Katolska kyrkan firar eukaristins år
och förmedlar avlat för syndastraff

10 oktober 2004 började i Katolska kyrkan eukaristins år. Eukaristin är den katolska nattvarden och själva hjärtat i de katolska kyrkorna. Det var i juni 2004 på Corpus Christi festen som påven först tillkännagav att det skulle bli ett eukaristins år. Den kyrkliga högtiden Corpus Christi (Kristi Kropp) introducerades år 1264 av påven Urban IV. Den heter nu Kristi Kropps och Blods Fest och är en liturgisk högtid för Altarets Sakrament och firas med sakramentsprocession där så är möjligt på den första torsdagen eller söndagen efter festen för den heliga treenigheten. De troende samlas då omkring sakramentet för att tillbe det och de ledsagar det i precessioner genom gatorna i tron att detta är den levande Kristus som är närvarande. Påven förklarade också att han skulle överlämna eukaristins år "till Vår Fru, eukaristins kvinna… hon som i Rosenkransens år hjälpte oss att beskåda Kristus med hennes glans och hennes hjärta."

Den 14 januari 2005 kungjorde Vatikanen att påven genom den apostoliska botgöringsanstalten (Apostolic Penitentiary) förordat att under det eukaristiska året ska avlat ges genom flera bestämda handlingar av tillbedjan och tillägnan till Sakramentet. "Avlat innebär att det timliga straff som man ådragit sig genom synd som redan har utplånats blir efterskänkt inför Gud." Genom att få avlat på detta sätter förkortar man alltså tiden i skärselden efter döden.

Fullständig avlat skänks till alla troende under de vanliga villkoren (som utövar bikt, eukaristisk nattvard och bön i fasthållande med den suveräne påvens intentioner, med själen helt borttagen från vidfästningen till någon form av synd), detta varje gång de deltar uppmärksamt och gudfruktigt i en helig funktion eller en gudshängiven utövning gjord i ära för det Helgade Sakramentet, seriöst exponerat och bevarat i tabernaklet.

Fullständig avlat ges också under förutnämnda villkor till prästerskapet, till medlemmar av vissa institut för överlåtet liv och till andra trogna som är genom lag förpliktade att recitera liturgin vid speciella timmar, såväl som till de som sedvanligt reciterar gudstjänsten av ren hängivenhet, varje gång som de reciterar - i slutet på dagen, i grupp eller privat - vespers och nattliga böner framför Herren närvarande i tablernaket.

De troende som genom sjukdom eller andra berättigade orsaker, är oförmögna att besöka det Helgade Sakramentet från eukaristin i en kyrka eller andlig plats, må erhålla en fullständig avlat i sina egna hem, eller var helst de må befinna sig på grund av sin sjukdom, om de med intention av att efterleva de tre vanliga förutsättningarna så snart som möjligt, gör sitt besök andligt och med hjärtat begär och reciterar Fader vår och Trosbekännelsen, med tillägg en gudfruktig åkallan till Jesus i Sakramentet. "Om de är oförmögna att göra även detta, får de en fullständig avlat om de förenar sig själva med inre längtan till dessa som utövar detta genom normala förhållanden för avlat och som överlåter till den barmhärtige Guden sjukdomarna och obehagen i sina liv." Se vidare på denna sidan där hela sammanhanget finns.

Mariadyrkan

Om eukaristin är det ena stora benet som Katolska kyrkan står på så är det andra stora benet Mariadyrkan. Hängivenheten till eukaristin och vördnaden för Maria går hand i hand i katolsk tro, de är två pelare som den katolska kyrkan är byggd på. 12 september 2004 sa påven Johannes Paulus II i ett tal i Castelgandolfo att det var till Maria som den döende Jesus överlämnade alla som barn. Och han fortsatte: "Må Maria vaka över mänskligheten i denna tid märkt med chockerande explosioner av våld. Må hon speciellt vaka över de nya generationeran som är så ängsliga för att bygga en framtid av hopp för alla."

Den 8 september skrev påven ett Maria-brev till alla sina Mariadyrkare som samlats i Rovigo 10-12 september. Du kan läsa det här.

Den 9 september uppmuntrade påven alla präster i Brasilien att ta tillvara Mariahängivenheten som funnit så länge. Pius X krönte år 1904 Vår Fru av Aparecida till drottning av Brasilien och den 4 juli 1980 när påven besökte denna helgedom överlämnade han Brasilien till Maria. Höjdpunkten i Mariadyrkan tog sin form när påven Pius IX proklamerade dogmen om Marias obefläckade avlelse år 1854. Den 8 december 2004 firade påven 150-års dagen av detta genom en eukaristisk fest i S:t Peterskyrkan. På årets första allmänna audiens den 5 januari 2005 sa påven: "Vi ber vår Fru att vaka över hela världen, bedjande den gamla Mariahymnen som sjöngs i början av den här audiensen: Frälsarens älskade Moder, Fridens drottning, bistå ditt folk, försvara dem från all fara, var med Kyrkan på hennes resa till vårt himmelska hem. Amen."

Ekumenik

Mitt i allt detta talar Katolska kyrkan om ekumenik och inte ens i Sveriges kyrkor hörs några röster som motsätter sig detta trots vad eukaristin och Mariadyrkan står för. Påven sa den 15 november 2005: "Enheten av en Kyrka, som redan existerar i den Katolska kyrkan och som aldrig kan gå förlorad, garanterar oss att en dag kommer enheten av alla kristna att bli en verklighet."

Ja det är nog sant - Världskyrkan lockar och drar alla ljumma kristna till Rom. Kardinal Joseph Ratzinger förmedlade 21 december ett tal från påven där påven angav viktiga ekumeniska ansträngningar som gjorts senaste tiden för att intensifiera ansträngningarna mot enheten. Han räknade upp besöket av den ekumeniska delegationen från Finland, besöket av patriarken Bartolomeus I, överlämnandet av relikerna av helgonen Gregorius Nazianzus och Johannes Krysostomus till de ortodoxa. Han hoppades också att återlämnadet av ikonen av Guds Moder av Kazan skulle ge bidrag till påskyndandet av enheten bland Kristi lärjungar. Reliker och ikoner som grund för kristen enhet? Snälla nån!

Den 25 januari 2005 under böneveckan för kristen enhet inbjöd påven med dessa ord kristna gemenskaper "att uppleva med kraft detta årliga andliga möte som på ett visst sätt ger oss en försmak av glädjen med fullständig nattvardsgemenskap åtminstone i sin strävan och genom psalmsången. Faktiskt så finns det en ständigt växande medvetenhet att enhet är överst en Guds gåva, att vara outtröttligt genomsyrad med ödmjukhet och sanning. Må den Högst Heliga Maria, Kyrkans Moder, hjälpa oss att övervinna alla hinder och ge denna gåvan så snart som möjligt." Ska kanske alla kristna i ekumenikens och enhetens namn en dag förenas under Maria?

 

Det katolska mässoffrets kult och tillbedjan

Katolska kyrkans katekes 1367: Kristi offer och mässoffret är ett enda offer: "Det är ett och samma offer, det är samme Kristus som frambär sig själv genom prästernas tjänst - han som frambar sig själv på korset. Endast sättet att offra är annorlunda: "I detta gudomliga offer som äger rum i varje mässa är samme Kristus närvarande som offrade sig själv en enda gång på ett blodigt sätt på korsets altare, OCH BLIR OFFRAD på ett oblodig sätt."

Med andra ord så är det offer som Jesus gjorde en gång för alla enligt evangelisk tro på korset inte ett avslutat offer innom katolicismen, utan ett fortsatt pågående offer där Jesus på nytt fortsätter att offra sig på ett oblodigt sätt varje gång som eukaristin firas genom ett mässoffer. Detta mässoffer sonar både levandes och dödas synder! Det är ett annat evangelium än vad Bibeln lär.

1371: Det eukaristiska offret frambärs också för avlidna troende "som dött i Kristus men ännu inte helt och hållet blivit renade" för att de skall kunna gå in i Kristi ljus och frid... då vi bär fram våra böner för dem som somnat in, även om de var syndare... 1414: I egenskap av offer frambärs eukaristin också för att sona de levandes och dödas synder och för att utverka andliga eller timliga välgärningar av Gud.

Katolska kyrkan lär sedan att hostian efter transsubstantiationen har förändrats till Jesu kropp och vinet har förvandlats till Jesu blod (1376) och att närvaron finns kvar så länge som dessa delar finns kvar. Katolska kyrkan kan därför fortsätta att tillbe Jesus efter mässan i de konsekrerade hostiorna och visa fram dem för de troende för att de skall vörda dem i högtidlig form och i det man bär dem i procession. 1378: "Den katolska kyrkan har givit och fortsätter att utöva KULT, i form av TILLBEDJAN, som tillkommer eukaristins sakrament inte bara under mässan utan också utanför mässans firande: i det att hon med största omsorg förvarar de konsekrerade hostiorna, visar fram dem för de troende för att de skall vörda dem i högtidlig form och i det att man bär dem i procession."

Påven transsubstantierar här en stor hostia (katolska benäningen för brödet i nattvarden). En sådna kan placeras i en gyllene monstrans, som man paraderar med för tillbedjan av hostian (Jesus). Det är en annan Jesus än den Bibeln har.




From the "Be Not Afraid" series of videos,
Copyright © 1993
  

2 Mos. 20:4-5. Du ska inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden… Du ska inte tillbe dem eller tjäna dem. Gud förbjuder att vi gör bildstoder eller avbilder av någonting som vi sedan tillber. Soldyrkan är en vanlig form av hedendom bland naturreligioner och gamla religioner. En avskyvärd handling är att tillbe solen, månen eller himlens hela härskara (5 Mos. 17:3). Jeremia 8:2 varnar också för att sådan dyrkan kommer att ske i framtiden. Sol- och månavbilder finns kopplat med den katolska mässan.

Den katolska mässan hör också samman med reliker. Närvaron av reliker (lämningar från helgons kroppar) är nödvändigt för att "helga en kyrka". Denna katolska lärdom kommer inte från Bibeln. Judarna var uttryckligen tillsagda att inte orena sig med att röra vid de döda. Jesus tillrättavisade fariséerna och jämförde dem med "vitkalkade gravar… fulla av de dödas ben och allt slags orenhet". Den katolska mässan börjar med att prästen kysser altaret, därför att där inne finns relikerna. Så här säger karmeliterna om orsaken till detta: "Relikernas uppgift: Men behöver vi verkligen reliker, delar av ett helgons kropp som t ex ett ben, ett hårstrå (sådant kallas en första klassens relik) eller kläder som har varit i kontakt med helgonets kropp (en andra klassen relik)? Om vi har en vital tro på eukaristin, behöver vi något oändligt underlägset Herren kropp och blod? Relikernas ursprung var i stor utsträckning förbundet med eukaristin, som firades vid heliga människors gravplatser. Med tiden växte seden i kyrkan att mässan skulle firas på helgonens reliker i altaren av sten eller döljt på annat sätt. Faktiskt, sedan Nicea II ska kyrkor inte helgas utan reliker, en betoning som gjordes igen i kyrkolagen så nyligt som 1977 i den reviderade riten för en kyrkas tillägnad."

From the "Be Not Afraid" series of videos,
Copyright © 1992
   Påven (det kan också vara en präst) håller här fram en monstrans eller ostensorium (ett dekorativt objekt som liknar solen och dess strålar). Den används för att visa en rund hostia (nattvardsbröd). Katolska troende tror att sådana bröd blir förvandlade till Kristi verkliga kropp efter att de har helgats i mässan.


From the "Be Not Afraid" series of videos,
Copyright © 1992
  Påven håller här upp monstransen med hostian isatt för att församlingen ska dyrka och ära den. Monstransen är en hedisk solsymbol som församlingen här ska betrakta och knäböja inför i undergivenhet. En katolik kan inte passera denna solsymbolen utan att bekräfta den genom att knäböja sig för den och göra korstecknet med sina händer. Varför kan man inte ha fyrkantiga hostior? Hostian med sin runda form är nämligen också den en solsymbol.


Ta en titt på processionsmonstransen i katedralen i Toledo, Spanien, som är gjord av förgyllt rent silver och guld och som bärs i parad genom gatorna för att visas offentligt under Corpus Christi-festivalen. Den sägs innehålla 18 kg guld och 183 kilo silver, det skulle utgöra närmare en fjärdedel ädelmetaller. Den är drygt tre och en halv meter hög och smyckad med 260 statyetter. Guldet tillhörde drottning Isabella och är stulet av Columbus från indianerna i Amerika. Det var också Isabella som finansierade Columbus resor till den "Nya Världen". Hon styrde också den beryktade inkvisitionen som det amerikanska guldet också finansierade. De spanska conquistadorerna gick bärsärkagång (ordet har sitt ursprung i de spanska conquistadorenas plundringar och rån) genom Europa.
Se också Apostolate for pepetual adoration och Museum of Monte Cassino, Italien.

Bertil Lundberg

 

Tillbaks