Putin: I Saw Jesus in Iran's Leader. n commentaries that reflect the dictates of the Iranian regime, the media for the first time are publishing statements by world officials and others that deify Ayatollah Ali Khamenei. The most significant of such statements comes from Vladimir Putin, the former president and current prime minister of Russia. The media outlet Mahramaneh reports that in October 2007, when Putin traveled to Iran, he specifically requested a meeting with Khamenei and came away dazzled. During that meeting, according to the report, Khamenei talked about the history of Russia and what lies ahead, which surprised Putin. Afterward, Iranian diplomats said that Putin’s behavior had changed drastically. When Putin returned to Moscow, a reporter asked what he thought of the Iranian supreme leader. Putin is quoted as saying: “I don’t know much about the Messiah, the Christ, just what I have heard or read in the Bible, but I saw Christ, the Messiah, in the leader of Iran.” Several high-ranking clerics in Iran have publicly announced that Khamenei is the deputy of the Shiite’s 12th Imam on Earth and that refusal to obey his orders would be to refuse Allah. Some have also stated that Khamenei once a year travels to the sky and meets with the 12th Imam and confers on needed actions. During one such meeting, according to the clerics, he was told to continue on with the Iranian nuclear program despite widespread world objection. The media in Iran have credited the supreme leader with predicting the economic turmoil in Europe and the global awakening of Islam in the “Arab Spring.” They have also been adamant about an important prediction of the leader: the destruction of Israel, which they believe is imminent. PJ media 110906.

Uppdateringar:

Iran landade en amerikansk drönare i början på december 2012. Expressen 111212. You tube 2:23.
Iran nuclear program: 5 key sites. Bushehr, Arak, Natanz, Fordow near Qom, and Tehran. Christian Science Monitor 111117.
Iran war is only matter of time. U.S. defense leaders are increasingly concerned that Israel is preparing to take military action against Iran, over U.S. objections, and have stepped up contingency planning to safeguard U.S. facilities in the region in case of a conflict. U.S. wants Israel to give more time for the effects of sanctions and other measures intended to force Iran to abandon its perceived efforts to build nuclear weapons. Infowars.com 120116. 
French President Nicolas Sarkozy warned against any military intervention against Iran over its nuclear program, saying a strike on Iran would "trigger war and chaos in the Middle East." Haarets.com 120120.
‘Israel to Give Obama 12 Hours Notice on Attacking Iran’. Israel told visiting US Gen. Dempsey that Obama would get no more than 12 hours notice before an attack on Iran, the London Times reports. The Netanyahu government also will not coordinate with the United States an attack on the Islamic Republic. It is left to speculation whether the rumors are based on facts or are leaked by officials to mask the possibility of secret military coordination. Israel National News 120122.
The USS Abraham Lincoln transits Hormuz, accompanied by British and French warships. The USS Enterprise Carrier Strike Group will steam through the strategic strait in March. DEBKAfile 120123.
Netanyahu: World Silent on Threats to Destroy Israel. Only a combination of crippling sanctions and a credible military threat on the table can force Iran to reconsider its nuclear program," he added. Israel National News 120124.
Iranian Religious Leader: We're Already Nuclear. Senior Iranian religious leader Ayatollah Ahmad Khatami: Iran is already nuclear, U.S. too blind to realize that. Khatami added the embargo will hurt Europe more than it will hurt Iran, because Saudi Arabia will not be able to provide the required amount of oil to Europe, while the sanctions will only hurt 18 percent of Iran’s oil exports. Israel National News 120127. 
Mesig megabomb oroar USA:s militär. Medan Irans anläggningar förstärkts har USA:s vapen inte riktigt hängt med, befarar militären. 2009 sade sig USA:s flygvapen nöja sig med ett tiotal av jättebomberna MOP (Massive Ordnance Penetrator), som ska kunna borra ner sig upp till drygt 60 meter i marken innan den exploderar. I ryktena kring en militär attack mot Iran har det också nämnts att USA skulle kunna låta Israel göra grovjobbet. Dagens Nyheter 120128.
Pentagon Hopes to Develop 'Mother of All Bombs'. The Pentagon is reportedly working on the "mother of all bombs" -- a bunker buster to destroy an Iranian underground nuclear power plant. Israel National News 120129.
U.S. Defense Secretary Leon Panetta: Iran is only one year away from producing a nuclear weapon, but another one to two years in order to put it on a deliverable vehicle of some sort in order to deliver that weapon. Haaretz.com 120130.
Panetta lets stand report Israel may attack Iran in April, May or June. ynetnews 120202.
Israel överväger attack mot Iran under våren 2012. Nyheter MSN 120203.
Ayatollah Ali Khamenei says has no fear of saying that Iran would support any 'nation or group that wants to confront and fight against the Zionist regime.' Haaretz 120203.
Ayatollah Ali Khamenei: Israel is a "cancerous tumor that should be cut and will be cut".  The Telegraph 120203.
Iran vows to hit any country that stages attack. ynetnews.com 120205.
'Israeli attack will prompt Pakistani response'. Ynet news 120205.
Iran warns world of coming great event. World Net Daily 120202.
Ayatollah: Kill all Jews, annihilate Israel. Iran lays out legal case for genocidal attack against 'cancerous tumor'. World Net Daily 120205.
The Iranian documentary “The Coming Is Upon Us” clearly indicates that these radicals believe the destruction of Israel will trigger the coming of the last Islamic Messiah.
The Powerful Delusion - A Bible Study by Jack Kelley.
'Eshel will prepare perfect attack plan'. Incoming IAF chief will be tasked with planning possible strike in Iran.Ynet news 120205.
Stop the ‘blabbing’ about attacking Iran, Netanyahu tells his government officials. National Post 120206.
"Bold Alligator 2012" drills 20,000 troops on US East Coast for Persian Gulf action. DEBKAfile 120207.
US Professor Niall Ferguson Tells Newsweek Israel Must Attack Iran – Now. Israel National News 120207.
War with Iran is coming. Israel will bomb Iran’s nuke sites earlier than predicted, with Western and Arab support. Ynet news 120207.
New York Times: US, Israel differ on when Iran strike necessary. The Jerusalem Post 120209.
Khamenei strategist: Iran must attack and annihilate Israel by 2014. The religious leader reminded his supporters that "All our troubles are due to Israel! The Jerusalem Post 120209. Iranian blogger: 'Iran can destroy Israel in 9 minutes'. Ynet News 120205.
Iran vows to back Palestinian resistance. The Jerusalem Post 120211.
USA varnar för att Iran kan använda sig av små båtar för självmordsattacker. Expressen 120213. The Jerusalem Post 120213.
Iranian boats shadow US Abraham Lincoln aircraft carrier in Gulf. Google 120214. Yahoo News 120214.
U.S. admiral says forces prepared to confront Iran. Mail Online 120213.
Hoten om krig får världen att hålla andan. Dagens Nyheter 120215.
Russia has been preparing for the prospect of an Israeli or
U.S. air strike on Iran in 2012. Iran is an ally and trading partner of Moscow. Harold Tribune 120215.
Det judiska folket hotas av ny Förintelse. Inblick 120216.
Report: U.S. officials say Israel would need at least 100 planes to strike Iran. An Israeli strike on Iran's nuclear facilities would be a highly complex operation. Haaretz 120220.
Jackie Jakubowski: I apokalypsens återvändsgränd. Dagens Nyheter 120220.
USA till Israel: Angrip inte Iran. Dagens Nyheter 120220.
FOI: risken för krig har ökat. Israel närmar sig det ögonblick när man inte längre har möjlighet att göra allvar av sina hot."Status quo kan inte förbli. Någonting måste snart hända."Dagens Nyheter 120220.
Iran’s decision to suspend oil deliveries to the EU would boomerang back at its own economy, doing much more harm to it than it could theoretically do to the European economy. The reason is that Iran’s budget heavily depends on oil exports. RiaNovosti 120220.
Tidligere CIA-sjef Michael Hayden: Tror ikke Israel vil lykkes med Iran-angrep. DN.no 120221.
Iranian scientist's goal: To annihilate Israel. ynet.news 120223.
Iran warns Israel not to attack its nuclear facilities. The International Atomic Ebergy Agency (IAEA) found that much of the increased production of uranium, enriched to the level of 20%, had taken place at an underground site known as Fordow. The Guardian 120225.
The Russians have upgraded their Jabal Al Harrah electronic and surveillance station south of Damascus opposite Israel’s Sea of Galilee, adding resources especially tailored to give Tehran early warning of an oncoming US or Israeli attack. Today, its range extends to all parts of Israel and Jordan, the Gulf of Aqaba and northern Saudi Arabia. DEBKAfile 120227. 
Iran struper nettbruken før valget. Iranere risikerer nå forfølgelse for det minste. NRK 120228.
Valet i Iran: ”Det finns ingen opposition värd namnet i Iran”. Dagens Nyheter 120301.
Pentagon prepares “aerial refueling” for Israeli planes striking Iran. DEBKAfile 120301.
Pentagon ‘very worried’ about Iran war: US official. PressTV 120308.
Netanyahu: Iran strike won't come in days, but not matter of years. Jerusalem Post 120308.   Possible within months. Haaretz 120309.
Israel asks U.S. for arms that could aid Iran strike.  Israel has asked the United States for advanced "bunker-buster" bombs and refueling planes that could improve its ability to attack Iran's underground nuclear sites. Netanyahu made clear to Obama at a White House meeting on Monday that Israel had not yet decided on military action against Iran. Israel has limited stocks of older, smaller bunker-busting bombs and a small fleet of refueling planes, all supplied by Washington. Reuters 120308.  Haaretz 120306.
IMI presents concrete-penetrating missile. Israel Military Industries' MPR-500 'bunker buster' shells capable of penetrating double-reinforced concrete walls, floors. According to the IMI, the projectile is now a "bunker buster" capable of penetrating double-reinforced concrete walls and floors 200mm thick. Ynet 120305.
IAEA: Possible nuclear activity at Parchin military site southeast of Tehran. Jerusalem Post 120305. 
Showdown in the Strait of Hormuz. If Hormuz were closed, as much as one-fifth of the world’s oil supply would be lost. Frontpagemag.com 120307. 
Israel och USA oense hur hotet från Iran ska mötas. Netanyahu förordar en snar militär attack - Obama vill att sanktionerna bör få tid att verka. Dagen 120309.
Dagan says Israel must not attack 'rational' Iran. The former Israeli spy agency chief warns Tel Aviv against any military aggression on Iran, calling for other approaches to impede Tehran’s nuclear energy program. Press TV 120309. 
Experts: Israel not adequately equipped to attack Iran. Press TV 120310.
Netanyahu says Israel won’t need U.S. OK to hit Iran. Washington Times 120315.
Ayatollah Khatami  says the Israeli threats of a military strike on Iran are mere “psychological warfare” as Tel Aviv fully understands any such venture would lead to its “total annihilation” PressTV 120326. 
Poll: Most Jewish Israelis say Iran strike less risky than nuclear threat. Haaretz 120326.  
Israel-Iran Nuclear Showdown: Is This The War of Gog and Magog? Joel Rosenberg: Russia and Iran have never had an alliance of the sort Ezekiel predicted 2,600 years ago, but “they do now. We’re not living in normal times. The things that are happening now have never happened in all of human history, but they are happening now.” Charisma 120404.
The Russian Military Has an Action Plan Involving Georgia if Iran Is Attacked. Eurasia Daily Monitor.
Russia Is Massing Troops On Iran's Northern Border And Waiting For A Western Attack. The Russian military anticipates that an attack will occur on Iran by the summer and has developed an action plan to move Russian troops through neighboring Georgia to stage in Armenia, which borders on the Islamic republic. Business Insider 120409.
US Navy deploys 2nd aircraft carrier to Gulf. The deployment of the nuclear-powered USS Enterprise along with the Abraham Lincoln carrier strike group marks one of the few times the Navy has had two aircraft carriers operating in waters near the Persian Gulf. Yahoo! News 120409.
Ahmadinejad: World pressure can't deter Iran. Jerusalem Post 120409.
Russian radar in Armenia cannot help Iran. Israeli uncensored news 120411.
Iran preparing for 'the Last Six Months'. Source says leaders expect attack that will usher in 'messiah'. World Net Daily 120424. 
Winds of War: Will Israel Strike Iran Soon? Charisma 120501.
Israel warns Hizbollah over Iran. The Telegraph 120506.
Inget nyval - Israel kraftsamlar mot Iran. Dagens Nyheter 120508.
Iran hotar utplåna Israel om man attackeras. Världen idag 120702.
Israel nära öppet krig med Iran. Dagen 120817. 
Minister: Hundratals raketer kommer slå ner i Israel varje dag. Dagen 120817.
Iran kallar Israel cancertumör. Israel är en "cancertumör" som grannländerna snart kommer att ta kål på. Det sade Irans president Mahmoud Ahmadinejad under de årliga anti-Israelprotesterna i huvudstaden. Dagens Nyheter 120817.
Irak hjälper Iran att kringgå internationella sanktioner. DN 120819.
Iran har fördubblat urankapaciteten vid Fordowanläggningen nära staden Qom. DN 120830.
Report: Netanyahu slams Obama over Iran nukes. Israel Today 120902.
Why Israel is so anxious over Iran. The Islamic Republic could potentially test its first nuclear bomb within three months. Iran only needs another 50 kilograms to build its first nuclear warhead. Israel Today 120904.
Report: Unprecedented low in US-Israel relations. Israel Today 120904.
Israel readies 'secret weapon' for Iran attack. Mike Evans: Netanyahu 'under pressure' to delay until after U.S. election, but there is a strong likelihood an attack will take place between Sept 15 and Oct 15 with an electromagnetic pulse (EMP), which would cripple Iran's power grid. World Net Daily 120904.
Russia warns against attacking Iran over nuclear fears. Ynet news 120906.
U.S. attack on Iran would take hundreds of planes, ships and missiles. Israel does not have the capability to carry out preventive strikes that could do more than delay Iran’s efforts for a year or two. The U.S. might be able to delay the nuclear program for up to 10 years. But to do so, it’ll be an enormous undertaking. Worthy News 120907.
USA och Storbritannien sänder fler krigsfartyg till Persiska viken. Iran lovar att angripa flottan om Israel bombar landet. Världen idag 120919.   
Iran shows off new air defense system, saying it was designed to confront American warplanes in case of a U.S. attack on the country. Yahoo! News 120921.
Iran: We just need an excuse to destroy Israel. Israel Today 121003.
There is no hyperinflation in Iran - The Real Story Is Much More Interesting. Business Insider 121006. 
Kina köper mer olja från Iran. Irans export av råolja vände upp med tio procent i september, efter att försäljningen till Kina ökat. Dagens Industri 121008. 
Iran's secret nuclear-bomb plant revealed. WND 121008.
Holger Nilsson: Ett anfall mot Iran kommer allt närmare. Dagen 121009.
”Iran tio månader från atomvapen”. Svenska Dagbladet 121009.
Barak: Israel Almost Attacked Iran 8 Months Ago. Israel National News 121030.
Barak: Tehran's decision to use uranium for civilian purposes postponed military nuclear program. Jerusalem Post 121030.
For Israel, Gaza Conflict Is Test for an Iran Confrontation. Israeli antimissile system shot down 88 percent of all assigned targets. The New York Times 121122.
Iran is building a big nuclear bomb, confirm inspectors. Israel Today 121129.
Turkey importing oil from Iran. Israel National News 121202.
Iran has 170 ballistic missiles aimed at Tel Aviv, many with biological warheads. WND 121204.
Doomsday for Iran? US Tests EMP Bomb. Israel National News 121206.
Iran making anthrax,  encephalitis and yellow grain at secret plant. Russian scientists have helped Iran master four microbial agents for bombs, which the Islamic regime has used to arm 37 launch-ready missiles so far. WND 121216.
Russian warship docks in Iran with the aim of strengthening military ties between Iran and Russia. The Bandar Abbas Port is the suspected launching point for Iranian weapons shipments to Sudan, Syria and the Gaza Strip. The Times of Israel 121219.
Iran is producing explosive mini-submarines run by pilots bent on suicide . Debka file 121220.
Russia helping Iran accelerate nuke program. Iranian scientists – with Russian help – have set up two sites to use laser technology to enrich uranium for the regime’s nuclear bomb program. WND 130122.
Syria warns after Israel air raid. msn news 130201.
Iran protecting Syria's chemical weapons. WND 130203.
Two North Koreans among 40 dead at Iran nuke plant. WND130203.
Iran has threatened to attack Israel via Syria in retaliation for the destruction of a chemical weapons processing center near Damascus. Arutz Sheva 130203.
Iran gives stealth drone secrets to Russia. Russia has helped decode an American stealth drone that was captured by Iran 14 months ago in exchange for its secrets. WND 130210.
Iran: U.N. nuke inspectors are spies. WND 130213.  
Iranian nuclear chief observed Korean nuke test. Jerusalem Post 130217.
Found! Iran's secret ballistic missile base. The base, in the deserts of Semnan far from any city, has many underground tunnels connecting to the silo launching pads. WND 130220.
Iran's nuke-plant explosion cover-up. WND 130223.
Radiation leaking from Iran's nuke plant facility at Fordow, which suffered devastating explosions on Jan. 21. The number of confirmed dead from the explosions has risen to 76. WND 130224.   
Iran orders terrorists: Prepare for war! WND 121305.
Irans nukleära uppgradering skrämmer stormakterna. Dagens Industri 130306.
Obama: Behåller alla alternativ vad gäller Iran. Vita Huset har uppfattningen att det kommer att ta "mer än ett år" för Iran att utveckla kärnvapen, och USA kommer att gör det som krävs för att stoppa detta. SvD 130313.
Report: Iran successfully tests three new missiles. The report stated that the Fajr-5 has a range of 75 km. which is a longer range than the medium range Naze'at 10. Jerusalem Post 130413.
Iran says it test-fires new land-to-sea missile in Gulf. Reuters 130416.
Destruction of Israel guaranteed, Ayatollah Ali Khamenei says to Palestinian officials. WND0811.
Intelligence Minister Yuval Steinitz: Iranian economy 18 months away from collapse. Sanctions have cost about $100 billion damage to Tehran's economy, inflation is currently running at 40% a year. The rial, Iran’s currency, has been devalued by 180%, and the country has a negative economic growth of 5.4%.  Jerusalem Post 131007.
Iran sköt upp en apa 120 kilometer i rymden i 15 minuter. Aftonbladet 131214.
Iransk vapenaffär kan hota kärnenergisamtal. Iran har skrivit under ett avtal om att sälja vapen och ammunition till Irak för 195 miljoner dollar – motsvarande omkring 1,27 miljarder kronor. Irak förnekar uppgifterna om att landet trotsat sanktionerna mot Iran genom att köpa vapen för miljarder. SvD 140226.
Israel önskar Iran gott nytt år – samtidigt planerar man anfall. Försvarsminister Ya’alon antydde nyligen att han har ändrat uppfattning och numera stödjer ett israeliskt militärt tillslag mot Iran, även om Israel måste agera på egen hand. Dagen 140321.
Irans øverste leder vil masseprodusere raketter. Iranske ledere kommer med bombastiske uttalelser foran nye samtaler med Vesten om landets omstridte atomprogram. Dagen 140511.
Iran, China prepare to conduct unprecedented joint naval drills in Iranian territorial waters. The Times of Israel 140920.
Russia and Iran are aligning more and more. In Tehran on Tuesday, Russian defense minister Sergei Shoigu and his Iranian counterpart, defense minister Hossein Dehghan, signed an agreement on "military cooperation" between the two countries. Shoigu noted that the thinking of Russia and Iran regarding the situation in the Middle East and Afghanistan was "closer or coincides." Cooperation between the two countries is clearest in Syria, where planes from Moscow and Tehran have consistently arrived in Damascus with weapons and supplies for the Assad regime. Dehghan: “The situation in the region and in the world required that a powerful Russia and a powerful Iran jointly promote the strengthening of international security and regional stability." "Iran and Russia are able to confront the expansionist intervention and greed of the United States through cooperation, synergy, and activating strategic potential capacities," "We have agreed to expand the practice of visits of warships in Russian and Iranian ports," Shoigu added. Russia is planning on building nuclear reactors for Iran, even while Moscow works with Western powers on negotiating a deal to curb Iran's nuclear program. A step was taken in the direction of cooperation on the economy and arms technology, at least such defensive systems such as the S-300 and S-400. Probably we will deliver them," RIA quoted Colonel General Leonid Ivashov as saying. Business Insider Inc 150120.
Should NATO-Russia relations deteriorate further, Moscow will make an even stronger effort to improve ties with Tehran. It is the first time in 15 years that a Russian defense minister has visited Iran and underlines the growing military and diplomatic ties between both countries united by their joint opposition to U.S. foreign policy in the Middle Eastern region and beyond. The Diplomat 150121.
Farzaneh Roostaee: Sanktioner sliter isär det iranska samhället. Militären styr ekonomin. Iranska Revolutionsgardet (Sepah) har tagit över flera sektorer som tidigare var privata med hänvisning till det ekonomiska nödläget och står uppskattningsvis för 30-40 procent av Irans svarta ekonomi. Sepah och säkerhetspolisen har gripit en mängd journalister, stängt flera tidningar och infört nya censuråtgärder för att hindra medierna från att rapportera om den ekonomiska katastrofen. Enligt Transparency Internationals korruptionsindex ligger Iran på 144, vilket betyder att landet är systematiskt korrupt. Nyligen medgav regeringen att man har belägg för att tiotals miljarder dollar i oljeintäkter har överförts till 63 individers konton. Pengarna har på hemliga och privata vägar slussats ur landet eftersom Irans centralbankskonton är blockerade. SvD 150122.
”Varje dag är det strejker någonstans i Iran”. För vanliga iranier äts penningvärdet upp av en skenande inflation. SvD 150302.
Så ska Iran hindras utveckla kärnvapen. Iran och sex stormakter har enats om ett historiskt ramavtal som ska hindra Iran från att utveckla kärnvapen, och i utbyte kan Iran slippa mångåriga sanktioner. Avtalet är resultat av intensiva förhandlingar mellan Iran och stormakterna USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina samt Tyskland i Schweiz mellan 26 mars och 2 april.
• Iran ska minska antalet centrifuger för anrikning av uran med ungefär en tredjedel från 19 000 till 6 104, med bara 5 060 som anrikar uran under en tioårsperiod.
• Iran har accepterat att inte anrika uran över 3,67 procent under minst 15 år. För att få fram klyvbart material till en atombomb krävs att uranet anrikas till 90 procent.
• Iran har gått med på att minska sina nuvarande uranlager med omkring 10 000 kilo av låganrikat uran till 300 kilo under femton år.
• Iran har accepterat att inte bygga några nya anläggningar för urananrikning under femton år.
• Iran har gått med på att inte anrika uran vid Fordo-anläggningen under femton år. Den ska omvandlas till en forskningsanläggning för fredliga syften. Iran ska enbart anrika uran för civilt syfte vid anläggningen Natanz. Landet har också gått med på att omvandla tungvattenreaktorn Arak så att inget plutonium produceras.
• Alla Irans kärnenergianläggningar kommer att vara öppna för täta inspektioner av atomenergiorganet IAEA.
• Om Iran följer detta kommer det att ta minst ett år att tillverka tillräckligt med klyvbart material för en atombomb. I dagens läge har landet kapacitet att göra detta på två eller tre månader. Dessa begränsningar ska dessutom gälla i mellan tio och 25 år, enligt avtalet. SvD 150402.
Iran Accuses U.S. of Lying About New Nuke Agreement. Says White House misleading Congress, American people with fact sheet. Freebeacon 150402.
Glädjescener i Iran efter kärnavtal. Republikanerna i kongressen nu kommer att göra allt som står i deras makt för att få det allra sista ordet när det gäller det färdiga avtalet. SR 150403.
Kritiken mot Iranöverenskommelsen dämpas. Den mest högljudde kritikern är Benjamin Netanyahu. SR 150408.
Klart: Ryssland levererar vapensystem till Iran. S-300 anses vara ett av de mest avancerade luftförsvarssystemen i världen och USA och Israel var emot att Iran skulle få det. SR 150413.
Mycket ovanlig kompromiss om Iran i USA. Det handlar om hur stort inflytande den amerikanska kongressen ska ha över en överenskommelse med Iran. SR 150415.
Erna Berger-Sundin: Det är vanskligt att lita på Iran. Iran har nämligen gått ut med att USA ljuger om att lyftandet av sanktionerna ska ske gradvis – Iran säger att det sker omedelbart, från dag ett, när avtalet väl skrivits under! Dagen 150417.
Jim Wallis: Kristna bör ge Iranavtalet stöd. De som är kritiska måste peka på en hållbar alternativ lösning. Många amerikaner tror att vårt förhållande till Iran började med gisslankrisen 1979. Hur många känner till att den demokratiskt valde premiärministern Mohammad Mosadegh störtades av CIA 1953? Eller att USA stödde den brutale diktatorn Mohammad Reza Pahlavi, som blev Irans shah fram till den islamistiska revolutionen 1979, som föregick gisslankrisen? Dagen 150717.
Iranavtalet kommer att leda till lägre oljepriser. Förlorare är skifferoljeproducenter, Norge och Ryssland. Exp 150714.
Oro i Mellanöstern efter avtalet med Iran. Avtalet ska ge ökad internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet. Iran har gått med på att FN:s sanktioner återinförs inom 65 dagar om avtalet bryts. FN:s vapenembargo ska finnas kvar i ytterligare fem år och sanktioner mot iranska köp av robotteknik ska inte upphävas förrän efter åtta år. I utbyte ska de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran upphävas. I Iran beskrivs avtalet som en stor seger som firades på gatorna i huvudstaden Teheran efter att det blev offentligt. President Hassan Rouhani ser avtalet som en politisk seger och säger i ett uttalande att Iran inte längre kommer att ses som ett hot av omvärlden. Just detta är vad Israel oroar sig över. Världen idag 150720.
Ayatollan hyllar rop om död till Israel. Ayatolla Ali Khameini, Irans högsta religiösa och politiska ledare, hyllade i ett tal på lördagen folkmassans rop om "Död till USA" och "Död till Israel" och sa att han hoppades att gud skulle höra deras böner. I måndags beslutade FN om att lätta på sanktionerna mot Iran efter kärnenergiavtalet. Khameini betonade att avtalet mellan stormakterna och Iran inte skulle ändra någonting i landets relation till "det arroganta amerikanska styret". Världen idag 150721.
John Kerry: Israeli Strike on Iran Facilities Would Be 'Enormous Mistake'. Charisma 150729.
Iranutspel mot Israel: Israel ska förstöras till varje pris. Det beskedet gav Irans armés befälhavare Ataollah Salehi. Vi kommer absolut att förinta Israel, sade han och tillade att han hoppas att Israel snart attackerar Iran, "så att vi kan förstöra det tidigare än om 25 år". Världen idag 150929.
Iran testar ny långdistansrobot. Roboten sägs kunna styras och kontrolleras hela vägen till sitt mål, men inga detaljer ges om maximal räckvidd eller andra funktioner. Dagen 151011.
FN-rapport: Iranskt missiltest var allvarligt brott. Missilen var kapabel att bära med sig kärnstridsspetsar. Det kontroversiella missiltest som Iran genomförde i oktober var ett allvarligt brott mot de sanktionsregler som gäller för landet. SR 151215.
Iran slipper stämpeln som pariastat. Fiendskapen som rått mellan Iran och USA sedan 1979 kan övergå i mer normaliserade förbindelser. Iran har gått med på att kraftigt reducera sitt kärnteknikprogram i utbyte mot att sanktioner slopas. Landet har undanröjt möjligheterna att få fram plutonium till kärnvapen och dessutom hällt betong i kärnan i tungvattenreaktorn i Arak. Sanktionerna har utestängt Iran från det globala finanssystemet och medfört ekonomiska svårigheter för landets invånare. Iran räknar med att kunna öka exporten från 500 000 fat per dag till det dubbla inom ett år. SR 160116.
Rouhani hyllar historiskt beslut om hävda sanktioner. Irans president Rouhani, som gick till val på att förbättra relationerna till omvärlden, förutspådde också en ekonomisk tillväxt på fem procent i Iran kommande år. Men bland ”skeptikerna” Saudiarabien och Israel, finns stor oro över att Iran nu kommer in från kylan. ”Det är bara sionister och krigshetsare som är missnöjda i dag” sa president Rouhani när han hyllade detta nya gyllene kapitel i Irans relation till omvärlden. SR 160117.
Donkeys and women have no place in Iran's parliament, lawmaker says. A conservative Iranian lawmaker was caught on video saying that women, like donkeys, have no place in parliament, sparking calls for him to be thrown out of office. The video, which surfaced on YouTube last week, shows Nader Qazipour giving a fiery victory speech after winning reelection as a member of parliament representing the city of Urmia. “Parliament is not the place for donkeys and foals, monkeys and women,” the 57-year-old cries, amid boasts about his fearlessness and commitment to challenging the wealthy and powerful. Los Angeles Times 160308.
Iran fortsätter med provskjutningar. Trots USA:s hot om nya sanktioner har Iran genomfört nya provskjutningar av robotar som uppges ha kapacitet att nå ärkefienden Israel. På onsdagsmorgonen provsköts två robotar från norra Iran som träffade mål i den sydöstra delen av landet, omkring 140 mil bort, rapporterar iranska medier. Det kortaste avståndet mellan Iran och Tel Aviv och Jerusalem är cirka 100 mil. Världen idag 160309.
'Israel must be wiped out': Iran launches two missiles with threat written on them in Hebrew as the country ignores criticism of its ballistic weapon tests. Iran has launched two missiles with 'Israel must be wiped out' written on the side in Hebrew as the country continues to ignore criticism over its ballistic weapon tests. The rockets were test-fired in Iran's eastern Alborz mountain range in a new show of force by the Islamic Republic. Hard-liners in Iran's military have fired rockets and missiles despite US objections since the deal, as well as shown underground missile bases on state television. Mail Online 160309.
Michael Winiarski: Risken för nytt krig har minskat i Mellanöstern. Framför allt betyder avtalet att krigshotet mot Iran, främst från Israels och i viss mån från USA:s sida, omedelbart avtar. Att Israel hade långtgående planer på ett militärt angrepp mot Iran bekräftades i somras från högsta ort, av ingen mindre än den förre försvarsministern Ehud Barak. I en tv-intervju berättade Barak att han och premiärministern Benjamin Netanyahu vid tre olika tillfällen under åren 2010–2012 hade föreslagit ett angrepp mot Iran, men att planerna stoppats av den israeliska militärledningen. Netanyahus krigsretorik var alltså ingen skrämseltaktik för att få Iran att lägga ner sitt kärnenergiprogram, utan uttryckte en verklig avsikt att attackera iranska nukleära installationer. På grund av motstånd från såväl Vita huset som Israels egen militärledning, som gjorde mer kyliga analyser av de potentiellt katastrofala följderna av ett israeliskt-iranskt krig, tvingades Netanyahu att backa. Uppgörelsen innebär inte att Irans möjligheter att skaffa sig en atombomb är borta för all framtid, men skjuter upp tidpunkten med mellan 10 och 15 år. Men om regimen skulle satsa på kärnvapen, trots alla bedyranden om att de är oförenliga med islam, ökar den tid som det skulle ta för Iran att bygga en atombomb – ”breakout time” – med minst ett år. DN 160324.
Iranian General Makes Threats Against Western Shipping. Gen. Hossein Salami, deputy commander of Iran's Islamic Revolutionary Guard Corps (IRGC) issued a bellicose threat this week to close the strategic Strait of Hormuz to ships from the US and its allies if they continue to “threaten” the Islamic Republic. Most analysts said that the threat was unlikely to ever be acted upon but that it was an indication of the implacable hostility of the clerical regime in Teheran despite strenuous efforts by Western governments to come to an accommodation with it. ICEJ 160506.
Iran Defiantly Tests Another Ballistic Missile. An Iranian military official announced Monday that the Islamic Revolutionary Guards Corps (IRGC) recently tested a medium-range ballistic missile with a range that would allow it to target Israel. The test was the latest in a series which several world governments say are a violation of UN Security Council Resolutions and the JCPOA nuclear deal signed last year, but Iranian officials have dismissed these statements as technically incorrect and irrelevant. ICEJ 160509.
White House Refusing to Censure Iranian Human Rights Abuses. Reports out of Iran indicate that the clerical regime has indicted several dual-nationals, including an Iranian-American businessman, a British charity worker and a Canadian academic, who were arrested while visiting the land of their birth. Authorities are refusing to say on what grounds the indictments were issued aside from vague references to suspicions of “espionage”. Meanwhile, Iranian officials reiterated their complaints this week that the economic benefits they hoped to receive after signing the JCPOA nuclear agreement last year have not yet materialized. ICEJ 160712.
Amerikanska handelssanktioner hämsko för svensk Iranexport. Samtidigt som svensk export till Iran i vissa fall ökat kraftigt, hämmas den av USA:s kvarvarande sanktioner. Exportaffärerna får svårt med finansiering genom att amerikanska banker inte ens indirekt får göra affärer med Iran vilket påverkar svenska exportörer. SR 160906.
'If It’s an Invasion, We Confront': Iran Intercepts US Ships in Persian Gulf. According to US Defense Department officials, the USS Firebolt was forced to change course by Iran’s Revolutionary Guard Corps in the Persian Gulf. The Navy’s coastal patrol ship was operating in the Gulf on Sunday when it was allegedly approached by an Iranian attack craft that came within 100 yard of the US vessels. The Iranian craft sailed in front of the Firebolt, forcing the ship to divert its course. Six other Iranian ships “harassed” the Firebolt before it was forced to change course. While crew members reportedly attempted to make radio contact three times, they received no response. Iranian defense minister Gen. Hosein Dehghan has defended Tehran’s actions, maintaining that it would perform similar intercepts as often as necessary. "If any foreign vessel enters our waters, we warn them," he told Tasnim news agency last month, "and if it’s an invasion, we confront." Sputniknews 160906.
Russia's S-300 and other missiles at Iran military parade. Russian-supplied air defense systems S-300 were displayed at a military parade in Tehran. Tass 160922.
EU Parliament Condemns Iranian Anti-Semitism. The European Parliament held a plenary in Strasbourg, France, on Tuesday in which it voted to add an amendment to a report on Iran condemning it for Holocaust denial and anti-Israel hate speech. The report, entitled “EU Strategy towards Iran after the nuclear agreement” was approved in a final vote of 456-174. (ICEJ 161026).
The nuclear deal with Iran. You tube 1:52.
USA inför nya sanktioner mot Iran efter robottester. USA har infört nya sanktioner mot Iran som ett svar på Irans senaste robottest. USA hävdar att Iran utfört förbjudna robottester. – Det här är ännu ett stopp för Irans terrorrelaterade aktiviteter, sa Vita Husets talesman när han kommenterade de nya sanktionerna mot Iran som träffar ett antal personer och företag som förser Iran med teknologi för de målsökande robotarna, sade Vita husets talesman Sean Spicer. De personerna och företagen förbjuds att göra affärer med USA eller med amerikanska medborgare. De nya sanktionerna är en fortsättning av hur den förre presidenten Barack Obama reagerade på Irans robottester och Donald Trumps talesman Sean Spicer bekräftade idag att den nye presidenten givit klartecken för sanktioner som redan var förberedda. SR 170203.
Iran Continues Aggressive Behavior. The Iranian Navy held large-scale drills near the Strait of Hormuz over the weekend, attempting to demonstrate the viability of Teheran’s oft-repeated threat to close the water route through which nearly 35% of the world’s daily petroleum exports move. In related news, Iran announced over the weekend that it is seeking to buy 950 tons of uranium ore from Kazakhstan over the next three years for what it described as pursuit of a peaceful program for producing energy. (ICEJ 170227.)
Iran Is Progressing Towards Nuclear Weapons Via North Korea. This analysis argues that Iran is steadily making progress towards a nuclear weapon and is doing so via North Korea. Iran is unwilling to submit to a years-long freeze of its military nuclear program as stipulated by the July 2015 Vienna Nuclear Deal. North Korea is ready and able to provide a clandestine means of circumventing the deal, which would allow the Iranians to covertly advance that nuclear program. At the same time, Iran is likely assisting in the upgrading of certain North Korean strategic capacities. BESA 170228.
Tillerson warns ‘unchecked Iran’ could be as bad as North Korea. Secretary of State Rex Tillerson warned Wednesday that an “unchecked Iran” had the potential to follow in North Korea’s footsteps — and “take the world along with it.” Speaking to reporters at the State Department, Tillerson said the US was ultimately at risk of going to nuclear war with the Middle East nation, should it decide to keep building more missiles, much like the Hermit Kingdom has been doing. “Iran is the world’s leading state sponsor of terrorism and is responsible for intensifying multiple conflicts and undermining US interests in countries such as Syria, Yemen, Iraq and Lebanon,” Tillerson explained. “Iran’s nuclear ambitions are a grave risk to international peace and security,” he said. “The Trump administration is currently conducting a comprehensive review of our Iran policy. Once we have finalized our conclusions, we will meet the challenges Iran poses with clarity and conviction.” New York Post 170419.
Iran Reveals New Ballistic Missile Facility. Iran’s semi-official Fars News Agency reported on Thursday that the Islamic Republic has constructed a third underground ballistic missile production factory, adding that this factory is part of the clerical regime’s plan to continue developing ballistic missiles regardless of UN Security Council resolutions demanding that these programs be curtailed. "Iran does not need the permission of the United States to conduct missile tests," newly re-elected Iranian President Hassan Rouhani said on Monday. ICEJ 170526.
Iran Signs Massive Energy Deal with Total of France. French-based energy giant Total announced on Monday that it had signed a deal worth $4.8 billion with the Iranian regime to develop an off-shore natural-gas field. The South Pars field is estimated to have sufficient reserves to justify the twenty-year contract. ICEJ 170704.
German Intelligence Gives Proof of Iranian Nuclear Pursuits. Intelligence reports from Germany’s state and federal services were released in recent days giving undeniable proof that Iran has continued to pursue its renegade nuclear program despite the JCPOA agreement with the P5+1 powers (US, UK, France, Russia, China and Germany) reached in the summer of 2015. The reports also included evidence that Iran’s intelligence services monitor and otherwise target Israeli and Jewish institutions. ICEJ 170710.
USA inför nya sanktioner mot Iran. USA inför nya sanktioner mot Iran på grund av landets robotprogram. Beskedet kommer dagen efter att president Trump meddelade att Iran håller sig till kärnvapenavtalet och att även USA kommer att hålla sig till det. Trumpadministrationen säger att även om Iran inte formellt bryter mot kärnvapenavtalet så bryter landet mot andan i det, och bidrar till spänningar och instabilitet i regionen. Det handlar dels om landets robotprogram dels om att USA har spårat runt sammanlagt 20 personer, organisationer och företag som sägs vara "olagliga iranska aktörer eller bedriva gränsöverskridande kriminalitet". Det ska bland annat handla om att utveckla drönare samt att tillverkat underhållsbåtar och tekniska komponenter. Men också om stöld av mjukvara från USA och västvärlden som sedan har sålts till Irans regering. Förutom robotprogrammet är USA kritiskt till Irans stöd för den syriska regimen, brott mot mänskliga rättigheter och fängslandet av amerikanska medborgare. Häromdagen dömdes en historiker från ett universitet i USA till tio års fängelse i Iran misstänkt för spioneri. SR 170718.
Iran svarar på USA:s sanktioner. Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif säger till journalister att USA inte håller sin del av uppgörelsen. Han säger också att Iran menar allvar med kärnvapenavtalet, och tycker att det kan vara ett golv och inte ett tak för relationen mellan länderna. Nu svarar också Teheran med att införa nya sanktioner mot amerikanska personer och intressen "som har agerat mot det iranska folket och mot andra muslimer i regionen". SR 170718.
Iran: USA bryter mot kärnenergiavtalet. Iran svarar nu på de sanktioner mot landet som USA:s president Donald Trump godkände i går och säger att de nya sanktionerna är ett brott mot kärnenergiavtalet från 2015. "Vi anser att kärnenergiavtalet har brutits och vi kommer att svara på ett lämpligt vis". Det sa Irans vice utrikesminister Abbas Araghchi i iransk tv när han kommenterade de nya sanktionerna mot landet. Araghchi sa även att Iran inte tänker "gå i Trumps fälla" och att reaktionen från Teheran kommer att bli föremål för noggrant övervägande. De nya sanktionerna från USA motiveras med att Iran fortsätter att utveckla ett robotprogram och att de bryter mot de mänskliga rättigheterna – något som inte finns med i avtalet från 2015. Sanktionerna riktas framför allt mot 16 individer, organisationer och företag som, enligt USA, på olika sätt "stödjer olagliga iranska aktörer eller gränsöverskridande kriminalitet". SR 170803.
Iran hotar med att riva upp kärnenergiavtalet. Iran hotar att riva upp kärnenergiavtalet om USA inför nya sanktioner. Irans president antyder att landet skulle ha beredskap att starta upp sitt kärnenergiprogram på nytt inom några timmar. – Om USA vill gå tillbaka till att införa sanktioner så kommer Iran att svara snabbt. Inte på en vecka eller en månad, utan inom några timmar, sa Irans president Hassan Rouhani på tisdagen inför parlamentet i ett tal som televiserades. Iran kommer att återgå till mer avancerade förhållanden än före förhandlingarna om ett avtal inleddes, hotade han vidare. I början av augusti undertecknade USA:s president Donald Trump en lag om sanktioner mot Iran, Nordkorea och Ryssland. De sanktionerna riktar sig också mot Irans missilprogram och dessutom mot brott mot mänskliga rättigheter. Enligt USA bryter Iran mot en FN-resolution om kärnenergiavtalet, där Iran uppmanas att inte utveckla ballistiska missiler som kan bära kärnvapen, men utan att förbjuda det helt. Iran säger att de inte bryter mot resolutionen eftersom missilerna inte är utvecklade för att bära kärnvapen. Trump sade förra veckan att Iran inte lever upp till vad han kallar kärnenergiavtalets anda. Dessutom har USA anklagat Iran för att orsaka kaos i Mellanöstern och för att stöda grupper som av USA klassas som terrorgrupper. SR 170815.
Iran till USA: Ni bryter mot avtalet. Iran trappar nu upp sin kritik mot USA:s sanktioner mot landet. Irans president Hassan Rouhani anklagar Trump för att själv bryta mot kärnvapenavtalet. – Det här kan komplicera framtida samarbeten, säger Trita Parsi, statsvetare och ordförande av det Nationella iransk-amerikanska rådet i Washington. Trots att Iran håller sig till det kärnvapenavtal som landet har slutit med de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland så införde USA igår ytterligare sanktioner mot landet. Avtalet innebär att om Iran begränsar sitt kärntekniska program så ska internationella sanktioner hävas, men USA anser att landet bryter mot "andan" i avtalet och bidrar till instabilitet i regionen – bland annat genom sitt robotprogram. Som svar diskuterar Iran nu ökat anslag till just robotprogrammet och har uppmanat USA att flytta sina militära baser 100 mil från Iran eftersom det finns risk för missbedömningar, något som inte bryter mot avtalet. SR 170819.
Enighet om att kärnenergiavtalet med Iran fortsätter. Kärnenergiavtalet från 2015 med Iran fortsätter, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini. Parterna har mötts i New York och kommit fram till att "inga aspekter" av överenskommelsen brutits. USA:s president Donald Trump har länge kritiserat det globala avtalet. Han beskrev det under tisdagen som "genant" och "det sämsta någonsin". Han lovade under sin valkampanj att riva upp avtalet och meddelade inför mötet att han hade bestämt sig, men avslöjade inte för vad. Mogherini säger efter mötet att det inte finns någon anledning att avveckla ett avtal som fungerar, och att det inte heller finns någon anledning att omförhandla det. Hon poängterar att det inte är upp till en enda part att bekräfta om avtalet efterföljs, men säger att USA anser att Iran har följt överenskommelsen. SR 170921.
US ambassador to the UN Nicki Haley urged the International Atomic Energy Agency to push harder for access to sensitive nuclear-related sites in Iran, lamenting Russia’s apparent efforts to block inspections. “If the Iran nuclear deal is to have any meaning, the parties must have a common understanding of its terms," Haley said during an address to the IAEA this week. "Iranian officials have already said they will refuse to allow inspections at military sites, even though the IAEA says there must be no distinction between military and non-military sites. Now it appears that some countries are attempting to shield Iran from even more inspections. Without inspections, the Iran deal is an empty promise." ICEJ 170929.
USA förlänger kärnenergiavtalet med Iran. Under fredagen meddelade USA:s president Donald Trump att avtalet om Irans kärnenergiprogram ska fortsätta att gälla, men hotade samtidigt att skrota avtalet om det inte införs tuffare regler mot Iran. Trumpadministrationen kräver permanenta och tuffare begränsningar av Irans kärnteknikutveckling, man vill se hårdare kontroller på plats i Iran och förbud gällande Irans robotprogram. I ett uttalande sa företrädare för Trumpadministrationen att man nu vill förhandla med de europeiska partnerländerna för att komma fram till ett strängare avtal. Om man inte lyckas nå en ny överenskommelse kommer Donald Trump återigen införa omfattande sanktioner mot Iran och, i praktiken, skrota det existerande avtalet. "Det här är sista chansen!" skrev president Trump i ett pressmeddelande. Nästa gång Donald Trump måste ta beslut om sanktionslättnader inträffar om 120 dagar, vilket alltså verkar vara tidsfristen han ger för att skapa ett eventuellt nytt avtal. Dagens beslut påverkar därmed inte den existerande överenskommelsen, däremot skapar USA:s agerande fortsatt osäkerhet om avtalets framtid. Irans utrikesminister, Mohammad Javad Zarif, säger i en första kommentar från iranska regeringen att Trumps besked är "ett desperat försök att underminera ett stabilt internationellt avtal". Avtalet går ut på att omvärlden får insyn i Irans kärnenergiprogram i utbyte mot att sanktioner mot landet lyfts. Avtalet mellan Iran och den så kallade P5+1-gruppen - det vill säga USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina - slöts 2015. Uppgörelsen slöts efter att omvärlden länge befarat att Iran höll på att utveckla kärnvapen. SR 180113.
France Confronts Iran Over Ballistic Missiles. French Foreign Minister Jean-Yves Le Drian spoke out forcefully against Iran’s renegade ballistic missile program on Sunday, telling a meeting of EU foreign ministers in Brussels that "We will also have the opportunity of underlining our firmness on Iran's compliance with United Nations Resolution 2231, which limits access to ballistic capacity and which Iran does not respect." He also condemned Iran’s destabilizing conduct throughout the Middle East, citing its support for terrorist groups and rebel factions in Yemen, Lebanon and Syria. (ICEJ 180123).
Iran varnar USA om att backa från Iranavtalet. Iran varnar om att landet är redo att "kraftigt" återuppta anrikningen av uran, om USA drar sig ur kärnenergiavtalet från 2015. Även fler andra drastiska åtgärder övervägs, enligt Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif. Zarif säger att Iran inte försöker förvärva en atombomb, men att Teherans "troliga" svar på om USA drar sig ur avtalet, skulle vara att återuppta produktionen av anrikat uran — en viktig ingrediens för att producera en bomb. "Amerika skulle aldrig ha fruktat att Iran skulle producera en atombomb, men vi kommer att kraftfullt att gå vidare med vår nukleära anrikning," säger han. Kärnavtalet innebär att Iran ska reglera sitt kärnenergiprogram mot att slippa sanktioner. USA:s president Donald Trump har ställt krav på att få tillstånd ändringar i avtalet innan den 12 maj, då han måste lämna besked till kongressen om huruvida han tänker förlänga avtalet som han länge har varit motståndare till. SR 180422.
Netanyahu: Iran har haft hemligt kärnvapenprogram. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger att han har bevis för att Iran har haft ett hemligt kärnvapenprogram. Netanyahu sade på måndagskvällen i ett tv-sänt anförande att "Iran har ljugit" efter att kärnenergiavtalet undertecknades. Tidigare under dagen manade Rysslands president Vladimir Putin och Frankrikes president Emmanuel Macron till strikt efterlevnad av kärnenergiavtalet som slöts mellan Teheran och västmakterna 2015. I ett gemensamt uttalande förklarade sig presidenterna vara för ett bibehållet avtal och strikt efterlevnad av detsamma. Uttalandet publicerades efter att Macron, via telefon, informerat Putin om de samtal han haft med Donald Trump under sitt USA-besök. I söndags meddelades från Elyséepalatset att Macron och Rohani talat med varandra i telefon i över en timme. De två kom då överens om att försöka bibehålla avtalet. Donald Trump har upprepade gånger hotat med att dra sig ur avtalet men har ännu inte bestämt sig. Han har nu fram till den 12 maj på sig att besluta om avtalets framtida öde. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger i sitt anförande att ha är övertygad om att Trump kommer att göra "det rätta". Iran tillbakavisar Netanyahus anklagelser. Utrikesminister Mohammad Javad Zarif skriver enligt AFP i ett uttalande att USA:s president hakar på ett hopkok av gamla anklagelser som internationella kärnenergiorganet IAEA redan hanterat, med syfte att underminera avtalet från 2015. SR 180501. Världen idag 180501.
Johnson ska övertyga Trump om Iranavtalet. Den brittiske utrikesministern Boris Johnson, som är på besök i Washington, inledde dagen med att varna för konsekvenserna i amerikansk TV. "Om ni drar er ur måste ni svara på frågan vad som händer sedan. Är ni beredda att bomba Iran om de börjar utveckla kärnvapen? Är det verkligen realistiskt?", säger Boris Johnson i tv-programmet Fox and Friends. Han har inte fått till ett möte med Donald Trump men han vet att den amerikanske presidenten är en trogen tittare på Fox morgonshow. Han beskriver det som att Irans ledning fått handklovar på sig så att de inte kunnat utveckla kärnvapen och att dessa måste behållas på. Avtalet är därför det minst dåliga alternativet, enligt den brittiske utrikesministern. SR 180507.
Trump: USA lämnar Iranavtalet. Kärnenergiavtalet med Iran. Bakgrund:
Joint Comprehensive Plan of Action, JCPOA, som kärnenergiavtalet med Iran heter, anses som en av USA:s förre president Barack Obama viktigaste utrikespolitiska framgångar. Det är en uppgörelse som omfattar Iran, de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland och EU.
Den 12 maj löper avtalet ut och ska förnyas, omförhandlas eller skrotas.
Avtalet tvingar Iran att upphöra att anrika uran till till kärnvapen under de närmaste 15 åren, samt att inte bygga fler tungvatten-anläggningar i samma syfte.
I gengäld har västvärlden lyft många av sina sanktioner mot Iran.
Trump har, i likhet med republikanerna i USA:s kongress, varit starkt kritisk till avtalet och sagt att han vill omförhandla det eller skrota det helt. Han tycker att det inte sätter tillräcklig press på Irans konventionella robotprogram och landets agerande i regionen.
Iran har sagt att de motsätter sig alla förändringar av avtalet och vill inte acceptera återinförda sanktioner. SR 180508.
USA drar sig ur kärnenergiavtalet – inför hårda sanktioner mot Iran. President Trump meddelade under kvällen att USA drar sig ur kärnteknikavtalet med Iran och inför hårda sanktioner. Omvärlden reagerade bestört. "Avtalet som var tänkt att skydda världen mot kärnvapen har fört oss mot randen av ett kärnvapenkrig," sade Donald Trump under en 20 minuter lång presskonferens i Vita Huset. Trump meddelade att USA kommer att införa den “högsta graden” av sanktioner mot Iran, sanktioner som kan komma att sättas i verket inom ett halvår. Exakt vilka sanktioner som införs är oklart, men det amerikanska finansdepartementet uppger, enligt Reuters, att företag som gör affärer med Iran får ett antal månader på sig att trappa ned. USA:s ambassadör i Berlin uppmanade på Twitter tyska företag med affärer i Iran att "omgående avveckla verksamheten". Irans president Hassan Rouhani har svarat att Iran avser att fortsätta följa avtalet, att USA:s besked är en historisk erfarenhet för Iran och att USA aldrig fullföljt sin del av avtalet. Men Rouhani sade samtidigt i ett tv-sänt tal att Iran nu kan anrika mycket större mängder uran, redan inom några veckor. Omvärlden reagerade huvudsakligen med bestörtning på beslutet. Storbritannien, Frankrike och Tyskland talade med en röst och sa att de starkt beklagade USA:s besked. De menade att icke-spridningsavtalet var i fara och att instabiliteten i regionen nu riskerar att öka kraftigt. Länderna säger också att de tänker arbeta för att kärnenergiavtalet ska fortsätta att gälla och hoppades att USA inte ska motarbeta andra länder att fullfölja avtalet med Iran. Kärnenergiavtalet mellan Iran och FN:s permanenta medlemsländer samt Tyskland, ger bland annat atomenergiorganet IAEA rätt att kontrollera Irans urananrikning. I gengäld har sanktioner mot landet lättats. "Inga nya kontrakt tillåts" nu i den ekonomiska zon som sanktionerna omfattar, säger USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton, och nämner 90 och 180 dagar som möjliga tidsfrister för nedtrappning av befintliga affärer. Sveriges utrikesminister Margot Wallström uppgav i en intervju med Ekot att beskedet var oroväckande och att det inte bådar gott för regionen och världen. "Det här är ett avtal som förhandlats fram under mer än tio års tid och som säkrar att Iran inte utvecklar kärnvapen de närmaste 15 åren. Vi hoppas att Iran hanterar situationen och inte lämnar avtalet och att vi inom EU håller ihop," sade Wallström. SR 180508.
Wallström oroad av Trumps besked. Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet i Stockholm, är också mycket kritisk till att USA nu drar sig ur avtalet. Han tror att det kommer att få konsekvenser även för EU-länderna. "Det är ett historiskt misstag av USA att säga upp ett fungerande avtal. Sedan fruktar jag att om han driver upp de här sanktionerna på högsta nivå då kommer européerna att tvingas in i dem successivt därför att de amerikanska betalningssystemen är centrala i världen och det går inte att handla utan att kunna handla i dollar. Driver amerikanarna igenom allt detta så kommer européerna så småningom att tvingas in i det här." SR 180508.
Noah Rothman: The Iran Deal’s Disastrous Legacy Has Nothing to Do with Nukes. A In March, State Department veteran and former adviser to Barack Obama, Frederic Hof, bid farewell to public life with a stunning admission. Amid a confession regarding his failure to prevent the expansion of the Syrian civil war into a regional crisis, Hof laid the blame for that all-consuming conflict (as well as a notable uptick in Russian aggression) at the feet of Barack Obama’s nuclear deal with Iran. “[T]he administration sacrificed Syrian civilians and American credibility for the mistaken notion that Iran required appeasement in Syria as the price for a nuclear agreement,” Hof wrote. Today, with 500,000 dead, millions displaced, and the norm prohibiting chemical-weapons use shattered, we can confirm that the price of appeasement is as high as ever. Commentary Magazine 180509.
Ökade spänningar befaras i Mellanöstern. Många bedömare i Europa har varnat för ökade spänningar i världen som följd av Donald Trumps beslut att dra sig ur Iranavtalet. Beslutet välkomnas av Irans fiender i regionen, Israel och Saudiarabien. Men Irans president hoppas att avtalet kan överleva med de fem andra länder som (förutom USA) skrivit under. – Från och med nu har Iran ett avtal med fem länder, inte sex som tidigare, sa Irans president Rouhani, och nu måste vi vänta och se hur dessa fem länder agerar. Det handlar om Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Kina. Den stora frågan är om Europa alls kan upprätthålla handel med Iran om europeiska företag riskerar att drabbas av amerikanska sanktioner. SR 180509. Kommentar: Det är Iran som är Israels fiende.Cecilia Uddén är proarabisk.
Bestörtning i Bryssel efter Trumps beslut. Bland EU:s medlemsländer finns nu också en stor oro efter Donald Trumps besked att återinföra amerikanska sanktioner mot Iran, sanktioner som också kan slå Europa och europeiska företag. Det finns inte heller något utbrett stöd bland EU:s medlemsländer om några nya iransanktioner. Dom tre ledarna för Storbritannien, Frankrike och Tyskland förklarade också igår kväll att man vill ha försäkringar från USA att, man inte vidtar några åtgärder som skulle kunna hindra att avtalet fortlever med dom andra parterna som skrivit under avtalet. Bakgrunden är beskedet från Washington som ju innebär att europeiska företag som nu gör affärer med Iran, måste upphöra med det här handelsutbytet inom ett halvår för att inte riskera att själva drabbas av sanktioner från USA. SR 180509.
Sanktioner införs stegvis efter USA:s besked om Iranavtalet. Efter beskedet att USA drar sig ur kärnteknikavtalet med Iran så kommer nu USA steg för steg att införa ekonomiska sanktioner mot Iran. Enligt den amerikanske presidenten Donald Trump är det ett mer effektivt sätt att stoppa Iran från att ta fram kärnvapen. Trumpadministrationen menar att avtalet är tandlöst, och inte i realiteten kommer att förhindra Iran från att skaffa sig kärnvapen. Trump har även kritiserat avtalet för att inte påverka Irans utveckling av ballistiska robotar, eller stöd till olika terroristgrupper. Trumps hållning har fått starkt stöd av framförallt Israel, och många republikaner i USA. Men från omvärlden, och i från synnerhet de andra parterna som skrivit under avtalet, är kritiken hård. Avtalet tecknades mellan Iran och de fem permanenta medlemsländerna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland och EU. De europeiska länderna har sagt att de nu skall arbeta med Iran och Ryssland och Kina för att rädda avtalet. Iran har sagt samma sak. Men det är högst tveksamt att ett nytt avtal kan vara effektivt utan att USA är delaktigt i det. Även Kina har idag sagt att landet beklagar USA:s beslut, och att Peking kommer att sträva efter att avtalet lever vidare. Men samtidigt går det inte att bortse ifrån att Trumps besked på många sätt kan komma att gynna Kina. För om nya sanktioner införs som innebär att västerländska oljebolag inte längre kommer att kunna verka i Iran, då kommer kinesiska oljebolag bedömt att få en betydligt större roll i den iranska oljeproduktionen. Och om Iran inte längre kan exportera någon olja till väst, så kommer oljan att exporteras till Kina. Iran är även en viktig del i Kinas geostrategiska projekt som kommit att kallas för "den nya sidenvägen". En stor del av det projektet handlar om att Kina ska diversifiera sin energiimport; pipelines från centralasien skall delvis ersätta den oljeimport som kommer med oljetankrar över haven. Ledarna i Peking hade därför nog väldigt gärna velat ha den iranska oljemarknaden för sig själva. Och nu ser det ut som att de kanske kommer att kunna få det. Även Ryssland och Vladimir Putin har enligt vissa mycket att vinna på att USA drar sig ur avtalet, inte minst för att det sår ytterligare politisk split mellan USA och de europeiska Nato-länderna. Frågan är även vad Trumps beslut igår kommer att ha för påverkan på det stundande mötet mellan Trump och Kim Jong-un om Nordkoreas kärnvapenprogram. Farhågan är att Kim Jong-un nu kommer att vara än mer tveksam att gå med på någon form av uppgörelse, med argumentet att USA nu ändå visat att landet inte respekterar ingångna avtal. Samtidigt menar andra att Trumps beslut stärker USA:s förhandlingsposition, och tydligt signalerar till både Iran och Nordkorea att USA, under Trumps ledning, kommer att sätta hårt mot hårt om landet inte får sin vilja igenom. SR 180509.
USA:s nya sanktioner mot Iran i kraft. USA:s finansdepartement har infört de första sanktionerna mot Iran sedan president Donald Trump i tisdags deklarerade att man går ur Iranavtalet. Målet för sanktionerna är ett valutaväxlingsnätverk som enligt det amerikanska finansdepartementet ska ha styrts av Revolutionsgardet - Irans mäktigaste säkerhetsstyrka. Via företag i Förenade Arabemiraten ska nätverket ha växlat till sig dollar som sedan använts bland annat för att finansiera väpnade miliser i regionen. Sanktionerna riktas mot sex enskilda personer och en enhet inom Revolutionsgardet som genomför operationer utomlands. Ytterligare tre iranska företag beläggs också med sanktioner. Även Förenade Arabemiraten ska delta i arbetet med att upplösa nätverket. Beskedet kommer bara dagar efter president Donald Trumps beslut om att USA nu lämnar avtalet som gett Iran sanktionslättnader i utbyte mot inspektioner och begränsningar av Irans kärnteknikprogram. Redan när beskedet lämnades signalerade Trump att man kommer att sätta hårdast möjliga ekonomiska press på Iran i syfte att pressa landet tillbaka till förhandlingsbordet för ett nytt mer långtgående avtal. SR 180511.
EU-toppar överens – står bakom Iranavtalet. En av huvudpunkterna på EU-toppmötet i Sofia var EU:s relationer med USA och Iran. Ledarna är överens om att stå bakom avtalet och att försöka se till att europeiska företag ska kunna fortsätta att göra affärer med Iran. En EU-källa här i Sofia uppger ändå för Sveriges Radio inatt att EU:s medlemsländer alltså vill se till att man kan skydda europeiska företag som påverkas negativt av USA:s beslut. Därmed är det så långt som EU-ledarna anser att det möjligt att gå, i nuläget, för att försöka se till att handeln fortsätter med Iran och det samstämmiga beskedet härifrån torde göra Irans ledare nöjda. Det är i alla fall förhoppningen efter gårdagskvällens middag med stats- och regeringscheferna. För så länge som Iran respekterar kärnteknikavtalet, så fortsätter EU att ge sitt stöd till avtalet, enligt EU-källan. SR 180517.
Europeiska företag redo lämna Iran. EU vill skydda företag mot de amerikanska sanktioner som hotar om de fortsätter att handla med Iran. Men nu förbereder sig flera företag att lämna landet. På sitt toppmöte i Bulgariens huvudstad Sofia har EU-ledarna diskuterat hur EU ska skydda företag som fortsätter att handla med Iran trots att USA hotar med sanktioner mot de företagen. Men nu förbereder sig europeiska företag på att överge den iranska marknaden. Två exempel är de danska storrederierna Torm och Maersk som tänker sluta frakta iransk olja på grund av USA:s sanktioner. Det viktiga för de här företagen är att inte stöta sig med USA. Det säger Niklas Bengtsson, sjöfartsanalytiker på det brittiska sjöfartsanalysföretaget Lloyd's List Intelligence, i Göteborg."För dem är amerikanska kunder en väldigt stor del av verksamheten. Och då vill man inte stöta sig med USA innan man vet riktigt hur reglerna kommer att vara. Man försöker ligga i framkant så att man absolut inte gör fel," säger Niklas Bengtsson. En växande lista med europeiska företag aviserar nu att de är beredda att överge den iranska marknaden. Ett exempel, förutom de danska rederierna, är den franska oljejätten Total. Detta sker trots att EU-ledarna har sagt att EU de ska värna kärnteknikavtalet med Iran, nu när president Trump har sagt att USA lämnar avtalet. USA ska utsätta Iran för hårda sanktioner. Också europeiska företag som handlar med Iran kommer att drabbas av USA:s sanktioner, har Trump sagt. Jämfört med USA är Iran en liten marknad för europeiska företag och då är valet lätt. EU förbereder sig nu för att försvara företag som handlar med Iran trots USA:s hot om sanktioner. Men företagen tar det säkra för det osäkra, säger Niklas Bengtsson på Lloyds List Intelligence. Framför allt är det företag inom olje- och energisektorn som drar sig ur affärer med Iran eller som aviserar att de snart kan göra det. "Energi, olja gas. Det är en totalt global marknad så det går liksom att inte bli involverad med USA om man är på den marknaden," säger Niklas Bengtsson. SR 180517.
Iranian Demonstrators Killed in Violent Clashes in Kazerun. On May 17, 2018, violent clashes broke out in the historical Iranian city of Kazerun, in the Fars Province, between demonstrators (some of whom were armed) and the Iranian security forces (some of whom were in civilian dress) in the city’s main square.1 Iranian security forces fired teargas at the rioters, and the local police station was set on fire. According to the Fars news agency, the riots were organized through the social media application Telegram. Social networks throughout Iran have been flooded with the hashtags #Kazerun_in_blood.2 [Also spelled as Kazeroun and Kazeroon.] At least five citizens have been killed in the clashes, while scores were injured and dozens have been arrested. Jerusalem Center for Public Affairs 180517.
Iran inleder anrikningsprocess. Iran kommer senare under tisdagen formellt meddela FN:s atomenergiorgan IAEA att landet ska påbörja processen att utöka sin anrikning av uran. Det säger Irans atomenergimyndighets talesman, Behrouz Kamalvandi, till en iransk nyhetsbyrå enligt Reuters. För några veckor sedan meddelade USA:s president Donald Trump att USA lämnar det internationella kärnenergiavtalet om Iran, som slutits med flera länder samt EU. Avtalet förbjuder Iran att tillverka uran som kan användas för kärnvapenframställning, dock inte uran som används för civilt bruk som kärnkraftsreaktorer. Kärnenergiavtalet slöts 2015 mellan Iran på enda sida och de fem länderna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland, EU som block och internationella atomenergiorganet IAEA, på den andra. SR 180605. SR 180605.
USA: Sanktioner kommer påverka alla som handlar med Iran. USA kommer inte att göra några större undantag för europeiska företag som vill fortsätta göra affärer med Iran, enligt USA:s utrikesminister. Men öppnar för att man kan göra mindre undantag om det gynnar USA:s nationella säkerhet eller om det finns humanitära skäl för det. SR 180614.
Trump till Rohani: Hota aldrig USA igen. Det pågår ordkrig i högt tonläge mellan USA och Iran, i kölvattnen efter att USA dragit sig ur käneenergiavtalet och beslutat öka sanktionerna mot Iran. Ordkriget började i helgen när Irans president Rouhani sa att en konflikt mellan länderna skulle bli "alla krigs moder". Det ledde till att USA:s president Trump i morse twittrade ut en varning till Rouhani om "konsekvenser som inte många i historien har drabbats av förut". SR 180723. USA:s utrikesminister Pompeo lovade dessutom i ett uttalande att stötta oppositionella iranier, vilket ledde till protester från Iran. Bitte Hammargren tror att Rohani gjorde uttalandet i helgen eftersom han är inrikespolitiskt pressad. Rohani blev vald till president med löftet om att ge iranierna ett bättre liv genom att öppna mot omvärlden, vilket gick om intet när USA drog sig ut kärnenergiavtalet och beslutade införa hårdare sanktioner. – Trump är inställd på regimens kollaps. Han tror att sociala protester och urholkning av ekonomin ska kunna leda till detta. Men han vill öka detta med hjälp av verbalt tryck, som i sin tur kan leda till en militär konfrontation där Saudiarabien och Israel står på samma sida, säger Bitte Hammargren. SR 180723.
Amerikaner försöker tolka ordkriget med Iran. Relationen mellan USA och Iran är minst sagt spänd efter det senaste dygnets ordkrig mellan ländernas presidenter. I natt twittrade Trump att Iran aldrig bör hota USA igen - och nu frågar sig många vad det här innebär för ländernas relation. USA:s president Donald Trump har gått till attack mot Iran på twitter. I versaler skrev han att Iran aldrig ska hota USA igen. "Gör ni det får ni lida konsekvenser som få genom historien lidit förut. Vi kommer inte acceptera era ord om våld och död. Var på er vakt!" Här i USA frågar sig många om det här skulle kunna leda till krig. Hur ska man tolka Trumps tweet? Är det ett sätt att flytta fokus från kritiken efter mötet med Putin eller ska den tas på allvar? Många drar paralleller till hur Trump närmade sig Nordkorea för ett år sen, med aggressiva tweets som sen slutade med möte och förhandlingar. Trumps hårda tweet mot Iran kom inte helt utan sammanhang, den är ett svar på Irans president Rouhanis tv-sända tal i helgen, då han bland annat sa att en konflikt länderna emellan skulle bli "alla krigs moder". Efter det höll USA:s utrikesminister Mike Pompeo ett tal för amerikaner med rötter i Iran där han kritiserade Irans president för att vara korrupta, han sa att de påminde om maffian. Iranska UD har besvarat Pompeos uttalande med att säga att iranier kommer stå enade mot den här typen av försök att lägga sig i. Sedan USA i maj bestämde sig för att lämna det så kallade Iranavtalet och öka sanktionerna mot Iran har relationen länderna emellan varit spänd. I augusti träder USA:s första sanktioner mot Iran i kraft. SR 180723.
Nu slår USA:s nya sanktioner mot Iran till. Under det kommande dygnet införs USA:s nya ekonomiska sanktioner mot Iran. Det är en följd av att president Trump i våras beslöt att för amerikansk del säga upp det internationella avtalet om Irans kärnteknologi. Hotet om sanktioner har redan haft som effekt att den iranska ekonomin har lidit stor skada. De senaste dagarna har det varit relativt omfattande protester på flera håll i Iran mot det allt svårare ekonomiska läget, bland annat i Teheran och i den heliga staden Qom. En faktor som gjort att levnadsomkostnaderna blivit allt dyrare är att den iranska valutan sjunkit kraftigt i värde, och det kan ses som en direkt reaktion på de förestående sanktionerna. Det var i maj som president Trump sa upp Iranavtalet med argument att det var en alltigenom fruktansvärd uppgörelse, och att Iran trots det fortsätter att utveckla kärnvapen och dessutom stöder terrorism, främst i Mellanöstern. Bakom avtalet stod också till exempel EU och Ryssland och det har sanktionerats av FN:s säkerhetsråd. Men trots det så faller det i praktiken samman när USA lämnar det. Och nu, i stort sett på dagen tre månader senare, träder en första omgång av nya amerikanska sanktioner mot Iran i kraft. Det gäller bland annat Irans möjligheter att handla med dollar, det blir sanktioner mot iransk export av guld och andra metaller som stål och aluminium och import av exempelvis olika elektronikprodukter. Om tre månader kommer sedan en andra omgång med än hårdare sanktioner, framför allt ett förbud mot nästan all iransk oljeexport. Inga andra länder än USA står formellt bakom sanktionerna men det kommer att bli mycket svårt för till exempel europeiska företag att inte anpassa sig. Om de bryter mot USA:s sanktioner riskerar de själva att drabbas av amerikanska repressalier. Tonläget mellan USA och Iran har blivit allt oförsonligare, och nyligen hotade Trump med vad som kunde tolkas som en kärnvapenattack, även om han sedan föreslog att han och president Hassan Rouhani ska träffas. De senaste dagarna har det iranska revolutionsgardet genomfört en omfattande militärövning i och kring Persiska Viken vilket ses som en signal till Washington. Och i USA har utrikesminister Mike Pompeo talat på ett sådant sätt att man kan tro att USA:s yttersta mål är att tvinga fram en regimförändring i Iran. SR 180806.
Rohani: USA vill skapa kaos i Iran. I dag träder en rad amerikanska sanktioner i kraft mot Iran. I ett tv-sänt tal i går kväll anklagade Irans president Hassan Rohani USA och Donald Trump för "psykologisk krigföring" mot det iranska folket. Sanktionerna gäller bland annat Irans möjligheter att handla med dollar och iransk export av guld och andra metaller. Om tre månader ska det blir ännu hårdare sanktioner med bland annat ett förbud mot nästan all iransk oljeexport. I ett skriftligt uttalande skrev Donald Trump att USA är redo att omförhandla avtalet, samtidigt som han uppmanade den Islamiska republiken att "ändra sitt hotfulla, destabiliserande uppträdande och åter interagera med den globala ekonomin, eller fortsätta längs en väg av ekonomisk isolering". President Hassan Rohani reagerade kraftigt på vad han anser vara ett inrikespolitiskt spel av Donald Trump. "Trumps maning till direkta samtal är bara till för inhemsk konsumtion i Amerika och för att skapa kaos i Iran. Att bjuda in till samtal samtidigt som man inför nya sanktioner liknar en situation som en person attackerar dig med kniv och vill prata," sa Rohani i tv-talet. Irans ekonomi har redan drabbats hårt av hotet om sanktioner efter att USA drog sig ur kärnteknikavtalet i våras. Värdet på den iranska valutan Rial har nästan halverats på en månad och inflationen har lett till protester. För att lugna allmänheten lovade den hårt ansatte Hassan Rohani en ny penningpolitik med statliga sanktioner för att motverka inflationen. "Den iranska riksbanken kommer att garantera att priserna på basvaror och medicin inte ska gå upp," sa Rohani. SR 180807.
EU-chef uppmanar till ökad handel med Iran. EU:s utrikeschef uppmanar europeiska företag att trotsa Trump och öka handeln med Iran. EU:s utrikeschef, Federica Mogherini, säger att Bryssel inte tänker låta kärnenergiavtalet med Iran dö, istället uppmanar hon europeiska företagare att fatta sina egna investeringsbeslut. "Vi uppmanar framförallt små och medelstora företag att öka sina affärer med och inom Iran," säger hon. Mogherini gjorde sitt uttalande under ett besök i Nya Zeeland, bara ett par timmar efter att USA:s president Donald Trump i en tweet sagt att den som gör affärer med Iran, inte kan göra affärer med USA, detta efter att USA för sin del lämnat kärnenergiavtalet med Iran. Mogherini sa vidare att EU gör sitt bästa för att upprätthålla avtalet, för att låta det iranska folket få ta del av de fördelar det innebär. Och "om det finns en internationell uppgörelse om icke-spridning av kärnvapen levererar, så gäller det att upprätthålla den." SR 180808.
Iran Sanctions at the Halfway Point. August 6 marked the end of the first 90-day wind down period for sanctions on Iran, with a number of sanction measures snapping back into place. November 4 will mark the end of the 180-day wind down period upon which time oil and energy-related sanctions will come into effect. Over the next 90 days we will find out what, if any, countries receive waivers, what further guidance is given on what reductions, short of going to zero, are acceptable to secure such waivers, and consequently what level of oil supplies will ultimately be impacted. Of course, all of this plays out in a market already besieged by geopolitical risk and tight supplies. And, of course, one cannot discount the element of unpredictability that has thus far characterized the administration’s tack on other trade and sanctions matters, where the playbook has suggested taking “dealmaking” right up until the deadline and surprised both allies and adversaries with eventual outcomes. CSIS 180808.
Ekonomiskt trängt Iran stämmer USA över nya sanktioner. Iran har vänt sig till FN:s högsta domstol - ICJ i Haag - med en stämningsansökan för att protestera mot USA:s nyinstiftade sanktioner. Irans ekonomi är körd i botten, regeringen Rouhani trängd, och i dag ska presidenten frågas ut av parlamentet. Irans valuta störtblöder. På ett år har den iranska rialens värde har halverats gentemot dollar och euro. Köpkraften rasar och missnöjet med prisstegringar, inflation och arbetslöshet växer. Att Iran i det läget lämnar in en stämningsansökan mot USA i den internationella domstolen i Haag ses som en desperat åtgärd av en trängd regering som nu utmanas av Irans konservativa hökar. De lägger skulden på president Rouhani och hans utrikesminister Zarif. Presidenten, som inför tv-kameror i dag ska frågas ut av parlamentet om ekonomin, har på kort tid lidit två nederlag när parlamentet avsatt hans ministrar. Först arbetsmarknadsministern och nu i helgen tvingades även finansministern bort. En ung man, Mohsen, som arbetar på ett rederi i Iran säger till Ekot att de sitter och rullar tummarna på kontoret. Det finns inget att göra – ingen export ingen import. President Rouhani gick till val på att öppna Iran för omvärlden och förhoppningar om att kärnteknikavtalet skulle leda till utländska investeringar och ekonomiska förbättringar. När USA drog sig ur avtalet fruktade många bedömare att det skulle bli omöjligt för resten av världen att upprätthålla handel med Iran och president Rouhanis motståndare – som hela tiden varit emot kärnteknikavtalet och sagt att man inte kan lita på USA – rider nu på en våg av utbrett folkligt missnöje. SR 180828.
Minst 25 döda i attack mot militärparad i Iran. Minst 25 människor, både militärer och civila som kommit för att titta, dödades när flera angripare öppnade eld vid en militärparad i staden Ahvaz i sydvästra Iran. Flera gärningsmän öppnade eld mot en militärparad. Paraden var en markering som handlade om kriget mot Irak på 1980-talet. Flera liknande militärparader hölls på olika håll i Iran i dag. Attacken är en av de värsta i sitt slag och det är ovanligt med så allvarliga attentat i storstäder i landet. Minst tolv av de dödade ska vara medlemmar i elitstyrkan revolutionsgardet. Dessutom skadades 50—60 människor i attacken. Flera barn finns bland de skjutna, enligt källor. Angriparna öppnade först eld mot publiken och siktade sedan mot de officiella gästerna. Totalt fyra attentatsmän deltog i attacken och två dödades, medan ytterligare skottlossning uppstod när de två andra flydde från platsen, enligt den iranska nyhetsbyrån Isna. Terroriströrelsen IS säger sig ligga bakom attacken. Uttalandet har gjort via IS propagandaorgan. Irans president Hassan Rohani har beordrat landets säkerhetsstyrkor att identifiera de skyldiga bakom attacken. Irans svar kommer att bli mycket kraftfullt, enligt regeringen. Iran riktar också anklagelser mot länder som USA och Israel för att ha ett finger med i spelet. Relationen är mycket spänd mellan länderna. SR 180922.
Iran i sorg – tar farväl av attentatets offer. Iran anklagar USA och Israel för att ligga bakom helgens attack mot en militärparad i staden Ahvaz. Minst 25 människor dödades och många fler skadades när flera beväpnade gärningsmän började skjuta till synes slumpmässigt rakt in i en folkmassa under en militärparad. Videoklipp från i lördags inspelade på åskådares mobiltelefoner visar en brutal panik när gärningsmännen skjuter vilt omkring sig. Människor kastar sig i skydd bakom fordon, träd och på marken. Några ligger skadade andra döda. I dag hölls begravningar i Ahvaz, kistorna var prydda med Irans flagga, sörjande skanderade "död åt Israel och USA" och begravningarna direktsändes i tv. Tusentals deltog. I ett tal inför begravningarna varnade elitstyrkan Revolutionsgardets vice befälhavare för vad han kallade en så krossande och förödande vedergällning att ansvariga kommer att ångra vad de gjort. Med ansvariga menar Iran USA och Israel som de menar uppmuntrat till attacken, men de har också skickat signaler om att USA:s allierade i Gulfen kan vara inblandade, något som hittills Förenade Arabemiraten förnekat. Säkerhetsanalytiker menar att det dock är tveksamt om försvarsmässigt starka länder som USA och Israel skulle uppmuntrat till en attack mot vanliga fotsoldater och civila, de hade troligen hellre attackerat specifika mer högprofilerade personer och mål. Enligt iranska myndigheter sköts angriparna till döds och sedan i lördags har en mängd människor gripits misstänkta för olika former av inblandning. Terrorsekten IS har också påstått sig ligga bakom skjutningen, de har publicerat en video på vad som påstås vara en av angriparna på väg mot dådet. Iran har annars varit förskonade från allvarliga dåd, åtminstone jämfört med sina grannländer i regionen. Förra året dödades 17 civila när parlamentet och ett mausoleum i Teheran attackerades. Det var då det värsta terrordådet i Iran sedan 2010. SR 180924.
EU vill kringgå USA:s sanktioner mot Iran. De kvarvarande parterna i Irans kärnavtal försöker se till att Iran kan fortsätta bedriva handel trots USA:s sanktioner mot landet. "Deltagarna välkomnade praktiska lösningar för att möjliggöra betalningar relaterade till Irans export, inklusive olja, och import," sa EU:s utrikeschef Federica Mogherini på en presskonferens. Presskonferensen hölls tillsammans med Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif efter ett möte där även Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Kina deltog. EU var starkt pådrivande för att få tillstånd kärnavtalet med Iran och har tidigare sagt att man vill upprätthålla avtalet trots att USA lämnat det och infört nya sanktioner mot landet. Mer konkret enades parterna i New York om att skapa ett specialverktyg för att upprätthålla Irans betalningskanaler så att landet kan kringgå de amerikanska sanktionerna. Någon form av bolag som skapas för att göra det möjligt och tekniskt arbete ska nu starta för att få verktyget på plats. "Det kommer göra att europeiska bolag kan fortsätta handla med Iran enligt europeisk lag. Och verktyget kan vara öppet även för andra aktörer runt om i världen," sa Mogherini. Handeln mellan Iran och EU har ökat kraftigt sedan kärnavtalet kom på plats och förra året uppgick landets export till EU till 10 miljarder euro, motsvarande över 100 miljarder kronor. Handeln har dock minskat sedan USA hotat med böter mot företag som handlar med Iran och de riskerar också att blockeras från det amerikanska finansiella systemet som styr mycket av världshandeln då den främst bedrivs i dollar. Peugeot, Deutsche Telekom och Airbus är några bolag som har lämnat Iran den senaste tiden. I går meddelade också Volvo att man lämnar landet. Enligt den svenska lastbilstillverkaren har banksystemet slutat fungera och det är i stort sett omöjligt att göra affärer i Iran. SR 180925.
Oklart om USA:s sanktioner kan tygla Iran. På måndag återinför USA sanktioner mot Iran. Men experter tvivlar på att detta kommer att tygla Irans regionala ambitioner. Samtidigt rapporteras att Iran har börjat masstillverka egendesignade stridsflygplan och att Iranska oljetankers stängt av sina transponders för att undgå upptäckt och kunna fortsätta exportera olja efter att de nya sanktionerna införs. Men Irans ekonomi har redan tagit allvarlig skada - marknaden började reagera på hotet om sanktioner redan i våras. Valutan började störtdyka och livsmedelspriser uppges i dag vara tre gånger högre än för ett halvår sedan och medelklassens sparkapital är bara värt en tredjedel av vad det var för ett halvår sen. Ändå är det få bedömare som tror att återinförda sanktioner nödvändigtvis kommer att försvaga den iranska regimen. Medelklassen kommer att tvingas ägna all kraft åt överlevnad, utan energi över för protester mot den islamiska republiken, är en vanlig åsikt bland experter. Många menar också att de hårdföra västfientliga hökarna i Iran kommer att bli starkare, på bekostnad av reformvännerna. Men Irans regionala ambitioner och de pengar Iran lägger på stöd för miliser i Syrien, Irak, Libanon och Jemen väntas inte rubbas av en sämre ekonomi. SR 181103.
USA återinför sanktioner mot Iran. I dag återinför USA sanktioner mot Iran. Sanktionerna riktas mot Irans oljeexport och banksektor. EU är emot de återinförda sanktionerna och kritiker hävdar att det är civilbefolkningen och inte regimen som blir lidande. Men USA hoppas att sanktionerna ska försvaga regimen och tygla Irans stöd för miliser i Mellanöstern. "När jag tog över i Vita Huset, såg det ut som om Iran höll på att ta över hela Mellanöstern," sa Donald Trump, och med dessa maximala påtryckningar som man nu utsätter den iranska regimen för, hoppas USA att Irans stöd för miliser som Hizbollah och Hamas, stödet för Bashar al Assad i Syrien och shiamiliser i Irak ska minska. Irans civilbefolkning uttrycker sin desperation på sociala medier. "Jag kan inte köpa blöjor åt mitt barn," säger en ung man. Sanktioner betyder att priset på kyckling fördubblats. "Med valutans kollaps har min lön gått ner från 500 Euro till 100 Euro" berättar en annan ung man för Ekot. Priset på kyckling har fördubblats. Många iranier är också övertygade om att de själva blir lidande, inte regimen, eftersom Irans revolutionsgarde kontrollerar smuggelvägarna och alltid hittills lyckats tjäna på sanktioner. EU, som är emot USA:s sanktioner, har lovat skydda de europeiska företag som har legitima affärsintressen i Iran och man försöker bygga ett system för europeiska företag att kunna handla med Iran utan att drabbas av amerikanska bestraffningar. Många internationella företag har dock redan dragit sig ur. SR 181105.
Handelsministern beklagar att svenska bolag lämnar Iran. Även svenska företag kommer lämna Iran efter att USA:s sanktioner trädde i kraft i måndags. Handelsminister Ann Linde hade gärna sett att svenska företag stannade kvar, men säger att det är upp till företagen. "Vi vill ju att företagen fortsätter att ha verksamhet i Iran. Det ökar möjligheterna att Iran stannar kvar i kärnteknikavtalet. Men det är ingenting som jag kan säga till företagen. Det beslutet måste de fatta själva på affärsmässiga grunder," säger Sveriges handelsminister Ann Linde. SR 181108.
Ilan Ben-Dov: Därför måste Iran stoppas. Det globala hot som Iran utgör måste bemötas av det internationella samfundet innan det är för sent, skriver Israels ambassadör Ilan Ben-Dov och nämner utvecklande av atomvapen, terrorfinansiering och mord på oppositionella som exempel. Hemliga iranska dokument offentliggjorda av Israel ställer bortom varje tvivel att Iran har ett omfattande underjordiskt program för att utveckla kärnvapen. Också efter atomavtalet med Iran har landet fortsatt dessa ansträngningar. Under vilseledande täckmantel av civil forskning har Iran bedrägligt fortsatt sina ansträngningar att utveckla atomvapen. Massiva påtryckningar och sanktioner mot Iran visade sig ha betydande påverkan fram till 2014. Därför kommer förnyade sanktioner att visa sig effektiva också denna gång. Riktade sanktioner mot nyckelsektorer i den iranska ekonomin är rätt sätt att stoppa Irans väg mot atomvapen och motverka mullornas skadliga inflytande. Sedan Iran-avtalet 2015 har Iran fortsatt sina anstängningar för att utveckla atomvapen, under det att man dolt viktiga anläggningar och utrustning. Bortsett från misslyckandet med att hejda Irans nukleära ambitioner behandlar det underskrivna avtalet heller inte Irans aggressiva avsikter utöver atomprogrammet: utvecklingen av ballistiska långdistansrobotar och den militära inblandningen i väpnade konflikter samt stöd för terrororganisationer i Syrien, Jemen, Libanon, Irak, Irak och Gaza-remsan liksom regimledda terroraktiviteter i Europa. Nästan var helst i världen man närmare betraktar väpnad konflikt och terrorism så finner man tydliga bevis på iransk inblandning. I Libanon utvecklar Hizbollah sina missiler bara meter från Beiruts internationella flygplats – något som kommer att ge den iranskstödda terrororganisationen kapacitet att avfyra precisionsstyrda missiler mot israeliska städer. I Syrien används iranska missilfabriker, flygfält och träningsanläggningar under överinseende av det iranska Revolutionsgardet för att sprida extremism och för att bringa oskyldiga syriska civila om livet. I Gaza fortsätter Iran att finansiera och producera raketer till Hamas för att stödja dess ambition att utplåna Israel från kartan. Irans regionala expansion med hjälp av lydorganisationer och det egna Revolutionsgardet har mycket negativ inverkan på civilbefolkningarna i Libanon och Gaza, vilka utnyttjas som mänskliga sköldar. Iran fortsätter att möjliggöra de skräckscener vi ser i Syrien, beväpna Hamas och Hizbollah och förbereda mord på misshagliga oppositionsföreträdare i Europa allt medan man fortsätter utveckla ballistiska långdistansrobotar och det egna kärnvapenprogrammet. Det globala hot som Iran utgör måste bemötas av det internationella samfundet innan det är för sent. Världen idag 181126.
Europeiska länder rundar Iran-sanktioner. För att underlätta handeln med Iran, trots de amerikanska sanktionerna, har nu Tyskland, Frankrike och Storbritannien registrerat ett specialföretag som ska hantera affärerna. Det rapporterar tysk radio. Instex är namnet på verksamheten som nu är formellt registrerad, enligt uppgifter i tyska radiokanalen NDR. Det står för Instrument till stöd för handelsaktiviteter och är en konkret följd av de europeiska parternas missnöje med att Donald Trump förra året sa upp kärnenergiavtalet med Iran. Specialföretaget har sitt säte i Paris. En tysk bankman leder företaget och en britt är styrelseordförande. Syftet är att erbjuda en alternativ betalkanal eftersom de etablerade bankerna inte vill medverka i affärer med Iran av rädsla för amerikanska straffåtgärder. Handeln ska ske genom en slags bytesbörs. Till att börja med kommer det framför allt att användas för att avveckla handel med livsmedel och mediciner. För oljeimport till Europa är det inte aktuellt. Många företag har redan vänt Iran ryggen. För dem är det viktigare att hålla sig väl med USA. Därför räknar man inte med att det nya organet ska leda till ett omfattande handelsutbyte. – Det är framför allt ett symboliskt instrument som ska visa att européerna inte är överens med Trump-administrationen om att återinföra sanktioner, säger Iran-experten Sascha Lohmann vid den Berlin-baserade utrikespolitiska tankesmedjan Stiftelsen för vetenskap och politik till radiokanalen NDR. Med den nya betalkanalen försöker européerna göra sig lite mer oberoende av den USA-dominerade internationella finansmarknaden. Man skickar också signaler till Teheran, att man står fast vid kärnenergiavtalet. SR 190131.
Kraftigt höjda matpriser skapar missnöje i Iran. Priset på vissa basvaror har ökat med mer än 200 procent på ett år, valutan är i fritt fall och trycket på presidenten blir allt hårdare. Flera hundra pensionärer demonstrerar mot de skenande matpriserna. De bär plakat och ropar "inflationen blir vår död". På sociala medier syns mängder med filmer på samma tema, tomma kylskåp, tomma skafferier, tallrikar med minimala matportioner och människor som visar hur lite mat de haft råd att köpa för sin lön. Bagerier som stängt på grund av mjölbrist och långa, långa köer till butiker är också återkommande teman. De stigande matpriserna påverkar människors liv. För somliga har det blivit en utmaning att få mat på bordet och många tvingas välja bort kött och dyra grönsaker. Valutans värde störtdyker och minskningen av pengarnas värde, inflationen, ligger nu på drygt 40 procent enligt den officiella iranska statistiken. Men den siffran ifrågasätts samtidigt eftersom den iranska centralbanken förbjudits att offentliggöra sina inflationssiffror. Många tror att centralbankens siffror är mycket högre och mer trovärdiga. Bara under en vecka ökade köttpriserna med 17 procent. President Hassan Rouhani får bära skulden för krisen – en grupp hårdföra parlamentariker har krävt en misstroendeomröstning och att Rouhani avsätts. Det har varit ett hårt fall för presidenten, från att ha varit firad hjälte då kärnenergiavtalet med USA och EU slöts 2015, till att nu få bära skulden för de skenande matpriserna och inflationen. När USA drog sig ur avtalet förra året rusade inflationen okontrollerbart och har sedan dess inte gått att hejda. Hassan Rouhani har mandat som president till år 2021, men vissa analytiker menar att de kommande veckorna kan bli avgörande för hans framtid. Om missnöjet med honom växer sig starkare i parlamentet finns en risk att han avsätts. Vad gäller matpriserna syns ingen ljusning, valutans värde fortsätter att sjunka vilket innebär att importen blir dyrare och människors pengar mindre värda. SR 190301.
Iranian Human Rights Lawyer Sentenced to Prison, Lashes. In a move roundly condemned by Human Rights groups and governments around the world, the clerical regime which rules Iran has sentenced human rights lawyer Nasrin Sotoudeh to 38 years in prison and 148 lashes with a whip. The US State Department declared the sentence to be "beyond barbaric" while her husband, Reza Khandan has appealed to the United Nations to help his wife, who was convicted of charges including "'encouraging corruption and debauchery", "colluding [and] propaganda against the system", and "disrupting public order," as well as making statements that insulted the dignity of Iranian Supreme Leader Ayatollah Ali Khamenei. (ICEJ 190314.)
Iran Blames US for Devastation Caused by Floods. Iranian officials lashed out at the US this week, blaming sanctions meant to deter the Islamic Republic from pursuing its renegade nuclear program for the country’s inability to deal with massive flooding which has killed at least 47 people and caused wide-spread devastation to cities and infrastructure in 25 of the Islamic Republic’s 31 provinces. U.S. Secretary of State Mike Pompeo retorted in a statement Tuesday that "The regime blames outside entities when, in fact, it is their mismanagement that has led to this disaster." (ICEJ 190403.)
USA terrorstämplar Irans revolutionsgarde. USA terroriststämplar det iranska revolutionsgardet som är en del landets armé i ett försök att ytterligare pressa och isolera Iran. Det meddelade idag den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo. Det är första gången som USA terrorklassar en del av ett annat lands regering, konstaterar utrikesminister Mike Pompeo som motiverar det med att revolutionsgardet aktivt deltar i terrorbrott utomlands. Enheten styr också stora delar av irans ekonomi och terrorstämpeln syftar till att isolera Iran och brännmärka amerikanska och internationella banker, personer och företag som väljer att göra affärer kopplade till revolutionsgardet. Det kommer också komplicera kontakten mellan amerikanska diplomater och militärpersonal som står i kontakt med irakiska och libanesiska grupper som i sig har att göra med revolutionsgardet, något som bidragit till att tidigare amerikanska administrationer avstått från att ta det här steget. Kritiker har också varnat för att ett sånt här beslut kan öppna dörren för att delar av USAs militär och underrättelsetjänst också skulle kunna terrorklassas av länder i konflikt med USA. Utrikesminister Mike Pompeo som räknas som en av Trumpregeringens tuffaste hökar gentemot Iran meddelar att de nya sanktionerna börja gälla om en vecka. Iransk statstelevision har i en kommentar kallat USAs beslut olagligt. SR 190408.
Iranian Petrochemical Exports Drop Amidst Sanctions. Reports over the weekend indicated that sanctions imposed on Iran to deter it from pursuing its renegade nuclear program are having a notable effect on the Islamic Republic’s ability to export petrochemical products, one of the regime’s main sources of revenue. Official statistics released by the National Iranian Petrochemical Company indicates that exports decreased by over 2 million tons in fiscal year 2018, resulting in a drop in state revenues of $10.645 billion. (ICEJ 190415.)
USA inför utökade sanktioner mot Iran. USA vill helt stoppa den iranska oljeexporten. Nu skärper man sin politik så att alla länder som handlar olja av Iran kommer att drabbas av sanktioner. Efter att USA drog sig ur avtalet om Irans kärntekniska program infördes sanktioner mot de länder som handlar olja av Iran. En del större oljeimportörer – till exempel Kina, Indien, Turkiet och Japan - beviljades ett tillfälligt undantag för att få tid att hitta alternativa oljeproducenter. Nu drar USA in de undantagen för att, som administrationen skriver i ett uttalande, få ned ”den iranska oljeexporten till noll”. En talesperson för kinesiska utrikesdepartementet kritiserade beslutet och sa att det ”kinesisk-iranska samarbetet är öppet, transparant och lagligt, och att det borde respekteras”. Enligt USAs utrikesminister Mike Pompeo kommer produktionen i bland annat USA, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten vara tillräcklig för att möta den globala efterfrågan på olja. Oljepriset har trots det stigit de senaste veckorna och har nu nått sin högsta nivå sedan november förra året. Sanktionerna har haft en stark negativ påverkan på den iranska ekonomin, värdet på den iranska valutan har drivits ned till bottennivåer och investerare och företag håller sig borta från landet. Trumpadministrationen hoppas att sanktionerna mot Iran ska tvinga landet tillbaka till förhandlingsbordet. Iran har i flera uttalanden sagt att man inte kommer att förhandla under rådande omständigheter. SR 190422.
USA ökar pressen på Iran genom att skicka hangarfartyg och stridsflyg till regionen. USA ska skicka hangarfartyget USS Abraham Lincoln till Mellanöstern, enligt Trump-administrationens säkerhetsrådgivare John Bolton. Syftet är att öka trycket mot Iran. Enligt Bolton ska Förenta staternas centralkommando, som har ansvar för USA:s säkerhetspolitiska intressen i Mellanöstern, få tillgång till USS Abraham Lincoln och tillhörande stridsflygplan. Bolton definierar beslutet som en klar och otvetydig signal till den iranska regimen om att vilken som helst attack mot USA eller dess allierade kommer att mötas med styrka. "USA vill inte ha krig med den iranska regimen, men vi är fullt beredda att svara på vilken som helst attack, oavsett om den kommer via ombud, från revolutionsgardet eller reguljära iranska styrkor", heter det i meddelandet från Bolton. Det är oklart exakt vart USS Abraham Lincoln nu skickas, men exempelvis nyhetsbyrån AP tror att hangarfartyget kan vara på väg mot Röda havet och vidare mot Arabiska havet eller Persiska viken. yle 190506.
EU-länder varnar Iran – hotar med sanktioner. EU oroas över att Iran backar om kärnenergiavtalet som ska stoppa landet från att utveckla kärnvapen. Och från enskilda EU-länder kommer varningar och kritik. Från enskilda EU-länder kommer det kritik och varningar. Den brittiska regeringen säger att det måste bli konsekvenser om Iran backar från avtalet och den påminner om att ekonomiska sanktioner mot Iran lyftes genom kärnavtalet. Frankrike har utfärdat liknande varningar och i Tyskland sa utrikesminisyter Heiko Maas att Irans missilprogram liksom landets i roll i Syrien och Jemen är väldigt problematiskt. SR 190508.
Retoriken trappas upp mellan USA och Iran. Spänningen mellan USA och Iran fortsätter att öka. USA anklagar Iran för att planera attacker mot amerikanska intressen i Mellanöstern och Washington kallade i går hem diplomater från Irak. Ledaren för Irans revolutionsgarde säger att Iran är på väg mot en fullskalig konfrontation med fienden. Retoriken trappas upp – och på lokala tv-kanaler här i Mellanöstern visar man bilder på hangarfartyg och bombplan och varnar man för att ett krig är nära förestående. När USA beordrade icke nödvändig diplomatisk personal att lämna Irans grannland Irak, nämndes överhängande hot mot amerikanska intressen där USA misstänker att Iran kan komma att använda shiamiliser i Irak för att attackera amerikanska mål. USA misstänker också att det var Iran som uppmuntrade helgens sabotage mot fyra oljetankrar i persiska viken. Spänningarna mellan USA och Iran har ökat sedan USA terrorstämplat Irans revolutionsgarde och ökat trycket på omvärlden att helt sluta köpa olja från Iran. Flera bedömare pekar på likheter med upptrappningen inför Irakkriget 2003 – med hotbilder, misstankar och anklagelser, som vissa kritiker menar bygger på lösa antaganden. Amerikanska bedömningar har ifrågasatts av brittisk militär som inte säger sig kunna se något ökat hot mot amerikanska soldater i Irak. Både Storbritanniens utrikesminister och demokrater i kongressen har uttryckt oro över att varje liten felräkning skulle kunna leda till att USA och Iran glider in i väpnad konflikt av misstag. Samtidigt finns uppgifter om att president Donald Trump själv är missnöjd med att USA:s säkerhetsrådgivare John Bolton och utrikesminister Mike Pompeo verkar alltför ivriga att inleda en militär konfrontation med Iran. SR 190516.
Iran Condemned for Human Rights Abuses. Self-described “human rights organization” Amnesty International issued a statement on Monday condemning Iran’s clerical regime following the sentencing by a court in Teheran of anti-regime activist Amirsalar Davudi to 30 years in prison and 111 lashes following his conviction on charges that included "insulting officials" and "spreading propaganda against the system." AI’s director for the Middle East and North Africa Philip Luther lamented that "With this sentence, Iran's authorities have demonstrated that human rights lawyers in Iran today are effectively treated as enemies of the state." (ICEJ 190604.)
US and Iran in Increasingly Tense Standoff. The Pentagon released photos on Monday apparently showing Iranian operatives removing an explosive device from the hull of the Japanese-owned Kokuka Courageous oil tanker in the Gulf of Oman last week, bolstering the US assertion that Iran was behind recent attacks on oil tankers. The release was accompanied by an announcement that 1,000 additional US military personnel are being deployed to the region in an effort to deter further Iranian aggression and push back against such aggression if deterrence fails.(ICEJ 190618).
Iran Shoots Down US Navy Drone. Already high tensions in the Persian Gulf spiked Thursday morning following a report that Iranian air-defense units had shot down a US Navy MQ-4C Triton surveillance drone in international airspace over the Strait of Hormuz. Officials from Iran's Islamic Revolutionary Guards Corps (IRGC) claimed the drone had been shot down after violating Iranian airspace. Also on Thursday morning, Iranian-backed Houthi factions in Yemen claimed to have hit a power station in Al-Shuqaiq city in Saudi Arabia's Jizan Province with a cruise missile. The developments came as US Special Representative for Iran Brian Hook was set to arrive in the Middle East for consultations with allies including Saudi Arabia, the United Arab Emirates, Kuwait, Oman, and Bahrain. A State Department statement said the meetings will include discussions of "Iran's regional aggression, including its recent attacks on two oil tankers in the Gulf of Oman." It added that Hook "will also share additional U.S. intelligence on the range of active threats Iran currently poses to the region." ICEJ 190620.
Trump: Stoppade anfall mot Iran i sista stund. USA:s president Donald Trump säger att han med mycket kort varsel har avbrutit en militär attack mot Iran. Enligt presidenten skulle antalet iranska dödsoffer bli för högt för att stå i proportion till Irans nedskjutning av en obemannad amerikansk drönare i torsdags. Enligt Donald Trump stod amerikansk militär redo att slå till mot iranska mål på tre olika platser när han frågade en general hur många som skulle dö. 150 personer blev svaret och Donald Trump skriver på Twitter att han då avbröt attackerna, bara tio minuter innan de skulle ske. Ett sånt svar skulle inte stå i proportion till Irans nedskjutning av en obemannad amerikansk drönare i torsdags, skriver presidenten. Relationen mellan USA och Iran är mycket spänd just nu och bedömare säger att en militär svarsattack mot Iran hade fört länderna betydligt närmare krig. Trump twittrar att han inte har nån brådska: Nya ekonomiska sanktioner infördes igår. Vår militär är den bästa i världen och står redo, skriver han. SR 190621.
Uppgifter: USA genomförde cyberattack mot Iran. USA ska ha utfört en cyberattack mot Iran, rapporterar Yahoo News och The Washington Post. Attacken ha slagit ut avfyrningsanordningar för robotar och raketer. Den redan dåliga relationen mellan länderna nådde nya bottennivåer när Iran sköt ned en Global Hawk-drönare i veckan. Trump var nära att beordra en vedergällningsattack, men ändrade sig i sista stund. I stället ska USA ha utfört en cyberattack mot Iran, rapporterar Yahoo News och The Washington Post. Enligt Washington Post ska attacken ha slagit ut avfyrningsanordningar för robotar och raketer. Båda medierna uppger att attacken planerades efter sabotageattackerna mot två oljetankrar i Omanbukten tidigare i juni. SR 190623.
Iran: USA misslyckades med cyberattack. Den iranska regeringen säger nu att USA inte har lyckats med den cyberattack som det kom uppgifter om igår. Enligt Washington Post så ska attacken ha slagit ut avfyrningsanordningar för robotar och raketer. Men det tillbakavisar alltså Iran. SR 190624.
Nya sanktioner mot Iran. USA kommer under måndagen att införa nya sanktioner mot Iran som svar på nerskjutningen av en amerikansk drönare i förra veckan. Enligt USA:s president Donald Trump kommer de nya sanktionerna vara omfattande men vilka sektorer som kommer drabbas är ännu inte känt. Målet är att tvinga Iran till förhandlingsbordet och det är en strategi som Trump haft sedan förra året. Då lämnade USA det kärnenergiavtal som den tidigare presidenten Barack Obama förhandlade fram med Iran och de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland. Enligt Donald Trump räcker inte avtalet för att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen och han vill genom att knäcka Irans ekonomi få Iran att gå med på ett nytt avtal. Till exempel får Iran inte längre använda dollar och länder som köper iransk olja straffas av USA. I en intervju med tv-kanalen NBC i lördags sa Trump att han räknar med att strategin kommer att lyckas. "Deras ekonomi är i spillror. Jag tror att de vill förhandla och nå en överenskommelse. Och jag vill komma överens om kärnenergi," sa han. Men att Iran nu skulle ge efter för USA är det många bedömare som tvivlar på. Trots den ekonomiska krisen så har Irans ledare sagt nej till förhandlingar. Iran har fortsatt följa kärnenergiavtalet men i början på maj kom en varning från Iran, en varning som upprepades under helgen och har skapat stor oro i omvärlden. Iran sa att om inte de kvarvarande länderna skyddar landets bank- och oljesektor från USA: s sanktioner, så kommer även Iran lämna delar av avtalet. Om man inte hittar en lösning innan den 8:e juli så kan Iran bland återuppta produktionen av höganrikat uran. SR 190624.
Iran: Diplomatiska samtal med USA helt uteslutet. Iran svarar på USA:s skärpta sanktioner och säger att de innebär att diplomatiska samtal mellan länderna nu är helt uteslutet. I statlig iransk tv idag kallar Irans president Hassan Rouhani Vita huset för mental efterblivet. Det uttalandet kommer efter de skärpta sanktionerna som USA:s president Donald Trump meddelade om igår. Den här gången riktas sanktioner bland annat mot Irans högste religiöse ledare och även mot utrikesministern. Syftet med sanktionerna är att ledarna inte ska komma åt sina tillgångar i USA och kommer efter en rad händelser som ökat spänningarna mellan de båda länderna. Iran säger nu att de nya sanktionerna har gjort att dörren för samtal mellan de båda länderna har stängts. På det svarar USA genom Trumps säkerhetsrådgivare John Bolton att de från deras är öppna för förhandlingar. Allt Iran behöver göra är att kliva igenom den öppna dörren, har Bolton sagt enligt Reuters. SR 190625. Kommentar: Irans högsta ledare har tillgångar i USA!? SR 190625.
Iransk oljetanker stoppad - misstänks skeppa olja till Syrien. Spänningen mellan väst och Iran ökar nu ytterligare efter det att en iransk oljetanker stoppats i Gibraltar efter misstankar om att den fraktar iransk råolja till Syrien i strid med EU:s sanktioner. I mörkret tidigt i går natt landade en helikopter från den brittiska marinen ombord på oljetankern Grace 1 utanför Gibraltar för att gå igenom fartygets alla dokument för att se varifrån oljan kom och vart den skulle levereras. Enligt Iran är det irakisk råolja men andra uppgifter som nyhetsbyrån Reuters tagit del av gör gällande att det är Iransk råolja som skulle levereras till ett statligt raffinaderi i Syrien - något som är ett brott mot EU:s sanktioner mot Syrien. I dag kallade Iran till sig den brittiska ambassadören för att kräva att oljefatyget ska släppas. "Om det inte sker är det iranska myndigheters skyldighet att beslagta en brittisk oljetanker" twittrade en talesperson för det Iranska revolutionsgardet i dag. Grace 1 var Panamaregistrerad fram till i maj i år, men då meddelade Panamas sjöfartsmyndighet att den inte längre fick vara kvar under landets flagg man misstänkte att den deltagit i eller varit länkad till terrorfinansiering. De 28 ombord, varav de flesta är från Indien, förhörs nu som vittnen och inte som brottslingar, uppger en talesperson för det brittiska territoriet Gibraltar för nyhetsmedier. Händelsen ökar på spänningen mellan Iran och västvärlden, detta bara två veckor efter det att USA var ytterst nära att utföra flygräder mot Iran som svar mot en nedskjuten amerikansk drönare. SR 190705.
Iran bryter avtalet – ökar urananrikningen. Iran överskrider den grad för urananrikning som man förbundit sig till i och med kärnenergiavtalet (JCPOA) från 2015. Från och med i dag kommer anrikningen att överstiga de 3,67 procent som avtalet tillåter. Ökningen sker trots protester från EU och USA, som i fjol lämnade avtalet. Irans president Hassan Rohani flaggade för landets avsikter den 8 maj, exakt ett år efter det att Donald Trump drog sig ur JCPOA. Teheran gav då ett ultimatum på 60 dagar, en frist som löper ut i dag, för kärnenergiavtalets kvarvarande parter att hjälpa Iran runt de amerikanska sanktionerna. USA började införa sanktioner i augusti förra året. De har slagit hårt mot oljeindustrin och bankväsendet och bidragit till lågkonjunkturen, samt satt iranierna i en allt svårare humanitär situation. Rohani har understrukit att man kommer att återgå till avtalet om de andra parterna kan erbjuda en lättnad av USA:s sanktioner. Han hävdar att landets agerande inte är till för att skada kärnenergiavtalet — utan att rädda det. Det är inte klart hur mycket Iran kommer att öka sin anrikning, men en rådgivare till ayatolla Khamenei antydde på fredagen att det kan röra sig om fem procent. Biträdande utrikesminister Abbas Araghchi säger att man kommer att öka urananrikningen var 60:e dag. "Vi hoppas att vi kan komma fram till en lösning, annars kommer vi att ta ett tredje steg, säger han vid en presskonferens och pekar på landets sjunkande oljeförsäljning som en av de viktigaste frågorna." SR 190707.
EU oroad över Irans urananrikning. Spänningen kring Iran växer sedan landet meddelat att de ökat anrikningen av uran. Därmed bryter Iran mot kärnteknik-avtalet som syftar till att hindra landet från att utveckla kärnvapen. Det oroar EU som försökt rädda avtalet. Vi är väldigt oroade över att Iran annonserat anrikning av uran över den tillåtna nivån i kärnteknikavtalet, säger EU:s talesperson för utrikesfrågor i ett skriftligt uttalande till Ekot. EU var drivande för att skapa kärnenergiavtalet 2015 och har den senaste tiden försökt rädda det sedan USA lämnat avtalet och Iran svarat med att hota öka anrikningen av uran - ett hot som landet nu fullföljer. EU har försökt ge stöd till europeiska bolag så att de kan fortsätta göra affärer med Iran trots USA:s sanktioner, men till syvende och sist är det beslut som företagen fattar, inte EU. Talespersonen för utrikesfrågor säger till Ekot att EU nu inväntar mer information från Internationella Atomenergiorganet och att man är i kontakt med andra länderna som ingår i avtalet för att avgöra vad som blir nästa steg. SR 190707.
UN Nuclear Watchdog Confirms: Iran Violated Deal. Based on the IAEA report, the agency said the enrichment level was about 4.5 percent. Earlier on Monday, Atomic Energy Organization of Iran (AEOI) spokesman Behrouz Kamalvandi said that the Islamic Republic had surpassed the uranium-enrichment cap set by the nuclear deal. “Twenty percent is not needed now, but if we want, we will produce it. When we’ve put aside 3.67 percent enrichment, we have no obstacle or problem with this action,” said Kamalvandi. Kamalvandi, who noted that options for further enrichment had been discussed with Iran’s Supreme National Security Council, said: “There is the 20 percent option, and there are options even higher than that, but each in its own place. Breaking Israel News 190709.
Experten: Iran kan ha kärnvapen om ett år. Under söndagen meddelade Iran att de har för avsikt att överskrida ännu en gräns i kärnenergiavtalet från 2015, och höja anrikningsgraden av uran till 5 procent. Nya överträdelser kommer att ske var 60:e dag, om inte USA:s sanktioner mot landet hävs. I förra veckan meddelade Irans president Hassan Rouhani att landet nu har mer än 300 kilo låganrikat uran, och att man därmed överskridit en av gränserna i det så kallade Iranavtalet. I går, hävdar myndighetsföreträdare, inleddes även processen att anrika uran till högre koncentrationer än vad avtalet tillåter. Tidigare hade Iran närmare 20 000 gascentrifuger, men sedan Iranavtalet är de begränsade till 5 000. Enligt Janne Wallenius är fullt tillräckligt för att framställa ett kärnvapen inom en relativt snar framtid. Om hur lång tid skulle Iran kunna ha ett färdigt kärnvapen, om de försökte? "Ett eller ett par år, det bör vara i det här laget," säger Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH. SR 190708.
Report: Iranian Nuclear Facility ‘Has Never Been Repurposed’ as Promised Under 2015 Nuclear Deal. Iran’s underground Fordow uranium-enrichment facility has not followed the 2015 nuclear deal, according to a reportreleased on Wednesday by the Institute for Science and International Security. Apparently, it has “never been repurposed” in that “everything required to enrich uranium to weapons grade could be quickly reconstituted in the underground portion of the facility,” continued the report. The deal stated, “Iran will convert the Fordow facility into a nuclear, physics and technology centre. International collaboration including in the form of scientific joint partnerships will be established in agreed areas of research.” “Fordow is potentially part of Iran’s current threats to progressively go to higher enrichment levels and increase its stocks of enriched uranium,” stated the report. It mentioned that Iranian officials have discussed increasing the level of uranium enrichment to 20 percent at the site—a figure most experts say can be achieved fairly quickly. In January 2018, Israel covertly seized the Iranian Nuclear Archive that documents Fordow’s “original, intended purpose dating back to at least 2002 was to produce weapon-grade enriched uranium for 1-2 nuclear weapons per year. There is no doubt it could be reconstituted to fulfill that purpose,” per the report. Breaking Israel News 190712.
UN Report on Human Rights in Iran. This report, published in Arabic, Chinese, English, French, Russian and Spanish, includes the results of months of investigations into violations of human rights by security forces in Iran. The findings document a large number of arbitrary arrests, especially of human rights lawyers and leaders of religious and ethnic minorities, as well as the execution of children for minor offenses and many other abuses. United Nation 190718.
Tankerfartyg beslagtaget utanför Iran. Irans revoultionsgarde, som är en del av armén, har beslagtagit en utländsk oljetanker i Hormuzsundet, rapporterar statlig iransk tv. Enligt Irans revolutionsgarde, som är en del av irans armé, har en utländsk oljetanker med 12 personer och 1 miljon liter olja beslagtagits i Hormuzsundet i Persiska viken. Det är oklart varifrån oljetankern och besättningen kommer ifrån, men Irans revolutionsgarde anklagar den för att smuggla olja från Iran till utländska kunder. Spänningarna i Hormuzsundet - en av världens viktigaste flaskhalsar för sjöburen olja har stigit den senaste tiden. Flera oljetankfartyg har attackerats utanför Irans kust de senaste månaderna, något som USA beskyllt Iran för, men som Iran nekat till. Via den statliga iranska tv-kanalen Fars säger Irans revolutionsgarde att fartyget bärgades efter ett nödanrop i söndags. Det beslagtogs senare, efter order från domstolen när vi fick reda på att det smugglade bränsle", säger de. SR 190718.
USA har skjutit ner iransk drönare. USA har skjutit ner en iransk drönare i Hormuz-sundet, enligt ett uttalande från president Trump. Ett amerikanskt krigsfartyg, USS Boxer, har skjutit ner en iransk drönare över Hormuzsundet, det meddelade president Donald Trump vid en presskonferens. Drönaren ska ha varit mindre än en kilometer från det amerikanska stridsfartyg som sköt ner den. Beskedet kommer samma dag som USA krävt att Iran släpper den tanker som landets militär beslagtagit. SR 190718.
Nedskjuten drönare – spänningar mellan USA och Iran. Ord står mot ord vad gäller den drönare som enligt USAs president Donald Trump ska ha förstörts av USA i Hormuzsundet i Persiska viken. USA hävdar att drönaren tillhörde Iran medan Iran säger sig inte ha information om någon försvunnen drönare. Försvarshögkvarteret Pentagon bekräftar att ett amerikanskt amfibie-fartyg sköt ner en drönare i Hormuzsundet igår och säger via en talesperson till nyhetsbyrån Reuters att de bedömer att det var en iransk drönare. Den iranske utrikesministern Mohammad Javad Zarif säger däremot att han inte har fått någon information om att en drönare ska ha skjutits ned. Iran förnekar nu på morgonen att man förlorat den drönare vid Hormuzsundet i Persiska viken som USA säger sig ha förstört. Irans vice utrikesminister twittrar om att han är bekymrad för att den amerikanska flottan istället skjutit ned en egen farkost. Enligt USA:s president Donald Trump oskadliggjordes drönaren när den kom för nära ett amerikanskt krigsfartyg i området, och enligt USA var drönaren iransk. Drönaren ska enligt USA har närmat sig det amerikanska amfibie-fartyget som enligt Trump agerade i försvar. Varken Trump eller Pentagon har gått ut med hur drönaren ska ha förstörts, enligt CNN har det amerikanska fartyget använt elektronisk störning. SR 190719.
Rederi-vd: "Besättningen vid god vigör". Den oljetanker som blev beslagtaget igår av Iran ägs av det svenska bolaget Stena Bulk, ett dotterbolag till Stena. VD:n Erik Hånell berättar för Ekot att de har en intensiv kontakt med myndigheter. "Just nu har vi framför allt kontakt med svenska och brittiska myndigheter för att dels få konfirmerat att våra besättningar är vid god vigör. Och sedan självklart få till en lösning så att det här fartyget släpps så fort som möjligt." Enligt den iranska nyhetsbyrån Fars ska tankern ha varit inblandad i en olycka med en fiskebåt och Iran hävdar att fartyget befann sig på iranskt vatten när den togs över, den bilden delar inte Erik Hånell. "Så vitt vi vet har vi inte varit indragen i någon incident och vi har varit på internationellt vatten under hela tidsperioden och följt alla sjöfartsregler som finns etablerade." Enligt Hånell var tankern tom, vilket delvis underlättar deras arbete. "Den var tom och på väg upp i det här området för att lasta, det gör det inte direkt enklare, men är det någon som har en last ombord så är det ytterligare en part som blir iblandade i det hela." Under lördagseftermiddagen meddelade företaget i ett pressmeddelande att besättningen, som enligt uppgift består av 23 personer från Litauen, Indien, Ryssland och Filippinerna, mår bra under omständigheterna, vilket SVT Nyheter var först att rapportera om. "Vi har genom en tredje part fått information från fartyget om att besättningen är under god vigör. Vårat primära fokus just nu är att få egen direkt kontakt med besättningen," säger Erik Hånell till Ekot. SR 190720.
Brittiska regeringen: Beslaget är oacceptabelt. De brittiska och iranska utrikesministrarna har i eftermiddag diskuterat situationen med den beslagtagna brittisk-flaggade oljetankern. Den brittiske utrikesministern Jeremy Hunt skriver på Twitter att han haft kontakt med sin iranske kollega Mohammad Jaraf Zavid, och uttryckt sin djupa besvikelse över Irans agerande. "Förra veckan var vi överens om att försöka dämpa situationen, men Iran har gjort det motsatta. Nu gäller handling, inte ord," skriver den brittiske utrikesministern. Brittiska UD kallade idag också till sig Irans chargé d'affaires här i London för att protestera. Tankern Stena Impero ligger i hamn i Iran - och där kommer den hållas kvar tills vidare, enligt iranska myndigheter. Det har nu gått ett dygn sen den togs över av iransk militär. Iran hävdar idag att tankern var inblandad i en olycka med en fiskebåt, innan den togs i beslag. Storbritannien avråder nu alla fartyg med brittisk anknytning från att åka genom det trånga Hormuz-sundet. Landet har hittills valt att inte eskortera sina fartyg med militär, för att inte trappa upp situationen. Bakgrunden till Irans agerande under fredagen anses vara att en iransk oljetanker togs i beslag utanför Gibraltar för två veckor sen, med hjälp av brittisk militär. Det fartyget är misstänkt för att ha varit på väg att smuggla olja till Syrien - och Iran har kallat det beslaget för sjöröveri, och hotat med vedergällning. Händelsen igår var alltså inte helt oväntad - men den kommer vid en extra ovälkommen tidpunkt för Storbritannien, som står inför ett ledarskifte om bara några dagar. Tyskland och Frankrike har idag uttalat sitt stöd för Storbritannien, liksom EU och USA. SR 190720.
Brittiska fartyg uppmanas att undvika Hormuzsundet. Brittiska fartyg bör hålla sig borta från Hormuz-sundet tills vidare, det säger den brittiska regeringen, efter att den brittiskflaggade oljetankern Stena Impero igår togs över av iransk militär. Tankern Stena Impero har nu nått den iranska hamnen Bandar Abbas – och där kommer den hållas kvar tills vidare, skriver den iranska nyhetsbyrån Fars. Efter ett krismöte i natt, sa den brittiske utrikesministern Jeremy Hunt att gripandet var fullständigt oacceptabelt och att det kommer få konsekvenser om Iran inte släpper fartyget. Oljetankern, som går under brittisk flagg och ägs av svenska Stena-bolaget, togs över av iransk militär igår eftermiddags när det var i närheten av Hormuzsundet. Besättningen består av 23 personer, enligt uppgift från Litauen, Indien, Ryssland och Filippinerna. Den iranska nyhetsbyrån Fars skriver på morgonen att oljetankern ska ha varit inblandad i en olycka med en fiskebåt, innan den togs över - och att besättningen ska hållas kvar tills en utredning är genomförd. Iran hävdade igår att fartyget befanns sig på iranskt vatten när det togs över, medan britterna säger att det var på internationellt vatten. SR 190720. Kommentar: Iran kapade första bästa fartyget med brittiskt flagg.
Iran: Fartygsbeslaget en vedergällning. Irans mäktiga väktarråd beskriver i ett uttalande beslagtagandet av det svenskägda brittiskflaggade fartyget Stena Impero som en vedergällning. I ett uttalande på Twitter skriver en talesperson för väktarrådet att "lagen om vedergällning är ett erkänt koncept i internationell lag", och att Iran agerat i syfte att bemöta "illegal ekonomisk krigföring". Ett iranskt fartyg beslagtogs nyligen i Gibraltar. Tidigare har händelsen förklarats med att tankerfartyget brutit mot internationella sjöfartsregler. En film som visar maskerade beväpnade medlemmar i det iranska revolutionsgardet hissas ned på fartyget från en helikopter har publicerats i statliga medier. En representant för det svenska rederiets försäkringsbolag var ombord på fartyget på lördagen. - Det är en indirekt kontakt som konstaterat besättningens välbefinnande, men det är en positiv nyhet för oss – de är det viktigaste vi har. Men vi vill självklart ha en direktkontakt också, säger Erik Hånell, vd för rederiet Stena Bulk. Personalen kommer från bland annat Indien, Ryssland, Filippinerna och Litauen. Ingen i besättningen är svensk. "De är vid relativt god vigör," säger Erik Hånell. Stena Impero, som är brittiskregistrerat, beslagtogs i fredags i Hormuzsundet, passagen mellan Persiska viken och Omanbukten, när det var på väg till Saudiarabien. Innan väktarrådet kommenterade saken hade hamnchefen i Hormuzganprovinsen påstått att Stena Impero krockat med en fiskebåt och att Iran påbörjat en utredning om händelsen, rapporterar Reuters. Fiskebåten sände enligt iranska myndigheter ett nödmeddelande efter olyckan, som tankfartyget påstås ha struntat i. Rederiet uppger att det inte fått någon information från fartyget som stämmer in på det påstådda händelseförloppet. "Vi var på internationellt vatten när det här skedde och följde alla internationella sjöfartsregler," säger Erik Hånell. Det brittiskflaggade fartyget ser ut att ha blivit en bricka i ett politiskt spel. Relationen mellan Iran och Storbritannien har blivit allt mer ansträngd sedan brittiska marinen och polisen i Gibraltar för drygt två veckor sedan stoppade den iranska supertankern Grace 1. Fartyget misstänktes vara på väg till Syrien med olja, i strid med EU:s sanktioner. Iran förnekar att Syrien var destinationen och har kallat kvarhållandet sjöröveri. I förra veckan varnade Mohsen Rezai, rådgivare till Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei, för att Iran kan komma att hämnas. Vilket väktarrådet nu alltså antyder har hänt. "Vi är indragna i en situation utan att veta varför. Men den eventuella politiken vill vi inte kommentera utan vi fokuserar på besättningen och att få en lösning på det här," säger Erik Hånell. Rederiet har inte haft några direktkontakter med Iran, men arbetar tillsammans med svenska utrikesdepartementet och brittiska myndigheter för att få loss fartyg och besättning. Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt varnar för "allvarliga konsekvenser" om problemet inte löses snabbt. "Gårdagens händelser i Persiska viken är ett oroande tecken på att Iran slagit in på en farlig väg av olagliga och destabiliserande åtgärder som svar på att Gibraltar LAGLIGEN hållit kvar olja på väg till Syrien", skriver han på Twitter. Brittiska fartyg varnas för passage genom Hormuzsundet. Även EU, Tyskland och Frankrike fördömer Irans agerande och kräver att tankfartyget släpps. I torsdags beslagtog iranska revolutionsgardet det Panamaflaggade fartyget Riah som anklagas för att ha smugglat bränsle i Persiska viken. Endast knapphändig information har släppts om det fartyget, som tros tillhöra ett bolag i Förenade arabemiraten. SR 190720.
Iran varnar Storbritannien: Trappa inte upp situationen. Iran varnade på söndagen Storbritannien för att trappa upp konflikten mellan länderna i frågan om det brittiskflaggade oljefartyget som beslagtogs av Iran i fredags. Samtidigt överväger britterna diplomatiska och ekonomiska åtgärder mot Iran. Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt kallar Irans agerande för olagligt. Vi vill få ner spänningen mellan våra länder men vi kommer göra vad som krävs för att värna säkerheten för våra fartyg, sa utrikesminister Jeremy Hunt efter det senaste regeringsmötet här om krisen mellan Storbritannien och Iran. Den brittiskflaggade, svenskägda oljetankern Stena Impero ligger beslagtagen i en iransk hamn sen i fredags. Samtidigt är en iransk oljetanker tagen i beslag av brittisk militär utanför Gibraltar, sen ett par veckor tillbaks. Den iranska oljetankern misstänks ha försökt smuggla olja till Syrien, och spänningen mellan dom båda länderna har stigit sen dess. På söndagen släpptes radioinspelningar från Hormuz-sundet i fredags, när soldater från det iranska revolutionsgardet bordade den brittiskflaggade tankern från en helikopter – och där ett brittisk marinfartyg – som var för långt bort för att kunna ingripa fysiskt - försöker hindra övertaget. Iranska myndigheter säger att den brittiskflaggade tankern bröt mot internationella regler, och att den varit inblandad i en olycka med en fiskebåt - något som Storbritannien dementerar. På måndag kommer utrikesminister Jeremy Hunt hålla ett tal till det brittiska parlamentet - och regeringen här överväger, enligt källor till brittiska medier, bland annat att frysa iranska tillgångar i Storbritannien. Irans ambassadör i London varnade i morse på Twitter den brittiska regeringen för att trappa upp situationen, som han kallade farlig och känslig. SR 190721.
Iran: Vi har avslöjat nätverk av CIA-spioner. I Iran har 17 personer gripits, anklagade för att spionera för den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Några av dem ska ha dömts till döden. Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge mellan USA och Iran. Några av de gripna har dömts till döden och andra till långa fängelsestraff, enligt chefen för kontraspionage vid Irans underrättelseministeriet som uttalat sig för medierna. Uppgifterna kommer i ett läge när stämningen i Persiska viken blir allt mer spänd, efter en rad händelser den senaste tiden. SR 190722.
Trump förnekar att CIA-spioner gripits i Iran. Uppgifterna är helt falska skriver president Donald Trump på Twitter, och utrikesminister Mike Pompeo säger att Iran ljuger: – Den iranska regimen har en lång historia av att ljuga. Jag skulle ta allt som Iran säger att de har gjort med en nypa salt, säger Mike Pompeo till tv-kanalen Fox News. Enligt Irans underrättelsetjänst, som höll en presskonferens i Teheran tidigare idag, har de 17 personerna gripits under flera månaders tid och alla är iranska medborgare. Enligt Iran har de rekryterats av USA för att spionera på på iransk militär och kärnenergi. SR 190722.
Miljontals fat iransk olja i kinesiska hamnar. Det finns farhågor om att konflikten mellan Iran och USA kan få oljepriset att skjuta i höjden. Nu kommer rapporter om att miljontals fat iransk råolja kan ha skeppats till Kina. Trots de amerikanska sanktionerna mot Iran och landets oljeindustri så fortsätter oljan att flöda ut från iranska hamnar. Enligt nyhetsbyrån Bloomberg så har miljontals fat råolja på kort tid lastats av i kinesiska hamnar. Faten ska enligt Bloomberg inte ha passerat den kinesiska tullen, utan har placerats i förvar i lager direkt i hamnarna. På så sätt ägs oljan fortfarande av Iran, och bryter därmed inte mot USA:s sanktioner. Enligt Bloomberg ska det röra sig om två miljoner ton olja som förvaras i hamnarna, och mer kan vara på väg. Fartygsdata visar att flera iranskägda tankfartyg är på väg till eller ifrån Kina. Varken amerikanska eller kinesiska myndigheter har kommenterat uppgifterna. SR 190723.
Dyrt och riskabelt – nu undviker rederier Persiska viken. Samtalen om en tankerutväxling mellan Iran och Storbritannien har gått i stå. Samtidigt har frakt- och försäkringskostnaderna för att ge sig in i Persiska viken skjutit i höjden. Sjöfartsanalytiker ser nu att många rederier undviker området. Efter de första attackerna mot oljetankrar i maj så tiodubblades premien. Och i måndags dubblerades kostnaden igen. – De kan bli ganska så höga eftersom det är ganska mycket kapital. Fartygen kostar mycket, lasten kostar mycket. Om risken då är så pass hög att fartyget kan bli beslagtaget, eller att det kan utsättas för attentat, så ökar det kostnaden för transporten och därmed kostnaden för att få ut oljan därifrån, säger Christopher Pålsson. Trafiken genom Hormuzsundet har minskat med 22 procent jämfört med för en månad sedan. Och i takt med att färre rederier ger sig in i Persiska viken blir det också dyrare att hyra ett fartyg för de som vill få ut olja. I dag meddelade oljebolaget British Petroleum, BP, att man inte har använt sig av egna oljetankrar i området sedan den tionde juli. "Vi har redan fått rapporter om att fartyg som är registrerade under någon form av brittisk flagg har aviserat att de tänker registrera om sig under någon annan typ av flagg för att inte bli ett lika tydligt mål om det nu skulle eskalera," säger Christopher Pålsson. SR 190730.
Iran har beslagtagit utländsk oljetanker. Iran har beslagtagit ännu en utländsk oljetanker i Persiska viken, det uppger Irans statliga TV. Som orsak till att fartyget tagits i beslag anges att tankern smugglade olja till vissa arabstater men inga närmare detaljer än så lämnades. Sju stycken besättningsmän uppges finnas ombord på fartyget som ska innehålla 700 000 liter bränsle. Det är ännu oklart från vilket land tankern kommer. Sedan tidigare kvarhåller ju Iran den svenskägda brittiska tankern Stena Impero som med 23 besättningsmän beslagtogs i Hormuzsundet den 19 juli. SR 190804.
Mindre oljefartyg beslagtaget i Hormuzsundet. Igår beslagtog Iran ytterligare ett fartyg i Hormuzsundet söder om Iran. Iran hävdar att fartyget är irakiskt, något som iraks oljeminister tillbakavisar. Det är det tredje fartyget på mindre än en månad som beslagtagits av Iran efter att Storbritannien beslagtog ett iranskt fartyg utanför Gibraltar i juli. En video publicerad i iranska medier ska, enligt dem, visa det senaste fartyget som beslagtagits. En mindre oljetanker med sju personer ombord som uppges ha varit på väg att smugglat 700 000 liter olja. Alla uppgifter kring det senaste fartyget kommer endast från Iran, via statliga medier nära knutna till det iranska revolutionsgardet och exakt vad som hänt är därför svårt att fastslå. SR 190805.
Iransk olja – joker på internationella marknaden. Oljeefterfrågan väntas enligt IEA öka med drygt en miljon fat per dag i världen under 2019 jämfört med i fjol. Det är en något lägre ökningstakt alltså sett till tidigare prognos. Och olja från Iran har alltmer blivit en joker i den internationella oljehandeln. I mötet mellan världspolitik och de astronomiska belopp som ligger i potten har handeln kring iransk olja utvecklats till interiörer i regelrätta spionromaner. Till följd av USA:s sanktioner som ju syftar till att strypa iransk oljeexport har information kring handelsvägar, handelsvolymer och penningtransaktioner skapat en mörk undervegetation av spionage och kontraspionage, mutor och anklagelser. Enligt New York Times har oljemäklare erbjudits miljonbelopp, enbart för att avslöja vilka bankkonton det iranska oljeministeriet använt i samband med försäljningar. Tidningen ger en rad exempel på hur den iranska oljehandeln, som ju är oerhört viktig för landets ekonomi, nu blivit omgärdad av ett omfattande hemlighetsmakeri, just för att kringgå sanktionerna. I juli arresterade Iran 17 iranier som uppgavs vara misstänkta för att arbeta för den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Flera av dem var just oljemäklare och anställda inom oljeindustrin. Sedan USA:s sanktioner inleddes har Irans oljeexport minskat från omkring två och en halv miljon fat per dag , till nuvarande nivå på omkring 500 000. SR 190809.
Gibraltar släpper iransk oljetanker. Det iranska oljefartygen Grace 1 släpps från Gibraltar, uppger AFP. USA uppgavs ha bett Gibraltar att hålla kvar det iranska fartyget Grace 1. Men uppgifter kommer nu om att beslagtagandet hävts och att tankern har släppts. SR 190815.
Iransk tanker på väg mot Turkiet. Det iranska tankfartyget som frisläpptes av Gibraltar i torsdags har bytt kurs och är på väg mot en hamn i Turkiet, rapporterar nyhetsbyrån AP. Fartyget var först på väg till Grekland men efter påtryckningar från USA har Grekland meddelat att man inte kan ta emot det. Samtidigt håller Iran kvar den svenskägda, brittiskflaggade oljetankern Stena Impero. Men det finns indikationer på att besättningen och fartyget snart kommer att släppas. SR 190824.
EAEU-Iran trade deal to take effect on October 27: report. A free trade area agreement between the Eurasian Economic Union (EAEU) and Iran will come into force on 27 October, according to the press service of the Eurasian Economic Commission (EEC). A press release from EEC on Wednesday showed that Sanaei and EEC chief Tigran Sarkisyan had exchanged the documents needed to complete formalities for the deal to come into force in late October. According to the report, “At the meeting hosted by the Eurasian Economic Commission on 28 August, Chairman of the EEC Board Tigran Sarkisyan and Ambassador Extraordinary and Plenipotentiary of Iran to Russia Mehdi Sanaei exchanged messages about completing the necessary procedures to enforce an interim agreement leading to the formation of the free trade area between the EAEU and Iran. This means that the agreement will come into force on 27 October.” Tigran Sarkisyan noted that ratification of the agreement is a historic event. “The EAEU heads of state said that establishing a free trade area with the Islamic Republic of Iran is a priority for the Eurasian Economic Commission,” he said. “This means that they have authorized us to enter into negotiations with Iranian partners. Today is a big day because we have just got an official confirmation that the agreement will soon come into effect,” he added. “This agreement is also very important for Iran. I believe that it will benefit the people and economy of Iran as well as the peoples of the EAEU,” Mehdi Sanaei said. “The negotiations were challenging, but they are over. The agreement has been signed and ratified. The progress is evident,” the Iranian ambassador added. The parties also agreed to continue cooperating, including in the implementation of the agreement. The EAEU and Iran have already engaged in a dialogue on enhancing cooperation between the customs services. The parties are also negotiating a format of a business dialogue which is stipulated in the free trade area agreement. Sanaei proposed to hold a joint business conference with the EEC in Iran in the near future to show Iranian businessmen advantages of trade in the EAEU common market. MEHR News 190829.
Bekräftat: En del av Stenabesättning kommer att släppas. Sju av de 23 besättningsmedlemmar som suttit fast på det svenskägda fartyget Stena Impero i en iransk hamn sedan i juli kommer att släppas, det meddelar iranska myndigheter idag. Eftersom fartyget är svenskägt men seglar under brittisk flagg har både svenska och brittiska UD varit i kontakt med iranska myndigheter i ärendet. Tidigare idag sade en talesperson för Irans utrikesminister i statlig iransk tv att sju besättningsmän, indier och ryssar, nu kommer att släppas. Enligt talespersonen är det kaptenen ombord som bestämt vilka av de 23 som ska släppas. Rederiets vd Erik Hånell berättar att det krävs 15 personer för att hantera fartyget. Det är så många som blir kvar efter frisläppandet, plus en person som valt att stanna kvar frivilligt. Erik Hånell har inte fått veta hur frisläppandet ska att gå till. SR 190904.
USA pekar ut Iran för attack mot oljeanläggningar. USA:s utrikesminister hävdar att det var Iran som låg bakom attackerna mot två oljeanläggningar i Saudiarabien. Attackerna har tvingat Saudiarabien att tillfälligt minska sin oljeproduktion. De synkroniserade drönarattackerna genomfördes klockan fyra på lördagsmorgonen lokal tid. Oljeanläggningarna i Abqaiq och i Khurais tillhör världens största oljeproducent Saudi Aramco, som är direkt avgörande för landets ekonomi. Raffinaderier sattes i kraftig brand, svarta rökmoln täckte ökenhimlen. Saudiarabiens inrikesdepartement meddelade genom statliga nyhetsbyrån SPA att bränderna var under kontroll, men departementet undvek att kommentera omfattningen av skadorna, skriver nyhetsbyrån AFP. Enligt Saudiarabiens energiminister Abdulaziz bin Salman berör störningen i produktionen omkring 5,7 miljoner fat råolja, ungefär 50 procent av landets totala produktion. Ett par timmar efter attackerna tog de jemenitiska Huthirebellerna på sig ansvaret: "Tio drönare har attackerat målen i östra Saudiarabien", rapporterade gruppens tv-kanal, Beirutbaserade al-Masirah. Förra månaden tog de på sig ansvaret för en drönarattack mot en naturgasanläggning på Shaybah-fältet, också det ägt av Saudi Aramco. Kronprins Mohammed bin Salman fördömde lördagens angrepp i ett telefonsamtal med USA:s president Donald Trump. "Kungadömet är berett på och kapabelt att konfrontera och hantera dessa terroristaggressioner", sade kronprinsen enligt SPA. USA:s utrikesminister Mike Pompeo skriver på Twitter att Iran ligger bakom attackerna: "Iran har nu genomfört en aldrig tidigare skådad attack mot världens energiresurs. Det finns inga bevis för att attackerna utfördes från Jemen." SR 190915.
Trump: Bevisen pekar mot Iran. Enligt USA:s president pekar det mesta på att det var Iran som låg bakom angreppet mot två saudiska oljeanläggningar – och oron växer nu för en motattack. "Vi är rätt säkra på att det var Iran," sa president Trump vid en pressträff i Vita huset. Han sa att bevisen hittills pekar åt det hållet, men att definitivt resultat ännu inte kommit. Trumps kommentarer kom kort efter att Saudiarabien gjort ett uttalande om att vapnen som använts i attacken verkar ha kommit från Iran och även amerikanska militära utredare finns nu på plats i Saudiarabien för att hjälpa till med den fortsatta undersökningen. Medan Iran fortsätter förneka inblandning växer oron för att de saudi-amerikanska slutsatserna ska leda till en motattack och därmed ytterligare ett krig i Mellanöstern. Enligt USA:s försvarsminister Mike Esper förbereds just nu ett möjligt amerikanskt svar i samråd med Saudiarabien och andra gulfstater. President Trump klargjorde dock att amerikansk hjälp inte skulle vara gratis. "Saudiarabien skulle i så fall vara med och betala för vår insats," sa president Trump. Flera gånger under pressträffen påpekade USA:s president att han inte söker krig. Men han sa också att det finns lägen då det helt enkelt är nödvändigt. SR 190917.
Saudiarabien: Attacken kom från Iran. Saudiarabien har i dag visat upp delar av drönare och kryssningsrobotar som de menar bevisar att Iran var inblandade i attackerna mot oljeanläggningar i helgen. Men Iran fortsätter att slå ifrån sig anklagelserna och menar att Saudierna har sig själva att skylla. På ett bord syns söndersprängda rester av drönare och kryssningsrobotar. Enligt Saudisk militär är skrotet otvetydliga bevis på att iran åtminstone var med och sponsrade helgens attacker mot oljeanläggningar i Saudiarabien. Den saudiske militärens talesman säger idag att 18 iranska drönare och sju kryssningsrobotar användes i attackerna och att de kom norrifrån, även om man inte lyckats lista ut den exakta avfyrningsplatsen. Det skulle ändå omöjliggöra att Houthirebellerna i Jemen låg bakom, något som de själva påstått. Franska och amerikanska experter som också undersöker helgen attacker har inte velat bekräfta uppgiftena. Irans president Hassan Rouhani nekar till anklagelserna och säger att det snarare är Saudiarabien och andra länder som startat konflikten i Jemen. Han säger att Houthirebellerna utförde attackerna för att lära dem en läxa efter saudiska bombningar av skolor, sjukhus och andra civila mål i Jemen. Rohani säger samtidigt att Iran inte vill ha någon konflikt i regionen men att landet är beredd att svara på eventuella angrepp. I dag har också USA:s president Donald Trump meddelat att sanktionerna mot Iran ska utökas rejält, samtidigt befinner sig USA:s utrikesminister Mike Pompeo i Saudiarabien där han tillsammans med kronprisen Mohammed bin Salman diskuterar gemensamma strategier. SR 190918.
Trump utökar sanktionerna mot Iran ”substantiellt”. USA:s president Donald Trump meddelar på Twitter att han instruerat finansminister Steven Mnuchin att ”substantiellt” öka sanktionerna mot Iran. Sedan tidigare har USA omfattande sanktioner riktade mot Iran, vilka lamslagit delar av landets ekonomi. Beskedet från Trump innebär en första konkret reaktion från USA mot Iran efter helgens drönarattacker mot två saudiska oljeanläggningar. Trump har hittills inte helt och hållet pekat ut Iran som ansvarigt för attacken men han har sagt att ”det sannerligen ser ut så”. SR 190918.
Iran varnar för krig. Irans utrikesminister Zarif varnar för att en attack mot landet kommer att leda till fullskaligt krig. Det sa han i en intervju med amerikanska CNN i dag. Ett fullskaligt krig. Det är utrikesminister Zarifs skarpa varning till USA och Saudiarabien om någon av dem skulle gå till attack mot Iran. "Vi vill inte ha ett krig, men vi kommer inte att tveka att försvara oss," säger Zarif. Uttalandet är ett slags svar på USA:s utrikesminister Mike Pompeos kommentarer de senaste dagarna när han sagt att attacken mot Saudiarabiens oljeproduktionsanläggning var en krigshandling och att Saudiarabien har rätt att försvara sig. Saudiarabien presenterade igår vad man kallade för bevis för att det var Iran som låg bakom attacken, något Iran förnekar. Saudierna ljuger sa Javad Zarif. Iran antyder i stället att det var illa utrustade houthirebellerna som låg bakom attacken, något resten av världen tvivlar starkt på att de skulle ha kapacitet till. SR 190918.
USA inför sanktioner mot Irans centralbank. USA inför ytterligare sanktioner mot Iran, denna gång mot landets centralbank. USA:s finansminister Steven Mnuchin säger att Teherans sista källa till finansiella medel nu är fryst. "Det är den högsta nivå av sanktioner något land hittills belagts med," sade president Donald Trump på fredagen. USA och Saudiarabien har pekat ut Iran för attackerna mot saudiska oljeanläggningar i helgen, som initialt slog ut hälften av kungadömets oljeproduktion. På frågan om en eventuell militärinsats mot Iran svarade Trump att USA ständigt är förberett, och att ett militärt angrepp är en möjlig åtgärd. Trump har dock sagt att han inte vill ha någon militär konflikt med Iran. SR 190920.
USA skickar trupper till Saudiarabien. USA skickar trupp och militär utrustning för att hjälpa Saudiarabiens luftförsvar, efter förra lördagens angrepp mot saudiska oljeanläggningar. Försvarsminister Mark Esper säger att USA handlar efter en saudisk förfrågan om hjälp. "För att förebygga ytterligare upptrappning har Saudiarabien begärt internationellt stöd. Även Förenade Arabemiraten har anhållit om hjälp," säger Esper. "Som svar på kungadömets begäran har presidenten godkänt förflyttning av militär personal, som kommer att vara av ren försvarsmässig karaktär och främst fokusera på missilförsvar." Försvarshögkvarteret Pentagon anger inte hur många soldater som ska skickas till Saudiarabien. Joe Dunford, chef för USA:s generalstab, uppger dock att det handlar om mindre än tusen soldater. Förutom truppförstärkningen kommer USA även skicka militär utrustning till såväl Saudiarabien som Förenade Arabemiraten. Enligt tidigare uppgifter skulle det handla om antiballistiskt robotförsvar, drönare och stridsflygplan. USA och Saudiarabien har pekat ut Iran som ansvarigt för attackerna. Under fredagen sade president Donald Trump att ett militärt angrepp på Iran inte är aktuellt just nu. "Det är mycket enklare att göra det på ett annat sätt. Det är mycket enklare. Och Iran vet att om de inte sköter sig lever de på lånad tid," sade Trump. SR 190921.
Storbritannien pekar ut Iran för oljeattack. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson pekar nu ut Iran för att ligga bakom attackerna mot saudiska oljeanläggningar för drygt en vecka sedan. Tidigare har USA och Saudiarabien sagt att allt pekar mot att det är Iran som ligger bakom attacken. Det var den 14 september som två viktiga oljeanläggningar i Saudiarabien angreps med drönare. Attacken slog ut hälften av Saudiarabiens oljeproduktion. SR 190923.
Fler länder pekar nu ut Iran. Fler länder pekar nu ut Iran som ansvarigt för attacken mot två oljeanläggningar i Saudiarabien den 14 september. I går kväll gick Storbritannien, Frankrike och Tyskland ut med ett gemensamt uttalande där de säger att Iran ligger bakom. Tidigare har USA och Saudiarabien gjort detsamma. SR 190924.
Svensk tanker ute på internationellt vatten. Den svenskägda oljetanker som stoppats i Iran är nu ute på internationellt vatten. Det säger vd Erik Hånell. "Vi fick besked för bara ett par minuter sedan att fartyget är ute på internationellt vatten och är nu på väg mot Dubai där vi kommer ta hand om besättningen och fartyget," säger Erik Hånell. Det var den 19 juli som Iran stoppade tankern Stena Impero när den var på väg in i Persiska viken för att lasta kemikalier. Iranska revolutionsgardet släppte dramatiska videoklipp på hur kommandosoldater repellerade ombord från helikopter. Agerandet sågs som en reaktion på att brittiska styrkor ett par veckor tidigare stoppat en iransk tanker vid Gibraltar. De 16 besättningsmän som i 70 dagar kvarhållits ombord mår under omständigheterna väl, enligt Erik Hånell. Tidigare släppte Iran 7 besättningsmedlemmar. Stena Impero ska nu gå till en näraliggande hamn där besättningen kan tas om hand och sen få flyga hem. Kostnaden för att tankern varit overksam hamnar på omkring 20 miljoner kronor enligt rederiet. SR 190927.
Iran ökar takten i sin anrikning av uran. Iran bekräftar i dag vad som är de senaste överträdelserna mot kärnenergiavtalet från 2015. Bland annat har man fördubblat användningen av avancerade centrifuger och testar dessutom en ny typ av centrifug som gör arbetet att anrika uran snabbare, enligt den iranska kärnenergimyndigheten. I dag tillkännagav den iranska kärnenergimyndigheten att man har dubbelt så många centrifuger för att anrika uran mot vad som godkänts i kärnenergiavtalet. Myndigheten uppger också att man just nu arbetar på att utveckla två nya typer av centrifuger som är mer avancerade och kan arbeta snabbare. Irans fiender fruktar nu att Iran inom mindre än ett år har tillräckligt med material för att kunna tillverka egna atomvapen om de skulle vilja göra det. Något som Iran själv nekat till, de menar att kärnenergiprogrammet enbart har civila syften. Landet har till exempel gått från att producera omkring 450 gram låganrikat uran om dagen till att nu producera omkring 5 kilo. SR 191104.
Satt fängslad i Iran – pekar ut häktad iranier. "Jag såg honom i fängelset," säger Iraj Mesdaghi som är tidigare politisk fånge i Iran. Han är övertygad om att den man som gripits och nu häktats för folkrättsbrott är den man han såg i korridorerna i fängelset i Iran. Under onsdagens förhandlingar i tingsrätten fanns Iraj Mesdaghi, bland åskådarna. En 58-årig man ursprungligen från Iran, hade rest till Sverige för att besöka en släkting när han greps, misstänkt för folkrättsbrott i Iran i slutet av 1980-talet. "Jag satt själv tio år i fängelse. Jag torterades med sådan grymhet. Jag var isolerad under väldigt lång tid, jag var i en låda, som de kallade graven. Tusentals fångar blev avrättade på den tiden. Jag bevittnade hundratals av dem. Och jag överlevde den massakern," berättar Iraj Mesdaghi. Det var efter kriget mot Irak, som Irans dåvarande ledare Ayatollah Khomeini utfärdade en order om avrättningar av politiska fångar. Tusentals människor kom att avrättas under några månader år 1988. Enligt vittnesuppgifter blev män, kvinnor och barn hängda eller arkebuserade. SR 191113.
Iran chockhöjer bensinpriser. Protester har brutit ut i flera städer i Iran efter att landets regim plötsligt höjt bensinpriset med 50 procent. Samtidigt införde landet ransoneringskort. Av den statskontrollerade nyhetsbyrån IRNA beskrivs demonstrationerna i Sirjana som allvarliga. Demonstranter ska ha attackerat och försökt sätta eld på ett lager med bränsle, men stoppades av polis. Ransoneringen innebär att privata fordon begränsas till 60 liter bränsle i månaden. President Hassan Rohani menar att initiativet ska höja befolkningens livskvalitet. Enligt al-Jazira har regeringen sagt att vinsten från prishöjningen ska delas ut till omkring 18 miljoner hushåll månadsvis. SR 191116.
Protester rasar i minst 40 iranska städer. Våldsamma protester sprider sig över Iran. Byggnader sätts i brand, och det rapporteras om skott mot demonstranter. Minst två personer har dödats och flera har skadats. TT 191116.
Ovanliga protester med politiska budskap i Iran. Ovanliga protester med politiska budskap i Iran 2:02 min Publicerat kl 17.20 I Iran har protester ägt rum idag över hela landet – efter att bensinpriset höjdes med 50% på fredagen. Protestdemonstrationer är relativt ovanliga i det repressiva Iran, säkerhetsstyrkorna har idag skjutit ihjäl en ung man, sammandrabbningar har ägt rum, tårgas har använts, även om demonstrationerna på de flesta håll varit fredliga, men med starkt politiska krav. Oljepengar har slösats bort på Palestina, ropar demonstranterna som protesterar både mot Irans stöd för miliser, rörelser och kriget i Syrien och mot att bensinpriset höjdes med 50 procent över en natt – enligt myndigheterna gjordes detta för att kunna fortsätta subventionera matransoner till de fattigaste, efter att Iran drabbats hårt av sanktioner. Men över hela landet har små demonstrationer brutit ut i protest och medan snöflingor föll i norra Tehran ropade demonstranter till och med ner med Khamenei – den högste ledaren. Under hashtagen BENZIN sprids videoklipp på sociala medier, ett visar den unge mannen som skjutits ihjäl, andra hur stora vägar blockerats av bilar och demonstranter. Men de flesta sajter är blockerade i Iran och man behöver en proxyserver eller VPN för att komma åt till exempel Twitter. Myndigheterna har nu blockerat också tillgången till VPN. På statstelevisionen säger man att utländska medier överdriver och Irans riksåklagare meddelade att den som lämnar ut information till utländska journalister kommer att gripas. SR 191116.
One dead as petrol protests spread in Iran. AFP 191116.
Iran's protests against gasoline price hike turn political: media. Reuters 191116.
Internet strypt i Iran efter protester. I Iran har myndigheterna strypt internet, i vad som ses som ett försök att kväva de protester som skakat landet efter att bensinpriset höjdes med 50 procent i fredags. Minst tre personer rapporteras ha dödats i Iran, bland dem en polisman. Och den högste ledaren, Ayatolla Khamenei, har kallat demonstranterna huliganer. Polisen som dödades idag attackerades, enligt statliga medier, av beväpnade demonstranter. Ett fyrtiotal människor har gripits, ett okänt antal skadats och inofficiella källor talar om minst 30 dödsoffer i protesterna som nu sägs pågå i 93 städer. Irans ledare har lagt skulden för oron på dels utländsk infiltration, dels huliganer som bränner ner och förstör, som Ayatollah Khamenei sa idag. Sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor har varit våldsamma med tårgas och vattenkanoner. Banker har satts i brand. Men sociala medier flödade också över igår av videoklipp också på fredliga manifestationer – tusentals iranier som stannat sina bilar mitt på motorvägen och blockerat trafiken i protest, och unga iranier bland singlande snöflingor i norra Tehran som ropade ”död åt Khamenei”. Men idag har internet legat nere, ytterst lite information har kommit ut. Med en inflation på 40 procent, en valuta som rasat, och en ekonomi hårt trängd av nya sanktioner efter att USA drog sig ur kärnteknikavtalet, blev den 50-procentiga höjningen av bensinpriset droppen. Trots att bensinen bara kostar ungefär en krona litern. Och liksom vid tidigare iranska protester mot ekonomin, har talkörerna också raskt övergått i kritik av regimen, hela systemet, den islamiska republiken och att Irans regim prioriterar att finansiera miliser i Irak, Libanon och Gaza framför att tjäna sitt eget folk. SR 191117. Kommentar: Sanningen är svår att ta in för de korrupta islamska iranska myndigheterna.
Iran hotar demonstranter med hängning. I Iran, där protesterna går in på sin femte dag och där internet är helt nedsläckt av regimen, har rättsväsendet aviserat att upprorsmakare kan komma att dömas till döden med hängning. Det rapporterar den hårdföra iranska tidningen Kayhan. Enligt människorättsorganisationen Amnesty International har minst 106 människor dödats, sannolikt långt fler. Ett dramatiskt och förtvivlat videoklipp från Iran visar demonstranter falla till marken efter att ha skjutits av säkerhetsstyrkor. Det är filmat från en gångbro ovanför konfrontationen och man ser hur en folkmassa rusar fram, både män och kvinnor, för att bära bort de skadade eller möjligen döda och jaga bort säkerhetsstyrkorna. Videon, en av de få som letat sig ut ur Iran sedan internet släcktes ner, har inte gått att verifiera, men tillsammans med andra bilder och klipp visar den vad som ser ut som en krigszon. På andra klipp syns bränder, tårgas, prickskyttar, rökgranater, stenkastning och barrikader av omkullvälta soptunnor. Ett videoklipp som inte heller gått att verifiera, visar hur demonstranter beskjuts från en helikopter. Den iranska regimen lägger skulden på utländsk infiltration, på den islamiska republikens fiender, underförstått USA, Israel, Saudiarabien, monarkister och fientliga exilgrupper. Och i den hårdföra konservativa tidnigen Kayhan antydde man att upprorsmakarna skulle komma att dömas till döden med hängning. Protesterna, som började som ekonomiskt missnöje i helgen efter att bensinpriset höjts med 50 procent, utvecklades snabbt till protester mot regimen. Demonstranter har skanderat ”Död åt Khamenei, den högste ledaren”. Talkörer har riktat sig mot den islamiska republiken, mot att Iran slösar bort pengar på miliser i Irak, Libanon, Gaza och Syrien. SR 191120.
Skrämmande klipp sprids när internet återvänder. I Iran har internet återställts efter en näst intill total nedsläckning förra helgen när den mest våldsamma protestvågen på ett decennium började skaka landet. Myndigheterna säger sig nu ha situationen under kontroll, men när internet åter öppnades började en rad skrämmande videoklipp spridas. Nu säger sig myndigheterna ha besegrat komplotten, som man säger har kokats ihop av USA, Israel och Saudiarabien. Antalet människor som mist livet i Iran varierar beroende på källa. Amnesty International säger sig kunna bekräfta att 115 människor dödats, men att siffran sannolikt är betydligt högre. Enligt officiella källor i Iran har minst 1 000 människor gripits, bland dem 180 upprorsledare som enligt olika källor kan vänta sig maximalt straff, möjligen till och med dödsstraff genom hängning. Människorättsorganisationer uppskattar att minst 2 700 människor har gripits, sannolikt ännu fler. SR 191124.
Efter protesterna – manifestation för regimen i Iran. I Iran, som under hela förra veckan skakades av protester, samlades idag regimens supportrar till en manifestation på Revolutionstorget i Teheran. "Död åt Amerika, död åt uppviglarna död åt israel," lyder talkörerna på Revolutionstorget i Teheran, där man firar segern mot fienden och ger sitt stöd år den högste ledaren, Khamenei. Alla här är övertygade om att demonstrationerna i förra veckan var iscensatta av USA, Israel och Saudiarabien. SR 191125.
Iran vows to 'destroy' America, Israel and Saudi Arabia if they cross Tehran's 'red lines'. Addressing a pro-government demonstration in the capital's Enghelab Square, he today warned the West: 'If you cross our red line, we will destroy you... We will not leave any move unanswered.' Gen Hossein Salami (pictured today) , the head of the country's Revolutionary Guards, accused the US, Britain, Israel and Saudi Arabia of stoking last week's violent protests over a fuel price hike'. Daily Mail 191125.
”Säkerhetsstyrkorna skjuter utan skam.” Efter förra veckans protester i Iran sprids nu bilder på sociala medier av några av de minst 143 människor som dödats av säkerhetsstyrkorna. Många iranier är livrädda att säga något positivt om demonstranterna, så vår korrespondent förvånades över svaren hon fick på Valiasrtorget i centrala Teheran igår. Två unga kvinnor som båda jobbar på försäkringsbolag säger att det är meningslöst att protestera i Iran eftersom risken är så stor att bli dödad. "Säkerhetsstyrkorna skjuter utan skam. De säger att de stödjer demonstranterna men aldrig själva skulle våga delta i några protester. Vi är som alla andra, vi håller tyst för att vi rädda," säger de, "statstelevisionen kallar alla demonstranter huliganer och uppviglare, det är inte sant." De är 26 och 30 år gamla och när jag frågar om de tror att det stämmer som vissa oppositionella säger att regimen och den islamiska republiken bara skulle få stöd av 30 procent av befolkningen om det hölls en folkomröstning Iran, svarar de: "Nej, stödet skulle vara mycket mindre än 30 procent." Konsteleven, som gillar Lucian Freud, bara skakar på huvudet åt frågan och säger: "Det kommer aldrig att hållas någon folkomröstning om den islamiska republiken i Iran." SR 191127.
Dödsstraff för demonstranter förordas. I Iran, som fått skarp kritik för sitt hårdnackade sätt att hantera demonstranter, har man börjat diskutera straffen för de som lett protesterna, som Irans högste ledare, Ayatollah Khamenei kallat för en djup, farlig och vidsträckt konspiration, ledd av USA, Israel och Saudiarabien. Och i TV har en skriftlärd förordat inte bara dödsstraff för demonstranterna utan att de ska torteras till döds. "De ska torteras till döds, korsfästas eller hängas offentligt," säger koranexperten Abofazl Bahrampour i ett direktsänt TV-program. De bör behandlas på ett sätt som gör att de aldrig mer skulle våga ge sig ut och protestera, sade han. Det kontroversiella uttalandet har mött skarp kritik också i Iran och vissa kommentatorer menar att denne så kallade expert har blivit galen, att hans korantolkning är gravt felaktig. Men det var trots allt i den hårt kontrollerade statstelevisionen han uttalade sig. Och när jag talade med chefredaktören för den starkt hökstämplade tidningen Kayhan svarade han ja, självklart ska uppviglarna avrättas. "Den som har dödat måste dö," säger Hossein Shariatmadari, chefredaktör för tidningen Kayhan, och han lägger till att detta förordats av Irans rättsväsende. När de juridiska experterna gör ett utlåtande har vi ingen anledning att ifrågasätta det, säger han. Hossein Shariatmadari tillbakavisade också kraftfullt att den iranska säkerhetstjänsten skulle ha skjutit mot obeväpnade demonstranter, ”det är sånt ni i Europa säger, för att ni är besvikna över att protesterna i Iran inte fortsätter, att vi har lyckats få situationen under kontroll”. SR 191128.
Iran vill bygga eget intranät – för att bli helt oberoende. Medan protesterna rasade i Iran genomfördes den mest omfattande internetnedsläckningen någonsin. Internet är begränsat också i vanliga fall i Iran, men på 24 timmar hade myndigheterna denna gång isolerat Iran helt från omvärlden. Och nu finns planer på att bygga ut Irans eget intranät för att vid behov kunna göra sig helt oberoende av det globala nätet. "Det var som att leva i Nordkorea," säger en 36-årig iranier som inte vill uppge sitt namn. Kritiken mot nedsläckningen av internet för över 80 miljoner människor var omfattande i och utanför landet, i synnerhet som den högste ledaren Ayatollah Khamenei hela tiden fortsatte att använda sitt twitterkonto. Twitter är förbjudet i Iran också när internet fungerar. Ekonomen Saeed Leylaz, säger att Iran förlorade uppskattningsvis 1 miljard dollar på att strypa internet. Saeed Leylaz uttrycker ofta kritik mot sitt eget land, men han stödjer den reformvänlige presidenten Rouhani och han har förståelse för nedsläckningen av internet - eftersom syftet, säger han, var att minska antalet döda. Och regimens trogna supporters säger att det var nödvändigt, för att stoppa konspirationen från landets fiender, USA, Israel och Saudiarabien. Internet är inte den mest högprioriterade mänskliga rättigheten, landets säkerhet kommer först, säger 18-åriga Zeinab som deltog i en stor manifestation för att visa stöd för den högste ledaren Ayatollah Khamenei. Iran har ett eget nationellt internet för exempelvis inhemska banktransaktioner, onlinebetalning, och att beställa den iranska taxiservicen snapp – en inhemsk variant av uber. Och nu påskyndas planerna på att bygga ut detta intranät för att göra Iran helt oberoende av det globala nätet. Enligt flera källor kommer det att kunna sjösättas inom 1 eller 2 år. SR 191129.
Handelssystem ska möjliggöra handel med Iran. Sverige och fem andra länder ansluter sig till handelssystemet kallat Instex som ska göra det möjligt att bedriva handel med Iran, trots USA:s sanktioner mot landet. Att fler länder nu går med ger systemet mer legitimitet, säger Victor Carstenius som är landanalytiker för Mellanöstern på Exportkreditnämnden. – Fler länder visar att man vill försöka upprätthålla handeln med Iran och försöka hålla kvar Iran i kärnteknikavtalet. Instex är ett försök från Tyskland, Storbritannien och Frankrike att upprätthålla handel med Iran och få landet att stanna kvar i kärnteknikavtalet, som ska garantera att Iran inte skaffar sig kärnvapen. USA lämnade avtalet för ett år sedan och återinförde sanktioner mot Iran. Sanktionerna har gjort det osäkert att få betalt för export till Iran eftersom det inte går att göra affärer genom iranska banker. Svensk export till Iran har till exempel sjunkit med nära 90 procent. Med Instex, som nu Sverige, Norge, Danmark, Finland, Nederländerna och Belgien ansluter sig till, är tanken att en sorts byteshandel med Iran ska kunna införas. Problemet är att det är svårt att hitta produkter att byta med, säger Victor Carstenius på Exportkreditnämnden. "EU har i princip slutat helt att köpa iransk olja, som är den största exporten historiskt. Då blir det svårt att genomföra den här byteshandeln." SR 191201. Kommentar: Dåligt av Sverige med flera länder att göra affärer med Iran. Den iranska regimen behöver falla och det här handelssystemet gynnar regimen att fortleva. Iran är orsaken till destabiliseringen av hela Mellanöstern men tyrvärr förstår inte den svenska regeringen det. Israel och Trump däremot har förstått det.
Unga iranier uttrycker avsky mot regimen. I Iran fortsätter vittnesmålen om regimens skoningslösa säkerhetsstyrkor att sippra ut. Det finns uppgifter om att en massaker ägt rum i en avlägsen mindre stad nära Persiska viken och vissa unga iranier är inte längre rädda att uttrycka sin avsky för regimen. I Iran får en kvinna som sjunger solo inte uppträda inför en publik med män. Det hörs heller inte i radio och det är ett av många skäl för unga iranier att avsky regimen. – Jag får inte sjunga offentligt för att jag är kvinna, säger en 22-årig student som inte vill uppge sitt namn. – Vi hatar regimen, men jag vet inte vad jag ska göra för att byta ut den, säger hon. Hon säger att hon hade velat delta i protesterna för två veckor sen, men inte vågade. Däremot vågade hon skriva på Ayatollah Khameneis Instagramkonto och jämföra honom med den persiska mytologins Zahhak, monsterdespoten med två ormhuvuden som varje dag krävde två unga mäns liv för att äta upp deras hjärnor. ”Du är som Zahhak, du överlever på unga människors blod”, skrev hon på Khameneis Instagramkonto. Många unga iranier är övertygade om att det var säkerhetsstyrkorna som vandaliserade och tände eld på banker för att regimen skulle kunna ge demonstranterna skulden. Nu cirkulerar ett videoklipp som sägs vara taget från en övervakningskamera och som visar just detta. Maskerad kravallpolis som använder sina batonger för att slå sönder fönster. Från den avlägsna staden Mahshahr, nära Persiska viken, kommer uppgifter om en massaker. Enligt vittnesmål som bland annat tidningen New York Times tagit del av ska Revolutionsgardet ha skjutit mot demonstranter som upprättat en vägspärr. När en av dem sköt tillbaka ska revolutionsgardet ha jagat ner demonstranterna till ett träsk och omedelbart skjutit ihjäl 100 människor. Kropparna ska ha kastats upp på ett lastbilsflak. Fem dagar senare fick anhöriga tillstånd anhöriga hämta sina döda mot löfte om att inte uttala sig i media eller hålla begravningar. SR 191203.
Hur kommer säkerhetsstyrkorna att hantera en samling sörjande föräldrar. Över 200 människor dödades i Iran när regimen brutalt slog ner protesterna som började för tre veckor sedan. En av de unga demonstranterna, 27-årige Pouya Bakhtiari, har blivit ett slags symbol för detta, det senaste upproret mot regimen. Det har gjorts graffiti i hans namn och hans föräldrar har tagit stora risker genom att uttala sig om sonens död i sociala medier. Och häromdagen samlades en grupp andra föräldrar som förlorat sina barn under protesterna hemma Pouyas far. De höll upp bilder av sina dödade barn. Och Pouyas pappa har uppmanat alla som kan, att delta i en sorgemanifestation vid Pouyas grav den 28 december, på 40:e dagen – Arbaeen – av Pouyas död. Den fråga många iranier nu oroligt ställer sig är: hur kommer säkerhetsstyrkorna att hantera en samling sörjande föräldrar. SR 191208.
Iran announced last week that they will, for the first time, hold joint war drills with China, and Russia. One rabbi, an end-of-days expert, stated that this will bring together all the elements "to end all of history". Rear Admiral Hossein Khanzadi announced last week that the maneuvers will be held in the northern Indian Ocean from December 22 to January 20. "When we talk about joint wargames, we are talking about two or more countries with a high level of relations in various political, economic and social fields, which culminate in cooperation in the military sector, with wargames usually being the highest level of such cooperation," Khanzadi said to Iran's Tasnim news agency. "A joint wargame between several countries, whether on land, at sea, or in the air, indicates a remarkable expansion of cooperation among them," he added. Maritime tensions in the region are high. Iran has been blamed for attacks against several tankers. In September, an Iranian drone attack destroyed half of Saudi Arabia's oil production capability. Iran has also been blamed for other attacks. In June, Iran shot down a U.S. surveillance drone over the Strait of Hormuz. breakingisraelnews 191203.
Amnesty: Regimen tystar vittnen till dödsskjutningar. Människorättsorganisationen Amnesty International anklagar den iranska regimen för att tysta ner alla som kan tänkas vittna om hur demonstranter sköts ihjäl under protesterna i Iran för en månad sedan. Vår korrespondent har varit i kontakt med en av demonstranterna. Enligt Amnesty International finns också minderåriga bland de gripna och säkerhetsstyrkor ska ha genomfört räder på sjukhus för att gripa och föra bort skadade demonstranter. På sociala medier finns obekräftade rapporter och vittnesmål från föräldrar om att unga skadade avrättats medan de vårdats på sjukhus. Amnesty International rapporterar om en grupp iranska mammor som gått till ett fängelse för att fråga efter sina tonåringar och fått svaret: ”Vi kan göra vad vi vill med era barn, vi kan hålla kvar dem i tio år om vi vill, vi kan avrätta dem och ni kan inte göra något åt saken”. Enligt Amnesty International dödades minst 304 människor i Iran inom loppet av tre dagar – mellan den 15:e och 18:e november. Den iranska regimen, som kallat demonstranterna huliganer, och utländska agenter har inte publicerat någon officiell siffra på antalet döda. SR 191216.
Man döms till fängelse för flyktingspionage. En 46-årig svensk-irakisk man döms till två år och sex månaders fängelse för flyktingspionage. Mannen har mellan 2015 och 2019 samlat in personlig information om oppositionella iranier som han sedan förmedlat till iransk underrättelsetjänst. Mannen som varit bosatt i Sverige sedan åtminstone 2013, har enligt tingsrätten, under flera års tid kartlagt individer ur den arabiska minoriteten ahwazi som befunnit sig Sverige i exil från hemlandet Iran. Genom att ha utgett sig för att vara journalist har han kunnat filma mötesdeltagare och demonstranter vid arrangemang ordnade av ahwazier i Sverige och Europa. Materialet, tillsammans med andra personliga uppgifter, har han sedan förmedlat till iranska myndigheter. Enligt Hans-Jörgen Hanström, åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål, har insamlingen varit mycket omfattande. "Det är ett av de allvarligare fallen som vi har haft att handlägga över huvud taget. Maxstraffet är fängelse i fyra år." Genom att kartlägga ahwazier i Sverige har mannen också lyckats komma åt människor i Iran. Bland annat lyckades han infiltrera en chattgrupp med omkring 130 personer varav 80 är bosatta i Iran – personer vars namn och telefonnummer förmedlats till iransk underrättelsetjänst. "Det som är det svåra med en stat som Iran är att den är sluten. De personer som eventuellt drabbats här har vi i mycket ringa mån kunna identifiera. Vi vet inte vad som händer med människor i Iran helt enkelt," säger Hans-Jörgen Hanström. 46-åringen har genom hela processen nekat till brott. SR 191220. Kommentar: I förhållande till den skada som skett borde straffet ha varit maxstraffet fyra år.
Reuters: 1 500 dog under demonstrationerna i Iran – högsta ledaren gav order att göra allt som krävs för att slå ned protesterna. Några dagar efter att demonstrationer mot höjda bränslepriser spridit sig över Iran samlade landets högsta ledare ayatolla Ali Khamenei landets högsta politiska och militära ledning till ett möte. Khamenei gav under mötet säkerhetsstyrkorna order att ”göra allt som krävs för att stoppa demonstrationerna”, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Reuters uppgifter har bekräftats av tre källor inom Khameneis närmaste krets och ytterligare en källa. Ordern blev startskottet för den blodigaste attacken mot demonstranter sedan den islamska revolutionen 1979. Kring 1 500 människor dödades under två veckor efter att demonstrationerna började den 15 november, rapporterar Reuters som fått siffrorna från tre iranska säkerhetskällor. Minst 17 av dödsoffren var tonåringar och 400 kvinnor. Poliser och soldater finns också med i siffran, som är en sammanställning av uppgifter från säkerhetsstyrkor, sjukhus och bårhus. En högt uppsatt medlem av Revolutionsgardet i provinsen Kermanshah berättar att provinsens guvernör vidareförmedlade order under ett möte sent på kvällen den 18 november. "Vi fick order från höga ledare i Teheran att göra slut på protesterna," berättar källan. "Visa ingen nåd längre. Deras mål är att störta den islamska republiken. Men vi kommer att utrota dem," sa guvernören enligt källan. En av de värsta massakrerna verkar ha skett i Mahshahr i sydvästra Iran. Där gick revolutionsgardet till anfall mot demonstranter. När demonstranterna flydde till ett träskområde omringade soldaterna dem och öppnade eld med automatvapen. Minst hundra personer ska ha dödats. "Följande dag gick vi dit och området var fullt av döda demonstranter, främst unga människor. Revolutionsgardet lät oss inte föra bort kropparna," säger en tjänsteman från lokalstyret i området. yle 191223.
Japan skickar flottstyrka till Mellanöstern. Efter årsskiftet kommer Japan att skicka en flottstyrka till Mellanöstern för att övervaka och skydda oljetrafiken ut ur Hormuzsundet, det beslutade regeringen i Tokyo i dag. Att Japan sänder en militär styrka långt bort från landets gränser är mycket ovanligt och det sker efter hårda påtryckningar från USA. Det är en begränsad styrka som Japan beslutat skicka till nordvästra hörnet av Indiska Oceanen, en jagare samt några helikoptrar och ett par övervakningsplan. Syftet är att övervaka japanska oljetankers och se till att de kan passera genom området på ett säkert sätt. Bakgrunden är de attacker som riktades mot tankfartyg där tidigare i år, bland annat mot ett japanskt fartyg. SR 191227.
Demonstrationer i Teheran: ”Död åt Amerika”. USA:s drönarattack mot den iranske generalen Qassem Soleimani är ett slag mot Irans expansiva strategier i regionen, där denne mytomspunne och skoningslöse general var hjärnan bakom proxymiliserna i Irak, Syrien och Libanon, säger Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. "Det är ett oerhört hårt slag eftersom Qassem Soleimani var en av Irans största tillgångar på världsarenan. Det är många som beskriver det som en krigsförklaring och en allvarlig upptrappning, dynamit i en krutdurk som den amerikanske presidentkandidaten Joe Biden beskrev det. Vissa säger redan nu att detta kommer att definiera decenniet, Irans högste ledare har utlovat en kraftfull vedergällning, det är fortfarande oklart vad det kommer innebära. Samtidigt finns det många som firar Soleimanis död," säger Cecilia Uddén. SR 200103.
USA:s attack kan påverka trafiken i Persiska viken. Rederitrafiken i Persiska viken kan minska drastiskt efter USA:s dödliga attack mot den iranske generalen Qassem Soleimani. Fartyg som kan vara tänkbara måltavlor för en iransk hämndattack lär nu hålla sig undan regionen, tror Christopher Pålsson, sjöfartsanalytiker vid Lloyd's List Intelligence i London. "De är aktiva iranierna, och detta påverkar givetvis riskpremier och det påverkar överhuvudtaget risken med att vistas med sina fartyg i regionen, i viken," säger Christopher Pålsson, sjöfartsanalytiker vid Lloyd's List Intelligence i London. Iran har utlovat en "kraftfull vedergällning" efter den dödliga attacken mot chefen för Irans specialstyrka. Och att döma av historiska händelser, senast i somras, med beslagtagningen av det svenskägda tankfartyget Stena Impero, så kan oljefartyg som vistas i Persiska viken bli måltavlor. Framförallt sådana med västerländsk koppling. "Det blir mer riskfyllt för fartyg att gå in där. Och fartyg som även ligger utanför det iranska territorialvattnet går inte säkra förbi, det har vi sett senast i somras då, med den incident vi hade där." Efter attackerna i fjol har trafiken minskat i Persiska viken, framförallt för att det är dyrt för rederier att teckna den extra försäkring som krävs för riskområden. USA:s attack mot Qassem Soleimani har enligt information till Ekot ännu inte fått premien att stiga, men Christopher Pålsson är övertygad om att det kommer att ske. SR 200103.
Varningen till USA: Lämna eller köp kistor. Den amerikanska drönarattacken i morse nära Bagdads flygplats som dödade den iranske generalen Qassem Soleimani väntas få stora konsekvenser i regionen. Tv-bilderna visar brinnande bilskelett efter att USA angripit en konvoj där bland annat Qassem Soleimani, den högste generalen för de iranska al-Qudsstyrkorna färdades. Han kallades ibland för skuggeneralen men ses som en av de absolut mäktigaste männen i Iran. Han var ansvarig för landets internationella operationer i bland annat Libanon, Syrien och Irak där Iran stöttar väpnade shiagrupper som libanesiska Hizbollah, den syriska Assadregimen och tiotusentals milismän i Irak. När Qassem Soleimani dödades i drönarattacken kom han från Libanon till Irak. Irans utrikesminister Javad Zarif har anklagat USA för internationell terrorism medan Irans högste andlige ledare Ayatollah Khamenei beskriver generalen som en martyr. Frågan är hur Irans svar kommer att se ut. Vissa befarar ett upptrappat krig genom ombud som kan dra in fler länder och spelare i regionen. Iranska militära ledare har redan kommit med varningar till USA. "Vita Huset måste börja dra tillbaka sina styrkor och baser från islamiska länder eller så får de gå och köpa kistor till sina soldater," sa en av revolutionsgardets högsta militära befälhavare Mohammad Reza Naqdi vid ett massmöte i södra Iran. SR 200103.
USA uppmanar sina medborgare att lämna Irak. Efter att USA i natt dödade den iranske generalen Qassem Soleimani i en raketattack i Bagdad kommer nu internationella varningar för våldsamma konsekvenser i regionen. Rysslands utrikesministerium säger att attacken kommer att öka spänningen i Mellanöstern. Frankrike gör samma bedömning, och säger att man nu på hög nivå kommer att kontakta flera länder i konfliktområdet. USA uppmanar amerikanska medborgare att omedelbart lämna Irak, där attacken i natt ju ägde rum. USA:s ambassad i Bagdad säger att amerikaner ska flyga ut ur Irak i första hand, eller söka sig till andra länder landvägen om det inte går. SR 200103.
Linde: En oerhört farlig situation. Det finns en stor risk för destabilisering i hela Mellanöstern, säger Sveriges utrikesminister Ann Linde om situationen. "Det här är en väldigt allvarlig händelse. Det som behövs nu är att man ska deeskalera situationen," säger Ann Linde. "Det här har visat att det är en upptrappning. Det är ju nu viktigt att trots det som hänt så måste parterna visa återhållsamhet, det här kan bli en oerhört farlig situation för hela Mellanöstern." USA har uppmanat sina egna medborgare att lämna regionen och Ann Linde säger att svenskar som befinner sig i området måste vara mycket försiktiga. Läget är både farligt och svårbedömt, säger utrikesministern. (Sverige avråder redan från icke nödvändiga resor till Bagdad och stora delar av Irak.) "I en sådan situation så finns det skäl att vara orolig för alla som befinner sig just där detta händer. Det kan vara en oerhört farlig situation för hela Mellanöstern. Därför måste vi tillsammans med våra partner i EU göra vad vi kan för att se till att det blir en mindre upptrappning och att vi går tillbaka till dialog," säger utrikesminister Ann Linde. SR 200103.
Esmail Ghaani: Iran announces new military leader after commander killed in US airstrike. Esmail Ghaani was Major General Qassem Soleimani's deputy and has been placed under Western sanctions. A replacement for Iran's top general has been announced after his predecessor was killed in a targeted US airstrike. Esmail Ghaani, 62, has taken over from Major General Qassem Soleimani, after he was killed along with nine others when the US hit his motorcade just outside Baghdad's international airport on Friday morning. The new commander of Iran's elite Quds Force, part of the 125,000-strong Revolutionary Guard, was Maj Gen Soleimani's deputy and will now answer only to Iran's Supreme Leader Ayatollah Ali Khamenei. Announcing General Ghaani's new role, the ayatollah called him "one of the most prominent commanders" in Iran. He said the Quds Force "will be unchanged from the time of his predecessor," according to Iran's state-run IRNA news agency. Like Maj Gen Soleimani, General Ghaani fought for Iran in its eight-year war with Iraq in the 1980s and later joined the newly founded Quds - or Jerusalem - Force. Not much is known about him, but sanctions placed against him by the West suggest he has long been in a position of power in the organisation. Sky News 200104.
Iran bryter nästan helt med kärnteknikavtalet. Iran begränsar inte längre sin anrikning av uran. Därmed överger landet i praktiken kärnteknikavtalet som ingicks med en rad stormakter 2015. Iran har i flera omgångar frångått sina åtaganden enligt avtalet JCPOA, bland annat genom att öka anrikningsgraden av uran. Beslut om nästa avsteg – det femte i ordningen – kom på söndagen. Beskedet innebär ytterligare ett oroselement i Mellanöstern, som skakas av USA:s drönarattack i fredags. Iran kommer inte längre att följa uppgörelsens begränsning av antalet centrifuger för urananrikning. Landet följer inte heller avtalet vad gäller graden av urananrikning eller begränsningarna av kärnteknikforskningen. Men samarbetet med internationella atomenergiorganet IAEA fortsätter och Iran kommer även framledes att låta inspektörer komma in i landet. Att beskedet kommer två dagar efter den amerikanska attacken som dödade den iranska toppgeneralen Qassem Soleimani är enligt utrikesdepartementet ingen slump. "Angående det femte steget så hade beslutet redan fattats, men med tanke på den nuvarande situationen kommer vissa förändringar att genomföras," sade talespersonen Abbas Mousavi i ett tv-sänt tal på söndagen. "I politikens värld påverkar alla frågor varandra," tillade han. Överenskommelsen JCPOA tecknades 2015 mellan Iran och P5+1, det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland. Iran förband sig då att skala ned sitt kärnenergiprogram i utbyte mot lättade sanktioner. Iran började luckra upp överenskommelsen sedan USA frånträtt avtalet 2018. SR 200105. Kommentar: Det är dags för Sverige och EU att vakna och skala upp sina sanktioner mot Iran till samma nivå som USA gjort.

Irans svar: Attackerade amerikanska mål i Irak. I natt kom svaret från Iran efter att USA dödade iranske generalen Sloemani i en drönarattack. Iran besköt amerikanska baser i Irak med robotar. Det finns inga uppgifter om dödade eller skadade i attackerna. Amatörvideofilmer från den delade amerikanska och irakiska flygbasen Ain al Asad nordväst om Bagdad i Irak. Den kolsvarta natthimlen lystes upp av explosioner. Strax efter midnatt besköts basen med ett antal robotar från Iran. Flera kunde skjutas ner av det amerikanska luftvärnet men ett antal slog ner på basen och orsakade hittills okända skador. Ytterligare ett antal robotar sköts mot en amerikansk förläggning i anslutning till den internationella flygplatsen i Erbil, som är det kurdiska självstyrets huvudstad i norra Irak. Nattens attacker var svaret på USA:s drönarattack vid Bagdads flygplats förra fredagen som tog livet av den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani och en av ledarna för den Irantrogna irakiska milisen Hashd el Shaabi. Irans utrikesminister kallar nattens attacker för "proportionerligt självförsvar" efter dödandet av Soleimani men hotar med fler attacker om USA väljer att svara på nattens händelser. Det är en dramatisk utveckling i Mellanöstern där situationen hela tiden hotar att eskalera. Mängder med länder har i dag fördömt den iranska vedergällningsattacken och manat samtliga parter till återhållsamhet. Men många drar nog ändå en tyst suck av lättnad över att den iranska vedergällningen visserligen blev våldsam men vad det tycks, inte så blodig, som många hade befarat. Det ger också USA en möjlighet att inte svara och därmed trappa upp situationen ytterligare. Däremot hotade en av ledarna för en Irantrogen irakisk milis att också de kommer att attackera amerikanska intressen, "minst lika hårt som Iran." Men det är fortsatt spänt och osäkert och i Israel som är en av USA:s främsta allierade i regionen och under ständigt hot av Iran varnade premiärminister Netanyahu i dag Iran från att attackera landet, en attack skulle besvaras skoningslöst var budskapet. SR 200108.
Irans viktigaste hämnd: Visa upp enighet. Iran inledde i natt sin hämnd på USA efter attacken mot generalen Qassem Soleimani. Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén i P1-Morgon: Vad har budskapet från Iran varit om attacken i natt? "För det första har Iran öppet tagit på sig ansvaret för den här attacken, så det här är ett öppet svar på USA:s dödande av den iranske generalen Qassem Soleimani. Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif har kallt svaret proportionerligt och att Iran inte sökte någon upptrappning eller krig. En medarbetare till ayatolla Khamenei, Irans högsta andliga och politiska ledare, sa att det här var det svagaste av Irans olika scenarier för hämnd." Hur lyckat svar är det här från Iran när USA talar om "lättnad"? "Iran har noga kalkylerat vad för typ av svar man skulle kunna komma med utan att dra på sig ytterligare Amerikansk vedergällning och öka denna våldsspiral. Många i Iran menar att det kanske viktigaste svaret på Soleimanis död, eller hämnden gentemot omvärlden, har redan ägt rum. Iran har visat upp en stor enad front i den enorma uppslutningen i sorgemanifestationerna. Nu finns det ju många som talar om en sorts masspsykos i Iran och att människor har tvingats att delta, men för regimen så var detta oerhört viktigt efter oroligheterna för ungefär en månad sedan när människor i Iran gick ut på gatorna och protesterade mot regimen. Den här enigheten som uppvisades under tre dagar var kanske ännu viktigare än en robotattacker mot amerikanska baser. SR 200108.
Omvärlden fördömer Irans raketattack. Irans robotattacker i natt mot baser i Irak där amerikanska styrkor finns baserade fördöms av stora delar av omvärlden. Samtidigt tycks Iran ha förvarnat om sina vedergällningsattacker, något som kan tyda på att de ville begränsa skadorna. En örfil på amerikanerna sades det officiellt från Teheran timmarna efter nattens attacker mot två irakiska baser där amerikanska styrkor är baserade. Attackerna fördöms av stora delar av omvärlden, bland annat av Iraks president som vädjar till Iran och USA att inte skapa ytterligare en konflikt på irakisk mark. Ett 20-tal robotar uppskjutna från Iran slog ner vid Ain al Asadbasen nordväst om Bagdad och vid en bas i anslutning till den internationella flygplatsen i Erbil i norra Irak. Det har under dagen inte kommit några uppgifter om skadade eller dödade, däremot bekräftar Iraks premiärminister att de irakiska styrkorna informerades på förhand och därmed kunde sätta sig i säkerhet. Samma sak uppger finländska styrkor som är baserade på en av de attackerade baserna. Att Iran attackerade de amerikanska målen i Irak visar att Iran menade allvar med sina hot om vedergällning efter att USA dödat toppgeneralen Soleimani och att de inte lyssnade på uppmaningarna om återhållsamhet. Men att de samtidigt varnade kan också tyda på att det funnits ett intresse av att hålla skadorna begränsade. På så sätt vrider man inte om armen på USA och tvingar dem att vidta ytterligare vedergällningsaktioner som skulle kunna leda till en än mer okontrollerbar eskalering. Nu kan USA istället, utan att tappa ansiktet, välja att sänka sina vapen och fortsätta kriga med ord. Irans president Hassan Rouhani sa i ett tal i dag att nattens attacker visar att Iran inte böjer sig för USA och att Iran inte tvekar att återigen svara om USA skulle attackera iranska intressen igen. SR 200108.
Linde om Irans attack: "En eskalering". Iran anföll i natt två av USA militärbaser i Irak - ett svar på att USA dödade den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani i en drönarattack i fredags. Iransk statlig tv uppger att minst 80 amerikanska "terrorister" dödats i den iranska attacken mot amerikanska mål i Irak men från USA finns än så länge inga uppgifter om att några amerikaner ska ha dödats. "Det är den eskalering som både jag och omvärlden har varnat för. Fortfarande är uppgifterna knapphändiga," säger utrikesminister Ann Linde. För svenska soldater som befinner sig i landet ska säkerhetsläget vara under kontroll. "Inga svenska soldater har skadats eller dödats i nattens attacker men nu är det viktigt att det inte blir en eskalering eller motsvar från USA." Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet tror att Irans agerande handlar om att skrämma USA. "De försöker säga att vi har gjort det vi vill göra. Sedan är det inte en garanti att Iran kommer att göra andra saker men de kommer då göra det via ombud. Det här är den offentliga rektionen som de har känt att de måste göra för att visa att de har förmåga till avskräckning mot USA," säger Rouzbeh Parsi. SR 200108.
Trump: Inget militärt svar på Irans hämndattack. Det blir ingen militär vedergällning från USA som svar på nattens iranska attacker mot amerikanska mål i Irak. Det var budskapet när president Trump idag höll ett tv-sänt tal till nationen. Vi kommer fortsätta utvärdera läget och tills vidare inför vi ytterligare ekonomiska sanktioner mot den iranska ledningen, sa president Donald Trump omgiven i Vita huset av sina närmaste ministrar, vicepresidenten och en rad militära företrädare. Beskedet är en lättnad för många som oroats över den oförutsägbara våldsspiral som pågått den senaste veckan där dödandet av den iranske generalen Qassem Suleimani kraftigt bidragit till anspänningen. Irans vedergällningsattack i natt ses som mild. Inga människor kom till skada och skadorna på själva militärbaserna beskrivs av Donald Trump som små. (Kommentar: Alltså inte 80 döda som Irans statliga tv:s propaganda beskrev det.)Utrikesminister Mike Pompeo ska idag redogöra inför kongressen för bakgrunden till den amerikanska attacken som dödade Suleimani. Framför allt demokrater har frågor om varför den skedde just nu och hur vita huset bedömt den risk man därmed utsatte inte minst amerikansk militärpersonal utomlands för. Men Trump motiverade också attacken så här i sitt tal. "Genom att få bort Suleimani har vi skickat ett kraftfullt budskap till terrorister över hela världen: om ni är rädda om era liv ska ni inte hota det amerikanska folket," sa Trump. SR 200108.
Trump: Iran 'standing down' after missile strikes. US President Donald Trump has said Iran "appears to be standing down" after it targeted air bases housing US forces in Iraq, in a televised address from the White House. Mr Trump said no US or Iraqi lives were lost in the attacks and the bases suffered only minimal damage. The Irbil and Al Asad bases were attacked early on Wednesday local time. Iran said it acted in retaliation after the assassination of top Iranian General Qasem Soleimani last week. What did Mr Trump say? He has previously threatened military action against Iran if it were to target US personnel and bases, but he did not announce any military action, saying Iran's attack had caused no casualties. "No Americans were harmed in last night's attack by the Iranian regime," he said. "Iran appears to be standing down, which is a good thing for all parties concerned," he added. He also said that "American strength, both military and economic, is the best deterrent". "The fact that we have this great military and equipment, however, does not mean we have to use it." Mr Trump also said the US would immediately impose additional financial and economic sanctions on Iran, which would remain until it "changed its behaviour". "Iran must abandon its nuclear ambitions and end its support for terrorism," he said. "The civilised world must send a clear and unified message to the Iranian regime. Your campaign of terror, murder and mayhem will not be tolerated any more. It will not be allowed to go forward." BBC 200108.

Iran erkänner: Oavsiktlig nedskjutning av planet. Iran erkänner nu på morgonen att man av misstag sköt ner det ukrainska passagerarplan, som kraschade i Teheran i onsdags. 176 människor dog, bland dem 17 hemmahörande i Sverige. Irans utrikesminister ber i ett meddelande på Twitter om ursäkt för vad han kallar "en katastrof".
A sad day. Preliminary conclusions of internal investigation by Armed Forces: Human error at time of crisis caused by US adventurism led to disaster. Our profound regrets, apologies and condolences to our people, to the families of all victims, and to other affected nations.
Iran erkänner alltså under internationella påtryckningar att en luftvärnsrobot orsakade tragedin, något som Iran envist förnekat fram till idag och kallat beskyllningarna för psykologisk krigföring. Revolutionsgardet medger nu att planet misstogs för ett fientligt mål, militären hade hög beredskap och det var den mänskliga faktorn som gjorde att planet träffades. "En befälhavare för Irans luftförsvar sade på en presskonferens på lördagsmorgonen att när han hörde vad som hade hänt så önskade han att han hellre hade dött, och tillade att revolutionsgardet är beredd att ta ansvaret och ta på sig de konsekvenser som en rättslig utredning kan kräva av dem. På iransk TV har man också sagt att det var en enskild operatör som begick misstaget, att han hade tio sekunder på sig att fatta ett beslut," rapporterar vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. En oförlåtlig tragedi säger Irans president Rouhani och Irans utrikesminister Zarif skriver på Twitter att det är en sorglig dag. Han riktar sig till det iranska folket och offrens anhöriga och säger att Iran djupt ångrar, ber om ursäkt och beklagar sorgen. Men han lägger också en del av skulden på USA och skriver att den mänskliga faktorn i en tid av kris orsakad av amerikanskt äventyrlighet ledde till katastrofen. Den fråga alla nu ställer sig är hur Iran kunde ge klartecken för ett civilt flygplan att lyfta i det spända konfliktläge som rådde när man väntade sig ett amerikanskt motanfall. Vid sidan av tragedin är detta en djupt förnedrande och genant situation för den iranska regimen som fått stärkt stöd av sitt eget folk efter att USA dödat den iranske generalen Qassem Soleimani. SR 200111.
Ann Linde: Iran måste ta fullt ansvar. Här i Sverige och över hela världen sörjer människor offren för flygkraschen utanför Teheran den 8 januari. "Jag känner starkt med alla dem som förlorat en anhörig", skriver statsminister Stefan Löfven i ett uttalande. Utrikesminister Ann Linde säger till Ekot att Irans erkännande ger förutsättningar för de grundläggande och transparenta utredningar som måste klargöra omständigheterna till kraschen. "Det är väldigt viktigt att de som har drabbats av detta och deras anhöriga får reda på exakt vad som har hänt. Det är viktigt också att Iran tar fullt ansvar för sina handlingar," säger hon. Den svenska regeringen kräver att Iran samarbetar utan inskränkningar i den fortsatta utredningen. "Jag ser med mycket stort allvar på det besked som Iran nu lämnat. Att planet skjutits ned är fruktansvärt och förfärande. Att ett civilt flygplan skjutits ned - oavsett om det skett av misstag eller ej - är en handling som måste fördömas och som Iran måste ta fullt ansvar för också i relation till de drabbade", säger statsministern i ett uttalande. Sverige står i nära kontakt med de andra länder vars medborgare omkommit i kraschen och i går bildades på utrikesministernivå en grupp tillsammans med dessa länder, säger statsminister Stefan Löfven i uttalandet. "Jag kommer att se till att gruppen har skyndsam kontakt mot bakgrund av beskedet från Iran. Vi har också EU:s stöd för våra krav på en fullständig utredning och att Iran samarbetar i denna," skriver Löfven. SR 200111.
Säkerhetsexperten om varför han tror planet sköts ned. Ett misstag som kommer att leda till oerhört negativa konsekvenser för Iran. Så tolkar professor Jan Hallenberg, säkerhetsexpert vid Utrikespolitiska institutet, det som orsakade flygplanskraschen i Teheran. Planets försening i kombination med den pågående konflikten med USA kan ha lagt grunden för ett ödesdigert beslut. "De har 30 till 45 sekunder på sig att avgöra om de ska skjuta i en situation där de förväntar sig en amerikansk attack," säger Jan Hallenberg i Aktuellt. Jan Hallenberg tror att det faktum att det var en krigssituation, där Iran var på högspänn inför en möjlig attack från USA, i kombination med att planet blev sent möjliggjorde misstaget. Enligt hans gissning var det ett mobilt förband ute för att kunna skjuta ner flygplan. De hade troligtvis en lista på vilka flygplan som avgick från flygplatsen, men då flyget PS572 var 45-50 minuter försenat när det lyfte kan förvirring ha uppstått. "Det dyker upp ett plan som de inte har på sin lista, och då har de 30 - 45 sekunder på sig att avgöra om de ska skjuta eller inte i en situation där de förväntar sig en amerikansk attack. Jag tror att det var ett misstag helt enkelt," säger Jan Hallenberg. Att attacken skulle kunna ha varit avsiktlig kan inte uteslutas - men Hallenberg ser inte att Iran skulle ha något att vinna på det. Konsekvenserna av den potentiella missen menar han kommer bli en oerhört negativ nyhet för Iran i ett läge där de försöker vinna allierade i kampen mot USA. "Att ha skjutit ner 176 civila är en fruktansvärd nesa - och det är därför de håller på att neka också," säger Jan Hallenberg. svt 200111.
Irankännaren: Så oerhört klantigt. Att det nu står klart att Iran sköt ned det ukrainska planet kan påverka den iranska regimen på flera sätt. Det säger Rouzbeh Parsi, Iranexpert på Utrikespolitiska institutet. "Ja, det har ju flera olika betydelser. Till att börja med att klura ut varför det tog så lång tid att klura ut vad som hade hänt, där blir det en fråga om trovärdighet. Sedan måste frågan ställas hur det kunde ske. Då har de sagt själva att de kommer att utkräva ansvar, men då är frågan på vilken nivå detta kommer att ske. Här finns ju ett antal olika faktorer som har bidragit till att den här situationen kunnat uppstå, det vill säga, vem fick för sig att ställa ett robotbatteri där av alla ställen." Hur stor prestigeförlust är det här för Iran? "Det är en prestigeförlust internationellt, men jag tror framför allt att det är en prestigeförlust gentemot den egna befolkningen. Det här är, för att uttrycka det milt, så oerhört klantigt så det är någonting att svara inför befolkningen hur det här kunde ske. Sen är det då frågan i vilken mån man lyckas genomföra den faktiska haveriutredningen tillsammans med Kanada och Ukraina på ett trovärdigt sätt, då ska även Boeing vara inblandat. Så det finns en massa olika saker som då återstår att se hur väl man lyckas genomföra det och hur trovärdigt det blir." SR 200111.
Ukraina kräver skadestånd av Iran. Iran har erkänt att man av misstag sköt ned ett ukrainskt passagerarplan. I ukraina så har erkännandet delvis tagits emot med lättnad. I ett uttalande skriver presidenten Volodymyr Zelenskyj att han kräver en officiell ursäkt från Irans sida. "Det har varit en svår morgon men nu vet vi i alla fall sanningen," skriver presidenten Voldymyr Zelenskij i ett uttalande. Vidare kräver han rättvisa, att de ansvariga för nedskjutningen ska ställas till svars, att Ukraina ska ha full tillgång till utredningen, att kropparna ska återlämnas, att en kompensation ska betalas ut och att Iran officiellt ska be om ursäkt genom diplomatiska kanaler. Under natten har utredarna, flera av dem ukrainska, samlat vrakdelarna för att förstå hur det här kunde hända. Enligt ukrainska underrättelsetjänsten och presidenten så säger man sig redan veta svaret men vill fullfölja utredningen för att ge de exakta detaljerna. Att Iran nu erkänt innebär för Ukrainas del att de officiellt nu stå fria från skuld. "Omöjligt att vår besättning och vårt plan skulle kunna ha orsakat detta. Det var de bästa tjejerna och killarna", skriver flygbolaget om besättningen i ett uttalande. Även Ryssland kritiserar nedskjutningen men fortsätter samtidigt att hålla en låg profil. Iran måste dra en lärdom av det som hänt, skriver ordförande för det ryska parlamentet utrikeskommission. Men på högre nivå, från president Vladimir Putin eller hans stab har det ännu inte kommit några uttalanden. Ansvarsutkrävande och en ingående, öppen utredning. Kanadas premiärminister Justin Trudeau kräver att offrens närstående får veta vad som egentligen hände. 57 av de 176 som omkom när flygplanet kraschade, kort efter att ha lyft från Teheran i onsdags, var kanadensare. "Detta är en nationell tragedi och alla kanadensare sörjer tillsammans", heter det i ett uttalande från Trudeaus kansli. SR 200111.
Flygbolagschefen: Oansvarigt att inte stänga trafiken. Irans beslut att inte stänga flygtrafiken från Iran var oansvarigt anser det ukrainska flygbolagets högste chef. "Vi har inte fått ta del av någon som helst information eller beslut från de ansvariga myndigheterna i Iran," säger det ukrainska flygbolagets högste chef Evgenyj Dykhne på en pressträff. Det är hans svar när journalister frågar varför det ukrainska planet över huvud taget lyfte när situationen var så spänd. Att Iran inte stängde flygplatsen är oansvarigt, säger han vidare. "Visst gäller andra spelregler i en krigssituation men man måste fortfarande skydda civila och oskyldiga," fortsätter Evgenyj Dykhne. Det har varit starka reaktioner från Ukrainas sida efter att Iran erkänt att de sköt ned det ukrainska passagerarplanet av misstag. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade tidigare under lördagen att han kräver att Iran betalar ut en kompensation för de skador landet orsakat. Men också att de ska återlämna kropparna och officiellt be om ursäkt genom diplomatiska kanaler. Iran har ännu inte gett något besked om hur de ska agera. Även omvärlden har reagerat på Irans erkännande. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har sagt att erkännandet var ett viktigt steg för utredningen. EU skriver att man nu förväntar sig en öppen och transparent utredning och Frankrike har lovat att bistå i utredningen. SR 200111.
Iransk befälhavare tar på sig ansvaret: "Önskade jag vore död". Iransk befälhavare tar på sig ansvaret: "Önskade jag vore död". Iran medger att man av misstag råkade skjuta ner det ukrainska passagerarplan som kraschade i onsdags. Det iranska flygvapnets högste befälhavare, Amir Ali Hajizadeh, tar personligen på sig ansvaret för nedskjutningen. Enligt den iranska militären sköts planet ned av misstag då det rörde sig nära en känslig militärbas "på en höjd och på ett sätt som påminde om ett fientligt mål", samtidigt som det iranska luftförsvaret befann sig på en förhöjd beredskapsnivå. Det iranska flygvapnets högste befälhavare Amir Ali Hajizadeh sade i ett tv-sänt uttalande att han "önskade att han vore död" när han fick beskedet om kraschen. Han sade också att han tar fullt ansvar för det inträffade och ber nationen om ursäkt. Enligt Hajizadeh förväxlades det ukrainska planet med en kryssningsrobot. Vid en presskonferens senare på dagen sa dock Hajizadeh att han begärt att alla kommersiella flygningar i Iran skulle ställas in tills dess att det spända läget mellan landet och USA lättat - men att de personer inom armén som har befogenhet att vidarebefordra en sådan begäran till regeringen valt att inte göra det. Irans president Hassan Rouhani bekräftar på Twitter att planet skjutits ned och kallar det ett "oförlåtligt misstag". "Arméns interna utredning har fastslagit att robotar avfyrade på grund av mänskligt fel beklagligt nog orsakade det ukrainska planets hemska krasch och 176 oskyldiga människors död", skriver Rouhani och tillägger att de ansvariga kommer att identifieras och åtalas. Även Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, framför sina kondoleanser och uppmanar till en utredning, enligt nyhetsbyrån AP. svt 200111.
Haverikommissionens expert: Ytterst allvarligt och viktigt att utredningen får fortgå. Peter Swaffer är Sveriges representant i utredningen om flygkraschen i Iran. Hur förändras arbetet med utredningen i och med Irans medgivande? "Det handlar om ett civilt, kommersiellt flygplan som lyft från en öppen, internationell flygplats in i ett luftrum som inte är stängt. Så att det då skjuts ner, av misstag eller inte, är ytterst allvarligt. Det är så viktigt att utredningen får fortgå." " Att man gör den här vändningen kan man tänka sig tyder på att man inte hade något annat val, att det finns tydlig bevisföring." svt 200111.
Efter beskedet: Teheranbor kräver ayatollans avgång. Invånare i Teheran riktade i dag hård kritik mot styret i Iran efter medgivandet att man sköt ner Boeing 737-planet tidigare i veckan. Enligt flera reportrar på plats omvandlades en minnesmarsch för offren till hårda protester mot ledningen. Reuters skriver att man bland annat krävde ayatolla Khameneis avgång. Independents Mellanösternkorrespondent Bel Trew skriver att källor säger att protesterna riktas mot Irans revolutionsgarde och det religiösa styret. Omni 200111.
Furor in Iran and Abroad After Tehran Admits Downing Ukrainian Jetliner. Ukrainian officials suggest Iran would not have admitted responsibility if investigators from Ukraine had not found missile debris in the crash wreckage. New York Times 200111. Iran: De skyldiga kommer straffas. Iran medgav på lördagen att de av misstag sköt ner det kraschade ukrainska passagerarplanet i Teheran i onsdags. Trots att planet följde sin normala rutt misstogs det för en kryssningsrobot. Iran säger nu att de ska straffa de skyldiga och en befälhavare vid revolutionsgardet sade i ett tv-sänt tal att han önskade att han var död när han fick nyheten om nedskjutningen. "När jag fick bekräftat vad som verkligen hänt önskade jag att jag själv kunde dö i stället för dem. För att slippa bevittna en sådan katastrof" sade general Amir Ali Hajizadeh inför tv-kameror i Teheran på lördagen. När han förklarade händelseförloppet blev det en bekräftelse av det många flyg- och militärexperter spekulerat i de senaste dagarna. Iran hade höjd beredskap efter att timmar tidigare attackerat amerikanska mål i grannlandet Irak. En ensam robotoperatör misstog passagerarplanet för en kryssningsrobot på väg mot känsligt militärt område och hade bara sekunder på sig att ta beslutet huruvida det skulle skjutas ned eller inte. Han valde att skjuta ner det, ett beslut som kostade 176 människor livet. Iran ber om ursäkt, de lovar att kompensera familjerna till de omkomna och säger att rutinerna ska utvärderas så att ett liknande misstag aldrig kommer att ske igen. De lovar också att ställa ansvariga inför rätta. Samtidigt har Iran ända sedan i onsdags med emfas hävdat att olycksorsaken var okänd, alla möjliga orsaker var tänkbara utom just att det skulle skjutits ned. Trots att iransk militär uppenbarligen hela tiden vetat vad som skett. Men med omvärldens blickar brännande riktade mot haveriutredningen, underrättelseuppgifter, videoupptagningar och utländska experters närvaro blev det tillslut omöjligt att fortsätta förnekandet. Kanske hoppas Iran nu med erkännandet kunna gå vidare, slippa spekulationer och vidare granskning. Men flera stora frågetecken kvarstår. Hur kunde till exempel en enda operatör ensam ansvara för beslut om robotuppskjutningar så nära Irans största flygplats. Varför stängdes inte flygplatsen om situationen var så spänd. Och hur kunde situationen misstolkas när planet var så uppenbart nära den internationella flygplatsen och utan att avvika sin normala från flygledarna givna rutt. Frankrike har på lördagen tagit initiativ till en internationell utredning för att få ytterligare klarhet i hur det Ukrainska planet kunde skjutas ner strax efter att det lyft från flygplatsen i Teheran. SR 200111.
USA visste att bas skulle attackeras timmar i förväg. De amerikanska trupperna på al-Asad-basen i Irak kände till att en iransk attack var på väg. Det säger personer med insyn till CNN som fått en rundtur på basen. Enligt tv-kanalen tog soldaterna skydd i bunkrar klockan 23 lokal tid på tisdagen. Robotattacken inleddes strax efter 01.30 på natten mot onsdag. Varifrån varningen kom är hemligstämplat. Men en diplomatkälla säger till CNN att Iran meddelade Irak vilka baser som skulle beskjutas och att Irak sedan förde vidare budskapet. Omni 200111.
Brittiska ambassadören i Iran greps vid protest. Storbritanniens ambassadör i Iran Rob Macaire greps under lördagskvällen efter att ha närvarat vid protesterna i Teheran, uppger flera medier med hänvisning till den halvstatliga iranska nyhetsbyrån Tasnim. Macaire ska enligt medierna ha filmat protesterna och sänt det på nätet. Han har nu släppts på fri fot, enligt Tasnim. Den brittiska utrikesministern Dominic Raab går till hårt angrepp mot gripandet och kallar det ett "uppenbart brott mot internationell rätt", skriver Sky News. Omni 200111.
Protester mot Irans styre efter flygkraschen. I Iran bröt nya protester ut i går mot regimen efter att Iran ägnat tre dagar åt att förneka inblandning i flygkraschen. Flera tusen demonstranter uppges ha deltagit med talkörer mot regimen och Ayatollah Khamenie, Irans högste ledare. Fördömanden mot regimen och revolutionsgardet vällde också fram på sociala medier. Död åt diktatorn ropar demonstranterna utanför Amir Kabir universitetet, Teherans Tekniska högskola, där protesterna inleddes i går kväll, för att sedan spridas till flera städer bland annat till Isfahan, Shiraz, Rasht och Karman. På videoklippen ser folksamlingarna ut att vara större än under protesterna i november i Iran och betydligt fler unga kvinnor deltar. Ni är omänskliga lyder en talkör. Till revolutionsgardet ropar demonstranterna: Ni borde skämmas, lämna vårt land ifred. Den brittiske ambassadören greps utanför universitetet, anklagad för uppvigling. Han släpptes efter en timme, men Storbritannien säger att gripandet strider mot internationell rätt. På söndagen medgav Iran att Storbritanniens ambassadör i Teheran greps i lördags. Irans biträdande utrikesminister skriver på Twitter att ambassadören, Rob Macaire, greps vid vad han kallar en illegal sammankomst, och att Macaire släpptes så snart han identifierats. På sociala medier kom också hård kritik mot regimen. Här är några exempel: "Ni erkänner bara under internationella påtryckningar, tänk hur mycket som skulle avslöjas om det fanns en svart låda för regimens andra brott." "Nu förstår jag varför omvärlden är rädd för era kärnvapen, er mänskliga faktor skulle kunna förinta oss alla." "Hade detta varit ett inrikesflyg och alla passagerare iranier, så hade vi aldrig fått reda på sanningen, ni hade lagt skulden på sanktionerna." SR 200112.
Uppgifter om raketattack mot irakisk militärbas. Militärbasen Balad norr om Iraks huvudstad Bagdad har utsatts för en raketattack, uppger flera medier. På basen finns amerikanska soldater stationerade men de flesta lämnade basen tidigare i veckan, skriver AFP. Fyra irakiska soldater uppges ha skadats i attacken. Det är oklart vilka som ligger bakom attacken som är den senaste i en rad av angrepp mot baser i Irak där USA har soldater. Omni 200112.
Demonstranter i Teheran: Våra fiender finns i landet. Regimkritiska demonstranter tog sig ut på gatorna i Teheran för andra dagen i rad på söndagen för att protestera mot styret i landet. Den tändande gnistan för protesterna var det iranska styrets medgivande att man sköt ned passagerarplanet av misstag. "De ljuger när de säger att vår fiende är USA. Vår fiende finns här, löd budskapet från flera demonstranter enligt Reuters. Kravallpolis sköt tårgas mot en grupp av tusentals demonstranter, där många skrek "död åt diktatorn". Budskapet var riktat mot ayatolla Khamenei. Även iranier trogna styret tog sig ut på gatorna, efter rapporterna om att Storbritanniens ambassadör gripits under gårdagens protester. Omkring 200 demonstranter samlades vid ambassaden och tände eld på den brittiska flaggan, enligt AFP. Omni 200112.
Stora protester mot regimens lögner i Iran. I Iran fortsatte i går kväll protesterna mot regimen och mot lögnerna kring det nedskjutna ukrainska passagerarplanet. Demonstranter samlades utanför universitet på flera platser i landet och på Azaditorget i centrala Tehran och ropade slagord bland annat mot landets högste ledare. För andra dagen i rad trotsade demonstranter moln av tårgas och ett massivt säkerhetsuppbåd för att protestera mot regimen. "Khamenei mördare, ditt styre har ingen legitimitet!" och "De ljuger för oss, de säger att USA är fienden, men det är ni som är fienden!" löd talkörerna. Demonstranter rev också sönder och tände eld på porträtt av den dödade generalen Qassem Soleimani, och ropade "Revolutionsgardet, ni är vårt IS!". På en väg la man ut bilder av Ayatollah Khamenei som bilar och motorcyklar körde över. Vid solnedgången samlades hundratals människor med munskydd mot tårgas på Azaditorget i centrala Teheran, säkerhetsstyrkor hade blockerat vägarna till torget för att minska antalet demonstranter och vittnen berättar hur man sköt tårgas ner i Azadis. "Ingen kan ta sig ut, vi kan inte andas här," sa en ung man i ett videoklipp. Gummikulor och skarpa skott användes också för att skingra demonstranter och 7 personer uppges ha skadats. Även i regimtrogen press framfördes kritik med rubriker som: "Skamligt" och "Otroligt". "Lögnerna om nedskjutningen av planet är en lika stor katastrof som själva flygkraschen", skrev chefredaktören för Revolutionsgardets egen nyhetsbyrå. Två TV-programledare uppges ha avgått i protest. Och Irans enda kvinnliga olympiska medaljör hoppade av i lördags och kommer inte att återvända till Iran. Protesterna som följer på regimens lögner om vad som orsakade den ukrainska flygkraschen har förnedrat regimen och militären, som alldeles nyss ansåg sig ha stöd av det iranska folket och den våg av nationalism som uppstod efter mordet på Qassem Soleimani, när miljoner iranier hörsammade uppmaningen att delta i sorgemanifestationer. De som demonstrerar nu är en liten spillra i jämförelse, men de riskerar sina liv för att protestera mot en regim som bara för en månad sedan sköt ihjäl hundratals, kanske så många som 1 500 demonstranter. SR 200113.
Irans nedskjutning sätter press på Ryssland. Iran förnekar i dag via en regeringstalesman att landet mörklagt att militären sköt ned det ukrainska planet av misstag. I Ukraina har Irans nedskjutning förnyat kraven på att Ryssland bör erkänna sitt ansvar från nedskjutningen juli 2014. "Där fanns alla fakta och varför fortsätta förneka det, människoliv offrades förgäves," säger Nikolaj, en av flera ukrainare som både är kritisk till att det tog tre dagar för Iran att erkänna sin skuld. Han och många andra ukrainare kopplar samtidigt bristen på öppenhet från Iran och lögnerna direkt till det som hände över östra Ukraina i juli 2014 då ett malaysiskt passagerarplan sköts ned av ett ryskt luftvärnssystem, en så kallad Buk. Men det förnekas fortfarande officiellt från Moskva, trots alla bevis från en officiell utredning. Även i Ryssland har en debatt hörts om att Iran betedde sig mer rakryggat än Ryssland. Det var ett ryskt luftvärnssystem, som användes av militären i Iran också, men det är framförallt erkännandet av skuld, som också i Ryssland värderas högt. Många av de anhöriga till de 298 offren från 2014 har också uttalat sig och önskat sig motsvarande ärlighet. Holländska Silene Fredriksz sa så här till ukrainska Hromadske: "Det enda jag önskar är klarhet, vad hände och varför. Jag vill inte att människor ljuger, vi måste få veta sanningen." Från Iran har en regeringstalesman idag sagt att det inte var mörkläggning eller lögner under de tre dagar Iran förnekade ansvar för planets krasch. Irans version är fortfarande att det var ett misstag. Det accepterar inte de berörda länderna. En ukrainsk advokat inblandad i nedskjutningen av MH17 skriver att ingen kan komma undan med att av misstag använda luftvärn mot ett passagerarplan med att säga att det var ett misstag. Det tog tre dagar innan Iran i lördags tog på sig skulden för nedskjutningen av det ukrainska passagerarplanet. 176 människor ombord dödades när planet träffades av en eller två luftvärnsraketer. Ett luftvärnsförsvar, som Iran köpt från Ryssland. När erkännandet kom betonades att det var ett misstag och att de skyldiga skulle straffas. Direkt kom besked från flera länder vars passagerare fanns ombord att det inte kunde kallas misstag och att Iran måste räkna med att betala kompensation. Men idag kom ett nytt uttalande från Iran där talesmannen hävdar att det inte alls handlat om mörkläggning eller att iranska företrädare ljugit de tre dagarna fram till i lördags. Enligt talet i Iransk tv var det inte alls så. Samtidigt pågår en intensiv debatt i Ukraina och även i Ryssland där det hävdas att om Iran kan erkänna borde också Ryssland göra det, när det gäller nedskjutningen av MH17, det malaysiska passagerarplan med 298 människor ombord, som sköts ned i juli 2014 över östra Ukraina. Många anhöriga har också påmints om tragedin och att de fortfarande saknar att någon tagit på sig ansvaret för dådet. SR 200113.
Iranier vägrade vanära Israels och USA:s flaggor. Bilderna på när hundratals demonstranter i Iran undviker att gå på USA:s och Israels flaggor som finns avbildade på marken har blivit virala på nätet. Det fåtal som valde att kliva på flaggorna blev utskällda av de övriga. Enligt Jerusalem Post ska vissa av demonstranterna ha ropat: "Vår fiende finns i Iran, inte i USA." Mängder av demonstranter har de senaste dagarna också krävt att Irans mäktigaste person, ayatollah Ali Khamenei, ska lämna sin post. Världen idag 200113.
Toppdiplomat - eller toppterrorist? Den iranske militäre ledaren Qassem Soleimani dödades nyligen av amerikansk militär på irakiskt territorium, där han befann sig olagligt i terrorsyfte. Svensk public service saknar ofta demokratisk ryggmärgsreflex och även denna gång valde man att hellre stå med terrorister än med en demokratiskt vald president. SVT kallade Soleimani "toppdiplomat" och i rutan beskrevs han som väldigt populär. Skulle de någonsin kalla Osama bin Ladin toppdiplomat, och skulle de beskriva Nordkoreas diktator för populär? Demokraterna i USA och gammelmedia på båda sidorna av Atlanten anklagar Trump för att starta en konflikt. Är de dåligt pålästa, eller är detta ytterligare ett inslag av hat mot Trump, vad han än säger och gör? Bara under det senaste halvåret har Iran bland annat attackerat brittiska och andra oljefartyg i Persiska viken, skjutit ner en amerikansk drönare, bombat saudiska oljeanläggningar, attackerat amerikanska baser i Irak och stormat den amerikanska ambassaden i Baghdad. I ett längre perspektiv - under flera årtionden - har Iran med Soleimani i spetsen fört krig mot kurder, Israel och USA, samt fört krig i Syrien, Jemen och Irak. Man stöder terroristorganisationer som Hizbollah och Hamas. Soleimani har varit drivande i allt detta. Han hade även ett avtal med en knarkkartell i Mexiko om att bomba den saudiske ambassadören i USA på amerikanskt territorium. Detta är SVT:s "toppdiplomat". Världen idag 200114.
Nu ska svarta lådorna analyseras. Färd- och ljudregistratorer, även kallat svarta lådor, från flygkraschen i Iran förra veckan har förflyttats till Kiev där de ska analyseras. Utredningsledaren från Iran som leder flygkrasch-utredningen har meddelat Sverige att de två svarta lådorna har skickats till Kiev för analys. "De är skadade man vi har sett ett tydligt värre skick. jag är övertygad om att man kommer att kunna få ut den information man vill ha sedan kan man fundera på vad man ska göra med den informationen?", säger Peter Swaffer, avdelningschef och expert i ärendet från Statens haverikommission. Politisk påtryckning tros vara anledningen till att lådorna flyttas till Europa, första hand till Kiev. Om de inte kan analysera data där, kommer lådorna flyttas till Paris och den franska haverikommissionen där man har kunskap om att ta sig an svarta lådor som skadats. Men redan nu ligger en del fakta på bordet, planet sköts ned och svaren man letar efter finns troligen inte i de svarta lådorna. "Normalt kanske man inte vet vad som hänt men nu vet vi att planet blev nedskjutet," säger Peter Swaffer. Endast ett tiotal länder i världen kan ta sig an skadade svarta lådor och har kunskap kring det. "Senast på fredag kommer de i Kiev veta om de kan analysera materialet." SR 200114.
Flera gripna efter nedskjutningen av planet. I Iran har flera personer gripits misstänkta för deras roll i nedskjutningen av det ukrainska flygplanet. Iran har sagt att planet sköts ned av misstag av en luftvärnsrobot. Inga ytterligare detaljer har offentliggjorts. Irans regering är ansvarig för att många människor omkom när ett ukrainskt plan sköts ned utanför Teheran i förra veckan, säger landets president Hassan Rohani. Han upprepar sitt löfte om att alla ansvariga ska straffas. Flera personer har gripits för sin inblandning i händelsen. Det var ett oförlåtligt fel som låg bakom nedskjutningen av planet enligt Rohani, som i ett tv-sänt tal lovar att händelsen ska utredas noggrant. Han säger att det inte är en enskild person, utan flera, som kommer att hållas ansvariga för händelsen. "Att den iranska militären erkänt sitt misstag är ett bra första steg. Vi bör försäkra människor om att det inte kommer att hända igen." Flera personer har gripits med anledning av nedskjutningen, uppger Gholamhossein Esmaili, talesperson vid Irans justitiedepartement, utan att ge närmare detaljer. Några timmar tidigare hade Kanadas premiärminister Justin Trudeau sagt att flygkraschen, där 57 kanadensare omkom, delvis berodde på USA. "Om det inte fanns några spänningar, om de inte nyligen hade trappats upp i regionen, så skulle dessa kanadensare vara hemma med sina familjer nu." Enligt Trudeau har det internationella samfundet varit tydligt gällande nödvändigheten av ett Iran utan kärnvapen, men man hanterar också spänningar i regionen på grund av USA:s agerande. Trudeaus uttalanden gjordes i en intervju med det kanadensiska tv-bolaget Global television. Alla de 176 personer som befann sig på planet från ukrainska UIA omkom då planet sköts ned efter att ha lyft från Teheran i onsdags morse. 57 av de döda var kanadensiska medborgare. Iran har förklarat nedskjutningen som ett tragiskt misstag, som kom några timmar efter det att landet hade avfyrat robotar mot irakiska militärbaser som används av amerikanska soldater. Eldgivningen utgjorde del av svaret på att USA dödat den iranske toppmilitären Qassem Soleimani. Trudeau säger även att han gärna hade velat ha en varning i förväg från USA om drönarattacken mot Soleimani. Kanada har, precis som de andra länderna vars medborgare omkommit i händelsen, varit tydliga med att de förväntar sig fullt samarbete från Irans sida när det gäller utredningen av kraschen. SR 200114.

Europeiska länder tvingar Iran till omedelbara samtal. Frankrike, Storbritannien och Tyskland bekräftar på tisdagen att de har utlöst den konfliktlösningsmekanism som finns i Iranavtalet från 2015. Bakgrunden är att Iran successivt har överträtt sina befogenheter inom ramen för avtalet, sedan Trump drog sig ur och återinförde sanktioner mot landet. Nyligen sade Iran att man hädanefter tänkte överge alla begränsningar när det gäller produktionen av anrikad uran. Enligt diplomater som Reuters har talat med innebär denna senaste överträdelse att Europa måste reagera. Det är en fråga om trovärdighet, säger en källa till Reuters. I och med att konfliktlösningsmekanismen är utlöst har parterna 15 dagar på sig att lösa meningsskiljaktigheterna. Processen kan i värsta fall leda till att sanktionerna mot Iran återinförs, skriver Reuters. Omni 200114.
EU-länder anklagar Iran för kärnavtalsbrott - utlöser tvistlösningsförfarande som kan leda till FN:s säkerhetsråd. Storbritannien, Frankrike och Tyskland har utlöst ett tvistlösningsförfarande om Irans internationella kärnavtal. Det innebär att frågan tas upp i FN: säkerhetsråd, om man inte kan lösa tvisten mellan Iran och EU-länderna. Konflikten om det internationella kärnavtalet från år 2015, uppstod efter att president Donald Trump drog USA ut ur kärnavtalet år 2018. Det här trots att Iran enligt atomenergiorganisationen IAEA uppfyllde sina åtaganden till punkt och pricka. USA införde samtidigt nya, ensidiga sanktioner och Iran har sedan dess stegvis tagit distans till avtalet. Iranierna meddelade efter mordet på toppgeneralen Qasem Soleimani att de inte längre anser sig bundna av kärnavtalet eftersom EU-länderna samt Kina och Ryssland inte har hållit fast vid sina åtaganden och sina löften om sanktionslättnader och ekonomiskt samarbete. Iran fördömde som väntat EU-ländernas beslut "som kan leda till en kraftfull, allvarlig reaktion," enligt landets utrikesministerium. Iran konstaterade samtidigt att det är berett att svara på konstruktiva försök att bibehålla kärnavtalet. Säkerhetsrådets permanenta medlemmar Ryssland och Kina, som alltså också undertecknade avtalet år 2015, har inte ännu kommenterat EU-ländernas beslut. Men Ryssland har stött Iran i det förgångna och väntas göra det även nu. Ryssland har liksom Kina stött det internationella kärnavtalet och uppmanat EU-länderna att göra mer för att hålla det vid liv. Konstantin Kosatjev som leder utrikesutskottet i det ryska parlamentets överhus kräver att EU-länderna trycker på USA och inte Iran. yle 200114.
Iranska journalister säger upp sig: 13 år av lögner. Tre journalister vid Irans statliga tv-bolag Irib lämnar sina jobb i protest mot hur landet agerat efter förra veckans nedskjutning av det ukrainska planet där 17 personer hemmahörande i Sverige dog, skriver flera medier. Först efter flera dagar medgav Iran att planet skjutits ner. Programledaren Gelare Jabbari ber i ett inlägg på Instagram publiken om ursäkt för att hon "i 13 år berättat lögner", skriver The Guardian. Hennes kollega Zahra Khatami tackar publiken för tiden som nyhetsankare och säger att hon aldrig mer kommer arbeta med tv. "Förlåt mig," säger hon. Demonstrationer har pågått i flera dagar mot Irans regering, som nekar till att ha mörkat nedskjutningen. Omni 200114.

Ny film visar: Planet träffades av dubbla robotar. Det ukrainska flygplanet som sköts ner nära Teherans flygplats träffades av två robotar, visar nya videobilder som New York Times kommit över. Robotarna avfyrades från en iransk militäranläggning en dryg mil från flygplatsen och träffade planet med runt 30 sekunders mellanrum. Ingen av träffarna lyckades dock sänka planet, som brinnande vände tillbaka mot flygplatsen. Några minuter senare exploderade det dock i luften och kraschade. Omni 200114. New York Times 200114.
Iraniern som filmade nedskjutningen av det ukrainska planet gripen. Iraniern som filmade nedskjutningen av det ukrainska passagerarplanet förra onsdagen har gripits av det Revolutionära gardet, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. yle 20114.

Irans kronprins: Regimen faller inom några månader. Kronprinsen inom Irans avsatta kungahus, Reza Pahlavi, sa på onsdagen att han tror att den religiösa regimen i landet faller inom några månader, skriver AFP. Vid ett framträdande i Washington där Pahlavi nu bor sa han att demonstrationerna och den upproriska stämningen i Iran påminner om hur det var i landet de sista månaderna innan hans far, shahen av Iran, störtades i revolutionen 1979. Han uppmanade också västvärlden att inte förhandla med landet. "Det är sedan länge tydligt att det inte är en normal regim och att den inte kommer att förändras," sa Pahlavi. Omni 200115. Kommentar: Ett önsketänkande.

USA medger nu skadade i Irak. USA:s militär uppger nu att elva amerikanska soldater skadades vid den iranska beskjutningen av amerikanska baser i Irak i förra veckan. Tidigare har USA sagt att inga amerikanska soldater skadades i attacken. Det handlar inte om livshotande skador, de elva soldaterna vårdas för bland annat hjärnskakning. SR 200117.

Ayatollan: "Våra fiender firade flygkraschen". Idag talade Irans högste ledare Ayatollah Khamenei inför massorna vid fredagsbönen i Teheran för första gången på åtta år. Khamenei sa att den bittra flygplanstragedin inte får överskugga general Soleimanis martyrskap och det gudomliga stöd det iranska folket uppvisat för den islamiska republiken. "Våra fiender firade flygkraschen och var lika lyckliga som vi var sorgsna," sa Khamenei som kallade nedskjutningen av det ukrainska planet för en bitter tragedi som utnyttjats av fienden för att försvaga Irans revolutionsgarde. Men han erbjöd ingen ursäkt. Khamenei sa också att de få hundratal iranier som demonstrerade förolämpade general Soleimani genom att slita ner hans porträtt inte representerar det iranska folket. De utgörs av de miljontals människor som slöt upp för att gråta i Soleimans begravningsprocession. Död åt hycklarna ropade folkmassan när Khamenei nämnde de som protesterat mot regimen i Iran den senaste veckan. Han sa också att clownen Donald Trump i Vita huset bara låtsas stödja det iranska folket, men att Trump kommer att sticka en förgiftad dolk i ryggen på iranierna. Den högste ledarens tal var också fullt av referenser till hur Gud vill att det iranska folket ska segra, och att det var med Guds stöd som Iran levererade en örfil till USA med missilattacken mot amerikanska baser i Irak. I förhållande till omvärlden fanns få försonande signaler. Tvärtom gick Khamenei också till attack mot de tre europeiska länder som är del av kärnenergiavtalet och påminde om att Tyskland en gång i tiden bistått Saddam Hussein med kemiska vapen som användes mot det iranska folket på 80-talet. SR 200117.

Frankrike: Åtta länder ska patrullera Hormuzsundet. Frankrike har fått med sig sju europeiska länder i sitt initiativ till en flottinsats i Hormuzsundet, skriver AFP. Tidigare hade Danmark, Grekland och Nederländerna anmält intresse. Nu har även Belgien, Italien, Portugal och Tyskland anslutit. Styrkan ska vara baserad i Abu Dhabi och övervaka och skydda den kommersiella fartygstrafiken i sundet, som ligger på en utsatt plats i den upptrappade konflikten i Mellanöstern. Omni 200120.

Iran bekräftar: Planet träffades av två robotar. Iranska myndigheter bekräftar nu att det var två iranska robotar som sköt ner det ukrainska passagerarplanet utanför Teheran den 8 januari. Irans civila luftfartsmyndighet skriver i en preliminär rapport att utredarna kommit fram till att två robotar av typen Tor-M1 avfyrades mot flygplanet. Alla 176 ombord, varav 17 hemmahörande i Sverige, omkom när det ukrainska flygplanet störtade kort efter starten från Teheran. SR 200121.

Läckt ljudfil motsäger Irans bild av nedskjutna planet. En ljudfil som läckts i ukrainska medier kan vara ett bevis på att Iran redan från början kände till att de var ansvariga för nedskjutningen av det ukrainska passagerarplanet den 8 januari. "Jag ser ett ljus från en robot som skjutits från marken, vad är det som händer? säger en pilot på ett inrikesflyg på väg mot iranska staden Shiraz. "Vad är det för ljus?" frågar flygledaren. "Från en luftvärnsrobot, så vad ska göra?" svarar piloten. "Jag har inga uppgifter om det, men var beredd på att behöva landa," säger flygledaren. Det är den ukrainska tv-kanalen 1+1 som fått ta del av det hemligstämplade samtalet. Inspelningen ska vara en del av det bevismaterial kring nedskjutningen av det ukrainska passagerarplanet den 8 januari där samtliga 176 ombord omkom. I tre dagar nekade Iran till alla anklagelser om att de ska ha varit skyldiga till nedskjutningen. Det var först efter att Kanadas premiärminister Justin Trudeau sa att landet hade underrättelseinformation om att det var en iransk robot som hade orsakat kraschen, som Iran erkände att de låg bakom nedskjutningen, men att det var ett misstag. Att samtalet, som motsäger Irans bild av händelseförloppet nu läckt till medier har väckt reaktioner i Iran. "Ukraina hanterade bevismaterialet på ett oproffsigt och det får oss att inte vilja dela med oss av mer bevismaterial," sa huvudutredaren Hassan Rezaifar till den halvofficiella nyhetsbyrån Mehr. Men Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj försvarar publiceringen av ljudfilen. "Det är ett glasklart bevis på att Iran redan från början kände till orsaken till kraschen," sa Zelenskyj i ett tv-framträdande. Trots att Iran säger sig vilja sluta dela bevis rörande nedskjutningen, kommer ukrainska utredare att få vara med vid avläsningen av det nedskjutna planet svarta lådor senare idag. "Det är av yttersta vikt för oss att få klart alla detaljer om katastrofen," sa Zelenskij. SR 200203.

Medborgarskap kan avgöra ersättningar efter flygkraschen. Medborgarskap kan få en viktig roll i efterspelet till flygkraschen i Iran. Anhöriga till de som hade iranskt medborgarskap riskerar lägre ersättningar än andra nationaliteter. SR 180203.

Iran slutar samarbeta: Ger inte Ukraina fler dokument. Iran har slutat samarbeta med Ukraina gällande utredningen om passagerarplanet som sköts ner av iranskt luftvärn utanför Teheran i januari, rapporterar BBC. – Vi kommer inte längre att lämna ut dokument till Ukraina, säger Hassan Rezaeifar, som leder utredningen i Iran, till iranska nyhetsbyrån Mehr under måndagen. Sedan planet sköts ner har Iran gått med på att samarbeta med utländska experter men frågan om var och när den svarta lådan ska undersökas har fortfarande inte nått någon lösning, vilket Ukraina kritiserat. Samtliga personer ombord omkom, 17 av dem var hemmahörande i Sverige. Omni 200203.

Then the Lie Became Great in the Country… Iranians have been living under a lie for the last 40 years, says Fereshteh Molavi. Now that the events of the last two months have shattered any remnant of trust they had, could change finally be around the corner? In 1979, Khomeini, sitting under an apple tree in Neauphle-le-Chateau and surrounded by advisors and journalists, briefly and vaguely depicted an ideal future system for Iran. The majority of Iranians, although obviously united by their desire to get rid of the despotic Shah, hardly knew what would happen next. What they could see was Khomeini’s charisma, not his play-acting. Soon, Khomeini came back to Iran, and “Then the Lie became great in the country…” IranWire 200205.

Många väntas bojkotta valet. I Iran ser de hårdföra konservativa ut att bli de stora vinnarna i parlamentsvalet på fredag. Men det är samtidigt ett val som många iranier kommer att bojkotta. Många reformvänliga har underkänts av väktarrådet som beslutar vilka som får ställa upp i valet och det banar väg för de konservativa. Samtidigt har också USA:s sanktioner mot Iran, som slagit hårt mot hushållen, inneburit ett ökat stöd och inflytande för konservativa krafter. De som vill se ett iranskt närmande mot väst lär få vänta. SR 200219.

Coronavirus Could Break Iranian Society. The government has refused to impose quarantines and is encouraging people to visit the city of Qom, the center of the outbreak, writes Graeme Wood for The Atlantic Picture the following sacred but unhygienic scene: Pilgrims from a dozen countries converge on one small city. They stay in cramped hotels, using communal toilets and eating meals together. For their main ritual, they converge on the tomb of a woman, the sister of a holy man, and as they get closer, they feel with rising intensity grief over her death and the deaths of her kin. The grief is a commandment: Each tear, according to one tradition, will be transformed in the afterlife into a pearl, and an angel will compensate them for their tears with a bucket of pearls that will be signs of their devotion when they arrive at the gate of paradise. But for now the bodily fluids are flowing, wiped away occasionally by bare hands, and the crowd is getting denser. A metal cage surrounds the tomb itself, and when the weeping pilgrims reach it, they interlace their fingers with its bars, and many press their face against it, fogging up the shiny metal with their breath. Some linger for minutes, some for seconds. In a single day, many thousands pass through the same cramped space—breathing the same air, touching the same surfaces, trading new and exotic diseases. The city is Qom, Iran, and two days ago, a local health official declared on Iranian television that the coronavirus was burning through the community. The situation, he said, is grim. IranWire 200227.

Mojtaba Ghotbi: Bakslag för regimen i Iran. Det låga valdeltagandet i Irans parlamentsval visar omvärlden att det är dags att sluta hålla den iranska regimen under armarna. För en vecka sedan hölls det elfte parlamentsvalet i Iran sedan den islamska revolutionen 1979. Trots att makthavarna uppmanade och även hotade folket att delta aktivt i valet var resultatet ett stort misslyckande och ett kraftigt bakslag för den iranska regimen. Regimen riktade en omfattande pr-kampanj mot Irans cirka 60 miljoner registrerade väljare i syfte att säkerställa valutgången. Budskapet var tydligt: ”Att inte delta i valet är likvärdigt med förräderi.” Jamal Orf, biträdande inrikesminister och chef för landets valkommission sa att elva miljoner har röstat, vilket motsvarar 19 procent av alla röstberättigade. Siffrorna om valdeltagandet kan dessutom inkludera förfalskning av siffrorna, mutade ”valaktivister”, rekrytering av hundratusentals frivilliga från Basij-milisen och medlemmar av revolutionsgardet som fört eller tvingat folk till vallokalerna. Valresultatet sänder ett mycket tydligt budskap till omvärlden. Iranska regimen har överlevt sin tid efter 41 år av repression och terrorism och befinner sig i sitt slutskede. Iranska folket har sagt sitt i detta parlamentsval och sänder signalen till omvärlden att denna regim helt saknar iranska folkets stöd. Nu är det dags att stödja iranska folket för en demokratisk förändring i Iran i stället för att, som många västländer fortfarande gör, fortsätta hålla den iranska regimen under armarna. Det kan liknas vid att söka sparka liv i en död häst i stället för att gå med den häst som lever. Dagen 200228.

Kritiken mot Iran: Inget fokus på att bekämpa corona. I Iran beskylls regimen för att prioritera sin egen image och prestige framför medborgarnas säkerhet. Coronasmittan har nått landets ledande skikt med 23 smittade parlamentsledamöter, och minst två dödsfall bland högt uppsatta tjänstemän. I anonyma intervjuer med tidningen New York Times, berättar iranska sjuksköterskor och läkare att det finns säkerhetsagenter utplacerade på sjukhusen för att varna personalen att informationsspridning om dödsfall och brist på utrustning är ett hot mot nationens säkerhet. Kritiska läkare säger, anonymt, att Irans ledare är mer angelägna om att strypa information än om att hindra smittspridningen. Men Irans hantering av corona led redan i förra veckan en stor prestigeförlust när vice hälsoministern hostade och svettades i tv medan han talade om corona och det dagen efter uppdagades att han själv var smittad. I dag avled chefen för Revolutionsgardets kontraspionage i sviterna av corona, häromdagen dog en av Ayatollah Khameneis rådgivare, diplomaten Mirmohammadi. Hälsovårdsministern vill skicka ut 300 000 civilklädda Basijmiliser för att gå dörr till dörr och ta prover och desinficera bostäder. Planen kritiseras av läkare som menar att otränade milismän snarare skulle bidra till smittspridningen än begränsa den. Den officiella siffran över döda Iran är 92, men andra källor hävdar att det rör sig om över 400 döda. För att motverka en påstådd smittspridning i Irans fängelser, tillkännagav myndigheterna igår att man tillfälligt skulle skicka hem 54 000 fångar. Två profilerade politiska fångar, bland dem brittisk-iranska Nazanin Zaghari, säger sig ha smittats i fängelse. Något myndigheterna förnekar. Det finns inga uppgifter om den kända advokaten Nasrin Sotoudeh, som sitter i Evinfängelset efter att bland annat ha försvarat kvinnor som tagit av sig sin hijab i protest. SR 200304.

Iranier lever i skräck efter virusutbrottet. I Iran fortsätter coronaviruset att spridas och landet är det tredje hårdast drabbade efter Kina och Italien. Myndigheterna bekräftade i dag 97 nya dödsfall och totalt nästan 13 000 som insjuknat. Många iranier känner att de lever i skräck. "Jag är verkligen rädd, jag har vänner i Iran och min hustru är där och kan inte komma hit eftersom gränsen är stängd," säger iraniern Omid som nu bor i Istanbul. Enligt de officiella siffrorna har nästan 13 000 insjuknat i Iran varav över 600 avlidit. Bland de insjuknade finns flera ministrar och rådgivare till den högsta ledningen. Hälsomyndigheterna tror att antalet fall kommer att fortsätta stiga kraftigt i takt med att landet ökat kapaciteten för provtagningar. Omid, vars hustru bor i Teheran, är bekymrad för hennes säkerhet. "Ja, jag är verkligen orolig för hennes säkerhet." Samtidigt cirkulerar också många rykten. Över 90 människor har dött av förgiftning efter att ha druckit metanol i tro om att det skulle bota eller skydda mot viruset. Många iranier har satt sig själva i frivillig karantän, myndigheterna har inrättat karantänzoner, det officiella persiska nyårsfirandet har ställts in och skolor håller stängt. Ändå fortsätter smittspridningen. Många är också skeptiska till myndigheternas information. Med lögnerna efter det nedskjutna ukrainska passagerarplanet i färskt minne är misstänksamheten mot regeringen stor. – Jag litar aldrig på den iranska regeringen, säger Omid. En åsikt som delas av många iranier. Kanske är det också därför som rykten så lätt får fäste. SR 200314.

Livsfarliga lögner om corona från tyrannerna i Iran. Den iranska förtryckarregimen försökte låtsas som om coronasmittan inte fanns. Det fick förödande konsekvenser. Begravningsplatsen Behesht-e Masoumeh utanför shiiternas heliga stad Qom började utökas kraftigt när det nya coronaviruset tog Iran i sitt grepp. Området med massgravar är lika stort som en fotbollsplan och syns tydligt på satellitbilder, rapporterar Washington Post. Men ingen, sannolikt inte heller regimen, vet hur många som har dött av covid-19. Vad som däremot är känt är att de styrande ayatollorna har ljugit och mörkat ända sedan första dagen. För teokratins toppskikt var den egna makten långt viktigare än att hantera krisen och skydda landets befolkning. Det riggade parlamentsvalet i februari fick inte störas, i stället manades folket att trängas i röstningslokalerna. Och det dröjde länge innan fredagsbönen och andra religiösa ceremonier omgärdades av restriktioner. Pilgrimerna fortsatte att färdas till och från Qom, där coronasmittan tycks ha startat. På fredagen var hälsoministeriets officiella siffror 514 döda och 11.364 smittade. Verkligheten är, enligt alla bedömare, mångdubbelt grymmare. För två veckor sedan hävdade prästerskapet fortfarande att allt var under kontroll. Men när den biträdande hälsoministern framträdde på en presskonferens med hosta och feberfrossa började allvaret uppdagas. Eftersom de styrande själva drabbades i stor skala gick saken inte att hemlighålla. En vicepresident och ett par dussin parlamentsledamöter har smittats, liksom minst två nära rådgivare till den högste ledaren, ayatolla Ali Khamenei. Underrapporteringen har fortsatt. Sjukhusen har beordrats att hålla tyst och uppge felaktiga dödsorsaker. Instinkten att dölja ledde under ett par kritiska veckor till hopplöst bristfälliga motåtgärder. Eftersom regimens trovärdighet redan var obefintlig blev de inte heller senare effektiva. 70.000 fängslade ska nu tillfälligt släppas, men inga regimkritiker. Sedan 2016 sitter till exempel den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali inspärrad, på grund av uppenbart fabricerade anklagelser om spioneri. Han har dömts till döden, men borde omedelbart tillåtas lämna landet. Den religiösa gräddan i Iran har avslöjat sig som både hänsynslös och oduglig. DN 200314.

Iran’s Corona Patients are Double the Number of Intensive Care Beds. According to official statistics in Iran, the total number of COVID-19 patients, as of 2pm on 17 March, has passed 16,000 people. The death toll has risen to nearly a thousand, and it is said that some 5,000 have recovered after catching the deadly virus. There are many doubts about the accuracy or validity of these statistics. Evidence suggests that the actual number of people infected with coronavirus is several times higher than the official figures. But are there any facilities for this volume of patients in Iran? If facilities are meant to be Intensive Care Unit (ICU) facilities then the answer is no. Even according to official statistics, the total number of patients in the country is now twice as high as the total number of intensive care beds. Even if we reduce the number of people recovered, according to official statistics, we lack something around two thousand beds for the number of patients. Before getting into the details of the figures, let us see if everyone suffering from COVID-19 needs intensive treatment. They do not – but the point is that, given the circumstances, most people counted in official statistics do need special care. On 18 March the World Health Organization’s emergency director in the Middle East, who has recently returned from Iran, said: "The number of cases of COVID-19 in Iran may be five times the official figures, because the coronavirus tests are only for people with severe symptoms." Therefore, it can be said that due to a lack of facilities, only those who have severe symptoms will receive coronavirus testing. Earlier, in statements by officials at the Ministry of Health and Medical Education, there were signs that, except for specific cases, such as politicians and celebrities, the coronavirus test was performed only for hospitalized patients, and not even for all of them. An example is the statement on 3 March by Alireza Raeesi, Deputy Health Minister, when he said: "From the beginning, more than 8,532 people affected by the virus were hospitalized and 5,737 of them have been tested; 2,336 of these were confirmed to have been infected by coronavirus." This means that not only are suspected outpatients with general symptoms of the virus, such as a fever and a cough, not tested, but also a third of those hospitalized because of their condition have also not been tested. We can be sure that most of those listed on the coronavirus official statistics are those in need of hospitalization and intensive care. IranWire 200319.

First They Killed the Passengers, Now They are Harassing and Torturing Their Families. Javad Soleimani was the husband of Elnaz Nabiyi, a passenger on Ukraine International Airlines Flight 752 that on January 8 was shot down over Tehran by two anti-aircraft missiles launched by the Revolutionary Guards. Nabiyi, 29, an Iranian PhD student at Canada’s Alberta School of Business, was returning to Canada after spending her vacation in Iran. In a Skype interview with IranWire, Soleimani spoke about the experiences of families of the victims since that day. Soleimani says a cabinet member told him that Iran’s President Hassan Rouhani knew on January 8 that the Revolutionary Guards had brought down the plane – that he is lying when he says he did not know this until the afternoon of January 10. He adds that, despite the fact that their loved ones have been murdered by the authorities, the government continues to harass the families and in some cases relatives have been arrested, tortured and even sexually assaulted. IranWire 200320.

IranWire Exclusive: Document Proves the Iranian Government Ignored Warnings about Coronavirus. Officials of the Islamic Republic claim they learned of the coronavirus outbreak in Iran on February 19, that they informed the public on the same day, and started taking action to contain the outbreak. But a new IranWire report shows that officials were aware [Persian link] of the situation outbreak before February 19. IranWire has exclusively received a copy of guidelines issued on February 19 by Iran’s Civil Defense Organization (CDO) which show that, even after the official announcement of the coronavirus outbreak, the government ordered a three-day delay in implementing measures needed to prevent the spread of the virus. The measures were postponed until after parliamentary elections on February 21.IranWire 200320.

Coronavirus: In Iran, the false belief that toxic methanol fights Covid-19 kills hundreds. Coronavirus: In Iran, the false belief that toxic methanol fights Covid-19 kills hundreds Nearly 300 people have been killed so far by ingesting methanol across the country out of the false belief it kills the virus. Fake remedies spread across social media in Iran, where people remain suspicious of the government after it downplayed the outbreak for days. Standing over the still body of an intubated 5-year-old boy wearing nothing but a plastic diaper, an Iranian health care worker in a hazmat suit and mask begged the public for just one thing: Stop drinking industrial alcohol over fears about the new coronavirus . The boy, now blind after his parents gave him toxic methanol in the mistaken belief it protects against the virus, is just one of hundreds of victims of an epidemic inside the pandemic now gripping Iran . Iranian media reports nearly 300 people have been killed and more than 1,000 sickened so far by ingesting methanol across the Islamic republic, where drinking alcohol is banned and where those who do rely on bootleggers. It comes as fake remedies spread across social media in Iran, where people remain deeply suspicious of the government after it downplayed the crisis for days before it overwhelmed the country. “The virus is spreading and people are just dying off, and I think they are even less aware of the fact that there are other dangers around,” said Dr. Knut Erik Hovda, a clinical toxicologist in Oslo who studies methanol poisoning and fears Iran’s outbreak could be even worse than reported. “When they keep drinking this, there’s going to be more people poisoned.” The pandemic has swept across the world, overwhelming hospitals, crippling economies and forcing governments to restrict the movements of billions of people. Particularly hard hit has been Iran, home to 80 million people. SCMP 200327.

2 500 döda i Iran – tusentals i kritiskt tillstånd. Ytterligare 139 personer i Iran har dött av coronaviruset och det sammanlagda antalet dödsoffer ligger nu på 2 517. Det skriver AFP. För 3 706 av de bekräftade fallen är tillståndet kritiskt, enligt Kianoush Jahanpour, talesperson för landets hälsodepartement. Totala antalet bekräftade fall i Iran ligger på drygt 35 000. Landet har fram tills nyligen haft lätta restriktioner, men inför nu reseförbud inom landet. Omni 200328.

Iran misstänks mörka coronafall. Iran är det landet i Mellanöstern som är hårdast drabbat av coronaspridning. Över 80,000 personer har insjuknat i covid-19, drygt 5000 har dött. Men myndigheternas officiella statistik ifrågasätts. Omid som arbetar med coronapatienter på ett sjukhus i Teheran säger att statistiken är felaktig och att den verkliga dödssiffran är mycket högre. "Om patienter lider av hjärtfel, tumör eller någon lungsjukdom men dör efter att ha insjuknat av coronaviruset kommer vi ändå att registrera många av dem som döda i den andra sjukdomen." Det säger Omid som arbetar som sjuksköterska på en coronaklinik i huvudstaden Teheran. Han berättar att han sett hur många covid19 sjuka patienter avlida men inte registreras som coronadöda och därmed inte hamnar i den iranska coronastatistiken. "Det är därför statistiken blir helt felaktig," säger han. Att statistiken kan vara missvisande gäller också en rad andra länder. På flera håll registreras till exempel inte äldre som dött på äldreboenden som coronadöda, trots att covid19 i många fall kan vara dödsorsaken. I Iran som är utsatta för hårda sanktioner råder stor brist på testutrustning och det är en anledning till att många fall inte upptäcks. Men det finns också en stor misstro mot myndigheterna och många tror att de mörkar antalet fall för att inte få för stora siffror säger Omid. Han säger att en andra våg av smittade nu sköljer över Iran efter att många brutit sin frivilliga isolering för att börja arbeta och tjäna pengar igen. Och han anser att coronaläget i Iran nu är ytterst osäkert. "Jag skulle säga att situationen i Iran är oklar. Dessutom brister regeringen i sitt stöd och det blir en förvirring bland folk vad som egentligen gäller och det kan minska medvetenheten" säger Omid. Iran bekräftade sina första coronafall i slutet av februari men än syns inget slut – inte ens någon ljusning. SR 200419.

USA och Iran i ordkrig efter händelser i Persiska viken. President Donald Trump har beordrat den amerikanska flottan att ”skjuta ner” och ”förstöra” militärbåtar från Iran som på något sätt kränker amerikanska fartyg. Det skriver presidenten själv på Twitter. Uttalandet kommer efter att det uppstått spänningar mellan de båda ländernas militär i Persiska viken nyligen. Samtidigt säger en talesperson för Irans militär att USA borde lägga fokus på att ”rädda” de militärer som smittats av coronaviruset snarare än att ”ge sig på andra”. Det skriver Reuters med hänvisning till ISNA. Omni 200422.

Tecken på andra coronavåg i Iran efter öppnandet. Iran, ett av de hårdast coronadrabbade landet i Mellanöstern, har i två veckors tid gradvis öppnat upp delar av samhället. Nu oroar sig myndigheterna för en andra våg, detta efter att antalet dödsfall orsakade av covid-19 ökat med 76 stycken samma dag som högtiden ramadan inleddes i veckan. Det skriver AFP. Mohammed Mehdi Gouya, chef för landets smittskyddsmyndighet, varnar för att man sett tecken på nya utbrott av coronaviruset i flera regioner. Alireza Zali, virusbekämpningens koordinator, har kritiserat det ”alltför hastiga återöppnandet” av samhället. "Det kan leda till nya smittvågor i Teheran som försvårar våra ansträngningar att få kontroll över epidemin," säger han. Omni 200425.

Iransk militär besköt eget fartyg – 19 döda. 19 personer har dödats och 15 skadats då ett iranskt militärfartyg avfyrade en robot som av misstag träffade ett annat iranskt fartyg under en övning i Omanbukten, uppger Irans militär i ett uttalande. Statliga medier rapporterade inledningsvis att minst en person dödats i olyckan. "Incidenten ägde rum i området nära den sydiranska hamnstaden Jask i Omanbukten under en iransk flottövning," sade en nyhetsuppläsaren under en sändning i statlig tv tidigare. Den halvstatliga nyhetsbyrån Fars uppger att roboten träffat fartyget Konarak. Roboten avfyrades från fartyget Jamaran, enligt Tasnim, ytterligare en halvstatlig nyhetsbyrå. Omanbukten är ett känsligt område då det ansluter till det strategiskt viktiga Hormuzsundet där en femtedel av världens olja transporteras. Irans flotta och armé håller därav regelbundet övningar i Omanbukten. SR 200511.

Iran Begins Retreating From Syria. Things are looking bleak for the Islamic republic these days. Iran is currently facing its worst economic crisis since the 1979 revolution. Money wasted on endless proxy wars and crippling sanctions instituted by the Trump administration have taken a heavy toll on Iran’s economy. The value of Iran’s currency, the rial, continues to plummet. On the black market, one dollar fetches 156,000 rials rendering the currency virtually worthless. Iran’s attempt to rename its currency and slash some zeros off that lopsided exchange rate will do nothing to stem the problem of hyperinflation and unemployment in the Islamic Republic. The Chinese coronavirus has also taken its toll. Government health officials reported 109,000 confirmed cases with 6,685 deaths. That official number is almost certainly a lie and the figure for those infected and succumbing to the disease is far greater. In addition, at least 700 Iranians have died from drinking toxic methanol alcohol in the convoluted belief that this would prevent them from getting infected. Iran’s crumbling economy and the devastating effects of the coronavirus have adversely impacted Iranian overseas terrorist funding and operations. Nowhere is this positive trend more evident than in Syria, where Iranian Quds Force operatives and allied militiamen have been taking a beating at the hands of Israel. The combination of repeated Israeli airstrikes and domestic shortcomings has convinced the Iranian regime to begin evacuating its bases in Syria and withdraw from the war-torn country. In the last two weeks alone, the Israeli Air Force has launched seven strikes in Syria targeting Iranian emplacements. On May 5, Israel launched two strikes, one targeting an Iranian base in the Deir Ezzor region near the town of Mayadin and the other on an Iran-linked arms and munitions depot east of Aleppo, adjacent to Syrian defense research centers. According to the Syrian Observatory for Human Rights, at least 15 Iranians and Iran-linked militants were killed in the strike near Mayadin. There were no reports of casualties in the arms depot strike but according to reports, the warehouse stored munitions destined for Hezbollah, the terrorist entity that controls Lebanon. There are concerns in Israel, backed by credible intelligence that Iran is assisting Hezbollah in transforming the group’s vast stockpile of unguided rockets into precision missiles by upgrading them with GPS kits. Israel views this troubling development as a strategic threat and has acted resolutely, and thus far successfully, to thwart this menace. Some analysts believe that the arms warehouse hit in the most recent strike housed precision missiles and specialized engineering equipment. As Syria’s civil war grew in intensity, so did Iranian involvement. Iran considers Syria to be an essential component in its bid to secure its Shia hegemony. Syria also provides the Iranians with a land bridge to the eastern Mediterranean and a link to Lebanon’s Hezbollah. Since 2011, Iran has been attempting to establish Syria as a forward operating base against Israel but its efforts have been costly and have not borne fruit. Israel has made clear to the Iranians and the Russians – the real masters of Syria – that they will not tolerate the presence of Iranians or their proxies near the border, will not tolerate arms smuggling efforts to Hezbollah and will not tolerate the presence of Iranian ballistic missile sites in Syria. The Israelis have waged a relentless campaign against the Iranian presence in Syria, inflicting massive casualties on the Iranians and their proxy militias. The Syrian Army has also been targeted and its air defenses have been severely degraded by precision Israeli strikes. The Israelis have made it clear to Syria’s chief warlord Bashar Assad, that Iran is more of a liability to the stability of his regime than an asset. The relentless Israeli pressure appears to be paying dividends. The reported claims of an Iranian retreat from Syria are credible and corroborated. Aside from the Israeli pressure campaign and Iranian economic woes, there is likely another factor at play in the Iranian decision to cut and run. The January 3, liquidation of Quds Force commander Qasem Soleimani and many of his top lieutenants in a U.S. drone strike at Baghdad International Airport, severely undermined Iran’s ability to conduct its foreign military adventures. Soleimani was well-versed in Arabic, maintained excellent relations with the region’s bad actors and was considered to be a brilliant tactician. His removal from the scene was a severe blow to the Iranians and created a void which could not easily be filled. Whether the Iranian retreat is permanent or temporary in nature remains to be seen and some analysts have expressed skepticism over Iran’s intentions. What is certain is that the Iranians are reeling and their actions on the ground are a direct result of Israeli and U.S. resolve in combatting and curbing the Islamic Republic’s malign regional influence. Frontpage mag 200512.

Iranian President Hassan Rouhani has expressed country’s readiness to establish a barter system for trades with Kazakhstan. Rouhani made the remarks in a phone conversation with his Kazakh counterpart Kassym-Jomart Tokayev on Wednesday. The Presidents of the Islamic Republic of Iran and the Republic of Kazakhstan described the development of relations between the two countries as friends, neighbors, and brothers, and said that Tehran and Astana have always been together during difficult days, emphasizing that they will do their best to deepen relations in areas of mutual interest, according to the official website of the Iranian President. The presidents of Iran and Kazakhstan also referred to the continuation of the United States’ illegal sanctions and stressed the importance of lifting sanctions, especially in the current situation of the outbreak of coronavirus and the effects of the sanctions on people's lives. Rouhani and Tokayev also expressed satisfaction with the cooperation between the two countries in the field of rail and road, saying that they are ready to increase trade through the Caspian Sea and the ministers of roads of the two countries are responsible for pursuing this issue. In this phone conversation, the President of Iran said that it is important to remove barriers to rail and road transit and banking cooperation and finalize the agreement on facilitating the issuance of visas and business visas between the two countries, saying, "A barter system can deepen trade relations between the two countries and Iran is ready to establish this mechanism.” "Economic relations between the two countries have been very good within the framework of bilateral relations and the Eurasian Union, and I hope that after the outbreak of coronavirus and in the current situation, we will develop the relations between the two countries well," added Rouhani. The Presidents of Iran and Kazakhstan also congratulated the people of the two countries on the occasion of Eid al-Fitr and wished peace and prosperity for the two nations. MRHR News 200520.

Iranian President Hassan Rouhani: Palestine to be liberated one day. The President said that the people of Palestine have been under the oppression of imperialist powers led by the United States for over 70 years now, and this is the philosophy behind holding the International Quds Day. “We believe that in the end, the right will prevail over the wrong. Al-Quds (Jerusalem) will not remain occupied by the usurpers (inkräktare), and although a new conspiracy is being hatched against the oppressed Palestinians every day, they will sooner or later win with the steely will of the Palestinian people.” MEHR News 200520.

Whispers of Zionist regime’s death can be heard from Tel Aviv streets. Chief of Staff of Iran's Armed Forces Major General Mohammad Bagheri issued a message on the occasion of the upcoming International Quds Day, pointing to failures of Israeli-American plots for the region. “Trumpism and the betrayal of some reactionary Arab states and some false and deceitful claimants of supporting Quds and the aspirations of the oppressed Palestinian people – who have sought to normalize political relations with the fake and usurping Zionist regime – have pushed the Palestinian intifada beyond the occupied territories,” he said. The Zionist regime is now well aware that those who were main supporters of Israeli oppression and occupation are now caught in a quagmire and cannot ensure the survival of the Zionist regime, added the commander. “The vast infiltration of the strategic depth of the ‘Palestinian Resistance’ discourse into the geography of Quds and nearby areas has weakened the will of the occupiers, and these days the whispers of the end of the usurper Israel can be heard even in the streets and barracks of Tel Aviv,” MEHR News 200520.

Zionist regime is a global problem: Foreign Minister Zarif. Speaking in a TV program on Wed. on the occasion of International Quds Day [marking the last Friday of the holy month of Ramadan] he emphasized that the issue of Palestine is a pivotal issue for the Islamic world. Elsewhere in his remarks, Zarif said, “the terrorist and fake regime of Israel has violated the most fundamental and basic rights of Palestinian people.” MEHR News 200520.

Khamenei: Stöttar alla som kämpar emot Israel. Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei har under onsdagen sagt att landet kommer stödja alla länder eller organisationer som kämpar emot Israel, rapporterar Reuters. Iran, som är Israels ärkefiende i Mellanöstern, stöttar däremot tillsammans med Ryssland den syriska presidenten Bashar al-Assad i det pågående inbördeskriget. Iran har bland annat skickat militära rådgivare till Syrien. Israel har i sin tur genomfört hundratals flygattacker i grannlandet Syrien som riktat sig mot misstänkta vapen- och trupprörelser från Iran. Omni 200520.

Iran, Russia discuss regional issues, bilateral coop. Iranian Ambassador to Moscow Kazem Jalali held a telephone conversation with the Deputy Minister of Foreign Affairs of the Russian Federation Andrey Rudenko on Wed. on the regional issues and matters of mutual concerns. In this bilateral talk, the two sides also discussed issues related to the Caucasian region [South Caucasus] and Central Asia. Iranian Embassy in Russia announced in a statement that “in this phone talk, the two sides exchanged their views on the bilateral ties, situation in Afghanistan, Shanghai Cooperation Organization [SCO], coronavirus global pandemic and developments in Central Asian region and the Caucasus.” For his part, the Deputy Minister of Foreign Affairs of the Russian Federation Andrey Rudenko emphasized the need for cooperating and interacting between the two countries regarding the issues of Central Asia and Caucasus as well as cooperation between Iran and Russian Federation in the field of countering the existing threats including the expansion of terrorism and extremism as well as penetration of US in the region. MEHR News 200520.

Trump says Iran has ‘made a very big mistake’ after shooting down US drone as Putin warns war would be ‘catastrophic’. Trump has warned Iran has “made a very big mistake” shooting down a US drone. His comments come as Russian President Vladimir Putin warned US against using force on Iran, saying it would have catastrophic consequences. Iran has said it's "ready for war" after claiming to shoot down a US "spy" drone today as tensions continue to rise in the Persian Gulf. But the US president tweeted: “Iran made a very big mistake!” Speaking on Thursday during a televised call-in show, Putin said the US military action against Iran would be a "catastrophe for the region as a minimum." He added that it would trigger an escalation of hostilities with unpredictable results. Trump tonight claimed the drone strike could have been an accident by someone "foolish and stupid". He added: "I have a feeling - I may be wrong, and I may be right, but I'm right a lot - I have a feeling that it was a mistake made by somebody that shouldn't have been doing what they did... "And I'm not just talking the country made a mistake. I think that somebody under the command of that country made a mistake." "It was a very foolish move," he commented. But he added: "This country will not stand for it." There was no immediate response from Iran to Trump's suggestion that the shootdown was a mistake. The Sun 200520.

FM Zarif: Zionist regime most serious threat to human rights, global peace, security. Iranian Foreign Minister Mohammad Javad Zarif described the Zionist regime as the only and most serious threat to human rights, peace, and global security, saying that the US and its current administration is an accomplice to all the crimes committed by the regime. Stating that the US, especially the current US administration, is complicit in all the crimes committed by the Zionist regime, he said, “All the destruction, the massacre, the aggressions have done with the decisive support and cooperation of the various US governments.” “Israel regime has been the only and most serious threat to human rights, global peace and security, non-proliferation and a world free of weapons of mass destruction,” he added. MEHR News 191023.

Mass-produced Kosar fighter jet able to use advanced missiles. A commander in the Islamic Republic of Iran Air Force said that the home-made Kosar fighter jet is equipped with state-of-the-art equipment and weapons. “The fighter jet is enjoying the state-of-the-art equipment and able to use precision weapons. All the weapons that can be assumed to be used by an advanced fighter, either air-to-air missiles, bombs, or air-to-ground missiles, have been included in Kosar,” Second Brigadier General Mohammad Zalbeigi, Commander of Tehran-based Shahid Lashkari airbase, told Mehr News Agency on Saturday. “The country is mass-producing Kosar fight jet,” he added, noting that these fighters will be deployed where ever the country feels they are required to face threats or perform operations. Islamic Republic of Iran Air Force is fully ready and will not let enemies even think about aggression against Iran, Zalbeigi warned. The domestically-made fighter/trainer jet ‘Kosar’, mainly developed by the Iran Aviation Industries Organization, was unveiled back in July 2017 and showcased to an international audience at MAKS air show in Moscow. The twin-engined, two-seat Kosar jet successfully ran through test-flights on August 21, 2018, in the presence of President Hassan Rouhani. The event was part of the programs planned to commemorate Iran’s Day of Defense Industry, during which the president is scheduled to deliver a speech. ‘Kosar’ enjoys many advanced features including an indigenous avionic and fire-control system, multi-function digital displays, ballistic weapon calculator, an advanced HUD system to increase strike precision, and an advanced multifunction fire control radar to boost the identification of targets and threats. ‘Kosar’ is an advanced fighter jet with a Close Air Support (CAS) role that has made Iran one of the few countries with the know-how of designing and manufacturing such jets equipped with 4th generation avionic and fire-control systems. The jet is being mass-produced with one-seat and two-seat, the latter of which can be used for both military and training purposes. MEHR News 200523.

FM Ryabkov: Russia to prevent Iran's arms embargo. Russian Deputy Foreign Minister Sergei Ryabkov said that Moscow will do its best to ensure that arms embargo won't be imposed on Iran again. Stating that there is no reason for the UN Security Council to extend Iran's arms embargo, he said that the extension of this decision is in fact a continuation of the tough sanctions against Iran that existed before the adoption of Resolution 2231, according to RIA Novosti. UN Resolution 2231 adopted back in 2015 alongside the Iran nuclear deal prohibited the sale of conventional weapons to the Islamic Republic until October 18, 2020, and separately the sale of missiles until 2023. MEHR News 200523.

Khamenei: Israel är en cancer som ska utrotas. Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei har i veckan i flera utspel talat om förintandet av Israel, som han beskriver som en cancertumör. EU har fördömt Khameneis uttalanden. I ett tv-sänt tal till det iranska folket på fredagen, den årliga Jerusalemdagen som infördes efter revolutionen i Iran 1979 och som alltid ägnas åt Israelkritisk retorik, gick ayatolla Khamenei till hårt angrepp mot Israel. Han kallade landet för en "cancertumör" som "utan tvivel kommer att dras upp med rötterna och förgöras". Det hårda utspelet mot Israel kom bara dagar efter att Khamenei på sin hemsida och sitt twitterkonto publicerat en teckning av leende soldater som invaderat Jerusalem, och med uttrycket "The Final solution" (Den slutliga lösningen), som förstås anspelar på nazisternas försök att utrota det judiska folket, i rubriken. Under veckan har Khamenei också gjort en lång rad hotfulla uttalanden mot Israel. På onsdagen skrev han på twitter: "Vi kommer att stödja och assistera varje nation eller varje grupp varsomhelst som går emot och bekämpar den sionistiska regimen, och vi tvekar inte att säga det." På fredagen jämförde Khamenei Israel med corona-pandemin: "En del menar att den sionistiska regimen är en verklighet som regionen måste acceptera. Idag är covid19 en verklighet; ska det accepteras eller bekämpas?! Sionismens långvariga virus kommer att utrotas, tack vare de ungas beslutsamhet och tro." I ett uttalande från EU på torsdagen riktades hårt kritik mot Iran-ledaren: "EU fördömer de hotfulla kommentarerna från Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei som ifrågasätter Israels legitimitet. Sådana uttalanden är totalt oacceptabla och utgör en allvarlig källa till oro. De är också oförenliga med ett stabilt och fredligt Mellanöstern, som är EU:s mål. EU understryker sin grundläggande överlåtelse till Israels säkerhet." Dagen 200523.

David Sidman: Iran and Turkey Support Violent Riots in US. The violent riots invading cities throughout America appear to receive backing from some unexpected players – Iran and Turkey. As experts in breaking down law and order in foreign lands, Iran’s foreign minister called for “war” against racism in a tweet on Saturday saying: “To those of us who do: it is long overdue for the entire world to wage war against racism. Time for a #WorldAgainstRacism.” Meanwhile, Iran’s Supreme leader Ayatollah Ali Khomeini tweeted a speech implying that America was inherently racist. The video featured the caption “If you’re dark-skinned walking in the US, you can’t be sure you’ll be alive in the next few minutes.” But the other Islamic superpower in the Middle East seems to be joining their Iranian counterparts adding insult to injury. Turkey’s president, Recep Tayyip Erdogan took to Twitter calling for “punishment” saying: “I believe that the perpetrators of this inhumane act shall receive the punishment they deserve. We will be monitoring the issue. I remember with respect George Floyd and extend my condolences to his family and loved ones.” It should be known that both Iran and Turkey are considered to be among the world’s worst violators of human rights. Until this day, Turkey still denies their role in the notorious Armenian Genocide of 1915 whereby the Ottoman empire massacred 1.5 million ethnic Armenians. Today, they are often accused of killing local Kurds as well as other civilians in Syria. Iran systematically imprisons dissidents while funding and backing terrorism throughout the Middle East including Lebanon, Yemen, Iraq and Gaza. According to AP, Iran reported 230 killed in November protests. Breaking Israel News 200601.

Iran, Russia, China, Turkey celebrate 'collapse' of US. The goal of these countries during the current US crisis is to use it to their advantage to achieve gains. Authoritarian regimes throughout the world are pushing narratives that appear to gloat over and celebrate that chaos unfolding in the United States. On Monday, Iran's media pushed stories that highlighted the "collapse", while quoting Russian sources portraying that the US is flailing about as its world order comes crashing down. To coordinate efforts against the US, these countries all have state media that is well funded, such as RT, TRT, Iran's Tasnim and Fars News and numerous Chinese media outlets. The policies of these countries are to slowly undermine the US and wait for moments of US weakness to push their agendas. The leadership in Turkey and Iran view their goal as undermining the US through a more religious lens linked with the Islamic Revolutionary Guard Corps and Muslim Brotherhood that influences Tehran and Ankara respectively. Turkey's Recep Tayyip Erdogan sought to capitalize on the recent riots in the US, claiming that America is part of an "unjust order" in the world. Jerusalem Post 200602.

Iran Caught Violating Nuclear Deal. Iran is violating all restrictions under the 2015 nuclear deal, according to the International Atomic Energy Agency, the atomic watchdog of the United Nations. As of May 20, Iran’s overall stockpile of low-enriched uranium totaled 1.73 tons, compared to 1.1 tons on Feb. 19, according to the IAEA. Under the nuclear accord, which the United States withdrew from in May 2018, reimposing sanctions lifted under it, along with enacting new penalties as part of what the Trump administration has called a maximum pressure campaign, Iran could only maintain a stockpile of 447 pounds of low-enriched uranium. Additionally, Iran has continued to enrich uranium to 4.5 percent, more than the 3.67 percent allowed under the 2015 agreement. Breaking Israel News 200607.

Tunga länder varnar för att lyfta sanktioner mot Iran. Storbritannien, Frankrike och Tyskland motsätter sig alla att FN:s vapenembargo mot Iran ska hävas. Det meddelade ländernas utrikesministrar på fredagen, skriver AFP. I ett gemensamt uttalande skriver de att det planerade lyftandet av restriktionerna i oktober kommer att få ”stora följder för den regionala stabiliteten och säkerheten”. Iran har länge krävt att sanktionerna hävs, medan USA legat på för attde ska förlängas. Omni 200619.

Iran pressas om kärnenergi – får allvarlig FN-kritik. Internationella atomenergiorganet (IAEA) pressar Iran att få tillträde till två platser där kärnenergiverksamhet misstänks ha bedrivits, skriver Reuters. Organet, som tillhör FN, kräver också att landet samarbetar i frågan. Kritiken framförs efter ett möte med Frankrikes, Tysklands och Storbritanniens utrikesministrar och det är första gången sådan allvarlig kritik riktas mot landet på åtta år. Iran har tidigare sagt att landet inte har någon skyldighet att ge IAEA tillträde till platserna. Omni 200619.
UN nuclear watchdog passes resolution criticising Iran. The board of governors at the UN's nuclear watchdog passed a resolution critical of Iran on Friday, the first of its kind since 2012, as tension mounts over Tehran's nuclear programme. The resolution urges Tehran to provide inspectors from the International Atomic Energy Agency (IAEA) with access to two sites in Iran in order to clarify whether undeclared nuclear activity took place there in the early 2000s. It "calls on Iran to fully cooperate with the Agency and satisfy the Agency's requests without any further delay, including by providing prompt access to the locations specified by the Agency". Iran has been blocking access to the sites for months, prompting a growing diplomatic row. The resolution was carried by 25 votes in favour versus two against, with seven abstentions: South Africa, India, Pakistan, Thailand, Mongolia, Azerbaijan and Niger. Russia and China, both of which had spoken out against the prospect of a resolution earlier this week, voted against. The resolution was put forward by France, Germany and Britain, and supported by the United States -- though the American ambassador to the UN in Vienna had said "the text could be strengthened". Earlier this week Iran warned that such a resolution would be "counterproductive" and that it would take "appropriate measures" in response. Russia's Ambassador to the UN in Vienna Mikhail Ulyanov echoed that position after the resolution was passed on Friday. "While stressing the need for Tehran and IAEA to settle this problem without delay, we believe that the resolution can be counterproductive," he tweeted.
Speaking to reporters after the resolution was passed on Friday, IAEA Director General Rafael Grossi said it would be "absolutely unacceptable" if an example were to be set that states can be selective in their implementation of agreements with the UN agency. "There are no exceptions. There is no Additional Protocol a la carte," Grossi said, referring to the agreement under which the IAEA requested access to the sites. Omni 200619.

Iran har utfärdat en arresteringsorder mot Trump. Iran vill ha hjälp av Interpol att gripa Donald Trump när hans mandatperiod har gått ut. Det rapporterar Irans statliga nyhetsbyrå ISNA. Landet har utfärdat en arresteringsorder mot presidenten med anledning av att generalen Qasem Soleimani dödades i en amerikansk drönarattack i januari i år. "Det är nästintill omöjligt att få president Trump utlämnad till Iran," säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet. Han ser arresteringsorden som ett utspel. SR 200629. yle 200629.

Russia, Iran, Turkey say Israeli strikes in Syria are ‘destabilizing’. Leaders condemn Jewish state for violating 'territorial integrity' of its Arab neighbor, pan US recognition of Golan Heights as Israeli. In a joint statement Wednesday, the leaders of Iran, Russia and Turkey said Israel’s military strikes in Syria are destabilizing to the region. The statement said the three “consider Israeli military attacks in Syria as destabilizing and violating the sovereignty and territorial integrity of this country and intensifying the tension in the region,” according to Russian news agency TASS.The three also rejected US recognition of the Golan Heights as Israeli, saying the March 2019 decision was “a grave violation of international law and threatens regional peace and security.” Israel has launched hundreds of strikes in Syria since the start of the civil war in 2011. It has targeted government troops, allied Iranian forces and fighters from the Lebanese Shiite terror group Hezbollah. Raids attributed to Israel earlier this week killed 15 Iranian-backed fighters in 24 hours. Israel rarely confirms details of its operations in Syria, but says Iran’s presence in support of President Bashar Assad and Hezbollah is a threat and that it will continue its strikes. The raids are coordinated with Russia to avoid a clash between its forces, and cooperation between Moscow and Jerusalem has widely been touted by its leaders as tight, despite Russia’s alliance with Iran, Israel’s enemy, and its occasional condemnations of Israeli raids. In a video conference Wednesday on the situation in Syria, Iran’s President Hassan Rouhani, Russia’s President Vladimir Putin and Turkish President Recep Tayyip Erdogan, who support different factions in the war there, agreed to coordinate their efforts to reduce tensions in the country, whose conflict has entered its tenth year. The three “reiterated their determination to enhance the trilateral coordination,” said a joint statement issued at the end of the video conference between the leaders. The declaration also “emphasized their strong commitment to the sovereignty, independence, unity and territorial integrity” of Syria. The Times of Israel 200701. (All three are major players against Israel in the future “prophetic war” mentioned in the book of Ezekiel chapters thirty-eight and thirty-nine.)

Linde: Iran ersätter anhöriga i flygkraschen. Iran går med på att ersätta anhöriga till offren i flygkraschen utanför Teheran i januari i år, säger utrikesminister Ann Linde till nyhetsbyrån TT. Det var den 8 januari i år som planet kraschade utanför Teheran. Några dagar senare erkände Iran att militär skjutit ned planet av misstag. Totalt dog 176 personer, varav 17 hemmahörande i Sverige. SR 200702.

Iran: Felriktad radar ledde till nedskjutning av plan. Nedskjutningen av ett ukrainskt passagerarplan utanför Teheran i januari berodde på en felriktad radar, enligt Iran. I en rapport från iranska luftfartsverket, beskrivs det hur händelsekedjan börjar med glömska hos en operatör på det iranska luftvärnssystemet. Han ska ha glömt att justera inställningarna på radarn efter att den flyttats till en ny plats, vilket gjorde att den visade 107 grader fel. Nästa misstag var att det ukrainska planet misstogs för en kryssningsmissil på väg mot Teheran, en felaktighet man enligt rapporten borde ha upptäckt även om radarn angav fel läge. Avfyrade utan att invänta order Detta följdes av att en icke namngiven annan operatör avfyrade missiler mot vad han trodde var ett hot, utan att invänta tillstånd från sina överordnade. Reglerna inom det militära i Iran säger att om man inte får kontakt med kommandobryggan, ska inga missiler avfyras. Utredningen pågår fortfarande, och det är inte utredningens slutrapport. 17 personer med svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige fanns ombord på planet, som var på väg mellan Teheran och Kiev. Samtliga 176 som fanns ombord omkom. I början av juli slöt Sverige, Iran och övriga länder som hade medborgare ombord på planet ett samförståndsavtal där man ska förhandla om ersättning till offrens familjer. svt 200712.

Spionanklagad man avrättad i Iran. Iran har idag avrättat en man som anklagats för spioneri. Mannen, som var iransk medborgare, påstås ha spionerat på Iran åt USA och Israel. Mannen anklagas bland annat för att ha lämnat information om den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani. Soleimani dödades i en amerikansk drönarattack beordrad av presidenten Donald Trump i januari i år. Spionerianklagelserna ska dock inte ha några direkta kopplingar till dödandet av Soleimani, då mannen greps redan år 2018. Avrättningen sker efter att Iran igår stoppade en annan planerad avrättning, av tre person som dömts till döden för sin inblandning i höstens stora protester i landet. Dödsdomen mot demonstranterna har utlöst en omfattande kampanj på sociala medier, med flera miljoner inlägg under hashtaggen ”avrätta inte”. Beslutet att stoppa avrättningarna kom efter att en ansökan från de tre männen godtagits av Irans högsta domstol, som nu ska se över fallet på nytt, enligt en av männens advokater. Idag meddelade även iransk polis att man gripit flera personer som under förra veckan deltog i protester i sydvästra Iran. Iranska säkerhetsstyrkor sattes då in för att skingra protesterna, som ska ha handlat om den ekonomiska situationen i landet. SR 200720.   yle 200720.

Iran fires ballistic missiles from underground for 1st time, during major drill. ‘Great Prophet 14’ maneuvers, held as US pushes to renew UN weapons sanctions on Tehran, include fast attack boat and drone attacks on a mock American carrier. Iran’s paramilitary Revolutionary Guard launched underground ballistic missiles for the first time, as part of an exercise involving a mock-up aircraft carrier in the Strait of Hormuz, state television reported Wednesday. It was the latest barrage in a drill that the previous day saw two American bases temporarily go on alert over the launches. Drone footage captured by the Guard showed two missiles blasting out from covered positions in what appeared to be a desert plateau in central Iran, with debris flying up in the air in their wake. The launches took place on Wednesday, said Gen. Amir Ali Hajizadeh, the head of the Guard’s aerospace division. He told state television it was first time the Guard had done this, though the paramilitary force is known to have vast underground bases hiding its ballistic missile arsenal. Separately, drones targeted the bridge of the fake aircraft carrier, according to the state TV report. The broadcaster did not immediately air footage of the launches or the drone attack, nor did it identify the missiles used in the drill. However, the drill clearly meant to send a message to the United States. Times of Israel 200729.

Misstankar att Iran mörkat antalet coronafall. Det riktas nya misstankar mot att Iran medvetet mörkat hur många personer som har dött och smittats av coronaviruset. Enligt en granskning av brittiska BBC kan dödstalen vara tre gånger så höga som de officiella. Uppgifterna kommer ur läckta dokument och ska innehålla information om dagliga inskrivningar av coronapatienter i Iran till och med den 20 juli. Datan sägs visa detaljerad information om patienterna, såsom namn, symtom och hur länge de var inlagda på sjukhus. Enligt BBC visar uppgifterna sammantaget på nästan dubbelt så många coronafall, drygt 450 000, mot officiella 279 000 under motsvarande period. Enligt BBC:s material var antalet döda 42 000, vilket är tre gånger fler än vad som rapporterats officiellt. Skillnaden mellan siffrorna ska, enligt BBC, även överensstämma med statistik över överdödligheten i Iran under den aktuella perioden. Uppgifterna har gett upphov till nya misstankar om mörkläggning från den iranska regimens sida. Iran, som är det land i Mellanöstern som drabbats hårdast av coronapandemin, har flera gånger fått sin officiella coronastatistik ifrågasatt och även anklagats för att medvetet underrapportera antalet fall. Något som konsekvent förnekats av regimen. Under sommaren har Iran upplevt vad som beskrivits som en andra våg i pandemin, med en kraftig ökning av antalet smittade och döda. I förra veckan rapporterade Iran det högsta officiella dödstalet under en enskild dag sedan coronakrisens start. Efter att det iranska hälsoministeriet idag presenterat den senaste officiella statistiken, enligt vilken 215 personer dött i covid-19 det senaste dygnet, och totalt 17 400 sedan pandemins utbrott, rapporterade den iranska statstelevisionen att det i Iran dör någon av covid-19 var sjunde minut. SR 200803.

Iran says world ‘must respond’ to Israel after blast at nuclear site. Government spokesman calls for ‘limits to these dangerous actions by the Zionist regime’; Mideast official says explosion at Natanz was meant as a ‘wake-up call’ to Tehran. Iran on Tuesday called for action against Israel, following a recent blast at the Natanz nuclear facility that has been blamed on the Jewish state. “This method Israel is using is dangerous, and it could spread to anywhere in the world,” government spokesman Ali Rabiei said during a press conference, according to a translation of his remarks by Israel’s Channel 12 news. He added: “The international community must respond and set limits to these dangerous actions by the Zionist regime.” His comments came as Iran appeared to publicly acknowledge on Tuesday that last week’s fire at Natanz, which badly damaged a building used for producing centrifuges, was not an accident. Israeli TV reports, without naming sources, have said the blast destroyed the laboratory in which Iran developed faster centrifuges and set back the Iranian nuclear program by one or two years. While asserting that “an airstrike on the Natanz plant is almost impossible” due to its strong air defenses, an article on the site said that “the combination of intelligence, logistics, action and the volume of destruction” prove that the incident was deliberate. The Washington Post and New York Times quoted Middle Eastern officials earlier this week as saying the blast at Natanz was caused by a large bomb planted by Israeli operatives. Iran admitted Sunday that Natanz incurred “considerable” damage from the fire, as satellite pictures appeared to show widespread devastation at the sensitive facility. It had previously sought to downplay the damage from the blaze, which analysts said had likely destroyed an above-ground lab being used to prepare advanced centrifuges before they were installed underground. The Times of Israel 200807.

USA hotar med sanktioner efter säkerhetsrådets beslut. FN:s säkerhetsråd kommer inte att förlänga vapenembargot mot Iran, det rapporterar AFP. Det var USA som föreslagit en förlängning men den godkändes inte av säkerhetsrådet. En talesperson till Irans utrikesminister hyllar beslutet och säger i ett uttalande att ”USA aldrig tidigare varit så isolerat”. USA hotar nu med att utlösa alla dom sanktioner som pausades i och med kärnenergiavtalet 2015 som USA lämnade för några år sen. Rysslands Vladimir Putin har föreslagit att dom återstående parterna i kärnenergiavtalet med Iran och USA ska samtala om hur man kan undvika ytterligare konfrontation om Iranfrågan. SR 200816. yle 200815

Iran betalade för attacker mot amerikaner. Iran ska ha betalat pengar till talibanerna för att attackera amerikanska och USA-allierade soldater i Afghanistan. Det rapporterar CNN med hänvisning till källor. CNN:s redaktion har tagit del av en amerikansk underrättelserapport som säger att en regering tros ha betalat pengar till ett nätverk som kontrolleras av en av talibanernas ledare. Vilket land det gäller är hemligstämplat, men enligt uppgiftslämnare till CNN rör det sig om Iran. Omni 200817.

Iran kritiseras för chockerande brott mot mänskliga rättigheter. Iran får hård kritik av människorättsorganisationen Amnesty International för inhuman hantering av de som greps i samband med de omfattande demonstrationerna i slutet av förra året. Tortyr, godtyckliga gripanden och tveksamt utdömda dödsstraff är några exempel på vad Amnesty kallar "en katalog av chockerande brott mot mänskliga rättigheter". Det var när internet kommit tillbaka efter att flera dagar legat nere i november förra året som chockerande bilder nådde omvärlden. Demonstranter som misshandlades brutalt, som sköts av prickskyttar utplacerade på höga byggnader och unga män som blödde till döds. Demonstrationerna runt om i Iran slogs ner hårdhänt. Omkring 7000 människor greps, bland de barn så unga som 10 år. Gripanden skedde på sjukhus där aktivister och demonstranter sökte vård, på begravningar och minneshögtider. Amnesty International har genom intervjuer identifierat minst 500 demonstranter, journalister och aktivister som utsatts för brutal behandling i samband med protesterna. Det handlar om hundratals fall som dömts till fängelse och spöstraff och flera som dömts till döden i blixt-rättegångar, ofta under en timme långa och bakom stängda dörrar, där domarna baserats på erkännanden som kommit efter tortyr. Både i samband med gripanden och i fängsligt förvar har tortyr varit omfattande, så pass att Amnesty kallar det en tortyr-epedemi. Enligt rapporten har fångar misshandlats, fått elchocker, naglar utdragna, utsatts för stresspositioner, piskats, nekats mat och vatten och hållits isolerade. Många har också nekats vård. Dessutom har gripna förts bort i hemlighet utan att anhöriga underrättats. Flera har varit försvunna i månader. Människorättsorganisationen vill nu att FN inrättar en undersökningskommission för att försöka ställa ansvariga inför rätta och förhindra att det upprepas. SR 200902. Kommentar: Bara en skurkregim kan bete sig på ett så här barbariskt sätt.

Iransk brottare avrättad. Iran avrättade tidigt i morse brottaren Navid Afkari. Han dömdes för att deltagit i protester 2018 och för att ha dödat en säkerhetsvakt. Men domen baserades på ett erkännande som han själv sagt kom under tortyr. Omvärldens protester och vädjanden hjälpte inte människorättsorganisationer, utrikesdepartement, det internationella brottningförbundet och till och med USA:s president Donald Trump. Alla har de vädjat till den Iranska regimen om att stoppa avrättningen, men för döva öron. Iran har som svar gått till motoffensiv och förklarat Navid Afkari skyldig. Också Navid Afkari själv har vädjat om hjälp och i en ljudupptagning från fängelset sa han: "Enligt en dom från den islamiska regimen ska en oskyldig person avrättas, om hans röst inte hörs kommer han att dödas utan att någon reagerar eller bryr sig." Många reagerade och brydde sig. Men till ingen nytta, de Iranska myndigheterna vägrade mjukna. Inte heller föräldrarna till den vakt Afkari anlagras för att ha dödat ville benåda, som de enligt iransk lag kan. Tidigt i morse hängdes 27 årige Navid Afkari i ett fängelse i Shiraz. Han dömdes för att han erkänt inblandning i våldsamma protester 2018 och för att ha knivdödat en säkerhetsvakt, men erkännandet gjordes under tortyr- och rättegången blixtavhandlades och var över på en timme, sedan var Afkaris tid utmätt. Både människorättsgrupper och utrikesdepartement har i skarpa ordalag kritiserat domslutet. Också två av Navid Afkaris bröder har dömts till långa fängelsestraff för inblandning i protesterna. SR 200912.

Rouhani rasar: Problemen i Iran är Vita husets fel. Irans ekonomi har hittills gått miste om 150 miljarder dollar - motsvarande över 1 370 miljarder kronor - i uteblivna inkomster sedan USA drog sig ur kärnavtalet för två år sedan och återinförde sanktioner mot landet. Det uppger Irans president Hassan Rouhani i ett tv-sänt tal på söndagen, skriver Bloomberg. Enligt Rouhani hämmar sanktionerna även importen av mat och medicinsk utrustning. "Ska någon klandras för landets problem och tillkortakommanden," så är det Vita huset, sa Rouhani i talet enligt Bloomberg. Enligt Reuters anklagade Rouhani även USA för "råhet" och nyhetsbyrån beskriver hur presidentens röst "darrade av ilska" under talet. Talet kommer efter att Washington tidigare i veckan införde nya sanktioner och svartlistade en rad iranska tjänstemän och företag över anklagelser om brott mot mänskliga rättigheter. Omni 200926. Kommentar: 1370 miljarder kronor som annars kunde gått till Irans krigföring i Jemen, Irak, Syrien, Libanon m fl länder.

David Lega (KD), europaparlamentariker: Hotet från Iran måste tas på allvar. Iran är ett av vår tids största hot mot världsfreden. Nu när EU ges chans att ompröva sin hållning gentemot Iran gäller det att skärpa tonen och intensifiera de strategiska insatserna. Läs mer i Dagen 201006.
Irans ambassadör Ahmad Masoumifar: Iran säkraste landet för kristna i Mellanöstern. Dagen 201019.
David Lega: IS och Iran är barn av samma anda. Dagen 201019.

Nedstängning av Teheran förlängs – 195 nya dödsfall. Munskydd blir obligatoriskt i Irans huvudstad Teheran efter att antalet bekräftade fall av covid-19 ökar ännu en gång. Det meddelar president Hassan Rouhani. Den som bryter mot detta riskerar böter, skriver al-Jazira. Dessutom förlängs nedstängningen av staden ytterligare en vecka vilket innebär att caféer, universitet, skolor och museum får hålla fortsatt stängt. På lördagen rapporterades 195 covidrelaterade dödsfall, vilket innebär att den totala dödssiffran i Iran ligger på 28 293. Dessutom har 3 875 nya virusfall konstaterats, rapporterar Reuters. Omni 201010.

Iran drabbat av tredjevåg: ”Beslut av icke-experter”. Hälsomyndigheter i Iran medger öppet att landet är inne i den tredje och hittills värsta vågen av coronapandemin, skriver The Guardian. Mohammad Reza Zafarghandi, statligt tillsatt chef för Irans läkarförening, säger att myndigheter har ignorerat varningar från hälsoexperter och skyller krisen på ”beslut tagna av icke-experter”. Han nämner bland annat besluten att öppna landets skolor med krav på närvaro för alla elever samt att införa råd som inte har varit obligatoriska att följa. Tidigare i veckan nådde landet två grymma milstolpar när både det högsta antalet döda på ett dygn och det högsta antalet bekräftade smittfall på ett dygn registrerades. Covid-19 har hittills dödat 29 070 iraner enligt allmänt ifrågasatt officiell statistik. Omni 201014.

UN Watchdog: Iran Building At Underground Nuclear Facility. Inspectors from the U.N.’s atomic watchdog have confirmed Iran has started building an underground centrifuge assembly plant after its previous one exploded in what Tehran called a sabotage attack over the summer, the agency’s head told The Associated Press on Tuesday. Iran also continues to stockpile greater amounts of low-enriched uranium, but does not appear to possess enough to produce a weapon, Rafael Grossi, director-general of the International Atomic Energy Agency, told the AP in an interview in Berlin. Following the July explosion at the Natanz nuclear site, Tehran said it would build a new, more secure, structure in the mountains around the area. Satellite pictures of Natanz analyzed by experts have yet to show any obvious signs of construction at the site in Iran’s central Isfahan province. “They have started, but it’s not completed,” Grossi said. “It’s a long process.” Vos Iz Neias 201027.

Hårt pressat coronaläge i Iran. Iran förklarar fullskaligt krig mot coronaviruset efter att ha redovisat sin högsta dödssiffra under ett enskilt dygn hittills. Antalet smittade och döda har ökat stadigt sedan i september- och den sanktionsdrabbade sjukvården är rejält överbelastad. Alla får inte plats, sjukvården har inte orkat med, patienter står i kö för att få en sjuksäng. Dessutom är sjukvårdspersonal utarbetad med många som jobbar dubbel- eller mer- övertid. Iran var det första landet i Mellanöstern att drabbas av viruset. Då, i februari orsakade det panik men myndigheterna dröjde med åtgärder. När restriktioner väl var på plats begränsades smittspridningen men sedan i april har Iran steg för steg öppnat igen. Enligt myndigheterna har de inget annat val på grund av den sanktionssargade ekonomin som måste hållas igång. Den senaste dygnssiffran som redovisades innebar ytterligare 415 döda och ger totalt närmare 34 000 döda i covid-19. Men de officiella siffrorna har ifrågasatts och sjukvårdspersonal berättar för Ekot att en del dödsfall registreras under andra dödsorsaker. En sjuksköterska i Teheran säger att läget i själva verket är mycket oklart. "Situationen är osäker. Det beror på bristen på stöd från regeringen och felaktig information till medierna här." Myndigheterna bedyrar dock att deras redovisning är ärlig men sjuksköterskan säger att situationen är värre än hur den framställs. Också grannländerna ser en ökning av sjuka och döda. Irak som avbröt sin nedstängning av ekonomiska orsaker har nu närmare en halv miljon konstaterade fall och 11 000 döda. Och i Turkiet uttrycker myndigheterna oro över den snabba ökningen. SR 201030.

Svensk medborgare riskerar avrättning i Iran. En svensk man som har gripits i Turkiet har överlämnats till Iran där han riskerar att avrättas, rapporterar SVT Nyheter. Mannen pekas ut som en ledande figur inom separatistorganisationen ASMLA som Iran klassar som en terrorgrupp. Enligt Arvin Khoshnood, forskare och Iran-kännare, är det uppseendeväckande att Turkiet lämnar ut en svensk medborgare till Iran och att händelsen kan försämra landets kyliga relationer med EU ytterligare. "Det som dock är skrämmande är att detta tydligt visar att regimen i Iran har intensifierat sitt arbete mot opponenter i exil," säger han. Omni 201031.

Iran kan gynnas och skadas av Biden. Irans komplicerade förhållande till "stora satan" som USA ofta kallas i Iran, återspeglas i reaktionerna på valutgången i USA. Medan den nuvarande regeringen är lättad, är många iranier besvikna. "Många iranier är ledsna över att regimens värsta fiende, Trump, har röstats bort," säger den frispråkige iranske statsvetarprofessorn Sadegh Zibakalam. Besvikelsen är stor bland de miljoner iranier som kommit fram till att de inte på egen hand kan störta regimen, de hade hoppats att Trumps hårda linje mot landet skulle ge resultat, säger Sadegh Zibakalam. Paradoxalt nog finns också Irans mest hårdföra hökar bland de besvikna, de som aldrig velat förhandla med omvärlden och som belåtet sett på när den reformvänlige presidenten Rouhani försvagats under Trump. Rouhaniregeringen, däremot, hoppas att Joe Bidens seger innebär en återgång till diplomati och det omdiskuterade kärnenergiavtalet - vilket skulle leda till ekonomiska lättnader om de tuffa sanktionerna slopas, säger professor Sadegh Zibakalam. Irans president Rouhani sa idag att Iran är för ett konstruktivt utbyte med omvärlden, samtidigt som han i djärv ton uppmanade USA att rätta till Trumps misstag. Ett nytt amerikanskt förhållningssätt till Iran skulle också påverka Israel och Libanon där iranstödda Hizbollah kan komma att stärkas om trycket på Iran från USA minskar. SR 201108.

IAEA: Iran har mörkat urananrikning. Iran har anrikat uran i en omfattning som är betydligt mer omfattande än man tidigare känt till. Det säger Internationella atomenergiorganet IAEA i en ny rapport. USA:s tillträdande president Joe Biden har flera gånger beskyllt Donald Trump för att Iran kommit närmare möjligheten att tillverka kärnvapen. Irans lager av låganrikat uran uppges nu ha vuxit till över två ton, det vill säga långt mer än de dryga 200 kilo anrikat uran som kärnteknikavtalet från 2015 gav tillstånd till. Att Iran inte längre helt och hållet följer avtalet är ingen nyhet, redan för ett år sedan meddelade president Rouhani att man skulle öka takten i urananrikningen, något man anser sig ha rätt till sedan USA dragit sig ur kärnenergiavtalet och andra länder inte lever upp till sina åtaganden. Men Iran har släppt in inspektörer från Internationella atomenergiorganet IAEA och IAEA har nu också kunnat konstatera att ett kluster av avancerade centrifuger i kärnteknikanläggningen Natanz, har flyttats till en underjordisk bunker som enligt uppgift är byggd för att kunna stå emot flygbombningar. De senaste nyheterna kommer samtidigt som världens frågetecken riktas mot Joe Biden. Blir det någon avspänning i relationen mellan USA och Iran? Eller är det redan för sent? Den reformvänlige presidenten Rouhani, som gick till val på bättre relationer mellan Iran och omvärlden och ett kärnteknikavtal som skulle förbättra Irans ekonomi, har redan förlorat starkt i popularitet. I nästa presidentval i Iran väntas de konservativa hökarna vinna, de som hela tiden förkastat överenskommelser och kompromisser med västmakterna. Joe Biden själv har flera gånger konstaterat att Trumps politik har resulterat i att Iran i dag har kommit närmare möjligheten att bygga en atombomb än för tre år sedan när urananrikningen fortfarande tyglades av kärnenergiavtalet. SR 201112.

Iran medger: Använder avancerade urancentrifuger. Iran medger nu att landet använder sig av avancerande centrifuger för att anrika uran, något som innebär att landet ytterligare frångår sina åtaganden i kärnavtalet från 2015, skriver The Guardian. Landet har startat flera så kallade IR-2m-centrifuger i en underjordisk anläggning i Natanz. Att centrifugerna används slogs också nyligen fast i en rapport från internationella atomenergiorganet (IAEA). USA:s president Donald Trump ska enligt flera uppgifter nyligen ha övervägt att bomba kärnanläggningen i Natanz. Omni 201118.

Iran redo följa kärnavtalet om Biden häver sanktioner. Iran säger sig vara redo att återgå till sina åtaganden enligt kärnavtalet om USA:s tillträdande president Joe Biden häver sanktionerna mot landet, rapporterar AFP. I ett uttalande säger utrikesminister Mohammad Javad Zarif att landet ”automatiskt” kommer att återgå till att följa villkoren i avtalet och att det inte ens kommer att krävas förhandlingar. Den iranske presidenten Hassan Rouhani säger att Biden har möjlighet att ”återskapa atmosfären” från 2015 då avtalet skrevs under. Omni 201118.

Svensk-iransk forskare nära avrättning i Iran. Den svensk-iranske läkaren Ahmadreza Djalali, som sitter fängslad i Iran, kan snart komma att avrättas. Det uppger hans fru, Vida Mehrannia, som fick ett samtal från sin man under tisdagsmorgonen. Han greps under en konferensresa till Iran 2016. Vida Mehrannia berättar att hon står utanför UD för att få kontakt med någon. Hon har ringt dit många gånger utan att få prata med någon. Det var i morse hon fick ett samtal från sin man Ahmadreza Djalali då han berättade att han ska förflyttas till Karajfängselt utanför Teheran. Där ska han sitta i en isoleringscell och sedan ska dödsstraffet verkställas inom kort, berättar hon. Ahmadreza Djalali har nu varit fängslad i över fyra år. Han greps i april 2016 av den iranska underrättelsetjänsten under en konferensresa till landet. Ett år senare anklagades han för spioneri och dömdes till döden. Fallet har väckt stort engagemang hos människorättsorganisationer och både FN och EU har krävt att han släpps. Julia Eriksson Pogorzelska vid UD:s presstjänst säger till Ekot att regeringen känner till uppgifterna och agerar skyndsamt. Regeringen har kontakt med företrädare för Iran, säger hon. Den kristdemokratiska riksdagsledamoten Lars Adaktusson har engagerat sig i fallet under flera år och han är mycket kritisk till Sveriges hantering av Ahmadreza Djalali. "Det man inte har gjort är till exempel att ha tagit hjälp av de länder som erbjudit sig att hjälpa till,som Schweiz och USA. Det har jag tagit upp med utrikesministern utan att få svar på. Jag tror att Sverige måste agera på egen hand, men också ta hjälp av andra länder," säger Lars Adaktusson. SR 201124. Kommentar: Iran är en skurkstat, men svenska regeringen agerar inte utifrån det förhållandet. Donald Trump och Israel har däremot förstått detta. Svenska regeringen tror att tyst diplomati är vägen, Iran påverkas inte av den.
Den svenskiranske läkaren Ahmadreza Djalali, som sitter fängslad i Iran, kan snart komma att avrättas. Det uppger Djalalis fru. Fängelset han ska flyttas till heter Karai-fängelset. Under tisdagen var Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) i kontakt med Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif. Hon skriver på Twitter att Sverige verkar för att domen mot Djalali inte ska verkställas. Världen idag 201125. Kommentar: Det borde ha varit Stefan Löfven som ringt till direkt till ayatolla Ali Khamenei. Det är han som bestämmer. Och om Ahmadreza Djalali ändå hade avrättats borde Sverige bryta de diplomatiska förbindelserna med denna skurkstaten. Men det är klart, då kanske det blir svårt att utvisa icke önskvärda iranier till Iran.
Ann Linde: ”Verkar för att domen inte verkställs”. Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) har varit i kontakt med sin iranske motsvarighet Mohammad Javad Zarif efter beskedet att den dödsdömde svenskiranske läkaren Ahmadreza Djalali snart kan avrättas. ”Sverige fördömer dödsstraff och verkar för att domen mot Djalali inte ska verkställas”, skriver hon på Twitter. Djalali ringde sin hustru Vida Mehrannia under tisdagsmorgonen för att berätta att han flyttats till ett nytt fängelse och att han snart kan komma att avrättas. Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottersen är bestört över beskedet, skriver TT. "Det här är på alla nivåer ett extremt övergrepp, inte bara mot en enskild forskare utan mot hela det akademiska samhället," säger han. Omni 201124.
Iran slår tillbaka mot Linde: ”Oacceptabelt”. Irans utrikesdepartement anser att det är ”oacceptabelt” att Sverige försökt ”påverka” den iranska regimen i syfte att häva verkställandet av dödsstraffet mot svenskiranske Ahmadreza Djalali. Uttalandet kommer efter att utrikesminister Ann Linde (S) talat med sin iranska kollega. ”Mot bakgrund av uppgifter om att Iran eventuellt planerat att verkställa dödsstraff mot den svenske medborgaren Djalali har jag idag pratat med Irans utrikesminister Zarif. Sverige fördömer dödsstraff och verkar för att domen mot Djalali inte ska verkställas”, skrev Linde på Twitter. Uttalandet möter nu hård kritik från regimen. ”Den islamiska republikens rättsliga makt är självständig – all påverkan i utfärdandet eller verkställandet av rättsliga beslut kommer att avvisas som oacceptabla”, säger Irans utrikesdepartement i ett uttalande. Djalali, som är läkare och forskare vid Karolinska Institutet, har suttit fängslad sedan 2016. Han åkte till sitt hemland efter att ha fått inbjudan att föreläsa på universitetet i Teheran. Men när han landade blev han i stället gripen. I oktober 2017 dömdes han till döden i en ifrågasatt rättegång som föregicks av tortyr och hot. svt 201125.
Linde: Sverige har full rätt att lägga sig i fallet. Enligt Iran har Sverige ingen rätt att lägga sig i fallet med svenskiranske forskaren Ahmadreza Djalali, som hotas av dödsstraff. Men utrikesminister Ann Linde (S) tillbakavisar det påståendet, skriver TT. Hon hänvisar bland annat till att Djalali enligt UD fortfarande är svensk medborgare. "Därför har vi full rätt att lägga oss i det här fallet. Vi har begärt konsulärt tillträde, vi har inte fått det, vi har krävt att dödsstraffet inte ska genomföras och vi har tagit upp den här frågan i alla sammanhang och det har också andra länder och EU gjort," säger Ann Linde till TT. Omni 201127.
Avrättningen kan vara nära: ”Har informerat UD”. Den dödsdömde svenskiranske forskaren Ahmadreza Djalali kan redan i eftermiddag vara på väg att föras till ett fängelse i Karaj i Iran där avrättningen av honom ska verkställas, enligt Amnesty. Människorättsorganisationen skriver i ett pressmeddelande att man har tagit del av uppgifter som visar att domaren som ansvarar för verkställandet av avrättningen har fått order om att flytta Djalali under tisdagseftermiddagen svensk tid. När han väl har flyttats till det nya fängelset är läget akut, enligt Amnesty. "Läget är alltmer alarmerande. Vi är otroligt oroade över de här uppgifterna, och vi har underrättat UD om det vi vet," säger Anna Lindenfors, generalsekreterare för Amnesty i Sverige. Omni 201201.

Fängslad kvinnlig forskare släpps mot iranska fångar. Den brittisk-australiska forskaren Kylie Moore-Gilbert släpps efter att ha suttit i fängelse i Iran, i utbyte mot tre iranier som varit fängslade utomlands. Det rapporterar internationella medier med hänvisning till Irans statliga nyhetskanal Irib. Moore-Gilbert, expert på politik i Mellanöstern, avtjänade ett tioårigt straff för spioneri och greps i september 2018. Beskedet kommer samtidigt som svenska utrikesministern Ann Linde verkar för svenskiranske forskaren Ahmadreza Djalali inte ska avrättas. Omni 201125. Kommentar: Skurkstater och terrorister ska alltid ha fler i utbyte än oskyldiga som sitter fänglade i det egna landet eller området. Det går säkert att få loss Ahmadreza Djalali också mot ett antal fängslade iranska spioner utomlands. Men frågan är om Sverige har någon sådan person i förvar?

Framstående iransk kärnenergiforskare dödad i attack. Atomforskaren dödades utanför Teheran när gärningsmän först detonerade en sprängladdning bredvid hans bil och sedan pepprade bilen med kulor. Forskaren, Mohsen Fakhrizadeh har anklagats för att ha varit hjärnan bakom Irans påstådda kärnvapenprogram och har pekats ut av b la Israels premiärminister. Iran fördömer attacken som ett terrordåd och pekar ut Israel, samtidigt som de hotar med hämnd. Israel har inte kommenterat. SR 201127.
Iransk kärnfysiker dödad i attentat utanför Teheran. Den iranske kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh har dödats i ett attentat i norra Iran på fredagen, rapporterar Reuters med hänvisning till statliga medier. Enligt AFP har landets försvarsdepartement kommit med ett uttalande där man säger att Fakhrizadeh avled på sjukhus efter att han attackerats av ”beväpnade terrorister”. Enligt uttalandet uppstod skottväxling mellan attentatsmännen och Fakhrizadehs säkerhetspersonal. Fakhrizadeh beskrivs som den drivande kraften i utvecklingen av Irans kärnvapenprogram, skriver New York Times. Omni 201127.
Iran: Är mycket som pekar på att Israel är inblandat. Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif menar att det finns mycket som pekar på att Israel är inblandat i den dödliga attacken mot den iranske kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh. Det skriver han på Twitter, utan att nämna några bevis. Han uppmanar omvärlden, ”och särskilt EU”, att fördöma attentatet. Statliga medier rapporterar att Mohsen Fakhrizadeh dödats i ett attentat i norra Iran på fredagen, som enligt ett uttalande från försvarsdepartementet utförts av ”beväpnade terrorister”. Fakhrizadeh fördes till sjukhus efter attacken, där han senare avled. Omni 201127.
Analys: Är ingen i Israel som sörjer Fakhrizadehs död. För allmänheten är Mohsen Fakhrizadeh, den iranske kärnfysikern som dödades i ett attentat under fredagen, inte särskilt känd. Han är samtidigt en av få kärnfysiker från Iran som nämnts vid namn av FN:s atomenergiorgan IAEA, skriver The Guardians Peter Beaumont i en analys. Fakhrizadeh har beskrivits som den drivande kraften i Irans kärnvapenprogram och vid flera tillfällen har han bjudits in till IAEA för att prata om sin roll – men han har alltid undvikit sådana möten. Under åren har hotbilden funnits där och nu visar det sig att Irans säkerhetsåtgärder inte varit nog, skriver Beaumont. Både DN:s Erik Ohlsson och Expressens Mats Larsson menar att dagens attentat för tankarna tillbaka till åren 2009–2012 då flera kärnfysiker från Iran antingen dödades eller försvann. Även om det ännu inte finns några bevis för israelisk inblandning ökar dagens attentat spänningarna i regionen, skriver Larsson. ”Men i Israel sover en del bättre i natt och ingen där sörjer Mohsen Fakhrizadehs plötsliga död.” Omni 201127.
Källor till NYT: Israel låg bakom attentatet i Iran. Israel låg bakom attacken på den framstående iranske kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh som dödades i ett attentat under fredagen. Det uppger tre säkerhetskällor – varav en amerikansk – för New York Times. Enligt tidningen är det oklart hur mycket USA på förhand kände till kring attacken. Vita huset och CIA har inte velat kommentera saken. Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif gick snabbt ut och anklagade Israel för inblandning i attentatet, dock utan att presentera några bevis. Israels premiärminister Benjamin Netanyahus kansli har avböjt att kommentera, enligt Reuters. Dödades när han färdades i bil i staden Absard, enligt statliga medier. Omni 201127.
Iran hotar med hämnd efter mordet på en kärnfysiker. Iran lovar att hämnas mordet på en landets mest kända kärnfysiker igår. Israel har pekat ut forskaren för att i hemlighet ha försökt utveckla kärnvapen Irans president Hassan Rouhani anklagar Israel för att ligga bakom mordet. Han varnade förövarna att de kommer att straffas hårt och att iranierna är för smarta för att gå i fällan. Han anklagade förövarna för att försöka skapa kaos, men de kommer att misslyckas sa han. Istället kommer de att straffas hårt, när tiden är inne. Också den högsta ledaren i Iran, Ayatolla Khamenei fördömer mordet och hotar med vedergällning. Mohsen Fakhrizadeh dödades utanför en semesterort öster om Teheran. Först detonerade en sprängladdning i en vedlastbil när Fakhrizades personbil körde förbi, sedan beskjöts hans bil med eld från minst fem personer. Mohsen Fakhrizadeh var en av de mest betydelsefulla vetenskapsmännen i Iran. Han ledde delar av landets kärnenergiprogram, men har pekats ut av Israel för att i hemlighet i själva verket försöka utveckla kärnvapen. Iran anklagar Israel för att ligga bakom mordet, Israel har inte kommenterat men pekades också ut för tio år sedan för en rad mord på kärnfysiker och forskningsledare i Iran. Mordet kommer att öka spänningen i regionen. Analytiker tror också att det nu kan bli svårare för USA:s nästa president Joe Biden att ta upp förhandlingarna med Iran och åter aktualisera det internationella kärnenergiavtalet. Biden har tidigare aviserat intresse för avtalet, ett avtal som president Trump rev upp 2018. SR 201128.
Mordet utfördes av Israel, med stöd av USA, säger president Hassan Rohani enligt statlig tv i Iran. “Än en gång har den globala arrogansens händer, med den sionistiska regimen som inlejd usurpator, fläckats av blodet från en av våra söner”, säger Rohani i ett uttalande, enligt kanalen. Iranska ledare har hotat med hämnd för attentatet mot kärnfysikern, som enligt iranska medier avled på sjukhus efter att ha blivit skjuten. "Var så säkra, Iran kommer att svara på vår forskares martyrskap vid ett lämpligt tillfälle," säger Rohani i ett tv-sänt tal. Dagen 201128.
Turkiet fördömer mordet på Iransk atomforskare. Mordet på den iranske atomforskaren Mohsen Fakhrizadeh i fredags fortsätter att väcka reaktioner. Nu har också den regionala stormakten Turkiet fördömt mordet samtidigt som FN uppmanar till återhållsamhet och fördömer vad de kallar utomrättsligt dödande. FN:s uppmaningar om återhållsamhet. Välmenande men sällan åtföljda i upptrissade lägen men ofta välciterade i världens medier. Efter mordet på atomforskaren har spänningen i regionen ökat. Sent i går kväll uppmanade FN alla parter att ta ta det lugnt, att agera med återhållsamhet och att undvika alla åtgärder som riskerar att leda till en ytterligare eskalering av spänningen i regionen. Också Irans grannland Turkiet uppmanar alla parter att agera med sunt förnuft och med återhållsamhet. Turkiet fördömer mordet som avskyvärt. Det turkiska utrikesministeriet säger också att det hoppas att förövarna ställs inför rätta. Mohsen Fakhrizadeh anklagades av väst och Israel för att vara arkitekten bakom Irans påstådda försök att bygga egna kärnvapen. Han var en nyckelperson i Irans kärnenergiprogram. Den iranska statsledningen har anklagat Israel för mordet och i bombastiska ordalag hotat med en gruvlig vedergällning. En ledarkrönika i en hårdför regimtrogen tidning föreslår att Iran ska svara genom att attackera den israeliska hamnstaden Haifa. Iranska regimtrogna studenter brände igår israeliska och amerikanska flaggor och bilder på USA:s president Donald Trump. Israel har inte officiellt kommenterat mordet men Fakhrizadeh har tidigare pekats ut av premiärminister Benjamin Netanyahu som ett konkret hot mot Israel. Däremot anser flera säkerhetsanalytiker i Israel att mordet istället för att minska hotet snarare riskerar att öka säkerhetshotet mot Israel. Dådet ger nämligen de mer försiktiga krafterna inom den iranska regimen färre argument för återhållsamhet. Det spekuleras också i om USA:s nästa president Joe Biden efter attacken kan lämna Israel ute från framtida irankonsultationer. Två argument som skulle kunna innebära att Mohsen Fakhrizade kan komma att orsaka Israel mer skada som död än vad han gjorde i livet som hjärnan bakom kärnenergiprogrammet. SR 201129.
Analys: ”En extremt avancerad attack”. En avancerad attack på iransk mark, mot landets viktigaste kärnfysiker. Mordet på Mohsen Fakhrizadeh har blottlagt en ny sårbarhet i Iran, efter att nya detaljer om händelsen publicerats. Fakhrizadeh, som kallats för det iranska kärnteknikprogrammets fader, och som av Israel och USA upprepade gånger pekats ut för att leda ett hemligt kärnvapenprogram, sköts till döds i ett avancerat bakhåll på en motorväg utanför Teheran i fredags kväll. Enligt iranska medier avfyrades de dödliga skotten av ett fjärrstyrt maskingevär som monterats på en obemannad bil. Fars TV rapporterar att Fakhrizadeh och hans fru färdades i ett skottsäkert fordon i en konvoj med bepansrade bilar öster om Teheran på fredagen när skottlossning hördes. När Fakhrizadeh körde in till vägkanten för att kontrollera att hans bil inte skadats avfyrades skotten från det fjärrstyrda maskingeväret. En av kulorna ska ha träffat kärnfysikern i ryggen. Källor inom den amerikanska underrättelsetjänsten uppger till New York Times att Israel står bakom attacken. Den israeliska säkerhetstjänsten Mossad misstänks för att ha dödat flera iranska kärnfysiker under det senaste decenniet. Israeliska ministrar säger officiellt att man ”inte har någon aning” om händelsen. Parlamentet i Teheran kräver nu att de internationella inspektionerna av landets kärnanläggningar stoppas. svt 201130.
Ännu en svensk riskerar avrättas i Iran. Ännu en svensk medborgare riskerar att avrättas i Iran. Mannen ska i iransk tv ha framfört vad som tros vara ett framtvingat erkännande av flera brott, som terrorism och spionage för Saudiarabiens räkning, rapporterar SVT Nyheter. Svenska UD har begärt att få träffa mannen. Tidigare idag rapporterades att avrättningen av den svensk-iranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali tillfälligt skjutits upp. SR 201202.
Iran öppnar för fler fångutväxlingar: ”Är redo”. Iran öppnar för att släppa fler utländska medborgare från sina fängelser i utbyte mot iranier som är fängslade i andra länder. Det säger utrikesminister Mohammad Javad Zarif till Reuters. "Iran är redo att samarbeta. Vi kan göra det i morgon. Vi kan också göra det i dag," säger han. Landet har gripit och dömt ett antal personer för påstått spioneri. Många av dem har dubbla medborgarskap, till exempel den svensk-iranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali. I förra veckan släpptes den brittisk-australiska akademikern Kylie Moore-Gilbert, som mot sitt nekande dömts för spioneri. Människorättsaktivister anklagar Iran för att använda spionmisstänkta som förhandlingsobjekt. Omni 201204. Kommentar: Problemet är att Sverige har inga iranska terrorister i sina fängelser.

Iranske regimkritikern Ruhollah Zam avrättad. Regimkritikern och journalisten Ruhollah Zam avrättades tidigt på lördagsmorgonen i Iran. Zam levde i exil i Frankrike men greps i en hemlig operation i samband med ett besök i Irak förra året. Ruhollah Zam drev oppositionella nyhetsorgan och dömdes för att på sina sajter ha uppmanat till våld i samband de omfattande protesterna i Iran 2017-18. SR 201212. Enligt flera medier greps han egentligen av irakisk underrättelsetjänst under ett besök i Iraks huvudstad Bagdad och irakierna överlämnade honom genast till Iran. yle 201212
Iran kallar upp ambassadör efter EU-kritik. Iran anser att EU:s fördömmande av avrättningen av dissidenten Ruhollah Zam är ett oacceptabelt ingripande i landets angelägenheter, och har kallat upp Tysklands ambassadör till UD. Det rapporterar den statliga iranska nyhetsbyrån Irna. Det var i går som beskedet kom att Zam avrättats. Han levde i exil i Frankrike, och tros ha kidnappats av Iran i samband med en resa till Irak i fjol. Zam anklagades bland annat för att ha underblåst protester 2017. Omni 201213. Kommentar: Dags för svenskarna att avrättas härnäst?
Efter Irans avrättning – stor konferens har ställts in. Den stora företagarkonferensen Europe-Iran business forum har med mindre än ett dygns varsel ställts in, rapporterar SVT. Enligt diplomatkällor SVT har pratat med så är det en markering mot att Iran avrättat journalisten Ruhollah Zam. Beskedet om att Zam avrättats kom under fredagen. Han levde i exil i Frankrike, och tros ha kidnappats av Iran i samband med en resa till Irak i fjol. Avrättningen har fördömts av EU och beslutet att ställa in konferensen ska ha tagits av EU-representanter. Det var över 3 300 deltagare anmälda till onlinekonferensen som skulle handlat om ekonomiska möjligheter i Iran. EU:s utrikeschef Josep Borell och Irans utrikesminister Mohammad Javar Zarif skulle ha inledningstalat. Omni 201213.

Iran anklagas för kidnappning av svensk-iranier i Istanbul. Habib Chaab försvann spårlöst i Istanbul i oktober och rapporterades i Iranska medier sedan ha erkänt inblandning i terrorverksamhet. Enligt turkiska underrättelsekällor lurades han till Istanbul där han kidnappades av iransk underrättelsetjänst och fördes av smugglare till Iran. Habib Chaab riskerar dödsstraff och anklagas av Iran för att vara en ledargestalt inom en i Iran terrorstämplad organisation. SR 201214.

Iran ”mycket glada” över Trumps avgång. Iran är ”mycket glada” över USA:s president Donald Trumps förmodade reträtt från Vita huset, enligt president Hassan Rohani. Men det innebär inte per automatik en omfamning av den tillträdande presidenten Joe Biden. "Vissa av er är överexalterade över herr Bidens inträde. Nej, vi är inte det, men vi är väldigt glada att se Trump avgå," säger Rohani i ett tv-sänt regeringssammanträde. "Tack Gud för att detta är hans sista dagar," fortsätter han och kallar Trump en ”tyrann” och ”terrorist”. Världen idag 201219.

Krav på att svensk-iranska samarbeten ska stoppas. Svenska universitets samarbeten med Iran bör stoppas. Det menar flera riksdagsmöter efter att SVT nyligen avslöjat att flera samarbeten i Iran fortsatt – även efter dödsdomen mot svensk-iranske forskaren Ahmedreza Djalali. "I en sån här exceptionell situation måste man frysa relationerna," säger Lars Adaktusson, KD:s talesperson i utrikesfrågor. En månad före Stefan Löfvens besök i Iran 2017 skrevs avtal om samarbeten mellan Sverige och Iran på det vetenskapliga området. Där talas om ”stärkande av vänskapliga relationer mellan länderna”. och om att ”stödja samarbete på olika områden inom högre utbildning”, bland annat i form av deltagande i konferenser. "Det är häpnadsväckande med tanke på att Djalali just greps i Iran i samband med en forskarkonferens han blivit inbjuden till," säger Elisabeth Rachlew, internationellt verksam atomforskare och ledamot av Kungliga vetenskapsakademin. Hon har förgäves försökt få universiteten att frysa samarbetena med Iran. svt 201229.
ANALYS: Irans gripanden av besökande akademiker del av ett mönster. Fallet Ahmadreza Djalali är inget enskilt fall. Snarare del av ett mönster. I alla fall om man ska döma av en rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch. Rapporten, som är från 2018, beskriver hur Iran gång på gång ägnat sig åt att gripa utländska akademiker, affärsmän, journalister och andra. Man har särskilt riktat in sig på personer med dubbelt medborgarskap (iranskt/utländskt) och anklagat dem för diverse politiska brott, såsom ”uppvigling mot staten” eller ”samarbete med fientliga stater”, alltså spioneri. Genom erkännanden framtvingade under tortyr och dokumentärer i regimtrogna medier som ger stöd till anklagelserna försvåras försvaret av de anklagade, enligt HRW. Bakom offensiven mot de besökande forskarna står den mest radikala delen av det iranska styret, Irans Revolutionära garde, som både gripit, anklagat och dömt sina offer i specialdomstolar. Flera av de dömda har sedan frigivits efter fångutväxlingar och långa fängelsevistelser. Liknande fall har fortsatt efter att HRW publicerade sin rapport 2018. Ett fall som uppmärksammats nyligen gäller den unga brittisk-australiska religionsforskaren Kylie Moore Gilbert som bjöds in till en kongress i Iran där hon greps och sattes i fängelse anklagad för spioneri. Först för några dagar sedan, efter två års fängelsevistelse släpptes hon fri. Detta samtidigt som Thailand frigav tre iranska fångar dömda för terroristbrott i något som liknade en fångutväxling. Australiens regering ville varken bekräfta eller dementera uppgifterna om en fångutväxling. Varför dessa gripanden? Enligt den amerikanska organisationen UANI (United Against Nuclear Iran) så är gripandena av besökande akademiker del av en cynisk strategi från den iranska regimens sida. UANI menar att Iran utvecklat en ”gisslan-diplomati”, där gripna används som handelsvaror och brickor i ett internationellt spel. svt 201215.
Svenska lärosäten på rekryteringsresa till Iran – strax efter dödsdomen mot Djalali. Den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali står alltjämt inför risken att avrättas av Iran. Samtidigt som svenska lärosäten nu kräver att han ska friges har minst 13 olika universitet och högskolor själva fortsatt att samarbeta i Iran, visar SVT:s kartläggning. Den 8 april 2018 har KI-forskaren Ahmadreza Djalali suttit fängslad i Iran i närmare två år. Han har enligt honom själv torterats och har nyligen dömts till döden i en dem som kritiserats hårt av människorättsorganisationer. Samma dag reser en delegation från Sverige till Teheran för att träffa myndighetsföreträdare och representanter för ett antal universitet i Iran. De svenska lärosätena beskriver besöket som en rekryteringsresa för att locka studenter från Iran till Sverige. Resan innehåller flera evenemang i dåvarande ambassadör Helena Sångelands residens och en turné till olika universitet samt till Irans departement för högre utbildning, MSRT. Besöket arrangeras av bland annat Lunds universitet som bjuder med personer från Högskolan i Borås, Chalmers, Linnéuniversitet, Malmös universitet, och Högskolan i Halmstad. Även Kungliga tekniska högskolan deltar i resan men skickar tidigare studenter som redan finns på plats i Iran. Projektledaren vid Lunds universitet, Majid Mahdi försvarar resan. "Resan handlade helt och hållet om marknadsföring av svensk högre utbildning så någon dialog om politiska omständigheter i landet fördes inte med ambassaden," säger han. Men att svenska universitet deltog i resan samtidigt som Ahmadreza Djalali hade en fastställd dödsdom mot sig får nu också kritik. "Det är chockerande," säger Daniel Roth, forskningsledare vid organisationen United against nuclear Iran som vill att länder ska sluta göra affärer med Iran. Han fortsätter: "Framförallt timingen. Och den stora skillnaden mellan det svenska agerandet, som i praktiken var att sopa fallet Djalali under mattan, och hur Belgien agerade, det var så tydlig skillnad." SVT Nyheters kartläggning visar att minst 13 svenska lärosäten haft pågående samarbeten eller avtal om utbyten med iranska motparter sedan dödsdomen mot Djalali. Högskolan i Borås och Högskolan i Gävle har till och med slutit nya avtal 2018, och Luleå tekniska universitet så sent som i maj 2020. Det finns ingenting som formellt hindrar svenska universitet från att samarbeta med motparter i Iran. Men medan samarbetena har fortsatt i Sverige, och nya avtal till och med slutits så har universitet i Belgien, där Djalali varit gästforskare, valt att sätta stopp för samarbeten med Iran. svt 201215.
Ministern: Inget stopp för universitetsutbyten i Iran. Regeringen kommer inte att stoppa svenska universitetssamarbeten med Iran. Så lyder svaret från Matilda Ernkrans (S), ansvarig minister för högskolefrågor, på en fråga från Moderaternas Kristina Axén Olin. Det rapporterar SVT Nyheter. SVT har tidigare rapporterat hur minst 13 svenska lärosäten har haft fortsatta samarbeten med universitet i Iran, även efter att den svenska KI-forskaren Ahmadreza Djalali dömts till döden i landet. "Det går att vara kritisk mot bristen på mänskliga rättigheter men ändå se värdet av internationellt samarbete mellan lärosäten i olika länder," menar Ernkrans. I sitt svar betonar hon att regeringen kräver att dödsstraffet inte verkställs. Omni 210105. Kommentar: Blir det stopp om han avrättas?

USA:s försvarsministerium Pentagon har överraskande beordrat hem hangarfartyget Nimitz från Persiska viken. USS Nimitz är som bäst nära iranska farvatten där fartyget har hållits som en avskräckning mot eventuella attacker från Iran. Den tillförordnade försvarsministern Christopher Miller motiverar bortdragandet med att det ska ses som en gest av avspänning på årsdagen av mordet på den iranska toppgeneralen Qasem Soleimani. Läs mer i yle 210102.

Iran har lagt beslag på en sydkoreansk tanker – besättningen greps i Bandar Abbas. Irans revolutionsgarde har lagt beslag på en sydkoreansk oljetanker i Hormuzsundet, rapporterar iransk statsmedia. Besättningen, som uppges vara från Sydkorea, Indonesien, Vietnam och Myanmar har gripits i hamnstaden Bandar Abbas. 20 personer ingår i besättningen, och var de nu befinner sig är tills vidare oklart. Iran beskyller tankern för att ha förorenat Persiska viken. Den uppges frakta 7 200 ton etanol. Tankern MT Hankuk Chemi eskorterades in på iranskt territorialvatten av revolutionsgardets båtar, och satellitbilder från Marinetraffic.com visade tidigare att den är utanför hamnen i Bandar Abbas. Tankern var på väg till Förenade arabemiraten från Saudiarabien. Nyhetsbyrån AP har inte nått MT Hankuk Chemis ägare för en kommentar. Sydkoreas utrikesministerium bekräftar händelsen, och kräver att tankern släpps omedelbart. Händelsen kommer strax innan ett planerat Teheranbesök av Sydkoreas vice utrikesminister. Irans utrikesministerium har sagt att besöket kommer att äga rum inom de närmaste dagarna. Under besöket ska länderna diskutera Irans krav på att Sydkorea ska överlåta de fonder värda 7 miljarder dollar som frysts på sydkoreanska banker i samband med amerikanska sanktioner mot Iran. yle 210104. Kommentar: Utpressning för att Sydkorea ska gå med på Irans krav.
Upptrappad spänning i Mellanöstern när Iran och USA utväxlar varningar och hot. Ett amerikanskt hangarfartyg på väg hem beordrades i natt tillbaka till Mellanöstern. SR 210104.
Sydkorea vill förhandla om beslagtaget tankfartyg. Sydkorea kommer skicka en delegation till Iran för att medla, efter att Iran beslagtagit ett sydkoreanskt tankfartyg. Enligt Iran bröt fartyget mot miljöbestämmelser, men enligt bedömare som nyhetsbyrån Yonhap pratat med så kan det hela snarare handla om iranska tillgångar i Sydkorea som blockeras av amerikanska sanktioner. Sydkorea har även mobiliserat sin antipiratstyrka nära Hormuzsundet. SR 210105.

Iran parliament discusses bill to 'eliminate Israel by March 2041'. Members of Iran's parliament presented a bill that would oblige successive Iranian governments to eliminate Israel within 20 years and to work toward removing American forces from the region, Iranian news agency ISNA reported. ISNA revealed that the bill includes 16 articles under the name "Iran reciprocates" and was presented as a measure to respond to the assassination of Iran's Quds Force commander Qassem Soleimani last year. This week marks the one-year anniversary of the assassination of Iran's top general alongside a senior Iraqi militia leader in a US drone strike in Iraq. Following the attack, Iran's relations with the US and its allies in the region have been heightened. According to ISNA, the bill specified the conditions for negotiating with Washington and the criteria for supporting Tehran's allies. The bill would require the Iranian government to take necessary measures that would lead to the "elimination of Israel by March 2041" and break the Israeli blockade on the Hamas-controlled Gaza Strip by sending essential commodities for free or paid for. ISNA added that the bill also supports funding and organizing marches on Israel's borders in South Lebanon and the Golan Heights under the slogans of "Liberation of the Golan" and "the right of return of Palestinian refugees". The draft includes obligating future Iranian governments to send humanitarian aid once every three months, such as medicine, food, and fuel, to the Iranian-backed Houthi militia to "break the siege on them in Yemen". Under the article "Expelling America from the Region," the bill stipulates that the government and the Iranian armed forces would make the necessary arrangements to remove the military forces of the US Army Central Command from the region. It also includes Tehran's willingness to conclude defense cooperation agreements, for no less than five years, with any country in the region that decides to remove American forces from it. The draft bill also considers that the countries that embrace American forces are partners in any US military or security action against Iranian interests in Iran and the region, and that they bear all the responsibilities arising from that. The bill adds that Tehran has the right to respond in any way against the country from which a US aggression was launched from. The draft excludes countries in which the American forces are stationed "as illegal", in reference to Iraq and Syria. It also stresses the obligation of armed forces in the Iranian army and the Iranian Revolutionary Guards to responds to any US military action against Iran, on the same level or greater. The bill prohibits governments from conducting any negotiations with any country regarding Iranian military capabilities, Iran's role in the region, and issues related to Iran's proxies. The draft prohibits any negotiations with the US of America on non-nuclear issues. It prohibits any negotiations with the US, whether bilateral or multilateral with other countries' participation before the American administration condemns the assassination of Qassem Soleimani. The bill calls on governments to facilitate trade with Russia, China, Syria, Iraq, and Venezuela. Al Arabiya 200104.

US Imposes Fresh Iran-Related Sanctions Targeting Steel Production. On Tuesday, Washington decided to impose fresh Iran-related sanctions targeting the steel sector, according to the Treasury Department’s website. In a statement, the website reported that the new wave of sanctions aims to increase pressure on Tehran in the final weeks of Donald Trump’s presidency. Washington blacklisted more than a dozen entities and one person, according to the website. Relations between Washington and Tehran have been tense since Trump abruptly withdrew in 2018 from the Iran nuclear deal. In the same context, US Secretary of State Mike Pompeo stated that his country shall impose sanctions on the Iranian Defense Ministry and other units of the army that receive the weapons. “For nearly two years, corrupt officials in Tehran have worked with the illegitimate regime in Venezuela to flout the U.N. arms embargo,” Pompeo said. “ Our actions today are a warning that should be heard worldwide. No matter who you are, if you violate the U.N. arms embargo on Iran, you risk sanctions.” See Beirut 210105.

Iransk toppmilitär till USA: Vi kan hämnas i ”ert hus”. Iran kan komma att hämnas för USA:s mord på toppmilitären Qassem Soleimani ”i ert hus”. Det sa Soleimanis efterträdare Esmail Ghaani i ett tal på onsdagen, skriver Bloomberg och hänvisar till den iranska nyhetsbyrån Tasnim. "Ni har inte längre fred i era hus och det är inte osannolikt att vi hämnas i ert hus," sa Ghaani. Tidigare i veckan skickade Iran en förfrågan till Interpol om att utfärda en internationell arresteringsorder mot president Donald Trump för mordet på Soleimani, skriver The Hill. Omni 210106.

Iran testsköt robotar – spänd relation med USA. Iran har testskjutit ballistiska robotar i slutfasen av en två dagar lång militärövning, enligt statliga medier, rapporterar AFP. Robotarna avfyrades från centrala Iran mot mål i Indiska oceanen. – Ett av våra huvudsakliga mål inom försvarspolitiken och våra strategier är att kunna rikta oss mot fiendens fartyg, inklusive hangarfartyg och örlogsfartyg, med ballistiska robotar, säger generalmajor Mohammad Bagheri. Enligt Bagheri planerar man inte några attacker utan övningen är ett sätt att visa Irans beredskap att försvara sig. Övningen sammanfaller med ökade spänningar mellan Iran och USA. Tredje övningen på mindre än två veckor. Omni 210116.

USA inför nya Iran-sanktioner – dagar före Trumps sorti. USA införde på fredagen en rad nya sanktioner mot sammanlagt sju företag i Iran, Kina och Förenade arabemiraten, för att ha gjort vapenrelaterade affärer med iranska bolag. Det framgår av ett pressmeddelande från det amerikanska utrikesdepartementet. Sanktionerna är de senaste i en rad åtgärder som USA vidtagit i syfte att sätta press på Teheran och kommer bara dagarna före Donald Trumps presidentskap officiellt är över. I ytterligare ett pressmeddelande aviserade utrikesminister Mike Pompeo även att man även stramar åt en rad sanktioner i metallbranschen. Mahmoud Vaezi, stabschef hos Irans president, avfärdar sanktionerna som ”en uppvisning” av Trumpadministrationens fientliga inställning mot Iran. Omni 210116.

Irans president uppmanar USA att återgå till kärnavtalet. Irans president Hassan Rohani beskriver nu maktskiftet i USA som slutet på en tyranns era och att president Donald Trump orsakat problem både för sitt eget folk men också i världen. Trump har dragit sig ur kärnenergiavtalet med Iran och återinfört tuffa sanktioner mot landet. Rohani uppmanar nu Trumps efterträdare Joe Biden att återgå till avtalet - och lyfta sanktionerna. SR 210120. Kommentar: Joe Biden borde inte göra det.

Twitter suspends Iran’s supreme leader’s account after threatening post. Twitter has suspended the account of Iran's Supreme Leader Ayatollah Ali Khamenei after he posted a photoshopped image of a figure meant to look like former President Donald Trump on a golf course being targeted by a missile strike. Khamenei's post showed a figure in red getting ready to hit a golf ball with the shadow of a missile at the bottom of the picture, which was accompanied with a warning for Trump. "Revenge is inevitable," Khamenei tweeted. "Soleimani's killer and the man who gave the orders must face vengeance." Khamenei added that revenge "can take place at any moment." Trump ordered the deadly missile strike that targeted top Iranian general Qassem Soleimani last year. According to U.S. officials, Soleimani was responsible for attacks by Iranian forces and their allies for many years against American troops. Disrn 210122.

Ann Linde ställer krav på Iran om bortförd svensk. Den svenska utrikesministern Ann Linde (S) har varit i kontakt med Iran angående den svenska medborgaren Habib Chaab som enligt turkiska uppgifter kidnappats av iranska agenter i Istanbul, skriver TT. Chaab ska ha förts ut ur Turkiet och riskerar nu dödsstraff för påstådda terrorbrott i Iran. "Jag kräver naturligtvis konsulärt tillträde och så vidare," säger Linde som kallar händelsen ”väldigt allvarlig”. Turkisk underrättelsetjänst har tidigare släppt en övervakningsfilm som sägs visa hur Chaab förs bort. Linde har varit i kontakt med Irans utrikesminister Javad Zarif. Omni 210129. Kommentar: Vad gör Ann Linde om Iran avvisar hennes begäran? Det finns inget ultimatum i hennes krav.

Analys: Handeln viktigare för Iran än muslimskt stöd. Iran har sedan länge tagit på sig en självutnämnd ledarroll och en högljudd position i sitt beskydd av förtryckta muslimer i världen. Men när det kommer till den muslimska minoriteten uigurer i Kina är Iran tysta, skriver Kourosh Ziabari för Asia Times. ”Det är en tystnad som är talande för Kinas växande inflytande över Teheran”. Ziabari skriver att uigurerna inte passar in i Irans mall när det kommer till muslimska minoriteter de värnar. De flesta av de nära 12 miljonerna uigurer i Kina tillhör exempelvis sunni. ”Den internationella ilskan över övergreppen mot uigurer ökar, men inte från Iran (...) Kritiker hävdar att Teheran tittar åt ett annat håll, det är ett tydligt tecken på att handeln med Kina väger tyngre än det själpåtagna uppdraget att skydda muslimer”. Omni 210222.

New video shows U.S. forces battered by a barrage of Iranian missiles at Iraqi base (12 januari 2020). You tube 1:10.

Iran villiga till nya samtal med IAEA – slipper kritik. Frankrikes, Tysklands och Storbritanniens planer att kritisera Iran vid ett möte med Internationella atomenergiorganet IAEA har lagts åt sidan, rapporterar AFP. Detta efter att Iran visat sig positiva till nya samtal med IAEA. Iran har fram tills nu vägrat att delta i möten om att återuppliva kärnenergiavtalet från 2015, men enligt källor till Reuters är landet villigt att även delta i informella samtal med EU och USA. Avtalet gick ut på ökad insyn i Irans atomenergiprogram i utbyte mot slopade sanktioner, skriver TT. Trumpadministrationen lämnade avtalet 2018 och USA återinförde då hårda sanktioner mot Iran. Omni 210204.

Iran tar ytterligare steg bort från kärnavtalet. Flera avancerade centrifuger för anrikning av uran har tagits i bruk i Iran enligt internationella atomenergiorganet IAEA, skriver TT. Centrifugerna finns i den underjordiska anläggningen Natanz i landets centrala delar. Centrifugerna, av typen R-2, får inte användas enligt det internationella kärnenergiavtalet mellan Iran och omvärlden. Enligt IAEA använder nu Iran hundratals centrifuger för att anrika uran till en renhetsgrad på fem procent, vilket är över den gräns på 3,67 procent som tillåts enligt avtalet. Vid en anläggning anrikas uran till 20 procent. För att framställa kärnvapen krävs uran med en renhetsgrad på 90 procent. Omni 210306.

Brittisk-iranska fri i Iran – kan ställas inför rätta igen. I dag löpte det femåriga fängelsestraffet ut för den brittisk-iranska journalisten och hjälparbetaren Nazanin Zaghari-Ratcliffe, som hållits fången i Iran. Men hon har kallats till rätten igen om en vecka, rapporterar brittiska medier. Beskedet att Zaghari-Ratcliffes fotboja har tagits av välkomnas av brittiska politiker, men det nya domstolsdatumet fördöms. ”Irans behandling av henne är oacceptabelt. Hon måste tillåtas återvända till Storbritannien så snart som möjligt för att återförenas med sin familj”, skriver den brittiske utrikesministern Dominic Raab på Twitter. Zaghari-Ratcliffes fall väckte stor uppmärksamhet för fyra år sedan, då den brittiske premiärministern Boris Johnson – då utrikesminister i Theresa Mays regering – uppgav att hon besökte Iran i yrket, en kommentar som anses ha försatt henne i fara. Hon fängslades och dömdes till fem års fängelse för att ha försökt störta den iranska regimen. Omni 210307.
Brittisk-iransk journalist inför rätta igen i dag. Den brittisk-iranska journalisten och hjälparbetaren Nazanin Zaghari-Ratcliffe hördes i domstol i Iran igen på söndagen, rapporterar BBC. Det bara en vecka efter att hennes fotboja togs bort efter att hon avtjänat ett femårigt fängelsestraff. Zaghari-Ratcliffe satt fängslad misstänkt för att ha försökt störta den iranska regimen. De nya anklagelserna handlar om ”propaganda mot systemet”, säger hennes advokat Hojjat Kermani, enligt Reuters. Advokaten tillägger att Zaghari-Ratcliffe var lugn vid domstolsförhöret. Fallet har väckt stor uppmärksamhet – Boris Johnson anklagades för att ha satt Zaghari-Ratcliffe i fara. Hon fick inte lämna landet efter att fotbojan tagits av.. Omni 210314.

Svenskar dog i flygnedskjutning – slutrapporten sågas. Iran har presenterat sin slutrapport om det ukrainska passagerarplan som sköts ner i januari förra året, där 176 personer dog varav 17 av dem var hemmahörande i Sverige. Enligt Iran var det en olyckshändelse orsakad av en enskild person. Peter Swaffer, avdelningschef på Statens haverikommission, säger till TT att rapporten är välskriven och att orsaksförklaringen är rimlig, men i Ukraina anklagar man den iranska ledningen för att dölja sanningen. SR 210317.
Anhöriga upprörda över rapport om nedskjutning av plan. Iran lägger skulden på den person som avfyrade två robotar. Ukraina och Kanada kritiserar rapporten som ett försök att dölja sanningen och många anhöriga är inne på samma linje. ”Iran måste stå till svars. Det räcker inte att säga att det bara var en person som tryckte på en knapp och gjorde det här”, säger en anonym kvinna vi kallar Fatima och som förlorade sin kusin i kraschen. SR 210318.

Öppet brev om Djalali: ”Extremt övergrepp”. Karolinska institutet, Vetenskapsakademien och Amnesty International skriver idag i ett öppet brev till regeringen för att den ska verka för den svensk-iranska forskaren Ahmadreza Djalalis frigivning. "Det här är det mest extrema övergrepp jag har sett någonsin mot en enskild forskare. Det är också ett övergrepp mot hans familj, akademisk frihet och mänskliga rättigheter", säger KI:s rektor Ole Petter Ottersen. Samvetsfången Ahmadreza Djalali sitter fängslad i Iran, hans hälsoläge är akut. SR 210324. Kommentar: Svenska regeringen med utrikesminister Ann Linde i spetsen har inte råg i ryggen för att göra någonting annat än att snällt framföra sina åsikter nån gång ibland vilket man inte tar någon notis om. Ahmadreza Djalali är snart död.

Kina och Iran ska teckna 25-årigt samarbetsavtal. Iran och Kina kommer att skriva på ett 25-årigt samarbetsavtal under lördagen, säger den iranske utrikesministern Said Khatibzadeh enligt AFP. Avtalet gäller både politiska och ekonomiska delar och ska skrivas under den kinesiska utrikesministern Wang Yis besök i Iran. USA har lagt sanktioner på båda länderna, noterar Reuters. Khatibzadehs uttalande kom i statlig tv. Kina är en av Irans största handelspartners Omni 210327.
Iran, China sign huge 25-year strategic deal; could reduce US regional influence. Beijing to invest $400 billion in Iran in exchange for oil, report says; agreement will strengthen military ties and may undermine US leverage in Middle East. Iran and China on Saturday signed a 25-year strategic cooperation agreement addressing economic issues amid crippling US sanctions on Tehran, according to Iranian state media. The agreement, dubbed the Comprehensive Strategic Partnership, covers a variety of economic activity from oil and mining to promoting industrial activity in Iran, as well as transportation and agricultural collaborations, according to the report. The New York Times reported that China will invest some $400 billion in Iran in exchange for oil as part of the deal. The two countries will also step up military cooperation with joint training, research and intelligence sharing, the report said. China is Iran’s leading trade partner and was one of the biggest buyers of Iranian oil before then US president Donald Trump reimposed sweeping unilateral sanctions in 2018 after abandoning a multilateral nuclear agreement with Tehran. The deal signed Saturday could undermine US leverage over Iran ahead of expected negotiations and lessen American influence in the Middle East. Ongoing US sanctions against Iran could hamper its trade with China despite Saturday’s agreement, however. The Times of Israel 210327.

IAEA: Iran har brutit mot kärnenergiavtal på nytt. Iran har med hjälp av ny avancerad utrustning påbörjat urananrikning vid landets kärnenergianläggning Natanz. Detta strider mot den uppgörelse som flera stormakter slöt med Iran 2015, skriver Reuters med hänvisning till en rapport från FN:s atomenergiorgan IAEA. Iran har sedan tidigare meddelat att man kommer att frångå vissa av de begränsningar kring anrikningen som avtalet syftar till att reglera. Detta efter att USA:s ex-president Donald Trump 2018 lämnat avtalet och infört nya sanktioner mot Iran. Enligt avtalet tillåts Iran anrika uran med centrifuger av typen IR-1, men enligt Reuters används nu även den mer avancerade typen IR-2. Rapporten från FN-organet är daterad till 31 mars. Omni 210401.

Iran: Vi har producerat 55 kilo höganrikat uran. Iran har sedan januari tillverkat 55 kilo uran anrikat till 20 procent, enligt iranska myndigheter. Brytpunkten för höganrikat uran går vid 20 procent, skriver TT. Under gårdagen hölls de EU-ledda samtalen i Wien om 2015 års kärnenergiavtal där USA och Iran för en indirekt dialog. Avtalet innebär att Iran endast får anrika till 3,67 procent. Men sedan USA drog sig ur avtalet har Iran inte känt sig förpliktigat att följa reglerna. USA:s nya president Joe Biden vill återansluta USA till avtalet och efter gårdagens samtal säger presidenten Hassan Rouhani att ”ett nytt kapitel” startats. Omni 210407.

Iran: Startat centrifuger som anrikar uran snabbare. Iran meddelar att landet har startat upp avancerade centrifuger som anrikar uran snabbare, rapporterar AFP och hänvisar till iransk statlig tv. Beskedet kommer efter veckans förhandlingar i Wien där USA och Iran har haft indirekta samtal om att återupprätta kärnenergiavtalet. USA lämnade avtalet under president Donald Trump och sedan dess har Iran inte känt sig förpliktigat att följa det. EU:s medlare i Wien uppger dock att veckans samtal varit ”konstruktiva” och USA:s sändebud säger att USA kommit med ”mycket seriösa förslag”.
Omni 210410.

Iran anklagar Israel för sabotage mot kärnkraft. Irans utrikesminister anklagar Israel för sabotage mot kärnkraftsanläggninen i Natanz och hotar med vedergällning. På söndagsmorgonen slogs hela elförsörjningen till anläggningen ut och förutom att stoppa produktionen skadades nya avancerade centrifuger som används till urananrikning. Enligt Irans utrikesminister har Israel saboterat anläggningen för att störa samtalen om kärnenergiavtalet och lättade sanktioner mot Iran men Israel har varken bekräftat eller förnekat inblanding i sabotaget. SR 210412. Världen idag 210412.
Flera israeliska medier har rapporterat att Mossad låg bakom sabotaget, med hänvisning till källor inom underrättelsetjänsten. Omni 210412.

Iran pekar ut misstänkt för kärnkraftsabotage. Iran säger sig ha identifierat en man som kan kopplas till explosionen på kärnanläggningen i Natanz förra söndagen, rapporterar Reuters. Enligt iranska uppgifter har mannen flytt från landet. Statlig iransk tv har också visat bilder på urancentrifuger vid Natanz som man hävdar har ersatt de som skadades i samband med explosionen. Enligt iranska uppgifter ska också ett flertal centrifuger som drabbades av störningar efter explosionen nu fungera normalt igen. Iran har skyllt dådet på Israel. Omni 210417.

IAEA bekräftar: Iran anrikar uran till 60 procent. Atomenergiorganet IAEA bekräftar nu Irans uppgifter om att landet påbörjat processen med att anrika uran till 60 procent, skriver TT. Enligt kärnavtalet som Iran och de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland slöt 2015 får Iran inte anrika uran till en renhetsgrad över 3,67 procent. Iran anser sig dock inte längre bundet av avtalet, sedan USA hoppade av och införde sanktioner mot Iran 2018. För att kunna framställa kärnvapen krävs uran anrikat till över 90 procent. Syftet med avtalet var att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen. Omni 210417.

Iransk tv: Fångar släpps efter ny överenskommelse. Iran kommer att frige ett antal fångar med kopplingar till väst efter en överenskommelse med USA och Storbritannien. Det rapporterar AP med hänvisning till källuppgifter i iransk statlig tv. Men Vita husets stabschef Ron Klain tillbakavisar påståendet om att fyra amerikaner ska släppas. Han säger till CBS att det ännu inte finns någon överenskommelse. Enligt rapporteringen i Iran är brittisk-iranska journalisten Nazanin Zaghari-Ratcliffe en av dem som kommer att släppas. Under söndagen sa Storbritanniens utrikesminister Dominic Raab till BBC att Irans behandling av henne liknar tortyr. Omni 210502.

Domstol: Nedskjutna flygplanet i Iran var ett terrordåd. En kanadensisk domstol i Ontario klassar nedskjutningen av det ukrainska passagerarplanet, i Iran i januari 2020, som ett terrordåd. Ett domslut som öppnar för skadeståndskrav på iranska staten från anhöriga till de 176 personer som omkom i nedskjutningen, 17 av de omkomna var hemmahörande i Sverige. Iranska staten har tillbakavisat domslutet via en talesperson från sitt utrikesdepartement. SR 210521.

Insynen i iranska kärnenergianläggningar stoppas. I Iran hävdar parlamentets talman att Internationella atomenergiorganet IAEA inte längre får tillgång till information från de iranska kärnenergianläggningarna. Talmannen säger i Iransk statlig tv att det senaste tremånadersavtalet mellan IAEA och Iran löpte ut igår. Enligt avtalet har IAEA haft tillgång till information från kameror inne i kärnenergianläggningarna. I eftermiddag väntas IAEA:s chef hålla en presskonferens om sina samtal med Iran. SR 210523.

Ultrakonservativa gör upp om presidentposten i Iran. Sju kandidater har fått klartecken att kandidera i Irans presidentval nästa månad, rapporterar AFP. Listan domineras av ultrakonservativa kandidater och bland favoriterna finns Ebrahim Raisi som i dag är chef för landets rättsväsende. Raisi fick 38 procent av rösterna i valet 2017 men besegrades av Hassan Rouhani som enligt konstitutionen inte får kandidera eftersom han suttit två perioder. Alla kandidater måste godkännas av det icke folkvalda Väktarrådet och bland kandidaturer som stoppats märks den tidigare presidenten Mahmud Ahmadinejad och den tidigare talmannen i parlamentet Ali Larijani. Många bedömare ser det som givet att Raisi kommer att vinna. Omni 210525.

HRW: Iran har torterat anhöriga till dödade i flygkrasch. Myndigheterna i Iran har systematiskt trakasserat anhöriga till de som dog när landet sköt ned ett ukrainskt passagerarflygplan i januari förra året, hävdar människorättsorganisationen Human Rights Watch i en rapport. Alla 176 människor ombord dog när planet sköts ned – enligt iranska myndigheter ”av misstag”. Anhöriga har krävt att alla ansvariga ställs till svars, något myndigheterna enligt rapporten försökt kväsa genom att gripa och tortera flera av de anhöriga. SR 210528. Kommentar: Skandal! Ett civiliserat land gör inte detta. Iran är en skurkstat.

IAEA: Iran har inte gett förklaring till spår av uran. Iran har fortfarande inte gett någon förklaring till varför spår av uran har upptäckts på tre platser där landet inte meddelat att det pågår kärnenergiverksamhet. Det skriver det internationella atomenergiorganet IAEA i en ny rapport. För tre månader sedan stoppade Storbritannien, Frankrike och Tyskland ett amerikanskt initiativ för att i en resolution rikta kritik mot Iran efter upptäckten av uranspåren. Det återstår nu att se om de tre länderna den här gången går med på att kritisera Iran, något som skulle kunna sätta käppar i hjulen för de pågående samtalen som har som mål att väcka liv i det insomnade kärenergiavtalet. Omni 210531.

Kraftig brand i raffinaderi nära Irans huvudstad. Ett raffinaderi i närheten av Irans huvudstad Teheran började brinna under onsdagen, rapporterar flera medier. Bilder visar hur tjock svart rök stiger från anläggningen. Raffinaderiet är ett av de största i landet och branden riskerar att ytterligare försvaga den iranska ekonomin som redan är hårt ansatt av amerikanska sanktioner, skriver The Independent. Tidigare under dagen sjönk den iranska flottans största fartyg ”Kharg” i Hormuz-sundet efter att även det börjat brinna. Omni 210602.

Abdolnaser Sadidi: Presidentvalet i Iran är bara ett skenval. Det folkliga missnöjet mot regimen i Iran är högre än någonsin, men eftersom presidentkandidaterna måste godkännas av det icke-valbara Väktarrådet är valet endast ett skenval. Valet till presidentämbetet som hålls den 18 juni är del i ett manipulativt spel som syftar till att visa upp en skendemokrati för omvärlden. Kandidaterna måste godkännas av det icke-valbara Väktarrådet, som på direkta order från ayatolla Ali Khamenei fattat beslut om att Ebrahim Raisi ska bli Irans näste president. Raisi var medlem i den av Khomeini upprättade “Dödskommissionen” som 1988 utförde en massaker på mer än 30 000 politiska fångar, där majoriteten tillhörde Folkets Mojahedin. Läs mer i Dagen 210609.

Iran går till val – mer kröning än val menar kritiker. Dagens presidentval i Iran kallas av kritiker för kröning snarare än val – eftersom utgången anses given. Landets väktarråd diskvalificerade alla kandidater som kunde anses utgöra ett hot mot Ebrahim Raisi som väntas vinna valet. Bristen på tävling har lett till väljarapati i en befolkning som lidit av tuffa ekonomiska utmaningar under president Rouhanis sista år vid makten och valdeltagandet väntas bli lågt. SR 210618.

Analyser: Valet i Iran är riggat av ayatolla Khamenei. Tiden av jämna presidentval i Iran är förbi – allt tyder på att chefsdomaren Ebrahim Raisi går mot jordskredsseger. Förklaringen är att valet är riggat av landets väktarråd och ayatolla Khamenei, skriver Ali Vaez i en analys i Foreign Affairs. Av de 592 kandidater som anmälde sitt intresse för att delta i presidentvalet godkändes bara sju, de flesta ultrakonservativa. Bland annat förbjöd väktarrådet vicepresidenten Eshaq Jahangiri och den tidigare talmannen Ali Larijani från att kandidera. En av orsakerna till den hårda gallringen är att ayatollan är 82 år gammal, skriver författaren Nazila Fathi i en analys i New York Times. ”Inom det iranska revolutionsgardet förbereder man Raisi för att kunna ta över, vilket gör det extra viktigt att han blir vald nu”, skriver hon. Ali Vaez: Den politiska eliten i Teheran är chockad över bannlysningarna. Omni 210618.

Ultrakonservative Ebrahim Raisi blir president i Iran. Irans nästa president heter Ebrahim Raisi. Den ultrakonservativa domaren fick runt 62 procent av rösterna i lördagens val, skriver AFP. Det innebär att en andra valet inte behövs. Flera av Raisis motståndare i valet gratulerade honom till segern under lördagsmorgonen. Samtidigt uppger den sittande presidenten Hassan Rouhani att valet har en segrare, utan att berätta vem det är. Av hans kommentarer framgår dock att Raisi är vinnaren. "Mina officiella gratulationer kommer vid ett senare tillfälle, men vi vet vem som fick tillräckligt med röster och därmed har röstats fram av folket," säger Rouhani enligt AFP. Valdeltagande var bara knappt 49 procent. Närmaste rivalen Mohsen Rezai är långt efter Raisi. Omni 210619. Kommentar: Riggade siffror.

Konservativa i Iran helt dominanta efter Raisi-seger. En ultrakonservativ och religiös man som saknar karisma. Så beskriver AFP Irans nästa president Ebrahim Raisi. 60-åringen vann en jordskredsseger i presidentvalet och får därmed efterträda Hassan Rouhani. Ingen officiell segrare är korad men Raisi har en stor ledning när 90 procent av rösterna räknats. Raisi är ayatolla Khameneis kandidat och ses som den 82-årige religiöse ledarens efterträdare. Han har varit chef för landets rättsväsende sedan 2019 och är mest känd för sin inblandning i massavrättningarna av vänsteroppositionella år 1988 – något han själv förnekar. Hans seger i presidentvalet innebär att konservativa kontrollerar hela den iranska statsapparaten för första gången på ett årtionde. Förutom presidentposten och majoritet i parlamentet kontrollerar man även rättsväsendet och militären, skriver Financial Times. Reformisterna som vill närma sig väst är kraftigt försvagade. Omni 210619.

Analyser: Ett mer slutet Iran som vänder sig till Kina. Att Ebrahim Raisi som väntat vann presidentvalet i Iran innebär att de konservativa hökarna nu får ett än fastare grepp om landet, skriver SVT:s Stina Blomgren i en analys. Hon påpekar att maktskiftet kommer vid en avgörande tidpunkt sedan USA under Joe Biden försökt väcka liv i det insomnade internationella kärnavtalet. Hon skriver också att valutgången stärker spekulationerna om att Raisi på sikt kan efterträda Ayatollah Ali Khamenei som landets högsta ledare. BBC:s Kasra Naji skriver att Iran kommer att bli ett ännu mer slutet samhälle under Raisi. Hon tror att de sociala begränsningarna och kontrollerna kommer att öka och att kvinnor i ännu högre grad kommer att stängas ute från arbetsmarknaden. På det internationella planet tror hon att spänningarna gentemot väst kan öka och att Iran allt mer kommer att vända sig till Kina för att få hjälp med sin ekonomiska kris. Hon påpekar dock att Raisi liksom Khamenei är en förespråkare för kärnavtalet. Stina Blomgren: Konservativa kopplar greppet om makten i Iran. Omni 210619.

Amnesty calls for Iran's Raisi to be investigated over rights. Ultraconservative cleric Ebrahim Raisi, who was declared Iran's next president Saturday, should be investigated for alleged crimes against humanity and a "spiralling crackdown" on human rights, Amnesty International said. Read more at Omni 210619.

EU till Iran: Svensk-iranske forskaren måste släppas. Iran bör genast släppa dödsdömde Ahmadadreza Djalali. Kravet kommer från EU-parlamentet i en resolution under torsdagen, skriver TT. "Dödsstraffet kommer en dag att slängas på historiens sophög där det hör hemma," säger Jytte Guteland (S) i parlamentets debatt. Resolutionen gick igenom parlamentet med bred marginal. Den svenskiranske KI-forskaren har suttit fängslad i Iran i sju år och har dödsdömts för att ha spionerat åt Israel. I resolutionen uppmanas EU-länder införa sanktioner. Omni 210708.

Iranier tros ha planerat att kidnappa journalist. Fyra iranska medborgare misstänks för att ha förberett en kidnappning av en iransk-amerikansk journalist i New York. De fyra som är anhållna i sin frånvaro har kopplingar till Irans säkerhetstjänst och befinner sig just nu i Iran. Vita huset har fördömt planerna - som ska ha gällt journalisten Masih Alinejad som är en skarp kritiker av iranska regimen. SR 210714.
Åklagare i USA: Iranier ville kidnappa journalist. Amerikanska åklagare har åtalat fyra iranska medborgare för att ha planerat att kidnappa den regeringskritiska journalisten Masih Alinejad, rapporterar flera medier. De misstänkta är en person inom den iranska underrättelsetjänsten samt tre personer som arbetat under honom. Enligt åtalet ska de ha kartlagt Alinejad, som bor i New York, med hjälp av privatdetektiver. De ska ha planerat att föra ut henne ur New York med motorbåt och sedan vidare till ett fartyg på väg till Venezuela, enligt åklagarna. Omni 210714.

Facebook spärrar konton – misstänkt militärspionage. Facebook har meddelat att man har stängt av flera konton tillhörande en grupp iranska hackare som uppges ha haft planer på att spionera på militär och företag inom försvarsindustrin i både USA och Europa. Det rapporterar Financial Times. Facebook hävdar att det är en grupp som går under namnet Tortoiseshell som ligger bakom kontona, då gruppen använt sig av liknande metoder tidigare. Facebook har förutom att stänga av de konton som tros tillhöra gruppen även blockerat möjligheten att dela gruppens skadliga domäner, samt meddelat de personer man tror har varit potentiella måltavlor. En sofistikerad cyberspionagekampanj. Omni 210716.

Demonstrationer mot regimen i Iran efter vattenbrist och torka. I Iran har demonstrationer och protester mot hur landets regim hanterat den värsta torkan på 50 år spridit sig, även till huvudstaden Teheran. Hittills har flera personer dödats. Samtidigt får regimen också hård kritik för hanteringen av coronapandemin i landet. I en av de värst drabbade provinserna med mer än fyra miljoner människor, finns det inte längre något vatten i kranarna för många människor som är desparata och demonstrerar i flera städer mot regimen, säger en demonstrant till Ekot: "Kampen för våra rättigheter kommer att fortsätta till sista man. Om vi inte dör av vattenbrist, så kommer vi att dö av regimens kulor. Det är den bittra sanningen. Vi kräver det som borde vara varje människas rättighet, nämligen tillgång till vatten," säger denne demonstrant som vill vara anonym. Enligt demonstranten, som deltar i protesterna i provinshuvudstaden Ahvaz till den värst drabbade Khuzestanprovinsen av torkan, så använder polis och säkerhetsstyrkor ett kraftigt övervåld mot demonstranterna. Både skarp ammunition och tårgas har använts. Även om internet uppges ha stängts av, i åtminstone en provins, så har ändå flera olika videoklipp spridits via sociala medier och delats flitigt av regimkritiska journalister som aktivister som lever utomlands, i exil. På bilder så framgår det också hur just demonstranter möts av säkerhetsstyrkor och poliser som använder skarp ammunition och tårgas, något som alltså demonstranten berättar för Ekot. Efter demonstrationer som uppges ha skett under onsdagskvällen, för sjätte dagen i rad, så ses också flera bilder på skadade människor som körs iväg till sjukhus efter demonstrationerna. I ett videoklipp som uppges komma från en tunnelbanestation i huvudstaden Teheran hörs människor ropa "bort med Khamenei" och "bort med den Islamiska republiken". Irans högste ledare Khamenei anklagas alltså för att inte klara av att ge alla iranier vatten i den värsta torkan som drabbat landet på 50 år. Obekräftade uppgifter i flera internationella medier talar också om att vatten har stängts av till just delar av Khuzestanprovinsen där över fyra miljoner människor bor, alldeles intill Kuwait, för att fördela vatten till andra provinser som drabbats av torkan i Iran. Samtidigt får regimen också hård kritik för att den anses ha misslyckats med att hantera coronapandemin i landet och genom videoklipp från bland annat tunnelbanestationen, så uppges nu protesterna även ha spridit sig till huvudstaden Teheran. Även om inhemska medier i Iran inte rapporterar om de här protesterna. Demonstrationerna anses också vara de mest omfattande mot regimen på flera år. SR 210722.
Iran avfärdar FN:s kritik: ”Falska anklagelser”. Den iranska vattenbristen har lett till hård ordväxling mellan Iran och FN. Flera har dött i de protester som blossat upp till följd av krisen, och under fredagen gick FN:s människorättschef Michelle Bachelet ut och kritiserade landets styre. Hon sa bland annat att de borde fokusera mer på att lösa den ”katastrofala” vattenbristen i stället för att attackera demonstranter: ”Att skjuta och gripa människor gör bara ilskan och desperationen värre.” Irans utrikesdepartement avfärdar nu Bachelets kritik som ”felaktiga anklagelser” och menar att hon inte tagit hänsyn till regeringens arbete för att lösa krisen. Den drabbade regionen har haft extrem torka och uppemot 50 grader varmt. Omni 210724.

Ulf Cahn: Irans mål är att radera ut den judiska staten Israel från världskartan. Häromdagen rapporterade Sky News i England att man kommit över hemliga dokument som visar iranska planer på att hacka infrastruktur i västländer, även i Europa. Det är inte första gången något liknande rapporteras, men just detta att man lyckats få tillgång till interna dokument från den så kallade Enhet 13 – Iranska Revolutionsgardets cyberenhet – är mycket ovanligt. Dokumenten är på 57 sidor och visar bland annat planerade attacker mot internationell sjöfart, bensinstationer och internationell kommunikation. Englands försvarsminister har inte dementerat dokumentens äkthet och en anonym källa till Sky News säger att dokumenten beskriver tidiga stadier av planering av attackerna. Detta är bara ett litet exempel på vad Iran planerar och vad deras mål är, när det gäller väst och Europa.

Iransk avhoppare tillägnar Israel sin olympiska medalj. När Saeid Mollaei tog emot silvermedaljen i judo i Tokyo-OS tackade han Israel för segern. Detta som en revansch för att hemlandet Iran, i VM 2019, tvingat honom att förlora i semifinalen för att inte behöva möta en israel. "Tack Israel för att ni gett mig sådan energi. Den här medaljen tillägnas också er," sa Saeid Mollaei efter finalen i Tokyo där han tävlade för sitt nya hemland Mongoliet. Världen idag 210731.

Iran anklagas för attack på Israelisk tanker. Både USA och Storbritannien ställer sig bakom Israel och pekar ut Iran som ansvarig för torsdagens attack mot ett fartyg från ett israeliskt rederi, skriver internationella medier. Iran har svarat och kallar anklagelserna för "grundlösa". En brittisk säkerhetsvakt och en rumänsk besättningsman dödades i attacken. "Efter en granskning av tillgänglig information är vi övertygade om att Iran genomförde den här attacken", säger USA:s utrikesminister Antony Blinken i ett uttalande. Även Storbritanniens utrikesminister Dominic Raab pekar ut Iran som skyldiga till attacken. Flera israeliska fartyg ska den senaste tiden ha attackerats av Iran enligt Israel. Attacken ska ha skett med drönare utanför Omans kust. Raab kallar attacken "ett tydligt brott mot internationella lagar". Israel säger sig ha tydliga bevis. Omni 210801.

Sanktioner het fråga för Irans nya president. Idag har Ebrahim Raiisi svurits in som Irans nya president. Han blir den åttoende presidenten sedan den islamiska revolutionen 1979 i Iran. Han träder in i sitt mandat under en tid där landet handskas med många viktiga frågor, inte minst förhandlingen om ett nytt kärnteknikavtal med USA, och flera protester mot vattenbrist runt om i landet. Den nye presidenten lovade i sitt tal att fixa ekonomin och jobba för att sanktionerna mot landet hävs. SR 210803.

Iran: Biden har samma krav som Trump på nytt avtal. Den amerikanske presidenten Joe Biden har samma krav som sin föregångare Donald Trump på Iran och ett förnyat kärnavtal. Det säger ayatolla Ali Khamenei i ett uttalande, rapporterar AFP. ”Amerikanerna har ingen skam när det kommer till kärnfrågan och trots att det var de som drog sig ur JCPOA (kärnavtalet reds. anm.) ställer de nu krav som om det var Iran som hade lämnat”, säger han enligt hans officiella hemsida enligt nyhetsbyrån. Samtal pågick indirekt mellan USA och Iran i Wien tidigare i år. Omni 210828.

Iranska folkets Mujaheddin har sitt högkvarter på en kulle vid en landsväg en timmes körning från Tirana. Länge befanns sig Folkets Mujaheddin i Irak, varifrån man förde en blodig kamp för att störta ledningen i Iran, men när Irakkriget startade blev det snart svårt att stanna där. USA, stödjer gruppen, mäklade en lite oväntad lösning: att flytta dom till Albanien, en nära allierad till USA som sällan säger nej. Sagt och gjort och nu befinner sig Folkets Mujaheddin här i lägret Ashraf 3 sedan 2016, där de åtnjuter den albanska statens skydd. SR 210902.

Iran och IAEA överens om kameror – ny kris undviks. Iran går med på att låta FN:s atomenergiorgan IAEA serva övervakningskameror på landets kärnkraftsanläggningar, rapporterar AFP. Organet får även tillstånd att byta ut minneskorten, som dock kommer att stanna i Iran. Nyligen begränsade landets atomenergiorganisation AEOI IAEA:s tillgång till kamerorna i väntan på att USA häver sanktioner. Söndagens överenskommelse förhindrar en ny kris i varje fall tillfälligt, skriver Al Jazeera. Samtalen i Wien om att återupprätta kärnenergiavtalet med Iran kommer att fortsätta. Det uppger IAEA:s Rafael Mariano Grossi och AEOI:s Mohammad Eslami efter ett möte i Teheran på söndagen. Omni 210912.
Kvinnliga FN-inspektörer ska ha trakasserats i Iran. Iranska säkerhetsvakter har under de senaste månaderna fysiskt trakasserat flera kvinnliga FN-inspektörer vid en kärnenergianläggning i Natanz. Det rapporterar Wall Street Journal med hänvisning till diplomater. Enligt diplomaterna ska säkerhetsvakterna ha tagit på kvinnliga inspektörer på ett olämplig sätt. Order om att ta av vissa klädesplagg ska också ha getts. USA har krävt att Iran omedelbart stoppar beteendet. Irans IAEA-ambassadör, Kazem Gharibabadi, skriver på Twitter att säkerhetsåtgärderna vid kärnkraftsanläggningarna i Iran har skärpts. Omni 210914.

USA redo att följa avtalet med Iran – om Iran gör det. USA är redo att fullt ut återgå till sina åtaganden i det internationella kärnenergiavtalet med Iran – om Iran gör det samma. Det sa president Joe Biden när han talade inför FN:s generalförsamling. Irans nye president Ebrahim Raisi sa å sin sida att han är öppen för nya samtal kring avtalet, om de leder till att USA:s sanktioner mot Iran fullt ut hävs. Tidigare under dagen sa en talesperson för Iran att samtalen kring avtalet kommer att återupptas de kommande veckorna, men att det inte fanns något inplanerat möte i samband med FN:s generalförsamling. Biden: Vi är redo att fullt ut samarbeta igen. Omni 210921.

Källor: Venezuela och Iran i oljedeal trots sanktioner. Två av USA:s fiender slår sina påsar ihop i en ny överenskommelse om oljehandel. Fem källor uppger för Reuters att Venezuela har ingått ett nytt avtal om att importera Irans kondensat i stället för den tjockolja som landet hittills importerat. Kontraktsbytet ska enligt en av källorna vara i bruk i sex månader, men kan komma att förlängas. Reuters noterar att överenskommelsen kan bryta mot USA:s sanktioner mot både Venezuela och Iran, något som skulle kunna leda till att länderna tilldelas böter, blir utlåsta från USA:s finansiella system eller får sina amerikanska tillgångar frysta. De första leveranserna från Iran beräknas nå Venezuela den här veckan. Omni 210925.

Professor i Norge bjöd in iranska forskare – åtalas. En tysk-iransk professor åtals för att ha brutit mot sanktionerna mot Iran när han bjöd in flera iranska gästforskare till ett laboratorium, rapporterar NRK. Den norska säkerhetspolisen menar att de iranska forskarna fick tillgång till datasystem vilket i förlängningen skulle kunna ge Iran information om framställning av massförstörelsevapen eller kärnvapen. "Detta är kunskap som kan vara användbar för Irans kärnkraftsprogram. Vi säger inte att det är det, men det är riskpotentialen här som är allvarlig," säger statsadvokat Frederik Ranke till NRK. Forskaren åtalades under dagen. Åklagaren menar att det finns en risk att gästforskarna kan använda de norska uppgifterna för att tillverka kärnvapen. Omni 210929.

Kärnsamtalen med Iran kommer att återupptas. Kärnenergisamtalen med Iran kommer att återupptas i Wien 29 november. Det har Irans chefsförhandlare Ali Bagheri Khan och EU:s sändebud Enrique Mora kommit överens om, rapporterar AFP. De tidigare förhandlingarna avbröts i somras efter att den konservative Ebrahim Raisi valts till ny president i Iran. Målet med förhandlingarna är att återigen uppnå ett avtal som innebär att Iran inte längre ska ha möjlighet att tillverka kärnvapen. USA har sedan 2018 riktat sanktioner mot iranska styret. Avtalet från 2015 sades upp av Donald Trump. Irans krav är bland annat att sanktionerna tas bort. Omni 211003.

Den straffrihet som råder i Iran måste få ett slut. Sverige bör tar initiativ till en internationell kommission i FN:s regi för att ställa den iranska regimens ledare inför rätta för folkmord och brott mot mänskligheten, skriver Abdolnaser Sadidi. Rättegången i Stockholms tingsrätt mot Hamid Noury, den 60-årige iranske man som är misstänkt för folkrättsbrott och mord, gick häromveckan in i en ny fas. Under de omkring 15 veckor som folkmordsrättegången hittills pågått har ett trettiotal målsägande vittnat om hur Noury deltagit i tortyr av fångar, lett en del av dem i dödskorridoren samt dragit åt snaran runt halsen på fångarna. Under massakern av politiska fångar 1988 i Iran fick de fängslade, i summariska så kallade rättegångar, bara fem minuter var att försvara sig innan domen fastställdes. Men tack vare att Sverige är en rättsstat får även bödlar som Noury en rättvis chans att försvara sig. Uppgifter finns om att så många som 30 000 politiska fångar, merparten medlemmar eller anhängare av Folkets Mojahedin, avrättades runt om i Iran den sommaren. Samma personer som var inblandade i de brutala avrättningarna sitter i dag i ledningen för Iran, bland annat landets nuvarande president Ebrahim Raisi, något bland annat Amnestys generalsekreterare har kritiserat: “I stället för att utnämnas som president bör Raisi utredas och ställas inför rätta för sina brott”. Frågan jag vill ställa till vår svenska regering och riksdag är: Vilken politik är rätt att föra mot Iran vars president är ökänd för att ha varit medlem i “Dödskommittén” som avrättade 30 000 politiska fångar? Jag föreslår Sverige tar initiativ till att leda en internationell kommission i FN:s regi för att ställa den iranska regimens ledare, bland annat Ali Khamenei och Ebrahim Raisi, inför rätta för folkmord och brott mot mänskligheten. På så sätt får man ett slut på den straffrihet som råder i Iran. Det är dags att sluta blunda. Dagen 211206.

Källor: Kina bistår med vapenhjälp i Saudiarabien. Saudiarabien får hjälp av Kina i utvecklingen av ballistiska robotar. Den slutsatsen har amerikanska underrättelsetjänster kommit fram till, rapporterar CNN. Kina har sålt ballistiska robotar till Saudiarabien, men enligt tre källor har saudierna nu lyckats bygga egna med kinesisk hjälp. Det finns bland annat satellitbilder som stödjer den slutsatsen. Om uppgifterna stämmer innebär det följdeffekter för maktbalansen i hela Mellanöstern, skriver CNN. Bland annat kan det bli svårare att nå fram till ett nytt kärnavtal med Saudiarabiens största fiende: Iran. Varken den saudiska regeringen eller ambassaden i USA vill kommentera. Omni 211224.

Irans raket fick inte nog med fart – misslyckades. Iran sköt under torsdagen upp en raket med tre enheter avsedda för forskning i omloppsbana runt jorden. Men raketen kom inte upp i tillräckligt hög hastighet och uppskjutningen misslyckades, säger en talesperson för Irans försvarsdepartement i statlig tv, enligt TT. Uppskjutningen har varit hårt kritiserad från flera västmakter då Iran och flera länder förhandlar om att eventuellt återupprätta kärnenergiavtalet. "Aktiviteter som dessa är beklagliga eftersom de kommer vid en tidpunkt då vi gör framsteg i kärnkraftsförhandlingarna i Wien," säger franska utrikesdepartementet i ett uttalande enligt Reuters. Omni 211231.
Irans uppskjutning fördöms: ”Ballistiska robotar”. Flera västländer håller på att försöka förhandla fram ett nytt kärnenergiavtal med Iran. Förhandlingarna har gått trögt framåt, men innan jul kom rapporter om blygsamma framsteg, rapporterade Al Jazeera då. Under torsdagen sköt Iran däremot upp en rymdraket. En tysk diplomat säger till Reuters att det bör ses som ett test av ballistiska robotar som i princip kan användas för att leverera kärnvapen. Även Frankrike är kritiska till uppskjutningen. "Vi uppmanar Iran att inte skjuta upp ytterligare ballistiska robotar som är utformade för att kunna bära kärnvapen, inklusive rymdraketer, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande. USA:s utrikesdepartement har säger att uppskjutningen trotsar FN:s resolution om kärnkraftsanvändning. Omni 211231.

Iran: Ny realism från väst när kärnsamtal återupptas. Iran säger sig uppfatta en ”ny realism” från västländerna i de pågående förhandlingarna om ett återupprättat kärnavtal. Det säger utrikesdepartementets talesperson Saeed Khatibzadeh, enligt AFP. Han säger dock också att det ännu är för tidigt att avgöra om USA och de europeiska länderna är redo arbeta mot att häva sanktionerna mot Iran. "I dag är det dags för motparterna att visa att de är angeläga om att nå framsteg när det gäller att lyfta sanktionerna," sa Khatibzadeh inför att samtalen på måndagen återupptogs. USA säger sig fortsatta vara villigt att via diplomati återupprätta avtalet. Omni 220103.

Iran hotar med hämnd om Trump inte ställs inför rätta. Irans president Ebrahim Raisi lovar att hämnas på USA om inte Donald Trump ställs inför rätta för mord på generalen Quassem Soleimani, rapporterar AFP. Utspelet kommer på tvåårsdagen av Soleimanis död. "Aggressorn och den huvudsakliga mördaren," dåvarande presidenten i USA, måste möta rättvisan och dess konsekvenser, säger Raisi. Raisi hyllade också Soleimani som en symbol för mod och rationalitet och för den iranska revolutionen. Soleimani hyllades stort på årsdagen. Omni 220103.

Kanada dömer Iran till skadestånd för nedskjutet plan. Iranska staten döms att betala motsvarande 765 miljoner kronor i skadestånd till anhöriga till sex av de personer som omkom när ett ukrainskt passagerarplan sköts ned. Domen föll i en kanadensisk domstol, rapporterar TT. Planet sköts ned utanför Teheran den 8 januari 2020, och alla 176 ombord omkom. Bland dem fanns bland annat kanadensiska och svenska medborgare. Domstolen i Kanada klassade i fjol nedskjutningen som ett terrordåd, vilket möjliggjorde för stämningsansökningar. Hur Iran ska förmås betala är oklart, men en advokat säger enligt The Guardian att målet är att frysa iranska tillgångar i Kanada. Iran nekade först till att planet skjutits ned – skyllde sen på mänskliga faktorn. Familjernas advokater: ”Beslutet saknar motstycke i kanadensisk rättshistoria”. Avfyrade raketer mot amerikanska trupper timmar innan planet sköts ned. 55 kanadensiska medborgare befann sig ombord. Omni 220104.

USA och Europa ser viss möjlighet till avtal med Iran. Ett avtal med Iran om landets kärnenergiprogram är fortfarande möjligt, säker USA:s utrikesminister Antony Blinken enligt TT. Det har skett ”försiktiga framsteg” i förhandlingarna, enligt Blinken, som befinner sig på rundresa i Europa och i dag mötte sin tyska motsvarighet Annalena Baerbock i Berlin. Baerbock varnar för att ”tidsfristen för att hitta en lösning håller på att gå ut”. Hon efterlyser ”snabba, snabba framsteg” i förhandlingarna. Den franske utrikesministern Jean-Yves Drian, också på plats i Berlin, hade ett liknande budskap. De ”partiska och timida” förhandlingarna kan inte fortsätta gå så här långsamt, varnar han. Donald Trump drog ut USA ur det tidigare avtalet år 2018. Omni 220120.

Brittisk-iransk journalist på väg hem efter sex år. Den brittisk-iranska journalisten Nazanin Zaghari-Ratcliffe, som varit fängslad i Iran i nästan sex år, är på väg hem, skriver BBC. Det bekräftas också av iransk statlig tv som visar information om att hon ”överlämnats till den brittiska regeringen”. 43-åringen fängslades 2016 anklagad för spionage, ett brott som hon nekat till. Hennes man Richard Ratcliffe har tidigare inlett en hungerstrejk mot den brittiska regeringen som inte lyckades få regimen i Iran att släppa henne. Hon fick sitt pass tillbaka tidigare i veckan BBC Storbritanniens premiärminister Boris Johnson sa tidigare i veckan att samtalen ”gick framåt”. Iran meddelade i fjol att hon kunde friges om Storbritannien betalar en gammal skuld för stridsvagnar. Omni 220316.

Iran: Samtalen har stannat av – är Washingtons fel. Det är USA:s fel att samtalen om ett förnyat kärnavtal med Iran har stannat av. Det säger Saeed Khatibzadeh, talesperson för Irans utrikesdepartement, på måndagen. Han säger vidare att en ny överenskommelse är ”mycket nära” men att Washington måste bestämma sig i vissa frågor. USA uppgav i slutet av förra veckan att bara några mindre frågor återstod. Enligt Khatibzadeh tänker den iranska delegationen inte återvända till Wien för fler samtal, utan endast för att skriva under det slutliga avtalet. De frågor som ännu inte är helt lösta uppges bland annat handla om att Iran vill att terrorstämplingen av landets revolutionsgarde hävs, samt att den iranska sidan vill ha garantier för att ingen framtida amerikansk president kan backa från överenskommelsen. Omni 220404.

Iransk militär: Måste hämnas på USA för generalmord. Att döda ”alla amerikanska ledare” vore inte tillräckligt för att hämnas mordet på den iranske generalen Qassem Soleimani. Det säger en talesperson för den iranska armén enligt Reuters. "Vi måste följa Soleimanis väg och hämnas honom genom andra metoder," säger talespersonen. Soleimani dödades av amerikansk militär under ett besök i Irak i januari 2020, i en attack beställd av Donald Trump. Uttalet görs mitt i haltande förhandlingar om ett nytt kärnvapenavtal. Iran har vädjat till FN om sanktioner mot USA (2 januari). Förhandlingarna om ett nytt kärnavtal mellan USA och Iran har stannat av. Omni 220413.

Anklagas för delaktighet i hundratals mord: ”De ljuger – jag var föräldraledig”. Sedan augusti 2021 har Stockholms tingsrätt hört berättelser om tortyr och avrättningar i ett iranskt fängelse 1988. Nu går rättegången mot folkrättsbrotts- och mordåtalade Hamid Noury mot sitt slut, skriver TT. Åklagare yrkar på livstids fängelse i vad som är ett av de mest omfattande målen i den svenska kriminalhistorien. Hamid Noury är iransk medborgare men har sedan 2019 suttit häktad i Sverige. Han är åtalad för brott mot folkrätten och mord begångna i Gohardashtfängelset utanför Teheran 1988. Totalt misstänks han ha varit delaktig i att döda hundratals personer, bland annat genom att leda dem till avrättningssalen. Förhöret av Hamid Noury ska inledas under måndagen. Han har tidigare hävdat att han var föräldraledig när avrättningarna ägde rum. "De ljuger allihop, har han sagt om fallets vittnen och målsägare." Personer som själva satt i fängelset och såg sina kamrater föras till avrättningssalen där de hängdes i grupp har vittnat i tingsrätten. Iran har kallat till sig svenske ambassadören för att protestera mot vad man beskriver som en olaglig rättegång. Omni 220502.
Irans krav: ”Upphör med showen – frige Noury.” Irans utrikesdepartement har kallat den svenske ambassadören i landet till ett särskilt möte med anledning av anklagelserna mot Hamid Noury. Den iranska regeringen anser att rättegången är ”olaglig” och ”politiskt motiverad”, rapporterar Al-Jazeera som hänvisar till den statskontrollerade iranska nyhetsbyrån IRNA. Iranska UD hävdar att rättegången påverkats av en oppositionell grupp som regimen betraktar som en terrororganisation. Man uppmanar samtidigt Sverige att avbryta den politiska show man hävdar pågår i rätten och att Noury omedelbart ska friges. Åklagaren yrkar på livstids fängelse i målet, som är ett av de mest omfattande i den svenska kriminalhistorien. Totalt misstänks Noury ha varit delaktig i att döda hundratals personer, bland annat genom att leda dem till avrättningssalen. Iran har kallat till sig svenske ambassadören för att protestera mot vad man beskriver som en olaglig rättegång. Personer som själva satt i fängelset och såg sina kamrater föras till avrättningssalen där de hängdes i grupp har vittnat i tingsrätten. Omni 220502.
Iran pressar Sverige – hotar kidnappa svenskar. Iran har försökt pressa den svenska regeringen att ingripa i en pågående rättsprocess så att en iransk man som misstänks för folkmord släpps, skriver Aftonbladet. En källa uppger för tidningen att Iran bland annat har hotat med att kidnappa svenskar som befinner sig i Iran. Det ska vara en bidragande anledning till att UD nyligen avrådde från resor till Iran. "Budskapet är: ”Ni fångar våra medborgare, då ska ni se upp för era medborgare i vårt land”, säger källan. Det ska också vara missnöje med det svenska agerandet i ärendet som gjort att Iran beslutat att den dödsdömde iransk-svenske forskaren Ahmadreza Djalali ska avrättas senast 21 maj. Beskedet om avrättningen kommer samtidigt som rättegången i Sverige avslutas. Dödsdömde svenskens fru: Sverige måste agera. 51-årige Djalali greps den 25 april 2016 i Teheran. Omni 220502.
Iransk media: Djalali ska avrättas senast 21 maj. Den svensk-iranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali ska avrättas senast den 21 maj. Det rapporterar statliga nyhetsbyrån ISNA med hänvisning till källor, enligt Reuters. Djalali sitter fängslad i Iran sedan 2016 och har dömts till döden efter anklagelser om att ha spionerat för Israels räkning. Fallet har fördömts internationellt och EU-parlamentet har krävt att Djalali släpps. Greps i samband med ett arbetsrelaterat besök i Iran. Djalali har bott med sin familj i Sverige sedan 2009 – disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012. Omni 220504.
Expert: Iran vill avskräcka väst genom avrättningen. Beskedet om att den fängslade svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali ska avrättas är sannolikt en reaktion på krigsbrottsrättegången mot den iranske Hamid Noury i Sverige. Det säger Irankännaren Rouzbeh Parsi till TT. Noury misstänks för grovt brott mot folkrätten och flera mord i samband med massavrättningar i Iran 1988. Enligt Parsi anser Iran att rättegången saknar legitimitet. "De vill avskräcka västerländska stater från att, som de ser det, helt godtyckligt arrestera och anklaga människor och dra den islamiska republiken i smutsen," säger han. Han tror också att Iran kan ha för avsikt att få till ett fångutbyte där Noury utväxlas mot Djalili. Tidiagre under dagen meddelade Iran att Ahmadreza Djalali ska avrättas senast 21 maj. Beskedet om avrättningen kommer samtidigt som rättegången mot Noury avslutas. 51-årige Djalali greps den 25 april 2016 i Teheran. Greps i samband med ett arbetsrelaterat besök i Iran. Djalali har bott med sin familj i Sverige sedan 2009 – disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012. Omni 220504.
Dödsdömda forskarens fru: ”Vi har lidit i sex år.” Vida Mehrannia, hustru till den dödsdömda svensk-iranska forskaren Ahmadreza Djalali, vädjar till svenska regeringen att agera sedan Iran under onsdagen meddelat att Djalali ska avrättas senast 21 maj. "Vi har lidit i sex år. Min make är helt oskyldig," säger hon till Ekot. I ett pressmeddelande som släppts av Iranska nyhetsbyrån Isna görs en koppling mellan Djalali och en pågående krigsbrottsrättegång i Stockholm. Att Iran kopplar samman de två fallen är mycket uppseendeväckande säger Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty. – Det indikerar att man ser honom som en bricka i ett spel och det är väldigt oroande, säger hon. Vida Mehrannia: Sverige måste agera. Beskedet om avrättningen kommer samtidigt som rättegången mot Noury avslutas. Omni 220504.
Uppgift: Iran pressar Sverige – hotar kidnappa svenskar. Iran har försökt pressa den svenska regeringen att ingripa i en pågående rättsprocess så att en iransk man som misstänks för folkmord släpps, skriver Aftonbladet. En källa uppger för tidningen att Iran bland annat har hotat med att kidnappa svenskar som befinner sig i Iran. Det ska vara en bidragande anledning till att UD nyligen avrådde från resor till Iran. "Budskapet är: ”Ni fångar våra medborgare, då ska ni se upp för era medborgare i vårt land”," säger källan. Det ska också vara missnöje med det svenska agerandet i ärendet som gjort att Iran beslutat att den dödsdömde iransk-svenske forskaren Ahmadreza Djalali ska avrättas senast 21 maj. Omni 220504.
UD bekräftar: Svensk man sitter frihetsberövad i Iran. En svensk man i 30-årsåldern har frihetsberövats i Iran, bekräftar utrikesdepartementet till både Aftonbladet och Sveriges Radio. Enligt Aftonbladets uppgifter ska mannen ha rest till Iran som turist med flera andra svenskar, och gripits i förra veckan efter ett par dagars semester. ”Ambassaden i Teheran söker information i ärendet och står i kontakt med lokala myndigheter”, skriver UD:s presstjänst. Aftonbladet rapporterade tidigare i veckan, med hänvisning till en källa, att regimen i Iran hotat att kidnappa svenska medborgare som reser till landet. Frihetsberövandet av mannen kopplas till hoten, som är en reaktion på att en iransk man sitter i häktad i Sverige misstänkt för folkmord på 80-talet i Iran, enligt tidningens uppgifter. Svenska regeringen ska ha gjort klart för regimen att Sverige har oberoende domstolar. Omni 220506.
Iran: Svensk-iranske forskaren ska avrättas. Dödsdomen mot den svensk-iranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali kommer att fullföljas. Det säger Irans juridiske talesperson Zabibollah Khodaian enligt Reuters. Khodaian ger inget datum för när avrättningen ska äga rum, men iransk statlig media har tidigare rapporterat att den väntas ske senast 21 maj. Ahmadreza Djalali greps den 25 april 2016 i Teheran. Han har bott med sin familj i Sverige sedan 2009, och har disputerat i katastrofmedicin vid Karolinska Institutet. Omni 220510.
Forskarens fru kräver möte med Linde: ”Ignorerat oss”. Dödsdömde svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalalis fru Vida Mehrannia kräver i ett öppet brev att få ett möte med utrikesminister Ann Linde (S). Det rapporterar TT. "Hon har ignorerat oss," säger Mehrannia om utrikesministern. I brevet tar hon upp att datumet fastställdes samma dag som rättegången mot Hamid Noury avslutades i Sverige. Noury är åtalad för flera mord i samband med avrättning av politiska fångar i Iran. Iranska statliga medier har meddelat att datumet för Djalalis avrättning är fastställt till 21 maj. Svensk-iraniern sitter fängslad i landet sedan drygt sex år tillbaka, dömd för spioneri. Ahmadreza Djalali greps den 25 april 2016 i Teheran. Han har bott med sin familj i Sverige sedan 2009, och har disputerat i katastrofmedicin vid Karolinska Institutet. Omni 220511.
Iran överväger skjuta upp avrättningen av Djalali. Iran överväger att skjuta upp avrättningen av den dödsdömde svensk-iranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali, rapporterar TT med hänvisning till ett uttalande från en UD-talesperson i Teheran. "De (Djalalis försvarare) har bett om att avrättningen ska genomföras vid en annan tidpunkt (...) Domstolsväsendet kommer givetvis att titta närmare på saken," säger talespersonen Saeed Khatibzadeh på en pressträff. Tidigare i maj rapporterade den iranska nyhetsbyrån Isna att läkaren skulle avrättas senast den 21 maj. Djalali dömdes till döden 2017 efter anklagelser om att han utfört spioneri för Israels räkning. 49-åringen greps av Irans underrättelsetjänst i april 2016. KI-forskaren Djalali hamnade i den iranska statens dödsfälla. Omni 220516.
Amnesty: Iran håller Djalali som gisslan. Den dödsdömde iransk-svenske forskaren Ahmadreza Djalali hålls som gisslan av Iran för att tvinga Sverige och Belgien till eftergifter, säger människorättsorganisationen Amnesty International enligt AFP. ”Allt fler bevis tyder på att (Djalali hålls som gisslan) och hotas med avrättning för att förmå tredje part att utväxla honom mot före detta iranska tjänstemän som dömts eller ställts inför rätta utomlands”, skriver organisationen. Amnesty syftar på Hamid Noury, som står inför rätta för krigsbrott i Sverige, och den före detta iranske diplomaten Assadollah Assadi som avtjänar ett 20-årigt fängelsestraff i Belgien för sin roll i en planerad bombattack i Frankrike mot oppositionella exiliranier 2018. Amnestydirektör: Djalali är en bricke i ett ondsint politiskt spel. Omni 220519.
Hustrun: Ahmadreza: Djalali fortfarande vid liv. Iran har inte verkställt dödsstraffet mot den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali, vilket de hotat att göra under lördagen, uppger hans hustru Vida Mehrannia för DN. "Ahmadreza befinner sig fortfarande på fängelset, vi har fått veta det från andra fångar där. Hans mentala hälsa är väldigt dålig, han är under psykisk tortyr." På söndagen uppgav Djalalis advokat Helaleh Moussavian för AFP att han lämnat in en begäran om en ny rättegång. Moussavian uppger att försvaret har bevis för att Djalali inte pekat ut iranska kärnvapenforskare för israelisk säkerhetstjänst, vilket han dömts för. Mehrannia: Det är jättetufft för oss. Begäran om ny rättegång lämnades in för några dagar sedan. Mycket talar för att han hålls som gisslan av Iran. Omni 220222.

Israel: Iran har försökt spionera via Facebook. Israel anklagar Iran för att ha använt falska profiler på Facebook för att förmå israeler att samla in information som skulle kunna skada det egna landet, rapporterar AFP. Enligt säkerhetstjänsten Shin Bet användes profilen ”Sara Puppi”, som tog kontakt med israeler för att sedan försöka förmå dem att dela med sig av information ”under press och mot löften om tusentals dollar. Enligt Shin Bet ska även ”känslomässig och romantisk manipulation” ha använts. ”Sara Puppi” ska ha haft över 2 000 vänner på Facebook när profilen plötsligt raderades under måndagen. Shin Bet uppger att profilen kan kopplas till iransk säkerhetstjänst. ”Sara Puppi” uppgavs vara en ung judisk kvinna. Omni 220502.

Iran höjer bidrag till fattiga efter rusande matpriser. Priserna på kyckling, matolja, pasta och ägg har nästan fördubblats på en månad i Iran, och som svar höjer regeringen bidragen till de allra fattigaste kraftigt. Det rapporterar Bloomberg. Prisökningarna har lett till protester, speciellt i utsatta områden, och det finns rapporter om dödsfall. Utöver högre importpriser i Ukrainakrigets spår steg priserna ytterligare när ett program för importsubventioner nyligen slopades efter kritik om att det gödde korruption och ledde till smuggling. Dessutom påpekar nyhetsbyrån att USA:s sanktioner mot landet redan haft stora ekonomiska skadeverkningar. Bidragen ökade med upp till 14 dollar per månad per familj. Omni 220517.

Högprofilerat mord i Iran – överste ihjälskjuten. En överste i Irans mäktiga revolutionsgarde mördades av okända gärningsmän på söndagen, rapporterar BBC. Två personer på motorcykel sköt överste Sayad Khodai fem gånger när han satt i bilen utanför sitt hem. Ingen har tagit på sig dådet. Enligt BBC:s Mellanösternredaktör Sebastian Usher är det det mest högprofilerade mordet i Iran sedan en ledande kärnvapenforskare dödades 2020. Khodai var en senior överste i elitstyrkan Quds, som utför operationer utomlands. Utrikesdepartementet: Mördades av ”svurna fiender” till Iran. Nyhetsbyrå rapporterar att israeler har gripits. Revolutionsgardet beskyller indirekt USA och israel. Omni 220523.

Efter kritiken: Iran släcker övervakning av kärnkraft. Iran kommer inte ”backa ett enda steg” från sina positioner när det kommer till landets kärnkraft. Det sa president Ebrahim Raisi i ett tal i sydvästra Iran under torsdagen, rapporterar Reuters. Uttalandet kommer efter att FN:s internationella atomenergiorgan IAEA antagit en resolution som tillrättavisar Iran som svar på att Iran stängt av kameror som övervakar kärnkraftsrelaterad verksamhet. IAEA tycker att Iran inte samarbetat i utredning av det odeklarerade kärnmaterial som har hittats i Iran, skriver Wall Street Journal. 30 länder röstade för tillrättavisningen. Ryssland och Kina motsatte sig och tre länder, däribland Indien, avstod från att rösta. Iran har efter tillrättavisningen sagt att de ska installera hundratals avancerade centrifuger i Natanz, som skulle öka deras förmåga att anrika uran, vilket skulle utgöra nytt hot mot att återuppliva kärnkraftsavtalet från 2015. Raisi: ”I Allahs namn den stora nationen Irans namn, vi kommer inte backa.” Omni 220609.

Iran förbereder två test av raketer. Det iranska försvarsdepartementet uppgav på onsdagen att man planerar två uppskjutningar av den satellitbärande Zuljanah-raketen. Det meddelade den statliga iranska nyhetsbyrån IRNA, enligt AP. Uppgifterna kommer dagen efter det att det amerikanska företaget Maxar Technologies presenterat bilder på en uppskjutningsplats i Semnan-provinsen öster om Teheran. På bilderna syns en raket som förbereds för uppskjutning. Förberedelserna för uppskjutningarna kommer i ett spänt läge. Iran har i dagarna sagt att man kommer att ta bort 27 internationellt administrerade övervakningskameror från de institutioner där landet utvecklar kärnteknologi och anrikar uran. Flera uppskjutningar i rad har misslyckats. Iran säger att man inte har för avsikt att utveckla kärnvapen. Omni 220615.

UD avråder från alla resor till Iran tills vidare. Utrikesdepartementet avråder från alla resor till Iran tills vidare, ”med anledning av säkerhetsläget”. Det skriver myndigheten på sin hemsida. Sedan slutet av april har UD avrått från icke-nödvändiga resor till landet. Avrådan innefattar nu både turist- och besöksresor, samt arbetsresor ”På senare tid har missnöjesyttringar riktade mot Sverige och andra europeiska länder tilltagit. Iran har på olika sätt gett uttryck för sitt missnöje mot en pågående rättegång mot en iransk medborgare i Sverige”, skrev UD:s presstjänst i ett mejl till TT i april. Sedan förra sommaren pågår en rättegång mot iranske Hamid Noury i Sverige, som misstänks för massavrättningar i Iran 1988. Domen mot Noury meddelas den 14 juli. Omni 220623.

Rektorer: Pressa Iran att släppa Djalali fri. Omvärlden behöver öka trycket på Iran för att den dödsdömde KI-forskaren Ahmadreza Djalali ska släppas på fri fot, skriver rektorerna för lärosätena i Sveriges universitets- och högskoleförbund på SvD Debatt. De uppmanar den demokratiska världen att använda alla tillgängliga kanaler för att kommunicera med iranska makthavare och pressa landet att respektera mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. ”Det är dags att det globala samhället, det demokratiska samfundet och den samlade akademin säger ifrån och bestämt tar avstånd från Irans upprepande och flagranta brott mot grundläggande mänskliga rättigheter.” Omni 220628.

Iranska kvinnor tar av sig slöjan i protest. Strängare regler kring kvinnors klädsel möter motstånd i Iran. På sociala medier postar kvinnor inlägg där de tar av sig sina slöjor i protest mot regimens hijabtvång. Enligt journalisten och aktivisten Masih Alinejad är protesterna ett första steg mot en ny kvinnlig revolution. "Deras vapen är sociala medier. Det är därför deras röster blir hörda nu," säger hon till SVT Nyheter. Sedan revolutionen 1979 är det förbjudet för kvinnor i Iran att röra sig utomhus utan hijab. Under de senaste åren har protester mot den obligatoriska hijaben intensifierats. Det har nu, enligt BBC Persian, fått Irans president Ebrahim Raisai att beskriva motståndet som ett ”organiserat främjande av moralisk korruption i det islamiska samhället”. Nyligen beordrade han att en resolution från 2004 om kyskhet och hijab ska tillämpas – och myndigheterna utnämnde också tisdagen den 12 juli till ”Hijab- och kyskhetsdagen”. Som svar på regimens ökade tryck på kvinnor att täcka håret har hashtags som #No2Hijab och #WalkingUnveiled lanserats på sociala medier. Där delar kvinnor bilder och filmer där de tar av sig sina slöjor, i protest mot kravet att bära slöja i offentligheten, rapporterar The Independent. Journalisten och människorättsaktivisten Masih Alinejad har länge kampanjat mot slöjtvånget och ligger bakom flera tidigare slöjprotester på sociala medier. Att inläggen bakom hashtaggarna nu delas av välkända aktivister över hela världen betyder att iranska kvinnor vunnit kampen, säger hon till SVT Nyheter. "Allt jag ser nu är ett första steg mot en ny kvinnlig revolution. Deras vapen är sociala medier, deras vapen är deras hashtag. Det är därför deras röster blir hörda nu," säger Masih Alinejad. Kvinnor som ger sig ut på gatorna utan att bära hijab riskerar att dömas till fängelse eller tilldelas böter. Samtidigt som motståndet sprids på sociala medier hölls under tisdagen stora evenemang till stöd för hijablagarna. svt 220713.

Hamid Noury döms till livstid fängelse för mord och folkrättsbrott. Stockholms tingsrätt dömde på torsdagen en 61-årig iransk medborgare för deltagande i avrättningar av ett mycket stort antal politiska fångar i Iran sommaren 1988. Hamid Noury döms till livstids fängelse för mord och folkrättsbrott. Rättegången har varit en av de största av sitt slag i Sverige, med 92 förhandlingsdagar i Stockholms tingsrätt där cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen vittnat om bland annat sina upplevelser som intagna i Gohardashtfängelset utanför Teheran i Iran på 80-talet. Hamid Noury stod anklagad för grovt folkrättsbrott och mord, misstänkt för att ha deltagit i avrättningar av politiska fångar. Rättegången har pågått i 30 dagar. Sedan den inleddes i augusti förra sommaren har 61-åringen nekat till anklagelserna. Under torsdagen meddelade Stockholms tingsrätt domen: livstid för mord och folkrättsbrott. "Bevisningen i målet har varit omfattande och har som helhet bedömts som robust," säger rådman Tomas Zander under en pressträff. "Utredningen har visat att den åtalade deltagit i utförandet av gärningarna. Han har under alias och i rollen som assistent till biträdande åklagaren på fängelset tillsammans och i samförstånd, eller i samråd med andra, bland annat hämtat fångar, fört dem till kommittéer och eskorterat fångar till avrättningsplatsen." Enligt domaren har omständigheterna varit sådana att den åtalade är att anse som gärningsman. Det är första gången någon ställs inför rätta och döms för massavrättningarna i Iran på 80-talet. "Det är en historisk dag för mig, jag är jätteglad och tacksam. Jag kan inte beskriva hur jag känner, jag håller på att gråta. Det är rättvisans magi i dag," säger Laleh, vars bror avrättades 1988. Att påföljden blir livstid beror enligt rådman Anna Liljenberg Gullesjö på att Hamid Noury döms för brott där ett mycket stort antal människor har avrättats, bland annat personer som har varit skyddade enligt den internationella humanitära rätten. "Avrättningarna har skett till följd av offrens politiska eller religiösa ställningstaganden och efter ett förfarande som inte uppfyllde kraven på en rättvis rättegång," säger Liljenberg Gullesjö. Fallet har kunnat prövas här, fastän Noury är iransk medborgare och att de misstänkta brotten begicks i Iran, eftersom Sverige tillämpar principen om universell jurisdiktion. Det ger en stat rätt att pröva en person från en annan del av världen när misstankarna gäller allvarliga internationella brott. svt 220714. Dagen 220714.
Mellanösternexperten: En bricka i det politiska spelet. Stockholms tingsrätt har dömt den iranska medborgaren Hamid Noury för deltagandet i avrättningar av ett stort antal politiska fångar i Iran sommaren 1988. Nu anklagar Iran Sverige för att ha fällt Noury i vad de kallar för en “politisk process”. "De godkänner varken grunden eller motivet för åtalet – och definitivt inte domen," säger Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI). “Politiska ställningstaganden” och “fabricerade anklagelser” – så beskriver iranska utrikesdepartementet domen mot Hamid Noury. Reaktionerna kom bara några timmar efter beslutet, och den iranske ambassadören i Stockholm träffade utrikesdepartementet under fredagen för att diskutera domen. UD kommenterar inte vad som framkom i samtalet. Men hur kommer man egentligen överens om att en dom är riktig när man arbetar utifrån olika rättsförfaranden? Det är ett av de problem som Sverige nu står inför i sin relation med Iran enligt experten Rouzbeh Parsi. "Man ser det inte som att något brott har skett, så enligt iranskt rättssystem finns det ingen juridisk grund för varför någon skulle kunna ställas till rätta för det här," säger han. Det senaste halvåret har Iran trappat upp sina försök att pressa Sverige till att avbryta rättegången och släppa Hamid Noury fri. Nu säger Iran att Sveriges regering står ansvarig för att en iransk medborgares rättigheter kränkts. Rouzbeh Parsi menar att det är viktigt att skilja på två frågor för att förstå Irans kritik gentemot Sverige: har massavrättningen ägt rum och isåfall, vem var inblandad? I Iran ville man till en början inte erkänna att avrättningarna ägt rum, och i den mån man har erkänt dem menar man att de gått korrekt till då människorna som avrättats dömts som terrorister. Att ländernas relation kommer ta skada av skeendet ser Parsi som självklart eftersom Iran inte ser en skillnad mellan den politiska relationen och den rättsliga instansens förfarande. Vad som däremot är oklart är hur länderna kommer att agera och om fallet med den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali, som anklagats för spioneri och dömts till döden i Iran kan komma att påverkas. "Det finns en risk för att han blir ännu en bricka i det politiska spelet. I värsta fall att de verkställer dödsdomen eller hotar med det ännu en gång," säger han. Se Rouzbeh Parsi förklara Irans kritik mot Sverige i klippet. svt 220715.
Iranska UD kallar upp svenska ambassadören efter domen mot Hamid Noury. Utrikesdepartementet i Iran har kallat den svenska ambassadören till samtal. Det efter domen i Stockholms tingsrätt mot Hamid Noury för mord och brott mot folkrätten, rapporterar Sveriges Radio. Iranska regimen ska vara kritisk mot folkrättsdomen, som meddelades mot den iranske medborgaren Hamid Noury, som dömdes under torsdagen till livstids fängelse för deltagande i avrättningar av ett stort antal politiska fångar i Iran sommaren 1988. Sveriges ambassadör i Iran, Mattias Lentz, är nu kallad till iranska utrikesdepartementet för samtal. Det iranska utrikesdepartementet skriver i ett uttalande att det ”kraftigt fördömer detta politiska ställningstagande, som består av ogrundade och fabricerade anklagelser mot Iran och dess rättssystem” samt att Sverige är ansvarig för ”skadan orsakad de bilaterala relationerna”, rapporterar TT. Den iranska ambassaden i Stockholm är också kritiska till domen och beskriver den som politisk och grundlös, enligt SR. svt 220715.
Expert: Iran vill försöka få till ett fångutbyte. Iran försöker sannolikt få till ett fångutbyte med Sverige efter livstidsdomen mot iranske medborgaren Hamid Noury i Stockholms tingsrätt under torsdagen. Det tror Irankännaren Rouzbeh Parsi på Utrikespolitiska institutet som på fredagen medverkade i Studio Ett i Sveriges Radio. Svenska UD ska ha förklarat att sådana utbyten inte ryms inom ramen för svensk rättsordning, men det tror Parsi att Iran har svårt att ta till sig. "Det iranska rättsväsendet är väldigt politiserat. Jag tror att de inte riktigt förstår den här uppdelningen, och de tror i vilket fall inte på den," säger han. I Iran sitter den svenska forskaren Ahmadreza Djalali dömd till döden. Parsi tror att det kan vara just Djalali som Iran kan tänka sig att byta mot Noury. Parsi: De tror att de kan förhandla sig till ett utbyte. Omni 220715.

Ryssar i hemligt möte i Iran - inspekterat attackdrönare. Ryska tjänstemän ska vid två tillfällen de senaste veckorna ha besökt flygfältet Kashan i centrala Iran. Där har tjänstemännen inspekterat attackdrönare som Ryssland överväger att köpa för att använda i kriget i Ukraina. Det uppger Vita huset och hänvisar till underrättelseinformation. "Vi har information om att den iranska regeringen förbereder sig på att tillhandahålla Ryssland flera hundra drönare," säger Jake Sullivan, säkerhetsrådgivare vid Vita huset till reportrar. Iran har tillbakavisat påståendena och menar att de uppgifterna är en politisk strategi av Biden som under veckan besöker flera länder i Mellanöstern. I onsdags sa Biden i ett uttalande i Israel att han är fast besluten att stoppa Irans utökade kärnvapenprogram och öppnade för att använda våld som en "sista utväg". Ryssarna fick en demonstration av drönarna den 8 juni och den 15 juli. Vita huset släpper satellitbilder från flygfältet. Har visat upp drönarmodellerna Shahed-191 och Shahed-129. Omni 220716.

Växande protester mot Irans slöjtvång. Kvinnor reagerar mot allt hårdare klädregler. De iranska mullornas makt över hur kvinnor ska klä sig väcker allt starkare protester. Nu används sociala medier av kvinnor som visar upp hur de kastar av sig slöjan. Läs mer i Dagen 220716.

Iran kallar hem ambassadören för ”konsultationer”. Iran kallar hem den iranske ambassadören i Stockholm, Ahmad Masoumi Far. Det rapportar Expressen som hänvisar till iranska tv-kanalen al-Mayadeen. Ambassadören kallas hem för ”konsultationer” efter domen mot Hamid Noury som föll förra veckan. Noury dömdes till livstids fängelse för folkrättsbrott och mord efter att ha deltagit i ett stort antal avrättningar i ett iranskt fängelse 1988. Enligt tv-kanalen anser Irans utrikesdepartement att domen är ”olaglig och baserad på falska grunder.” Expressen söker UD Expressen Iranska utrikesdepartementet: Protest mot uttalandet och den olagliga domen. Omni 220720.

Iran-kännaren: ”Ett spel som regimen spelat tidigare”. Att Iran väljer att bekräfta gripandet av en svensk medborgare flera månader efter att svenska utrikesdepartementet bekräftat frihetsberövandet har en stark koppling till domen mot Hamid Noury. Det menar Iran-kännaren och forskaren Arvin Khoshnood. "Spänningarna mellan länderna kommer att finnas ett tag framöver. Detta är ett spel som regimen har spelat tidigare.. Läs mer hos svt 220731.

Iran: Vi kan utveckla en atombomb, men vill inte. Iran har den tekniska kompetensen att producera en atombomb, men har ingen avsikt att göra det. Det säger landets kärnkraftschef Mohammad Eslami till den iranska nyhetsbyrån Fars enligt Reuters. Uttalandet ligger i linje med vad Kamal Kharrazi, en högt uppsatt rådgivare till ayatolla Ali Khamenei, sagt i juli. Kharrazis uttalande antydde att Iran har ett intresse att utveckla kärnvapen, vilket landet länge förnekat. "Ett sådant program är inte på agendan," säger Eslami. 2018 lämnade USA:s dåvarande president Donald Trump kärnkraftsavtalet med Iran, varefter Iran skruvade upp urananrikningen. Urananrikning är en potentiell väg till kärnvapen. Kärnavtalet som USA lämnade slöts 2015. Väst har varnat för ett nytt avtal tiden rinner ut. Omni 220801.

Kärnsamtal ska återupptas – Iran skickar delegation. Iran, USA och EU ska skicka delegationer till Wien i Österrike i ett försök att återuppta de avstannade samtalen om kärnenergiavtalet från 2015, rapporterar AP. Det är oklart om fler parter kommer att delta i det oväntade toppmötet, och huruvida det gjorts några framsteg under de månadslånga, indirekta samtalen mellan Iran och USA i Qatars huvudstad Doha. De senaste månaderna har utsikterna kring ett nytt avtal bleknat, och flera stora knutar är olösta, såsom Irans krav på att USA ger garantier om att inte dra sig ur avtalet igen – som Donald Trump gjorde – och att det iranska revolutionsgardet inte längre ska terrorklassas. Samtalen väntas inledas på torsdagen .Trump drog ur USA ur avtalet 2018. Samtalsprocessen har varit fruktlös i månader. Omni 220803.

Iransk media hyllar mannen bakom Rushdie-attacken. Flera konservativa iranska tidningar hyllar 24-årige Hadi Matar som misstänks för att ha attackerat och allvarligt skadat författaren Salman Rushdie, skriver Reuters. Tidningen Kayhan, vars chefsredaktör har utsetts av Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei, skriver: ”Tusen bravoutrop ... till den modiga och plikttrogna person som attackerade den avfällige och onde Salman Rushdie i New York”. Den iranska nyhetssidan The Asr News citerar Khamenei och skriver att ”pilen” skjuten av ayatolla Ruhollah Khomeini, som utfärdade en fatwa mot författaren 1989, ”kommer en dag träffa sitt mål”. The Khorasan daily skriver i en rubrik: ”Satan på väg till helvetet”. Iran har ännu inte lämnat någon officiell kommentar till knivattacken. Dåvarande ayatolla utfärdade fatwan, som i det här fallet var en dödsdom, med anledning av Salman Rushdies bok ”Satansverserna”. Rushdie ligger i respirator efter att han attackerades i samband med ett litteraturevenemang i New York. Irankännaren: Vissa menar att fatwan alltid gäller. Omni 220813.
Iran förnekar länk till man som attackerade Rushdie. Iran förnekade på måndagen ”kategoriskt” att man har någon länk till den man som attackerade Salman Rushdie, skriver AFP. Rushdie får skylla sig själv för attacken, säger iranska utrikesdepartementets talesman Nasser Kanaani enligt Sky News. Salman Rushdie, 75, attackerades i fredags inför ett framträdande i New York. ”Det är Salman Rushdies och hans supportrars fel”, enligt iranska UD. Iran förnekar ”kategoriskt” att man har en länk till den person som attackerade Rushdie. Alltfler uppgifter om gärningsmannen framkommer. Hadi Matar menar sig vara ej skyldig. Rushdie knivhöggs cirka 10 gånger. Omni 220815.

EU ”studerar” Irans svar på kärnavtalsförslag. EU studerar just nu Irans skriftliga svar på förslaget om att återuppliva kärnavtalet från 2015, uppger AFP. Iran kräver förändringar i avtalet på tre punkter. Amerikanska UD:s Ned Price kommenterade att ”det som kan förhandlas har förhandlats”, och Iran har fört fram ”orimliga krav”. En talesperson för EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell var mer försonlig: – Vi studerar svaret och diskuterar en väg framåt med USA och avtalets övriga parter. Kärnavtalet från 2015 handlar om att Iran skulle minska sin upparbetning av uran i utbyte mot minskade sanktioner. President Donald Trump avbröt avtalet för USA:s del 2018, och även Iran lämnade avtalet 2020. Men sedan president Bidens tillträde 2021 har förhandlingar om att återuppta avtalet pågått med EU som mellanhand. President Raisi har anklagat USA för att försinka samtalen om avtalet. ”USA har muntligen accepterat två av våra krav.” Diplomater tror att förhandlingarna kommer att fortsätta. Omni 220816.
USA: Iran släpper på krav i kärnkraftsavtal. Iran tillåter vissa av FN:s kärntekniska inspektioner i landet, uppger en amerikansk tjänsteman. Det är den senaste eftergiften i kärnkraftsavtalet och om det stämmer kan avtalet från 2015 vara nära ett återupplivande, skriver AFP. En högt uppsatt statstjänsteman i Joe Bidens administration säger att Iran har "gjort eftergifter i kritiska frågor" och att rapporter om nya amerikanska kompromisser är "kategoriskt falska". Båda länder förväntas säga att den andra böjer sig i ansträngningarna för att återuppta avtalet, som är djupt impopulär både bland vissa iranska hårdförare och USA:s republikanska parti, skriver nyhetsbyrån. ”Mycket av den internationella övervakningen skulle finnas kvar under en obegränsad tid.” Omni 220823.

Iran: ”Gripen svensk kan åtalas för fler brott”. Den svenske medborgare som är gripen i Iran, misstänkt för spioneri, kan komma att få fler anklagelser riktade mot sig. Det uppgav den iranska regimens talesperson Masoud Setayeshi vid en presskonferens på tisdagen, enligt Reuters. Personen greps i maj, och Iran meddelade i juli att hen misstänks för spioneri. Inget är känt om eventuella datum för rättegång. Irans företrädare uttalade sig vid en tv-sänd presskonferens. Flera svenska medier rapporterade om gripandet i maj. Sveriges Television Mannen som greps i maj är i 30-årsåldern. Omni 220816.

Här trillar kvinnan ihop efter gripandet – polis anklagas för övervåld. Den iranska kvinnan Mahsa Amini, 22, som föll i koma efter ett polisingripande i Teheran tisdags, dog på fredagen av sina skador, uppger flera nyhetsbyråer. Kvinnan arresterades av ”moralpolisen” för att hon burit sin huvudsjal på ett ”felaktigt sätt”, uppger polisen. Enligt officiella myndigheter drabbades hon av en hjärtattack på polisstationen, vilket i sin tur föranledde skador på hennes huvud. Myndigheterna har också ett videoklipp som de menar visar när Mahsa Amini faller ihop. Men kritiker menar att polisen bär skuld för hennes död och pekar på att hon före gripandet aldrig haft några hjärtproblem. Redan före hennes död protesterades det mot polisens agerande på sociala medier. Dessutom protesterades det utanför sjukhuset, enligt Reuters. Människorättsorganisationen Amnesty International kräver att en objektiv utredning om vad som hänt ska göras och kallar gripandet godtyckligt. President Ebrahim Raisi har också bett sin inrikesminister att se till att dödsorsaken utreds. Omni 220916.
Kvinnas död utlöser protester i Iran: ”Död åt diktatorn.” Kraftiga protester har brutit ut i Iran efter att en 22-årig kvinna dött i samband med att hon gripits av landets moralpolis. Anledningen till gripandet ska ha varit att hon brutit mot landets krav på att kvinnor ska bära huvudsjal. Polisen hävdar att kvinnan drabbades av en hjärtattack, medan kritiker misstänker att hon misshandlats till döds. Protesterna i Iran har sitt ursprung i ett videoklipp som fått stor spridning i sociala medier. Klippet uppges visa hur den 22-åriga kvinnan stoppas av Irans moralpolis för att inte ha burit sin huvudsjal i linje med landets lagar. Därefter utbryter bråk innan kvinnan med våld förs in i en polisbil. Händelsen utspelade sig i tisdags, och kort därefter kom besked om att kvinnan fallit i koma i polisens förvar. På fredagen meddelades sedan att kvinnans liv inte gick att rädda. Händelseförloppet har väckt misstankar om att kvinnan utsatts för övervåld av polisen och dött av sina skador, och fredagens dödsbesked utgjorde startskottet för demonstrationer utanför sjukhuset i Teheran där hon vårdades. I klipp som sprids i sociala medier hörs demonstranter ropa ”död åt diktatorn” medan ett stort antal poliser syns på platsen, rapporterar Reuters. Demonstrationerna ska ses i ljuset av att människorättsaktivister de senaste månaderna uppmanat kvinnor i Iran att ta av sig slöjan i protest mot landets strikta islamiska lagar, skriver nyhetsbyrån. Därefter har flera klipp föreställande konfrontationer mellan polis och kvinnor fått stor spridning i sociala medier. Iranska myndigheter tillbakavisar helt att kvinnan ska ha utsatts för övervåld. Polisen uppger att hon togs tills en polisstation för att ”övertygas och utbildas”, varpå hon drabbades av en hjärtattack. För att styrka sin beskrivning av händelseförloppet har iranska myndigheter offentliggjort övervakningsbilder från polisstationen, där kvinnan syns falla ihop efter att ha rest sig upp för att tala med en polis. Reuters har försökt verifiera innehållet utan att lyckas. Kvinnans släktingar förnekar också för nyhetsbyrån att hon ska ha haft några underliggande hjärtproblem. Irans president Ebrahim Raisi har i sin tur gett landets inrikesminister i uppdrag att ”brådskande och noggrant utreda orsaken till händelsen”. svt 220916.
Iransk polis satte in tårgas mot demonstranter. Protesterna växer i Iran efter Mahsa Aminis död, uppger flera nyhetsbyråer. 22-åringen dog i sviterna av ett ingripande av den så kallade moralpolisen i tisdags, detta för att hon burit sin hijab på ett ”felaktigt sätt”. Efter kvinnans begravning i dag, tågade deltagare till guvernörens kontor, där de ropade slagord. Säkerhetsstyrkor uppges ha motat bort demonstranterna med våld och tårgas. Protester uppges hållas på olika håll i Iran. På flera platser ska kvinnor ha tagit av och hållit upp sina slöjor som en protest mot makten. Enligt The Telegraph bar Mahsa Amini sin hijab så att att delar av hennes hår syntes, ett brott enligt landets lagar. Händelsen har blivit vida omdiskuterad på sociala medier i Iran, bland annat har en rad iranska kändisar engagerat sig. I kritiken som framförs anklagas moralpolisen för att vara systematiskt våldsamma, inte minst mot unga kvinnor. Omni 220917.
Raseriet växer mot Khamenei: ”Dags att gå samman.” Ayatolla Ali Khamenei står i fokus för de växande protesterna i Iran, uppger flera medier. Den iranske ledaren har infört den så kallade moralpolisen som i tisdags grep 22-åriga Mahsa Amini för brott mot landets sharia-lagar. Amini dog tre dagar senare. "Samme man som fördömde George Floyds död i USA, har inte sagt ett ord om brottet som inträffade i vårt eget land under hans inflytande," säger kvinnorättsaktivisten Fatemeh Sepehri. Flera kändisar har engagerat sig i protesterna, inte minst på sociala medier. Den erkände filmskaparen Bahman Ghobadi säger i ett inlägg på Instagram att hela landet drabbats av hjärnblödning: ”Det är dags att vi alla går samman och avslutar orättvisan som just nu styr över oss alla”, skriver han. Ali Daie, före detta kapten för det iranska landslaget i fotboll stämmer in i protesterna: ”Min dotter frågar mig vad som hände? Vilket svar har jag? För vilket brott?” Budskapet på Mahsa Aminis gravsten: ”Du har inte dött – du lever vidare som en symbol för vår nation.” Omni 220917.
Fem dödade i protester i Iran efter Aminis död. Minst fem personer har dödats i Irans kurdiska region under de protester som brutit ut efter 22-åriga Mahsa Aminis död, rapporterar Reuters. Uppgifterna, som kommer från en kurdisk människorättsorganisation, gör gällande att demonstranter dödats när säkerhetsstyrkor öppnat eld. Protesterna har pågått i tre dagar efter att Mahsa Amini hamnade i koma och dog efter att ha gripits av sedlighetspolisen för att ha burit sin slöja på ett otillåtet sätt. Polisen hävdar att Aminis död var ett sjukdomsfall.Tårgas och batonger har använts mot demonstranterna. Omni 220920.
Världsledare fördömer Iran: ”Mahsa Amini borde leva.” Flera internationella ledare och organisationer fördömer Iran efter Mahsa Aminis död. Den kurdiska 22-åringen hamnade i koma och dog efter att ha gripits av moralpolis för att ha burit sin slöja på ett felaktigt sätt. USA:s utrikesminister Antony Blinken skriver på Twitter att Mahsa Amini fortfarande borde vara vid liv och uppmanar Irans regering att upphöra med ”sin systematiska förföljelse av kvinnor och tillåta fredliga protester”. Samtidigt ägnade Chiles president Gabriel Boric en del av sitt tal i FN:s generalförsamling på tisdagen åt att fördöma kvinnovåld och nämnde specifikt Mahsa Amini. FN:s ställföreträdande högkommissionär för mänskliga rättigheter, Nada Al-Nashif, uttrycker oro för Aminis död och uppmanar Iran att tillåta en oberoende utredning av anklagelserna om misshandel och tortyr, skriver AFP. Human Rights Watch: Enligt vittnen och videor i sociala medier använder regimen tårgas och dödligt våld mot demonstranter. Även Italien fördömer Mahsa Aminis död. Gabriel Boric uppmanar världsledare att uppmärksamma brott mot mänskliga rättigheter. Omni 220921.
Stora protester i Iran – kvinnor bränner sina slöjor. ”Död åt diktatorn”. Det skanderade demonstranter som begett sig ut på gatorna runt om i Iran under natten för att protestera mot landets styre, skriver The Washington Post. I videoklipp som spridits på sociala medier syns kvinnor bränna sina slöjor över en öppen eld, påhejade av en stor folkmassa. En del kvinnor har även klippt av sig håret i protest. Protesterna började i liten skala, utanför det sjukhus i Teheran där 22-åriga Masha Amini dog efter att ha gripits av moralpolis för att ha burit sin slöja på fel sätt. Missnöjet har sedan spridit sig snabbt utanför huvudstaden. Den iranska regimen ser inte med blida ögon på demonstrationerna. I videoklipp syns polisen använda vattenkanoner mot folkmassorna, och flera personer uppges ha dödats, främst i de kurdiska provinserna i västra Iran. Styret har också begränsat tillgången till sociala medieplattformarna Instagram och Whatsapp, skriver Al Jazeera med hänvisning till övervakningsorganisation Netblocks. De stora protesterna har pågått i fem dagar. Åtta personer har dödats i protesterna, inklusive en polis, enligt iranska medier. Iran begränsar flera sociala medieplattformar när protesterna växer. Irans kvinnor protesterar: ”Sociala medier som har makten”. Omni 220922.
Irans president ställde in intervju efter slöjvägran. CNN-korrespondenten Christiane Amanpour har nekats en intervju med Irans president Ebrahim Raisi i New York efter att hon vägrat gå med på att bära slöja. I en kommentar till den egna kanalen säger Amanpour att hon intervjuat alla presidenter från landet sedan 1995, och att sådana krav aldrig uttalats tidigare när intervjuerna genomförts utanför Iran. I en tweet skriver CNN-veteranen att kamerorna var riggade när en medarbetare framförde presidentens ”önskan”. Det hela ska ha motiverats med den rådande ”situationen i Iran”. Den senaste veckan har omfattande protester hållits på flera håll i Iran. Detta efter att 22-åriga Mahsa Amini gripits av sedlighetspolis för att ha burit sin slöja på ”felaktigt sätt”, och senare dött. Enligt BBC har minst 17 personer dött i protesterna. CNN 220922.
Skärpt tonläge: Iran hotar koranhädare med dödsstraff. Protesterna efter Mahsa Aminis död fortsätter. Samtidigt använder regimen sina metoder för att dämpa folkilskan. På fredagen skickades egna sympatisörer ut på gatorna, för att visa sitt stöd för landets sharia-lagar och kräva dödsstraff för de som protesterar och därmed hädar Koranen. Enligt AP deltog några tusen personer – varav merparten män – i demonstrationståg, där det bland annat viftades med iranska flaggor och ropades slagord mot USA och Israel. Liknande demonstrationer genomfördes på olika håll i landet. Enligt Reuters var de organiserade av staten, men myndigheterna hävdade å sin sida att de var spontana handlingar från allmänheten. Reuters skriver att landet på senare tid skärpt sina varningar till de som fortsätter att protestera. Armén har bland annat uttalat att den kommer konfrontera ”fienden”. Nyhetsbyrån skriver att tonläget påminner om det ordbruk regimen valt vid tidigare konflikter där staten svarat med våld. Omni 220923.
Journalist gripen efter avslöjandet av Amini-fallet – samtidigt stiger antalet döda. Protesterna efter 22-åriga Mahsa Aminis död fortsätter att rasa i Iran och fler än 50 personer uppges ha dött, enligt människorättsorganisationen IHR. Journalisten Nilufar Hamedi, som var först med att avslöja dödsfallet, har också gripits. Den iranska regeringen slår hårt mot demonstranter och regimkritiker – senast med gripandet av journalisten som var först med att besöka sjukhuset där Amini låg i koma och avslöja fallet. Gripandet Nilufar Hamedi har bekräftats av hennes arbetsgivare, tidningen Sharg, på Telegram. Även fotografen Yalda Moaiery som bevakade protesterna ska ha gripits i veckan, rapporterar AFP. Kommittén för att skydda journalister, CPJ, kräver att de båda släpps omedelbart. Dödsiffran stiger Samtidigt inkommer rapporter om att iranska säkerhetsstyrkor skjutit skarpt mot demonstranter, bland annat i staden Oshnaviyeh i norr, enligt den kurdiska människorättsorganisationen Hengaw. Statlig iransk tv har rapporterat att 26 personer dödats i sammandrabbningarna mellan poliser och demonstranter. Den Oslo-baserade människorättsorganisationen IHR uppger dock en betydligt högre dödssiffra – över 50 personer. svt 220923.
739 demonstranter gripna i protesterna i Iran. 739 demonstranter har gripits i den iranska provinsen Gilan under de veckolånga demonstrationerna efter Mahsa Jina Aminis död i Iran, uppger polisen enligt AFP. Den iranske presidenten Ebrahim Raisi har sagt att demonstranterna måste ”konfronteras bestämt”. Tidigare under lördagen uppgav statliga medier att 35 personer dött, och att protesterna spridit sig över stora delar av landet. Videoklipp som verifierats av Washington Post visar hur säkerhetsstyrkor öppnar eld mot folkmassorna. Protesterna bröt ut efter 22-åriga Aminis begravning i slutet av förra veckan. Hon hamnade i koma efter ett våldsamt gripande av den iranska moralpolisen, och dog senare på sjukhus. 60 av de gripna är kvinnor. Aminis död har väckt nytt liv i missnöjet kring kvinnors situation i landet. Omni 220924.
Iranier blev varnade i sms: ”Ni kommer att straffas.” Irans underrättelsetjänst har skickat ut ett sms till alla mobilanvändare där man varnar för att alla som deltar i de pågående protesterna kommer att straffas. Det skriver New York Times som tagit del av meddelandet. Där står det också att protesterna, som sker med bakgrund av 22-åriga Mahsa Aminis död, har anordnats av ”Irans fiender”. Samtidigt har president Ebrahim Raisi gått ut i statlig tv och sagt att protesterna måste mötas med ”beslutsamhet”, skriver Politico. Under lördagen rapporterades det att minst 35 personer dött i protesterna. Demonstrationerna har spridits till 31 provinser och The Guardian beskriver ilskan som den iranska regimens största test sedan 2009, då presidentvalet följdes av massiva protester. Rapporter om att demonstranter kontrollerar kurdisk stad. 22-åringen greps av sedlighetspolis för att ha burit sin slöja på ”otillåtet sätt”. Omni 220925.
Irans president: Protesterna kommer bemötas strängt. Irans regering fortsätter att förneka att 22-åriga Mahsa Amini slogs till döds av moralpolisen – och nu bedyrar president Ebrahim Raisi att de omfattande protesterna i landet kommer att bemötas strängt. Det rapporterar Reuters. Under ett telefonsamtal med anhöriga till en man ur säkerhetsstyrkorna som dödats vid protesterna ska den ultrakonservative presidenten ha lovat att ”agera beslutsamt” mot demonstranterna. "Att störa den nationella säkerheten, folkets säkerhet? Ingen kommer att vika sig för detta," säger presidenten. 22-åriga Mahsa Amini ska ha blivit slagen i huvudet med batong och fått sitt huvud dunkat mot ett fordon. Enligt Amnesty har 19 människor dödats av säkerhetsstyrkorna på en enda dag. Omni 220925.
Dotter till ex-president har gripits under protesterna. Faezeh Hashemi, dotter till Irans ex-president Akbar Hashemi Rafsanjani, har gripits för att ha uppmuntrat till upplopp i Teheran. Detta enligt uppgifter i iranska medier som internationella nyhetsbyråer rapporterar om. Detaljer kring gripandet är okända och det är oklart om Hashemi tilldelats ett juridiskt ombud, skriver AP. Bloomberg rapporterar att gripandet av Hashemi är det senaste tecknet på att protesterna har stöd från profilerade iranier. Själv är hon tidigare parlamentsledamot och hennes far var president 1989–1997. Han har även senare haft framstående politiska poster innan sin död 2017. Protesterna som skakar Iran uppstod efter att Mahsa Amini, 22, dog sedan hon gripits av moralpolisen. Enligt statliga medier har 41 människor dödats i oroligheterna, men Oslobaserade Iran human rights uppger att 76 demonstranter har dödats. Det är oklart var Faezeh Hashemi ska ha haft för roll i protesterna. Hårdför iransk politiker angriper kvinnor som tar av sig slöjan under protesterna. Protester i Iran för tolfte natten i rad. Omni 220928.
Iranska regimen hotar kändisar med straff: ”Fiender.” En rad kändisar har den senaste tiden visat sitt stöd för de omfattande folkliga protesterna mot regimen i Iran. Nu försöker det iranska styret slå tillbaka, skriver AFP. Enligt den iranska nyhetsbyrån ISNA säger guvernören i Teheran, Mohsen Mansouri, att de kändisar som engagerat sig och uppviglat till eskaleringen har repressalier att vänta. Och han får stöd av Gholamhossein Mohseni Ejei, landets högste juridiske ledare: "De som har blivit kända tack vare landet, har nu gått med fienden för att det är svåra tider." Åtskilliga filmskapare, idrottare, musiker och skådespelare har, trots att internet stängts ner, visat sitt stöd till demonstranterna. I tisdags bar exempelvis det iranska landslaget svarta överdragsjackor över landslagströjorna under nationalsången – vilket tolkats som en protest i Iran. Omni 220929.
Tyskland ökar trycket på Iran – kräver EU-sanktioner. I snart två veckor har folkliga protester mot det ultrakonservativa styret anordnats i Iran. Nu ökar Tyskland trycket på den islamiska republiken, rapporterar AFP. Nyligen kallade Tysklands utrikesminister, Annalena Baerbock, upp den iraniske ambassadören och gjorde klart att Iran omedelbart måste upphöra med det brutala bemötandet av demonstranter. Men enligt tre inlägg på Twitter vill hon nu gå längre än så. ”Batongslag och tårgas är inte ett uttryck för makt, det systematiska våldet i Iran handlar om fruktan. Men ingen fruktar de som styr med våld mer än kvinnor som säger vad de tycker”, skriver hon. Hon tror att EU vore ett lämplig institution för att sätta tryck på den iranska regimen: ”Inom EU:s system kommer jag göra vad jag kan för att få till sanktioner mot dom i Iran som slår ihjäl kvinnor och skjuter demonstranter i religionens namn”. Omni 220929.
Amnesty varnar: Oräkneliga fler kan dödas i Iran. Över 80 människor har dödats i de protester som rasar i Iran efter Mahsa Aminis död, skriver TT. Amnesty varnar nu för att dödssiffran kommer att stiga markant allt eftersom Iran medvetet använder dödligt våld för att få slut på demonstrationerna. ”Utan ett kollektivt internationellt ingripande riskerar oräkneliga människor att dödas, fängslas, torteras och utsättas för sexuella övergrepp”, skriver Amnesty i en ny rapport. Människorättsorganisationen Iran Human Rights (IHR) uppger att regimanknutna konton på meddelandeappen Telegram har delat filmklipp på påstådda erkännanden från demonstranter – erkännanden som organisationen uppger skett under tortyr. Omni 220930.
Fortsatta protester i Iran – går in på tredje veckan. De kraftiga protesterna i Iran går nu in på sin tredje vecka. Under fredagen pågår protester i flera städer, däribland i Ardabil där den Londonbaserade tv-kanalen Iran International rapporterar om hur kvinnor utan slöja skanderar ”Död åt diktatorn!” AFP rapporterar om att säkerhetsstyrkor använt tårgas för att skingra folkmassor i Ahvaz och om en annan video där skottlossning hörs mot en grupp män som kastar sten mot en polisstation i Zehedan. Nyhetsbyrån har inte kunnat verifiera någon av videorna. Aktivister rapporterar om nya dödsfall på flera håll. En religiös ledare som ledde fredagsbönen i Teheran efterlyser hårda straff för de som demonstrerar. Iranska Nobelpristagaren: ”Folket är starkare än förtrycket.” Omni 220930.
Åt frukost utan hijab – har förts till ökänt fängelse. Iranskan Donya Rad åt frukost på ett traditionellt café i Teheran ihop med en vän – ingen av dem bar hijab. Bilden spreds på sociala medier under protesterna efter 22-åriga Mahsa Aminis död och de båda kvinnorna har hyllats för sitt mod. Nu har Donya gripits, skriver hennes syster Dina på Twitter. ”I går, efter att bilden publicerats, kontaktades min syster av säkerhetstjänsten och hon uppmanades att förklara sig.” Systern säger att hon fått ett kort samtal av Donya där hon sagt att hon flyttas till avdelning 209 i det ökända Evinfängelset, en del som styrs av Irans underrättelsetjänst. ”Vår familj är väldigt oroad över hennes mående”, skriver Dina. Aminis död har fått stora protester mot kvinnoförtrycket i landet att blossa upp. Den 22-åriga kurdiskan dog efter att ha gripits av moralpolisen för att ha burit sin slöja på ett felaktigt sätt. Omni 221001.
Iran: Svenska ”agenter” deltar i protesterna. Nio europeiska medborgare har gripit under de pågående protesterna i Iran, uppger säkerhetstjänsten enligt BBC. Det rör sig om personer från Sverige, Polen, Tyskland, Frankrike, Italien och Nederländerna. De beskylls av säkerhetstjänsten för att vara ”agenter i utländska spioneriorganisationer” som deltagit i protester eller ”bakom kulisserna”. Säkerhetstjänsten uppger att flera ambassader, däribland den svenska, fått varningar för att deras ”agenter” deltar i protesterna. Det är oklart var européerna har gripits. Omni 221001.
Minst 92 människor ska ha dödats under Iranprotester. Minst 92 människor har dödats i Iran under de två veckorna av protester efter 22-åriga Mahsa Aminis död. Det uppger den Norgebaserade människoorganisationen IHR, enligt AFP. Amini dog efter att ha gripits av moralpolisen för att ha burit sin sjal på ett påstått felaktigt vis. Dessutom ska 41 människor ha dödats vid en separat protest i staden Zahedan i provinsen Sistan och Baluchistan i sydöstra Iran i fredags. Protesterna där utbröt efter anklagelser om att en polischef i provinsen våldtagit en 15-årig flicka tillhörande en minoritetsgrupp. Enligt IHR begår Iran brott mot mänskligheten. Internet strypt vilket förhindrar spridande av information. Omni 221002.
Dödssiffran i Iran stiger – uppgifter om beskjutning. Våldsamheter har brutit ut vid det välkända Sharif-universitet i Irans huvudstad Teheran på söndagskvällen, rapporterar flera medier som hänvisar till uppgifter både i sociala medier och i statliga kanaler. Enligt Reuters har det publicerats ett videoklipp som påstås visa hur polis omringar demonstranter och skjuter tårgas. Även ljudet av skott kan höras. BBC rapporterar om ett annat klipp som sägs visa hur säkerhetsstyrkor skjuter mot en bil från sina motorcyklar. Varken Reuters eller BBC har kunnat verifiera klippen. Samtidigt uppger den Norgebaserade människorättsorganisationen IHR att 133 personer har dött i protesterna, vilket är 41 fler än vad som uppgavs tidigt på söndagen. Protesterna, som följer 22-åriga Mahsa Aminis död, är nu inne på sin tredje vecka. Protesterna beskrivs som det största motståndet mot regimen på många år. Har inte avtagit trots att många dött när polisen svarat med våld. Omni 221003.
Känt universitet stänger efter gårdagens protester. Irans ledande universitet för teknikstudier, Sharif University of Technology, har avbrutit all undervisning på plats efter att säkerhetsstyrkor i går kväll besvarat protester på universitetet med tårgas och våld, rapporterar nyhetsbyrån Mehr enligt AFP. Beslutet har enligt Mehr fattats av hänsyn till studenternas säkerhet och undervisningen kommer tills vidare att ske digitalt. Talmannen i Irans parlament, Mohammad Bagher Qalibaf, säger i ett tal i parlamentet att protestvågen efter Mahsa Aminis död riskerar att destabilisera landet och uppmanar säkerhetsstyrkor att ta i med hårdhandskarna mot personer som han menar äventyrar den allmänna ordningen, skriver AP. Omkring 200 studenter samlades på söndagseftermiddagen för att protestera mot det iranska styret. Irans vetenskapsminister ska ha kommit till campus för att försöka lugna situationen. Protestvågen går nu in på sin tredje vecka. Omni 221003.
Iranske ledaren skyller på USA: ”Onaturligt”. Den högste iranske ledaren ayatolla Ali Khamenei beskyller USA och Israel för att ligga bakom de stora protester som hållits efter 22-åriga Mahsa Aminis död. Det säger han i ett första uttalande sedan demonstrationerna bröt ut, rapporterar AP. "De här upploppen var planerade [...] Dessa aktioner är inte normala, de är onaturliga," säger Khamenei. Den iranska säkerhetstjänsten har tidigare gripit nio europeiska medborgare i samband med demonstrationerna, varav en är svensk medborgare. Iran hävdar att personerna spionerat. Khamenei talade inför polisstudenter. Omni 221003.
”Det var som en krigszon – jag såg blod överallt.” Söndagskvällens våldsamma händelser vid Sharif-universitetet i Irans huvudstad Teheran inleddes med att hundratals studenter blev instängda på en parkeringsplats av landets revolutionsgarde. Det rapporterar CNN. Farid, som bara omnämns vid förnamn, berättar att han tog sig dit efter att en vän vädjat om hjälp och sagt att säkerhetsstyrkorna börjat skjuta mot dem. Väl på plats såg han ur de gick till attack med skjutvapen och batonger, säger han. – Det var en krigszon. Det var blod överallt. Hur många som skadades och greps är alltjämt oklart. Ser man till de senaste veckornas protester har 133 personer dött, enligt den Norgebaserade människoorganisationen IHR. Omni 221003.
USA inför sanktioner – Iran anklagar Biden för hyckleri. USA kommer under veckan att införa nya sanktioner mot iranska makthavare som bär ansvar för den senaste tidens våld mot demonstranter i landet, säger president Joe Biden enligt AFP och Reuters. "Vi kommer fortsätta att utkräva ansvar av iranska makthavare och stötta iraniers rätt att protestera fritt," säger Biden. Presidenten säger även att han är ”djupt oroad över uppgifterna om den tilltagande våldsamma responsen mot fredliga demonstranter”. Iran har svarat på uttalandet genom att anklaga USA för hyckleri. "Det hade varit bättre om Joe Biden tänkte lite på de mänskliga rättigheterna i sitt eget land innan han gjorde stora humanitära gester, även om hyckleri inte alltid är genomtänkt," säger Nasser Kanan, talesperson för iranska UD, i ett Instagraminlägg som refererats av iranska medier. Omni 221004.
Källa: Säkerhetsstyrkor tog döda tonåringens kropp. Familjen till den 16-åriga iranska demonstranten Nika Shakarami planerade att begrava hennes kropp efter att hon hittats på ett bårhus i Teheran. Men landets säkerhetsstyrkor har i hemlighet begravt kroppen, uppger källor nära familjen för BBC. De hade fört hennes kropp till staden Khorramabad under söndagen för en planerad begravning dagen därpå, men enligt källorna ska kroppen i stället ha förts bort till annan plats av säkerhetsstyrkorna. Innan 16-åringen hittades hade hon varit försvunnen i tio dagar, och i ett sista samtal med en vän ska hon ha sagt att hon jagades av säkerhetsstyrkorna. En person som skrivit om fallet i sociala medier ska ha gripits i helgen, med hot om att hon dödas om familjen deltar i protester. Enligt BBC är tillvägagångssättet vanligt för att tysta familjer. Myndigheterna säger att hon föll från hög höjd – men skadorna tyder på annat. Omni 221004.
Högstadieflickor går med i protest: ”Död åt diktatorn.” Irans högstadieflickor är de nya tillskotten i de stora protesterna som startades av Mahsa Aminis död, skriver The Guardian. Under veckan har flickor, liksom vuxna kvinnor, protesterat genom att vägra ha på sig hijab som moralpolisen i Iran kräver. I filmer och bilder syns skolflickor och studenter utan hijab peka fingret åt bilder på landets ledare och skandera ”död åt diktatorn” och ”skam åt armén, lämna landet”, rapporterar BBC Persian. Iranian Human Rights Organization rapporterar att minst 154 personer har dött i protesterna, varav flera av de döda är barn under 18 år. Omni 221005.
Iran beskyller kurder i Irak för protester: ”Terrorister.” Sedan demonstrationerna efter Mahsa Aminis död i Iran bröt ut har landets styre utfört flera attacker mot kurdiska områden i Irak. Det rapporterar AFP. Den 28 september utförde Iran en rad attacker mot kurdiska militanter i norra Irak, i vilka 14 personer dog och 58 skadades. Flera av offren uppges vara civila, och flera mindre dödliga attacker har utförts sedan dess. Iran benämner grupperna som ”terrorister”. Adel Bakwan, chef på French Centre for Research on Iraq, säger att Iran behövt hitta någon att skylla protesterna på. "Den svagaste länken som kan pekas ut utan konsekvenser är kurderna," säger han. Flera iranska toppar har beskyllt de iranska kurderna. Omni 221006.
HRW: Demonstranter i Iran dödas i övervåld. De iranska myndigheterna har ”hänsynslöst” använt övervåld mot demonstranter i Iran. Det skriver människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) i en rapport. Enligt HRW har hundratals människor dödats eller skadats sedan demonstrationerna bröt ut i september. Videoklipp som organisationen tagit del av uppges visa hur säkerhetsstyrkorna använder olika sorters vapen mot ”mestadels fredliga demonstranter”, skriver HRW. Inget som demonstranterna gjort ska kunna rättfärdiga det våld de mött, skriver HRW. Omni 221006.
Frankrike: Iran håller våra medborgare gisslan. Två franska medborgare har visats upp i iransk tv, i ett klipp där de tycks erkänna att de är medlemmar av den franska underrättelsetjänsten. Nu anklagar Frankrike Iran för att ha iscensatt erkännanden, rapporterar Reuters. "Den här maskeraden synliggör det förakt för människans värde som präglar de iranska myndigheterna," säger Anna-Claire Legendre, talesperson för franska utrikesdepartementet. Hon menar att de två personerna, som har suttit häktade sedan maj 2022, hålls som gisslan. Nyhetsbyrån AFP konstaterar dock att de påstådda erkännanden kommer i en tid då Iran kämpar med stora demonstrationer efter 22-åriga Mahsa Aminis död. Omni 221006. Kommentar: Ingen västerlänning bör som situationen ser ut besöka Iran på grund av risken att bli gisslan.
Officiella dödsorsaken möts med anklagelser om lögner. Iran har i dag publicerat ett rättsmedicinskt utlåtande som slår fast att 22-åriga Mahsa Amini inte dog som en följd av misshandel utan att hon dog av en underliggande sjukdom, skriver AFP. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström säger att demonstranterna helt avfärdar den officiella dödsorsaken. – De hävdar att regimen i vanlig ordning ljuger för att skydda sig själva, säger han. Mahsa Aminis familj vittnar enligt AFP om att hon var blåslagen efter gripandet och anklagar landets moralpolis för att ha misshandlat henne till döds. I det rättsmedicinska uttalandet skriver läkaren att det inte fanns några tecken på våld mot vitala organ. Omni 221007.
Serendipitys vd: Stoppa lyxlivet för mullornas barn. Den svensk-iranske affärsmannen Saeid Esmaeilzadeh vill att omvärlden hanterar de styrande i Iran på liknande sätt som man har gjort med Vladimir Putin och hans närmaste. "När det gäller Iran har de religiösa mullornas barn och barnbarn kunnat leva ett lyxliv i Europa och i USA och gå på de finaste universiteten. Beskedet måste vara att ni är inte välkomna här längre," säger han till SvD.. Esmaeilzadeh, bland annat vd och grundare för investmentbolaget Serendipity, menar att de sanktioner som hittills har införts av främst USA är otillräckliga för att få regimen på fall. Vittnesmål om att säkerhetsstyrkor utnyttjar barnsoldater. Omni 221008.
Här bryts den iranska tv-sändningen: ”Res er!”. Kvällsnyheterna i den iranska statliga nyhetskanalen IRINN såg helt normala ut – tills sändningen plötsligt bröts för budskapet ”Följ oss och res er!”. På bild syntes Irans högsta ledare ayatolla Ali Khamenei omgärdad av eld och med ett sikte riktat mot huvudet. Fyra veckor av omfattande protester har skakat Iran sedan 22-åriga Mahsa Amini greps av den iranska sedlighetspolisen och dog efter hårda slag mot huvudet. Nu har protesterna även letat sig in i de statliga nyhetssändningarna. Statskontrollerade tv-kanalen IRINN sände ett inslag där Irans högsta ledare ayatolla Ali Khamenei sågs delta i ett möte, när det plötsligt bröts. Istället syntes en man i mask, och sedan flera regeringskritiska budskap. ”Våra ungdomars blod droppar från dina klor” står det bland annat bredvid en bild på Khamenei omgärdad av animerad eld och med ett hårkors på huvudet. Under syntes fyra bilder på unga kvinnor som ska ha dött den senaste månaden, däribland Mahsa Amini. Se hela händelseförloppet i klippet. svt 221009.
Irans milis skyddar regimen: ”De slår för att döda.” De beskrivs som fanatiker. Basijmilisen tillhör Irans mäktiga revolutionsgarde som bildades för att skydda den islamiska revolutionen. Resultatet syns på gatorna, där demonstranter slås ned med brutalt övervåld. När Islamiska revolutionsgardet bildades i Iran strax efter den islamiska revolutionen 1979 var det för att skydda det nya religiösa statsskicket från eventuella kuppförsök, särskilt från Irans nationella armé. Det är också hos den religiösa regimen lojaliteten ligger, inte hos det iranska folket. Under revolutionsgardets paraply finns den så kallade Basijmilisen, som består av frivilliga rekryter som vid sidan av sina vanliga arbeten står redo att försvara den islamiska republiken. Det är de som syns i flera av de filmklipp som sprids från Iran, där demonstranter hänsynslöst attackeras med batonger, elchockspistoler och ibland även skarpa skott. De som rekryteras till milisen är ofta fattiga personer som med löften om högre levnadsstandard lyder order till punkt och pricka. "De flesta är faktiskt fanatiker," säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Uppsala universitet, som arbetade vid iranska UD året efter revolutionen och på Irans ambassad i Stockholm efter det. Med en åldrande Khamenei anses revolutionsgardet spela en ännu viktigare roll för att diktaturen ska överleva ett maktskifte. "De slår för att döda." Basijmilisen finns överallt i det iranska samhället. Medlemmarna arbetar på departement, myndigheter och även i skolor, och att ansluta sig innebär ofta goda karriärmöjligheter vid sidan av. Mer våld ju mer protester Protester har alltid förekommit i Iran. Men de senaste åren har de brutit ut allt oftare, och engagerat fler människor. Resultatet har blivit ännu mer våld från regimen. 2019, när stora demonstrationer anordnades till följd av kraftigt höjda bränslepriser, ströps internet. När kommunikationen med omvärlden återupptogs stod det klart att en massaker ägt rum. Människorättsorganisationen Amnesty kunde dokumentera 321 dödsfall, men enligt flera källor i den iranska regeringen var det verkliga antalet offer cirka 1 500 – ett större antal än vid tidigare protester. "Folket blir allt modigare. Då slår regimen ned med större brutalitet," säger Arvin Khoshnood, Irankännare knuten till Lunds universitet. Han jämför Basijmilisens taktik med den som terrorgruppen IS tog till i Syrien och Irak, där bestialiskt våld användes för att skrämma motståndarna. Än så länge verkar inte medlemmar ur revolutionsgardets ursprungliga markstyrkor, som är heltidsanställda, ha kallats in mot protesterna i Iran. Om det sker väntas situationen eskalera ytterligare. "Oavsett vad som händer, även om det blir ett regimskifte, så kommer det inte ske utan väldigt många offer," säger Said Mahmoudi. svt 221009.
Iranska demonstranterna till presidenten: ”Försvinn.” Irans president Ebrahim Raisi besökte under lördagen universitetet i landets huvudstad Teheran för att uppmärksamma det akademiska årets början. Men besöket kom att överskuggas av en grupp demonstrerande unga studenter, rapporterar Reuters. Twitterkontot 1500tasvir har publicerat en video där en stor grupp kvinnliga studenter skanderar ”Försvinn Raisi!” och ”Försvinn mullor” under presidentens besök. Raisi höll under besöket ett tal där han liknande de som demonstrerar med flugor. Protesterna började kort efter att 22-åriga Mahsa Amini dött efter ett ingripande av landets moralpolis. Protesterna går nu in på sin fjärde vecka. Den iranska människorättsorganisationen Iran Human Rights uppger att minst 185 personer har dödats av myndigheterna sedan protesterna utbröt. Det har under dagen kommit nya rapporter om att Iran har stängt av internet i landet. Omni 221008.
Nika Shakaramis mamma anklagar regimen för mord. Nasrin Shakarami, mamma till 16-åriga Nika Shakarami, anklagar myndigheterna för mord på dottern i samband med protesterna. I en video som har skickats till den USA-finansierade radiostationen Farda säger mamman att hon har sett skadorna på dotterns kropp och att de inte stämmer överens med den dödsorsak som har angetts. "På bakhuvudet syntes det att hon fått ett väldigt hårt slag, hennes skalle buktade inåt," säger Nasrin Shakarami enligt BBC. Enligt myndigheterna har tonårsflickan dött efter att fall från en byggnad. Mamman uppger däremot att myndigheterna försökte mörka dotterns död i tio dagar, att hennes kropp fördes bort från bårhuset och att hon utan familjens samtycke begravdes i en avlägsen by. Nika Shakaramis död har fått stor uppmärksamhet. Flickan har blivit symbol för protesterna som blossade upp efter 22-åriga Mahsa Aminis död. Omni 221009.
Uppgifter om att 16-årig videobloggare dödats i Iran. Det kommer rapporter om att Irans säkerhetsstyrkor har dödat ytterligare en tonårsflicka. Den 16-åriga videobloggaren Sarina Esmailzadeh blev misshandlad av säkerhetsstyrkorna i samband med en protest i Gohardasht i provinsen Alborz den 23 september, enligt Amnesty International. Därefter ska hennes familj ha tystats med hjälp av ”intensiva trakasserier”, enligt människorättsorganisationen. Detta förnekas av iranska myndigheter. I sina filmer på Youtube lyssnar Esmailzadeh på musik och berättar om hur hon drömmer om att resa. I ett klipp som blivit viralt sjunger 16-åringen med i hiten ”Take me to church” av Hozier. I andra klipp pratar hon om kvinnors rättigheter, sin kritik mot hijabtvånget och om den ekonomiska situationen i landet. En domare påstår att 16-åringen lidit av psykisk ohälsa och begått självmord genom att hoppa från ett hus. Omni 221009.
Uppgift: Säkerhetstjänsten grep barn på iransk skola. Protesterna fortsätter med full kraft runtom i Iran, samtidigt som rapporter kommer från flera håll om hur säkerhetstjänst och polis tar till allt hårdare tag för att stoppa dem. I sociala medier sprids uppgifter om att säkerhetstjänst på söndagen ska ha gripit barn inne på en skola, rapporterar The Guardian. Styrkorna ska ha anlänt till skolan i skåpbilar utan registreringsskyltar. Lokala myndigheter stängde på söndagen ner alla skolor i de kurdiska delarna av Iran, enligt The Guardian. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén delar bilden av att våldet mot demonstranterna i Iran trappas upp, och beskriver i P1-morgon även hur demonstranter nu hotas med att förbli häktade fram till rättegång och med långa fängelsestraff. Videor visar hur hundratals skolelever och studenter deltog i demonstrationer på söndagen. Omni 221010.

Uppgifter: Oljestrejk i Iran till stöd för protesterna. Anställda inom Irans oljeindustri uppges ha inlett en strejk till stöd för de regimkritiska protesterna som under flera veckor svept över landet, skriver TT. På filmer som sprids i sociala medier syns hundratals män vandra ut från oljeraffinaderier i kustprovinsen Bushehr, medan de ropar slagord som ”död åt diktatorn”. En fackliknande organisation som samlar oljearbetare uppmanar samtliga anställda i petroleumbranschen att demonstrera och förbereda sig för strejk, oavsett anställningsform, skriver brittiskbaserade Iran International. Just strejker inom den viktiga oljesektorn bedöms ha spelat en stor roll under revolutionen 1979, skriver TT. Omni 221010.

Växande protester i kurdisk stad: ”En tidsinställd bomb.” Staden Sanandaj i nordvästra Iran, administrativ huvudort för Kurdistan, kan ses som ett slags mikrokosmos för protesterna i landet, rapporterar AP. "Vi bara väntar på att något ska hända, det är som en tidsinställd bomb," säger 35-åriga Sharo till nyhetsbyrån. Kvinnor och unga är drivande i protesterna som pågår i bostadsområden, skolor och på universitet. Den Norgebaserade kurdiska människorättsgruppen Hengaw uppger enligt AFP att iranska säkerhetsstyrkor har använt skarp ammunition mot demonstranter i staden under helgen, något som nyhetsbyrån inte kunnat få bekräftat från annat håll. Omni 221010.

Iranexpert: En oljestrejk kan bli en gamechanger. Uppgifterna om att anställda inom Irans oljeindustri är på gång att gå ut i strejk till stöd för de regimkritiska protesterna i landet kan vara en ”gamechanger”. Det säger den danska Iranexperten Rasmus Elling till DR. Enligt hans uppgifter är det dock bara kontraktsanställda och inte fastanställda som hotat med strejk. Men även det är värt att hålla ett öga på, anser Elling. "Skulle oljeindustrin gå in i en större strejkfas kan det bidra till att styret destabiliseras, det är regimens främsta inkomstkälla trots sanktionerna," säger han. Uppgifterna om att någon form av strejk kan vara på gång kom under måndagen, men har spelats ner av statliga medier, skriver The Guardian. Elling: Alla Iranobservatörer hålla noga koll på detta. Över tusen anställda vid två raffinaderier ska ha hotat med strejk. Oljestrejker bedöms ha spelat en stor roll vid revolutionen 1979. Flera anställda inom statliga medier har sagt upp sig. Omni 221010.

Nika filmades före sin död – motsäger regimens version. Filmklipp på sociala medier visar hur 16-åriga Nika Shakarami står på en soptunna och bränner en sjal under protester i Teheran. Det säger hennes mamma Nasrin Shakarami till BBC Persian som har publicerat bilderna. Videon är från den 20 september, strax innan tonåringen försvann för att tio dagar senare hittas död. Hennes mamma har anklagat regimen för mord. Iranska myndigheter har publicerat en video från en övervakningskamera som ska visa att Nika Shakarami inte deltog i protesterna den dagen, men mamman säger att personen i videon inte är dottern. En annan källa nära familjen säger att personen inte går som Nika. Mamman säger också att familjemedlemmar tvingats till falska uttalande om Nikas död. Anklagar den iranska regimen för att ljuga om dotterns död. Omni 221011.

Larmet: Specialstyrkor och krigsflyg till iranska Kurdistan. Rättighetsgrupper uttrycker allt större oro över iranska myndigheters våldsamma tillslag mot kurdiska städer där protester pågår, rapporterar AFP. Staden Sanandaj i den iranska provinsen Kurdistan har den senaste tiden blivit ett nav för protesterna som blossade upp efter att 22-åriga Mahsa Amini dödades sedan hon gripits av moralpolisen. Enligt Oslobaserade organisationen Hengaw landade ett iranskt krigsflygplan på stadens flygplats, natten till tisdagen. Busslaster med specialstyrkor uppges också vara på väg mot Sanandaj. Även Amnesty International uttrycker oro kring rapporter om att säkerhetsstyrkor skjuter urskillningslöst, även in i människors hem. Omni 221011.

Våldet mot kurder i Iran växer – ”skjuter urskillningslöst”. Oron växer bland människorättsorganisationer för hur den iranska regimen behandlar demonstranter i provinsen Kurdistan. Antalet dödade stiger, och från flera håll kommer rapporter om att allt grövre våld används för att slå ned mot protesterna. "Jag träffade själv ett ögonvittne nyligen som berättade att regimen använder attackhelikoptrar mot demonstranter," säger SVT:s Mellanösternkorrespondent Samir Abu Eid. Den omfattande vågen av protester i Iran är inne på sin fjärde vecka. Sanandaj, administrativ huvudort för provinsen Kurdistan, har den senaste tiden blivit navet i de landsomfattande protester som nu är inne på sin fjärde vecka. Mahsa Zhina Amini, den 22-åriga kvinna vars död i moralpolisens förvar utgjorde gnistan som tände protestelden, kom ursprungligen från provinsen Kurdistan. Enligt den Oslobaserade organisationen Hengaw anlände ett iranskt krigsflygplan till Sanandajs flygplats natten till tisdagen, samtidigt som busslaster med specialstyrkor uppges vara på väg mot staden. Skjuter in i hus I ett uttalande uttrycker Amnesty International oro över nedslagen mot demonstrerande människor i Sanandaj och över ”rapporter om säkerhetsstyrkor som urskillningslöst använder skjutvapen och tårgas, även in i människors hem”. Enligt obekräftade uppgifter från Hengaw ska en 17-årig pojke ha dödats i protesterna i söndags. Regimens begränsningar av internetåtkomsten gör att invånarna har svårt att skicka videor och andra bevis på regimens grymheter ut ur Iran. ”Iranska myndigheter fortsätter att störa internet och mobila nätverk för att dölja sina brott”, skriver Amnesty i sitt uttalande. Oljearbetare strejkar Under måndagen spreds protesterna till Irans oljeindustri. Videoklipp visar hur strejkande arbetare bränner bildäck och blockerar vägar vid ett raffinaderi i Asalouyeh i kustprovinsen Bushehr. På tisdagen rapporteras om en liknande strejk vid en oljeanläggning i staden Abadan i provinsen Khuzestan. Strejker i oljeindustrin, en av de viktigaste sektorerna i den iranska ekonomin, bedöms ha spelat en stor roll under revolutionen 1979. Även på skolor och universitet fortsätter unga iranier outtröttligt att protestera. Storbritannien uppgav på måndagen att man belagt medlemmar ur Irans moralpolis och säkerhetstjänst med nya sanktioner. Iran svarade med att kalla upp britternas ambassadör i Teheran för att diskutera de ”godtyckliga och ogrundade” sanktionerna. Hör SVT:s Samir Abu Eid berätta om hur allt fler grupper sluter upp i protesterna i klippet. svt 221012.

Soran misshandlades av polis: ”Ingen är rädd längre.” 32-åriga Soran är en av många som deltagit i den enorma protestvågen efter Mahsa Aminis död. När BBC möter honom på en busstation i staden Penjwen i Irak, nära den iranska gränsen, berättar han att han blev misshandlad av iransk polis några dagar tidigare. "De slog mig i ryggen, sparkade mig och använde batonger mot mig. De sköt min vän och andra också. Bara för att vi deltog i demonstrationerna," säger han. Soran har inte mycket hopp om att regimen kommer att tryckas ner av det stora missnöjet. Han säger att läget i landet inte går att förändra, men att människor ändå inte kommer att ge upp. "Vi var tidigare rädda för regimen, men nu har muren av rädsla kollapsat. Ingen är rädd längre," säger han. Soran: Omvärlden säger att den stöder Iran men ingen gör något. Rättighetsgrupper uttrycker oro över iranska myndigheters våldsamma tillslag mot kurdiska städer. Tina Hosseini: ”Det räcker inte att fördöma grymheterna.” Även på skolor och universitet fortsätter unga iranier outtröttligt att protestera. Omni 221012.

Människorättsexpert: En vändpunkt för Iran. De senaste veckornas protester efter 22-åriga Mahsa Aminis död är ”på många sätt en vändpunkt för Iran”. Det säger människorättsforskaren Tahirih Danesh till nyhetsbyrån AP. – Det är fenomenalt, det händer i sån fart, och den här känslan av kamratskap bland iranier har varit fantastisk, säger hon. Hon påpekar att händelserna i Iran har enat generationer av exiliranier, och att det är första gången som den utbredda kritiken mot styret är inhemsk. Samtidigt uppger Oslobaserade Iran Human Rights att minst 108 personer dödats i tillslag mot demonstrationerna. Tiotusentals exiliranier har demonstrerat i städer runtom i världen. Samtidigt har oron vuxit för hårdare tag mot demonstranter.IHR: 93 döda bara i Zahedan. Omni 221012.

Khamenei: Demonstration ”formgiven av fienden.” Den iranske högste ledare Ali Khamenei forsätter att hävda att de regimkritsiska demonstrationerna ”designats av fienden”, rapporterar Reuters med hänvisning till den iranska nyhetsbyrån Tasnim. ”Dessa spridda upplopp är passivt och klumpigt formgivna av fienden”, säger han. Khamenei har tidigare beskyllt både USA och Israel för att ligga bakom demonstrationerna som pågått sedan den 16 september. Enligt den iranska åklagarmyndigheten har fler än 100 personer åtalats i samband med protesterna. Under dagen har landet även drabbats av stora internetstörningar, skriver AP. Enligt organisationen NetBlocks är det sannolikt ett försök att stävja demonstrationerna. Khamenei: De är emot den iranska nationens utveckling. Fler än 1 200 personer uppges ha gripits. NetBlocks: Kommer försvåra informationsutbytet. Omni 221012. Kommentar: 83-årige Ali Khamenei är en stofil ledare som med alla maktens medel tror sig vara någonting han inte är. Folket vill inte ha honom.

Analyser: Videoklipp visar att protesterna i Iran växer. Det mesta tyder på omfattande protester mot iranska regimen i kurdiska delarna i nordväst, enligt TV4:s korrespondent Terese Cristiansson. De fåtal bilder och filmer som spridits tyder enligt henne på att myndigheterna ”slår till extra hårt” där eftersom Mahsa Amini, som dog efter att ha gripits av moralpolisen, var kurd. "Vi kommer nog tyvärr att se mer våldsamheter i de här områdena," säger hon. Anledningen till att det är så tyst från delar av Iran trots pågående demonstrationer är att internet och telefonnätet stängs ner, säger Cristiansson. Seth J Frantzman skriver i The Jerusalem Post att analyser av videor som sprids på sociala medier visar att protesterna fortsätter att öka runt om i Iran. Klipp från kurdiska staden Sanandaj visar hur både kvinnor och män kastar sten mot säkerhetsstyrkor. ”Sammandrabbningarna kommer efter flera nätter av oro över att Iran försöker stänga ute Sanandaj och andra kurdiska städer från resten av landet och världen”, skriver Frantzman. Terese Cristiansson: Filmer visar att butiker har stängt – ovanligt i Mellanöstern. Omni 221013.

Myndigheternas tillslag ökar medan protesterna rasar i Iran. Iranska säkerhetsstyrkor intensifierade sina tillslag mot kurdiska regioner i landet under natten och satte bland annat ut anfallstrupper, då myndigheterna fortsätter sitt dödliga undertryckande av rikstäckande protester. Nästan fyra veckor efter att 22-åriga Mahsa Amini fängslades och sedan dödades i huvudstaden Teheran för ”olämplig klädsel” rasar protesterna runt om i landet än. Trots påtryckningarna mot Irans konservativa president Ebrahim Raisi, verkar inte de omfattande mothuggen i närheten av att ändra hans inställning. Det avspeglas i myndigheternas senaste drag; att placera ut medlemmar från Basijmilisen – trupper utformade för att stoppa folkliga oroligheter – i kurdiska områden. Detta resulterade i att sju civila dödades i protester under natten till torsdag, rapporterar Reuters. Basij-volontärer, anslutna till Islamiska revolutionsgardet, kan räknas i miljoner, med en miljon aktiva medlemmar, menar analytiker till nyhetsbyrån. Under de senaste veckorna uppskattar flera människorättsgrupper att fler än 200 människor dödats vid tillslagen av landets säkerhetsstyrkor. Särskilt intensivt uppges det ha varit i just kurdiska regioner, där styrkor har agerat hårt mot kurdiska minoriteter vid tidigare oroligheter. En källa i staden Sanandaj – en administrativ huvudort för provinsen Kurdistan – berättar för Reuters att kravallpolis har genomsökt hus och gripit dussintals ungdomar, och beskriver situationen som väldigt spänd med hundratals poliser patrullerande på gatorna. I staden Kermanshah har två personer dödats när säkerhetsstyrkor öppnat eld mot de protesterande, säger rättighetsorganisationen Hengaw till Reuters. Basijmilisen består av friviliiga rekryter och tillhör det Islamiska revolutionsgardet. Se video 0:57. svt 221013.

Irans ledare ifrågasätts av sin rådgivare: ”Samhället behöver mer tolerans.” Det iranska styret bör se över hur de stora demonstrationerna i landet besvaras av säkerhetsstyrkorna. Det säger Ali Larijani, rådgivare till ledaren Ali Khamenei, i en intervju med iranska medier enligt Sky News. Han är därmed den första seniora politikern i landet att ifrågasätta den iranska statens agerande, konstaterar nyhetskanalen. "Jag uppskattar polisen och säkerhetsstyrkornas arbete, men den här bördan att uppmuntra användande av hijab borde inte ligga på dem," säger han. Han påpekar att människorna som samlats på gatorna runtom i landet är deras egna barn. "I en familj, om någon begår ett brott, så försöker man leda dem rätt. Samhället behöver mer tolerans," säger Larijani. Omni 221013.

”De sköt inte för att skingra – de sköt för att döda.” Över 200 personer beräknas ha dödats under den nästan fyra veckor långa protestvågen i Iran. SVT:s Mellanösternteam har träffat en iransk-kurdisk protestledare, som tvingats fly landet. – Jag såg en kvinna bli skjuten i ansiktet. De (säkerhetsstyrkorna) sköt med hjärtan fulla av hat. De sköt inte för att skingra folkmassorna – utan för att döda, säger han. I Iran fortsätter de landsomfattande protesterna som startade när 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att ha gripits av den iranska moralpolisen. En av dem som inte bara deltagit, utan även varit med och organiserat protesterna i sin hemstad, är en iransk-kurdisk man som SVT:s Mellanösternteam träffat. Varje kväll var han och tusentals andra på gatorna och möttes av brutalt våld. "Visst var jag rädd. Men när många anslöt och vi blev många tillsammans släppte rädslan. Vi kände att revolutionen är nära och då försvann rädslan från våra hjärtan," säger han. Hör mer i klippet. svt 221014.

Biden uttrycker stöd för protester: ”Står bakom.” USA:s president Joe Biden säger att han är ”förbluffad” över hur iranierna har reagerat efter 22-åriga Mahsa Aminis död, och uppmanar landets regering att ”stoppa våldet mot sina medborgare”. Det rapporterar CNN. "Jag vill att ni ska veta att vi står bakom medborgarna, de modiga kvinnorna, på riktigt," sa han under fredagen. USA har tidigare infört sanktioner mot den iranska moralpolisen ”för övergrepp och våld mot iranska kvinnor och brott mot de fredliga demonstranternas rättigheter.” Bidens uttalanden fick flera aktivister att uppmana till nya protester.Under talet tackade Biden även flera personer som höll upp plakat med texten ”befria Iran”. Omni 221015.

EU inför sanktioner mot den iranska moralpolisen. EU inför en rad nya sanktioner riktade mot Iran, rapporterar AFP. De gäller bland annat landets moralpolis, informationsminister och Revolutionsgardets cyberdivision. Beslutet fattades under måndagens EU-utrikesministermöte i Luxemburg. Sanktionerna syftar till att hålla dem som ”ligger bakom brutala brott mot kvinnor, ungdomar och män” ansvariga, sa Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock när hon anlände till mötet. Tidigare under måndagen sa även unionens utrikeschef Josep Borrell att man ”söker efter bevis” på iransk inblandning i Ukrainakriget, efter att Ukraina hävdat att Ryssland använder iranska ”kamikazedrönare”. EU har varnat för än mer omfattande sanktioner om sådana bevis framkommer. Margot Wallström: ”Tror en ny iransk regering bildas någonstans.” Innebär reseförbud och frysta tillgångar Reuters. Ann Linde: Det här är ett mycket viktigt och välkommet beslut. Omni 221017.
Människorättsgrupper kräver att FN agerar mot Iran. Fler än 40 människorättsgrupper fördömer gemensamt den iranska regimens blodiga försök att slå ner protesterna i landet, skriver AFP. Bland annat Amnesty International uttrycker ”stark oro” över det man kallar ”en mobilisering av Irans väloljade förtryckarmaskineri”. Grupperna kräver också att FN:s säkerhetsråd agerar och tillsätter en särskild utredning för att ställa ansvariga till svars. Protestvågen har svept över Iran sedan Mahsa Amini dödades i den iranska moralpolisens förvar den 16 september. Flera människor, bland dem 23 barn, har dödats när regeringsstyrkor försökt att kväsa protesterna. Enligt grupperna handlar det om grova människorättsbrott. Omni 221017.

Unga iranska kvinnor flyr landet och tar till vapen. Flera unga iranskkurdiska kvinnor flyr Revolutionsgardets brutaliteter och tar sin tillflykt till norra Irak, där de tar till vapen mot hemlandets regim, rapporterar CNN. 19-åriga Rezan flydde sin hemstad Sanandaj i nordvästra Iran, ett av de områden där regimen nedkämpat protester som allra hårdast. Hon berättar att hon såg demonstranter skjutas ihjäl. "De drog mig i håret, slog mig och släpade mig. Samtidigt såg jag hur många andra utsattes för samma sak, inklusive barn." Efter en farofylld resa med människosmugglare över gränsen anlände hon till irakiska Kurdistan. Nu har hon beväpnat sig och anslutit sig till en kurdisk milis, som bekämpar de iranska säkerhetsstyrkor som gör intrång i den irakiska delen av områdets ökendalar. Rezan: Här har jag rätt att leva som kvinna – jag vill strida för mänskliga rättigheter. Omni 221018.

Oro för iransk klättrare som tävlade utan hijab. Den iranska landslagsklättraren Elnaz Rekabi som i helgen tävlade utan att täcka sitt hår har hyllats av de som protesterar mot regimens hårda klädregler. Men nu växer också oron för Rekabi efter uppgifter om att hennes pass tagits i beslag och att vänner inte har kunnat få kontakt med henne efter tävlingen i Sydkorea. Flera medier skriver att hon löper risk att gripas och straffas i hemlandet. I ett inlägg på Instagram på tisdagen skriver Rekabi att anledningen till att hennes hår inte var täckt var att hennes hijab hade råkat falla av i samband med tävlingen. Hon skriver också att hon är på väg tillbaka till Iran. BBC Persians Rana Rahimpour säger dock att det finns tecken på att inlägget skrivits under tvång. Andra iranska idrottare som tävlat utan att täcka sitt hår vittnar om att de utsatts för repressalier när de återvänt till Iran och tvingats att be om ursäkt. Internationella klättringsförbundet försöker utreda vad som skett. Även Rekabis mobiltelefon ska ha tagits i beslag. Rekabi lämnade Sydkorea på tisdagen. Videor där Rekabi tävlar utan hijab har fått stor uppmärksamhet. Omni 221018.
Iranska klättraren hyllades som ”hjälte” på flygplatsen. Klättraren Elnaz Rekabi – som tävlade utan hijab i Seoul – hälsades som en hjälte av en grupp aktivister när hon återvände till Iran. Det rapporterar AFP. Den jublande skaran utanför Teherans flygplats bestod bland annat av kvinnor som själva trotsade hijabtvångat. ”Elnaz är en hjälte”, skanderade de och applåderade. Samtidigt kvarstår farhågorna om att klättraren ska drabbas av repressalier efter tävlingarna i Sydkorea. På sociala medier har Rekabi bett om ursäkt för det inträffade och hävdat att det var ett misstag att slöjan föll av. Det har ifrågasatts om uttalandet gjorts till följd av påtryckningar från den iranska regimen. Oklart vart Rekabi färdades efter att hon sågs på flygplatsen. Hemkomsten filmades av den statliga televisionens kameror. Omni 221018.

Stora strejker i Iran till stöd för demonstrationerna. Under lördagen gick fabriksarbetare i flera städer i Iran ut i strejk, i samband med att demonstrationerna efter Mahsa Aminis död går in på sin sjätte vecka. Det rapporterar AFP, med hänvisning till människorättsorganisationer. Strejken uppges bland annat ha inletts i Saqez, staden där protesterna bröt ut i samband med Aminis begravning. Internetåtkomsten i landet har strypts, och det är därför svårt att nå ut med information om vad som händer på plats. Videor uppges visa hur studenter samlats utanför Shahid Behesthi-universitetet i Teheran, och arbetare utanför en chokladfabrik i Tabriz. Videorna har inte kunnat verifieras av AFP. Under helgen hålls även flera demonstrationer i andra länder. Omni 221022.

Stora protester väntar i dag – sörjande möts vid graven. Sörjande har under onsdagen samlats vid Mahsa Jina Aminis grav för att markera att det gått 40 dagar sedan hennes död, visar videor som bland annat AFP refererar till. Detta trots att säkerhetstjänsten på förhand varnat familjen för att anordna den ceremoni som inom shiaislam markerar slutet på sorgeperioden efter ett dödsfall. Bilder från människorättsgruppen Hengaw visar stor närvaro av iransk säkerhetstjänst i Aminis hemstad Saqez under natten. Enligt uppgifter ska infarterna till staden ha stängts av. Trots detta rapporteras stora grupper av demonstranter ha samlats runt om i staden, och Hengaw rapporterar även om strejkliknande protester i städerna Sanandaj, Divandarreh, Marivan och Kamyaran, som precis som Saqez ligger i iranska Kurdistan. Ekots utrikeskorrespondent Cecilia Uddén rapporterar i P1-morgon att flera stora protester väntar runtom i Iran under dagen. De återkommande slagorden ”Kvinna, liv, frihet” och ”Död åt diktatorn” ska ha hörts skanderas på kyrkogården. Det var Mahsa Jina Aminis död som blev startskottet på de omfattande protesterna i landet. Omni 221026.

Säkerhetsstyrkor uppges skjuta mot demonstranter i Iran. Iranska säkerhetsstyrkor uppges ha skjutit mot demonstranter i staden Saqez, uppger Norgebaserade människorättsorganisationen Hengaw enligt AFP. Under onsdagen har många sörjande samlats vid 22-åriga Mahsa Jina Aminis grav i för att uppmärksamma att det gått 40 dagar sedan hennes död. Säkerhetsstyrkorna hade redan innan varnat demonstranter för att samlas. Säkerhetsstyrkorna uppges även ha avfyrat tårgas. Ska ha skett på torget Zindan. Tusentals demonstranter ska ha samlats på platsen.Shiamuslimsk tradition att samlas 40 dagar efter en anhörigs död. Omni 221026.

Minst 13 dödade i attack i Iran – IS tar på sig dådet. Minst 13 personer har dödats och ett 40-tal skadats i en terrorattack mot den shiamuslimska helgedomen Shah Cheragh i Shiraz i sydvästra Iran, uppger statliga medier enligt AFP. IS har tagit på sig attacken. Iranska medieuppgifter går isär om hur många terrorister som tog sig in i byggnaden, som inhyser ett mausoleum och en moské, på onsdagseftermiddagen. Enligt lokala medier har två personer gripits. En kvinna och två barn bland de dödade. Tog sig in och avfyrade en mängd skott. Omni 221026.

USA misstänker ryska råd till Iran om protester. Vita huset misstänker att Ryssland ger den iranska regimen råd om hur de kan trycka ner de omfattande folkliga protesterna i landet, uppger pressekreteraren Karine Jean-Pierre enligt AFP. "Vi ser tecken på att de överväger hur de kan träna (Iran). Dessvärre har Ryssland erfarenhet," säger John Kirby, chef för Vita husets nationella säkerhetsråd. Kirby upprepade också anklagelserna om att iranier befinner sig på marken i Krym för att hjälpa ryssarna med de drönare som används i Ukraina. Jean-Pierre: De utnyttjar sin omfattande erfarenhet av förtryck. Kallar bevisen för att Iran hjälper Ryssland "tydliga". Uppgifterna gavs vid en pressbriefing på onsdagen. Omni 221026.

Amnesty: Minst åtta har dödats i Iran senaste dygnet. Iranska säkerhetsstyrkor har dödat minst åtta personer sedan onsdagskvällen under nedkämpningen av protesterna i landet, uppger människorättsorganisationen Amnesty enligt AFP. Enligt Amnesty har styrkorna öppnat eld mot ”sörjande och demonstranter” efter att nya protestvågor följt på den 40 dagar långa sorgeperioden efter Mahsa Aminis död. Organisationen fördömer den ”vettlösa och olagliga användningen av vapen”, skriver de. Regimen försöker länka dådet mot helgedomen i Shiraz till protesterna. Ung man sköts i pannan, enligt människorättsorganisation. Omn i221027.

Polischefer sparkas efter dödligt våld i Iran. Våldsamheterna fortsätter i Iran. Under fredagen sköts en person till döds och 14 skadades i staden Zahedan, enligt den statliga iranska nyhetsbyrån Irna. Tidigare uppgav regimen att man sparkar två polischefer efter det besinningslösa våldet mot demonstranter i Zahedan. De senaste dagarna har landets säkerhetsstyrkor slagit ned hårt mot sörjande som samlats för att hedra några av de som dödats under protestvågen i Iran, däribland Mahsa Amini, Nika Shakarami och Ismail Mauludi. Enligt människorättsorganisationen Iran Human Rights har minst 140 människor dödats sedan protesterna inleddes i september, efter att 22-åriga Mahsa Amini avlidit i den hårdföra iranska moralpolisens förvar. Enligt polisen fick Amini hjärtattack – något som bestrids av 22-åringens familj, som hävdar att hon utsatts för kraftigt våld mot huvudet. Ytterligare över 90 människor dödades i en separat händelse i den sydostliga staden Zahedan i slutet av september, då människor samlades i protester efter rapporter om att en polis våldtagit en tonårig flicka. På fredagen rapporterar den statliga iranska nyhetsbyrån Irna att stadens polischef samt ytterligare en chef inom poliskåren har sparkats på grund av oaktsamhet och ”oskyldiga civila dödsfall” i Zahedan. svt 221027.

Nya oroligheter i Zahedan – minst en har dödats. Minst en person har dödats och 14 skadats i Zahedan i sydöstra Iran efter att nya protester blossat upp, uppger lokala myndigheter enligt AFP. Bilder i sociala medier visar hur säkerhetsstyrkorna skjuter mot folkmassor, rapporterar BBC. Protesterna sker dagen efter att stadens polischef och chefen för en polisstation sparkats, en månad efter att ett stort antal människor dödats i en massaker som väckte stor ilska i landet. Det är oklart exakt hur många som dödades den 30 september – människorättsorganisationer har angett allt från ett 60-tal till ett 90-tal. Den dödade uppges vara civil. Demonstranter ropar ”död åt Khamenei”. Omni 221028.

Nya bilder inifrån Iran visar: Allt fler kvinnor vägrar slöjan. Uppdaterad idag 11:18Publicerad idag 05:54 För första gången sedan den islamiska revolutionen 1979 går nu kvinnor och flickor på gatorna utan slöja. "Jag vågar knappt tro vad jag ser. Det är ett otroligt förlopp att följa," säger Atefeh Sebdani. Kvinnor som inte har slöja och pratar med utländska journalister tar stora risker. "Jag liknar det vid att när de håller slöjan i handen håller de sitt liv i handen," säger Atefeh Sebdani. Hon fortsätter: "Det är en enorm risk, givetvis, men jag tror också att man finner en styrka i att man gör det tillsammans på så många platser. Jag är själv helt förbluffad över att se det här. Inte bara att de tagit av sig hijaben utan att de också bär färgglada kläder." Se hela reportaget från Iran i klippet.svt 221029.

Trots protesterna – därför sitter Irans regim så säkert. Vid en snabb anblick över nyhetsrubrikerna kan man få uppfattningen att den senaste tidens protester sveper över Iran med sådan kraft att regimen snart kommer falla. Men riktigt så enkelt är det inte. "Den iranska regimen har en omfattande säkerhetsapparat för att bekämpa all form av missnöje och se till att Ayatollahn och regimen sitter säkert," säger SVTS: korrespondent Samir Abu Eid. I städer och byar över hela Iran pågår de protester som bröt ut efter 22-åriga Mahsa Aminis våldsamt greps och senare avled. Och protesterna har den senaste tiden intensifierats. Men än så länge är de för små för att på riktigt hota regimen, menar Samir Abu Eid. "Under den islamiska revolutionen 1979 så var det miljoner människor som var ute på gatorna, och det har vi ännu inte sett." Se SVT:s korrespondent Samir Abu Eids analys kring utmaningarna för protesterna i Iran i videon. svt 221029.

Iran anklagar journalister för att vara CIA-agenter – fick ut nyhet om Aminis död. Två kvinnliga journalister som hade avgörande roller för spridningen av nyheten om Mahsa Aminis död i Iran anklagas för att vara CIA-agenter av regimen, skriver Washington Post. Niloofar Hamedi och Elahe Mohammadi hålls nu frihetsberövade i det ökända Evin-fängelset. Hamedi var den första journalisten som rapporterade från sjukhuset där Amini vårdades, efter att den unga kurdiskan kollapsat sedan hon gripits av moralpolisen. Hennes bilder av Amini i sjukhussängen var det som ledde till de första protesterna. Mohammadi har anklagats av myndigheterna för att ha rapporterat från Aminis begravning i staden Saqqez. De båda journalisternas arbetsgivare säger att reportrarna bara har gjort sitt jobb. Beskedet om att de båda journalisterna stämplas som utländska agenter har tagits emot med chock inom mediebranschen i Iran, skriver The Guardian. Spioneri för utländsk makt är ett brott som kan ge dödsstraff i landet. Revolutionsgardet och den iranska underrättelsetjänsten gav beskedet i ett pressmeddelande.Iranska journalisten Reza: Jag kan inte ha kontakt med några utländska medier nu. Enligt regimen har de båda journalisterna utbildats utomlands. Omni 221030. Kommentar: Irans ledare tål inget ljus, de vill ha mörker (mörkläggning.)

Iran: 1 000 ställs inför rätta för protester. Offentliga rättegångar kommer att hållas i Teheran för över 1 000 personer som tillfångatagits under regimens nedslag mot protesterna i landet, meddelar iranska myndigheter enligt statligt kontrollerade medier. Enligt myndigheterna ställs personerna inför rätta på grund av deras ”omstörtande handlingar”. De anklagas bland annat för att ha utsatt säkerhetsvakter för övergrepp och satt eld på allmän egendom. "De som har för avsikt att undergräva regimen är beroende av utlänningar och kommer att straffas enligt lagliga normer," sade Irans juridiske talesman Gholam-Hossein Mohseni Ejei. Han indikerade därmed att vissa demonstranter också anklagas för samröre med utländska regeringar. Teheran har vid upprepade tillfällen, utan bevis, anklagat andra länder för att underblåsa oroligheterna i landet. Hundratals demonstranter kommer också att åtalas ute i provinserna, för allt från korruption till den vanligt förekommande brottsrubriceringen ”krig mot Gud”, som kan leda till dödsstraff. De landsomfattande protesterna mot regimen började efter att 22-åriga Mahsa Zhina Amini dött i polisförvar den 16 september. Över 250 människor har dödats av säkerhetsstyrkornas övervåld och 14 000 har gripits, enligt flera människorättsgrupper. svt 221031.

Iran drar tusen inför rätta – EU överväger sanktioner. Iran kommer att ställa tusen personer som haft ”en central roll” under de regimkritiska protesterna inför rätta, rapporterar AP med hänvisning till den iranska statliga nyhetsbyrån IRNA. Anklagelserna handlar bland annat om våld mot tjänsteman, förstörelse av allmän egendom och samarbete med utländska makter. Iran har upprepade gånger anklagat bland annat USA och Israel för att ha orkestrerat demonstrationerna, men har inte presenterat några bevis för det. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz säger samtidigt att EU överväger ytterligare sanktioner mot Iran som svar på säkerhetsstyrkornas "överdrivna våld”, rapporterar AFP. ”Jag är i chock över att människor som fredligt demonstrerar i Iran dödas”, skriver Scholz på Twitter. Minst 14 000 personer har gripits och över 270 har dödats under protesterna, enligt människorättsgrupper AP. Scholz: ”Vi fördömer säkerhetsstyrkornas överdrivna våld.” Revolutionsgardet skärper ton: ”Demonstranter borde fundera över vad som kan hända dem.” Omni 221031.

Skrev om Aminis död – nu riskerar de dödsstraff. Iranska myndigheter anklagar dem för att vara spioner, som på uppdrag av CIA uppviglat till oro i landet. I själva verket är journalisterna Niloofar Hamedi och Elnaz Mohammadi, som var bland de första att rapportera om Mahsa Zhina Aminis död, fängslade enbart för att ha gjort sina jobb – något de nu riskerar dödsstraff för. På morgonen den 16 september tar sig Niloofar Hamedi, reporter på tidningen Shargh, in på sjukhuset i Kasra, Teheran. På sociala medier har rykten börjat spridas om att en 22-årig kvinna avlidit efter att ha tagits till moralpolisens förvar. Kvinnans namn, Mahsa Zhina Amini, ska snart bli synonymt med den största proteströrelsen någonsin mot Irans islamiska regim, som i skrivande stund pågått i snart sju veckor. På sjukhuset, där Amini just avlidit efter att ha legat i koma, tar Hamedi en bild av hur hennes föräldrar i sorg omfamnar varandra i en sjukhuskorridor. Hon lägger upp den på Twitter, där den får stor spridning. Fem dagar senare grips hon. Hennes Twitterkonto har sedan dess avaktiverats. De landsomfattande protesterna utbröt först på begravningsplatsen i Saqqez, Aminis hemstad i Irans kurdiska västliga delar den 17 september. Journalisten Elnaz Mohammadi, reporter på tidningen Ham-Mihan, var på plats. Hon hade också hört nyheten om Aminis död i Teheran, och snabbt åkt till dit för att rapportera. Slagorden som spontant började utropas av sörjande på Aminis begravning möttes direkt av våld från de närvarande säkerhetsstyrkorna. Våldet mot demonstranter har sedan dess trappats upp, och hundratals personer runtom i Iran beräknas ha dödats. Nu sitter både Hamedi och Mohammadi på det ökända Evinfängelset i Teheran, tillsammans med andra journalister och politiska fångar som frihetsberövats av regimen i ett försök att dölja statens förtryck för omvärlden. Medan protesterna pågått har internet stängts av i stora delar av landet under längre perioder. Fler sociala medier än de som redan är förbjudna har blockerats, och bland befolkningen finns en rädsla för att kommuniceringskanaler avlyssnas av regimen. Organisationen Reportrar utan gränser (RSF) kallar Iran för världens tredje största fängelse för journalister. Med åtminstone 41 journalister bakom galler (enbart Kina och Myanmar har fler i fängelse) och mediefriheten kraftigt begränsad rankas landet på plats 178 av 180 länder i organisationens pressfrihetsindex. I ett uttalande från både Irans nationella underrättelsetjänst och revolutionsgardets mäktiga interna underrättelsetjänst i slutet av oktober påstås Hamedis och Mohammadis arbete vara orkestrerat av CIA, som av regimen anklagas för att ha samverkat med israeliska, saudiska och brittiska underrättelsetjänster för att piska upp stämningen i landet. Exp 221103.

Advokater stöttar protester: ”Folkets röst är Guds röst.” 40 framstående iranska människorättsadvokater har offentligt gått ut och kritiserat landets högsta ledning, skriver Reuters. ”Regimen drunknar fortfarande i illusioner och tror att den kan förtrycka, gripa och döda till tystnad”, skriver advokaterna i ett uttalande som skickats till Reuters. Men folket kommer segra, eftersom ”folkets röst är Guds röst”, fortsätter advokaterna. Flera av advokaterna befinner sig i Iran och riskerar att gripas. Men uttalandet är samtidigt ett exempel på hur en allt större andel av befolkningen inte längre är paralyserad av rädsla för regimen, konstaterar nyhetsbyrån. Läkare och advokater har också gripits när regimen slår ner hårt mot befolkningen för att få stopp på protesterna.Samtidigt har nya protester blossat upp efter att en 18-åring dödats i sammandrabbning med polis. Omni 221103.

Filmer visar unga rycka bort prästernas turbaner. I videoklipp som sprids från Iran syns unga personer avlägsna iranska prästers huvudbonader. Det rapporterar Al Jazeera. I vissa filmer springer personer i kapp prästerna och daskar bort turbanen, ibland sprätts den av nästan nonchalant, som i förbifarten. Filmerna visar hur både män och kvinnor ägnar sig åt det tidigare otänkbara beteendet, som en del av protesterna efter 22-åriga Mahsa Aminis död. Politicos debattredaktör Jamie Dettmer skriver att ”turbanryckningarna” är en av flera innovativa metoder som används mot de religiösa ledarna i Iran. Några av de största hoten som auktoritära regimer kan ställas inför, konstaterar han, är en kvinnligt ledd revolt och offentlig förödmjukelse. The Telegraph har tidigare rapporterat att en del präster nu undviker att bära den traditionella huvudbonaden i offentligheten. Förlöjligande kan bryta ner en regim. De religiösa ledarna har haft makten sedan revolutionen 1979. Se video. Omni 221104.

Tio tros ha dödats av Irans säkerhetsstyrkor. Människorättsorganisationen Amnesty International uppger att upp till tio personer har dödats av iranska säkerhetsstyrkor under fredagen i samband med regimkritiska protester. Människorättsorganisationen Amnesty International uppger att upp till tio personer har dödats av iranska säkerhetsstyrkor under fredagen i samband med regimkritiska protester. Uppgifterna kommer från provinsen Sistan och Baluchistan i sydöstra delen av landet. Amnesty anklagar i ett uttalande säkerhetsstyrkor för att ha ”skjutit skarpt” från positioner på tak till myndighetsbyggnader i provinsens huvudstad Zahedan. Den i Norge baserade människorättsorganisationen IHR (Iran Human Rights) publicerar videoinspelningar som visar hur skadade människor bärs bort efter att säkerhetsstyrkor öppnat eld. Protester utbröt efter fredagsbönen i Zahedan och flera andra platser i provinsen. Zahedan har tidigare varit plats för säkerhetsstyrkors hårda angrepp på demonstranter. Den 30 september dödades fler än 80 personer när säkerhetsstyrkor angrep demonstranter. Regimkritiska protester bröt ut efter Masha Aminis död den 16 september. Amini hade tidigare den veckan gripits av Irans så kallade moralpolis som ansåg att hon inte bar sin sjal på rätt sätt. svt 221104.

Känd iransk skådespelerska stödjer protesterna. Den kända iranska skådespelerskan Taraneh Alidoosti är en av dem som nu visar sitt stöd för protesterna mot regimen i Iran, skriver BBC. Alidoosti, som bland annat har spelat i Asgar Farhadis Oscarsprisade ”The salesman” har lagt ut en bild på sig själv utan slöja på Instagram – där hon har fler än åtta miljoner följare. I händerna håller hon också en skylt där det står ”Kvinna, liv frihet” – en återkommande fras bland dem som har visat sitt missnöje med styret i Teheran. Protesterna, som är inne på sin fjärde vecka, började efter att 22-åriga Mahsa Zhina Amini greps av landets ökända moralpolis då hon ansågs ha brutit mot Irans strikta klädkod för kvinnor. Ett par dagar senare dödförklarades hon. svt 221110.

Iran uppger att de lyckats skjuta upp en satellit. Iran har under lördagen skjutit upp en raket som bär en satellit. Enligt statlig tv ska uppskjutningen ha varit lyckad, rapporterar AP. AFP rapporterar att satelliten är konstruerad av Ryssland men att Iran har styrt projektet. De uppger att satelliten ska användas i forskningssyften men USA och flera andra västländer har länge misstänkt att rymdprogrammet har militära syften. När Iran meddelade det ryska rymdsamarbetet hävdade USA att projektet skulle ge länderna "betydande spionkapacitet" och kallade projektet ett "stort hot mot världen". Irans rymdprogram har på senare tid mött flera motgångar. Iran motsätter sig USA:s kritik och menar att satelliterna ska bevaka landets gränser. Ryssland har under sommaren skjutit upp iranska satelliter. Omni 221105.

Krav på folkomröstning bubblar: ”Återvändsgränd.” Ett krav på en folkomröstning om Irans konstitution har börjat växa fram bland reformistiska politiker och präster, skriver The Guardian. – Håll en folkomröstning för att se vilka förändringar folk vill ha och acceptera vad de än vill. Den nuvarande politiken har nått en återvändsgränd, säger Irans ledande sunnimuslimska präst Molavi Abdulhamid. Samtidigt fortsätter iranska myndigheter och säkerhetsstyrkor att hota med hårdare tag för att stävja protesterna, som nu har pågått i över sju veckor. Videoklipp som verifierats av nyhetsbyrån AFP visar att ridande poliser satts in i huvudstaden Teheran de senaste dagarna. Folkomröstningen ska ske under närvaro av internationella observatörer, enligt kravet. Omni 221109.

Demonstrant om häktet: ”De krossade hennes naglar.” En av de tusentals demonstranter som gripits i protesterna för mänskliga rättigheter som sveper över Iran vittnar för BBC om fysisk och psykisk tortyr i häktet. – De tog unga män till cellen intill vår och slog dem. Vi hörde slagen och deras skrik. Vi fick panik när vi hörde det, säger kvinnan i 20-årsåldern till BBC, som håller henne anonym. Hon berättar hur väktarna ignorerat en medfånge som svimmat när hon fått sin fängelsedom. De ska senare ha slagit henne på händerna under ett förhör tills alla hennes naglar gått sönder. En man i 20-årsåldern ska ha blivit slagen i huvudet med batonger. "Han gav oss sitt namn och sina föräldrars adress för att vi skulle kunna berätta för dem om hans sista ögonblick. Jag vet inte vart de förde honom sedan," säger demonstranten till BBC. Själv har hon släppts mot borgen efter en vecka i häkte och inväntar dom. 14 800 gripna under snart två månaders protester. Fängelserna är fulla – privata källare används som häkten. Omni 221109.

Butiksstrejk 40 dagar efter ”blodiga fredagen”. Butiksägare runtom i den kurdiska delen av Iran stängde på onsdagen i solidaritet med de 96 demonstranterna som sköts ihjäl av polis i staden Zahedan för 40 dagar sedan. Det rapporterar Radio Free Europe och AFP, som citerar människorättsorganisationer och andra källor inne i Iran. Polisen öppnade eld mot demonstranter som försökte storma polisstationer i staden den 30 september. Minst 96 dödades och 300 skadades. Bakgrunden till demonstrationen var att en polischef misstänktes ha våldtagit en 15-årig flicka i ett häkte i provinsen, men enligt analytiker inspirerades demonstranterna också av protesterna efter 22-åriga Mahsa Jina Aminis död. Även i huvudstaden deltog butiker i strejken och nya demonstrationer hölls i flera städer. Aktivister utlyste strejken genom att dela ut lappar. Omni 221109.

Dödsdom efter Iranprotesterna. Iran har utfärdat den första dödsdomen efter den senaste tidens omfattande protester mot regimen i landet. Den åtalade döms till döden bland annat för att ha tänt eld på en myndighetsbyggnad samt för att ha fört ”krig mot Gud”, rapporterar AFP. Iranska myndigheter har meddelat att offentliga rättegångar kommer att hållas i Teheran mot över 1 000 personer som gripits under regimens nedslag mot protesterna. Flera av dessa personer riskerar dödsstraff. svt 221113.

Iran: Utvecklat robot som kan bräcka alla försvarssystem. Iran har utvecklat en hypersonisk robot som kan "bräcka alla system för antirobotförsvar", hävdar befälhavaren för iranska revolutionsgardets flygenhet Amir Ali Hajizadeh. Hypersoniska robotar kan färdas i en fem gånger högre hastighet än ljudet och är manövrerbara vilket gör dem svårare att försvara sig mot, skriver AFP. "Det kommer troligtvis dröja flera decennier innan ett system som kan stoppa den här roboten har utvecklats," säger Hajizadeh enligt iranska nyhetsbyrån Fars. Beskedet kommer efter att Iran i lördags medgett att man skickat drönare till Ryssland innan de inledde sin invasion. Ukraina hävdar samtidigt att Ryssland använder sig av iransktillverkade drönare av typen Shahed-136 i allt större utsträckning i kriget. Hypersoniska robotar flyger på en lägre höjd och kan därför nå sitt mål snabbare. Putin sa i somras att han vill rusta upp flottan med ny hypersonisk robot. Omni 221110.

Kurdisk rappare kan dömas till dödsstraff i Iran. Den unge kurdiske rapparen Saman Yasin greps för tre veckor sedan, misstänkt för att ha ”krigat mot gud” när han uttryckt sitt stöd för protesterna mot den iranska regimen. Nu kan han likt många andra dömas till döden, skriver The Guardian. Enligt FN:s beräkningar har omkring 14 000 människor, varav flera är barn, gripits av regimen i samband med protesterna som bröt ut efter 22-åriga Mahsa Aminis död. Yasin har varit en uttalad kritiker mot regimen, och även skrivit protestlåtar. "Saman Yasin är i allvarlig fara och vi måste vara hans röst," säger Soma Rostami vid människorättsorganisationen Hengaw. Organisationerna har inte hört från Yasins familj sedan han greps.Iranska demonstranter vädjar till omvärlden om hjälp. Omni 221111.

Ny siffra från Iran: Minst 326 har dött i protesterna. Irans säkerhetsstyrkor har dödat minst 326 människor sedan protesterna inleddes efter 22-åriga Mahsa Aminis död i mitten av september. Det uppger den Oslobaserade människorättsorganisationen Iman Human Rights (IHR) i en uppdatering. Dödssiffran omfattar 43 barn. IHR-chefen Mahmood Amiry-Moghaddam uppmanar det internationella samfundet att agera och vill se en FN-ledd utredning av våldet. Amini dog efter att ha gripits av moralpolisen som ansåg att hon bar sin slöja på ett felaktigt sätt. Det verkliga antalet döda är sannolikt betydligt högre. Omni 221112.

Första iranska dödsdomen utfärdad sedan protesterna. Iran har utfärdat den första dödsdomen i samband med de pågående demonstrationerna mot regimen, rapporterar AFP. Den åtalade personen kallades för ”Guds fiende”, vilket är ett av de allvarligaste brotten enligt iransk lag. Enligt domstolen ska personen ha begått brott mot den nationella säkerheten och anstiftat till att tända eld på en regeringsbyggnad. Människorättsgruppen Iran Human Rights är skarpt kritiska till söndagens dom och uppger att ytterligare 20 personers står åtalade för brott med dödsstraff på skalan. – Vi är mycket oroade över att dödsdomarna kan verkställas snabbt, säger organisationens chef Mahmood Amiry-Moghaddam. Uppgifterna om dödsdomen kommer från nyhetsbolaget Mizan Online. Dömdes i en domstol i huvudstaden Teheran. Omni 221114.

Advokater: Iran släpper loss sin vrede på barn som protesterar. Regimen i Iran slår ner hårt mot unga som deltar i de pågående protesterna i landet, skriver New York Times och hänvisar till ett dussintals källor, bland annat människorättsadvokater. Flickor och pojkar, ibland så unga som 13 år, hanteras med samma hårda metoder som används mot vuxna. Det finns rapporter om att barn misshandlats och fängslat, andra har skjutits och dödats på gatan eller misshandlades i säkerhetstjänsternas förvar. I ett försök att slå ner oliktänkande har också myndigheter slagit till mot skolor. Vreden som regimen släpper loss på minderåriga är i en skala som inte har setts under andra protester under de senaste två decennierna, säger människorättighetsadvokaterna till tidningen. 14 000 människor har gripits sedan protesterna startade, enligt FN. Enligt iranska tjänstemän är medelåldern för demonstranter 15 år. Omni 221115.

Andra dödsdomen utfärdad efter protesterna i Iran. En domstol i Iran har utfärdat den andra dödsdomen på kort tid i samband med protesterna som skakat landet, rapporterar AFP. Enligt domstolen är personen ”Guds fiende”, ett av landets allvarligaste brott. Domstolen hävdar att personen med hjälp av vapen gjort sig skyldig till att ”terrorisera” människor, ha eldat upp en motorcykel och för att ha ”attackerat en person med en kniv”. I söndags utfärdade Iran den första dödsdomen mot en person som deltagit i de pågående protesterna. Omni 221116.

MI5: Iran försöker kidnappa och mörda i Storbritannien. Den iranska regimen försöker kidnappa och döda kritiker i Storbritannien. Det uppger den brittiska underrättelsetjänsten MI5, enligt AFP. Hittills i år ska minst tio försök ha avslöjats. – Vi arbetar nära tillsammans med nationella och internationella partners för att störa denna fullständigt oacceptabla aktivitet, säger MI5-chefen Ken McCallum. Förra veckan kallade den brittiska utrikesministern James Cleverly upp Irans ambassadör sedan Iran anklagats för att hota brittiska journalister. Storbritannien riktade under måndagen sanktioner mot en rad Iranier. Omni 221116.

Transform Iran. Muslims Are Running to Jesus Amid Spiritual Awakening in Iran. You tube 18:01 221118.

Demonstranter satte eld på Khomeinis barndomshem. Demonstranter i Iran ska ha satt eld på den islamiska republikens grundare ayatollah Ruhollah Khomeinis barndomshem i staden Khomein, rapporterar New York Times. Videofilmer som publicerats i sociala medier visar ett övertänt hus och människor som jublar utanför. En annan film visar hur en grupp män hoppar på en skylt med den avlidne ledarens namn i staden Khash. De landsomfattande protesterna i Iran har nu pågått i över två månader och visar inga tecken på att avta i styrka. De senaste dagarna har också strejker blivit allt vanligare, skriver The Guardian. I ett dussintal städer, inklusive huvudstaden Teheran, stannade handeln i princip av för fjärde dagen i rad på fredagen. Khomeinis barndomshem har varit ett museum sedan hans död 1989. Irans statliga nyhetsbyrå Tasnim förnekar att en brand ägt rum. Reuters har inte kunnat verifiera vilka datum videofilmerna är inspelade. Omni 221119.

Hela startelvan tyst när Irans nationalsång spelades. De iranska landslagsspelarna sjöng inte med i landets nationalsång i samband med VM-matchen mot England. Samtliga i startelvan stod tysta när sången spelades på Khalifa International Stadium i Doha. Det hela tolkas som en gest för att visa stöd för demonstranterna i hemlandet, rapporterar Reuters. Inför matchen sade lagkaptenen Alireza Jahanbakhsh enligt TT att laget gemensamt skulle bestämma om de skulle sjunga eller inte sjunga nationalsången. Samtidigt valde de engelska spelarna att knäböja, bara timmar efter att de meddelat att de inte kommer bära den omdiskuterade regnbågsfärgade ”One Love”-bindeln. Omni 221121.
Iransk landslagsspelare gripen för ”propaganda”. Den iranska säkerhetstjänsten grep på torsdagen landslagsspelaren Voria Ghafouri för att ha ”spridit propaganda mot den islamiska republiken”, rapporterar den iranska statliga nyhetsbyrån Fars enligt AFP. Ghafouri greps efter en träning med sitt klubblag Foolad Khuzestan. Han anklagas för att ”ha svärtat ner landslagets rykte och spridit propaganda mot staten”. Det framgår inte exakt vad anklagelserna syftar på. I måndags väckte det iranska landslaget uppmärksamhet när de vägrade sjunga landets nationalsång inför sin första match. Omni 221124.
Källa: Irans spelare hotades med våld och fängelse efter tystnad vid nationalsången. Den iranska militärorganisationen Islamiska revolutionsgardet (IRGC) har hotat spelarna i Irans VM-lag och deras anhöriga med fängelse, våld och tortyr om spelarna inte ”beter sig” före matcherna. Det säger en källa som jobbar med säkerheten kring VM-matcherna till CNN. Inför öppningsmatchen mot England stod Irans spelare helt tysta under nationalsången, ett tilltag som fick stor uppmärksamhet. Efter matchen uppges spelarna ha kallats in till ett möte med IRGC, som där ska ha hotat med ”våld och tortyr” mot spelarnas familjemedlemmar om protesterna fortsatte. Inför den andra VM-matchen mot Wales sjöng spelarna med i nationalsången. Omni 221129.

Iranska skådespelare gripna efter slöjprotester. De kända iranska skådespelarna Katayoun Riahi och Hengameh Ghaziani har gripits efter att ha visat stöd för kvinnoprotesterna i landet. Det skriver Hollywood reporter. Enligt den statliga nyhetsbyrån IRNA ska de ha gjort ”provokativa” inlägg i sociala medier. Hengameh Ghaziani har kallat iranska regeringen för ”barnamördare” i inlägg på Instagram. I lördags, dagen innan hon greps, lade hon upp en video där hon tar av sin obligatoriska slöja och säger: "Det här kanske blir mitt sista inlägg. Vad som än händer mig ska ni veta att jag som alltid står med det iranska folket till mitt sista andetag." Katayoun Riahi greps efter att ha gjort en intervju i Londonbaserade Iran International TV utan slöja. Flera tv-profiler har sagt upp sig senaste dagarna i protest mot regimens våld www.hollywoodreporter.com Sex har dömts till döden och minst 378 har dödats i demonstrationerna, varav 47 barn. Anklagas för propaganda och konspiration mot regimen. Även skådespelaren Taraneh Alidoosti har lagt upp bilder utan slöja och visat stöd för demonstranterna. Omni 221121.

FN: Kritisk situation i Iran – mer än 300 döda. Situationen i Iran är ”kritisk”. Det säger en talesperson för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter med anledning av de regimkritiska demonstrationerna i landet, rapporterar Reuters. Fler än 300 personer har dött i samband med demonstrationerna, som bröt ut efter 22-årig Mahsa Aminis död och har pågått i två månader. Hon greps av den så kallade moralpolisen anklagad för att ha brutit mot hijab-regler, och dog några dagar senare. Hennes familj har hävdat att hon slogs ihjäl av vakter. FN uppmanar det iranska styret att lyssna på folkets krav på ”jämställdhet, värdighet och rättigheter” i stället för att använda onödigt och oproportionerligt våld. Amini dog 16 september. Vittne i Iran: Militären skjuter med kulsprutor. Omni 221122.

Amnesty: Hälften av de döda är från minoritetsgrupper. Hälften av alla som dödats av den iranska regimens våld de senaste månaderna är från de etniska minoriteterna balucher och kurder, enligt Amnesty. Våldet mot folket har varit störst i den baluchi-dominerade provinsen Sistan och Baluchistan samt i kurd-dominerade områden i västra Iran. Kurderna i landet har i många år kämpat för sina rättigheter som folkgrupp. Nu kämpar de även tillsammans med andra iranier mot regimens orättvisor och brutalitet, rapporterar SVT Nyheter. "Kurder, iranier och andra nationaliteter i Iran känner just nu att de måste bära bördan tillsammans. Kurder krigar som bäst på två fronter," säger kurdiska Bahar, som egentligen heter något annat. Kurder i Iran utkämpar dubbla strider mot regimen. Slagordet ”Kvinna, liv frihet” är ursprungligen kurdiskt. Kurdisk kvinna: Ni dödar våra ungdomar. Omni 221124.

FN: 14 000 gripna i Iran – ”människorättslig kris”. Omkring 14 000 människor har hittills gripits i samband med protesterna i Iran, rapporterar FN enligt AFP. "Vi befinner oss nu i en fullskalig människorättslig kris,"" säger FN:s människorättschef Volker Türk och menar att Iran omedelbart måste upphöra med våldet mot demonstranter. Turk betonar att människorna i Iran har visat på ett stort mod som vågat demonstrera och kräva förändring trots regimens övervåld. "Jag uppmanar regeringen och makthavarna att lyssna." Flera av de gripna är barn. Turk: Stoppa det onödiga övervåldet. FN: Iranska regimen måste släppa döda demonstranters kroppar. Omni 221124.
FN ska granska övergrepp mot demonstranter i Iran. FN:s människorättsråd har röstat för att tillsätta en internationell granskning av övergreppen mot demonstranter i Iran, rapporterar Reuters. 25 medlemsländer röstade för, sex röstade emot och 16 avstod, enligt AFP. Aktivister och diplomater uppges ha jublat när beskedet gavs. Tidigare under torsdagen kallade FN:s människorättschef Volker Türk situationen för en ”fullskalig människorättslig kris” och uppmanade den iranska regimen att omedelbart upphöra med våldet mot demonstranter. Khadijeh Karimi, Irans representant vid sammanträdet, anklagar väst för att använda rådet som ett vapen mot Iran. Karimi: ”Motbjudande och skamligt.” Omni 221124.

Ögonskador allt vanligare hos iranska demonstranter. Allt fler regimkritiska demonstranter i Iran utsätts för våld, däribland beskjutning med hagel och gummikulor, som gör att de förlorar synen, skriver The Telegraph. 140 ögonläkare har oroats till den grad att de har skrivit ett öppet brev till ordföranden för Irans ögonläkarförbund. ”I många fall är skadorna så allvarliga att de har förlorat synen på ett eller båda ögonen”, står det i brevet. Ögonläkarna kräver att deras larm framförs till myndigheterna. Ghazal Ranjkish, 19, förlorade ett öga: ”Det sista jag såg var en leende kravallpolis som sköt mot mig.” Är det andra brevet där ögonläkare larmar. Omni 221126. Kommentar: Så grymma maktmänniskor i den här världen kan vara.

Släkting till Irans högsta ledning uppmanar omvärlden att bryta banden till Iran. Irans högsta ledare Ayatollah Ali Khameneis systerdotter uppmanar utländska regeringar att reagera. Systerdottern Farideh Moradkhani är en välkänd människorättsaktivist, och hon uppmanar utländska regeringar att bryta alla band med Iran. Hon är en känd motståndare till den nuvarande regimen i Iran. Hon greps tidigare i år men släpptes senare mot borgen. Farideh Moradkhani hänvisar till de iranska myndigheternas våldsamma tillslag mot iranier som demonstrerat. En video släpptes i fredags (25 november) av Farideh Moradkhani, en ingenjör vars bortgångne far var en framstående oppositionsfigur gift med Irans högsta ledare Ayatollah Ali Khameneis syster. På videon kritiserar hon Irans nuvarande ledarskap i hårda ordalag. Videon har delats flitigt på nätet. "Åh, fria människor, var med oss och kräv av era regeringar att de slutar stödja denna mordiska och barndödande regim, säger Moradkhani på farsi i videon. "Denna regim är inte lojal med sina religiösa principer och känner inte till några regler förutom våld och upprätthållande av makt." Videon delades på Youtube i fredags av hennes bror Mahmoud Moradkhani som bor i Frankrike. Han presenterar sig själv som ”en motståndare till den islamiska republiken” på sitt Twitter-konto. I onsdags (den 23 november) rapporterade Mahmoud Moradkhani att hans syster hade gripits. Enligt oppositionskällor greps Farideh Moradkhani i samband med att hon kallats in för att svara på åklagarens anklagelser. Det är möjligt att hon nu tvingas avtjäna ett långt straff i fängelse. Minst 416 människor har dödats och tusentals har gripits under de veckor av protester som har pågått i Iran, säger oppositionskällor. yle 221127.
Khameneis systerdotter har gripits efter protest. Irans högste ledare ayatolla Khameinis systerdotter har gripits efter att i en video ha kallat morbroderns regim för ”mordisk och barnadödande”, rapporterar AFP. Farodeh Moradkhani greps enligt hennes bror Mahmoud när hon på onsdagen inställde sig hos ett åklagarkontor efter att ha fått en kallelse. Moradkhani är dotter till Khameneis syster Badri, som bröt med familjen på 1980-talet och flydde till Irak mitt under brinnande krig mellan de två länderna, och dissidenten Ali Tehrani. Moradkhani: Fria folk, stå med oss! Uppmanar omvärlden att bryta med Teheran. Kritiserar FN: Vad har de gjort förutom uttalanden? Omni 221127.
Ayatollans systerdotter gripen – efter kritiskt videoinlägg.. Farideh Moradkhani, systerdotter till Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei, har gripits efter att hon kritiserat sin morbrors styre. Hon kommer från en familj som länge varit oppositionella mot styret i Iran. Tiotusentals iranier har gripits sedan de landsomfattande protesterna mot regimen bröt ut för över två månader sedan. Nu är ayatolla Ali Khameneis egen släkting en av dem. Farideh Moradkhani är dotter till den högste ledarens syster Badri Khamenei, som föll i onåd med sin bror och lämnade Iran för Irak på 1980-talet, medan krig pågick mellan de två länderna. Badri Khamenei var gift med Ali Tehrani, en präst och oppositionsfigur som dog förra månaden. Familjens motstånd mot regimen har kostat och såväl mamman som pappan tvingades fly till Irak. Farideh Moradkhani har länge varit kritisk mot Irans religiösa styre och har varit fängslad tidigare. Nyligen greps hon på nytt efter att ha spelat in en video där hon bland annat uppmanar omvärlden att bryta alla kontakter med ”denna barnmördande regim”. Hennes bror, Mahmoud Moradkhani, har publicerat videon på Youtube. Det är oklart var samt när den spelades in. Enligt brodern, som bor i Frankrike, greps Farideh Moradkhani i förra veckan efter att ha kallats till åklagare. Över 400 personer uppges ha dödats under protesterna, bland dem över 50 barn, enligt människorättsorganisationer som Oslobaserade Iran Human Rights. svt 221129.
Revolutionsgardet medger fler än 300 döda i Iran. Fler än 300 personer har dödats i samband med de landsomfattande protesterna i Iran. Det medger för första gången Revolutionsgardet, rapporterar AFP. Protesterna bröt ut sedan 22-åriga Mahsa Zhina Amini dog i samband med att hon gripits av den iranska moralpolisen, medger brigadgeneral Amirali Hajizadeh, som uttalar sig i en video som publiceras av det delvis statliga nyhetsorganet Mehr. "Alla i landet har påverkats av den här kvinnans död. Jag har inte de senaste siffrorna, men jag tror att vi kanske har haft fler än 300 martyrer och människor som har dödats i landet, bland dem barn, sedan denna händelse," säger Hajizadeh. Den Oslobaserade organisationen Iran Human Rights räknar dock antalet dödade till 416. De allra flesta dödade dödade, skadade och gripna har skett i provinsen Sistan och Baluchistan och i Kurdistan. I de kurdiska delarna tros uppemot hundra personer dödats av regimstyrkor och tusentals har gripits. Omni 221129.
Uppgifter: Iranier dödad när han firade förlust mot USA. Mehran Samak, 27 år, körde runt och tutade i den iranska staden Bandar Anzali efter landets förlust mot USA i fotbolls-VM i Qatar. Då sköts han i huvudet av säkerhetsstyrkor. Det uppger den Oslobaserade människorättsgruppen Iran Human Rights och New Yorkbaserade Center for Human Rights, rapporterar AFP. Säkerhetsstyrkor hade fått order på förhand om att slå ner på firanden av en eventuell förlust, enligt den oppositionella Londonbaserade nyhetssajten Iran International. I flera städer gick folk ut och dansade, tutade och ropade slagord mot regimen efter förlustmatchen. Enligt Iran International skadades flera personer när säkerhetsstyrkor öppnade eld. Mehran Samak ska ha dött någon timme senare på sjukhus. Många iranier ser landslaget som representant för regimen. Säkerhetsstyrkor ska ha attackerat firande folkmassor med skott och batonger på flera platser runtom i Iran. En video som uppges vara från Mehran Samaks begravning, publicerad av BBC Persian. Omni 221130.
Fängslad rappare riskerar att dömas till döden i Iran. Den iranska rapparen Toomaj Salehi sitter fängslad i det ökända Evinfängelset i Teheran efter att ha gjort musik om livet i diktaturen. Artisten greps för en dryg månad sedan när iranska säkerhetsstyrkor stormade hans hem, enligt uppgifter i oppositionella medier. "Sedan han greps har ingen i vår familj fått lov att besöka honom eller kontakta honom, så han har själv inte kunnat berätta för oss hur hans situation ser ut," säger hans morbror Eghbal Eghbali, som bor i Tyskland, till TT. Reuters rapporterade häromdagen att Toomaj Salehi enligt FN är en av minst 15 personer som åtalats för att ”sprida korruption i världen genom att publicera lögner i större skala”, ett brott han riskerar dödsstraff för. Toomaj Salehis musik har blivit mycket populär i landet sedan protesterna inleddes tidigare i höstas. Enligt morbrodern är anklagelserna mot Toomaj Salehi grundlösa: ”En samhällskritisk rappare.” Även den kurdiske rapparen Saman Yasin står åtalad för liknande brottslighet. Omni 221201.
”I vissa delar av Teheran skanderas det varje natt.” Trots regimens övervåld fortsätter protesterna rasa över Iran. Hittills har över 400 personer dödats sedan protesterna startade för två månader sedan, uppger den Norgebaserade människorättsorganisationen Iran Human Rights (IHR). 60 av de dödade är barn. 38-årige Mohsen, som egentligen heter något annat, berättar för The Guardian att protesterna i hans område i Teheran var mest aktiva de första två veckorna. Men när polisstyrkorna började vakta de stora gatorna avtog protesterna allt mer. Många började protestera och skandera nattetid, men även detta har börjat avta i vissa delar av staden. " Men det är snarare ett undantag. I andra delar av staden som jag har besökt skanderar folk nästan varje kväll. Det vanligaste de säger är ”död åt diktatorn”." Nio av de dödade barnen är flickor. Demonstranten: Dagligen ser jag kvinnor utan hijab. Omni 221202.

Iran uppger att de bygger nytt kärnkraftverk. Irans atomenergimyndighet uppger att de har börjat bygga ett nytt kärnkraftverk i landet, rapporterar AP. Kärnkraftverket byggs i de sydvästra delarna av landet och väntas stå klart om åtta år och kosta uppemot motsvarande 20 miljarder kronor. Västvärlden har länge anklagat Iran för att vilja bygga kärnvapen. Det kärnavtal mellan landet och USA ligger numera på is och det har visat sig vara komplicerat att få parterna att skriva på ett nytt sådant. Verket byggs i provinsen Khuzestan och kommer heta Karun AP · Ofta betalvägg Beskedet kommer kort efter att Iran uppgav att man nu har anrikat uran upp till 60 procent i anläggningen i Fordo. Omni 221204.

Klättrade utan slöja – nu har familjens hem förstörts. Den iranska klättraren Elnaz Rekabi väckte global uppmärksamhet när hon tävlade i Sydkorea utan att täcka sitt hår tidigare i höstas. Nu rapporteras hennes familjehem ha förstörts. CNN har genom den iranska nyhetsbyrån IranWire tagit del av bilder som visar den förstörda byggnaden och medaljer på marken. I klippet ser man också Rekabis bror Davood, själv en framgångsrik klättrare, gråta. Den halvofficiella nyhetsbyrån Tasnim har bekräftat att huset rivits men påstår att det berott på att familjen saknat ett byggtillstånd, skriver BBC. Många oroade sig för Elnaz Rekabis säkerhet när hon återvände till hemlandet efter tävlingarna i Seoul. Själv har hon sagt att hennes hijab råkade falla av, ett uttalande som många befarar har gjorts under tvång. Omni 221204.

Iran uppger att fyra iranska spioner avrättats. Fyra personer har avrättats i Iran, meddelar landets rättsliga instans enligt flera nyhetsbyråer. Iran uppger att det rör sig om fyra spioner. De anklagades för samröre med Israels underrättelsetjänst Mossad. Pågår ett ”skuggkrig” mellan Iran och Israe. Personerna som avrättades namngavs av statlig nyhetsbyrå. Omni 221204.

Iranskt uttalande om att ökänd moralpolis läggs ner. Iran upplöser moralpolisen. Det enligt ett uttalande från chefsåklagare Mohammad Jafar Montazeri som återges i landets statliga medier, skriver AFP. Den primära uppgiften för moralpolisen är att övervaka att klädkoden följs. Regimkritiska protester har skakat Iran de senaste månaderna. Detta sedan 22-åriga Mahsa Amini dog efter att ha gripits av den ökända styrkan, då hon enligt polisen burit sin sjal på ett felaktigt sätt. I går meddelade Montazeri att slöjtvånget ska ses över. Det råder stora oklarheter kring vad de båda beskeden innebär i praktiken. Al Jazeera skriver att det inte finns någon officiell bekräftelse från polisen om att styrkorna tas bort från gatorna. Inte heller finns det någon uppgift om huruvida moralpolisen läggs ner för gott. Deutsche Welle skriver att det är oklart om polisstyrkan kan komma att uppstå i annan form. Moralpolisen började patrullera år 2006. Inget besked om huruvida klädkoden för kvinnor slopas. Skeptiska röster om beskedet – norsk politiker: Spelar ingen roll vad regimen kallar moralpolisen. Framgår inte när styrkan ska läggas ner eller om den ersätts av någonting annat. Omni 221204.
Iransk tv: Ingen har sagt att moralpolisen läggs ner. Oklarheten växer i söndagens turer kring den iranska moralpolisen. I den statliga tv-kanalen al-Alam förnekas nu chefsåklagaren Mohammad Jafar Montazeris tidigare besked om att den upplösts, skriver CNN. ”Ingen myndighetsföreträdare har sagt att (moralpolisen) läggs ner. Utländska medier har försökt tolka chefsåklagarens ord som att den islamiska republiken kapitulerar i frågan om hijab och sedlighet”, sades det i sändningen. Många internationella bedömare har reagerat med försiktighet och skepsis på chefsåklagarens besked, och poängterat att det är högst oklart vad det innebär i praktiken. Inga tecken på någon lagändring. Omni 221204.
Tunga tankesmedjan ISW: Missförstånd att Iran lägger ner moralpolisen. Uppgifterna om att Iran ska upplösa den hårdföra moralpolisen är felaktiga och bygger på missförstånd, skriver den amerikanska tankesmedjan ISW i en lägesuppdatering på måndagen. Enligt ISW har ett uttalande från Irans statsåklagare Mohammad Javad Montazeri feltolkats i västliga medier. ISW skriver att det Montazeri sa är att moralpolisen de senaste månaderna har minskat sin aktivitet, inte att styrkan ska läggas ner. Tankesmedjan påpekar också att uppgifterna om att moralpolisen skulle läggas ner aldrig bekräftades från något officiellt iranskt håll. Omni 221205.

Källa: Iran har skenavrättat dödsdömd demonstrant. En iransk demonstrant som dömts till döden för sitt deltagande i protesterna mot regimen har utsatts för skenavrättning vid tre tillfällen, uppger källor för BBC. 27-årige Sahand Noormohammadzadeh som mot sitt nekande anklagats för att ha blockerat trafiken och tänt eld på en soptunna, har tillsammans med ytterligare fem personer dömts till döden för ”fientlighet mot Gud”. Styret i Teheran har inte gått ut med deras identitet, men 27-åringens advokat har meddelat att hans klient är en av dem. Under måndagen har bland annat butiksägare och lastbilschaufförer gått ut i strejk i nästan 40 städer för att protestera mot regimen. Omni 221205.

Högsta andelen dödade från Irans minoritetsområden. Den högsta andelen dödsfall under de pågående protesterna i Iran kan knytas till kurdiska områden i landet och regioner med etniska minoriteter, som Sistan och Baluchistan. Det rapporterar BBC som i en ny granskning försökt kartlägga regimens våld. 75 som dödats har kunnat identifierats av BBC:s undersökande team. Många av dem var kvinnor och ett av offren var ett sjuårigt barn. Enligt människorättsgrupper har minst 448 människor dödats av säkerhetsstyrkorna sedan protesterna inleddes efter 22-åriga Mahsa Aminis död tidigare i höstas. En del som dödades var inte delaktiga i protester utan drabbades av de indirekta oroligheterna. Omni 221206.

Tre dagars strejk mot Irans regim: ”Från protester på gatorna till civil olydnad.” Flera normalt stimmiga områden i Teheran och andra städer i Iran låg spöklikt ödsliga under måndagen, skriver The Independent. Orsaken är en tre dagar lång strejk kopplad till de pågående protesterna mot regimen. Enligt tidningen har protesterande invånare, under flera veckor, i hemlighet delat ut flygblad, sprejat budskap på väggar och spridit uppmaningar på sociala medier om strejken. Förutom butiksägare och andra näringsidkare uppges även lastbilschaufförer och en del fabriksanställda hörsammat uppmaningen om strejk. – Det är en slags övergångsperiod i rörelsen, från aktivt engagemang på gatorna till civil olydnad, säger Hamidreza Azizi, Iranexpert vid den Berlinbaserade tankesmedjan German Institute for International and Security Affairs. Iranexpert: Tror inte att protesterna är på väg att dö – snarare ett strategiskt skifte. Strejken väntas följas av parallella protester. Omni 221206.

Svenska PEN: Iranska poeter gripna av säkerhetsagenter. De iranska poeterna Rouzbeh Sohani och Aida Amidi har gripits i sina hem av säkerhetsagenter, skriver Svenska PEN i ett pressmeddelande. Uppgifterna publicerades först på Telegram av Irans författarförbund, där båda poeterna är styrelseledamöter. Aida Amidi har haft ett nära samarbete med Svenska PEN under hösten och medverkade i oktober via länk i ett samtal om censuren i Iran på Dawit Isaakbiblioteket i Malmö. Svenska PEN:s styrelseledamot Parvin Ardalan hade kontakt med Aida Amidi dagen innan hon greps. Svenska PEN kräver att poeterna omedelbart släpps fria. Poeterna fördes bort till okända platser. Omni 221207.

Demonstrant avrättad i Iran – dömd för ”krig mot Gud”. Iran uppger att man genomfört den första avrättningen av en person som gripits under de regimkritiska protesterna i landet, rapporterar AP med hänvisning till den statliga iranska nyhetsbyrån Mizan. Den avrättade mannen dömdes för att ha blockerat en gata samt attackerat en medlem ur säkerhetsstyrkan med en kniv i Teheran. Högsta domstolen avvisade mannens överklagan och motiverade beslutet med att agerandet var ett ”krig mot Gud”, skriver Reuters. Avrättningen ser inte ut att bli den sista. Enligt iranska åklagare har minst sju personer dömts till döden för sin inblandning i demonstrationerna. Det är den första kända avrättningen av en gripen demonstrant. Mannen greps den 25 september och dömdes den 20 november. Protesterna i Iran har pågått i nästan tre månader. Omni 221208. Kommentar: Den islamska staten = Gud.

Säkerhetsstyrkor siktar på kvinnors ansikten och kön för att ”förstöra skönhet”. Iranska säkerhetsstyrkor siktar mot olika kroppsdelar när det kommer till manliga och kvinnliga demonstranter, uppger tio sjukvårdare som The Guardian pratat med. Män beskjuts oftast i benen, rumpan och ryggen medan kvinnor beskjuts i ansiktet, brösten och könsorganet. Enligt läkarna tros det bero på att man ”vill förstöra kvinnornas skönhet”, skriver tidningen. Säkerhetsstyrkorna använder ”birdshot pellets”, småkulor av plast eller metall som är designade för jakt, och avfyrar ofta dessa på nära håll. Särskilt vanligt är att kvinnor, män och barn beskjuts i ögonen och det leder till permanenta skador, varnar läkarna. Omni 221209. Kommentar: Irans islamiska stat styrs av mörkrets furste.

Australien inför sanktioner mot Irans moralpolis. Australien riktar sanktioner mot Irans moralpolis med anledning av dess kränkningar av mänskliga rättigheter, skriver SBS News. Landet riktar även sanktioner mot frivilligmilisen Basij och sex iranska individer som kan kopplas till de våldsamma tillslagen mot demonstranter. De landsomfattande protesterna i Iran bröt ut efter att 22-åriga Mahsa Amini dog i moralpolisens förvar den 16 september. Irans utrikesdepartement har avvisat västs kritik. Australien inför också sanktioner mot försäljningen av iranska drönare till Ryssland, som använts i kriget i Ukraina. Australiens utrikesminister: ”Australien står med folket i Ukraina och med folket i Iran.” Omni 221210.

Iran har hängt en person till under protesterna. Iran har hängt en andra man som dömts under de pågående protesterna, rapporterar AP. I statlig tv visades bilder på hur mannen, Majidreza Rahnavard, påstås hugga ihjäl två personer i säkerhetsstyrkan. Hängningen, som utfördes inför publik, visar att regimen nu snabbar på verkställandet av dödsstraff. Mannens påstådda brott skedde den 17 november, mindre än en månad sedan. Enligt aktivister har ett tiotal personer hittills dömts till döden bakom stängda dörrar. Människorättsorganisationen Human Rights Activists in Iran uppger att runt 488 personer dödats sedan protesterna inleddes i september. Över 18 000 personer har hittills gripits. Omni 221212.

EU varslar om nya ”mycket tuffa” Iransanktioner. EU kommer på måndagen att anta ett ”mycket tufft” sanktionspaket mot Iran, säger unionens utrikeschef Josep Borrell enligt Reuters. "Vi kommer göra allt vi kan för att stödja unga kvinnor och fredliga demonstranter." Sanktionspaketet kommer att rikta in sig på revolutionsgardet och andra som ”bär ansvar för avrättningar och våld mot oskyldiga”, säger Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock inför ett möte med sina europeiska kollegor. Mötet hålls i Bryssel på tisdagen. Baerbock: Riktas också mot de som hotar eller straffar med framtvingade videoinspelningar. Sanktioner antogs senast för en månad sedan. Omni 221212. Kommentar: Det kan man inte kalla för tuffa sanktioner.

Amnesty: Avrättningarna i Iran extremt oroväckande. Iran har på kort tid avrättat två personer under de pågående protesterna. Läget i landet är ”extremt oroväckande”, säger Maja Åberg, policyrådgivare vid människorättsorganisationen Amnesty Sverige, till TT. "Alla avrättningar är avskyvärda. Men att avrätta någon offentligt är de styrandes sätt att skicka starka signaler till landets befolkning om att de ska leva i fruktan. Avrättningarna är ett politiskt verktyg som syftar till att skrämma demonstranter till tystnad," enligt Åberg – myndigheterna hotar även anhöriga med att inte återbörda de avrättades kroppar om de talar högt om avrättningarna. Åberg: Anmärkningsvärt att protesterna har pågått så länge – visar inga tecken på att ge upp. Andra dödsdomen verkställdes på måndagen – 23-årige Majidreza Rahnavard hängdes. Omni 221213.

Iran utesluts ur FN:s organ för kvinnors rättigheter. Iran har på USA:s initiativ uteslutits ur FN:s kvinnokommission, skriver flera nyhetsbyråer. 29 medlemsländer i FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) röstade för den amerikanska resolutionen, medan åtta röstade emot och 16 la ner sina röster. USA:s förslag om att utesluta Iran kom i samband med de pågående protesterna i landet, där regimen med våld angripit demonstranter, i hundratals fall med dödlig utgång. Protesterna blossade upp tidigt i höstas sedan 21-åriga Mahsa Amini gripits av moralpolis och sedan dött. Kommissionens uppdrag är att främja jämställdhet. Majoritet krävdes för uteslutning. Omni 221214.

Skådespelerska gripen efter inlägg till stöd för protester. Den iranska filmstjärnan Taraneh Alidoosti har gripits av polis sedan hon uttryckt stöd för de massiva protesterna i landet, rapporterar flera medier som hänvisar till statliga medier i Iran. Alidoosti publicerade i november en bild på sig själv på Instagram där hon poserar utan slöja och visar budskapet ”Kvinnor, liv, frihet”, som används i protesterna. För bara en vecka sedan publicerade hon ett inlägg om en man som nyligen avrättats av regimen. Enligt TT misstänks 38-åringen för att ha ”publicerat falskt och förvrängt innehåll och för anstiftan till kaos”. Är bland annat känd från Oscarsbelönade ”The Salesman”. Två skådespelare som gripits för liknande inlägg har sedan släppts. Omni 221218.

Biden i video: Kärnavtalet med Iran är dött. En video som cirkulerar på sociala medier visar hur USA:s president Joe Biden säger att kärnavtalet med Iran är ”dött”, rapporterar Axios. – Avtalet är dött. Men jag tänker inte offentligöra det, det är en lång historia, säger Biden i klippet. Videon är inspelad under ett valmöte den 4 november och kvinnan som håller i kameran säger ”vi vill inte ha något avtal med mullorna”. AFP skriver att Vita husets säkerhetsrådgivare John Kirby inte tvivlar på videons äkthet. Kirby säger också att kärnavtalet inte längre är en prioritet för USA som istället fokuserar på kriget i Ukraina. USA och flera andra länder har länge försökt få till ett nytt avtal som hindrar Iran från att utveckla kärnvapen. Samtalen uppges däremot ha stannat av. Vita huset: Svårt att förhandla med Iran nu. USA rev upp avtalet under Donald Trumps tid vid makten. Omni 221220.

Brev från ökända Evin-fängelset: ”Kommer inte att backa.” I ett brev till BBC berättar den fängslade aktivisten Narges Mohammadi om flera tillfällen då kvinnor som gripits under protesterna i Iran utsatts för sexuella övergrepp och misshandel. Mohammadi avtjänar själv ett långt straff i det ökända Evinfängelset i Teheran för att ha ”spridit propaganda” under sitt arbete på iranska människorättsorganisationen Defenders of Human Rights Center. I brevet nämner hon bland annat att en välkänd aktivist under transporten till fängelset fick sina händer och ben bundna i en krok i biltaket. Hon ska senare ha utsatts för sexuella övergrepp av polisen. Mohammadi är medveten om att berättelserna kan avskräcka demonstranter men är övertygad om att det brutala våldet inte kommer att tysta Irans ”modiga och motståndskraftiga” kvinnor. ”Vi kommer inte att backa”, avslutar hon brevet. Omni 221224.

Hemligt nätverk gömmer demonstranter i Iran: ”Kan inte prata med min familj.” Förföljelse, tortyr och i värsta fall mord är vad som väntar den som vågar som trotsa den iranska regimen. Samlade dokument, videoklipp och vittnesmål som CNN har tagit del av och verifierat tyder på att minst 43 personer som deltagit i de pågående protesterna i landet riskerar att avrättas. För att hjälpa människor att undkomma regimen har nätverket ”Vanliga människor” tagit form. De hjälper till att förmedla husrum åt personer som tvingats lämna sina egna hem för att inte riskera att gripas. En av dem är aktivisten Leila, som sprider information om protesterna till omvärlden och kommunicerar med fängslade demonstranter genom tillfälliga engångstelefonnummer och VPN. "Varje dag står det en bil med två okända personer utanför min familjs hus. De har gripit flera av mina familjemedlemmar och vänner för att försöka ta reda på var jag befinner mig," berättar hon. "De avlyssnar all kommunikation så jag kan inte prata min familj längre," lägger hon till. Det är omöjligt att veta hur många demonstranter som håller sig gömda i Iran. Omni 221225.

Italien kallade upp iransk ambassadör – kräver stopp. Italien kräver att den iranska regimen slutar avrätta och förfölja demonstranter, och istället inleder en dialog. Det säger den italienske utrikesministern Antonio Tajani efter att ha kallat upp den iranska ambassadören i landet, rapporterar Reuters. Tajani menar att dödsstraff är en oproportionerlig och oacceptabel åtföljd för de som deltar i demonstrationer, och för kvinnor som vägrar bära hijab. Det har nu gått mer än 100 dagar sedan protesterna i Iran bröt ut efter Mahsa Aminis död. Enligt människorättsorganisationen HRANA har totalt fler än 500 demonstranter dödats. Tajani: Iran måste sluta. Omni 221228.

Fienderna Iran och Saudi sams efter sju svåra år. Saudiarabien och Iran återknöt diplomatiska band på fredagen efter en tid av förhandlingar i Peking under ledning av Kina, rapporterar internationella medier. Riyadh klippte relationen år 2016 efter att demonstranter stormat den saudiska ambassaden i Teheran som reaktion på avrättningen av en shiitisk präst, och hotade senare att attackera Iran. Den kinesiske diplomaten Wang Yi som bistått i förhandlingarna sa att Kina vill ”visa ansvar som stormakt”, enligt CNN. De båda länderna lovar öppna ambassader inom två månader och värma upp ett djupfryst säkerhetsavtal om att samarbeta mot terrorism, narkotikasmuggling och penningtvätt. "Grannsämja mellan Iran och Saudiarabien är oumbärligt för stabiliteten i Gulfregionen," kommenterade FN:s talesperson Stéphane Dujarric, enligt AP. Intensiva förhandlingar har pågått sedan den 6 mars. Väntas få stora konsekvenser för regionen. Bakgrund: Halshuggningen av Nimr al-Nimr ledde till antisaudiska protester bland shiiter i flera länder – ambassaden i Teheran stormades. Omni 230310.

Irans president i Syrien - första mötet på tolv år. Irans president Ebrahim Raisi anlände på onsdagen till Syriens huvudstad Damaskus, rapporter flera nyhetsbyråer. Det är det första statsbesöket från en iransk president i landet på tolv år. Iran har stöttat den syriska regimen under inbördeskriget som pågått sedan 2011. På dagordningen står bland annat samtal om ett utökat ekonomiskt samarbete mellan länderna. Den senaste presidenten att besöka landet var Mahmoud Ahmadinejad 2010. Besöket beskrivs som en "strategisk seger" från iranskt håll. Syrien återupprättade nyligen de diplomatiska banden med Saudiarabien. Iran har stöttat regimen ekonomiskt och miltärt under kriget. Omni 230503.
Iran: En strategisk seger - USA har misslyckats. Det iranska statsbesöket i Syrien som inleddes på onsdagen visar att Iran vunnit en "strategisk seger" i regionen. Det säger Mohammad Jamshidi, rådgivaren till Irans president Ebrahim Raisi, enligt Al Jazeera. Iran har stöttat den syriska regimen under inbördeskriget och hoppas nu kunna skörda frukterna av det genom ökad handel och genom att iranska företag ska kunna etablera sig i landet. Jamshidi säger också att det faktum att Syrien och Saudiarabien, efter kinesisk medling, återupprättat diplomatiska förbindelser visar att USA:s strategi i regionen har misslyckats och att allt fler arabländer är redo att välkomna Syrien tillbaka in i värmen. Länderna väntas sluta flera avtal under besöket. Besöket är det första av en iransk president på tolv år. Presidenten och flera ministrar är med under besöket. Omni 230503.

Iran uppges ha kapat en oljetanker i Hormuzsundet. USA:s flotta uppger att Iran har beslagtagit en Panama-flaggad oljetanker i Hormuzsundet i Mellanöstern, rapporterar AP. Det uppges vara Irans paramilitära revolutionsgarde som tog över tankern. Den amerikanska flottan har publicerat bilder som visar hur ett dussintal av gardets båtar omger fartyget. ”Irans agerande strider mot internationell lag och stör den regionala säkerheten och stabiliteten”, skriver flottan i ett uttalande. Den iranska nyhetsbyrån Tasnim, som tros ha nära band till gardet, rapporterar också att gruppen tagit över en tanker och beskriver att den på något sätt brutit mot lagen. Det beskrivs vara andra gången på kort tid som Iran gör en liknande kapning. Spänningarna i sundet har ökat sedan 2019. Fartyget har identifierats som Niovi. Omni 230503.

Fängslade journalister i Iran prisas av FN: ”Betalat högt.” Tre fängslade iranska journalister tilldelas Unescos pressfrihetspris i år, rapporterar AP. En av kvinnorna, Niloufar Hamedi, var först att rapportera om Mahsa Zhina Aminis död i september förra året. Nyheten om att 22-åringen dött i moralpolisens förvar blev startskottet för de enorma protesterna i landet. Hamedis kollega Elaheh Mohammadi rapporterade om Aminis begravning. – De betalade ett högt pris för sitt engagemang att rapportera om och förmedla sanningen, säger Zainab Salbi som är ordförande för den internationella jury som valt ut vinnarna. Den tredje pristagaren, Narges Mohammadi, har jobbat länge som journalist och är en av Irans mest framstående aktivister. Hon avtjänar ett 16-årigt fängelsestraff i det ökända Evin-fängelset, där också de två andra pristagarna hålls sedan september förra året. Unesco instiftade pressfrihetspriset 1997. Delas ut till minne av den mördade colombianske journalisten Guillermo Cano. Omni 230503.

Svenskiraniern Habib Chaab har avrättats i Iran. Svenskiraniern Habib Chaab har avrättats i Iran på lördagsmorgonen, uppger nyhetsbyrån AFP med hänvisning till iranska statliga medier. Chaab var anklagad för terrorbrott i landet. Iran påstår att Chaab låg bakom ett dåd mot en militärparad i staden Ahvaz 2018, då fyra män sköt ihjäl minst 25 personer. Chaab har hela tiden nekat till anklagelserna och hans fru har tidigare uttryckt oro för att rättsprocessen inte skulle bli rättvis. UD och svenska ambassaden i Teheran har försökt stoppa dödsdomen, som fastställdes i mitten av mars. Rättsprocessen har fått stark kritik från bland annat Amnesty. Chaab dömdes för ”brott på islamiska regimen”. Billström: Framfört vår oro – begärt att vara med på rättegång (12 mars). Den tidigare utrikesministern Ann Linde (S) om fallet: Väldigt allvarligt (2021). Omni 230505.
UD fördömer avrättningen: ”Ett omänskligt straff.” UD bekräftar Irans avrättning av svenskiraniern Habib Chaab, rapporterar flera svenska medier. "Dödsstraffet är ett omänskligt och oåterkalleligt straff och Sverige, tillsammans med övriga EU, fördömer dess tillämpning under alla omständigheter," säger utrikesminister Tobias Billström i ett uttalande till SvD. I samband med att Irans högsta domstol slog fast dödsdomen mot Chaab i mars protesterade UD mot domen. Man kallade upp Irans ambassadör och begärde att dödsstraffet inte skulle verkställas. Iran har anklagat Habib Chaab för terroristbrott. Billström: ”Det är med bestörtning jag har tagit del av informationen om avrättningen” Billström: ”Regeringen har vädjat till Iran” Svenskiraniern Habib Chaab avrättades på lördagsmorgonen. Domen mot Chaab meddelades när relationerna mellan Sverige och Iran i det närmaste havererat. Omni 230506. Kommentar: Regeringen har vädjat till döva öron.
Habib Chaab avrättades för ”korruption på jorden”. Svenskiraniern Habib Chaab som avrättades på lördagsmorgonen hade enligt domstolen i Iran gjort sig skyldig till brottet ”korruption på jorden”, skriver Reuters. Det är ett av flera brott som kan leda till dödsstraff enligt de stränga religiösa lagar som finns i landet. Rubriceringen har bland annat översatts till att man anklagas för att vara ”en fiende till Gud” och att man ”sprider korruption som hotar det sociala och politiska välmåendet”. Svenska UD har fördömt avrättningen. Omni 230506. Kommentar: Iran lyssnar inte på svenska UD. Svenska regeringen ingår inte i den iranska vänkretsen.
Experter: Avrättning av Chaab var ”helt väntad”. Irans avrättning av svenskiraniern Habib Chaab imorse förvånar inte Irankännare. Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet, säger till SVT Nyheter att verkställandet av dödsdomen, som fastställdes i mars, var ”helt väntad”. "Han anklagas för inblandning i ett bombdåd som dödade revolutionsgardister, och regimen vill med detta ta revansch för att visa hur man skyddar sina egna," menar Mahmoudi. Irankännaren Arvid Khoshnood håller med. "Jag är rädd för att fler kommer att avrättas om inte omvärlden reagerar starkt," säger han. Chaab hade enligt domstolen i Iran gjort sig skyldig till brottet ”korruption på jorden”, som kan leda till dödsstraff. Rättsprocessen har fått stark kritik från bland annat Amnesty. Svenska UD har fördömt avrättningen och utrikesminister Tobias Billström (M) beskriver den som ”ett omänskligt och oåterkalleligt straff”. Omni 230506.
Bolund: Revolutionsgardet i Iran bör terrorklassas. Miljöpartiets språkrör Per Bolund kräver att regeringen vidtar kraftfulla åtgärder efter beskedet om att svenskiraniern Habib Chaab avrättats i Iran. På Twitter skriver han att ett ”viktigt första steg skulle vara att omedelbart terrorklassa det iranska revolutionsgardet.” Även Morgon Johansson (S) reagerar på avrättningen och beskriver den som ett ”hur vämjelig den sittande regimen är, med dess förakt för grundläggande mänskliga rättigheter.” Habib Chaab avrättades på lördagsmorgonen efter anklagelser om terrorbrott. Omni 230506. Kommentar: Bra förslag av Per Bolund (Mp). Men har regeringen handlingskrift att göra det? Tobias Billström visar inte framfötterna i många frågor.
UD kallar upp ambassadör efter avrättningen av Chaab. Utrikesdepartementet har kallat upp Irans ställföreträdande ambassadör som en protest mot att svenskiraniern Habib Chaab avrättats i Iran, skriver UD i ett pressmeddelande. Departementet fördömde verkställandet av dödsstraffet och kallar det för ”omänskligt och oåterkalleligt”. Habib Chaab avrättades på lördagsmorgonen efter att tidigare i år ha dömts till döden för terrorbrott. UD fördömer avrättningen av en svensk medborgare i Iran. Omni 230506.

Två avrättade i Iran – dömdes för hädelse. Iran hängde under morgonen två män som dömts för hädelse, enligt myndigheterna, rapporterar AP. De två avrättade männen dog i Arak-fängelset i centrala Iran. De greps i maj 2020, misstänkta för att vara inblandade i en Iran-kritisk kanal på Telegram som heter ”Critique of Superstition and Religion”. Iran är ett av de länder som utför flest avrättningar i världen. Bara i år har minst 203 fångar avrättats enligt den Oslo-baserade gruppen Iran Human Rights. Att utföra avrättningar för hädelse är dock ovanligt i landet. Den statliga nyhetsbyrån Mizan bekräftade avrättningarna och menar att de två männen förolämpat islams profet Muhammed. Omni 230508.

Iran avrättar mer än en person om dagen: ”Avskyvärt” Iran har avrättat i snitt minst en person om dagen under 2023. Det uppger FN enligt Vice. I början av av maj hade 209 människor avrättats och människorättsgrupper säger att flera av personerna som dömts till döden gjort det på godtyckliga grunder. Många av de som avrättats har dömts för brott mot nationella säkerheten och för hädelse. Vice skriver att det vanligtvis är ovanligt att människor döms till döden för hädelse men att den siffran ökar. FN:s chef för mänskliga rättigheter Volker Türk fördömer Irans avrättningar. "De sker i en avskyvärd takt, särskilt när man ser en växande global konsensus för ett avskaffande av dödsstraffet," sa han på tisdagen. Rekordmånga, 582 personer, avrättades genom hängning i Iran under förra året. Om årets takt fortsätter ser 2023 ut att bli ännu dödligare. Människorättsgrupper menar att dödsstraffet används för att avskräcka demonstranter. Omni 230511.

Iran har avrättat tre män som deltog i protesterna. Iran avrättade på fredagen tre män som deltagit i protesterna efter Mahsa Aminis död i fjol, trots protester från människorättsgrupper, uppger domstolsväsendet enligt AFP. Männen – Majid Kazemi, Saleh Mirhashemi och Saeed Yaghoubi – dömdes till döden för ”krig mot Gud” efter att ha dragit kniv under en demonstration i staden Isfahan. De anklagas också för att ha dödat en polis och två paramilitära soldater, enligt AP. Det sker bara veckor efter att svensk-iraniern Habib Chaab avrättades för brottet ”korruption på jordens yta”. Han anklagades för att ha lett separatistgruppen ASMLA, som är terrorstämplad av Iran, enligt SVT Nyheter. Männen uppges ha torterats och tvingats erkänna i tv. Omni 230519.

Belgisk hjälparbetare frigiven i Iran. Den belgiska biståndsarbetare Olivier Vandecasteele har blivit frigiven i en fångutväxling mellan Iran och Belgien, rapporterar TT. Han var dömd för spionage i Iran och byttes mot den iranske diplomaten Assadollah Assadi som var dömd för att ha försett ett iransk-belgiskt par med sprängämnen, tänkta att använda mot en demonstration mot den oppositionella iranska exilorganisationen Nationella motståndsrådet (NCRI). "Äntligen fri!" Oliver har spenderat 455 dagar i fängelse i Teheran i outhärdliga förhållanden - oskyldig, säger Belgiens premiärminister Alexander de Croo, skriver Al Jazeera. I januari i år dömdes Iran Vandecasteele till 40 års fängelse och 74 piskrapp i en stängd rättegång. Förra året skrev Belgien och Iran under ett avtal som möjliggör fångväxlingar. Iran har fängslat en rad utländska medborgare senaste åren. Omni 230526. Kommentar: Så gör en skurkstat.
Dansk student släpps av Iran i ny fångutväxling. Iran har frigett ytterligare tre européer, rapporterar AFP på fredagen. En av dem är en 31-årig dansk journaliststudent som greps vid en demonstration i november 2022, enligt danska Tv2. De andra två som har dubbelt österrikiskt och iranskt medborgarskap har suttit i fängelse sedan 2016 respektive 2019. De tre har släppts i utbyte mot den iranske diplomaten Asadollah Assadi, uppger en talesperson för belgiska regeringen för Reuters. Den belgiske hjälparbetaren Olivier Vandecasteele släpptes i förra veckan som en del av samma utbyte. Assadi dömdes till 20 års fängelse i Belgien år 2021 för att ha planerat att bistå med sprängämnen till ett terrorbrott, enligt Al Jazeera. Iransk oppositionsgrupp som var måltavla för Assadi kritiserar utväxlingen. De tre frigivna fångarna först till Belgien. Dansken var på reportageresa i Iran. Omni 230602.
Iran vill byta gripen svensk mot livstidsdömde Noury. Iran vill utväxla en svensk man i 30-årsåldern som sitter gripen i landet mot Hamid Noury som i Sverige dömts till livstids fängelse för folkrättsbrott, rapporterar TV4:s Kalla Fakta. Svensken, som är en högt uppsatt tjänsteman på en internationell organisation, greps för drygt ett år sedan när han var i Iran för att besöka en vän. Enligt iranska myndigheter misstänks svensken för spioneri. Flera Iranexperter säger emellertid till Kalla Fakta att det är troligt att han enbart greps för att kunna användas i en fångutväxling. "Tyvärr har de gjort så många gånger för att använda personen som en bricka i det politiska spelet," säger Said Mahmoudi, professor emeritus i Internationell rätt vid Stockholms universitet. Utrikesminister Tobias Billström (M) vill inte kommentera. Hamid Noury är dömd för folkmordbrott men har överklagat. Hovrättsförhandlingar inleddes i januari. Omni 230529.

IAEA: Iran har 23 gånger mer uran än tillåtet. Irans beräknade förråd av anrikat uran är 23 gånger större än den maximala mängd som tillåts enligt Iranavtalet 2015, rapporterar AFP. I en hemligstämplad rapport från FN:s atomenergiorgan IAEA som nyhetsbyrån sett uppskattas Iran i mitten av maj ha haft nästan 4,8 ton anrikat uran. I avtalet sattes gränsen vid 202,8 kilo. Kärnavtalet träffades mellan Iran, USA, Storbritannien, Ryssland, Frankrike, Kina, Tyskland och EU, och syftar till att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen. 2018 drog sig USA ur avtalet under dåvarande president Donald Trump. Omni 230531.
Två utredningar om uran i Iran stängs av IAEA. FN:s atomenergiorgan IAEA har avslutat två utredningar som gäller anrikat uran i Iran, visar den hemligstämplade rapport som AFP tagit del av. Den ena gäller en möjlig förvaringsplats, icke redovisad av Iran, som hittats i Marivan nära staden Abadeh. Enligt kärnavtalet från 2015 får Iran bara förvara anrikat uran på anläggningen i Natanz. Utredningen avslutas efter att Iran gett en ”möjlig förklaring”. IAEA ”har inga ytterligare frågor [...] och frågan är inte anmärkningsvärd i det här läget”, står det i rapporten. Organet ska inte heller längre ha frågor om de spår av uranpartiklar med en anrikningsgrad på 83,7 procent som hittades i februari, skriver TT. För att tillverka kärnvapen krävs en anrikningsgrad på 90 procent. Spåren av uran i Marivan gav avtalet en törn. IAEA: Har installerat om övervakningsutrustning. Omni 230531.

Iran dras inför ICJ om nedskjutna planet. Iran ställs inför Internationella domstolen (ICJ) i Haag angående det ukrainska flyg som sköts ner av iranska armén 2020, meddelar domstolen enligt flera nyhetsbyråer. Det är Sverige, Ukraina, Kanada och Storbritannien som vill att Iran tilldöms att betala skadestånd till de anhöriga till passagerarna som dog. Alla 176 personer ombord på planet dog – 17 av dem var svenska medborgare eller folkbokförda i Sverige. Iran har tidigare erbjudit en viss ekonomisk kompensation – men processerna har förblivit olösta. Enligt de fyra länderna har Iran ”brutit mot en rad skyldigheter”. Planet sköts ner av armén kort efter avfärd från Teheran. Omni 230705.

Iransk rappare döms till sex års fängelse. Den iranska rapparen Toomaj Salehi, som riskerat dödsstraff, har dömts till drygt sex års fängelse, rapporterar BBC. Artisten greps när säkerhetsstyrkor stormade hans hem i höstas och har hållits i det ökända Evinfängelset. Gripandet var en del av de iranska myndigheternas svar på protesterna efter Mahsa Zhina Aminis död. Brottsrubriceringen ”korruption på jorden” har dödsstraff i skalan. Hade publicerat videor där han protesterade mot regimen. Anhöriga säger att anklagelserna mot Salehi är orättfärdiga. Omni 230711.

Iran ska åter kontrollera hijabtvång på gatorna. Irans moralpolis säger att man återigen kommer att kontrollera att kvinnor täcker sitt hår ute på gatorna. Det uppger Saeid Montazeralmahdi, talesperson för Irans verkställande myndighet, skriver BBC. Enligt iransk lag måste kvinnor bära hijab och använda långa löst sittande och täckande kläder. Sedan protesterna bröt ut i landet i september har kvinnor allt oftare gått ut utan att bära den obligatoriska hijaben, speciellt i större städer. Polisen har sedan dess försökt införa fler och fler regler för att just få kvinnor att lyda regeln och täcka sitt hår. Polisen kommer att utfärda varningar till de kvinnor att som inte följer reglerna, skriver BBC. Landets lagar är baserade på dess tolkning av sharialagarna. 22-åriga Masha Amini dog efter ett polisingripande. Omni 230717.

Extremhettan i Iran skärper vattenkonflikter. De ökande temperaturerna förvärrar bristen på el och vatten i det ökenrika Iran och skärper konflikten med grannlandet Afghanistan. På måndagen bröt protester ut mot brist på dricksvatten både i den kurdiska staden Divandarreh och nära gränsen mot Afghanistan, där ett dammbygge i grannlandet orsakar brist på dricksvatten sedan flera veckor, enligt AFP. Sammanstötningar med skottväxling har brutit ut längs med gränsen, och Irans regering har tidigare anklagat Afghanistan för att bryta mot ett avtal om vattenrättigheter mellan länderna. Afghanistans talibanregering har pekat på klimatförändringarna som orsaken bakom de minskade vattenflödena och sagt att dammbygget är nödvändigt för att människor alls ska kunna fortsätta bo i Farahprovinsen, rapporterar Deutsche Welle. Brist på dricksvatten i flera provinser. Meteorologer varnar även för ökade luftföroreningar och sandstormar. Dammen ska generera 27 miljoner megawatt el och bevattna 100 000 hektar jordbruksmark. Omni 230802.

USA anklagar Iran för kapningar – skickar militär. Den amerikanska marinen har skickat två stridsfartyg med mer än 3 000 man ombord till Röda havet, enligt AFP. USA:s militär säger att Iran under de senaste två åren antingen beslagtagit eller försökt ta kontroll över 20 fartyg i regionen som varit internationellt flaggade. Enligt Tim Hawkins som är talesman för USA:s femte flotta placeras fartygen ut i syfte att minska de regionala spänningarna orsakade av Iran. Nasser Kanani, utrikespolitisk talesperson i Iran, säger att USA:s militära närvaro aldrig skapar säkerhet utan ökar osäkerheten i regionen. Iran: Vi är lika mäktiga och starka som USA. Iran: USA:s intressen har alltid fått dem att underblåsa instabilitet. Fartygen USS Bataan och USS Carter anlände via Suezkanalen. Omni 230808.

Iran planerar hårdare tag mot kvinnor utan hijab. I det iranska parlamentet diskuteras det just nu om skärpta straff och fler rättsingripanden mot kvinnor som inte bär hijab, rapporterar BBC. Enligt lagförslagen ska en kvinna som inte bär sjalen korrekt kunna få höga böter eller fängelsestraff. Sedan protesterna i september 2022 har kvinnor allt oftare gått ut utan att bära den obligatoriska huvudsjalen. Polisen och parlamentet har sedan dess försökt införa fler och fler regler för att få kvinnor att täcka sitt hår. "Jag säger till er: avsaknaden av hijab ska ta slut," sa Irans president Ebrahim Raisi förra veckan. Enligt iransk lag måste kvinnor bära hijab och använda långa löst sittande och täckande kläder. Över 530 personer dödades och över 22 000 greps och fängslades efter protesterna. Landets lagar är baserade på dess tolkning av sharialagarna. 22-åriga Masha Amini dog efter ett polisingripande. Omni 230814.
Kritik mot lagförslag i Iran: ”Kommer inte backa.” Kritiska röster höjs mot polisen och det iranska parlamentets lagförslag om hårdare tag mot kvinnor som bär sina huvudsjalar fel. Det rapporterar TT. Internetbolag stängs ner för att de visat bilder på kvinnor utan slöja. Filminspelningar där kvinnor undviker slöja stoppas och läkare i staden Lahaijan kan neka kvinnliga patienter vård om de bär hijaben fel. "Om jag hotas av straff så kommer jag att bära sjal då jag har ett viktigt jobb. Men de unga människor som jag vårdade under protesterna, de kommer inte att backa," säger läkaren Parvaneh till AP. Många iranska kvinnor har valt att börja visa sitt hår efter 22-åriga Mahsa Aminis död i september 2022. Iranska kändisar, idrottare och skådespelerskor har följt efter i solidaritet. Skådespelerska dömdes till psykiatrisk vård för att ha visat håret på Instagram. Omni 230814.

Johan Floderus, 33, har suttit fängslad i Iran – i över 500 dagar. Den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus, 33, har suttit fängslad i Iran i över 500 dagar. Enligt SVT:s uppgifter har Iran begärt att han ska utväxlas mot den i Sverige livstidsdömde Hamid Noury. Johan Floderus reste till Iran som turist förra våren. Han skulle bland annat hälsa på en vän som var anställd på svenska ambassaden i Teheran. Men när han skulle lämna landet greps han och sitter enligt uppgift inlåst i det ökända Evin-fängelset i Teheran. Anklagelserna mot Johan Floderus gäller spioneri, men experter menar att gripandet sannolikt en del i ett politiskt spel där Iran vill få till en fångutväxling. Enligt SVT:s uppgifter har Irans utrikesminister i direkta samtal med utrikesminister Tobias Billström begärt att Johan Floderus ska utväxlas mot Hamid Noury, som dömdes förra året i Sverige för mord och folkrättsbrott begångna på 80-talet i Iran. En dom som nu är överklagad till hovrätten. Utrikesminister Tobias Billström uppger till SVT att han varit i kontakt med Iran, men vill inte kommentera vad som sagts under dessa samtal. ”Regeringen har arbetat och arbetar mycket intensivt med fallet. Personen i fråga är godtyckligt frihetsberövad och ska därmed släppas omedelbart. Det har framförts, även av mig personligen. I övrigt kan jag inte gå in på några detaljer”, säger Billström i en skriftlig kommentar. Iran har tidigare genomfört fångutväxlingar med andra länder, nyligen med Belgien. Enligt SVT:s källor diskuterades det i samband med denna utväxling också en eventuell frigivning av Johan Floderus. Så blev det inte och Floderus har nu suttit inlåst i över 500 dagar. Johan Floderus arbetade med bistånd på EU:s utrikestjänst och har tidigare bland annat arbetat nära den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson. Peter Steno, talesperson på EU:s utrikestjänst, skriver till SVT att de följer fallet och har nära kontakt med svenska myndigheter. ”Detta fall måste också ses i sammanhang med det växande antalet godtyckliga frihetsberövanden som involverar EU-medborgare”, skriver Peter Steno. svt 230904. Kommentar: Ingen svensk bör åka till Iran. Iran bör straffas hårt för detta.

Svenska ambassadören kallas upp av Iran – igen. Irans utrikesdepartement kallar upp de högsta diplomaterna för Danmark och Sverige – detta som en följd av att nya koranbränningar skett, uppger Reuters med hänvisning till den iranska nyhetsbyrån Irna. Vem som ska tas emot från Sverige är oklart. Så sent som i juli vägrade Iran att ens släppa in Sveriges nyutsedde ambassadör, Mattias Otterstedt, i landet. Uppkallningen är en i raden som svenska ambassadörer ställs inför sedan koranbränningarna började. Iran har också kallat upp representanter tidigare, bland annat så sent som för en månad sedan. Omni 230820.

Iran kräver USA på skyhöga skadestånd för ”kupplaner”. En domstol i Teheran har beordrat USA att betala 330 miljoner dollar i skadestånd för att ha ”planerat en kupp” mot den nyinrättade islamiska republiken 1980, rapporterar AFP. Ett år efter revolutionen 1979, som störtade den USA-stödda shahen, försökte en grupp av arméofficerare avsätta det nya styret. Flera människor dödades i sammandrabbningarna, och förra året lämnade släktingar till de dödade in ett krav om skadestånd till domstolen. Enligt den statliga webbplatsen Mizan Online anklagade släktingarna specifikt USA för kuppen. ”Den amerikanska regeringen ska betala målsäganden 30 miljoner dollar i materiella och moraliska skadestånd, och 300 miljoner dollar i straffskadestånd”, skriver domstolen. USA har ännu inte kommenterat kravet. Teheran och Washington har inte haft några diplomatiska förbindelser sedan efterdyningarna av revolutionen. Omni 230826.

Fångavtal belyser Irans ”sponsrade gisslantaganden”. Fångbytesavtalet mellan USA och Iran innebär en sällsynt ljusglimt för den risiga relationen, skriver Washington Post. Som ett första steg har fyra amerikaner flyttats från det ökända Evin-fängelset till husarrest. Rättighetsgrupper har anklagat Iran för att ha satt i system att fängsla personer med dubbla medborgarskap för att kunna använda sig av dem i förhandlingar med andra länder. ”En praxis som motsvarar statligt sponsrat gisslantagande”, skriver Washington Post. Avtalet med USA omfattar frigivningen av fem iranska fångar samt frigörandet av sex miljarder dollar i oljeintäkter som hålls i Sydkorea under amerikanska sanktioner. Pengarna ska, enligt källor med insyn i avtalet, användas för humanitära ändamål. WP har också pratat med svenska UD som uppger att en handfull personer med svenska medborgarskap sitter fängslade i Iran. Bland dem finns den dödsdömde svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali. De flesta personer med dubbla medlemskap som fängslas har koppling till europeiska länder. Djalali, läkare och forskare vid Karolinska institutet, greps under en föreläsningsresa i Iran 2016. Omni 230826.

New York Times: EU-anställd svensk har suttit fängslad i Teheran i över 500 dagar. 33-årige Johan Floderus från Sverige har suttit fängslad i Iran i över 500 dagar. Innan Floderus greps hade han flera EU-uppdrag, avslöjar New York Times. Tidningen beskriver det som att hans professionella karriär som EU-anställd gör att fallet sticker ut jämfört med liknande gripanden. Enligt uppgiftslämnarna greps Floderus i samband med en privat semester i Iran. Han stoppades på flygplatsen när han skulle flyga ut från Teheran. Han hålls nu fängslad på det ökända Evinfängelset i den iranska huvudstaden. EU uppger att man följer fallet noga. Svenska utrikesdepartementet vill inte kommentera i detalj, men bekräftar att ett gripande skedde i april 2022. I ett mejl till Omni skriver UD att man jobbar ”mycket intensivt” med ärendet. ”Den svenske medborgaren är godtyckligt frihetsberövad och ska därmed släppas omedelbart. Detta har framförts till iranska myndigheter”, skriver UD. Svenska medier har rapporterat om fallet, men New York Times beskriver det som att gripandet har hållits hemligt i över ett år av Sveriges och EU:s myndigheter. I maj avslöjade Kalla Fakta att mannen kan ha gripits för att få till en utväxling med Hamid Noury, som dömts till livstids fängelse för mord och folkrättsbrott. Omni 230904. Kommentar: En skurkstat har sina egna oskrivna lagar.
EU pressar Iran om Floderus: ”Slutar inte förrän han är fri.” EU pressar Iran att släppa den fängslade svensken Johan Floderus från det ökända Evinfängelset i Teheran, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell enligt AFP. "Varje gång vi har diplomatiska möten, på alla nivåer, har vi lyft frågan. Outtröttligt," säger Borrell och fortsätter: "Vi kommer inte att sluta förrän Floderus är fri." I går skrev New York Times att Floderus suttit fängslad i över 500 dagar under stort hemlighetsmakeri från Sveriges och EU:s sida. Iran anklagar honom för spionage, men många experter säger att det sannolikt bara är påhittade svepskäl. Floderus jobbade på flera positioner inom EU innan han greps. År 2021 började han jobba på EU-organet Europeiska utrikestjänsten, som ibland liknas vid EU:s utrikesdepartement. Tidigare har han bland annat jobbat för Ylva Johansson, som är EU-kommissionär med ansvar för migration. Gripandet skedde två veckor efter att iraniern Hamid Noury dömdes till livstids fängelse i Stockholm. Omni 230905.
Experter: Floderus kommer bara släppas i utväxling. Det enda som kan få Iran att släppa fängslade Johan Floderus är en fångutväxling med iraniern Hamid Noury som riskerar livstidsstraff i Sverige för mord och folkrättsbrott, uppger folkrättsexperter för TT och Sveriges Radio. Minst två svenska medborgare sitter just nu frihetsberövade i Iran. Förutom Floderus handlar det också om den svenske medborgaren Ahmadreza Djalali. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, nämner att det spekulerats att åtminstone Floderus fängslats i ”någon form av gisslansituation” – allt för att Sverige ska utväxla Noury. Situationen sätter den svenska regeringen i en svår situation. "Många kommer tycka det är fel hur de än gör, men jag har svårt att tänka mig att man skulle ge efter. Det skulle vara att bjuda in till mer gisslantagande," säger Wrange till TT. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt är inne på samma linje och han menar att det är en medveten del av iranska tillvägagångssätt. "Nästan alla utlänningar som sitter i fängelse i Iran, eller de flesta i alla fall, är anklagade för spioneri, så Iran har satt det i system," säger han. Noury dömdes förra sommaren av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för folkrättsbrott och mord på politiska fångar i Iran. Fallet är dock överklagat och prövas just nu av hovrätten. Johan Floderus har nu suttit fängslad i Iran i över 500 dagar. Utrikesminister Tobias Billström vill inte kommentera möjligheterna till en eventuell fångutväxling. Johan Floderus anklagas av Iran för spioneri. Omni 230906.
Livstecknet från Floderus inifrån ökända fängelset. Den i Iran fängslade svensken Johan Floderus har hungerstrejkat för att få rätt att kontakta sina nära, skriver hans familj i ett pressmeddelande. I utbyte har Evin-fängelset i Teheran beviljat honom möjlighet att ringa hem en gång i månaden, men bara om samtalet förs på engelska och om ämnena som avhandlas är godtagbara, enligt övervakarna. Familjen menar att förhållandena i fängelset strider mot grundläggande mänskliga rättigheter. Sedan Floderus frihetsberövades har han bara tillåtits göra ett videosamtal med sina anhöriga – det skedde för en dryg månad sedan och familjen släpper nu en bild från det tillfället. ”Han får bara komma ut i friska luften och solen under tre och en halv timme i veckan”, skriver familjen som också berättar att han sammanlagt hållits isolerad i över 300 dagar. I dag fyller Floderus 33 år och med anledning av det vädjar familjen nu om internationellt stöd för att få honom frisläppt. Har nekats att kommunicera med svenska ambassaden Aftonbladet Floderus greps i april förra året, enligt Iran efter misstanke om spioneri. Den cell där Floderus sitter har belysning dygnet runt. Omni 230910.
Iran bekräftar att Johan Floderus sitter fängslad. Iran bekräftar för första gången att svenska EU-tjänstemannen Johan Floderus hålls fängslad i landet. Det rapporterar Reuters. Talespersonen Masoud Setayeshi hävdar att svensken är ”legitimt gripen” och säger att en utredning ska släppas i dagarna. Iran har tidigare uppgett att han misstänks för spioneri, dock utan att specificera närmare vad anklagelserna handlar om. Johan Floderus greps i april förra året. Omni 230912.
Källa: Iran håller tyst på frågor om Floderus. Iran har varit mycket fåordiga när EU ställt frågor om den gripne svensken Johan Floderus, uppger en källa med insyn i samtalen för AFP. "De har inte gett oss några villkor för hans frigivning, vilket vi frågat om ända sedan början, från dag ett." Det är också oklart varför Floderus, som arbetar med bistånds- och utvecklingsfrågor i Iran, greps. "Vi vet inte. Vi har ställt den frågan tusen gånger och aldrig fått något klart svar," säger källan. Floderus greps i april 2022 när han var på väg att lämna landet. Iran har inte presenterat några formella anklagelser. Omni 230915.
Floderus familj: Han bad oss ”snälla, berätta om mig.” Fängslade svenske EU-diplomaten Johan Floderus fick ringa till sin familj efter att han hungerstrejkat. När han väl fick tala med dem vädjade han om att de skulle gå ut med hans namn och bild. Det säger familjen i en intervju med TV4:s Kalla fakta. – Det var i det samtalet som han bad oss: Snälla, gå ut nu och berätta om mig. Jag vill verkligen detta, säger hans mamma Kerstin Floderus. Familjen säger att de bara vill ha hem honom. Det är första gången de uttalar sig i en intervju.Floderus har suttit fången i Iran i över 500 dagar och en stor del av tiden har han varit inlåst i isoleringscell. Familjen berättar att Johan Floderus besökt Iran flera gånger tidigare, både i sitt jobb och privat. Johan Floderus pappa Matts: ”Jag har gråtit mycket det här åre.t” Omni 230921.
Irankännare: Troligen greps de enbart av taktiska skäl. Det är sannolikt att både Johan Floderus, en 33-årig EU-diplomat, och Ahmadreza Djalali, 52-årig KI-forskare, gripits i Iran enbart i syfte att använda i förhandlingar med väst. Det säger Irankännaren Arvin Khoshnood till TV4 Nyheterna. Båda har anklagats för spioneri, vilket enligt Khoshnood är en vanlig anklagelse i dessa sammanhang. – Man stämplar oppositionella och utländska fångar som spioner och agenter, säger han. Khoshnood säger att det inte går att lita på rättsväsendet i Iran, bland annat eftersom fängslade inte får juridisk hjälp eller ta del av bevismaterialet mot sig. Khoshnood: Iran har använt sig av ”gisslandiplomati” sedan islamiska revolutionen 1979. Omni 230924.
Floderus syster: Han har ögonbindel om han flyttas. I nästan ett helt år satt fängslade EU-tjänstemannen Johan Floderus isolerad innan han fick träffa andra fångar i Evinfängelset i Teheran. Det säger hans syster Ingrid Floderus i SVT:s Agenda. Hon berättar att han delar cell med många andra intagna. "De sover på golvet och får väldigt sällan gå ut vad jag förstått. Och när de förflyttas tvingas de ha ögonbindlar," säger hon. Hennes bror greps på flygplatsen i Teheran i april 2022. Han känner till att hans fall fått uppmärksamhet över hela världen. Enligt SVT:s uppgifter vill Iran byta Floderus mot livstidsdömde iraniern Hamid Noury. Omni 230924.

USA köper loss sex fångar i Iran för mångmiljardbelopp. USA har kommit överens med Iran om ett fångutbyte rörande fem amerikanska medborgare som fängslats av landet, skriver Reuters. I utbyte får Iran över 6 miljarder dollar i tillgångar, pengar som förvarats på sydkoreanska bankkonton och som frysts av internationella myndigheter. USA lovar också att släppa ett motsvarande nummer fångar från sitt land. Bland fångarna som släpps nämns en före detta Unicef-medarbetare som dömts till tio års fängelse för spioneri 2016 och en affärsman som varit frihetsberövad sedan 2018. Det är enligt Reuters inte känt hur många amerikanska medborgare som hålls i iranska fängelser då familjer och amerikanska myndigheter ofta önskar hålla uppkomna fall diskreta, i hopp om att kunna lösa varje respektive fall i tysthet. Minst 12 iranier hålls i amerikanska fängelser, bland annat för att ha brutit mot amerikanska sanktioner i Iran. Att något var på gång berättade New York Times om redan för en månad sedan. Omni 230910.

Iran fördömer fredspriset: ”Ges till en kriminell.” Irans utrikesdepartement fördömer Nobelkommittén efter att iranska människorättskämpen Narges Mohammadi tilldelats fredspriset, skriver AFP. I ett uttalande anklagar talespersonen Nasser Kanaani kommittén för att politisera priset. ”Vi noterar att Nobels fredspriskommitté har gett priset till en individ som dömts för flera lagbrott och kriminella handlingar.” Vidare hävdar Kanaani att priset är ett uttryck för ”vissa europeiska länders anti-iranska hållning”. Enligt Nobelkommitténs motivering får Hammadi priset ”för sin kamp mot kvinnoförtryck i Iran och för att främja mänskliga rättigheter och frihet för alla”. Mohammadi: ”Segern är nära.” Omni 231006.

CIA avslöjar andra agenten: En expert på förklädnader. Efter över fyrtio års tystnad avslöjade den amerikanska underrättelsetjänsten CIA i dag namnet på den andra agent som var med och evakuerade sex amerikanska diplomater från Teheran, skriver New York Times. Avslöjandet görs i CIA:s egen podcast, ”The Langley Files”. Operationen som gick under kodnamnet ”Argo” var länge hemlig – men blev känd för den stora massan genom en filmatisering med Ben Affleck i huvudrollen. En film som vann sju Oscars 2013. Den verkliga händelsen utspelade sig 1979 då sex diplomater tvingades fly under revolutionen i Iran. I ett försök att få dem ur landet skickade CIA två agenter under förespegling att de var filmarbetare och planerade en kommande science fiction-film. Det har tidigare varit känt att Tony Mendez spelade en av rollerna, men CIA berättar nu att han hade god hjälp av Ed Johnson, en språkvetare som dessutom var expert på förklädnader och förfalskningar. Johnson är i dag 80 år och medverkar inte i podcastavsnittet. Omni 230914

USA inför nya sanktioner på årsdagen av Aminis död. USA inför sanktioner mot Irans ”värsta människorättsöverträdare”, säger Joe Biden på fredagen enligt AP. Den amerikanske presidentens besked kommer på årsdagen av Jina Mahsa Aminis död. Biden säger att man genom sanktionerna vill visa sitt stöd för ”det modiga folket i Iran”. "Med sin beslutsamhet och motståndskraft inspirerar de hela världen. Tillsammans med våra allierade står USA vid deras sida," säger Biden. Den amerikanska myndigheten OFAC listar 29 personer och organisationer som kopplas till Aminis död, däribland finns statliga medier och myndighetspersoner. Utöver dessa förläggs 13 iranska myndighetspersoner med visum-restriktioner. Jina Mahsa Aminis död för ett år sedan blev startskottet på de stora demonstrationerna mot den iranska regimens förtryck. USA har sedan tidigare inför sanktioner mot ett 70-tal iranska medborgare AP · Ofta betalvägg Även Storbritannien inför nya sanktioner mot Iran. Omni 231015.

Analys: Regimen är intakt – men motståndet också. Trots den iranska regimens försök att kontrollera sociala medier och intensifiera den allmänna övervakningen i samhället har den iranska befolkningens längtan efter förändring inte mattats av. Det skriver Afshin Shahi i en analys i The Conversation med anledning av att det i dag är ett år sedan Mahsa Jina Aminis död. I maktens korridorer verkar det dock finnas en orubblig ovilja att lätta på förbud mot något så ”till synes trivialt” som kvinnors möjlighet att visa håret, eftersom man befarar att det skulle kunna leda till fler krav på reformer, resonerar Shahi. Miriam Berger skriver i The Washington Post att året som gått sedan Aminis död har ”tydliggjort regimens motståndskraft”. Hon lyfter bland annat fram den senast tidens gripanden av lärare, musiker och aktivister som stöttat proteströrelsen. CNBC:s Natasha Turak är inne på samma spår i en analyserande artikel om hur utvecklingen i Iran sett ut det senaste året. Repressionen intensifierades efter förra höstens protester, skriver Turak. Men samtidigt vittnar många iranier om att ”motståndet fortsätter”. Omni 230916.

500 demonstranter döda på ett år – Sharmin hittade sin make ”fylld med kulor” - regimen förnekar att de hade gjort det. Minst 500 demonstranter har dödats i Iran under det år som har gått sedan 22-åriga Jina Mahsa Amini dog i polisens förvar och protesterna som följt, skriver Radio Free Europe. 32-årige Fereydun Mahmudi var en av de första som dog. Han kom inte hem från protesterna i staden Saghez. Frun Sharmin Habibi säger att polisen till en början förnekade att maken gripits, men sedan ångrade sig. På natten hittade Habibi honom slagen och ”fylld med kulor”, berättar hon. Enligt henne var båda hans händer brutna. "De sa att de inte hade dödat honom, att han måste ha haft en fiende, att ingen polis hade öppnat eld." Deutsche Welle skriver att protesterna under året har varit de största i landet på decennier. Samtidigt har det aldrig skett lika många gripanden som i år, säger människorättsaktivisten Shiva Nazar Ahari. Omni 230916. Kommentar: Iran har en lögnregim.

IAEA-inspektörer kastas ut ur Iran – fördöms av chefen. Iran har beslutat att kasta ut flera av atomenergiorganet IAEA:s inspektörer ur landet, rapporterar Reuters. Diplomatkällor uppger för nyhetsbyrån att det är de tyska och franska inspektörerna som uteslutits. Sedan tidigare är amerikanska och brittiska experter uteslutna av Teheran. Iran har rätt att lägga veto mot IAEA:s inspektörer men enligt organisationens chef Raffael Grossi ligger det utanför praxis att stoppa så många som Iran nu gör. ”Jag fördömer å det starkaste det oproportionerliga och aldrig tidigare skådade, ensidiga agerandet”, säger han i ett uttalande. Grossi fortsätter med att uppmana Teheran att ompröva sitt beslut. Iran hävdar att väst har politiserat. Grossi: Återgå till att samarbeta.Omni 230916.

Fem frigivna amerikaner uppges vara på väg mot USA. Frisläppandet av fem amerikanska fångar i Iran har enligt uppgifter till Returers påbörjats. Enligt nyhetsbyråns källor har ett plan lyft från Teherans flygplats och ombord finns amerikanerna, två anhöriga och Qatars ambassadör i Iran. Planet kommer landa i Qatar innan amerikanerna förs till USA. BBC beskrivet utbytet som ”komplext och kontroversiellt”. Frisläppandet uppges vara en del av ett bredare avtal mellan USA och Iran. Iran får i utbyte mot frigivningarna tillgång till 6 miljarder dollar i frysta tillgångar, motsvarande drygt 66 miljarder kronor, skriver TT. Enligt Bloomberg kommer också fem iranska medborgare att samtidigt släppas i USA. "Om Gud vill kommer tillgångarna i dag att fullt ut kontrolleras av regeringen och nationen," säger Nasser Kanaani, som är talesperson för Irans utrikesdepartement. Iran hoppas få tillgång till medlen under måndagen. Uppgifterna kommer på måndagseftermiddagen. Pengarna är frysta iranska tillgångar som förvarats på sydkoreanska konton. Omni 230918.
Biden har benådat iranska medborgare i fångutbytet. USA:s president Joe Biden har benådat fem iranska fångar från sina fängelsestraff, rapporterar AFP. Benådningen är den del av fångutväxlingen mellan Iran och USA. Nyheten kommer kort efter att USA bekräftat att fem frihetsberövade amerikaner har släppts av Iran. Utöver de iranska medborgarna kommer Iran få tillgång till sex miljarder dollar i frysta tillgångar. En högt uppsatt amerikansk tjänsteman säger till AFP att Biden även väntas införa sanktioner mot Irans underrättelseminister och mot landets tidigare president Mahmoud Ahmadinejad. Omni 230918.
Analyser: Fångutväxlingen är en balansgång för USA. Fångutväxlingen med Iran är en diplomatisk balansgång för USA, skriver Mark Stone i en analys för Sky News. ”Det är känsligt eftersom det är mycket pengar inblandade, och det är känsligt eftersom USA inte vill att någon ska tro att avtalet innebär något slags skifte i deras hållning gentemot Iran.” Även SR:s USA-korrespondent Roger Wilson lyfter de betydande pengasummorna. "Iran får tillgång till motsvarande 66 miljarder kronor som tidigare var frusna. Det har vållat intern kritik i USA," påpekar Wilson. ”Presidentkandidaten Ron DeSantis till exempel har sagt att han ser det här som att USA ger efter för Irans utpressningsmetoder.” The Guardians Patrick Wintour lyfter det faktum att Iran nyligen kastade ut en tredjedel av FN:s kärnenergiorgan IAEA:s inspektörer från landet. ”Mot den här dystra bakgrunden kanske det bästa USA kan göra är att känna på huruvida fångutväxlingarna kan förändra Irans nuvarande policy om att blicka österut.” Omni 230919.

Experter om Irans hot: Drar sig inte för attentat. Iran utgör ett stort hot mot Sverige, uppger Säkerhetspolisen enligt Sveriges Radios podd Gräns. Iranska underrättelsetjänster uppges bedriva flyktingspionage mot svenska medborgare. Det bor 120 000 personer i Sverige med iranska rötter. Det är ett av skälen till att Iran är så intresserat av Sverige, enligt radion. Och intresset begränsar sig inte bara till kartläggning. "Irans underrättelsetjänster har ju visat att man inte drar sig för att begå attentat, som mordförsök," säger Carolina Angelis, analytiker och tidigare anställd på militära underrättelsestjänsten Must. En spion avslöjades under mitten av 2010-talet efter att ha utgett sig för att vara journalist och på så vis fått tillgång till personer inom motståndsrörelsen ASMLA. Omni 230920.

Iran kräver att Sverige stoppar koranbränningar – och släpper Hamid Noury. Iran har riktat krav mot Sverige som handlar om att sätta stopp för koranbränningarna samt att den i tingsrätten livstidsdömde iraniern Hamid Noury släpps, rapporterar AFP. "Vi förväntar oss att den svenska regeringen kommer att fatta ett klokt och modigt beslut i fallets överklagande fas och släppa Noury," säger landets utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian. Kraven ska ha förts fram till Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) under FN-mötet i New York tidigare i veckan. Amir-Abdollahian ska inte ha lyft frågan om 33-årige Johan Floderus, som suttit fängslad i Iran i över 500 dagar. TV4:s program Kalla fakta har tidigare rapporterat att Iran vill utväxla Floderus mot Noury. Tingsrätten dömde Hamid Noury till livstids fängelse för folkrättsbrott – domen har överklagats. Omni 230924.

Iransk flicka i koma – ska ha slagits av moralpolis. Den iranska moralpolisen anklagas på nytt för våld mot en ung flicka, rapporterar flera medier. 16-åriga Armita Geravand uppges ligga i koma på sjukhus efter att ha råkat ut för polisen på ett tunnelbanetåg i huvudstaden Teheran. Iranska myndigheter hävdar att flickan drabbats av blodtrycksfall och svimmat. Men enligt aktivister och journalister som delat uppgifterna om fallet så stoppades tonåringen och hennes vänner eftersom de inte bar slöja. Enligt uppgifter blev Geravand knuffad och slog i huvudet. Paralleller till misshandeln som ledde till Mahsa Jina Aminis död för ett år sedan. En journalist som besökte sjukhuset där flickan vårdas ska ha gripits. Övervakningsbilder visar hur flickan bärs ut på plattformen. Omni 231004.

Mohammadis bror: Priset är en stor seger för hela Iran. Hamidreza Mohammadi, bror till fredspristagaren Narges Mohammadi, säger till norska TV2 att det är svårt att ta in att systern tilldelats priset. "Det finns så många stora namn, att Narges korats till vinnare är en stor seger, inte bara för henne, utan för hela Iran." Han är osäker på om beskedet nått fram till systern, då hon avtjänar ett 16-årigt fängelsestraff för ”propaganda mot staten” i det ökända Evinfängelset. Men senast i morgon tror han att någon kommer att ha talat om det för henne. Brodern: Vet inte hur hon kommer reagera. Omni 231006.
FN uppmanar Iran att släppa fängslade pristagaren. Årets fredpristagare Narges Mohammadi sitter fängslad i Evinfängelset i Irans huvudstad Teheran. Den norska nobelkommitténs förhoppning är att hon ska släppas för att kunna ta emot priset i Oslo i december. "Om de iranska myndigheterna tar rätt beslut släpps hon så att hon kan närvara och ta emot priset, vilket vi primärt hoppas," säger Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen. Även FN uppmanar Iran att släppa Mohammadi efter tillkännagivandet av priset, skriver AFP. Mohammadi tilldelas priset för att från fångenskapen ha ”sett till att protesterna i Iran inte ebbar ut”. Har länge kämpar för kvinnors rättigheter i Iran. Mohammadi beskrivs som en ”okuvlig röst” – även inifrån fängelset. Omni 231006.
Narges Mohammadi efter priset: ”Segern är nära.” I ett skriftligt uttalande till New York Times kommenterar Narges Mohammadi att hon tilldelats Nobels fredspris: ”Världens stöd och erkännande gör mig mer beslutsam, mer ansvarstagande, mer passionerad – och mer hoppfull”, skriver den iranska aktivisten. “Jag hoppas vidare att detta erkännande kommer göra alla iranier som kämpar för förändring starkare och mer välorganiserade. Segern är nära”. Mohammadi har länge arbetat för kvinnors rättigheter i sitt hemland Iran och mot dödsstraff. Sedan 2016 sitter hon fängslad i det ökända Evinfängelset i Teheran för att ha spridit ”propaganda mot staten”. Mohammadi tilldelades priset under fredagen. Omni 231006.
Iran fördömer fredspriset: ”Ges till en kriminell.” Irans utrikesdepartement fördömer Nobelkommittén efter att iranska människorättskämpen Narges Mohammadi tilldelats fredspriset, skriver AFP. I ett uttalande anklagar talespersonen Nasser Kanaani kommittén för att politisera priset. ”Vi noterar att Nobels fredspriskommitté har gett priset till en individ som dömts för flera lagbrott och kriminella handlingar.” Vidare hävdar Kanaani att priset är ett uttryck för ”vissa europeiska länders anti-iranska hållning”. Enligt Nobelkommitténs motivering får Hammadi priset ”för sin kamp mot kvinnoförtryck i Iran och för att främja mänskliga rättigheter och frihet för alla”. Omni 231006.
Familjen: Mohammadi firade fredspriset i fängelset. Jubel och festligheter utbröt bland medfångarna på det ökända Evinfängelset i Iran när människorättsaktivisten och journalisten Narges Mohammadi fick veta att hon tilldelats Nobels fredspris. Det uppger Mohammadis familj för AFP. Enligt familjen fick hon reda på att hon tilldelats priset genom meddelanden från den del av fängelset där manliga intagna sitter, där tillgången till telefonkontakt med omvärlden är enklare än för kvinnorna. ”Ett glädjerus utbröt bland Narges och hennes cellkamrater, som firade denna seger i sin cell”, uppger familjen för nyhetsbyrån. 51-åriga Narges Mohammadi har suttit fängslad i omgångar de senaste decennierna, till följd av sitt arbete för kvinnors rättigheter och mot dödsstraff. På Evinfängelset har hon suttit sedan 2016, för att ha spridit ”propaganda mot staten”. Fredspriset utlystes på fredagen - samma kväll sände iransk statlig tv ett "förolämpande och förtalande porträtt" av pristagaren. Mohammadis 17-årige son hyllade sin mamma på en presskonferens i Paris: "En utmärkelse för sin kamp i Iran." Omni 231007.
Fredsprisvinnaren i Iran hungerstrejkar i fängelset. Årets mottagare av Nobels fredspris, Narges Mohammadi, har påbörjat en hungerstrejk i fängelset i Iran, uppger hennes familj för AFP. Protesten handlar om villkoren för vård i fängelset och kravet på att kvinnor måste bära slöja i Iran. ”Vi är oroade för Narges Mohammadis fysiska hälsa”, skriver familjen i ett uttalande. Fredsprisvinnaren har i flera veckor försökt bli flyttad till ett specialistsjukhus för att få hjärt- och lungvård, uppger organisationen Free Narges Mohammadi enligt AP. Det framgår inte mer specifikt vilken vård hon är i behov av. Mohammadi har länge arbetat för kvinnors rättigheter i Iran och sitter sedan 2016 i det ökända Evinfängelset i Teheran för att ha spridit ”propaganda mot staten”. Utsågs till vinnare av Nobels fredspris tidigare i år. Iransk media har inte rapporterat om hungerstrejken ännu. Omni 231106.

Fängelse för journalister som skrev om Aminis död. Två kvinnliga iranska journalister som rapporterat om Mahsa Aminis död har dömts till fängelse i upp till sju år, rapporterar AFP. Elaheh Mohammadi och Niloofar Hamedi bedöms skyldiga till samröre med USA, konspiration mot den iranska statens säkerhet samt propaganda mot den islamiska republiken. Mohammadi och Hamedi har suttit frihetsberövade i Evinfängelset i Teheran sedan september 2022. Den journalistiska organisationen CPJ har tidigare fördömt rättegången mot Mohammadi och Hamedi. FN har belönat dem med att pressfrihetspris för deras ”engagemang för sanning och ansvarsutkrävande”. Amini dog i häkte i september 2022 efter att ha gripits av iransk polis. Domen kan överklagas i 20 dagar. Omni 231022.

16-årig flicka hjärndöd i Iran efter polisingripande – ett år efter protesterna. Den 16-åriga flicka i Teheran, som legat i koma sedan början av oktober efter ett polisingripande i tunnelbanan, är nu konstaterat hjärndöd, rapporterar flera medier, med hänvisning till statliga iranska medier. Fallet liknar Jina Mahsa Aminis öde, kvinnan som förra året dog efter att ha gripits av moralpolisen för att hon inte burit hijab publikt. Inte heller den nu aktuella 16-åringen uppges ha burit slöja. Iranska myndigheter har hävdat att 16-åringens skador orsakats av att flickan svimmat på grund av lågt blodtryck. De har hindrat flickans föräldrar från att besöka henne på sjukhuset, enligt medieuppgifter. Övervakningsbilder som släppts visar bara hur hon bärs ut ur det tunnelbanetåg hon just klivit på. Jina Mahsa Aminis död för ett drygt år sedan föranledde landsomfattande protester mot landets styre. Flickans öde blev känt efter att kurdisk-iranska medborgarrättsgrupper uppmärksammat det. Nyheten kom samtidigt som Iran dömde två iranska journalister för sin bevakning av Amini-fallet. Det är konstaterat att flickan tappade medvetandet efter att ha konfronterats av moralpolisen. Omni 231022.
Iranska tonårsflickan död efter tre veckor i koma.16-åriga Armita Garawand skadades svårt när hon i början av oktober konfronterades av iransk polis. Efter mer än tre veckor i koma har hon nu avlidit, rapporterar TT med hänvisning till statliga iranska nyhetsbyrån Irna. Regimkritiska aktivister hävdar att 16-åringen attackerades av Teherans så kallade moralpolisen eftersom hon inte följde landets strikta klädkoder för kvinnor. I måndags meddelade hennes pappa att det inte längre fanns ”hopp om tillfrisknande”. Iran nekar till anklagelserna. Myndigheterna har uppgett att flickan svimmade av lågt blodtryck och att polisen inte har något med hennes tillstånd att göra. Omni 231028.

Iran dömer kvinna för äktenskapsbrott – kan stenas till döds. En kvinna i Iran har dömts till döden för äktenskapsbrott, enligt iransk statsmedia. Enligt tidningen Iran, vars rapportering AP har tagit del av, kontaktade den äkta maken polisen efter att ha hittat sin fru tillsammans med en annan man i deras gemensamma hem 2022. Det är inte ovanligt att äktenskapsbrottslingar döms till döden i Iran, och straffet kan komma att utdömas via stening i enlighet med landets strikta religiösa lagar, skriver AP. Så sent som i onsdags varnade FN:s generalsekreterare för att Iran ”avrättar människor i en alarmerande hastighet”. Dödsdomarna i Iran har ökat med 30 procent under årets första sju månader jämfört med samma period förra året, enligt en FN-rapport. Dödsstraff via stening överklagas ofta – i hopp om en mildare avrättningsmetod. 419 personer har dömts till döden i Iran i år. Omni 231103.

Uppgifter om att åtalet mot Floderus är klart – pappan: ”Vi gråter och är desperata.” Åtalet mot den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus som sitter fängslad i Iran är klart och har lämnats in till domstol, uppger en iransk talesperson enligt Sveriges Radio. Väntat, och på ett sätt bra att processen går vidare eftersom en dom kan leda till att han flyttas från dagens ”vidriga förhållanden” till ett annat fängelse, säger pappan Matts Floderus. Familjen är förfärad, säger han. – Vi gråter och är desperata. Vad åtalet avser är oklart. Svante Liljegren, chef för utrikesdepartementets konsulära enheter, säger till TV4 att man känner till uppgifterna och att man arbetar med att ta reda på vad det innebär för svensken. UD har tidigare kallat det för ett godtyckligt gripande och krävt att Floderus ska släppas fri. radio+text Har suttit fängslad sedan våren 2022 Sveriges Radio Pappan: Sitter med fem andra personer på totalt tolv kvadratmeter.Expert: Gripandet ett sätt för Iran att få Sverige att släppa livstidsdömde Hamid Noury. Omni 231108.

Iran har nog med anrikat uran för tre atombomber. Iran har nog med anrikat uran för tre atombomber, visar en ny hemligstämplad rapport från FN:s atomenergiorgan IAEA som Reuters och AFP tagit del av. Landets förråd av uran som anrikats upp till 60 procent har vuxit med 6,7 kilo till totalt 128,3 kilo sedan den senaste rapporten i september. Enligt IAEA:s riktlinjer behövs runt 42 kilo för en atombomb, förutsatt att det anrikas vidare till 90 procent. Iran är i dagsläget det enda landet som anrikar uran till så höga nivåer utan att bygga atombomber. IAEA-chefen: Hoppas på en snabb lösning. Irans anriktningstakt har saktat ner – kan vara kopplat till fångutväxling med USA. Mer än 22 gånger högre än den gräns som fastslogs i kärnavtalet. Omni 231115.
IAEA: Irans beteende är extremt och orättfärdigt. Irans relation med FN:s atomenergiorgan IAEA har nått en bottennivå, enligt den nya hemligstämplade rapport som AFP och Reuters tagit del av. I september beslutade Iran att stänga ute flera IAEA-inspektörer – något FN-organet kallar ”extremt och orättfärdigt”. Iran har beskrivit det som en hämndåtgärd för USA:s, Frankrikes, Tysklands och Storbritanniens politiska agerande mot landet. 2015 slöt Iran ett kärnkraftsavtal med EU och de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, som gick ut på begränsningar av Irans innehav och anrikning av uran i utbyte mot sanktionslättnader. 2018 lämnade USA avtalet. Omni 231115.

Fredpristagaren i fängelset: ”Kommer inte stoppa mig.” I ett utsmugglat brev från Evinfängelset i Iran beskriver Nobels fredspristagare Narges Mohammadi för SVT Nyheter en tillvaro av psykisk tortyr och ständig placering i isoleringscell. ”Det har inte stoppat och kommer inte att stoppa mig”, skriver hon. Bland annat har hon nekats vård, eftersom hon vägrar bära hijab. En presstalesperson har tidigare uppgett att det samlats vätska kring hennes hjärta och att matstrupen är kraftigt inflammerad. Till SVT skriver Mohammadi att hon kommer att stå upp för frihet och jämlikhet, om det så kostar hennes liv. Det hon saknar mest i fängelset är barnen, Kiana och Ali. Omni 231204. Kommentar: En mycket värdig Nobels fredspristagare.

600 dagar i fängelse: ”Är bara teater, bara påhitt.” Svensken Johan Floderus har suttit fängslad i Iran i exakt 600 dagar. Nu drömmer familjen om att 33-åringen ska vara hemma till jul, säger pappan Matts Floderus till The Guardian. Enligt Matts Floderus har familjen anledning att tro att någon form av rättegång kommer att äga rum snart, troligen redan i december. "Han sa till oss att han inte brydde sig om vad domen skulle bli eftersom det skulle betyda samma sak vad de än bestämde sig för att anklaga honom för – det är bara teater, bara påhitt." Matts Floderus berättar att han är oroad och har gråtit mycket – ”mer än jag har gjort sedan jag var kanske två eller tre år”. Floderus: Har blivit lite, lite bättre sedan Johans namn spreds av medier – olika nivåer i helvetet. Omni 231208.
Rättegången mot Johan Floderus har inletts i Iran – Sverige fick inte närvara. Rättegången mot 33-årige Johan Floderus, som suttit fängslad i Iran i över 600 dagar, har inletts. Det uppger utrikesminister Tobias Billström (M) för TT. ”Sveriges chargé d’affaires var på plats i domstolen men nekades rätten att delta vid rättegången. Detta har Sverige reagerat emot och har begärt tillstånd att närvara när rättegången återupptas”, skriver Billström. Floderus anklagas för spioneri och greps när han besökte landet på semester förra våren. Svenska utrikesdepartementet menar att han är godtyckligt fängslad och enligt experter kommer han troligen bara släppas som en del av en fångutväxling. Den svenske EU-tjänstemannen sitter fängslad i det ökända Evin-fängelset i Teheran. Hittills finns inga åtalspunkter. Omni 231209.
Billström: Är tydliga med Iran – han måste släppas. Irans anklagelser mot Johan Floderus är grundlösa och det finns varken skäl att ställa honom inför domstol eller hålla honom fängslad. Det skriver utrikesminister Tobias Billström (M) till SVT Nyheter när rättegången mot den spionanklagade svensken nu inletts. Både Sverige och EU har ”med stor tydlighet” framfört det till Iran. ”Johan Floderus är godtyckligt frihetsberövad i Iran och han måste omedelbart släppas fri för att kunna återvända till sina anhöriga.” Fängslades i Iran under en semesterresa för över 600 dagar sedan. Omni 231209.
EU kräver Floderus frihet ”vid varje kontakt med Iran”. EU uppmanar återigen Iran att släppa den fängslade svensken Johan Floderus, vars rättegång nu har inletts i Teheran. Nyhetsbyrån AFP skriver att EU:s utrikeschef Josep Borrell gjort ett uttalande där han säger att han ”lyfter fallet vid varje tillfälle och kontakt med de iranska myndigheterna”. Borrell återupprepar också sitt tidigare budskap om att Floderus är oskyldig. ”Det finns överhuvudtaget ingen grund för att fortsatt hålla Johan Floderus fängslad”. Även från svenskt håll trycker man på Iran. Utrikesminister Tobias Billström (M) har i ett meddelande till SVT skrivit att Floderus måste släppas fri ”omedelbart”. Tidigare i veckan kom beskedet att rättegången mot Johan Floderus har inletts. Iran anklagar Floderus för att konspirera med Israel. Fängslades i Iran under en semesterresa för över 600 dagar sedan. Floderus greps av iranska underrättelseagenter i april 2022. Omni 231210.
Iran anklagar Floderus för att konspirera med Israel – riskerar dödsstraff. Iran anklagar fängslade Johan Floderus för att ”konspirera med Israel” och för världsomfattande korruption, rapporterar flera medier. Den sista åtalspunkten är ett av Irans allvarligaste brott och kan leda till dödsstraff, uppger en iransk nyhetsbyrå enligt Reuters. Han anklagas även för ”omfattande åtgärder mot landets säkerhet” och för ”omfattande underrättelsesamarbete med den sionistiska regimen”. Utrikesminister Tobias Billström (M) meddelade nyligen att rättegången mot Floderus har inletts i Teheran. Det har hittills inte varit känt vad Floderus anklagas för. Sverige och EU har sagt att åtalet och fängslandet av EU-tjänstemannen saknar grund och begärt att han måste friges omedelbart.Omni 231210. Kommentar: Irans lögnhalsiga rättssystem konspierar mot mänskligheten.
UD om åtalet mot Floderus: ”Varje anklagelse felaktig.” De anklagelser som Iran riktar mot den fängslade svensken Johan Floderus är allvarliga, konstaterar svenska UD. Under söndagseftermiddagen har myndigheten ännu inte tagit del av hela åtalet mot Floderus, men skriver till flera medier att det viktiga är att svensken är ”godtyckligt frihetsberövad”. ”Varje anklagelse och åtalspunkt är felaktig. Detta är framfört tydligt till Iran på olika nivåer, vid olika tidpunkter, senast i går”, skriver presstjänsten till SVT Nyheter. Floderus har suttit fängslad i Iran i över 600 dagar. Enligt TT:s uppgifter var gripandet av honom en direkt konsekvens av det svenska rättsfallet mot Hamid Noury. Iraniern dömdes förra året till livstids fängelse för inblandning i avrättningen av politiska fångar i Iran 1988. Sveriges chargé d’affaires var på plats i domstolen men fick inte närvara vid rättegången. Omni 231210.
Expert: Tajmingen förvånar inte – Iran vill förhandla. Tiden för beskedet om att svensken Johan Floderus åtalas och anklagas för ett av Irans allvarligaste brott är ingenting som förvånar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitetet. Till TV4 Nyheterna säger han att hovrätten i Sverige meddelar dom i fallet med iraniern Hamid Noury den 19 december och att det iranska åtalet är en ”stark indikation” på att det finns koppling. I tingsrätten dömdes Noury till livstids fängelse för folkrättsbrott och mord. Mahmoudi säger att Iran ”vill sätta hårt mot hårt” och utesluter inte att Floderus döms till döden, om livstidsdomen mot Noury står fast. "Även om de meddelar dödsstraff behöver det inte betyda att de genomför det," säger han, och understryker att Iran vill förbättra sitt förhandlingsläge. Johan Floderus anklagas bland annat för ”världsomfattande korruption”... Omni 231210.
Sverige vill vara med under Floderus rättegång. Sverige har krävt att ambassadpersonal ska få närvara under rättegången mot 33-åriga Johan Floderus, som inleddes häromdagen. Det säger utrikesminister Tobias Billström (M) till TT. "Det tål att upprepas ännu en gång att vi betraktar alla anklagelser som fullständigt grundlösa och felaktiga," säger utrikesministern. TT:s fråga om huruvida en fångutväxling med Iran skulle kunna bli aktuellt om Floderus döms vill Billström dock inte svara på. "Jag kommer inte i det här läget att diskutera några hypotetiska frågor," säger han. Floderus åtalas i Iran för ”åtgärder mot landets säkerhet, omfattande underrättelseverksamhet med den sionistiska regimen och korruption på jorden”, ett brott som kan innebära dödsstraff. ”Korruption på jorden” är ett av Irans allvarligaste brott. Omni 231211.

Mahsa Aminis familj stoppas från att lämna Iran. Mahsa Aminis familj skulle resa till Frankrike för att ta emot EU:s människorättspris Sacharovpriset, som tilldelats Amini postumt. Men på flygplatsen stoppades de från att gå ombord på planet, uppger familjens advokat Chirinne Ardakani enligt flera medier. Enligt Ardakani konfiskerades familjens pass, trots att de hade giltiga visum. Hon säger till AFP att de iranska myndigheterna ”aldrig har varit så mobiliserade för att förhindra offrens familjer från att tala med det internationella samfundet”. Det var i mitten av september förra året som Amini dog på sjukhus i Teheran, tre dagar efter att hon gripits av sedlighetspolisen för att ha burit sin slöja på ett otillåtet sätt. 22-åringens död utlöste enorma demonstrationer både i Iran och i andra länder. Amini tilldelades priset i oktober. Europaparlamentets talman Roberta Metsola kräver att Iran drar tillbaka beslutet. BBC Sacharovpriset har delats ut sedan 1988. Omni 231210.

Misstänkt cyberattack mot bensinmackarna i Iran. Nästan 70 procent av Irans bensinstationer har varit ur funktion under måndagen. Statlig iransk tv rapporterar om ”sabotage”, vilket enligt AP kan tolkas som en referens till cyberangrepp. I tv-sändningar har människor uppmanats att inte vallfärda till de bensinmackar som fortsatt håller öppet. Enligt Times of Israel påstår en hackergrupp med kopplingar till Irans ärkefiende Israel, att man ligger bakom attacken. Nyhetsbyrån skriver att det på senare år har skett en rad cyberattacker mot Irans bensinstationer, järnvägssystem och industrier. Iran har omkring 33 000 bensinmackar. Hackergruppen går under namnet Gonjeshke Darande. Omni 231218.

Allt mer tyder på att Iran vill växla Noury mot svenskar. Tingsrätten dömde Hamid Noury till livstids fängelse för att ha haft en central roll i avrättningar av tusentals politiska fångar i ett iranskt fängelse 1988. Under tisdagen faller hovrättens dom. Enligt TT tyder ”allt mer” på att Iran vill få hem Noury genom fångväxling mot de två svenskar som sitter fängslade i landet: EU-tjänstemannen Johan Floderus och svensk-iranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali som fängslades 2016. Enligt TT:s uppgifter greps Floderus som en bricka i Noury-fallet. Folkrättsprofessorn Mark Klamberg säger i en intervju med AFP att en fångutväxling kan ske genom att Sverige låter Noury avtjäna sitt straff i Iran. Det skulle i praktiken innebära att iraniern blir ”en fri man” när han återvänder. "Regeringen skulle kunna benåda Noury. Men jag tror inte att det kommer att hända, det är politiskt omöjligt," säger Klamberg. Vad regeringen än gör kommer den att möta kritik, menar folkrättsprofessorn Pål Wrange. Många iranier i Sverige vill se Noury avtjäna sitt straff. Så vitt känt har Sverige aldrig genomfört en fångutväxling. Floderus står anklagad för spioneri sedan april då han greps under en semesterresa. Irankännare: Troligen greps båda enbart av taktiska skäl. Experter: Floderus kommer bara släppas i utväxling. Omni 231219.

Hovrätten fastställer livstidsdomen mot Hamid Noury. Svea hovrätt fastställer livstidsdomen mot Hamid Noury för delaktighet i tusentals avrättningar av politiska fångar i Gohardashtfängelset i Teheran 1988. Iraniern döms för mord och grovt folkrättsbrott. "Vi har gjort bedömningen att åklagarens bevisning i avgörande delar är robust och övertygande och att tingsrätten i huvudsak har gjort en riktig bedömning när de funnit åtalet styrkt," säger hovrättsrådet Robert Green i ett pressmeddelande. Hovrätten slår fast att ett stort antal personer har avrättats, men till skillnad från tingsrättens dom finner man att bevis saknas i vissa fall som är angivna i åtalet. Det har funnits en oro för vad domen mot Noury innebär för de två svenska medborgare som sitter fängslade i Iran, EU-tjänstemannen Johan Floderus och svensk-iranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali. Allt mer tyder på att Iran vill använda de svenska fångarna för att få hem Noury, genom någon typ av fångväxling, skriver TT. Hovrätten har också bedömt att gärningen ska betraktas som flera fall av mord i stället för ett brott. 62-årige Hamid Noury greps på Arlanda i november 2019. Omni 231219.
Amnesty: Unik och historisk dom mot Hamid Noury. Att Svea hovrätt på tisdagen fastställde livstidsdomen mot Hamid Noury för hans delaktighet i tusentals avrättningar i ett iranskt fängelse 1988 är ”helt unikt”. Det säger Maja Åberg, sakkunnig på människorättsorganisationen Amnesty, till SVT Nyheter. "Det här är den enda person som har ställts till ansvar för tusentals människor som utsattes för tvångsmässiga försvinnanden och som avrättades utomrättsligt". Hon tror att domen kan bli betydelsefull för anhöriga och beskriver domen som ”historisk.” Tingsrätten dömde Hamid Noury till livstids fängelse för mord och grovt folkrättsbrott förra året, en dom som Svea hovrätt fastställde på tisdagen. Maja Åberg: Ett stort problem med Iran är att ingen ställs till ansvar för den här typen av kränkningar. Omni 231219.
Iran fördömer domen mot Noury: ”Oacceptabelt.” Irans utrikesdepartement fördömer hovrättsdomen mot Hamid Noury och kallar den för ”fundamentalt oacceptabel". Det rapporterar AFP. Svea hovrätt fastställde under tisdagen tingsrättsdomen där Noury dömdes för delaktighet i tusentals avrättningar av politiska fångar i Gohardashtfängelset i Teheran 1988. Iraniern dömdes för mord och grovt folkrättsbrott. "Det är beklagansvärt att domstolen, utan hänsyn till principer om en rättvis rättegång, beslutat sig för att fatta ett så förgörande domslut," säger departementets talesperson Nasser Kanani till nyhetsbyrån. Det har funnits en oro för vad domen mot Noury innebär för de två svenska medborgare som sitter fängslade i Iran, EU-tjänstemannen Johan Floderus och svensk-iranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali. Iran lovar använda ”tillgängliga metoder” för att säkra Nourys frigivning. Omni 231220.
Johan Floderus i rätten igen – efter Noury-domen. Det har hållits en rättegångssession med den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus i Iran, skriver TT som hänvisar till iranska medier. Uppgifterna kommer dagen efter hovrättens livstidsdom mot iraniern Hamid Noury, för hans delaktighet i tusentals avrättningar av politiska fångar i Teheran 1988. "Det är inte alls överraskande att Iran skulle göra så här, det blir som en markering eftersom Hamid Noury-domen kom i går. Då kontrar de med att säga att nu har de också haft ytterligare en rättegångssession för Johan Floderus," säger Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty International. Rättegången inleddes tidigare i december men ajournerades kort därefter. Har anklagats för spioneri – något som döms ut från europeiskt håll. Gripandet av Floderus tros ha skett som en konsekvens av att Noury greps i Sverige. Omni 231220.
Svenske forskaren Ahmadreza Djalali hotas med avrättning. Den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali har hotats med att hans avrättning i Iran är nära förestående, rapporterar DN, som varit i kontakt med Djalalis hustru Vida Mehrannia. "De säger att han är en spion för Mossad, att han förtjänar att bli avrättad," säger hon till DN. Ahmadreza Djalali har anklagats för att ha spionerat på Irans kärnvapenprogram för Israels räkning och dömdes 2017 till döden. Djalali har nekat till anklagelserna och rättegången har beskrivits som rättsosäker. I tisdags slog hovrätten fast livstidsomen mot den iranske medborgaren Hamid Noury, som dömts för grovt folkrättsbrott för sin inblandning i mordet på 24 fångar i ett fängelse i Iran 1988. Noury-dom kan påverka fängslade svenskar i Iran Sveriges Radio I maj avrättades en svensk medborgare i Iran (2 juni). Omni 231222.
”Iran leker med Djalalis liv – hämnd för domen”. FN kräver att Iran stoppar avrättningen av den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali. I ett inlägg på X skriver Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, att Iran inte gett Djalali en rättvis rättegång, och beskriver nyheten om att hans avrättning nu kan vara nära förestående som skrämmande. I ett uttalande i går skrev Amnesty att mycket pekar på att Irans hot om att genomföra avrättningen ska ses som en hämnd på den svenska hovrättsdomen mot Hamid Noury i veckan. Diana Eltahawy, chef för Amnesty i Mellanöstern och Nordafrika, beskriver det som att Iran ”leker med Djalalis liv” i ett försök att få till ett framtida fångutbyte. Omni 231223.
Floderus riskerar ”tungt” straff – Iran hotar ta till ”alla tillgängliga medel”. Straffet mot svenske Johan Floderus kan bli ”tungt” och ”ångerfullt”, skriver den regimtrogna iranska tidningen Kayhan enligt TV4 Nyheterna. Beskedet kommer efter att Svea hovrätt i förra veckan fastslog livstidsdomen mot den iranske medborgaren Hamid Noury som dömts för folkrättsbrott. Irans utrikesdepartement säger att domslutet är ”orättvist och skandalöst” och att man ska kämpa för att få hem Noury. "Vi kommer att använda alla juridiska och tillgängliga medel," säger talespersonen Nasser Kanaani under en presskonferens enligt Reuters. Floderus sitter fängslad i Iran sedan i april förra året. Regimen anklagar honom för att ha spionerat åt Israel och rättegången pågår. Om han döms riskerar han dödsstraff. Anklagelserna mot Floderus har dömts ut som grundlösa både av Sveriges regering och av EU:s utrikeschef Josep Borrell. Iran säger att Nourys rättigheter inte tillvaratas i Sverige. Iranska medier kopplar Floderus till Noury. Omni 231225.

Cameron: Iran utgör ”ondskefullt inflytande.” Storbritanniens utrikesminister David Cameron varnar Iran och säger att man inte kommer att tolerera att landet stöttar eller utövar våld mot andra länder. "Iran är utgör ett rakt igenom ondskefullt inflytande i regionen och omvärlden – det är ingen tvekan om det," säger Cameron till The Telegraph i en av sina första stora intervjuer sen han tillträdde som utrikesminister. Cameron vill nu att Storbritannien utvecklar starkare ”avskräckningsmedel” mot Iran tillsammans med sina allierade. Enligt den brittiske utrikesministern så väl som amerikansk underrättelsetjänst är Iran direkt inblandade i många av den senaste tidens attacker mot civila fartyg på Röda havet så väl som Hamas aktiviteter i Israel och Gaza. Omni 231224.

Uppgifter: Iran har avrättat fyra ”sabotörer.” Iran säger sig ha avrättat fyra ”sabotörer” kopplade till Israels underrättelsetjänst Mossad, skriver Reuters. Enligt ett uttalande i den statliga iranska nyhetsbyrån Mizan har de fyra personerna varit inblandade i ”omfattande aktiviteter riktade mot landets säkerhet”. Tidigare i december påstod Iran att de avrättat fyra personer som tagit emot sina instruktioner från en Mossad-agent i Sverige. Irans rättsväsende är inte politiskt oberoende och landet får återkommande internationell kritik för sina avrättningar. Uppgifterna kommer från Irans domstolsväsende. Tidigare i december avrättades en påstådd Mossad-spion i fängelset Zahedan (16 december). Omni 231229.

Bombdådet i Iran Iran: Över 100 dödade nära Qassem Soleimanis grav. Uppdaterad 3 januari, 15:13 Iranska myndigheter uppger att minst 103 människor dödats i två explosioner i staden Kerman, enligt Reuters. Rahman Jalali, viceguvernör i provinsen, kallar det för ”en terrorattack”. Explosionerna inträffade nära den iranske toppgeneralen Qassem Soleimanis grav i Kerman i södra Iran, uppger statlig iransk tv. Omkring 140 människor uppges ha skadats, skriver AFP med hänvisning till iranska medier. En ceremoni för att minneshålla Soleimani, som dödades i en amerikansk drönarattack på för dagen fyra år sedan, ska ha hållits på platsen. Videoklipp visar hur tusentals sörjande människor samlats för att delta i årsdagsceremonin. Flera ska ha trampats ner under kalabaliken som uppstod vid explosionerna. Dödandet av Soleimani ledde till iranska attacker mot amerikanska mål i Irak. Soleimani dödades i en attack på Bagdads flygplats. Soleimani ledde det militära revolutionsgardets elitstyrka Quds. Omni 240103. Senare uppgift sänkte antalet döda till 84. Nära 200 vårdas på sjukhus.
Fördömand strömmar in - USA nekar till inblandning. FN, EU, Ryssland, Irak och Jordanien var snabba med att fördöma sprängdådet i Iran på onsdagen, rapporterar AFP. ”Detta terrordåd har krävt en chockerande mängd civila dödsfall och skador”, skriver EU:s avdelning för utrikesfrågor i ett uttalande. Rysslands Vladimir Putin vände sig direkt till Irans högsta ledare Ali Khamenei med sina kondoleanser och kallade attacken för ”chockerande grymhet”. Samtidigt tillbakavisar det amerikanska utrikesdepartementet spekulationer om att USA eller allierade Israel skulle ha något med saken att göra. – USA var inte inblandat på något sätt. Vi har ingen anledning att tro att Israel var inblandat, säger utrikesdepartementets talesman Matthew Miller. Minst 103 personer dödades i två separata explosioner i samband med en minnesceremoni för att hedra den dödade toppgeneralen Qassem Soleimani i staden Kerman. Ingen har ännu tagit på sig ansvaret för attacken. Irans regering har utlyst landssorg på torsdagen. Omni 240103.
IS tar på sig attack – tros vara självmordsdåd. Terrorgruppen IS tar på sig skulden för bombdådet i Iran, rapporterar Reuters. Enligt den statliga nyhetsbyrån Irna misstänker iranska utredare att självmordsbombare låg bakom attacken, som dödade närmare 100 personer i staden Kerman på onsdagen. Irans ledare har utlovat ett kraftfullt svar på attacken. President Ebrahim Raisi har fördömt händelsen som ”avskyvärd och omänsklig”, medan den högsta ledaren Ayatollah Ali Khamenei har svurit att hämnas. IS gör uttalandet på appen Telegram. Omni 240104.
Underrättelser: Attacken i Kerman utfördes av IS. Terrorgruppen IS låg bakom de två dödliga explosionerna i iranska Kerman tidigare i veckan. Det bekräftas av amerikansk underrättelseinformation enligt två källor som Reuters talat med. Informationen baseras på avlyssnad kommunikation och är ”tydlig och obestridlig”, enligt en av källorna. IS gick i torsdags ut och tog på sig dådet, men gruppens inblandning har fram till nu inte bekräftats av en utomstående part. Enligt terrorgruppen utfördes dådet av två självmordsbombare med bombbälten. Attacken, i vilken minst 84 personer miste livet, är den dödligaste i Iran sedan iranska revolutionen 1979. Bombdådet genomfördes under en minnesceremoni för generalen Qassem Soleimanis, som dödades av USA för fyra år sedan. Omni 240106.

Pakistan: Vi har rätt att slå tillbaka mot Iran. Pakistan kallar hem sin ambassadör från Iran, efter att en iransk robotattack påstås ha dödat två barn i pakistanska Baluchistan. Det meddelar landets utrikesdepartement i ett uttalande. Iran hävdade kort efter attacken att målet var en religiös extremistgrupp. Anonyma källor inom Pakistans millitär säger till AP att man inte fick någon förvarning om attacken från grannlandet. "Detta är oacceptabelt och Pakistan har rätt att besvara aggressionen," säger Jan Achakzai, talesperson för regionen Baluchistan. Iran ambassadör är inte heller välkommen i Pakistan. Iran och Pakistan misstänker varandra för att härbärgera fientliga miliser. Omni 240117.
Pakistan: Vi har genomfört attacker inne i Iran. Minst sju personer ska ha dödats i Iran efter att Pakistan genomfört attacker i gränsområdet Baluchistan, det uppger lokala myndigheter enligt Reuters. Flera explosioner hördes tidigt under torsdagsmorgonen, drygt ett dygn efter det iranska robotanfallet som ska ha dödat två barn på Pakistans mark i samma område. En anonym källa inom den pakistanska underrättelsetjänsten bekräftar för AFP att Pakistan låg bakom attacken. ”Jag kan bara bekräfta att vi har genomfört attacker mot anti-pakistanska militanta grupper inne i Iran”, säger källan. Kort efter tisdagens attack hävdade Iran att man anfallit en religiös extremistgrupp i pakistanska Baluchistan. Pakistan svarade dock med att ta hem sin ambassadör i Teheran och varnade för ”allvarliga konsekvenser”. Det upptrappade våldet mellan länderna ökar oron för ökade spänningar och en utbredd konflikt i regionen. Tre kvinnor och fyra barn uppges ha dödats i Baluchistan. Enligt flera medier var Pakistans bombningar riktade mot två baluchiska separatistfraktioner. Iran och Pakistan misstänker varandra för att härbärgera fientliga miliser. Omni 240118.
Pakistans militär i ”extremt hög beredskap”. Pakistans militär är i ”extremt hög beredskap”, och minsta ”misstag” från Irans sida kommer att besvaras kraftfullt, säger en källa inom landets försvar till Reuters. Uttalandet kommer efter att Iran och Pakistan utbytt attacker mot vad man beskriver som religiösa extremistgrupper inne i varandras territorium. Omni 240118.
Analys: För Pakistan saknar Irans attack motstycke. Varför nu? frågar sig flera analytiker om den plötsligt uppblossade konflikten mellan Iran och Pakistan. I en analys i The Independent ställer sig Riazat Butt en annan fråga: varför väljer både Iran och Pakistan att slå till mot separatister i grannlandet, snarare än samma separatister i det egna landet? Därmed ökar risken för en uppblossande konflikt. Anledningen, menar Butt, är inrikespolitiska orsaker – Iran upplever ett ökat tryck efter terrordåd från IS och Israels krig mot Hamas. I Pakistan vill armén visa sig stark, därför krävs att man svarar på Irans attack. En annan anledning till de upprörda reaktionerna i Pakistan är att den pakistanske premiärministern träffade den iranske utrikesministern bara timmar före Irans anfall. Därför saknar attacken motstycke, skriver Parham Ghobadi i en analys för BBC. Ghobadi ser ingen möjlig eskalering av läget. Länderna är kvitt nu och ingen sida tjänar på den här konflikten, skriver han. Men Riazat Butt pekar på en annan risk: att de separatistiska grupperna trappar upp konflikten. Baluchistan Liberation Army lovade att hämnas de döda efter Pakistans attack. Omni 240118.
Pakistan: Trappar ner med Iran efter konfliktvecka. Pakistan och Iran är överens om att trappa ner den rådande konflikten mellan länderna, uppger Pakistans utrikesdepartement enligt AFP. ”De två utrikesministrarna är överens om att samarbetet och koordinationen vad gäller antiterrorism och andra gemensamma frågor ska stärkas”, skriver departementet. Enligt källor till den pakistanska tv-kanalen Geo TV kommer de diplomatiska relationerna att återställas helt, skriver Reuters. Detta efter att en konflikt blossat upp mellan länderna i veckan, då båda sidor attackerat milisgrupper på varandras territorium i gränsregionen Baluchistan. Omni 240119.
Iran bekräftar: Konflikten med Pakistan överspelad. Iran vill liksom Pakistan återupprätta samarbetet och låta de respektive ambassadörerna återvända, rapporterar den statliga iranska nyhetsbyrån IRNA enligt AP. Nyhetsbyråns rapport kom efter ett samtal mellan de två ländernas utrikesministrar. Tidigare under dagen uppgav också Pakistan att man vid ett möte i det nationella säkerhetsrådet kommit fram till att man vill trappa ner konflikten. Det sker efter en spänd vecka då båda länder attackerat milismedlemmar på varandras territorium i gränsregionen Baluchistan. Pakistan: Vi bör kommunicera för att säkerställa fred och stabilitet. Innebar ökade spänningar i en konflikt som pågått många år. Omni 240119.

UD: Svensk man i 60-årsåldern gripen i Iran. En svensk man i 60-årsåldern sitter fängslad i Iran sedan slutet av förra året, uppger Utrikesdepartementet för TV4 Nyheterna. Enligt UD greps mannen ”utan tydlig anledning”. Det är sedan tidigare känt att Johan Floderus, Ahmedreza Djalali och en svensk man i 20-årsåldern sitter frihetsberövade i landet. ”Regeringen arbetar intensivt och outtröttligt för att svenska medborgare som utan uppenbar anledning frihetsberövats i Iran ska friges utan dröjsmål”, skriver UD. Den svenska ambassaden i Teheran är i kontakt med lokala myndigheter. Omni 240118. Kommentar: Farligt att åka till skurkstaten Iran. Den som åker tar en stor risk.

Ny iransk satellit kan ha nått högst hittills. Iran har skjutit upp en ny satellit som nått en högre omloppsbana än någon av landets tidigare satelliter, uppger den statliga iranska nyhetsbyrån IRNA enligt AP. Irans satellitprogram bryter enligt USA mot en resolution från FN:s säkerhetsråd, och kan innebära ett steg mot att utveckla ballistiska kärnvapenrobotar. Uppskjutningen har inte bekräftats av oberoende källor, och Iran har inte heller gett någon information om vad satelliten har för syfte. Ska ha nått en omloppsbana på 750 kilometer. Omni 240120.

23-åring avrättad i Iran efter massprotesterna 2022. Iran har avrättat en man som dömts för inblandning i massprotesterna som skakade landet 2022, rapporterar Reuters med hänvisning till statliga medier. 23-åriga Mohammad Ghobadlou dömdes för att ha dödat en polisman och skadat fem andra genom att köra över dem med sin bil. Rättegången har kritiserats hårt av bland annat Amnesty som hävdar att rättsprocessen har liknat en skenrättegång. Domstolarna har inte tagit hänsyn till hans psykiska sjukdom, han har inte fått sina mediciner och hans advokater har undanhållits bevis. Protesterna 2022 tog fart efter 22-åriga Masha Aminis död. Hon dog på sjukhus efter att ha förts bort av Irans moralpolis på grund av att de ansåg att hon inte bar sin slöja korrekt. Mohammad Ghobadlou hade diagnostiserats med bipolär sjukdom. Hans advokat hade inte informerats om att avrättningen skulle genomföras. Över 500 personer dödades i protesterna. Omni 240123.

Iran har skjutit upp tre satelliter i omloppsbana. Iran har lyckats skjuta upp tre satelliter med en raket som misslyckats flera gånger tidigare, rapporterar statlig media enligt flera nyhetsbyråer. Nu ska satelliterna ha satts i omloppsbana. Uppskjutningen görs i en tid av ökade spänningar i Mellanöstern. Den är en del av ett program som västvärlden varnar förbättrar Teherans ballistiska robotar. En satellit väger 32 kilo och två nano-satelliter mindre än 10 kilo. Statlig tv visade uppskjutningen. Fem misslyckade uppskjutningar har gjorts med samma raket inom ramen för programmet. Omni 240128.

Iran har avrättat fyra män – anklagades för spioneri. Fyra kurdiska män har avrättats i Iran, rapporterar AP. De anklagades för att ha planerat en attack mot en fabrik tillhörande Irans försvarsdepartement. Operationen påstås ha varit orkestrerad av den israeliska säkerhetstjänsten Mossad. Verkställandet av avrättningen kom efter en dom från den iranska högsta domstolen. Iran och Israel har en lång historia av att anklaga varandra för spioneri. Israel ser Iran som sin största fiende och har vid upprepade tillfällen hotat med militära åtgärder för att hindra Teheran från att skaffa fram kärnvapen. Iran tillbakavisar anklagelserna om att man försöker tillverka kärnvapen. Iran: De fyra männen tränades av Mossad. Omni 240129.

Floderus sitter i cell på tolv kvadrat – med fyra andra. . Svenske Johan Floderus lever under svåra förhållanden i det iranska fängelse där han hålls i väntan på dom, säger hans syster till P1 Morgon. "Han sitter i en cell som är tolv kvadrat. De är fyra personer som sitter i den," säger Tove Floderus. Under söndagen hölls den sista rättegångsdagen i åtalet mot Johan Floderus. Han misstänks bland annat för att ”sprida korruption på jorden” – ett av de allvarligaste brotten i iransk lagstiftning. Åklagaren yrkar på dödsstraff. Rättegången beskrivs som politiskt motiverad och rättsosäker. "Det uppstår som en spricka i verkligheten när man hör dödsstraff och sin brors namn i samma mening, men jag försöker tänka att det här handlar inte egentligen om Johan, det är bara ord," säger Tove Floderus. Tove Floderus: ”Det är ju ingen rättsstat som han befinner sig i.” Åklagaren: Jag kräver maxstraff. Expert: Inte säkert att straffet verkställs. Omni 240129.
UD: Ingen grund att hålla Floderus fängslad. Irans fängslande av den svenske medborgaren Johan Floderus saknar rättsligt stöd, enligt Utrikesdepartementet. ”Det finns ingen som helst grund för att hålla Johan Floderus frihetsberövad, än mindre att ställa honom inför domstol. Detta har både Sverige och EU framfört med stor tydlighet till företrädare för Iran”, skriver UD i en kommentar till TT. Johan Floderus har suttit fängslad i Iran i snart två år, enligt uppgifter i en cell som är tolv kvadratmeter stor och som han delar med fyra andra. På söndagen yrkade åklagaren i hans fall på att han döms till döden för brottet att ”sprida korruption på jorden”. UD har redan tidigare uttryckt att man anser att anklagelserna mot Floderus är falska och saknar grund. Fängslades 2022 misstänkt för spioneri. Omni 240129.
Fängslad i 456 dagar i Iran: Träffade Johan Floderus. Belgaren Olivier Vandecasteele satt 456 dagar i ett Iranskt fängelse. För första gången sedan han frigavs i maj 2023 berättar han nu om sin tid i fångenskap. – Det var som ett fängelse i ett fängelse, förklarar Vandecasteele. I drygt åtta månader har Olivier Vandecasteele varit fri, men det var en skärrad och tagen man som berättade om den ovissa tiden i Evinfängelset, i Iran. Vandecasteele satt innan för samma murar som den svenska EU-tjänstemannen, Johan Floderus. De träffades, men skildes senare åt för att vakterna ansågs att de pratade för mycket. svt 240209.

Iran har rundat sanktioner med hjälp av storbanker. Iranska myndigheter har kunnat runda omvärldens sanktioner med hjälp av konton hos europeiska storbankerna Lloyds och Santander, rapporterar Financial Times. Det handlar om det statliga oljebolaget PCC och dess hemliga frontbolag som ska ha varit baserade i lokaler inte långt från Buckingham Palace, enligt dokument som tidningen tagit del av. Från politiskt håll beskrivs avslöjandet som ytterligare ett bevis på att Islamiska revolutionsgardet fortsatt har tillgång till London som finanscentrum. Labourledamoten Liam Byrne, ordförande för underhusets handelsutskott, kallar det för ett ”chockerande misslyckande”. "Det antyder att företag som USA riktar sanktioner mot kan röra sig fritt i London," säger han till tidningen. USA har riktat sanktioner mot PCC sedan november 2018. Omni 240204.

Iranskt agentpar misstänks ha planerat mord på svenska judar: ”Väldigt obehagligt.” Iran misstänks ha planerat mord på flera svenska judar under 2021, visar en granskning av S R Ekot. Enligt Ekot ska ett agentpar från landets militära underrättelsetjänst ha kartlagt tre tilltänkta måltavlor i Sverige. En av dem är Aron Verständig, ordförande för Judiska centralrådet. ”Väldigt obehagligt”, säger han till radion. "Det är liksom en mordplan, en annan stat håller på att ge sig på en svensk medborgare, så det gör mig också förbannad." I april 2021 greps det iranska paret i Sverige, misstänkta för stämpling till terrorbrott. Varken Säpo eller åklagare vill dock kommentera vilka som var utpekade som måltavlor. Något åtal väcktes aldrig. I stället utvisades paret 2022. De nekade till brott. Enligt Ekots källor ska det misstänka paret ha kartlagt Verständig och två andra utpekade svenska judar. Radio Misstänkta terrorparet fick asyl – trots att Migrationsverket varnades. Paret greps i april 2021. Omni 240206.
Misstänkta paret fick asyl trots flera varningar. Det iranska par som misstänks ha planerat mord på svenska judar fick asyl i Sverige som afghaner 2017, rapporterar Ekot. Det trots att Migrationsverket fått minst två anonyma tips om att mannen egentligen inte var afghan, utan iranier och jobbade för det iranska Revolutionsgardet. Enligt kanalen fanns även andra röda flaggor i parets ansökan. Bland annat var deras id-handlingar falska. Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket, vill inte svara på några frågor som rör det enskilda fallet eller huruvida myndigheten hanterat ärendet korrekt. Paret utvisades 2022 efter att ha gripits av Säpo året innan, misstänkta för stämpling till terrorbrott. De nekade till brott. Tengroth: Det viktigaste är ju att det blir rätt på slutet. Omni 240206. Kommentar: Om det hade blivit rätt på slutet hade de först blivit dömda innan de utvisades.
”Allvarligt – säkerheten i asylprocessen ska stärkas.” Ekots uppgifter om att det misstänkta agentparet från Iran beviljats asyl på felaktiga grunder är väldigt allvarliga. Det säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M), enligt TT. Enligt radion misstänks paret ha planerat mord på flera judar i Sverige under 2021, fyra år efter de beviljades uppehållstillstånd som afghanska flyktingar. Det trots att de i själva verket var iranier, och trots flera anonyma tips till Migrationsverket. Malmer Stenergard påpekar att händelserna skedde innan hennes tid vid makten. "Men vi jobbar brett med att stärka säkerheten runt hela asylprocessen," säger hon. Som exempel nämner ministern att samarbetet mellan Säpo och Migrationsverket utökats. Paret greps i april 2021, misstänkta för stämpling till terrorbrott. De nekade till anklagelserna men utvisades året därpå. Omni 240206.
Expert: Det finns aktiva Iranagenter här i dag. Den iranska regimen har i många år satsat underrättelseresurser på Sverige – och än i dag kan man anta att det finns aktiva agenter här. Det säger Arvin Khoshnood, statsvetare vid Lunds universitet med inriktning på Iran, till SVT Nyheter. "Underrättelsetjänsterna har varit väldigt aktiva i Sverige, där man varit intresserad av svensk forskning och teknik. Man har också varit intresserad av alla oppositionella iranier i exil. Sverige har också varit en bas där regimen rekryterat agenter och planerat operationer i andra länder," tillägger han. På tisdagen rapporterade Ekot att två iranska agenter i Sverige, som greps 2021 och utvisades året därpå, planerade flera mord på svenska judar. Khoshnood förvånas inte över att agenterna riktade in sig på judar. Omni 240206.

Allt fler avrättningar i Iran – omvärlden kritseras. Iran har genomfört ett ökande antal avrättningar den senaste tiden, rapporterar DW. FN-kommissionären Nada al-Nashif besökte landet i helgen för att granska avrättningarna, men människorättsgrupper kräver att omvärlden gör mer. "Det är som att läget ur ett människorättsperspektiv och de många avrättningarna i Iran helt enkelt inte är en prioriterad fråga för västvärlden," säger Mahmood Amiry-Moghaddam, föreståndare för den Oslobaserade organisationen Iran Human Rights. Amiry-Moghaddam tror att det bristande intresset från världssamfundet har lett till ett starkare självförtroende bland iranska makthavare när det gäller genomdrivandet av avrättningar.: Iran drar fördel av omvärldens uteblivna reaktioner. Omni 240206.

60-årig svensk dömd till fem års fängelse i Iran. November 2023 greps en svensk man i 60-års åldern i Iran, nu uppger Ekot att han dömts till fem års fängelse. Mannens advokat uppger att den dömda är sjuk i cancer. Utrikesdepartementet meddelade i januari att mannen, som både har svenskt och iranskt medborgarskap, greps utan tydligt anledning. En människorättsorganisation i Iran menar att han dömts för att ha konspirerat och planerat brott, enligt Ekot. Utrikesministern Tobias Billström sa till SVT i januari att han såg mycket allvarligt på gripandet. "Det var därför vi kallade upp Irans chargé d’affaires, för att tala och att vi uppmanar dem att släppa de svenskar som sitter godtyckligt frihetsberövade. Det är viktigt för oss att så också sker," sa Billström då. I januari meddelade UD att en annan svensk medborgare i 20-årsåldern även fängslats i Iran. UD har inte velat gå in på anledningen till varför han greps. Enligt SVT Nyheter Västmanland ska han vara hemmahörande i Västerås och vara internationellt efterlyst misstänkt för mord. Sedan tidigare pågår även en rättegång mot den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus. Åklagare påstår att han har spionerat för Israels räkning och yrkar på dödsstraff. Men bland annat människorättsgruppen Amnesty International hävdar att det egentligen handlar om att Sverige har dömt iranske Hamid Noury för grovt folkrättsbrott. Från officiellt håll, både från Sverige och EU, har man dömt ut anklagelserna mot Floderus som grundlösa. Dessutom har den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali dömts till döden i Iran. Även i det fallet har Iran hävdat spioneri och Israelkoppling, medan Amnesty hävdar att det är ”en slags hämnd” för domen mot Noury. svt 240211.

Massbojkott väntas på Irans valdag: ”Många går på knäna.” År av massprotester och förtryck, en ekonomi i fritt fall och ökade spänningar med väst. Många iranier har tröttnat på ett liv dikterat av den ultrareligiösa regimens påbud. När Iran i dag håller parlamentsval är den största frågan hur många som faktiskt dyker upp vid valurnorna. Allt fler iranier uttrycker frustration över den ekonomiska situationen i landet, där internationella sanktioner och en lågkonjunktur har slagit hårt mot vanliga människor, rapporterar AP. "Inflationen är skyhög, valutan har tappat i värde, sanktionerna har slagit hårt mot befolkningen och det är många som går på knäna bara för att klara av att få mat på bordet," säger SVT:s utrikesreporter Gilda Hamidi-Nia. Enligt TT finns det få iranier som tror att regeringen i Teheran har vilja eller förmåga att vända utvecklingen i landet. Trots det är det viktigt att rösta, anser Majid Hosseini, boende i Teheran. "Om vi inte röstar går allt arbete de senaste 40 åren förlorat," säger han. Den våg av protester som sköljde över landet efter den 22-åriga Mahsa Aminis död lämnade efter sig ett alltmer auktoritärt Iran, där aktivister dagligen fängslas, oliktänkande avrättas och kvinnor som visar håret straffas med piskrapp. "Många som deltog i protesterna har verkligen fått känna av att det inte går att ändra regimen. Istället har man gått på ännu hårdare," säger Gilda Hamidi-Nia. Demonstranterna har mötts med brutalitet från regimen och reglerna kring den obligatoriska sjalen, hijab, har skärpts. Det vanligaste straffet för att gå utan slöja är 74 piskrapp, rapporterar BBC. Inför fredagens val till Irans parlament och expertråd, som bland annat väljer landets högsta andliga ledare, har hundratals framträdande röster vädjat till bojkott. Uppmaningarna kommer både inifrån Iran och från exilröster i andra länder. Till och med oppositionen, som enligt Gilda Hamidi-Nia ”ändå tror att man kan ändra Iran genom politik”, rekommenderar att bojkotta valet. "Man ser det som en tydligare signal än att kanske rösta på en ledamot som är lite mer reformvänlig. Alla som man kan rösta på har godkänts av väktarrådet, som tillsatts av den högsta andliga ledaren," säger hon.
Parlamentsvalet i Iran. I valet den 1 mars ska iranierna välja de 290 ledamöterna i parlamentet, den så kallade Islamiska rådgivande församlingen. Förutom parlamentet utnämner folket även den så kallade Expertförsamlingen, som endast består av högt skolade shiamuslimska imamer. De 88 skriftlärda i Expertförsamlingen har ingen lagstiftande eller beslutsfattande makt, men har däremot uppgiften att vid behov välja landets högsta ledare. Det kan bli särskilt viktigt i år, eftersom nu sittande Ali Khamenei fyller 85 under 2024. Valdeltagandet väntas bli lågt – under 50 procent. Valet anses varken fritt och rättvist eftersom det religiösa Väktarrådet avgör vilka som får ställa upp. Rådet får underkänna kandidater som inte anses tillräckligt religiöst kunniga eller ”renläriga”. svt 240301.

FN: Iran ansvarigt för Mahsa Zhina Aminis död. Iran var ansvarigt för det dödliga våldet som gjorde att 22-åriga Mahsa Zhina Amini dog, slår FN fast i en ny rapport. Det skarpa uttalandet kom i en omfattande första rapport som överlämnades till FN:s råd för mänskliga rättigheter. I rapporten konstateras också att Iran använde "onödigt och oproportionerligt dödligt våld" för att slå ned de demonstrationer som utbröt efter Aminis död, och att iranska säkerhetsstyrkor begick sexuella övergrepp mot fångar. Rapporten slår även fast att Iran har använt sig av metoder som "utgör brott mot mänskligheten, särskilt mord, fängelse, tortyr, våldtäkt och andra former av sexuellt våld, förföljelse, påtvingat försvinnande och andra omänskliga handlingar", som en del av en utbredd och systematisk attack mot civila. Mahsa Zhina Amini dog på sjukhus i september 2022 efter att ha förts bort av moralpolisen, anklagad för att ha burit sin slöja på ett felaktigt sätt. Hennes död utlöste en flera månader lång proteststorm i landet där över 500 personer dog och över 22 000 fängslades. Iran har förnekat att man bär ansvar för hennes död eller att hon skulle ha blivit misshandlad. Iran har ännu inte kommenterat rapporten. svt 240308. Kommentar: Skurkstaten Iran skakar av sig sitt ansvar som en gås som skakar av sig vatten.

Israelisk attack mot Irans konsulat i Damaskus. Flera personer har dödats i en attack mot Irans konsulat i Syriens huvudstad Damaskus. Israel pekas ut som ansvarigt för attacken. Den iranske generalen Mohammad Reza Zahedi ska vara en av de dödade. Israeliskt stridsflyg ska enligt Syrien och Iran ligga bakom attacken mot konsulatet, beläget i centrala Damaskus. Enligt obekräftade uppgifter har sex personer dödats i attacken som totalförstörde konsulatet. Det iranska revolutionsgardet uppger att två generaler och fem officerare har dödats, rapporterar AP. Enligt iranska statliga medier dödades den ledande generalen Mohammad Reza Zahedi i attacken. Irans utrikesminister Hossein Amirabdollahian säger att Israel kommer att hållas ansvarigt för attacken som han kallar ”ett brott mot alla internationella konventioner”. Uppgifterna har inte kommenterats av Israel. Flera attacker mot Syrien De senaste dagarna har Israel genomfört flera flygräder mot mål inne i Syrien. Under söndagen genomförde israeliskt stridsflyg attacker mot en forskningsanläggning i Jamraya strax utanför Damaskus. Två personer dödades enligt Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som har sin bas i Storbritannien. I förra veckan pekades Israel ut som ansvarigt för en flygräd i närheten av Aleppo i Syrien, där den islamistiska rörelsen Hizbollah tros ha varit måltavla. Minst 42 personer – 36 syriska soldater och sex medlemmar av den libanesiska islamiströrelsen Hizbollah – dödades enligt SOHR. Experten: En allvarlig signal Måndagens attack är den första som har träffat en utländsk beskickning, menar Alexander Atarodi, Mellanösternexpert och tidigare forskare vid FOI. "Det finns alltid respekt för diplomatiska värden, även i krigstid. Så det är en allvarlig signal i sig," säger han. Hossein Akbari, Irans ambassadör i Syrien, och Faisal Mekdad, Syriens utrikesminister, har båda fördömt Israel. Enligt Alexander Atarodi kan det öka pressen på Iran att agera, vilket inte skett vid tidigare attacker. "Det kommer i en väldigt oläglig tid i regionen, säger han. Agerandet skulle kunna bli diplomatiskt, militärt eller ekonomiskt," menar han. "Det har höjt riskerna för ytterligare konfrontation på ett eller annat sätt." svt 240401.

Explained: What is Iran’s drone and missile capacity as it launches an attack on Israel? According to the US Office of the Director of National Intelligence, Iran is armed with the largest number of ballistic missiles in the region. Iran fired more than 300 drones and ballistic missiles at Israel on Sunday night, sparking concerns that wider regional war could break out. It marks the first time a direct military assault has been launched by Tehran on Israel despite decades of tension in the region which have been magnified in recent months by Israel’s devastating war on Gaza. Iran’s attack came amid rising tensions following an attack on the Iranian consulate in the Syrian capital Damascus. The Arms Control Association, a Washington-based think tank, said Iran’s missile programme is largely based on North Korean and Russian designs and has benefited from Chinese assistance. The Arms Control Association says Iran’s short-range and medium-range ballistic missiles include Shahab-1, with an estimated range of 190 miles, the Zolfaghar, with 435 miles; Shahab-3, with 500 to 620 miles, Emad-1, a missile under development with up to 1,240 miles and Sejil, under development, with 930 to 1,550 miles. Iran also has cruise missiles such as Kh-55, an air-launched nuclear-capable weapon with a range of up to 1,860 miles, and the advanced anti-ship missile the Khalid Farzh, with about 186 miles, capable of carrying a 1.1-ton warhead. Independent 240414.

Abdolnaser Sadidi: Iran ligger bakom kriget mellan Israel och Hamas. Under helgen genomförde Iran en attack mot Israel som en vedergällning för attacken 1 april mot konsulatet i Damaskus. Nyhetsbyråer har rapporterat att den iranska attacken resulterade i att 99 procent av drönarna och missilerna sköts ned innan de nådde israeliskt territorium. Sedan den 7 oktober pågår ett krig i Mellanöstern, främst mellan Hamas och Israel. De senaste sex senaste månaderna har vi även bevittnat regelbundna attacker på fartyg i Röda havet av huthirebeller från Yemen, samt raketskjutningar av Libanesiska Hizbollah mot norra Israel. Den 1 april, efter israels attack mot det iranska konsulatet i Syrien, sa Mohammad Taqi Aqayan, analytiker för regimens strategiska frågor vid det iranska TV-nätverket Ofogh: ”I kväll tror jag att många av vårt folk ännu inte har insett djupet av denna tragedi” och upprepade regimens löften om ”hård hämnd” för sina terrorist medlemmars död. Om regimen inte hade agerat hade det inte varit ett tecken på ovilja, utan snarare på oförmåga. Med andra ord befann sig Irans högste ledare Ali Khamenei i ett vägskäl. Han var tvungen att göra något för att rädda sitt och regimens ansikte inför sina egna anhängare inne i Iran och runt om i regionen. Regimens krigshets och terror utanför landets gränser har alltid varit avhängigt den inrikespolitiska situationen. Där den kämpar mot miljontals människor som vill ha en regimförändring. I det nuvarande explosiva läget i det iranska samhället kommer det bara att krävas en gnista för att tända nästa regimkritiska uppror. Alla vet att Hamas utan iransk hjälp med vapen, utrustning, kunnande och militär träning med största sannolikhet inte hade varit kapabla att genomföra en så komplicerad attack på israeliska civila. Detta trots förnekanden från olika iranska myndigheter i syfte att dölja och mörka. Men det var bara en tidsfråga innan den religiösa diktaturen började dra till sig världens blickar. För ormens huvud ligger i Teheran. Sedan de iranska folkliga upproren 2017 och 2019, och i synnerhet 2022, har regimens högste ledare Ali Khamenei känt sig belägrad av det egna folkets växande missnöje och den motståndsrörelse som vinner mark och blir allt mer organiserad. I ett försök att avleda uppmärksamheten från regimens interna konflikter har Khamenei historiskt sett använt sig av krigshets i regionen och över hela världen, en taktik han lärde sig av sin föregångare Ruhollah Khomeini. Den iranska regimen är svag just nu. Folket och den iranska motståndsrörelsen står redo att ta tillfället att befria sitt land från mullornas onda regim. Därför bör internationella samfundet, med USA och EU i spetsen, inte lätta på trycket på regimen. Man bör kräva ansvar för Irans inblandning i regional terror samt förtrycket internt. Iranska revolutionsgardet (IRGC) är regimens främsta verktyg för internt förtryck samt stöd till terror utanför dess gränser. EU bör som USA, terrorstämpla IRGC samt den iranska underrättelsetjänst Ministry of Intelligence and Security (MoIS). Regimens agenter och diplomater som planerar terrordåd i andra länder inklusive Sverige bör utvisas. Sveriges riksdag har redan gett sitt godkännande för en terrorstämpling av IRGC. Trots det tycks det saknas en politisk vilja att genomföra beslutet. Dagen 240418.

Argentina kräver att iransk minister grips för bombdåd. Interpol har på Argentinas begäran utfärdat en internationell arresteringsorder mot Irans inrikesminister Ahmad Vahidi, rapporterar BBC. Begäran kommer efter att Argentinas högsta domstol för två veckor sedan slagit fast att Iran låg bakom bombdådet mot ett judiskt kulturcenter i Buenos Aires 1994. 85 personer dödades i attacken, som enligt anklagelserna utfördes av Iranstödda Hizbollah. Iran har länge förnekat inblandning. Var vid tillfället ansvarig för revolutionsgardets operationer utomlands. Vahidi fanns inte med när president Ebrahim Raisi besökte Sri Lanka på onsdagen. Den judiska minoriteten i Argentina är Sydamerikas största. Omni 240424.

Mellanösternexperten om Irans ”proxykrigare”: Deras mål är regimens överlevnad. De kallar sig själva för ”motståndsaxeln” och strider för Iran. Sedan Hamas terrorattack den 7 oktober har flera grupperingar i Mellanöstern gett sig in i kriget. "Tanken är att konfrontera vad Iran ser som hot utan att öppna dörren till ett fullskaligt krig, vare sig med Israel eller USA," säger Irankännaren Daniel Brumberg i Utrikesbyrån. De senaste veckorna har Iran och Israel attackerat varandra direkt med robotar och drönare, men Iran agerar också via ”ombud” som de själva kallar ”motståndsaxeln”. Den består av ett antal grupperingar och milisgrupper i Jemen, Irak, Libanon och Gaza. Närmare bestämt Hamas, Islamiska Jihad, Hizbollah, Huthirörelsen och irakiska milisgrupper, samt den syriska regimen. "Det finns mycket som förenar dem. De förenas i sitt förakt mot väst och USA i synnerhet," säger Daniel Brumberg, Irankännare vid Georgetown University i USA. svt 240426.

USA: Medverkar inte på FN:s minnesceremoni för Raisi. USA kommer att bojkotta en minnesceremoni i FN för Irans tidigare president Ebrahim Raisi som dog i en helikopterkrasch för två veckor sedan, rapporterar Reuters. Det är FN:s generalförsamling och dess 193 medlemmar som ska träffas under torsdagen till följd av dödsfallet. "FN borde stödja Irans folk, inte fira minnet av deras förtryckare," säger en amerikansk tjänsteman som valt att vara anonym till nyhetsbyrån. Flera världsledare framförde sina kondoleanser till Iran efter den dödliga helikopterolyckan. Kondoleanserna från Vita huset har varit sparsamma. Bland annat sa säkerhetsrådets talesperson John Kirby att Raisi ”hade mycket blod på sina händer”. Generalförsamlingen samlas alltid när en statschef dör. Amerikansk tjänsteman: ”Kommer inte att vara med på detta evenemanget.” Omni 240530.

Iranska regimen använder gängkriminella – detta vet vi. Svenska gängkriminella har rekryterats av iransk underrättelsetjänst för att begå våldsbrott i Sverige, enligt ett uttalande från den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. Här är vad vi vet om uppgifterna: Det här säger Mossad: På torsdagen den 30 maj publicerar Mossad ett uttalande där de redogör för att Foxtrot- och Rumba-nätverken och dess ledare Rawa Majid samt Ismail Abdo arbetar för Iran. Mossad hävdar att nätverken är ”direkt ansvariga för våldsam aktivitet och främjande av terrorism i Sverige och i hela Europa” och att de får medel och vägledning direkt från Iran. Rawa Majids koppling till Iran uppges ha uppdagats under en polisutredning i flera länder efter att en handgranat kastats över stängslet till Israels ambassad i Stockholm i slutet av januari i år. Attacken uppges ha varit beställd av Iran. Mossad nämner också en skottlossning mot Israels ambassad 17 maj 2024. Den händelsen kopplas till gänget Rumba och gängledaren Ismail Abdo, enligt underrättelsetjänsten. Enligt de israeliska uppgifterna ska Rawa Majid tagit sig från Turkiet till Iran september 2023. I Iran ska han enligt Mossad ha tvingats välja mellan långt fängelsestraff och att samarbeta med Iran. svt 240531.
Iran slår tillbaka efter uppgifterna: ”Falska.” Iran slår tillbaka mot de israeliska uppgifterna om att landet använder svenska kriminella gäng som mellanhänder, rapporterar TV4 Nyheterna. I ett uttalande skriver den iranska ambassaden att svenska medier har publicerat ”falska uttalanden” om Iran. Iran kallar uppgifterna ”falska och grundlösa”. Omni 240531.
Iran kallar upp Sveriges sändebud. Iran kallar upp Sveriges sändebud efter vad man kallar falska anklagelser mot Iran av svenska tjänstemän, det rapporterar Irans statliga nyhetsbyrå IRNA. Det var i torsdags som israeliska underrättelsetjänsten Mossad meddelade att de kriminella nätverken Foxtrot och Rumba samt deras ledare Rawa Majid och Ismail Abdo arbetar för att attackera israeliska mål i Sverige för Irans räkning. Svenska säkerhetspolisen, Säpo, bekräftade kort därefter att det finns nätverk i Sverige som Iran använder sig av. Men myndigheten bekräftar inte vilka nätverk det rör sig om. Säkerhetspolisen sa också att det avstyrt angrepp som har planerats av Iran. På torsdagskvällen kallade utrikesminister Tobias Billström till sig Irans sändebud ”för att påtala hur allvarligt vi ser på uppgifterna”. Ett möte hölls sedan på fredagen. Utrikesdepartementet bekräftar i ett mejl till SVT att Sveriges sändebud blivit uppkallat men vill inte ge några ytterligare kommentarer. svt 240601.
Beväpnad 15-åring fick order via chatt – greps i taxi på väg mot Israels ambassad. 15-åringen grips med ett skarpladdat vapen i en taxi på väg mot Israels ambassad. 24 timmar senare har ytterligare en taxi med samma slutdestination stoppats – och en skjutning inträffat vid ambassaden. Nu kommer det första åtalet. Säkerhetspolisen i Sverige har bekräftat att Iran använder gängkriminella för att utföra attacker i Sverige, men Säpo vill inte nämna några specifika fall. svt 240614.

Johan Floderus och Saeed Azizi på väg hem – utväxlas mot Hamid Noury. Sveriges statsminister Ulf Kristersson meddelar under lördagen att den livstidsdömde Hamid Noury utväxlas mot svenskarna Johan Floderus och Saeed Azizi. "De har båda fått uppleva helvetet på jorden," säger statsministern i ett klipp på X. Hamid Noury, dömd för grovt folkrättsbrott, har utväxlas till Iran. Han landade i Teheran vid 16.00-tiden och välkomnades med blommor och kramar, skriver iranska Irna. Samtidigt skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på X att den tillfångatagna svensken Johan Floderus är på väg hem – tillsammans med ytterligare en svensk medborgare: ”Det är med glädje jag kan meddela att Johan Floderus och Saeed Azizi nu är på ett plan hem till Sverige, och snart ska få återförenas med sina familjer”. EU-kommissionären Ylva Johansson (S) kommenterar utväxlingen till SVT: ”Jag är glad för Johans skull, för hans familj och vänner. Johan var medlem i mitt team. Vi har hans bild på väggen. Varje dag de senaste två åren har han varit i våra tankar och i våra hjärtan. Vi pratade om honom varje dag. Nu är vi alla så lättade och glada över att äntligen kunna säga: Johan, välkommen hem.” I en video postad på X talar statsminister Ulf Kristersson (M) om regeringen och säkerhetstjänstens arbete med att få de svenska fångarna frisläppta. "Iran har gjort dessa svenskar till brickor i ett cyniskt förhandlingsspel med syfte att få den iranska medborgaren Hamid Noury släppt från Sverige, han är dömd till livstids fängelse för grova brott i Iran på 80-talet," säger han. "Det har hela tiden stått klart att den här operationen skulle kräva svåra beslut, nu har regeringen fattat de besluten." Rouzbeh Parsi, Iranexpert vid Utrikespolitiska institutet, säger att om man ser till hur det sett ut i andra länder vars medborgare suttit fängslade i Iran så har någon typ av fångutväxling oftast löst situationen. "Man kan säga att det fanns både förhoppningar, farhågor och rätt höga odds. Ser man det ur ett humanitärt perspektiv så var väl det här så gott som det bästa resultatet man kunde hoppas på. Men det kommer såklart till ett pris, att man behöver släppa den folkrättsdömde Hamid Nouri." svt 240615.
Folkrättsprofessorn: Det här är fångutväxlingens potentiella baksida. Livstidsdömde Hamid Noury överlämnas till Iran – i utbyte mot svenskarna Johan Floderus och Saeed Azizi. Det meddelade Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) på lördagen. Den första svenska officiella fångutväxlingen har med det ägt rum. "Det är väldigt ovanligt med fångutväxling mellan länder som inte är i krig med varandra," säger Pål Wrange som är professor i folkrätt. Svenskarna Johan Floderus och Saeed Azizi greps båda i Iran och fängslades i Evin-fängelset i Teheran. Gripandena kan dock ses som delar i ett politiskt spel. "I ena vågskålen ligger behovet att få hem två svenskar, som med största sannolikhet satt fängslade på oriktiga skäl, i andra finns en lite större risk för andra svenskar att råkar illa ut," säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Att Sveriges regering nu växlade fångarna kan alltså enligt Wrange göra svenskar mer sårbara utomlands. "Främmande stater kan se det som intressant att fängsla svenskar på oklara grunder för att få till utbytesaffärer." I utbyte mot svenskarna ville den iranska regeringen ha livstidsdömde Hamid Noury – som under 80-talet gjorde sig skyldig till folkmord i Iran. "Det måste finnas något som Sverige har som den andra staten vill ha, man kan i alla fall säga att det inte längre är tabu att handla med fångar på detta viset," säger Pål Wrange. svt 240615.
Fängslade svenska forskarens fru: Diskriminering. Hennes man Ahmadreza Djalali riskerar att avrättas i Iran när som helst. Trots det hörde ingen av sig till Vida Mehrannia när Sverige nu för första gången gör ett fångutbyte för att få hem andra svenskar. Nyheten kom i stället från hennes man, över telefon från det ökända Evinfängelset i Teheran. "Har du hört nyheterna?" frågade han. Ahmadreza Djalali fick under lördagen ringa hem efter att beskedet offentliggjorts i iranska medier. Sverige har för första gången gått med på ett fångutbyte med diktaturen. I utbyte mot livstidsdömde Hamid Noury, fälld för medverkan till massavrättningar av politiska fångar 1988, släpps Johan Floderus och Saeed Azizi fria och får komma hem, meddelar statsminister Ulf Kristersson. Ingenstans nämner han Ahmadreza Djalali, tvåbarnsfar och forskare vid Karolinska institutet, som fängslades 2016 och dömdes till döden 2017 för ”korruption på jorden” efter att han besökt sitt gamla hemland för att föreläsa om katastrofmedicin. Hans fru Vida Mehrannia
skakade när hon fick höra vad som hänt. – Jag har inga andra ord att beskriva det med än diskriminering, säger hon till TT. Han fick svenskt medborgarskap 2018, medan han befann sig i fångenskap. Han har utstått hård behandling och suttit i isoleringscell under långa perioder. Det går knappt att känna igen honom på bilder som tagits under hans tid i fängelse. Ändrat besked Vida Mehrannia säger att det svenska beskedet tidigare varit att Sverige inte har något avtal om fångutbyte med Iran. Men allt det ändrades när Johan Floderus fängslades 2022. Enligt många bedömare tillfångatogs han som en direkt reaktion på den svenska domen mot Hamid Noury. "De hade samma dom, båda anklagas för att spionera för Israel. Men de har inte prioriterat min man. Om de verkligen ser oss som svenska medborgare, varför anstränger de sig inte lika mycket för min familj?" säger Vida Mehrannia. Amnesty kritiskt Anna Johansson, svenska Amnestys ordförande, är också kritisk. Enligt henne har Sverige nu har spelat ut sitt absolut starkaste kort för att få Ahmadreza Djalali frisläppt. "Här återstår en fråga till regeringen, hur kommer den nu att agera för att säkerställa att han också blir frisläppt?" säger hon. svt 240615.
Fängslade Djajalis hustru: Regeringen borde ha gjort mer. KI-forskaren Ahmadreza Djalali som i åtta år suttit fängslad i Iran var inte en del av fångutväxlingen med Sverige. Hans hustru, som talat i telefon med sin man, anser att regeringen borde gjort mer för att få honom fri. "Han var väldigt besviken och upprörd," säger Vida Mehrannia i Agenda. Ahmadreza Djalali greps under en konferensresa i Iran 2016 för spioneri. Han har sedan dess dömts till döden, en dom vars verkställande skjutits upp flera gånger. Svenska myndigheter och bland annat Amnesty har sedan dess försökt att få honom fri, men utan framgång. Iran har konsekvent vägrat förhandla om Djalalis frihet, enligt den svenska regeringen. Han var inte en del av fångutväxlingen där Johan Floderus och Saeed Azizi byttes mot massmördaren Hamid Noury. "Till Ahmadreza Djalali och hans familj vill jag säga att regeringen och säkerhetstjänsten gjorde stora ansträngningar för att er make och pappa skulle vara en del av dagens operation. Tyvärr vägrar Iran att erkänna honom som svensk medborgare," sa utrikesminister Tobias Billström (M) på lördagen. Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms Universitet, säger i Agenda att Djalalis fall väsentligt skiljer sig från Floderus och Azizis. "Vi hade tydliga indikationer på att det handlade om gisslan för att sätta press på regeringen i Sverige. Djalali greps i Iran när relationen mellan Iran och Sverige var helt normal. Iran hade ingen anledning att sätta press på eller kräva något av Sverige. Anklagelserna var väldigt allvarliga, det värsta man kan bli anklagad för: spioneri för Israel, Irans huvudfiende," säger han och understryker att Djalali endast var iransk medborgare vid gripandet. Möjligheterna för Sverige att få Djalali fri ser Said Mahmoudi, nu när man släppt Hamid Noury, som mycket små. "Jag bedömer att det är betydligt svårare, nästintill omöjligt." svt 240616.

Reformisten Pezeshkian vinner presidentvalet i Iran. Den reformistiske kandidaten Masoud Pezeshkian vinner presidentvalet i Iran, rapporterar AFP. Pezeshkian ställdes i den andra valomgången mot ultrakonservativa Saeed Jalili. Pezeshkian, en 69-årig hjärtkirurg, var den enda reformisten som tilläts ställa upp i valet. Men liksom alla andra kandidater har han på förhand godkänts av landets religiösa ledning. Han förespråkar ”konstruktiva relationer” med väst och vill bland annat återupprätta kärnavtalet för att bryta Irans isolering. Han har också lovat att lätta på landets internetbegränsningar och han motsätter sig att polisen kontrollerar att kvinnor täcker sitt huvud. Han har också haft stöd av två tidigare presidenter, Mohammad Khatami och Hassan Rouhani. Pezeshkian: Stäcker ut en vänskapens hand till alla. Valet har av många betraktats som ett spel för galleriet. Omni 240706. Kommentar: Folket valde den bästa kandidaten av de få som tilläts ställa upp.
Analyser: Parlamentet blir en svår motståndare. Att reformvänlige Masoud Pezeshkian nu tar över som president i Iran kommer att innebär en rejäl riktningsförändring, skriver Bloomberg i en analys. Pezeshkian är den första presidenten som inte kommer från prästerskapet sedan 2013, vilket han bland annat markerar genom att vara i princip slätrakad. Men det konstateras också att den nye presidenten kommer att möta stort motstånd från det konservativt dominerade parlamentet när det gäller att exempelvis förbättra dialogen med väst och stärka kvinnors rättigheter. Analytikern Mehrzad Boroujerdi säger till Washington Post att valsegern visar att Pezeshkian kan locka väljare både från reformistiska och mer konservativa läger. Men även han påpekar att parlamentet kommer att utgöra en svår motståndare. "De kommer att försöka skapa hinder från dag ett. Han får inte mycket av en smekmånad. De kommer att ställa sig på bromsen för allt Pezeshkian vill genomföra," säger han. Omni 240706.

Noury påstår sig ha blivit torterad i svenskt fängelse. Den iranske folkrättsbrottslingen Hamid Noury säger att han torterades i svenskt fängelse i en intervju med regimtrogna iranska medier, rapporterar Expressen. – I fängelset blev jag misshandlad och utsatt för psykologisk tortyr. En dag kom tre kraftigt byggda manliga vakter tillsammans med en kvinna till min cell, klädde av mig naken och misshandlade mig hårt i mellan 20 och 30 minuter, säger han enligt engelskspråkiga Tehran Times. Han har tidigare med hjälp av sin advokat Thomas Bodström framfört att den långa isoleringen på 3,5 år under häktestiden och bristen på telefonkontakt med familjen gick att jämställa med tortyr, men inte nämnt några fysiska övergrepp. I Tehran Times påstår han också att hans advokat utsågs av åklagaren. Offentliga försvarare tilldelas i själva verket av domstolarna. Noury dömdes i fjol av Svea Hovrätt till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott för sin roll i massavrättningarna i Iran 1988. I juni benådades han för att utväxlas mot svenskarna Johan Floderus och Saeed Azizi, som den iranska regimen fängslat efter summariska rättegångar. Fångutväxlingen nämns inte i Tehran Times artikel. Expressen Fick tandvård, yoga och SFI-studier i fängelset (17 juni 2024.) Expressen När rättegången inleddes hävdade Noury och hans ombud att hans långa isolering var jämförbar med tortyr. Hamid Noury greps på Arlanda 2019 – dömdes i Svea hovrätt förra året. Noury dömdes till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott. Omni 240708.
Regeringen om Nourys anklagelser: ”Nonsens.” Folkrättsbrottslingen Hamid Nourys påstående om att han torterades i svenskt fängelse är nonsens. Det säger justitieminister Gunnar Strömmers (M) pressekreterare Caroline Opsahl till Expressen. "Sverige är en demokratisk rättsstat som inte ägnar sig åt tortyr. Var och en behöver vara medveten om att Iran ägnar sig åt påverkansoperationer mot Sverige," säger hon. Omni 240709.

Iran: Dåligt väder bakom dödskraschen. Helikopterkraschen i maj, i vilken Irans president Ebrahim Raisi dödades, orsakades av dåligt väder och för tung last. Det uppger den regimtrogna nyhetsbyrån Fars med hänvisning till en välinformerad säkerhetskälla. Helikoptern, i vilken den 63-årige Raisi och hans sällskap färdades, störtade i ett avlägset bergsområde. Förutom president Raisi omkom även utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian, en lokal guvernör och en rad högt uppsatta regeringstjänstemän. Enligt Fars källa visar den utredning som gjorts av säkerhetstjänsten att det som inträffade "med all säkerhet var en olycka". Irans militär sade redan i maj att de inte funnit några bevis för att något brott begåtts i samband med kraschen. Enligt Fars uppgifter var det det dåliga vädret och att helikopterns passagerarkapacitet överskridits med två personer som låg bakom olyckan. msn 240821.

Expert: Mossad kan försöka döda Foxtrotledaren i Iran. Den israeliska underrättelsetjänsten Mossad kan försöka eliminera Foxtrotledaren Rawa Majid om attackerna mot Israels ambassader fortsätter. Det säger kriminologen Ardavan Khoshnood till DN. Iran misstänkt ha utnyttjat Foxtrotnätverket för att utföra dåd mot de israeliska ambassaderna i Stockholm och Köpenhamn förra veckan. Enligt SVT:s uppgifter ligger nätverket bakom attackerna. I våras larmade Mossad om att Foxtrot och ledaren Majid, som befinner sig i Iran, åtar sig uppdrag åt Iran, vilket den svenska säkerhetstjänsten senare bekräftat. "Rawa Majid vet mycket väl att han inte har något annat val än att jobba med regimen," säger Khoshnood. Omni 241009.
Uppgift: Iran pressar Abdo att utföra dåd i Europa. Även den tidigare Foxtrottoppen Ismail Abdo pressas av Iran att beordra våldsdåd mot mål i Europa, enligt uppgifter till SVT Nyheter. Enligt uppgiftslämnare inom Abdos sida av det splittrade nätverket uppmanar den iranska regimen till dåd mot ”allt med koppling till Israel – synagogor, ambassader, diplomater”. Källorna hävdar samtidigt att gängledaren vägrat utföra dåd för Iran och att han inte vill ”utnyttjas för politiska syften”. Redan i våras larmade den israeliska underrättelsetjänsten Mossad om att Foxtrot åtar sig uppdrag åt Iran. Bland annat misstänks gängledaren Rawa Majids falang av nätverket ligga bakom båda attackerna mot Israels ambassader i Stockholm och Köpenhamn förra veckan, enligt SVT:s uppgifter. Omni 241010.

Iran fördömer sanktioner för robotleveranser. EU inför nya sanktioner mot sju personer och sju företag i Iran för att ha bistått Ryssland med ballistiska robotar som använts i kriget i Ukraina. Det skriver flera medier. Irans utrikesdepartement fördömer sanktionerna och nekar till att ha levererat robotar till Ryssland. Sanktionerna omfattar bland annat inreseförbud och frysning av eventuella tillgångar i EU. Bland de företag som beläggs med sanktioner finns tre flygbolag, bland annat Iran Air. Enligt EU är de ansvariga för transport av drönare till Ryssland. Även Storbritannien inför nya sanktioner mot Iran. Saha Airlines och Mahan Air är de andra flygbolagen som berörs. Irans vice försvarsminister beläggs med sanktioner. Källor: Iran har försett Ryssland med hundratals robotar. Omni 241015.

Flera länder stämmer Iran för nedskjutet plan. Flera länder, däribland Sverige, har lämnat in en stämning mot Iran för nedskjutningen av ett civilt ukrainskt plan 2020. Det rapporterar TT. Planet sköts av misstag ner av iranskt luftvärn kort efter att det lyft från Teheran. 176 personer omkom, varav 17 svenskar. Stämningen ska ha lämnats in till Internationella domstolen i Haag på onsdagen. "Vi kräver att Irans folkrättsliga ansvar för nedskjutningen slås fast och att anhöriga till offren får upprättelse," säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) under en frågestund i riksdagen i dag. Sköts ner den 8 januari 2020. Länderna har tidigare lämnat in ett formellt klagomål till FN. Omni 241017.

Iran föreslår tredubbling av militärbudget. Irans regering har föreslagit en tredubbling av sin militärbudget, uppger dess talesperson Fatemeh Mohajerani enligt AFP. Enligt Mohajerani skulle det innebära en ”betydande ökning med mer än 200 procent av landets militärbudget”. Förslaget kommer efter att spänningarna med Israel eskalerat då båda länderna vid upprepade tillfällen genomfört attacker mot varandra. Iran och Israel har beskjutit varandra med robotar den senaste tiden. Omni 241029.

Irankännare: Otroligt farligt att Iran göder gängen. Säpo har bekräftat att svenska gängkriminella rekryteras av Iran för att begå våldsbrott i Sverige. Irankännaren Arvin Khoshnood säger till TV4 Nyheterna att det i förlängningen leder till att det blir svårare att stoppa den organiserade brottsligheten. Polisens arbetsmetod att ta resurser från gängen blir verkningslös om en främmande makt med enorma resurser göder dem, säger han. "Det är otroligt farligt." Iran har avfärdat anklagelserna om att dåd i Sverige utförts på uppdrag av landet. Khoshnood: Har skett en ökning av iranska regimens dåd utomlands sedan några år tillbaka. Omni 241116.

Iran lejde gängkriminella för att mörda honom – nu lever han gömd. Den iranska regimen har gett i uppdrag till svenska gängkriminella att mörda journalisten Mehran Abasian. Sedan dess lever han på hemlig ort med skydd av den svenska säkerhetspolisen. På nationaldagen i år framkom att regimen i Iran har gett i uppdrag till svenska gängkriminella att mörda den svensk-iransk-kurdiske journalisten Mehran Abasian som arbetar för den stora Teheran-kritiska tv-kanalen Iran International Television. Sedan dess lever Abasian på hemlig ort, med skydd av den svenska säkerhetspolisen. Säpo tar Mehran Abasins situation på största allvar. – Allt känns så makabert för mig. Jag flydde Iran 2012 för att kunna utöva journalistik och vara fri. Min situation är fortfarande allvarlig, säger Mehran Abasian till tidningen Journalisten när vi ses på ett hemligt kontor i centrala Stockholm. Erik Larsson, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige, säger att myndigheterna måste ta det här hotet på största allvar. "Iran har tidigare visat att de är beredda att attackera journalister. För ayatollorna är oberoende och fri press ett allvarligt hot eftersom de vet att det inte har folket med sig i den hårda repressiva politiken som förs i landet." Läs allt hos Journalistn 241119.

Iranexpert: Hon har släppts förut – och låsts in igen. Uppgifterna om att fredspristagaren Narges Mohammadi tillfälligt släppts ur det ökända Evinfängelset är ”uppmuntrande”, men man bör undvika att dra på för stora växlar. Det säger Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker knuten till Utrikespolitiska institutet, till TT. Mohammadi har suttit fängslad sedan 2021 och har sedan dess fått sitt straff förlängt flera gånger. Fredspristagaren har en hjärtsjukdom och enligt hennes juridiska ombud är det av just hälsoskäl som hon släpps fri i tre veckors tid. Det är en seger för Mohammadis kamp, säger Hammargren. – Men det rättsliga systemet i Iran är ett gungfly. Hon har släppts tidigare och blivit fängslad igen, säger hon. Hammargren: Mohammadi är en okuvlig förkämpe för mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter i Iran. Mohammadi tilldelades Nobels fredspris 2023 för sin kamp för iranska kvinnors rättigheter. Beslutet ska ha fattats av åklagare. Omni 241204.

Iran hävdar framgångsrik rymduppskjutning. Iran säger sig ha utfört en lyckad rymduppskjutning. Det rapporterar AFP. Uppskjutningen ska ha gjorts inom Simorgh-programmet och sägs bära med sig den hittills tyngsta rymdlasten. Bland annat ska den ha inkluderat en telekommunikationssatellit och en rymdfarkost som kan flytta satelliter från lägre till högre omloppsbanor. Enligt väst kan Simorgh-programmet vara ett led i utvecklingen av ballistiska robotar i Iran. Iran menar att programmets ändamål är civilt. Enligt USA trotsar Irans satellituppskjutningar en resolution från FN:s säkerhetsråd. Namnet Simorgh kommer från en fågel i iransk mytologi. Omni 241206.

Iran inför nya morallagar – kvinnor riskerar dödsdom. Kvinnor i Iran riskerar dödsstraff eller upp till 15 års fängelse om de trotsar nya obligatoriska morallagar som nu träder i kraft, rapporterar The Guardian. Syftet med de nya lagarna är att främja ”kulturen av kyskhet och hijab” och innebär bland annat stränga straff för dem som anses ”uppmuntra nakenhet, oanständighet eller olämplig klädsel”. De kvinnor vars beteende anses utgöra ”korruption på jorden” riskerar att dömas till döden. Enligt organisationen Amnesty International innebär lagen i praktiken att kvinnor som skickar bilder eller videoklipp på sig själva till medier utomlands eller på annat sätt deltar i fredlig aktivism kan tilldelas en dödsdom. Den som försöker stoppa gripanden eller trakasserier av kvinnor och flickor som trotsar slöjtvånget kan själva få fängelse eller böter

www.tidenstecken.se