringen av ytterligare avfyrningsramper," sa Sydkoreas försvarsminister Song Young-Moo efter Nordkoreas senaste robotuppskjutning. Seouls beslut att återuppta utplaceringen av det amerikanska robotförsvarssystemet THAAD är ett svar på Nordkoreas senaste uppskjutning av en interkontinental robot. Den andra denna månad. Nordkorea gick via sin statliga TV-kanal (KCNA) igår ut med ett uttalande där man hotade Sydkorea med ett "eländigt öde" om de går vidare med planerna på ett robotförsvar. Sydkoreas försvarsdepartement meddelade även att man utvecklat en ny ballistisk robot som uppges vara ett av världens "träffsäkraste och kraftfullaste" vapen och har kapacitet att nå "vilket mål som helst när som helst" i Nordkorea. Experter tror att Pyongyangs senaste robottest kommer att hindra president Moon Jae-Ins försök att få till dialog. Moons linje har hela tiden varit att försöka få Nordkorea till förhandlingsbordet men robotuppskjutningarna har blivit fler sedan han tillträdde. SR 170730.

Georgiens tidigare president i landsflykt. Georgiens tidigare president Micheil Saakasjvili, som startat ny politisk karriär i Ukraina har fått sitt ukrainska medborgarskap indraget. Ett beslut fattat av Ukrainas president Petro Porosjenko. Saakasjvili anklagar nu Porosjenko för att vara maktfullkomlig och inte tillåta opposition. "Jag är lika mycket ukrainare som alla nuvarande parlamentsledamöter, jag älskar Ukraina och kommer att kämpa för rätten att komma tillbaka till Ukraina," säger Micheil Saakasjvili i en video som spelats in i USA där han just nu befinner sig, statslös eftersom han nu varken har georgiskt eller ukrainskt pass. I bittra uttalanden anklagar han Porosjenko för att vara en ynkrygg, för att vilja sitta kvar vid makten till varje pris och han varnar presidenten för att det kan gå med honom som hans företrädare, Viktor Janukovitj som avsattes i Majdanrevolutionen. Saakasjvili var Georgiens västinriktade president under nästan tio år. Men mot slutet blev han mer och mer impopulär och förlorade makten. I sitt tidigare hemland är han nu efterlyst för maktmissbruk under sin tid som president och i stället tog han sig alltså till Ukraina där Porosjenko gav honom ukrainskt medborgarskap och utnämnde honom till guvernör i det viktiga Odessalänet. Men han hade större ambitioner än så. "Jag är en nationell politiker och har inte bara tänkt ägna mig åt lokalpolitik," sa Saakasjvili till Ekot i en intervju. Det pratades bland annat om att han kanske skulle bli premiärminister i Ukraina. Men ganska snart kom han på kollisionskurs med presidenten och inte minst med den mäktiga inrikesministern Arsen Avakov. Saakasjvili anklagade de flesta makthavarna i Kiev för att vara djupt insyltade i korruption så han avsattes som guvernör och på senare tid har han byggt upp ett oppositionsparti och hotat med gatuprotester. "Det är därför som Porosjenko vill ha ut mig ur landet," säger Saakasjvili. En vanlig tolkning är att Porosjenko hoppas att Saakasjvili väljer att stanna kvar i New York där han nu uppehåller sig. Men Saakasjvili själv säger att han ska komma tillbaka till Ukraina. SR 170730.

Ryssland utvisar 755 amerikanska diplomater. Ryssland utvisar 755 amerikanska diplomater, säger president Vladimir Putin enligt AFP. I veckan klubbade den amerikanska kongressen en lag om utökade sanktioner mot Ryssland och Vita huset har sagt att president Donald Trump kommer att skriva under lagen, trots att han varit motståndare till fler sanktioner. Reaktionen från Ryssland på de nya sanktionerna då att USA måste minska antalet diplomater i landet. Dessutom stängdes två amerikanska byggnader i Ryssland. "Den här gången har jag beslutat att det är dags för oss att visa att vi inte avser att låta USA:s åtgärder förbli obesvarade," säger Putin enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Interfax. Det ryskamerikanska diplomatbråket började i december förra året, då USA:s dåvarande president Barack Obama utvisade 35 ryska diplomater på grund av den misstänkta ryska inblandningen i det amerikanska preseindetvalet. Ryssland avstod då att från reagera i väntan på att Trump skulle ta över som president. Nu kommer alltså beskedet att 755 amerikanska diplomater utvisas från Ryssland. SR 170730.
Den amerikanska ambassaden i Moskva ska ner på samma storleksnivå som den ryska här i Washington. Det betyder 755 personer som ska bort. Alla är inte diplomater. Det kan även vara annan personal. I bakgrunden finns både den ryska inblandningen i det amerikanska valet, och den ryska krigföringen i Ukraina. President Trump har flera gånger sagt att han vill förbättra relationen med Ryssland. Nu tycks den snarare försämras. Den ryske vice utrikesministern Ryabkov hade en varning till USA i tv-intervjun. Blir det ännu fler sanktioner, då kommer vi svara. "Vi har en mycket välutrustad verktygslåda. Det vore dumt av mig att nu spekulera om vad som kan hända," sa Sergej Ryabkov. SR 170731.
Amerikanska UD överväger svar på Rysslands krav. Det amerikanska utrikesdepartementet beklagar det ryska kravet igår på att USA nu snabbt måste minska antalet diplomater och anställda på landets ambassad och konsulat i Ryssland. Amerikanska UD sa samtidigt att man överväger hur man ska svara på de ryska kraven. Men redan igår i amerikansk TV varnade den ryske vice utrikesministern Sergej Ryabkov USA för att agera förhastat. Den ryske presidenten Putin sa samtidigt som han beordrade bantningen av den amerikanska representationen att förhållandet mellan länderna kanske kan bli bättre. Men inte i närtid. SR 170731.
"Putin hade hoppats på bättre relationer med Trump". Efter att den ryska ledningen släppt hoppet om att Trump skulle förbättra relationerna länderna emellan är Kremls krav på en minskning av amerikanska ambassadsanställda en försenad upptrappning, menar Ekots utsände i Moskva, Sten Sjöström. "Exakt hur många av de amerikanska egentliga diplomaterna som kommer skickas hem är fortfarande oklart. Det sägs att de är ungefär 400 sammanlagt och säkert kommer en stor del av dem att lämna Ryssland." Det som sker nu är en upptrappning med eftersläpning från rysk sida. SR 170731.
Trump vedtar nye sanksjoner mot Russland. USAs president Donald Trump har signert pakken med sanksjoner mot Russland, Iran og Nord-Korea, ifølge tjenestemenn. Trump hadde tilsynelatende ikke noe valg, og onsdag morgen signerte han loven som innebærer enda flere sanksjoner mot Russland, og som gjør at han må ha Kongressens støtte for å fjerne dem. Kort tid etter kom Trump med en skriftlig uttalelse der han ikke la skjul på at han er dypt uenig i loven han nettopp hadde signert. "Ved å begrense lederens fleksibilitet, vil loven gjøre det vanskeligere for USA å inngå gode avtaler for det amerikanske folket, og det vil drive Kina, Russland og Nord-Korea mye nærmere hverandre," heter det i uttalelsen. Trump kritiserer også loven for å være i strid med grunnloven, som fastslår at utenrikspolitikken er presidentens ansvar. Når han likevel har valgt å signere den, er det av hensyn til nasjonal enhet, ifølge Trump. De nye sanksjonene mot Russland er rettet mot den russiske energisektoren. De gir amerikanske myndigheter mulighet til å straffe selskaper som er involvert i å utvikle russiske gass- og oljerørledninger, i tillegg til at det kan innføres begrensninger overfor russiske våpeneksportører. Nettavisen 170802.

Kina öppnar sin första marinbas i utlandet. Idag firar den kinesiska militären 90 år. Landets president, Xi Jinping sa i sitt tal att Folkets befrielsearmé måste stärkas och vara beredd på alla eventualiteter. I samband med firandet öppnade Kina sin första marinbas i utlandet. Tv-bilder från kinesiska CCTV visar trupper paradera under öppningsceremonin av Kinas marinbas i Djibouti. Det är den första utanför landet och är ett stort steg för Kinas militära närvaro i utlandet. Tidigare har kinesiska försvarsdepartement sagt att basen kommer att användas för att eskortera båtar i Afrika och Sydvästasien, uppdrag för FN:s fredsbevarande styrkor och för humanitära insatser. Landets marinkår har deltagit i insatser för att stävja pirater i Adenviken. Byggandet av marinbasen började i februari 2016 och de första kinesiska trupperna anlände för ett par veckor sedan. Belägen vid Afrikas horn är basen inte långt ifrån USA:s enda permanenta militärbas i Afrika. I samband med 90års firandet sa landets president, Xi Jinping, att Folkets befrielsearmé, till mantalet världens största armé, måste stärka sin stridskapacitet. "All fokus måste vara på strid så att militären kan segra närhelst partiet och folket behöver de," sa Kinas president, Xi Jinping. SR 170801.

Ryssland förnekar dödssiffra i Syrien. De ryska förlusterna i kriget i Syrien i år har varit fyra gånger så stora som rapporterats officiellt i Ryssland, enligt Reuters granskning. Det uppger nyhetsbyrån Reuters efter att ha gjort en omfattande undersökning av förlustrapporterna. Om militären mörkar det verkliga dödstalet så är orsaken sannolikt att myndigheterna är oroliga för att det ska sprida sig ett missnöje i den ryska allmänheten med krigsinsatsen. Enligt vad som framförts officiellt så har hittills i år tio ryska militärer dödats i Syrien men nyhetsbyrån Reuters hävdar att den verkliga siffran uppgår till 40. Det är naturligtvis en bråkdel av alla som dödats i Syrien under den här perioden men skillnaden och Reuters totalsiffra kan ha stor betydelse för hur kriget uppfattas i Ryssland. Den ryska militären förnekar uppgifterna om 40 döda men Reuters säger att man kan dokumentera samtliga fall med bekräftelser från närstående. Enligt Reuters är ungefär hälften av de stupade kontraktsanställd personal formellt utanför krigsmakten, ungefär på samma sätt som USA använde den privata säkerhetsfirman Blackwater i Irak. Den ryska militären förnekar att man använder sådan personal och i den mån det finns ryska frivilliga i Syrien på regeringens sida så har Moskva inget med det att göra, säger president Putins presstalesman. Men i Reuters sammanställning finns det också stamanställd militär personal vars död har hemlighållits. Militären uppmanar anhöriga att hålla tyst om saken och uppgifter om ryska förluster i fredstid är hemligstämplade enligt en ny lag. Skälet är troligen att man är rädd för en negativ reaktion i allmänheten. Krigsinsatsen i Syrien har hittills varit ganska populär men om de ryska förlusterna ökar riskerar stödet att avta. Och antalet stupade ökar: De första 15 månaderna dödades enligt Reuters 36 ryska medborgare medan det alltså var minst 40 bara under de senaste sju månaderna. Till en början använde Ryssland mest sitt flygvapen i kriget men ökningen tyder på att de styrkorna allt oftare används för mer riskabla uppdrag på marken. SR 170803.

Jury tillsatt i Rysslandsutredningen. Den särskilde åklagaren Robert Mueller har utsett en åtalsjury i utredningen kring Rysslands inblandning i det amerikanska presidentvalet. Åklagaren tros nu ha lagt in en ny växel. "Man utser inte en åtalsjury om det inte är så att utredningen har bevis som man upplever innebär en överträdelse mot minst en, om inte fler, rättsliga bestämmelser," säger juristen Bradley Moss. Åtalsjuryn är utsedd inom ramen för utredningen om rysk inblandning i 2016 års presidentval, skriver Wall Street Journal. Med hjälp av en jury kan åklagare bland annat kräva in dokument och förhöra vittnen under ed. Åtalsjuryn i Washington ska ha påbörjat sitt arbete "de senaste veckorna", skriver Wall Street Journal. SR 170704.

Allt fler identifierar sig som ortodoxa i öst. Allt fler människor i Central- och Östeuropa identifierar sig som ortodoxt troende. Men för de flesta innebär tron mer en nationell identitet än ett aktivt kyrkligt liv. "Fenomenet har historiska orsaker," säger Misha Jaksic, ortodox samordnare på SKR. År 1991 sa enbart 37 procent av ryssarna att de var kristna. I dag är siffran 71 procent. Samtidigt faller andelen av befolkningen som identifierar sig som "ateister" eller "agnostiker". Trenden att i allt högre utsträckning beskriva sig som "kristen" är tydlig inte bara i Ryssland – samma utveckling kan ses i länder som Ukraina och Bulgarien. I deras rapport framkommer också att det nya intresset för ortodox kristen tro inte ger utslag i gudstjänstbesök. Bland dem som identifierar sig som ortodoxt troende i Ryssland är det bara sex procent som går i kyrkan minst en gång i veckan. Misha Jaksic, präst och ortodox samordnare på Sveriges kristna råd (SKR) tror att det är tveksamt om människor verkligen blir mer aktivt kristna utan att det handlar mer om ett kulturarv. Det tycks inte som om bristen på delaktighet i kyrkans liv är ett alarmerande problem som man aktivt försöker göra något åt, menar han. Dagen 170808.
"Staten ska sprida ortodoxa värderingar." Den allt större ortodoxa gruppen i Central- och Östeuropa vill att staten ska sprida religiöst motiverade värden. Det vill inte flertalet katoliker, som också i motsats till de ortodoxa är flitiga kyrkobesökare. Samtidigt som allt fler definierar sig som ortodoxt kristna i Central- och Östeuropa, är det allt färre som definierar sig som katoliker i området. I Polen, Ungern och Tjeckien minskar andelen människor som säger sig vara katoliker. När det gäller de ortodoxt troende finns ofta en stark koppling till nationalism. Dagen 170808.

President Donald Trump kom också med överraskande besked på sina första presskonferenser på mycket länge. Han tackade Vladimir Putin för att Ryssland tvingat USA att avskeda 755 anställda på den amerikanska ambassaden i Moskva "Jag vill tacka honom för vi behöver skära ner på lönekostnaderna på UD." SR 170811.

KD lämnar förhandlingar om försvaret - "saknas långsiktighet". I en pressträff meddelade i dag Kristdemokraternas partiledare, Ebba Busch Thor, att partiet lämnar förhandlingarna med regeringen, Moderaterna och Centern om försvarspolitiken som pågått sedan maj. Enligt Ebba Busch Thor saknas en vilja till långsiktighet från regeringens sida. Mikael Oscarsson, riksdagsledamot (KD) och försvarspolitisk talesperson pekar bland annat på det ökade cyberhotet som ett av skälen till de 10 miljarder som Kristdemokraterna vill se gå till försvaret de kommande tre åren men även säkerhetsläget, islamistisk terrorism och ökad aggressivitet från Ryssland. Dagen 170815.
Överenskommelse om drygt åtta miljarder till försvaret. Regeringen är överens med Moderaterna och Centerpartiet om att utöka försvarsbudgeten med 8,1 miljarder kronor på tre år. ÖB Micael Bydén välkomnar tillskottet men menar att det krävs en djupare analys för att avgöra om försvarets behov uppfylls. Mellan 2018 och 2020 kommer 2,7 miljarder kronor per år att tillföras försvarsbudgeten. 1,3 miljarder kommer att gå till det civila försvaret och resten, 6,8 miljarder till det militära försvaret, det meddelade försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en presskonferens på måndagen. Det handlar bland annat om satsningar på utbildning, ny utrustning och ett särskilt pilotprojekt. Ebba Busch Thor kritiserar försvarsminister Peter Hultqvist för att försöka "hålla nere" anslagen till försvaret. SR 170816.

Ryska rören ger 60 jobb i Karlshamn. Om två månader kommer de ryska rören till Karlshamn. Och i hamnen där där de ska lagras pågår förberedelserna för fullt. Det är på ett stenbeklätt lagringsområde mellan kajerna och kombiterminalen i Karlshamns hamn som de sedan i vintras riksbekanta ryska rören ska förvaras. Som mest kommer ett sextiotal kran- och maskinförare att arbeta med att lasta och lossa de 50 000 rören som ska ligga i Karlshamn i upp till ett år innan de hamnar på Östersjöns botten. Affären har en omsättning på runt 100 miljoner kronor SR 170815.

Rysk minister i rätten för mutbrott. I Moskva inleddes i dag rättegången mot den tidigare ekonomiministern, Aleksej Uljukajev, som åtalas för att ha tagit emot mutor. Det är första gången sedan Sovjetunionens upplösning som en regeringsmedlem ställs inför rätta. Uljukajev förnekar anklagelserna. Uljukajev anklagas för att ha tagit emot mutor på sammanlagt två miljoner dollar från Rysslands största oljebolag, det huvudsakligen statliga Rosneft. Han ska ha fått pengarna för att han i egenskap av minister gav sitt godkännande till att Rosneft köpte ett annat ryskt oljebolag Basjneft. Om han döms riskerar han uppemot 15 års fängelse. Uljukajev förnekar blankt anklagelserna. Han sade i dag i rättssalen att hela affären är en provokation från chefen för Rosneft, Igor Setjin, och den ryska säkerhetstjänsten. Rosneft har ännu så länge inte svarat på de anklagelserna. Tidigare har till exempel sittande guvernörer dömts för olika brott men den här är första gången i det nya Ryssland som en minister ställs inför rätta. Och när Uljukajev greps i november förra året sände det en chockvåg genom byråkratin i Ryssland som undrade vad som var på gång. En del tolkar det som en kamp mellan olika delar i statsapparaten. Setjin är en av Rysslands absolut mäktigaste män med mycket nära koppling till president Putin. Han representerar tunga statliga företag med nära band till säkerhetstjänsten. Uljukajev i sin tur har setts som en företrädare för de mer marknadsinriktade krafterna i Ryssland. SR 170816.

Tysk ex-kansler får kritik för ryskt styreleuppdrag. Mitt i den tyska valrörelsen har en intensiv debatt brutit ut om den förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröder efter att han tackat ja till en styrelseplats i det mäktiga, statligt kontrollerade, ryska oljebolaget Rosneft. Schröder har fått hård kritik även internt inom det tyska socialdemokratiska partiet men i dag försvarar han sig. han säger också i intervjun att han hoppas att hans ja till Rosneft, ett av världens största oljebolag vars vd Igor Sechin står mycket nära den ryske presidenten Vladimir Putin, kan bidra till att förbättra relationerna mellan till exempel Ryssland och EU och USA. Schröder är bland andra sen tidigare kritisk till sanktionerna från väst mot Ryssland. Schröder har tidigare fått utstå kritik för sitt nära förhållande till Vladimir Putin och engagemang i naturgasledningarna Nordstream 1 och 2 genom Östersjön. Men att bli styrelsemedlem i just mäktiga Rosneft är betydligt mer kontroversiellt menar många i den tyska debatten. SR 170817.

USA överväger vapenlevereras till Ukraina. I USA överväger man i Trumpadministrationen att börja leverera avancerade vapen till Ukraina för att användas i kriget i östra Donbass-regionen. Det kommer inte ändra krigets förlopp, säger den militära ledningen för separatisterna i Donetsk till Ekot. I första hand tror man att det skulle handla om att leverera den sofistikerade pansarvärnsroboten Javelin, som alltså kan slå ut stridsvagnar. De ryskstödda separatisterna hävdar att de tar lätt på hotet. Nya pansarvärnsrobotar kommer inte att ändra kriget i något som helst avseende, säger Eduard Basurin, vice försvarsminister hos separatisterna i Donetsk. Ja, de är mycket träffsäkra men de används mot stora pansarförband som går till angrepp och vi planerar inte att angripa, hävdar Basurin. Han menar att en eventuell leverans av Javelinrobotar har andra skäl än militära. För USA handlar det om rent kommersiella skäl, att få sälja vapen som man har mycket av. För Ukraina handlar det om att ställa in sig hos den nya ledningen i Washington. SR 170817.

"Antimissionslag" i Ryssland slår mot kristna. Under ett år med hårdare lagstiftning mot mission och religiös verksamhet i Ryssland har över 180 fall förts till domstol – och allt fler åtal väcks. Det rapporterar Forum 18, en skandinavisk kristen organisation fokuserad på religionsfrihet i östländerna. Sedan flera nya antiterroristlagar – med medföljande begränsningar av missionsverksamhet – infördes i Ryssland den 20 juli 2016 har Forum 18 hittat 186 ärenden som har hamnat i domstol på grund av förändringen. Det handlar exempelvis om aktiviteter som bönemöten i privata hem, att anordna gudstjänster på en religiös webbsida eller att instruera vid ett yogapass. Allt detta betraktas som "missionsaktiviteter" och 15 olika religiösa grupper har blivit drabbade av den nya lagen, som protestantiska kristna grupper, Jehovas Vittnen, Hare Krishna, muslimer och judar. 138 initialt fällande domar har utdömts, varav 135 till böter. I elva fall blev religiös litteratur beslagtagen. Och fem utlänningar har avvisats från Ryssland under tolvmånadersperioden. I maj dömdes exempelvis en kristen protestantisk man i Arkhangelsk till böter på 7 000 rubels för att ha velat anordna en konsert i ett affärscenters konferenshall. Så sent som i juli fälldes en baptistisk pastor att betala 5 000 rubels böter i regionen Bashkortostan för att ha anordnat bönemöten i hemmen och delat ut kristen litteratur. För att bara nämna ett par av fallen. Bland de som fått lämna Ryssland finns en pastor från Indien, två evangeliska pastorer från Sydkorea och en student från Ghana i Afrika som hade samlat afrikanska kristna till gudstjänster på ett hotell. Dagen 170819.

USA stoppar visum för ryska medborgare. Möjligheterna för ryska medborgare att få visum till USA kommer att begränsas kraftigt, det meddelade den amerikanska ambassaden i Moskva i dag. Åtgärden är ett svar på att Ryssland krävt att USA radikalt minskar sin diplomatstyrka i Ryssland. Från och med nu och nio dagar framåt kommer inga visum till USA att delas ut i Ryssland. Från första september kommer det återigen bli möjligt i viss utsträckning via ambassaden i Moskva. Vid USA:s tre konsulat i Ryssland kommer visumavdelningen även i fortsättningen vara stängd. Resultatet kommer bli att det blir mycket svårt för ryska medborgare att kunna åka till USA. – USA försöker på det här sättet skapa missnöje bland ryska medborgare riktat mot de egna myndigheterna, sa utrikesminister Sergej Lavrov. Och han menade att det var en typisk amerikansk teknik för att genomföra regimförändringar i andra länder. Om Ryssland kommer att svara så kommer det inte gå ut över vanliga amerikanska medborgare sa han. Det här är senaste draget i en serie av upptrappningar mellan USA och Ryssland. Det började med att USA anklagade Ryssland för att ha blandat sig i presidentvalet förra året. USA svarade med att införa skärpta sanktioner. På det svarade Ryssland med att mycket kraftigt begränsa omfattningen av antalet anställda på USA:s diplomatiska beskickningar i Ryssland. Och på det svarar nu alltså USA med att begränsa inresemöjligheterna för ryska medborgare. Den amerikanska ambassaden sa i ett uttalande att Rysslands agerande gjorde att man kan ifrågasätta om det finns en vilja i Moskva att ha goda relationer med USA. Att begränsa visummöjligheterna är trots allt ett relativt milt svar från USA:s sida och frågan är om det kan komma något mer. President Putin beslöt i dag också att utse en ny ambassadör i Washington, den hittillsvarande vice utrikesministern Anatolij Antonov. Hans företrädare Sergej Kisljak har redan återvänt till Moskva. Han blev omtalad för att ha haft kontakt med olika Trumpföreträdare innan Trump tillträdde som president och anklagades för att försöka påverka amerikansk politik. Själv säger han att han bara gjorde vad diplomater gör. Den nya ambassadören Antonov har mest ägnat sig åt frågor om rustningskontroll, ett tag också som vice försvarsminister, och han anses vara en hård förhandlare. För närvarande ligger alla samtal om rustningsbegränsningar mellan USA och Ryssland nere. SR 170821.

Långsamt normaliseras livet i Donetsk. Kriget i östra Ukraina är nu inne på fjärde året. Frontlinjen går i utkanterna av Donetsk, den största stad som de ryskstödda separatisterna kontrollerar. Den senaste tiden märker man allt mindre av kriget när man är i stadskärnan och många människor som tidigare flydde från staden har börjat komma tillbaka. Sedan klockan tolv i natt är det meningen att det ska råda en ny vapenvila i striderna i östra Ukraina. Tidpunkten är vald för att skolorna ska kunna börja läsåret under lugna omständigheter. De flesta vapenvilorna i Ukraina har dock blivit kortlivade. Skolorna i Ukraina, både i de delar som den ukrainska armén kontrollerar och de som behärskas av de ryskstödda separatisterna, börjar läsåret av tradition den 1 september. Och för att barnen ska kunna ta sig till skolorna utan att riskera sina liv har de stridande parterna tillsammans med den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE enats om en allomfattande vapenvila som inleddes vid midnatt. 10 000 människor har hittills dödats i striderna. SR 170822.

Hopp om vapenvila i Ukraina - när skolorna börjar.

Ryssland: USA:s Afghanstrategi "meningslös" Kort efter att president Donald Trump lanserat sin plan för USA:s nya strategi för den amerikanska närvaron i Afghanistan avfärdar Ryssland planen som "meningslös". "Vi är övertygade om att detta är en meningslös strategi," säger den ryske utrikesministern Sergej Lavrov på en presskonferens i Moskva. Lavrov tillbakavisar samtidigt spekulationer om att Ryssland förser talibanrörelsen med utrustning. SvD 170824.

Ryssland ett av de mest ojämlika länderna. Inkomstskillnaderna i Ryssland har ökat så dramatiskt att landet nu är ett av de mest ojämlika i världen. En mycket stor del av inkomsterna för de rika har placerats utomlands, det visar en ny studie. De rikaste 10 procenten i Ryssland tjänar nu nästan lika mycket som övriga 90 procent tillsammans. Till stor del har inkomsterna placerats i tillgångar utomlands, i till exempel Storbritannien, Schweiz, Cypern och olika skatteparadis. Det totala värdet av dem beräknas uppgå till 1000 miljarder dollar, enligt studien. Trots de här gigantiska ekonomiska skillnaderna så är mer av jämlikhet ingen stor politisk fråga i Ryssland. SR 170829.

Gunnar Jonsson: Ryssland är det verkliga störningsmomentet. Aurora 17, som inleds om drygt en vecka, är den största militärövningen i landet på ett kvartssekel. Knappt 20.000 svenska soldater deltar, därtill ett par tusen utländska. Eftersom majoriteten av dem är amerikaner larmar försvars- och Natofiender om hur farligt allting är. Betydligt mer oro borde Zapad 17 väcka, den övning Ryssland håller nästan samtidigt. Den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE föreskriver att utländska observatörer ska bjudas in till övningar med mer än 13.000 man. Ryssarna insisterar alltid på att få komma när Nato drillar. Så hur många påstår de ska delta i Zapad? Knappt 13.000. Det verkliga antalet blir över 100.000 soldater. Vad Ryssland gör är att hålla parallella manövrer och hävda att de inte hänger ihop, allt för att slippa insyn. Medan Aurora handlar om att försvara, bland annat Gotland, har Zapad i närtid använts i andra syften. 2009 års upplaga innehöll ett simulerat kärn­vapen­anfall mot Warszawa. 2013 blev en generalrepetition inför Rysslands annektering av Krim och militära överfall på Ukraina. Nu vankas både blixtkrigsövning och hybridvarianter. DN 170830.

Kärnvapenförbud hotar försvarssamarbete. Sveriges nära försvarssamarbete med Nato kan stå inför stora problem. Anledningen är att att Sverige fått kritik från Natos kärnvapenländer, inte minst USA, för att den svenska regeringen är beredd att underteckna en ny FN-konvention om totalförbud mot kärnvapen. – När det gäller kärnvapennedrustning så är det en gammal linje och den kommer vi att fortsätta driva, och det ligger i den här regeringens politik och intresse, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Han utlovar nu utredning om FN-resolutionen. "Det måste göras en ordentlig utredning av konsekvenserna av den här resolutionen. Och jag vill vara mycket bestämd och tydlig på den punkten att inget får ske som i någon mening rubbar våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten." SR 170830.

Putins hemliga sommarstuga blev nätraket. Den ryske presidenten Vladimir Putin har ett nytt lyxigt sommarresidens nära gränsen mot Finland. Avslöjandena kom först via den oberoende tv-kanalen Dozd (Regn) och nu i oppositionsledaren Aleksej Navalnys nätkanal. Inslaget där har redan över 1,5 miljoner visningar. I ett undersökande reportage i den oberoende tv kanalen Dozd visas hur en naturskyddad halvö i Viborgviken, nära finska gränsen, inte längre är tillgängligt för dem som bor där. Längst ut på halvön har 50 hektar mark och vatten runt om blivit förbjudet område. De som bor där kan inte längre fiska och gå i skogen där som förr. "Det här är Putins residens," säger Alexander till Dozd reporter. Det tillhör Putins administration, VIP alltså, säger mannen, som inte längre kan utnyttja sina gamla fiskeställen. Enligt tv-kanalen har sekelskiftesvillan Sellgren på 750 kvadratmeter renoverats de senaste åren. Men där har också byggts en helikopterplatta, två stora pirer ut i Viborgviken och två betydligt större hus på över 1 000 kvadratmeter. Inredningen är något i stil med tsarens palats, guld och marmor. En stor bassäng har guldbeläggning och enligt läckta foton initialerna VVP - Vladimir Vladimirovitj Putin - i botten. De syns tydligt i den film, som oppositionsledaren Aleksej Navalny gjort med hjälp av en liten drönare. SR 170831.
Putin 'holiday mansion' revealed by Russian opposition leader. The Russian opposition leader, Alexei Navalny, has published aerial footage of a hidden island mansion near the Finnish border allegedly used by Vladimir Putin as a holiday retreat. The mansion, known as Villa Segren, is located on a picturesque 50-acre site on and around Lodochny island in the Gulf of Finland. It was used as the backdrop for a Soviet TV adaptation of Sherlock Holmes filmed in the 1980s. Drone footage of the site shows several large new houses, including the newly extended villa, a helipad and a pier. Navalny said the site was heavily guarded, including by a large fence, and that locals were barred from the area. In the video, Navalny alleges the property is owned by close friends of the Russian president, but is for his use. "All the evidence clearly points towards one of Vladimir Putin's standard corruption schemes. His personal assets are registered under the names of his close friends who have become fabulously wealthy over the last 17 years," said Navalny in the video, which had been viewed almost 2 million times on Thursday, less than 24 hours after it was uploaded to YouTube. The Guardian 170831.

USA stänger ryska konsulatet i San Francisco. Tonen hårdnar mellan USA och Ryssland efter att Moskva nyligen fattat ett beslut som tvingar hundratalas amerikanska diplomater att lämna Ryssland. Nu svarar USA med krav på att Ryssland stänger ett antal diplomatiska beskickningar i landet. USA har beordrat Ryssland att stänga sitt konsulat i San Francisco. Man kräver också att två av Rysslands kontor i Washington, respektive New York stängs. Beslutet är en konsekvens av att Ryssland tidigare i år utvisat 755 amerikanska diplomater och beskickningspersonal. Vilket i sin tur var ett svar på att USA:s kongress röstat igenom sanktioner, som bland annat riktades mot den ryska energisektorn. Sanktionerna väckte stor ilska i Moskva som vid tillfället kallade agerandet för ett internationellt brott. Rent konkret innebär beslutet att både USA och Ryssland nu har tre konsulat var i varandras länder. svt 170831.

Gasledningen i Finska viken upprör ryska miljöorganisationer. Gasledningen Nord Stream 2 stöter på allt fler problem. Nu drar ryska miljöaktivister projektet inför rätta. Ryska miljöorganisationer motsätter sig kraftigt att gasledningen Nord Stream 2 dras genom naturskyddsområdet Kurgalskij på Finska vikens södra kust. Ledningen för rysk gas går genom Östersjön till Tyskland och planeras komma igång år 2020. Vi anser att rutten här på rysk mark måste korrigeras eftersom miljökonsekvenserna är så pass allvarliga," säger Aleksej Knizjnikov från ryska WWF. "De lokala myndigheterna gjorde plötsligt en lagändring för att kunna tillåta byggen i ett naturskyddsområde," säger Michail Krejndlin från Greenpeace. Vi kommer att bestrida det här beslutet i domstol. Fallet kommer upp i rätten en första gång den 19 september. Kurgalskij har en rik natur med 750 landväxter och 250 fågelarter. Många finns med på den ryska rödlistan över hotade arter. Bolaget betonar att projektet berör enbart 0,14 procent av landområdet. De två gasrören ska grävas ner i ett omkring 30 meter brett dike. yle 170906.

Finland och Sverige oense om förbud mot kärnvapen – "Nato-optionen gör att Finland inte vill vara med". Sveriges utrikesminister Margot Wallström hoppas på ett totalförbud av kärnvapen i världen. Att Finland väljer en annan väg förklarar hon med att man är rädd för att stänga dörren till Nato. Wallström beskriver en lång och stolt svensk tradition av att engagera sig i kampen mot kärnvapenanvändning i världen. Men också i Sverige har inställningen till kärnvapenförbudet lett till diskussion. Dels befarar man att avtalet blir tandlöst och i värsta fall motverkar det tidigare ickespridningsavtalet, dels att det leder till sämre möjligheter för Sverige att samarbeta med Nato och USA. Enligt en del debattörer, till exempel ledarskribenten Patrik Oksanen, riskerar Sverige att stänga Nato-dörren för gott och omöjliggöra avancerade övningar med Nato. USA har också har försökt trycka på för att Sverige inte ska underteckna avtalet. Margot Wallström erkänner att avtalet har sina brister. Hon säger att man nu ska analysera texterna i lugn och ro innan man skriver under. Bland annat ska man analysera hur avtalet påverkar internationella samarbeten. "Vi gör en självständig granskning av det här. Vi accepterar inga hot eller påtryckningar från någon annan." Hur försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige påverkas vill hon inte gå in på. yle 170906.

Peter Hultqvist: Kan bli konfrontationer med Ryssland under Aurora. Om en vecka inleds den ryska militärövningen Zapad och bara några dagar efteråt startar höstens svenska militära storövning Aurora. Planeringen inför den svenska övningen har pågått länge och det försämrade säkerhetsläget kring Östersjön innebär också att den svenska försvarsmakten nu planerar för att det kan komma att bli konfrontationer mellan Sverige och Ryssland under övningarna. För här i Tallin pratas det mycket om framför allt den ryska övningen Zapad där, enligt försvarsalliansen Nato, 100 000 ryska soldater väntas öva i ett par veckor, men den ryska övningen kan också bli förlängd. Ryssland själv säger att det bara handlar 12 700 ryska soldater. Just siffran 12 700 soldater är central, eftersom man då inte behöver bjuda in internationella observatörer till övningen, allt enligt den så kallade Wien-konventionen. Gränsen går vid 13 000 soldater. Ryssland tillåter dock tre observatörer under sin övning Zapad. Men det är långt ifrån tillräckligt anser Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och riktar skarp kritik mot det ryska agerandet inför övningen som alltså inleds nästa vecka. SR 170907.

Ryska Facebook-annonser inför amerikanska valet. Facebook avslöjar nu att en kampanj som sannolikt var betald av Ryssland spred tusentals politiska annonser inför valet i USA. På Facebook visades annonser som misstänks ha varit rysk propaganda och påverkan inför valet i USA. Mark Warner, amerikansk senator som sitter i en av de underrättelsekommitéer som undersöker om Ryssland påverkat valet kommenterar uppgifterna i CNN. "Vi har velat veta hur mycket Facebook eller Twitter användes av ryska troll i månader. Vi har ställt frågor och nu har vi fått preliminära svar. Men jag tror att det är toppen av ett isberg," säger Mark Warner till CNN. Han säger att fler frågor kommer ställas till företagen som driver sociala medier och gör en jämförelse med Frankrike. Där upptäcktes tiotusentals konton som spred falsk information innan valet. Enligt Facebook handlar det nu om 470 konton och sidor som spridit tusentals annonser för motsvarande 800 000 kronor. Det ska ha pågått under två år fram till maj i år. Budskapen i annonserna handlade om polariserande frågor som immigration, homosexuellas rättigheter, etnicitet och vapen. Facebook tror att denna kampanj drevs av en så kallad trollfabrik från Sankt Petersburg. Den är känd för att sprida ett Kreml-vänligt budskap på sociala medier. Företaget har informerat underrättelsekomittéerna i senaten och representanthuset och även den särskilda åklagare som utreder om det finns kopplingar mellan Trumps kampanj och Ryssland. SR 170907.

Film om tsaren Nikolaj II väcker protester i Ryssland. I Ryssland har en ny storfilm om den sista tsaren Nikolaj den andre väckt stor uppmärksamhet. Filmen "Matilda" handlar om Nikolaj den andres påstådda älskarinna - ett kontroversiellt tema bland Rysslands troende ortodoxa. Bombhot mot en biograf i Vladivostok och uppbrända bilar utanför regissörens filmstudio i Moskva häromdagen. Kontroverserna runt bioaktuella ryska storfilmen "Matilda" har pågått i ett år, och blivit allt mer påtagliga när filmen nu till slut förhandsvisas i Ryssland. Själva problemet handlar om hur den siste tsaren porträtteras. År 2001 blev Nikolaj II upphöjd till helgon i den rysk-ortodoxa kyrkan, och har dessutom ett grundmurat rykte i den ryska historieskrivningen som en familjefar. Därför skaver det att han i filmen påstås ha haft en älskarinna - den polska ballerinan Matilda Ksjesinska. Konflikten har fått extra stort utrymme sedan dumaledamoten Natalja Poklonskaja meddelat att hon vill dra regissören Aleksej Uchitel inför rätta för att han förolämpar troendes religionsuppfattning. Både ryska kulturministern Vladimir Medinskij och President Putins pressekreterare Dmitrij Peskov har uppmanat kristna radikala grupper att blåsa av protesterna mot filmen, men det tycks inte ha hjälpt. Matilda ska enligt planen ha premiär på ryska biografer i slutet av oktober. SR 170912.

Henrik Lindberg (KD): Sverige är helt beroende av Nato. När det gäller påståendet att Sverige ska vara neutralt i krig, så är det ett direkt felaktigt­ påstående. Vi har uttalat en solidaritetsförklaring med övriga EU-länder. Vi kommer att hjälpa andra EU-länder om de blir angripna och vi förväntar oss att de hjälper oss om Sverige blir angripet. Vi har inte längre en försvarsmakt som ensam klarar av att försvara Sverige om vi blir angripna av en främmande makt. Vi har rustat ner 95 procent av armén, jämfört med vad Sverige hade i början av 1990-talet. Då kan vi inte ha en politik som går ut på att Sverige ska stå ensam och klara sig själv i en eventuell militär konflikt i vårt närområde. Det är en av orsakerna till ovannämnda solidaritetsförklaring. Tyvärr är den ensidig och allt för svag för att garantera Sveriges säkerhet i fall av en militär konflikt. Därför är vi beroende av Nato, även om den nuvarande regeringen envist vägrar inse detta och framhärdar i att vi ska stå alliansfria. Nato har sin artikel 5 som innebär att om ett medlemsland blir angripet, ska alla medlemsländer betrakta det som ett angrepp på dem och bistå landet i fråga. Det är tragiskt att debattörerna lånar sin röst till krafter som med falska påståenden vill väcka opinion mot USA och Storbritannien. Värdlandsavtalet är vår hittills enda möjlighet att ta emot hjälp av våra vänligt sinnade grannländer den dag som Sverige utsätts för ett militärt angrepp. Värdlandsavtalet bör i stället följas upp med ett medlemskap i Nato. Dagen 170913.

ÖB Micael Bydén om Aurora 17: Lär oss mycket. Idag har överbefälhavare Micael Bydén besökt Göteborg och de svenska, franska och amerikanska soldater som nu samarbetar i den stora militärövningen Aurora 17. Efter att Sverige förra året undertecknade ett värdlandsavtal med Nato, så är en viktig del i övningen Aurora 17, att öva just värdlandsstöd, säger ÖB Micael Bydén. "Vi har en säkerhetspolitisk lösning i Sverige där vi bygger säkerheten tillsammans med andra i det breda sammanhanget. Det innebär att vi har tagit på oss ansvaret att ge stöd när någon behöver det och kallar på oss och att vi också är beredda att ta emot stöd den dag vi behöver," säger han.Med amerikanska luftvärnsavfyrningsramper bakom ryggen, betonar ÖB Micael Bydèn vikten av att Sverige nu övar försvar tillsammans med andra länder. "Vi lär oss väldigt mycket. Vi får en hel rad bekräftelser och lär oss vad vi behöver utveckla," säger han. Thomas Robert, major i franska flygvapnet, menar att det är viktigt för Frankrike att bygga upp ett tätare samarbete med Sverige och de andra deltagande länderna. "I dag kan ingen bedriva krig ensam," säger han. Att USA, Frankrike och flera andra Natoländer är inbjudna att delta i Aurora 17 kritiseras av fredsrörelsen, som menar att det riskerar att leda till ökade militära spänningar i Östersjöområdet. Men ÖB Micael Bydén menar tvärtom att övningen leder till ökad stabilitet och säkerhet. "Det är en signal till omvärlden att vi är beredda att ta ansvaret att skapa stabilitet och säkerhet i vårt område och det gör vi. Det är utifrån det perspektivet man ska se den här övningen och vad vi gör." SR 1709113.

Människorättsaktivist väntar i karelskt häkte på sin dom. Processen mot den 61-årige forskaren och människorättsaktivisten Jurij Dmitrijev sker bakom lyckta dörrar. Men den har fått stor uppmärksamhet både i Ryssland och internationellt. Fallet är politiskt, en skådeprocess hävdar både ryska Memorial och internationella Human Rights Watch. Det är samtidigt en familjetragedi där både Dmitrijevs barn och barnbarn drabbas. Vår korrespondent träffar Dmitrijevs dotter utanför häktet i Petrozavodsk. Många av dem som stödjer Dmitrijev är dock oroliga för både hans hälsa och att rättsaken redan är avgjord. Han riskerar dömas till många år i fängelse. Dmitrijev och hans sambo hade fått flera hot under den senaste tiden före polisen kom och sökte igenom datorn. De hade också haft inbrott. Hoten var försök, enligt familjen, att stoppa Jurij Dtrijevs nya avslöjanden i en bok, han höll på att färdigställa. I den skulle också förövarna namnges, de som avrättade och utförde Stalins order. Avslöjanden som deras ättlingar inte vill se. Katja hoppas ändå på att domstolen är oberoende och att hennes pappa släpps fri. SR 170914.

Ukraina och Ryssland nära ett närmande. Ett närmande mellan Ryssland och Ukraina verkar vara på gång när det gäller hur kriget i Donbass, i östra Ukraina, ska stoppas. Tidigare var Moskva helt emot en fredsstyrka från FN och Kiev tveksamma. Men enligt president Petro Porosjenko kan frågan komma upp i FN redan till veckan. "Jag ser blå hjälmarna som en garanti och det är inte Putins projekt att de bara ska vara längs med kontaktlinjen utan över hela området. Det skulle stoppa flödet av ryska militärer och vapen på kort tid," förklarade Ukrainas president, Petro Porosjenko, vid YES-konferensen i Kiev. YES brukar kallas Ukrainas Davos och samlar förutom Ukrainas makthavare och elit också internationella ledare inom politik och ekonomi. De flesta politikerna är före detta premiärministrar och utrikesministrar. SR 170916.

Rysk domstol nekar Wallenbergs släktingar information från FSB. En rysk domstol avslog i dag ett försök från Raoul Wallenbergs släktingar att tvinga den ryska säkerhetstjänsten FSB att lämna ut mer information om svenskens öde. Wallenbergs släktingar vill att FSB ska lämna ut alla dokument som kan klarlägga vad som egentligen hände med den svenske diplomaten, efter att han greps av sovjetiska styrkor. Darja Suchich är en av de ryska jurister som företräder familjen och drev ärendet i rätten i dag. "Det är klart att det här är ett negativt beslut för oss," säger juristen Darja Suchich på väg från den ryska Mesjtjanskijdomstolen i Moskva där en domare i kväll avslog begäran att få ut arkiverade journaler från Raoul Wallenbergs tid i ryska säkerhetsfängelser 1945-47. "Men vi kommer förmodligen absolut att överklaga och om vi uttömmer möjligheterna i ryska domstolar kan vi gå vidare till internationella instanser såsom Europadomstolen för mänskliga rättigheter," fortsätter Suchich. "Under långa samtal hävdade FSB:s två representanter i rätten i dag att det är av hänsyn till medfångars privatliv som de inte kan lämna ut journaler som ska handla om bland annat Wallenbergs förhör, förflyttningar och tillhörigheter." SR 170918.

Ryssland tiger om Wallenberg. Den ryska säkerhetstjänsten vill inte offentliggöra dokument som skulle kunna kasta ljus över Raoul Wallenbergs död. Det kan ske först 2022, är beskedet från FSB. Wallenbergs släktingar tänker dock driva fallet vidare. Dokumenten från 1947, då Wallenberg enligt ryska myndigheter ska ha dött i fängelset, kan av hänsyn till dem och deras efterlevande offentliggöras först 75 år efteråt, det vill säga 2022, enligt FSB. Wallenbergs släktingar är i synnerhet intresserade av uppgifter om "fånge nummer 7" som enligt arkiven ska ha förhörts den 23 juli 1947 – sex dagar efter det att den svenske fången ska ha dött. Två historiker har tidigare hävdat att "fånge nummer 7" troligen var Wallenberg själv. "Ni kan vänta tills tidsfristen löpt ut," var budskapet från FSB:s representant Sergej Tjurikov till släktingarna. Världen idag 170920.

Micael Bydén - ÖB med rätt av öva. Just nu pågår den största försvarsövningen i Sverige på över 20 år. Över 19.000 personer från Försvarsmakten och olika myndigheter deltar samt soldater från flera Nato-länder samt Finland. Övningen är tänkt att stärka Sveriges förmåga att skydda landet vid ett eventuellt angrepp. Men övningen kritiseras också av fredsrörelsen för att öka spänningen mellan Sverige och Ryssland. SR 170923.

Ryssland drabbat av telefonterror. Tiotusentals offentliga institutioner, butiker och sporthallar i Ryssland har utsatts för landsomfattande anonyma telefonhot. Det har pågått i över en månad. I Rysslands femte största stad Kazan utrymdes i veckan över 30 byggnader efter bombhot. Hoten har pågått i mer än en månad, men ingen har tagit på sig ansvaret och polisen har inte hittat någon skyldig. Teorier som framförs är att telefonterroristerna avverkar stad för stad med sina hot. De ska ha använt ip-telefoni och i olika ryska medier pekas både Florida och Ukraina ut, men hittills har ingen skyldig hittats. SR 171005.

WSJ: Russian Hackers Hacked NSA Via Kaspersky Program. Hackers working for Russia reportedly stole details of how the United States penetrates foreign computer networks and defends against cyberattacks after a National Security Agency contractor put the classified data on his home computer. According to The Wall Street Journal, the Russian hackers might have targeted the NSA contractor because they identified the files through antivirus software he was using — made by Russia-based Kaspersky Lab. The Journal reported the undisclosed 2015 security breach could be one of the most significant in recent years – and shows how Russian intelligence exploits a widely available commercial software product to spy on the United States. The breach illustrates NSA's longstanding problem with keeping secrets from spilling out, former intelligence personnel told the Journal, noting they were rarely searched while entering or leaving their workplaces to see if they were carrying classified documents or items like a thumb drive. The stolen material included details about how the NSA penetrates foreign computer networks, the computer code it uses for such spying and how it defends networks inside the United States, the Journal reported. That kind of data could give Moscow information on how to protect its own networks, along with methods to breach U.S. networks and those of other nations, the Journal reported. Newsmax 171005.

Hundratals demonstranter gripna i Ryssland. Runtom i Ryssland har anhängare till oppositionsprofilen Aleksej Navalnyj demonstrerat med krav på att president Vladimir Putin ska dra sig tillbaka. Över 260 demonstranter har gripits av polis, enligt Sveriges Radios Rysslandskorrespondent. Aleksej Navalnyj hade manat till landsomfattande protester i på lördagen, i samband med president Vladimir Putins 65-årsdag. "Låt Putin höra oss och låt honom gå i välförtjänt pension", sade Navalnyj i ett uttalande från fängelset, enligt The Guardian. "Han har haft makten i 18 år, vilket är tillräckligt." I Moskva trotsade över 1 000 personer både regn och demonstrationsförbud, enligt nyhetsbyrån AFP:s reporter. Polisen angav siffran 700, inklusive journalister. Antalet var betydligt lägre än vid de massprotester som Navalnyj mobiliserade i mars och juni. Demonstranterna, de flesta unga, ropade slagord som "Grattis" och "Ryssland utan Putin". Hundratals poliser, en del i kravallutrustning och med hundar, bevakade demonstrationerna och såg till att deltagarna inte kunde ta sig in på Röda torget. Medan protesten i Moskva verkar ha avlöpt utan gripanden ska 139 personer ha förts bort runt om i landet, enligt OVD-info, en grupp som dokumenterar gripanden vid demonstrationer. Enligt Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren – som är på plats i S:t Petersburg – har kravallutrustad polis gått ännu hårdare fram. Hon rapporterar att över 260 personer har gripits. SR 171007.

Rysk tv-stjärna vill utmana Vladimir Putin. Den ryska tv-personligheten Ksenia Sobtjak planerar att utmana Vladimir Putin i presidentvalet. Hon skulle kunna vara ett liberalt alternativ för de som är missnöjda med Kreml – men att Sobtjak skulle ta hem segern är föga sannolikt. 35-årige Ksenia Sobtjak säger sig vara utled på att se samma politiker – inklusive Vladimir Putin – ställa upp i valet år efter år. Hon chockade många när hon började dyka upp vid protester mot presidenten 2011 och 2012. Sobtjak, som bland annat gjort sig känd som programledare för en dokusåpa, är dotter till den före detta liberale borgmästaren i S:t Petersburg, Anatolij Sobtjak. Fadern hade nära band till Putin och var bland annat hans mentor. Bedömare har i olika medier dömt ut tv-profilens kandidatur som ett försök från Kreml att öka legitimiteten och splittra oppositionen inför valet, som väntas förlänga Putins tid vid makten ytterligare. Oppositionsprofilen Aleksej Navalnyj har också avfärdat Sobtjak som en av Kremls underhuggare. Navalnyj har själv sagt att han vill utmana Putin, men valkommissionen har uteslutit det eftersom han har dömts för brott. Ksenia Sobtjak nekar till att hon skulle vara Putins nickedocka och har sagt att hon kommer att kliva tillbaka om Navalnyj tillåts att ställa upp i valet. GP 171019. The Guardian 171018. Wikipedia. Jag vill ha ett annat Ryssland, ett europeiskt Ryssland. För jag anser att Ryssland tillhör Europa.TV4 Play.

Situationen för de fria medierna i Ryssland. TV4 Play.

Oppositionella kontrolleras hårt i Ryssland. TV4 Play.

Trump om Putin: "Vi har noll personkemi". TV4 Play 171113.

Sanktionerna drabbar ryska företag, främst inom oljeindustrin. Ryssland utvisar 755 amerikanska diplomater. Illavarsland att Ryssland svarar så här hårt. Det är ingen som önskar en konfrontation mellan Ryssland och USA. Inget tyder på en förbättring av relationerna. TV4 Play.

Sverige har 65 000 skyddsrum. Ekots reporter har besökt ett av dem. De 65 000 skyddsrum som finns runt om i landet räcker inte till om Sverige skulle angripas. Nu vill MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att det ska byggas fler. MSB ansvarar för tillsynen av landets skyddsrum och nu vill de att 50 000 nya platser ska byggas på tio år, till en kostnad av två miljarder kronor. Det är regering och riksdag som beslutar om byggnation av nya skyddsrum. Justitieminister Morgan Johansson säger att det finns pengar för detta redan nästa år: SR 171030. Här hittar du ditt närmaste skyddsrum.

Moskva minns Stalins offer. I år är det 80 år sedan runt 20 miljoner människor dödades under Stalins terror, och i dag invigs i Moskva ett nytt minnesmärke till offren för Sovjetsystemets terror, med den ryske presidenten Vladimir Putin närvarande. Men när offrens namn traditionsenligt i går lästes upp i centrala Moskva fanns inte presidenten där. I dag ska ännu ett minnesmärke avtäckas i närvaro av presidenten Vladimir Putin. Putin har däremot aldrig deltagit i namnceremonin, som människorrättsorganisationen Memorial anordnar. Memorial är idag stämplade som utländska agenter, trots sin nyckelroll för att dokumentera offren för den stora terrorn. I karelska Petrozavodsk hålls sen nästan ett år Memorials ansvarige fängslad i något som Memorial kallar en skådeprocess. Hans namn nämndes också vid läsningarna i går. "Frihet för Jurij Dmitrijev och alla politiska fångar," upprepades av många. 72-åriga Viktoria, som läste upp sin avrättade farbrors namn uttryckte sin farhåga: "I dag är det inte en massrepression, men du kan döda någon på en bro nära Kreml utan vidare. Det är en ny typ av repression och så länge säkerhetstjänsten tillåts vara med och styra landet kommer det vara så, "säger Viktoria. SR 171030.

Fejkkonton spred propaganda - nådde 126 miljoner amerikaner. Minst 126 miljoner amerikaner tog regelbundet del av budskap producerade av ryska propagandaaktörer under den amerikanska presidentvalskampanjen. Innehållet såg ut som att de kom från vanliga Facebookanvändare, men företaget menar att kontona var systematiskt skapade av ryska aktörer för att sprida desinformation och falska nyheter. Omfattningen av de till synes vanliga kontona är flera gånger större än vad Facebook tidigare uppgivit. Det här visar interna dokument som flera amerikanska medier tagit del av, i veckan kommer bland andra representanter för Facebook att frågas ut i den amerikanska kongressen. Även företaget Google och dess kanal Youtube kommer, enligt medierna, vittna om att deras plattformar användes för att till exempel sprida över tusen videor med desinformation. Tidigare har företaget Facebooks ledning hävdat att den största ryska påverkan på sajten under den amerikanska valrörelsen var i form av annonser, men ändrar nu den bedömningen och säger alltså att till synes vanliga Facebookkonton stod för den största spridningen. SR 171031.
De ryska påverkansförsöken är långt ifrån över - det säger Bret Shafer på det Washingtonbaserade forskningsprojektet Alliance for securing democracy som kartlägger Twitterkonton med kopplingar till Ryssland. "Aktiviteten är lika hög nu som under valkampanjen" säger Bret Shafer som hoppas att Twitter och de andra företagen får tuffa frågor idag av politikerna och att företagen också väljer att berätta mer än de gjort tidigare. SR 170531.

Kinesiska universitet ska analysera ledarens tankar. Kinesiska universitet visar sin lojalitet med den kinesiska ledaren Xi Jinping. Nu öppnas nya forskningsinstitut som grundas för att analysera ledarens tankar. "Det startades institut för Deng Xiaopings teorier också, men det var aldrig ett sådant här ståhej omkring det," säger statsvetaren professor Zhang Ming som nyligen pensionerades från Renmin-universitetets avdelning för internationella relationer. Just Renmin-universitetet i Peking var först med att öppna ett nytt forskningscenter för den nya partidogmen: Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny tidsålder. Sedan kongressen avslutades har ett tjugotal kinesiska universitet gjort samma sak. SR 171102.
Historikern som utmanar partiets hjältar i Kina. Vid den stora partikongressen i Peking nyligen talade Xi Jinping upprepade gånger om det kinesiska kommunistpartiets historiska uppdrag och kommande hundraårsjubileum. Men partiets historieskrivning stämmer inte alltid överens med historisk forskning – och den som påpekar det kan få betala ett högt pris. Sveriges Radios korrespondent i Peking, Hanna Sahlberg, har träffat historikern Hong Zhenkuai som förkastar skolböckernas kapitel om "De fem hjältarna på Vargtandsberget". Kommunistpartiet, som styr Kina genom ett fast grepp om både stat och näringsliv, hämtar legitimitet ur en egen historieskrivning som börjar med revolutionens hjältar och sägs fortsätta oavbrutet fram till Xi Jinping och hans löften om ekonomiskt välstånd för hela folket. "Jag pekas ut som den nya erans landsförrädare," säger historieforskaren Hong Zhenkuai, och visar upp en tidskrift som ges ut av Befrielsearméns mediabolag. orskaren har retat upp självutnämnda patrioter genom att ifrågasätta en av den nationalistiska skolundervisningens grundläggande berättelser – "De fem hjältarna på Vargtandsberget" som finns i alla kinesiska läseböcker för årskurs fem. Fem revolutionära soldater ska ha tagit sin tillflykt till en bergstopp för att skydda sitt kompani från förföljande japanska soldater, och sedan kastat sig ut för klipporna hellre än att låta sig tas till fånga. Två ska ha överlevt och hyllas som hjältar medan de som dog hyllas som martyrer. "Mycket av det som sägs i det här kapitlet stämmer inte med historien," säger historikern Hong Zhenkuai. Genom att undersöka platsen där hjältarna ska ha hoppat, tidigare källmaterial och de dagliga förteckningarna över döda, försvunna och tillfångatagna både i kommunistpartiets armé och den japanska armén har han kommit fram till att de fem knappast var fem utan sju, att inga ögonvittnen kan ha sett dem från den plats som påstås och att ingen bör ha överlevt om de hoppat därifrån. SR 171102.

Nu ska antalet värnpliktiga bli fler. Regeringen vill öka antalet värnpliktiga från 4 000 per år till 5 000. Enligt försvarsminister Peter Hultqvist handlar det om att långsiktigt säkra personalfrågan och därmed försvarsförmågan. "Vi behöver fler soldater i förbanden. Har man en bredare organisation med mer personal så har man en större uthållighet," säger försvarsminister Peter Hultqvist. SR 171102.

Stora rikedomar kring ryske presidenten. Ett internationellt reporternätverk och oberoende ryska medier avslöjar rikedomarna i kretsen kring den ryske presidenten Vladimir Putin. Han är kusinbarn till president Putin och lever ett relativt enkelt liv i närheten av St Petersburg. Michail Sjelomov är inte intresserad av att svara på våra frågor om hur det kommer sig att han trots en lågt deklarerad månadslön på 700 dollar i själva verket tjänar nästan 100 000 dollar om dagen i vinster från de olika bolag där han är majoritetsägare, rapporterar Natalja Telegina för ryska oberoende nät tv kanalen Dozd. Reportaget visar hur Sjelomov trots sitt tillbakadragna och på ytan enkla leverne är en av Rysslands miljardärer. Undersökningen följer på en större undersökning om förmögenheterna hos männen i kretsen kring presidenten, som tidningen Novaja Gazeta gjort tillsammans med det internationella reporternätverket OCCRP. Där konstateras att Ryssland utvecklats till ett av de mest ojämlika länderna i världen när det gäller fördelning av landets tillgångar. Vännerna och släktingarna i Putins inre krets beräknas äga 24 miljarder dollar. Tre av dem avviker genom sin anonymitet, Sjelomov, den sen tidigare kände cellisten Sergej Roldugin och Pjotr Kolbin. Trots att de är miljardärer, genom ägandet i en rad företag har de haft svårt att förklara hur de blivit så rika och säga något om sina företags tillgångar. I Novaja Gazeta konstateras att det kan vara för att de i själva verket agerar som front för någon annan, nämligen presidenten själv. Han har alltid förnekat eventuella stora förmögenheter. Men den konstruktion som de olika medierna blottlägger visar ett system där bara de som ingår i den närmsta kretsen kring presidenten har blivit landets rikaste män och alla har antingen släktband eller är presidentens gamla vänner. De är lojala med makten och belönas med olika affärskontrakt, som bröderna Arkady och Boris Rotenberg, som var huvudfinansiärer kring OS i Sotji, och har tillgångar i gas, olja och banker. SR 171103.

Arne Ljungqvist ser "Ikaros": "Blev fullständigt lurad i Sotji". Legendariske dopningsjägaren Arne Ljungqvist ser den hyllade tv-dokumentären - just innan Rysslands öde inför OS 2018 ska avgöras. "Att i efterhand få höra att man blivit bedragen är inte särskilt kul," säger Ljungqvist. Grigorij Rodtjenkov är visselblåsaren, avslöjaren av vad som ser ut att vara extremt utbredd och systematisk dopning i den ryska toppidrotten. Det är han som är huvudperson i Bryan Vogels två timmar långa tv-dokumentär. Arne Ljungqvist var själv huvudansvarig för antidopningsverksamheten i Sotji. Nu berättar han om hur han och hela idrottsvärlden ser ut att ha grundlurats av det megafusk Ryssland anklagas för. Ljungqvist blev vice odförande i antidopningsorganisationen Wada 2008. Han minns hur han blev kallad till en presskonferens i Peking. "Då sa jag att det här luktar organiserad dopning i Ryssland." Flera ryska idrottare riskerar nu att stängas av efter avslöjandena. Alexander Legkov, som vann OS-guld på femmilen och tog silver på stafetten i Sotji fick beskedet tidigare i veckan från IOK att han stängs av från OS på livstid. Fler besked väntas komma. SR 171104.

Oppositionen oroad över dyrt luftvärnsköp. Flera oppositionspartier är oroade över att Sveriges kommande köp av nytt luftvärn kommer bli så dyrt att det tränger undan andra viktiga satsningar inom försvaret. Samtidigt som det nya luftvärnet inte kan skydda ett tillräckligt stort område. "Vi behöver luftvärn men det får inte vara så att det här skjuter bort andra viktiga försvarssystem. Vi måste också se till att vi inte bara skyddar ett litet område utan att Sverige är stort och vi måste kunna skydda armén och vi måste kunna skydda vår huvudstad och annan viktig infrastruktur," säger Mikael Oscarsson är försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. "Vi behöver få ett bättre underlag innan Kristdemokraterna kan vara med och ge grönt ljus." De borgerliga partierna och regeringen är överens om att Sverige behöver ett nytt luftvärn som kan skjuta ner flygplan och kryssningsrobotar, annars kan exempelvis Sveriges gripenplan förstöras redan på startbanan. Ett sådant luftvärn är dyrt, tio till tolv miljarder kronor för ett första inköp har nämnts och inklusive drift och robotar så kommer kostnaderna bli än högre. Försvarsmakten försöker nu enligt Ekots källor räkna på hur bra luftvärn man skulle få för exempelvis tio miljarder kronor då det som en person där säger handlar om "otroligt mycket pengar" och det även inom försvaret finns en rädsla att andra köp och verksamheter trängs undan. Liberalernas Allan Widman är rädd att den övergripande budget som finns för att skaffa bland annat nya Gripenplan, ubåtar och nu luftvärn inte räcker. Han kräver mer information av regeringen. Moderaternas Hans Wallmark anser att försvarsbudgeten måste höjas med flera miljarder kronor för att snabbt klara av ett köp av större luftvärnssystem. SR 171105.
Sverige satsar på amerikanskt luftvärnssystem. Sverige väljer att satsa på att köpa det amerikanska luftvärnssystemet Patriot för att stärka det svenska försvaret. Det handlar om ett mångmiljardköp och efter ett regeringsbeslut i dag så får Försvarets materielverk i uppdrag att be om en offert på systemet från den amerikanska staten. Beslutet att ge FMV i uppdrag att börja förhandla med USA om köp av Patriot har diskuterats en tid i mellan regeringspartierna och Moderaterna och Centerpartiet i försvarsgruppen. Och de partierna står bakom beslutet. Moderaternas försvarspolitiska talesperson Hans Wallmark om fördelarna. "Försvarsmakten tillstyrker och det är väldigt viktigt. Sen är det ju naturligtvis ett beprövat system och det finns också i flera länder i vårt närområde och det ökar möjligheten att samverka och samarbeta med andra. Men det viktigaste för oss moderater är att försvarsmakten tillstyrker och det finns en fara i dröjsmål och därför är det viktigt att vi nu kommer igång med processen så att vi kan få systemet på plats," säger Hans Wallmark. Ett nytt luftvärnssystem med större kapacitet kan skydda Stockholm och viktiga militärbaser och hamnar mot attacker från flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar. Förhoppningen är att systemet ska börja levereras 2020 och allt ska vara på plats 2025. Ett nytt luftvärn är dyrt. Sverige siktar nu på att köpa fyra enheter med tolv lavetter som kan avfyra robotar kombinerat med radar och ledningscentraler. Ett första steg beräknas gå på cirka 10-12 miljarder kronor men sen tillkommer dyra robotar och underhåll. Totalkostnaden beräknas landa på mellan 20 och 25 miljarder kronor. En kostnad som Stefan Ring misstänker kan öka. "Erfarenheten visar att det är sällan det inte blir ytterligare kostnader," säger han till TT. Peter Hultqvist tonar ner risken att det blir så dyrt att få enheter köps in och liten yta kan skyddas. "Det är helt nödvändigt att förnya det luftvärn som vi har i dag. Det står inte rycken i förhållande till de utmaningar som vi har i vår omvärld i dag," säger Peter Hultqvist. SR 171107. Kommentar: Sverige behöver systemet NU.
Patriotköp stärker försvar och band till USA. Regeringens beslut att Sverige ska satsa på amerikanska Patriot som nytt luftvärn är viktigt och kommer ha effekt under lång tid framöver. Det krymper ett hål i Sveriges försvar, men påverkar också Sveriges säkerhetspolitiska läge och försvarets ekonomi. Att Sverige skulle dras in i en konflikt med Ryssland är osannolikt. Men om det trots allt skulle hända så saknar Sverige i dag ett modernt luftvärn som klarar attacker med exempelvis de ballistiska Iskanderrobotarna som sedan förra året finns i Kaliningrad och sedan ett par år utanför St Petersburg. Sådana robotar går i en bana på flera mils höjd och faller sedan brant och extremt snabbt ner mot sina mål. De skulle kunna slå ut svenska Gripenplan på startbanan innan de ens hunnit lyfta, eller svenska hamnar och centrala byggnader. Då behövs ett system som Patriot för att minska riskerna. Men Patriot klarar också av angrepp med kryssningsrobotar eller robotar som skickas från attackflyg över Östersjön. Sedan är frågan hur stort skydd ett svenskt Patriotsystem kan ge. Enheterna är dyra. Köpet av systemet kostar minst tio miljarder kronor enligt FMV. Men högre summor har nämnts och kostnaden kommer att öka när de dyra robotarna köps in. Hur många robotar Sverige väljer att köpa och vilka typer påverkar förstås totalkostnaden liksom antalet ledningscentraler och radarenheter. Grundtanken inom FMV är köpa fyra enheter med tre robotlavetter som med kapacitet att avfyra fyra robotar vardera. Då kan de hypotetiskt ställas upp på fyra platser i Sverige men med begränsad effekt på varje ställe. Om det innebär ett tillräckligt brett och starkt skydd i förhållande till prislappen kan diskuteras, och såväl politiker som experter har varit fundersamma. Sett ur ett vidare perspektiv tar Patriotköpet en försvarlig del av den totala materielbudgeten de kommande åren. Samtidigt ska nya Gripenplan köpas in för mer än 30 miljarder kronor och nya ubåtar för knappt nio. Sedan tillkommer underhåll och utveckling av systemen. Om budgeten då räcker till andra viktiga men mindre spektakulära köp återstår att se. Inom Försvarsmakten finns en oro för frågan, liksom bland riksdagspartierna där de borgerliga vill höja försvarsbudgeten än mer. Får man råd med annat än nya sockor? som en person uttryckt det. SR 171108.

Fängslat missionärspar har kärleken till Kina kvar. Det kanadensiska paret Kevin och Julia Garratts tre decennier av kristen mission i Kina fick ett abrupt slut. Men spionanklagelser, orättfärdig behandling och fängelse till trots finns hjärtat för Kina kvar, och kärleken till Gud och hans Ord är djupare och starkare än någonsin. Kvällen 4 augusti 2014 förs Kevin och Julia Garratt bort, och det ska dröja över två år innan de återförenas i frihet. Vad paret Garratt fick veta först i efterhand var att ett par incidenter ägt rum i Kanada, som fått den kinesiska regeringen att ilskna till. Bland annat var Kanada på väg att lämna ut en spionanklagad kinesisk medborgare till USA. Kevin och Julia blev sålunda brickor i ett internationellt politiskt spel. "Förhörsledarna kunde be oss, "säg att Kanada måste göra mer". Men vi förstod inte vad det innebar," berättar Julia. Det är hjärtskärande att tänka på att nästan hundra procent av dem som arresteras i Kina får en fällande dom. I vårt fall rör det sig inte om förföljelse i den meningen, men vi har utsatts för orättfärdighet. Världen idag 171107.

Is Russia's Hypersonic YU-71 Missile A Disaster For US : Nuclear Warheads? You tube 171106.
The Kremlin is Developing the Zircon Missile With Interoperability in Mind. You tube 171111.
This Russian 5th Nuclear Bomb Can Destroy an Entire US Mainland , Be Aware !! You tube 171110.

Trump hade familjärt möte med Kinas president - får kritik. USA:s president Donald Trump hyllas i Kina, men får kritik hemma efter familjärt möte med Kinas president Xi Jinping. Mötet förväntas bidra till stora affärsupppgörelser mellan Kina och USA - och ett ökat spelrum för Xi Jinping internationellt. Teump twittrade och tackade för en "oförglömlig" upplevelse efter att Xi Jinping för första gången sedan kejsardömets fall bjudit på något som påminde om gamla tiders välkomnande i Förbjudna staden i Peking. Idag skriver den nationalistiska kinesiska tidningen Global Times hyllande om Donald Trump och beskrev i sex punkter varför de flesta kineser sägs älska Trump. Både hans affärsimperium, hans barn och barnbarn som framstår som lyckade och framgångsrika och hans sätt att inte förehålla Kina för brott mot mänskliga rättigheter uppskattas. Donald Trumps politik med indragna handelsavtal och utträde ut flera FN-samarbeten, särskilt klimatavtalet från Paris, har gett Xi Jinping ökat utrymme att manövrera på den internationella arenan. Under sin resa i Asien har Donald Trump främst koncentrerat sig på att försöka få stöd för sin hårdare linje mot Nordkorea. Det lämnar inte mycket utrymme för USA att samtidigt invända mot den pågående och snabba uppbyggnaden av kinesiska militära utposter på flera öar i Sydkinesiska havet, eftersom Donald Trump söker Xi Jinpings stöd för hårdare sanktioner mot Nordkorea. Ett fast kinesiskt grepp om större delen av Sydkineska havet är en av Xi Jinpings viktigaste målsättningar. Men i USA får Trump kritik bland annat från Winston Lord, en av dem som följde USA:s president Nixon på det första amerikanska statsbesöket i det kommunistiska Kina 1972. Han anklagar Trump för att "fjäska för" Xi Jinping och för att ha avhändat USA:s globala ledarskap till Kina. SR 171109.

Ryssland fråntas två OS-medaljer. Ytterligare fyra ryska skidåkare stängs av på livstid från OS. Ryssland förlorar även två OS-silver från Sotji 2014. "Skönt att de åker dit, det visar att dopningssystemet fungerar," säger Emil Jönsson till Radiosporten. Det innebär bland annat att Emil Jönssons och Teodor Petersons brons i lagsprinten uppgraderas till silver. Internationella olympiska kommittén (IOK) har funnit att Julia Ivanova, Jevgenia Sjapovalova, Alexej Petuchov och Maxim Vylegzhanin brutit mot IOK:s antidopningsregler, uppger Rysslands skidförbund, enligt AP. Liksom Alexander Legkov och Jevgenij Belov stängs de fyra av på livstid från tävlande i OS. I december i fjol släppte utredaren Richard McLaren den sista delen av sin rapport om rysk statsstödd dopning, som visar att mer än 1 000 ryska idrottare varit inblandade i eller dragit nytta av manipulerade dopningsprover. Bland dem tolv ryska medaljörer i OS i Sotji. SR 171109.

EU spikar nytt försvarssamarbete. Vid en högtidlig ceremoni idag skrev försvarsministrarna från 23 EU-länder – bland dem Sverige – under på att de vill upprätta ett så kallat fördjupat försvarssamarbete inom EU. Men det handlar inte om att bygga en EU-armé, sa Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist som var på plats i Bryssel. "Det här har ingenting med en EU-armé eller med en förvarsorganisation i den meningen att göra, det här är ett samarbete som rör konkreta projekt," sa Peter Hultqvist. En överväldigande majoritet av EU-länderna meddelade i dag att de vill vara med från start i det som kallas Pesco – EU:s fördjupade försvarssamarbete. Irland, Portugal och Malta väntas gå med senare medan Storbritannien och Danmark har formellt undantag från EU:s försvarsamarbete. Samarbetet är frivilligt, men de länder som går med förbinder sig att lägga mer pengar på försvaret och att bidra med trupp till EU:s militära insatser. EU ska varje år granska att länderna lever upp till sina förpliktelser. Men Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist betonar att ingenting är tvingande: "Det viktiga är att vi tillför resurser och att vi bygger militär förmåga och det får varje land göra utifrån sina förutsättningar och vi fattar våra beslut i Sverige på ett suveränt sätt," säger han. De länder som deltar i Pesco ska samordna sina uppköp av försvarsmaterial och även samverka kring investeringar på försvarsområdet för att få ned kostnaderna. Syftet är att bygga upp en egen militär förmåga och bli mer oberoende av USA. Varje land ska också bidra med konkreta samarbetsprojekt och hittills har ett 50-tal lämnats in. Sverige erbjuder andra EU-länder att använda sig av övnings- och testbasen Vidsel i Norrbotten för att testa nya robotsystem och stridsplan. Andra länder bidrar med bland annat transportplan, fältsjukhus och gemensam utbildning av soldater för internationell tjänst. SR 171113.

Rysk agentlag slår mot medierna. Ryska parlamentet förbereder en utvidgning av den så kallade agentlagen. Antas lagförslaget kan även ryska medier komma att kallas för utländska agenter. Som grund räcker det att ha gått kurser eller varit på konferenser utomlands. Kända oberoende radiokanalen Moskvas Eko har redan kallats för utländsk agent i den ryska statstelevisionen: "Varje dag som vi arbetar känns som det vore den sista, när som helst kan någon inom Kreml ta beslut att tysta oss," säger Maksim Kournikov, chefredaktör för Moskvas Ekos lokalstation i Orenburg och Ufa i ryska Ural. Maksim och ytterligare två reportrar har pekats ut av rysk statstelevision som inhyrda av amerikanska "gosdel", som USA:s utrikesministerium kallas på ryska. Bakgrunden är att de bland annat har deltagit i konferenser med utländska journalister. Moskvas Ekos chefredaktör Alexej Venediktov har också hängts ut av statskontrollerade medier där det påståtts att radiokanalen agerar statsfientligt. Den statliga censurmyndigheten Rozkomnadzor kan när som helst dra in radiostationens licens. Flera gånger har myndigheten krävt att blogginlägg på radiostationens hemsida tas bort om de vill behålla licensen, inlägg som påstås strida mot lagen om extremism. Men det senaste förslaget hotar alla oberoende medier. I duman förbereds en utvidgning av den så kallade agentlagen. Ryska frivilligorganisationer har redan brännmärkts som utländska agenter om de har tagit emot pengar från utländska givare eller haft gemensamma projekt. Nu vill duman sätta samma press på ryska medier där journalister samarbetar med utländska journalister, åker på konferenser utomlands eller har andra typer av samarbete. Så har exempelvis tidningen Novaja Gazeta arbetat i samband med Panamadokumenten och Paradisläckan. "De som attackerar oss kan göra vad de vill och staten kommer inte att skydda oss," säger Maksim Kournikov. SR 171113.

Nya Sidenvägen - världens största infrastrukturprojekt. Mitt i ingenstans på stäppen i Kazakstan pågår världens största infrastrukturprojekt. Kinas nya sidenväg är ett biljonprojekt som ska frakta varor till land och sjöss över tre kontinenter. Det tar oss två arbetsdagar att ta oss hit från Peking, en knapp dag med flyg, och en skumpig dag med jeep över den centralasiatiska stäppen i Kazakstan. Då når vi ändå bara den första utposten i Kinas nya jättesatsning längs den nya sidenvägen: Khorgos. Och är det någon plats man borde reservera uttrycket "mitt i ingenstans" för, så är det nog här; på gränsen mellan Kazakstan och Kina. Khorgos fanns inte på Googlekartan för bara några år sedan, men om några år tror man att det kommer att bo runt 100.000 människor i det här gränsområdet. Det är bland annat den visumfria handelszonens förtjänst. Nya Sidenvägen är inte en, utan en rad nya handelsvägar tvärs över Asien. Med nya kinesiska hamnar i Bangladesh, Sri Lanka, Oman, Irak och hela vägen till Venedig. Och nya vägar och järnvägar genom platser som Samarkand ända till London. Den senaste Europavägen öppnar snart och går genom Kazakstan. Projekten finansieras med bidrag och lån från Kina, och investeringar från de berörda länderna. Sidenvägssatsningen är i biljonklassen, amerikanska Marshallhjälpen som hjälpte Europa efter andra världskriget är inte i närheten, men kritiker varnar också för korruption och huvudlösa projekt. SvT 170719.
Nya Sidenvägen klar – viktig för nordisk handel. Ännu en bit av den nya Sidenvägen är klar. En järnvägssträcka som förbinder Finland med Kina invigdes nyligen. Det är en del av ett megaprojekt för att öka handeln mellan Europa och Kina. Den nya tågförbindelsen mellan Kouvola i Finland och Xian i Kina är 800 mil lång och det tar tio dagar för ett containertåg att färdas på sträckan. Rutten går från Kouvola, via Moskva och Khorgos i Kazakstan till Xian i Kina. På den centralasiatiska stäppen i Khorgos i Kazakstan finns den visumfria handelszonen på gränsen till Kina. Den splitternya torrhamnen används för att flytta godset i containrarna eftersom man har olika spårvidd. Att frakta med tåg är billigare än flyg och dyrare än med båt. Men frakten går fortare än med fartyg och kan därför vara mer ekonomiskt. För nordiska företag kan förbindelsen med finska Kouvola få betydelse eftersom transportavståndet till Kina blir kortare än via Centraleuropa. SvT 171113.

Tro och religion ska utrotas i Kina. Kommunistpartiet i Kina anklagar medlemmar i partiet för att mer lita på religion, gudar och vidskepelse än på partiet. Det är Chen Xi, en ledande person i kommunistpartiet, som går till hårt angrepp på partikollegor. Han anklagar dem för moraliskt förfall. "Några tror inte längre på Marx och Lenin utan på spöken och gudar. De tror inte längre på de kommunistiska idealen utan på trolldom", skriver han i partiets språkrör Peoples Daily. Chen fick förra året en plats i politbyrån, partiets mäktigaste organ där de viktiga besluten tas. Och han skräder inte orden i sin kritik av vissa medlemmar. "Som kamrat Mao påpekade... så måste partiets medlemmar vara både röda och professionella", skriver han vidare. Partiet är officiellt ateistiskt och har alltid krävt av sina företrädare att ta avstånd från tro och religion. Men de som inte håller med menar att religionsfientligheten har ökat under den nuvarande ledaren Xi Jinping. Han tog över som partiordförande 2012 och har sedan dess slagit ned hårt mot uppfattningar som avviker från partilinjen. Chens kritik kommer i ett läge där kristna i provinsen Jiangxi har uppmanats att avlägsna alla saker och prylar med Jesus och korset och i stället ersätta dessa med bilder av ordförande Xi. William Nee, som arbetar för människorättsorganisationen Amnesty i Hongkong, menar att det är en medveten strategi från regimen för att utrota religionen i samhället. "Det handlar om att partiet ska finnas i centrum av det kinesiska samhället," konstaterar Nee. En kampanj pågår också som går ut på att få bort all kristen konst och ersätta den med kommunistisk propaganda. En invånare i provinsen Yugan säger till South China Morning Post att många invånare har tvingats att ta bort kristna symboler från sina hem. "Om de inte gör det så kommer de inte att få ta del av de pengar som ges till fattiga invånare," säger den personen. Dagen 171118.

Turkey and Russia Growing Closer. Russian President Vladimir Putin hosted his Turkish counterpart Recep Tayyip Erdogan in Sochi Monday, declaring that relations between the two countries are in excellent shape. Their discussions reportedly centered around the ongoing conflict in Syria and what they described as a "joint battle against terrorism" as well as cooperation in the energy sector and Erdogan's lingering desire to purchase the S-400 air defense system from Moscow. (ICEJ 171114.).

Regeringen får kritik för att inte ha gjort tillräckligt för Gui Minhai. Den svenska regeringen får kritik för att inte ställa upp ordentligt för den svensk-kinesiske regimkritikern Gui Minhai, som befaras sitta i husarrest i Kina trots att myndigheterna sagt att han släppts. "Det är tragiskt att Kina gör så här mot demokratiaktivister, nu talar vi om en göteborgare, en svensk medborgare. Det har inte kommit några uppdateringar, jag vet inte riktigt vad den svenska regeringen gör," säger Liberalernas riksdagsledamot Robert Hannah. "Gui Minhai är inte bara ett fall, det här är något som Kina satt i system." Den Kinafödde publicisten Gui Minhai försvann från sin lägenhet i Thailand för drygt två år sedan och dök sedan upp i kinesiska myndigheters förvar och dömdes för ett påstått brott. Den 24 oktober i år uppgav kinesiska myndigheter att Gui släppts fri, men ett par dagar senare meddelade en annan exilkines – som kontaktat regimkritikerns släktingar – att svensken troligen bara flyttats till husarrest i staden Ningbo utanför Shanghai. Ingen utomstående har kunnat kontakta Gui direkt. Katarina Byrenius Roslund arbetar på svenska Utrikesdepartementets presstjänst: "Vi har omfattande och intensiva kontakter med bland annat kinesiska myndigheter, både i Peking och i Stockholm." Människorättsorganisationen Human Rights Watch och andra uppmanar ju Sverige att offentligt kräva direktkontakt med Gui, hur kommer det sig att ni inte gör det? "Det är ingenting som jag kan gå in på nu. Vi agerar alltid på det sätt vi bedömer bäst gagnar den enskilde," säger Katarina Byrenius Roslund. Vilken roll spelar ekonomisk hänsyn i regeringens beslut att använda tyst diplomati? "Det är ingenting som jag kan gå in på," säger Katarina Byrenius Roslund, på Utrikesdepartementets presstjänst. Norge drabbades av en kostsam kinesisk laxbojkott efter att Nobels fredspris 2010 tilldelades den kinesiske regimkritikern Liu Xiaobo och just nu lider Sydkorea under en svåra ekonomiska sanktioner från Peking. Bland andra Amnesty International stödjer för närvarande linjen med tyst diplomati, uppger människorättsorganisationens talesperson Ami Hedenborg för Ekot, men Liberalernas Robert Hannah vill se en öppet tuffare hållning. "Jag tycker inte att den svenska regeringen gjort tillräckligt, fallet Gui Minhai är ganska okänt hos det svenska folket. Hade den svenska regeringen rutit till på riktigt och gjort en större kampanj av att få honom fri hos den svenska opinionen hade det också varit större chans att få honom fri." Vilket stöd har du i övriga oppositionen för en tuffare linje mot Kina gällande Gui Minhai? "Det vet jag faktiskt inte, jag tycker att vår hållning mot Kina är alldeles för mjuk," säger Liberalernas Robert Hannah. SR 171125.

Han försöker hindra ryska makthavare att placera pengar i väst. Bill Browder vill att fler länder skriver under den så kallade Magnitskijlagen, som blockerar flera ryska makthavare från att investera i länderna och fryser deras tillgångar. "I Sverige hoppas vi bygga en bred politisk koalition, vi har alltid strävat efter det för att anta Magnitskijlagarna," säger Bill Browder. Han har varit flera gånger i Sverige, ofta inbjuden av den i somras avlidne moderate riksdagsmannen Mats Johansson, för att förmå också Sverige att anta hans Magnitskijlagar. 37-årige Sergej Magnitskij var Bill Browders advokat, som efter att ha avslöjat en gigantisk rysk skattesvindel, själv anklagades för brottet, fängslades och dödades i fångenskap 2009. Sedan dess reser Browder runt för att förmå länder att anta Magnitskijlagen. USA, Storbritannien, Kanada, Estland och senast Litauen har antagit lagar, som blockerar ryska makthavares tillgångar i väst. De flesta kopplade till skattemålet. Browder är emot de sanktioner som EU och USA har, eftersom de drabbar vanliga ryssar. Han vill ha mer riktade sanktioner mot korrupta rika makthavare. De bör blockeras i väst, anser han. "Vladimir Putin är en av världens rikaste män, om inte den rikaste. Han är värd 200 miljarder dollar, men har inte pengarna i sitt eget namn i västbanker. Han inser att dessa pengar kan frysas via Magnitskijlagarna och att fler länder kommer anta lagen och därför kan också hans pengar frysas," säger Browder. Browder är själv en rik kapitalist från en känd kommunistfamilj i USA, hans farfar Earl kandiderade i presidentvalet. Bill Browder blev superkapitalist som protest och en av de största investerarna i Ryssland. Fram till 2006 var han inte emot Vladimir Putin, men i dag ser han sig som en av presidentens fiender. Ryssland anklagade först Magnitskijs egen familj för dödsfallet, därefter Browder och har fem gånger misslyckats att få Browder utlämnad med hjälp av Interpol för att ställas inför rätta för mord i Ryssland. SR 171126.

Kreml tillbakavisar Kadyrovs önskan om att avgå. Den ryska delrepubliken Tjetjeniens starke man Ramzan Kadyrov drömmer om att avgå. Det säger han i ett 45 minuter långt tv-porträtt. Men från Kreml kommer motbud. Kadyrov ska stanna på sin post. Frågan är varför ryska statliga tv:n lyfter fram Kadyrov just nu. SR 171127.

Uppgift: Svenska diplomater utvisas från Ryssland. Två svenska diplomater kommer att utvisas från Ryssland – det uppger källor för både TT och SVT. Men UD vill inte kommentera uppgifterna. Två diplomater vid den svenska ambassaden i Moskva kommer att utvisas från Ryssland. Det ryska agerandet är ett svar på en svensk åtgärd som skedde för en tid sedan, enligt uppgifter till TT. "Sverige vidtog ett antal åtgärder som berörde flera personer och Ryssland valde då den här motåtgärden," säger en källa med insyn. Den svenska ambassaden vill dock inte kommentera uppgifterna, utan hänvisar till utrikesdepartementet. "Vi har inga kommentarer kring de uppgifterna," säger Katarina Byrenius Roslund på UD:s presstjänst till Ekot. Inte heller den ryska ambassadören i Sverige, Victor Tatarintsev, vill besvara några frågor. När SVT undrar om ryska diplomater eller medborgare utvisats från Sverige, vilket kan vara bakgrunden till Rysslands reaktion, lägger han på luren. SR 171127.

Fler ryssar stängs av från OS-deltagande. Ytterligare fem ryska idrottare stängs av från OS 2018 i Pyeongchang. Det meddelade Internationella olympiska kommitén (IOK) under måndagen. SR 171127.
Två ryska friidrottare diskade från OS. Ryska friidrottarna Julija Gusjtjina och Anna Nazarova har avslöjats som dopade. Nu diskas de från OS uppger det ryska friidrottsförbundet. Ett omtest av ett prov från OS 2012 har avslöjat den ryska löparen Julija Gusjtjina som dopad. Gusjtjina, som tidigare blivit av med tre stafettmedaljer från 2008 och 2012 på grund av att lagkamrater har åkt fast, diskas nu från OS och detsamma gäller landsmaninnan Anna Nazarova. Längdhopparen Nazarova, OS-femma i London, har även hon avslöjats efter ett omtest. SR 171128.

Självstyrande fartygsflock Saabs nya vapen. En ny större korvett som kan avfyra missiler och ett mindre skepp som blir ledare för en hel flock med självstyrande fartyg. Det är en del av Saabs nya fartygsfamilj som bolaget hoppas sälja både till det svenska försvaret och på exportmarknaden. Företaget har tagit fram en serie nya fartyg som täcker en bred skala från stora till riktigt små enheter. De ska delvis ersätta en del av de fartyg som den svenska marinen nu har men som börjar bli föråldrade. Men de ska också tillföra ny teknik som ger marinen bättre möjlighet att slå tillbaka en angripare. Saabs ingenjörer har bland annat tagit fram grunden till ett nytt fartyg som blir närmare 100 meter långt. Det blir därmed något större än de nuvarande Visbykorvetterna, några av den svenska marinens största fartyg som också har stealthförmåga med en utformning som gör dem svåra att upptäcka. Tanken är att det nya fartyget ska utrustas med missiler som kan skjutas mot mål på land eller mot andra fartyg, det ska ha luftvärn som både skyddar fartyget och andra mål i närheten, kanoner, sjunkbomber och torpeder som kan sättas in mot ubåtar. Planen är att det också ska bli en ny typ av minsvepare som kan användas mot de tusentals minor som fortfarande finns kvar i Östersjön och mot de nya minor som eventuellt läggs ut i ett krisläge. Som en tredje del finns en ny typ av fartyg som snarast ska fungera som ledare för en hel flock med mindre fartyg. Saab uppger att de nya fartygen skulle kunna vara klara att tas i bruk mellan 2020 och 2025. SvD 171129.

Putin gjorde historiskt kyrkobesök - sedan fotboll. Rysslands president mötte på fredagen först ryskortodoxa kyrkans högsta ledare. Sedan åkte han till lokalen där lottningen av fotbolls-VM ägde rum. I helgen är de högsta ledarna inom ryskortodoxa kyrkan samlade i Moskva. Att Vladimir Putin, som första ryska ledare, deltog i helgens kyrkkongress i Moskva hyllade patriark Kirill som en "historisk händelse". Enligt nyhetsbyrån AFP visar det även Putins iver att befästa redan starka band med kyrkan inför presidentvalet i mars - trots att det finns en konstitutionell separation mellan kyrka och stat i Ryssland. "Samtidigt som staten respekterar kyrkans självförsörjning och oberoende, förväntar den sig att vi fortsätter vårt samarbete på så viktiga områden som utbildning och hälso- och sjukvård, kulturellt och historiskt arv, samt hjälper familjer att uppfostra ungdomar," sa Putin till kyrkans ledare. "Kyrkans ledare är överlyckliga att Putin själv har valt att delta, på samma sätt som bysantinska kejsare för länge sedan kom till kyrkliga församlingar," säger Boris Falikov på Centrum för religionsvetenskap vid Rysslands statliga humanistiska universitet. Dagen 171201.

Russia Enlarges Footprint in Middle East. Reports emerged Thursday that Russia and Egypt have reached a preliminary agreement to allow their respective military aircraft to use each other's air bases. In related news, Russian Ambassador to the UN Vasily Nebenzya declared during a meeting of the Security Council on Thursday that the US-led coalition in Syria is attempting to carve up the country, something he characterized as a grave violation of the sovereignty deserved by the Assad regime, which Moscow has heavily supported in the nearly 7-year long civil war there. (ICEJ 171201).

Beskedet från IOK: Ryssland stängs av från OS 2018. Beskedet från IOK - Ryssland stängs av från OS 2018. Men rena ryska idrottare kan medverka under olympisk flagg. Utredningen visade att ryska urinprov tagna under OS i Sotji 2014 i hemlighet byttes ut på natten på ett välplanerat sätt och ersattes med rent urin. I rapporten nämns runt 1 000 ryska idrottare från en mängd sporter som har kunnat dra nytta av detta fusk. Det har aldrig tidigare hänt att utbrett dopningsfusk varit skäl till att stänga av en hel nation från OS. SR 171205.
Putin: Ryssar ska få tävla under neutral flagg. Nu kommenterar Rysslands president Vladimir Putin IOK:s beslut om att stänga av nationen från OS. "Vi kommer inte hindra idrottare som kan och vill tävla under neutral flagg att delta i spelen," säger Vladimir Putin enligt den ryska nyhetsbyrån Tass. I tisdags kväll kom internationella olympiska kommittén med beskedet att Ryssland stängs av från OS i Pyeongchang, med undantaget att ryska idrottare som kan bevisa för IOK att de är rena ska få tävla under neutral flagg. Tidigare under onsdagen sa också en talesperson för den ryska regeringen att Kreml kommer att göra en noggrann analys av IOK:s beslut innan de bestämmer hur de ska gå vidare med frågan. SR 171206.
Frågor och svar: Vad händer nu?Vem bestämmer vilka ryska idrottare som får vara med i OS? Det är stressiga veckor som väntar för gruppen som ska avgöra vilka ryska idrottare som får vara med i OS. Det är en panel på minst fem personer (alla är inte utsedda än), som ska ledas av Frankrikes före detta idrottsminister Valérie Fourneyorn. Hon är också ordförande i Ita, den nya antidopningsbyrån som ska utföra testerna i Pyeongchang. Panelen kan godkänna idrottare som är bevisat rena från dopning. Panelen ska specificera vilka tester idrottaren måste genomföra för att bli godkänd. SR 171207.

Amerikanska medier kan stämplas som agenter. Upp till tio amerikanska medier kan komma att stämplas som utländska agenter i Ryssland den här veckan. De som arbetar vid dessa medier kommer nekas tillträde till ryska parlamentet. 23 amerikanska medier är i dag ackrediterade i Ryssland. Den här veckan kan tio av dem få stämpeln utländska agenter, enligt ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova. Det är justitiedepartementet som ska presentera listan den här veckan. Enligt Zacharova ska detta inte påverka amerikanska journalisters ackreditering i Ryssland - men det motsägs av parlamentarikern Alexej Pusjkov. Enligt ryska medier ska han ha sagt att frågan om att dra in eller neka amerikanska medier ackreditering också kommer att diskuteras i det ryska parlamentet duman. De stämplade medierna kan också komma att utestängas helt från duman. Enligt Pusjkov och det ryska parlamentet är aktionen bara ett rimligt svar på USA:s beslut att stämpla ryska tv-kanalen RT som utländsk agent och inte släppa in RT:s ackrediterade journalister i kongressen. Det senare kritiseras av internationella journalister och av kongressens andra ackrediterade reportrar som ett slag mot pressfriheten. Den utvidgade ryska agentlagen ger stort svängrum för tolkningar och redan innan de amerikanska medierna namngivits kommer skarpa varningar om att Ryssland kommer svara likadant om ryska intressen hotas i andra länder också. Som utländsk agent måste medierna inte bara märka sitt publicerade material - det innebär också krånglig byråkrati och höga böter om inte reglerna följs. Roskomnadzor, den ryska censurmyndigheten, sa i går att den kommer svara på allt där ryska företag eller medias rättigheter bryts utomlands. Roskomnadzor har också en pågående konflikt med Google, som anklagas för att ha ändrat i sin sökfunktionen så att RT:s och Sputniks artiklar inte längre ligger i topp. SR 171205.

Svenska studenter får inte stanna i Ryssland. Nio svenska och nio norska studenter på utbyte i Ryssland kastas ut från landet. Rysk polis har gjort en razzia mot ett norskt universitetscenter i S:t Petersburg. "Det var väldigt dramatiskt," säger den norska studenten Yngvild Vollen Steiro till den norska studenttidningen Universitas. Förklaringen är att de inte har korrekta visum. Svenska utrikesdepartementet bekräftar att studenterna tillfälligt kvarhålls av ryska myndigheter, skriver Dagens Nyheter. De måste lämna landet inom tre dagar. "Jag har pratat med en av studenterna i dag och jag har uppfattat det som att de mår bra. Han sa att de inte vet anledningen till att de måste lämna landet, men att det norska centret tar hand om hemresan," säger Jörgen Svensson, säkerhetschef på Göteborgs universitet, till DN. De svenska studenterna läser vid Göteborgs universitet och de norska kommer från Universitetet i Oslo. SR 171209.
Nordiska studerande kastades ut från Ryssland. 18 norska och svenska studerande har förvisats från S:t Petersburg. Efter en razzia har ryska myndigheter nu börjat granska det norska universitetscentret i staden. "Vi kan inte kommentera läget så länge myndigheternas kontroll pågår," meddelar personalen på det norska universitetscentret i S:t Petersburg. Centret har nu tvingats stoppa sin verksamhet. Det var förra veckan som olika ryska kontrollorgan stegade in på centrets kontor. Tjänstemännen krävde att få se alla papper som berör verksamheten. Personalen intervjuades och dokument beslagtogs. I fredags anlände polisen. Nio norska och nio svenska studerande fick besked om att de har fel visum och att de måste lämna landet inom tre dagar. Ifall de inte lyder deporteras de och kan inte ansöka om nytt visum de närmaste fem åren. De studerande lämnade landet i måndags. Gruppen var i landet för att studera det ryska språket och kulturen sedan september. Konsulatet vet inte vad som ligger bakom razzian. I liknande fall brukar myndigheterna hänvisa till att en rysk medborgare eller organisation har klagat på centrets verksamhet. Myndigheternas mål är att kontrollera ifall verksamheten är i harmoni med Rysslands lagstiftning. Rapporten ska vara klar den 3 januari. Polisen hävdar att de studerande hade fel sorts inbjudan för sina visum. Centret har de senaste nio åren använt sig av samma visumprocedur där inbjudan kommer från ett lokalt universitet. De studerande hade vistats i Ryssland med ett humanitärt visum. "Vi har svårt att förstå varför de tvingades lämna landet eftersom systemet har fungerat smärtfritt alla dessa år," kommenterar generalkonsul Halvorsen. Det norska universitetscentret främjar forskning och utbildning mellan de båda länderna. Centret hjälper forskare och studerande med kurser och kontakter till universitet i Petersburg. Bakom centret står de statliga universiteten i Bergen, Oslo, Trondheim och Tromsö. År 2015 tvingades Nordiska ministerrådets informationskontor i Petersburg upphöra med sin verksamhet efter en kontroll av ryska myndigheter. yle 171213.

Putin drar tillbaka ryska styrkor från Syrien. Rysslands president Vladimir Putin beordrade i dag tillbakadragandet av ryska styrkor från Syrien under ett överraskande besök vid de ryska baserna i Syrien. Han träffade även Bashar al Assad under besöket. Det har varit känt länge att Ryssland ska trappa ned i Syrien, men i dag gav han formellt order om tillbakadragande. "På två år har ryska och syriska arméer förstört en av världens värsta internationella terrorgrupper," förklarade president Putin enligt flera olika ryska medier under ett oväntat besök i Syrien i dag. Besöket på den ryska flygbasen Hmejmim i Latakia var presidentens första. De samtal Putin höll med Syriens Bashar al Assad hade inte avslöjats i förväg. Ordern om att den ryska militären nu ska börja dras tillbaka från Syrien gavs också av Putin på plats. Presidenten tackade trupperna för deras insats. Tillbakadragandet ska inte ses som totalt, en viss rysk närvaro kommer fortsätta finnas kvar i Syrien. Både flygbasen, som Putin besökte, och den äldre marinbasen i Tartus kommer ha kvar personal. Det har aldrig offentliggjorts hur stor den ryska militära närvaron varit i Syrien eller hur stora förlusterna varit. En orsak är att det jämte reguljära militära förband också funnits soldater som sänds ut av privatägda militärföretag, som det St Petersburgbaserade Wagner. Det har skett i en gråzon, eftersom det egentligen inte är tillåtet enligt rysk lag och det har också påverkat rapporteringen av förluster. Affärstidningen Vedemosti verkar ha kommit närmast sanningen genom att studera försäkringsbolaget Sogaz siffror. Bolaget ägt av personer nära presidenten försäkrar alla aktiva ryska militärer mot skador och vid dödsfall. Totalt nära två miljoner och där fanns drygt 3 198 dödade mellan 2012 och 2016. Vladimir Putin är nu i Egypten för möten med den egyptiske presidenten Abdel-Fatah el-Sissi. Det är det andra besöket sen 2015. Egypten har handlat ryska vapen, attackplan och helikoptrar för många miljarder dollar de senaste tre åren. Ryska krigsplan har avtal om att använda egyptiska baser och Ryssland vill bygga Egyptens första kärnkraftverk. Allt en del av större rysk närvaro i Mellanöstern. SR 171211.

Sverige deltar i försvarsprojekt i EU. Idag sjösattes EU:s så kallade fördjupade försvarssamarbete där samtliga EU-länder utom Storbritannien, Danmark och Malta deltar. EU kommer att inleda med 17 konkreta militära projekt. Och Sverige ska att delta i tre av dem. Ett lett av Nederländerna handlar om att underlätta för militära förband att förflytta sig över landsgränser i Europa, en fråga som även förvarsalliansen Nato prioriterar eftersom underhållet av vägar och broar ofta är kraftigt eftersatt. Ett annat projekt leds av Tyskland och handlar att bygga upp ett högkvarter för militär sjukvård, som till exempel fältsjukhus. Och det tredje där Sverige kommer att samarbeta med Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien, handlar om ett kunskapscentrum för utbildning av soldater. Sverige deltar idag i EU:s samtliga utbildningsinsatser utomlands – i Somalia, Mali och Centralafrikanska republiken – och vi har mycket att bidra med, säger Mikael Claesson, brigadgeneral på Försvarshögkvarteret. "Vi är utomordentligt erfarna när det gäller att träna utländsk militär, soldater och officerare i olika krisregioner, där har vi mycket erfarenhet vi kan bidra med," säger Mikael Claesson. SR 171211.

Rysslands olympiska kommitté: Idrottare får tävla i OS. Ryssland olympiska kommitté har fattat ett enhälligt beslut och står bakom ryska idrottare. Rysslands olympiska kommitté kommer att stå bakom alla ryska idrottare som vill tävla i OS i februari under neutral flagg, säger kommitténs ordförande Alexander Zjukov. Enskilda idrottare och lag kan tävla i Pyeongchang under OS-flagg om de uppfyller vissa villkor, ett av villkoren är att de aldrig tidigare ska ha dömts för dopningsbrott. Kommittén beslutade under tisdagen med representanter från bland annat ishockey, konståkning och skridsko för att ta ställning i frågan. Enligt nyhetsbyrån Ria har de där bestämt sig för att ge sitt stöd till idrottare som vill tävla under neutral flagg i Sydkorea. Kreml står bakom beslutet, uppger president Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov. Det var under Sotji-spelen 2014 som 25 ryska olympier stängdes av från OS på livstid.Samtliga har överklagat till idrottens skiljedomstol Cas. Hittills har Ryssland tvingats lämna tillbaka 15 medaljer, varav sex guld, från Sotji 2014. Den tidigare chefen för dopningslaboratoriet i Moskva, Grigorij Rodtjenkov erkände hur han själv förstört tusentals dopningsprov. Han vittnade också om hur man med hjälp av ryska säkerhetstjänsten bytte ut officiella dopningsprov mot andra prover i Sotji-OS. SR 171212.

Putin: USA är problemet - inte Ryssland. Putins årliga maratonmöte med pressen var kortare än vanligt. Och han fick bara två riktigt kritiska från ryska journalister. En av dem kom från journalisten Ksenia Sobtjak som också ställer upp i presidentvalet nästa år. "Min fråga är varför är makten så rädd för ärlig konkurrens," sa Ksenia Sobtjak efter att president Vladimir Putin frågat henne i vilken roll hon fanns med på den årliga presskonferensen. Han tilltalade henne familjärt och lite skämtsamt. De känner varandra sedan Putin var assistent till Ksenias pappa Anatolij som tidigare var borgmästare i Sankt Petersburg. Anatolij Sobtjak var något av en politisk mentor för Putin då. Nu ställer den 36-åriga tv-journalisten upp i presidentvalet nästa år, men med förbehållet att om Alexej Navalnyj tillåts ställa upp så drar hon sig tillbaka. Hon nämnde Navalnyj som en av många oppositionella som motarbetas och fängslas. Vladimir Putin undvek att nämna Alexej Navalnyj vid namn och svarade inte riktigt på frågan. Det gjorde han inte heller när Moskvas Ekos Tatjana Felgenhaur fick ställa en fråga och möttes av en spontan applåd. Felgenhauer skadades svårt i en knivattack på radiostationen för en tid sedan. "Vi ser två olika rättssystem. Ett är en del av det förtryckande system där minsta sms kan sända dig i fängelse och ett där Gazpromchefen Igor Setjin inte behöver inställa sig för att vittna när en före detta ekonomiminister riskerar fängelse för en påstådd muta," sade hon. Putin hade en annan bild, precis som i många andra frågor: Dopningsavstängningen i OS är politiskt riktat mot Ryssland, några ry SR 171214.

Svensk vård inte rustad för krig och kriser. Dagens svenska civila och militära sjukvård skulle ha svårt att hantera en krigssituation eller mindre angrepp kombinerat med exempelvis it-attacker mot olika system, det visar en ny rapport. Några av svagheterna är att personalen inte är utbildad, att förmågan att transportera skadade är svag och att medicin kan ta slut. Dessutom kan sjukhus bli överbelastade och sluta fungera. SR 171215.

Kinesiska tjänstemän flyttar in till muslimska familjer - för att sprida kommunistpartiets värderingar. I den kinesiska Xinjiang-regionen uppmanas lokala tjänstemän nu att flytta in i familjer. Målet sägs vara att skapa enighet mellan den uiguriska befolkningen och den dominerande hankinesiska folkgruppen och att upplysa muslimska familjer om kommunistpartiets senaste doktriner. En källa berättar att vederbörandes mormor blivit bestört då en lång främmande man nyligen kommit för att bo i hennes hus i flera dagar. Den gamla damen bor i Xinjiang i nordvästra Kina och inflyttningen hänger samman med en hård kampanj för att assimilera och kontrollera befolkningen där. De som flyttar in i familjer i uiguriska byar ska ta med sig egen packning och "äta, bo, arbeta och studera" tillsammans med familjen. De muslimska familjerna ska enligt instruktionerna fås att förstå och acceptera doktrinerna från den senaste stora partikongressen. Tjänstemännen ska också packa ner godis att ge till barnen. Officiellt säger kinesiska myndigheter att den speciella behandlingen av befolkningen i Xinjiang hänger samman med åtgärder mot terrorism. Men i kampen mot ett fåtal våldsamma extremister har det införts allmänna förbud mot vanlig religionsutövning som till exempel fasta och bön och förbud mot långa skägg, huvuddukar och religiösa namn. Samtidigt protesterar bland annat människorättsorganisationen Human Rights Watch mot att kinesiska myndigheter under året har genomfört massinsamling av dna-prover i samband med obligatoriska hälsokontroller. Enligt myndigheterna ska biobanken användas i säkerhetssyfte för att dokumentera befolkningen i Xinjiang. SR 171215.

Före detta rysk minister dömd för mutbrott. Rysslands före detta ekonomiminister Alexej Uljukajev har dömts till åtta års fängelse för mutbrott. Det är första gången på 17 år som en så hög tjänsteman grips och döms i Ryssland. Alexej Uljukajev döms för mutbrott till åtta års fängelse och höga böter på 130 miljoner rubel, nära 20 miljoner kronor. Det meddelade en domstol i Moskva i dag. En påtagligt avmagrad Uljukajev har i rättsalen hela tiden hävdat att han är oskyldig. Han säger att han inte har tagit två miljoner dollar i mutor från Rosnefts högste chef Igor Setjin. Mutan ska enligt domstolen ha betalats i Goa i Indien och ska ha varit en form av utpressning från ministern, för att godkänna försäljningen av statens aktier i oljebolaget Basjneft till Rosneft. Men Uljukajev hävdar att han utsatts för en grym provokation från Setsjin och att han trodde att han fick en present med spritflaskor i Goa. Igor Setjin är en av Kremls mäktigaste och står nära presidenten. Rosneftchefen har flera gånger kallats till domstolen för att vittna. Han har dock uteblivit, men det har inte påverkat rättsutgången. I Moskva menar man att det här är en del av maktspelet inom Kreml och ett tecken på att Vladimir Putins era går mot sitt slut, även om han kommer sitta sex år till på presidentposten. Att rättegången tillåts visas så öppet i medierna har också sagts bero på att Vladimir Putin inte riktigt har grepp om de olika intressegrupperna, som nu kämpar om makten i Kreml. SR 171215.

Ny rapport - så ska Sverige klara en större kris. Under förmiddagen presenterade Försvarsberedningen en rapport om hur de vill att totalförsvaret utvecklas. De föreslår bland annat att privatpersoner ska kunna klara sig i en vecka på egen hand i händelse av krig eller kris. Försvarsberedningens rapport "Motståndskraft, inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025" presenterades i dag för försvarsminister Peter Hultqvist (S). "Vårt totalförsvar måste ha en trovärdig krigsföringsförmåga. Totalförsvaret ska ha en sådan styrka och uthållighet att det avhåller från försök att anfalla eller utnyttja vårt land," säger Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow (S). Björn von Sydow var kritisk till den beredskapsplanering som finns i dag. Han sa att den saknar ambitioner och är föråldrad. "Samhället har genomgått stora förändringar sen senast Sverige har en planering för totalförsvaret. Samhället är beroende av el, it och elektronisk kommunikation, transporter och drivmedel. Ett avbrott i försörjningsflöden påverkar stora delar av samhället. Cyberattacker utgör ett reellt hot," säger han. Han tryckte hårt på individens ansvar när det kommer till att bidra till samhällets motståndskraft i händelse av krig eller kris. Om de som kan klara sig själva tar sitt ansvar, kan de offentliga resurserna riktas mot personer som har det svårt att klara sig i en sådan situation, resonerade han. – Vi föreslår därför att den enskilda individen ska vara beredd att klara sin egen försörjning och omsorg i en vecka utan stöd från det offentliga, säger Björn von Sydow. Alla riksdagspartier har representanter i Försvarsberedningen och de är i stort överens i det som rapporten föreslår. "Vi återupptar förmågan att planera för krig och krigsfara på ett sätt som inte skett i Sverige på decennier. men det handlar inte om att vi ska vara rädda, det handlar om att vara förberedda," säger Hans Wallmark försvarspolitisk talesperson för Moderaterna. Men Kristdemokraternas Mikael Oscarsson (KD) riktar viss kritik mot rapporten. Bland annat vad gäller cybersäkerhet: "En sak som man kan tillägga är att vi har så låg takt att de står som spön i backen, tiotusen per månad enligt FRA. Vi behöver nu en myndighet som får det sammanhållna ansvaret för all tillsyn och övervakning," säger Mikael Oscarsson (KD). Sverigedemokraternas Mikael Jansson konstaterade att han vill se mer ekonomiska resurser till civilförsvaret. SR 171220.
Lista: Det här behöver du för att klara en kris. Försvarsberedningen förslår i en rapport att man som civilperson ska vara förbredd på att klara sig själv i en vecka utan stöd från det offentliga. Överlevadsexperten Harry Sepp listar det viktigaste att tänka på. Vid en större samhällskris, eller i värsta fall krig, kan flera viktiga samhällsfunktioner slås ut. I dag förväntas alla vara förberedda för att klara tre dygn utan stöd från myndigheter. Men om Försvarsberedningens förslag går igenom kommer det alltså förlängas till en vecka. Harry Sepp är överlevnadsexpert och har jobbat med dessa frågor på Försvarets forskningsanstalt och senare på den ideella organisationen Civilförsvarsförbundet. Han säger att man främst måste tänka på vatten, värme, mat och kommunikation. "När det gäller vatten får man räkna med minst två liter vatten per person och dag. För en familj blir det ju ganska mycket. När det kommer till mat bör man räkna med minst ett mål lagad mat per dag, säger Harry Sepp. Det är också viktigt att kunna ta del av samhällsinformation, så att man kan ta del av vad som händer och vad det finns för hjälp att tillgå. Harry Sepp föreslår en radio som går på batterier eller solceller, så man kan uppdatera sig om hur länge situationen varar - då kan man förbereda sig bättre. Att hålla värmen är också viktig och det finns flera strategier. Första steget är att samla ihop varma kläder, filtar och sovsäckar, eller det man har att tillgå. Sen kan man försöka att stänga till ett rum, så behöver man inte värma upp hela lägenheten. Räcker inte det kan man begränsa utrymmet ytterligare. "Man kan bygga en liten koja, till exempel under några bord, så att man minskar luftvolymen. Man behöver ju inte värma upp tjugo kvadratmeter om man kan bygga en koja på kanske fem kvadratmeter där familjen kan övernatta," säger Harry Sepp. Harry Sepp tror att de flesta skulle klara sig sju dagar, men att det säkert skulle bli en obehaglig upplevelse. Han menar att man var mer förberedd för några generationer sedan. "Då hade man inte de skyddsnät som man har i dag i samhället. Då fick man i rätt så hög grad lösa problemen själv. Med välfärdssamhället var det som att samhället sa att du behöver inte bry dig om det här, vi fixar det. Det finns till och med ett uttryck, 'inlärd hjälplöshet'. En slags allmän tro på att om jag får ett problem så får jag hjälp av samhället", säger Harry Sepp. Det här behöver du för att klara en kris:
Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha god ventilation för att ej orsaka kolmonxidförgiftning eller skapa irritation i luftvägar.
Alternativ värmekälla som ej drivs av el, till exempel fotogen, gasol eller diesel. Tänk på att ha god ventilation för att ej orsaka kolmonxidförgiftning eller skapa irritation i luftvägar.
Sovsäck, filtar och varma kläder.
Tändstickor.
Stearin- och värmeljus.
Ficklampa med extra batterier, pannlampa.
Dunkar och hinkar med lock att förvara vatten i.
Husapotek med det viktigaste för dig och din familj, viktiga mediciner.
Radio som drivs av batterier, vev, solceller eller tillgång till bilradio.
Extra batteripack (powerbank) eller vevladdare (dynamo) till mobiltelefon.
Hygienartiklar som fungerar utan vatten, till exempel våtservetter.
Campingkök och bränsle, exempelvis T-röd för spritkök. Tänk på ökad brandrisk i samband med öppen låga. Använd ej spritkök under köksfläkten.
Mat som klarar förvaring i rumstemperatur utan kylskåp och frys.
Kontanter.
Papperslista med nummer till exempelvis anhöriga, grannar, kommunen, räddningstjänsten, elleverantören och sjukvården. Källa: MSB. SR 171220.
Här hittar du ditt närmaste skyddsrum. SR 171220.
MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Sverige behöver bygga nya skyddsrum för miljarder. De 65 000 skyddsrum som finns idag räcker inte till om Sverige skulle mötas av ett väpnat angrepp. Det konstaterar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som råder staten att återuppta byggnation av nya skyddsrum i Sverige igen. Det har inte byggts några nya skyddsrum under femton års tid i landet. Samtidigt har omvärldsanalys och hotbild förändrats. Ove Brunnström, som arbetar på enheten för räddningstjänst på MSB i Karlstad, har arbetat med rapporten som ser över framtiden för det svenska beredskapsskyddet. "Vi har en befolkning som har ökat under åren då man inte har byggt några skyddsrum. Och nybyggnation kommer att bli en viktig del i den samhällsplanering som ska genomföras", säger Ove Brunnström. Det är MSB som ansvarar för att kontrollera bestånden av de svenska skyddsrummen. Och i den nya rapport som författats på uppdrag av regeringen om det svenska befolkningsskyddet är slutsatsen att skydd som idag ger plats åt idag 7 miljoner invånare är otillräckligt. Förslaget från MSB är att man börjar bygga nya skyddsrum igen. Och det i 50 000 nya platser under en tioårsperiod med start år 2019. Prislappen beräknas till 2 miljarder kronor. "Skyddsrum, det kostar stora summor att bygga och det tar tid också. Den prioritering vi har idag är ju densamma som de regeringen har pekat ut. Men hela landet gäller som helhet för att utveckla skyddsrumsbeståndet," säger Ove Brunnström. Det är den svenska delen av Nordkalotten, Stockholmsområdet, Gotland och Öresundsregionen som först ska prioriteras. Många befintliga skyddsrum har i dag brister, främst vad gäller ventilation. Och restaurering av dessa uppskattas till ytterligare en miljard kronor. På MSB ska man nu öka översynen. SR 171030.

Trump ger Ukraina tillgång till mer amerikanska vapen. Ukraina kommer få tillgång till mer amerikanska vapen, enligt ett beslut från Trumpadministrationen. Det innebär att de får tillgång till pansarvärnsroboten Javelin, som kan slå ut stridsvagnar. Beskedet från Washington väcker stor uppmärksamhet i Ukraina, som länge försökt förmå både USA och EU länder att förse landet med bättre försvarsmedel, som pansarvärnssystem. "Hjälpen från USA handlar enbart om försvar, och som vi alltid sagt så har Ukraina rätt att försvara sig", skriver det amerikanska utrikesdepartementet i ett uttalande. Beslutet gäller ett försvarspaket med försäljning av 210 pansarvärnsrobotar och 35 avfyrningssystem för robotar, som skulle kräva ett godkännande av den amerikanska kongressen. Kiev har förstärkt sina gränser och varnar för att Ryssland planerar nya militära insatser i östra Ukraina. USA:s utrikesminister Rex Tillerson varnade i veckan för att striderna ökat med 60 procent i år och pekade särskilt ut Ryssland för att spänningarna ökat. Enligt Tillerson är Rysslands agerande gentemot Ukraina det största hindret för att åter normalisera USA:s relation med Ryssland. Hittills har det amerikanska stödet till Ukraina främst handlat om militär träning och utrustning som fordon och uniformer. Några privata vapenfirmor har också haft tillstånd att sälja lättare handeldvapen. SR 171223.
Rysslands reaktion på USA-vapen till Ukraina: Ett steg mot blodbad. Ryssland reagerar skarpt på att USA kan komma att skicka tyngre vapen till Ukraina. "Ett steg mot nya blodbad" heter det från Moskva. Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron manade i dag alla parter att lösa konflikten på fredlig väg. Moskvas irritationen över USA:s beslut att förse Ukraina med tyngre vapen som pansarvärnsrobotar är stor. Vice utrikesministern Sergej Ryjabkov varnar Washington för att det kommer att leda till ett nytt blodbad i det krigsdrabbade östra Ukraina. "Kievs revanschister skjuter mot Donbass varje dag, de vill inte ha fredliga förhandlingar," sa ministern. Tysklands Angela Merkel och den franske presidenten Emmanuel Macron manade i dag alla parter att söka en fredlig lösning på konflikten. Men alla försök att återuppväcka de existerande fredsavtalen från Minsk har misslyckats. 2017 ser ut att bli ett av de värsta åren i kriget i östra Ukraina. "Kriget i Ukraina har eskalerat i år och är inte någon frusen konflikt," säger Kurt Volker ansvarig för USA:s Ukrainaförhandlingar. De senaste dagarna har en ny speciell vapenvila inför jul och nyår beslutats, men brutits. Gradraketer har skjutit sönder bostäder, skolor och en läkarstation i Novoluhansk norr om det ryskstödda utbrytarområdet. I dag bröts vapenvilan 11 gånger, enligt ukrainsk militär. SR 171223.

Navalnyj överklagar "njet" – vill ställa upp i val. Kremlkritikern Aleksej Navalnyj får inte ställa upp i det ryska presidentvalet. Han tänker överklaga valkommissionens beslut och manar anhängare att bojkotta valet om han inte får delta. Aleksej Navalnyj kan inte godkännas som kandidat i presidentvalet i mars. Det har valkommissionen kommit fram till, med hänvisning till att han tidigare är fälld för brott. Tolv av de 13 ledamöterna i kommissionen röstade för att stänga Navalnyj ute. Den trettonde avstod, på grund av risk för jäv. Navalnyj är dömd för bedrägeri, men hävdar att den fällande domen var politiskt motiverad. Hans anhängare har ansträngt sig för att samla ihop de namnunderskrifter som skulle behövas för att formellt nominera honom som oberoende presidentkandidat. Han har gripits tre gånger i år och dömts för att ha anordnat politiska möten och demonstrationer utan tillstånd. Senast i oktober avtjänade han 20 dagar i fängelse för att organiserat otillåtna protester mot president Vladimir Putins styre. Navalnyj säger efter dagens besked från valkommissionen att han tänker överklaga beslutet. Han manar också sina anhängare att bojkotta valet om han inte får ställa upp. – Vi utlyser en väljarstrejk. vi kommer att be alla att bojkotta de här valen, Vi kommer inte att erkänna resultaten av de här valen, sade han till journalister, enligt nyhetsbyrån AFP, sedan valkommissionen offentliggjort sitt beslut. Vladimir Putin har hittills undvikit att nämna Navalnyj med namn offentligt. På en direkt fråga om Navalnyj på presidentens årliga presskonferens nyligen svarade Putin att med sådana människor i Rysslands ledning skulle landet hotas av kaos. Den 65-årige Putin har nyligen tillkännagett att han själv ställer upp för omval för en fjärde mandatperiod. Om Putin väljs om till 2024 blir han den ryske president som haft makten längst sedan den fruktade diktatorn Josef Stalin ledde landet (1929—1953). SR 171225.

Ny fångutväxling mellan Ukraina och utbrytare. För första gången på över ett år kommer krigsfångar utväxlas mellan Ukraina och utbrytarna i de två så kallade folkrepublikerna Donetsk och Luhansk. Uppgörelsen om en fångväxling gjordes i Moskva i går. Det är första gången på 15 månader, som parterna i kriget i Ukraina lyckats komma överens om en fångutväxling. Utväxlingen i morgon är den största sedan kriget bröt ut 2014. Förhandlingarna fördes i Moskva med ryska ortodoxa kyrkans patriark Kirill som medlare. Kiev har lovat släppa 306 fångar och från de ryskstödda utbrytarna kommer 74 fångar att friges. Fortfarande är parterna oense om det totala antalet krigsfångar. Ukraina hävdar att de ryskstödda utbrytarna håller minst 168 fångar, men utbrytarna erkänner bara 92 fångar. I Ukraina hålls 368 fångar från utbrytarområdena. Men Iryna Gerasjenko, som representerar Kiev i Minskförhandlingarna, hävdar att det viktiga var att bryta låsningen när det gäller fångarna. Regeringen kommer fortsätta kräva att alla krigsfångar lämnas tillbaka, kommenterar Gerasjenko. Bland fångarna finns inte bara soldater från kriget utan också civila, som gripits för att de misstänkts för samarbete med fiendesidan. De har hållits fångna på ett rättsvidrigt sätt, enligt flera rapporter från människorättsorganisationer som Amnesty och Human Rights Watch SR 171226.
Fångutväxling tänder hopp i Ukraina. I Ukraina genomförs i dag den största fångutväxlingen sedan kriget bröt ut 2014. Det handlar om 306 fångar från den ukrainska sidan och 74 från utbrytarsidan. Många av fångarna har inte deltagit i striderna utan är civila, som hållits fångna en längre tid. "Mammahjärtat bara hoppas att få se honom i dag och hålla honom hårt, jag har inte träffat honom på över två år," säger Zinaida Nirek till ukrainska tv kanalen Hromadske. Hennes son Vasil har hållits som krigsfånge av de ryskstödda utbrytarna. Hon vågar fortfarande inte säkert tro att han är med bland de 74 som i dag släppts från utbrytarområdet i Donbass. Enligt Ukraina håller utbrytarna totalt 99 krigsfångar. Under dagen har fångväxlingen pågått vid vägposteringen Majorsk nära Gorlivka, som ligger inne i den så kallade folkrepubliken Donetsk. I staden finns ett av många fängelser där utbrytarna hållit soldater och civila. En av dem som suttit i fängelset och släpps i dag är Igor Koslovskij, professor i religion och historia från Donetsk. Han är en känd förespråkare för ett enat Ukraina och motståndare till den ryskstödda ockupationen. 306 fångar fanns på listan för att släppas tillbaka till utbrytarområdena, men tre av dem ville inte återvända. I kväll möts de ukrainska frisläppta fångarna på flygplatsen Borispol i Kiev. SR 171227. Kreml: Navalnyjs uppmaning till bojkott kan vara olaglig. Den ryska valkommissionen har underkänt oppositionsledaren Alexej Navalnyjs som kandidat i presidentvalet i mars. Navalnyjs svar är nya protester och en bojkott av valet. Men att uppmana till bojkott av presidentvalet kan vara olagligt, enligt en talesman från Kreml. "Jag lovar er att massor av människor inte kommer gå att rösta utan bojkotta valet om de inte kan rösta på mig," sa den 41 årige advokaten och oppositionsledaren Aleksej Navalnyj vid en utfrågning på centrala valkommissionen. Navalnyj argumenterande övertygande inför valkommissionen om att inte blockera honom från att ställa upp i presidentvalet och att agera självständigt från makten i Kreml. Men förgäves, valkommissionen med ordförande Ella Pamfilova i spetsen underkänner Navalnyjs kandidatur, eftersom han är dömd i domstol. Men Navalnyj har vunnit mot Ryssland i Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Domarna har klassats som politiska. Ella Pamfilova som själv ställde upp som kandidat i presidentvalet 2000 var påtagligt irriterad över oppositionsledaren: "Jag är ordförande i valkommissionen, jag leder, jag är inte kvinna nu," sa hon i ett hett meningsutbyte där Navalnyj flera gånger påpekat att han och andra ryssar betalar valkommissionens statliga löner att det ska bli rättvisa trovärdiga val. "Vi har kompetensen att besluta här, vi är personer med långa CV, det handlar inte om er popularitet," svarade Pamfilova. Efter det väntade negativa beskedet från valkommissionen har Navalnyj officiellt manat till bojkott igen. Han har 200 000 frivilliga i tjugotalet ryska städer, som kan mobilisera. Affärstidningen Vedemosti skriver att Navalnyj är en äkta politisk kandidat, som samlat stöd från hela landet. Men det har också gjort honom till en alltför hotfull motkandidat till den 65 årige Putin. Hans talesman Dmitrij Peskov varnar nu Navalnyj, hans bojkott ska utredas eftersom den kan vara olaglig. SR 171227.

Fortsatt spänt mellan EU och Ryssland. EU:s relationer med Ryssland fortsätter att vara ansträngda samtidigt som EU går en politisk balansgång – inte minst nu under vintern. Bakgrunden är att den ryska valkommissionen beslöt att oppositionsledaren Aleksej Navalny inte får ställa upp i det ryska presidentvalet, och EU:s utrikeschef har reagerat kritiskt på beslutet. I ett uttalande står det att man förväntar sig att det råder samma villkor för dom olika kandidaterna. Uttalandet här från Bryssel efter julhelgens besked från Moskva om att Navalny inte får ställa i presidentvalet i Ryssland i mars för att han tidigare dömts till en villkorlig fängelsedom för förskingring då bara ostraffade personer får delta, spär på dom politiska spänningarna mellan EU och Ryssland. En talesperson för utrikeschefen Fredrika Mogherini skriver att anklagelser som har en politisk grund inte bör användas för att stoppa kandidater från att delta i politiska sammanhang. EU förväntar sig därmed att kandidaterna i det ryska presidentvalet, där ju den sittande presidenten Vladimir Putin också ska ställa upp, ges samma förutsättningar att delta i valet. Den fällande ryska förskingringsdomen mot Navalny har tidigare kritiserats av Europadomstolen för mänskliga rättigheter, vilket också nämns i uttalandet från EU:s utrikestjänst. Relationerna var redan innan det här uttalandet spända för att inte tala om frostiga när det gäller EU och Ryssland. EU har ju kritiserat Ryssland för en mängd olika beslut som fattats där de senaste åren; annekteringen av ukrainska Krimhalvön, kriget i östra Ukraina och Rysslands stöd för den sittande regimen i Syrien, för att nämna några. Samtidigt går EU en politisk balansgång – inte minst nu under vinterkylan – eftersom flera av EU:s medlemsländer mer eller mindre är beroende av den ryska gasen för att värma upp medborgares bostäder. Skulle EU använda kanske ännu hårdare ord mot Ryssland i fallet med presidentkandidaten Navalny, finns det en rädsla för att Ryssland kanske stryper och minskar gasleveranserna till EU-länder och det i sin tur skulle vara förödande för flera medlemsländer och för EU:s sammanhållning, dom 28 länderna emellan. SR 171227.

Cyberarmé i Vietnam ska stoppa obekväma åsikter. En cyberarmé som består av 10 000 personer har inrättats i Vietnam för att motverka "felaktiga åsikter" på internet. Den kommunistiska enpartistaten har därmed tagit ytterligare ett steg för att tysta de som har negativa åsikter om regimen. Det var på en konferens, som propagandadepartementet höll igår, som den biträdande chefen för militärens politiska avdelning berättade om den nya styrkan på 10 000 man som går under namnet Force 47. Den är redan igång på flera områden, sa han. "Varje timme, minut och sekund måste vi vara beredda att förebyggande kämpa mot ett felaktigt synsätt," sa han till lokala medier. Sedan Nguyen Xuân Phúc tog över som president i Vietnam för drygt ett och ett halvt år sedan har försöken med att kontrollera internet ökat. Allt fler bloggare har under de senaste åren dömts till långa fängelsestraff. Den 38-åriga tvåbarnsmamman, bloggaren Mother Mushroom, dömdes för knappt ett halvår sedan till 10 års fängelse för brott mot staten. Hon hade kritiserat regeringens agerande mot det Taiwanesiska företaget Formosa som låg bakom ett giftutsläpp som gjorde att flera ton död fisk flöt upp utanför Vietnams kust. För en månad sedan dömdes en annan bloggare till sju års fängelse för vad som sades var propaganda mot staten. Men det sägs också att steget med Force 47 var nödvändigt för att få stopp på cyberattacker mot Vietnam. Sommaren 2016 utsattes både det statliga flygbolaget Vietnam Airlines och flera av landets flygplatser för hackerattacker. I augusti i år sa presidenten att landet behöver fästa större uppmärksamhet på att kontrollera nyhetssajter och bloggar med dåligt och farligt innehåll. Och det har nu lagts ett förslag om att både Facebook och Googles servrar i framtiden måste finnas i Vietnam. Men det förslaget har väckt en het debatt i nationalförsamlingen och har ännu inte gått igenom. Många i Vietnam, liksom i hela Asien, använder de sociala medierna som plattformar för sina företag. SR 171227.

Historiker och aktivist släpps fri. Den kände historikern Jurij Dmitrijev kommer att släppas från häkte. Ekot har tidigare rapporterat om fallet om Jurij Dmitrijev som suttit häktad i karelska Petrozavodsk i något som kritiker kallat för en ny typ av häxprocess. Han har blottlagt Stalinförtrycket i Karelen. Genom sitt enträgna arbete i arkiv och ute i karelska skogarna dokumenterat vilka som avrättades och kastades i massgravar. Bland dem fanns också de så kallade Kirunasvenskarna, övertygade kommunister som kom för att bygga socialismen i Sovjet, men som slutade sina dagar med ett nackskott. 61-årige Jurij Dmitrijevs arbete har resulterat i minnesmärken i skogarna, en årlig minneshögtid och böcker som publicerats av ryska människorättsorganisationen Memorial. Men när han började planera en bok med namn på förövarna, de som sköt Gulagfångarna eller vaktade dem, inleddes en rättsprocess, som kritiker kallat skådeprocesser så som på Sovjettiden. Dmitrijev greps för drygt ett år sedan anklagad för barnpornografibrott. Beviset var foton på en adoptivdotter, foton som skulle användas för att bevisa gentemot myndigheterna att hon växte och hade hälsan. Flera experter har i rättssalen sagt att detta inte handlar om barnpornografi. I går kom sista utslaget, som till slut gjorde att domstolen gick på försvarets linje. Beslutet är att frige Dmitrijev 28:e januari på hans 62 årsdag. Men det är en begränsad frihet; han tillåts inte lämna sin hemstad Petrozavodsk och processen är inte avslutad. Fallet har fått stor uppmärksamhet och stödet från människorättsorganisationer världen över för Jurij Dmitrijev har varit så omfattande att det till slut blivit besvärande för Kreml att hålla honom fången. SR 171228.

Ryska HD ger tummen ner för Navalnyj. Rysslands högsta domstol meddelade på lördagen att det var rätt att den ryska valkommissionen underkände Navalnyj som kandidat i vårens presidentval. Domaren, Nikolai Romanenkov, från ryska högsta domstolen i Moskva läste idag upp domen mot Alexej Navalnyj. I grund och botten säger den att det var rätt beslut - att Alexj Navalnyj inte ska kunna registrera sig som kandidat i presidentvalet i vår. Alltså det som den ryska valkommissionen meddelade tidigare i veckan. Navalnyj får inte ställa upp eftersom han är dömd för brott. Det hela handlar om en dom för bedrägeri gällande en skogsfirma i staden Kirov för fyra år sen. Det är en dom som av många ses som ett sätt att hindra Alexej Navalnyj från att delta i det ryska valet i mars. Den ursprungliga domen har också underkänts av den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Den domstolen har också tidigare i år kommit fram till att Ryssland brutit mot Navalnys fri- och rättigheter genom att upplösa hans demonstrationer och gripa honom flera gånger sedan 2012. "Det var ett väntat beslut, speciellt efter vad valkommissionen sagt när den förnekar Alexej Navalnyj hans rätt att ställa upp som kandidat i presidentvalet. Det är uppenbart att detta är politiskt motiverat," sa Navalnyjs advokat Ivan Zhdanov när han kommenterade domen. Zhadanov la till att de nu kommer att överklaga domen vidare på alla nivåer och de förbereder en bojkott av presidentvalet eftersom de inte anser att det här har gått rätt till. Så det ser mörkt ut för oppositionskänslan kring det ryska presidentvalet i mars - ett val som med allra största sannolikhet kommer att vinnas av president Vladimir Putin. Alexj Navalnyj har uppmanat sina anhängare, som finns i städer över hela Ryssland, att delta i demonstrationer mot valet i slutet av januari. SR 171230.