Konflikten mellan Israel och Iran fortskrider

    Det är uppenbart att Iran tänker tillverka kärnvapen, trots att man förnekar det, se You tube 2:14, och då är det Israel som kommer att hotas med utplåning vilket Iran redan gjort i sina verbala utfall utan att ha haft kärnvapen, men med tanke på den tid när man kommer att ha tillgång till dem. Iran har i många år varit bundsförvanter med den brutala syriska Assad-regimen, Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza, grannar som ligger allt för nära Israel för att de ska kunna skydda sig mot en kärnvapenmissil.
   Krig och oroligheter är ingenting som Iran fruktar, därför att Iran med sin shiamuslimska uppfattning väntar på att den tolfte imamen (Imam Mahdi), se Wikipedia, ska uppenbara sig igen. Denne imam försvann spårlöst för över tusen år sedan och när han kommer igen, som man tror, ska han leda muslimerna i ett stort krig mot judar och icke muslimer som de menar är ledda av Antikrist. Irans president Mahmoud Ahmadinejad har flera gånger framhållit att Mahdi redan är verksam i vår värld och verkar i det osynliga, se worldmeets.us.
  
85 procent av den muslimska världen tror på denne Hazrat Mahdi som ska förena alla muslimer och genom honom ska islam regera världen. Alla judar och kristna ska då komma till tro på Mahdi. Här finns stora likheter med den antikrist som Bibeln förespråkar ska komma. Båda kommer att invadera Israel och båda kommer att vara verksamma under en 7-års period. Förutsättningarna för båda är att världen är i ett kaos så att de kan föra världen in i deras version av fred och att de ska regera världen från Jerusalem. Se Joel Richardson intervjuas av Sid Roth på You tube 28:31.  
  
Han menar att Saudiarabien är navet i det Babylon som omtalas i Uppenbarelseboken, att Turkiet kommer att bli den ledande nationen i arabvärlden och att antikrist är en muslim. Se en tidigare intervju med Joel Richardson på You tube 28:30. Kommer då Israel och USA att kunna stoppa Iran från att tillverka en atombomb? Många menar att tiden håller på att rinna ut för det och det finns de som i profetiska visioner sett att det kommer att ske och som jag här vill förmedla vidare.

   Augusto Maqyengo fick en drömsyn om en israelisk attack mot Iran med bistånd av USA:s flygvapen 
   Han berättar: Idag den 25:e december 2011, efter att vi (han och hans fru) hade hade haft en bönestund vid midnatt blev jag visad en direkt kärnvapenattack mot Iran. I synen blev jag tagen till Iran i luften och på avstånd kunde jag se israeliska krigsplan som flög mycket högt i det iranska luftrummet och bombarderade den iranska flygradarn. När den iranska radarn blev förstörd, hamnade den iranska armén i panik och försökte att förstå vad som hade hänt medan de amerikanska och israeliska krigsplanen omedelbart bombarderade Irans nukleära faciliteter och jag såg eldknallar och enorm rök stiga upp från scenerna. Iranierna försökte att svara med mycket små kanoner men det var för sent, därför att de israeliska och amerikanska planen hade redan orsakat allvarlig skada och förödelse på deras ställningar. Jag var förvånad och började säga: Iranierna skröt över att ha missiler, hur kunde det ske att de inte kunde svara på attacken?
   Sedan såg jag nukleär strålning sprida sig i den iranska luften genom stoft och rök. Attacken mot Iran var så snabb att den tog iranierna med förvåning och de var oförmögna att göra någonting, sedan så var inom få sekunder den israeliska arméns plan och den amerikanska backupstyrkan borta och återvände lugnt till sina positioner utan någon motattack från Iran. Vid denna tidpunkten vaknade jag upp och berättade för min fru vad jag hade sett.
  
Augusto Maqyengo är från Angola eller Kongo, men bor i Tunisien och missionerar bland muslimer enligt uppgifter på Internet. 

   Dr. David Edward Owuor, profet från Kenya, förutsäger israeliskt anfall på Iran
  
Den 13 april 2011 talade Herren med Dr. David Owuor och han ser israeliskt flyg som lämnar Israel och flyger väldigt högt upp i luften och fullständigt bombar ut de iranska nukleära inrättningarna. Han ser flygplanen komma hem och rapportera att inga förluster har gjorts, se You tube 2:49 eller You tube 2:49. Han såg två missiler som träffar en nukleär anläggning vid ett berg och det blir den största flamma som världen någonsin har sett. Denna händelse bygger fram Hesekiel 38 alliansen. You tube 4:28.

   Vad blir världens reaktioner på detta om detta scenarium skulle bli verklighet? 
   Om aktionen skulle misslyckas blir det förvisso problem med Iran, se You tube 1:17. Och även om den lyckas kan det bli problem med Iran som har många tentakler ut i övriga världen. You tube 6:54. Men alternativet är att Iran skaffar sig kärnvapen. Dröjer man för länge så kan resultatet bli det som Dr. Owuor säger.
   En nation som kommer att reagera skarpt även om den lyckas är Ryssland med sin starke ledare Putin (eller eventuellt hans efterträdare). Därför att Ryssland har hjälpt Iran att bygga upp sin kärnkraft, se You tube 1:19. Ryssland varnade USA i februari 2010 från att attackera Iran, se You tube 1:26.
   Ryssland varnade senast den 13 januari 2012 att en attack mot Iran är ett hot mot Ryssland. Ryssland betraktar varje militärt ingripande mot Irans nukleära program som ett hot mot sin egen säkerhet, enligt Moskvas ambassadör, Dmitry Rogozon. ”Iran är vår granne och om Iran är inblandad i någon militär aktion, så är det ett direkt hot mot vår säkerhet.”  Varje land har rätt att ha de vapen man behöver för att känna sig trygga. Ryssland motsätter sig också en bojkott mot iransk olja. Arab Times 2012-01-13.
   En rysk expert, Maxim Shevchenko, hävdar att Iran troligtvis vill bli attackerat av israeliskt flyg från Georgiens territorium och att det redan finns israeliskt flyg där, se PanARMENIAN Media 111215. 

   Sanktioner mot Irans olja 
  
EU har fattat beslut om ett oljestopp från Iran från och med den 24 januari för att sätta press på samtalen om Irans kärnvapenavsikter. Lagförslaget inkluderar en omedelbar blockad på nya kontrakt för råolja och petroleumprodukter medan pågående avtal tillåts att löpa fram till den 1 juli 2012. Kina motsätter sig sanktioner mot Iran på grund av att de har rätt stort samarbete med Iran när det gäller frågor om energi och vapen. Kina köper stora kvantiteter olja från Iran och är Irans största handelspartner. Den högt uppsatte generalen Zhang Zhaozhong säger att Kina inte kommer att tveka om att försvara Iran även om det blir ett tredje världskrig. Ett krig mot Iran kan också föra Ryssland och Kina närmare varandra, se You tube 4:02.
   I en konflikt ligger Hormuz-sundet i farozonen att drabbas. 15 supertankers passerar dagligen genom sundet, motsvarande 20 procent av världens oljeexport. Iran hotar med att stänga sundet, se You tube 2:50, om nya sanktioner blockerar deras oljeexport. Oljan är själva livsnerven för Iran, mer än 80 procent av deras inkomster kommer från oljeintäkterna, därför är det ett frågetecken om Iran verkligen själva vill stänga sundet, de kan fortfarande exportera olja till flera länder i Asien..

   Profetia om Hormuz-sundet
  
Det finns en profetia från år 1990 att sundet kommer att stängas. Den har trots alla krig i Irak sedan år 1990 ännu inte gått i uppfyllelse, men den rätta tiden kan komma snart. Se profetian ”Persiska viken stängs”. 

   Vad säger Israel?
   Israel förklarade den 18 januari 2012 genom sin försvarsminister Ehud Barak att ett beslut om en israelisk attack på Iran är ”mycket långt bort”.  Baraks uttalande antyder att Iran ännu inte har passerat över den kritiska tröskeln när det gäller tillverkningen av en atombomb. På frågan vad ”mycket långt bort” betyder om det betyder veckor eller månader svarade Barak: ”Jag vill inte göra några uppskattningar. Det är helt klart inte brådskande.” Barak framhöll att ledarskapsvalet i oppositionspartiet Kadima i mars månad är närmast förestående och att Iran om de vill gå vidare med att anrika uran till atomvapengradsrenhet, först måste avsäga sig samarbetet med FN:s nukleära vakthundsbyrå, och att en sådan aktion vill ge solida  bevis att tiden har runnit ut och att det sannolikt antingen kommer att förvärra sanktionerna eller medföra andra åtgärder mot dem. Barak tror att Iran kan ta fram en nukleär stridsspets inom ett till ett och ett halvt år.

   Ett överraskningsanfall kräver dock att det sker innan fienden väntar sig att det sker 
   Signaturen "Souffra" drömde den 29 augusti 2011 att Benjamin Netanyahu sa till henne: "Vi kommer att ta hand om det  här problemet för gott, mycket stillsamt." Souffra svarade: "Jag önskar att det fanns ett annat sätt att lösa det här på (i betydelsen icke militärt). Netanyahu svarade: "Även om det fanns det, så skulle de inte lyssna." Han fortsatte: "Vi kommer att sjösätta den här operationen klockan tolv." Jag vet inte om han menade kl. 12 på dagen eller på natten. Efter detta tog vi skydd i ett väldigt hus med kupolvälvt tak. Det var i en hall, barn lekte därinne och det fanns mycket folk där. Jag vet inte var det exakta läget på huset men jag förmodar att det måste ha varit i Israel. Men operationen utfördes tre timmar innan han (Netanyahu) sa att det skulle ske. En av de som var med i huset sa till mig att detta är vanligt i militära operationer därför att det kan finnas spioner som kan tipsa fienden om deras plan. Jag såg även ett svart flygplan flyga mycket högt, från öst till väst. En del av människorna var oroliga för att deras hus skulle bli förstört. Jag är inte säker på om det var ett typiskt plan eller en missil. Vid denna tidpunkten var USA involverade i en annan konflikt (de hade blivit attackerade av antingen en grupp människor eller en nation) och det straffade dem hårt. De hjälpte inte Israel, se You tube 1:54.

   Vad väntar efter detta kriget?
Detta slag kan bli ett förspel till ett mycket större krig. Vi vet att Iran är ett nyckelland i den pakt som omtalas i Hes. 38:1-6 tillsammans med Ryssland och andra arabländer och som i ändens tid enligt Bibeln kommer att anfalla Israel, i vad som blir ett tredje världskrig. Vilket också är vad Dr. Owuor tror. Därefter, eller i samband med detta, eller strax före detta kriget, verkar det som Jesus kommer igen och hämtar sin församling, det som brukar kallas för ”the rapture” (uppryckandet). Efter uppryckandet står Antikrist redo för att ta över världen. Dr. Owuor berättar också att i kriget mot Iran träffar två missiler en anläggning som ligger i ett berg och en våldsamt stor eldsflamma slår upp, den största som setts i historien. Så detta blir något som kommer att förändra världshistorien, se You tube 4:28

Bertil Lundberg 2012-01-23

   En drömsyn som Mike Curtiss hade om ett modernt sjöslag (i Persiska viken) där hangarfartyget Abraham Lincoln blir illa åtgånget, möjligen till och med sänkt.

Putin: I Saw Jesus in Iran's Leader. n commentaries that reflect the dictates of the Iranian regime, the media for the first time are publishing statements by world officials and others that deify Ayatollah Ali Khamenei. The most significant of such statements comes from Vladimir Putin, the former president and current prime minister of Russia. The media outlet Mahramaneh reports that in October 2007, when Putin traveled to Iran, he specifically requested a meeting with Khamenei and came away dazzled. During that meeting, according to the report, Khamenei talked about the history of Russia and what lies ahead, which surprised Putin. Afterward, Iranian diplomats said that Putin’s behavior had changed drastically. When Putin returned to Moscow, a reporter asked what he thought of the Iranian supreme leader. Putin is quoted as saying: “I don’t know much about the Messiah, the Christ, just what I have heard or read in the Bible, but I saw Christ, the Messiah, in the leader of Iran.” Several high-ranking clerics in Iran have publicly announced that Khamenei is the deputy of the Shiite’s 12th Imam on Earth and that refusal to obey his orders would be to refuse Allah. Some have also stated that Khamenei once a year travels to the sky and meets with the 12th Imam and confers on needed actions. During one such meeting, according to the clerics, he was told to continue on with the Iranian nuclear program despite widespread world objection. The media in Iran have credited the supreme leader with predicting the economic turmoil in Europe and the global awakening of Islam in the “Arab Spring.” They have also been adamant about an important prediction of the leader: the destruction of Israel, which they believe is imminent. PJ media 110906.

Uppdateringar:

Iran landade en amerikansk drönare i början på december 2012. Expressen 111212. You tube 2:23.
Iran nuclear program: 5 key sites. Bushehr, Arak, Natanz, Fordow near Qom, and Tehran. Christian Science Monitor 111117.
Iran war is only matter of time. U.S. defense leaders are increasingly concerned that Israel is preparing to take military action against Iran, over U.S. objections, and have stepped up contingency planning to safeguard U.S. facilities in the region in case of a conflict. U.S. wants Israel to give more time for the effects of sanctions and other measures intended to force Iran to abandon its perceived efforts to build nuclear weapons. Infowars.com 120116. 
French President Nicolas Sarkozy warned against any military intervention against Iran over its nuclear program, saying a strike on Iran would "trigger war and chaos in the Middle East." Haarets.com 120120.

‘Israel to Give Obama 12 Hours Notice on Attacking Iran’.
Israel told visiting US Gen. Dempsey that Obama would get no more than 12 hours notice before an attack on Iran, the London Times reports. The Netanyahu government also will not coordinate with the United States an attack on the Islamic Republic. It is left to speculation whether the rumors are based on facts or are leaked by officials to mask the possibility of secret military coordination. Israel National News 120122.
The USS Abraham Lincoln transits Hormuz, accompanied by British and French warships. The USS Enterprise Carrier Strike Group will steam through the strategic strait in March. DEBKAfile 120123.
Netanyahu: World Silent on Threats to Destroy Israel.
Only a combination of crippling sanctions and a credible military threat on the table can force Iran to reconsider its nuclear program," he added. Israel National News 120124.
Iranian Religious Leader: We're Already Nuclear. Senior Iranian religious leader Ayatollah Ahmad Khatami: Iran is already nuclear, U.S. too blind to realize that. Khatami added the embargo will hurt Europe more than it will hurt Iran, because Saudi Arabia will not be able to provide the required amount of oil to Europe, while the sanctions will only hurt 18 percent of Iran’s oil exports. Israel National News 120127. 
Mesig megabomb oroar USA:s militär.
Medan Irans anläggningar förstärkts har USA:s vapen inte riktigt hängt med, befarar militären. 2009 sade sig USA:s flygvapen nöja sig med ett tiotal av jättebomberna MOP (Massive Ordnance Penetrator), som ska kunna borra ner sig upp till drygt 60 meter i marken innan den exploderar. I ryktena kring en militär attack mot Iran har det också nämnts att USA skulle kunna låta Israel göra grovjobbet. Dagens Nyheter 120128.
Pentagon Hopes to Develop 'Mother of All Bombs'. The Pentagon is reportedly working on the "mother of all bombs" -- a bunker buster to destroy an Iranian underground nuclear power plant. Israel National News 120129.
U.S. Defense Secretary Leon Panetta: Iran is only one year away from producing a nuclear weapon, but another one to two years in order to put it on a deliverable vehicle of some sort in order to deliver that weapon. Haaretz.com 120130.
Panetta lets stand report Israel may attack Iran in April, May or June. ynetnews 120202.
Israel överväger attack mot Iran under våren 2012. Nyheter MSN 120203.
Ayatollah Ali Khamenei says has no fear of saying that Iran would support any 'nation or group that wants to confront and fight against the Zionist regime.' Haaretz 120203.
Ayatollah Ali Khamenei: Israel is a "cancerous tumor that should be cut and will be cut".  The Telegraph 120203.
Iran vows to hit any country that stages attack. ynetnews.com 120205.
'Israeli attack will prompt Pakistani response'. Ynet news 120205.
Iran warns world of coming great event. World Net Daily 120202.
Ayatollah: Kill all Jews, annihilate Israel. Iran lays out legal case for genocidal attack against 'cancerous tumor'. World Net Daily 120205.
The Iranian documentaryThe Coming Is Upon Us” clearly indicates that these radicals believe the destruction of Israel will trigger the coming of the last Islamic Messiah.
The Powerful Delusion - A Bible Study by Jack Kelley.
'Eshel will prepare perfect attack plan'. Incoming IAF chief will be tasked with planning possible strike in Iran.Ynet news 120205.
Stop the ‘blabbing’ about attacking Iran, Netanyahu tells his government officials. National Post 120206.
"Bold Alligator 2012" drills 20,000 troops on US East Coast for Persian Gulf action. DEBKAfile 120207.
US Professor Niall Ferguson Tells Newsweek Israel Must Attack Iran – Now. Israel National News 120207.
War with Iran is coming.
Israel will bomb Iran’s nuke sites earlier than predicted, with Western and Arab support. Ynet news 120207.
New York Times: US, Israel differ on when Iran strike necessary. The Jerusalem Post 120209.
Khamenei strategist: Iran must attack and annihilate Israel by 2014. The religious leader reminded his supporters that "All our troubles are due to Israel! The Jerusalem Post 120209. Iranian blogger: 'Iran can destroy Israel in 9 minutes'. Ynet News 120205.
Iran vows to back Palestinian resistance. The Jerusalem Post 120211.
USA varnar för att Iran kan använda sig av små båtar för självmordsattacker. Expressen 120213. The Jerusalem Post 120213.
Iranian boats shadow US Abraham Lincoln aircraft carrier in Gulf. Google 120214. Yahoo News 120214.
U.S. admiral says forces prepared to confront Iran. Mail Online 120213.
Hoten om krig får världen att hålla andan. Dagens Nyheter 120215.
Russia has been preparing for the prospect of an Israeli or
U.S. air strike on Iran in 2012.
Iran is an ally and trading partner of Moscow. Harold Tribune 120215.
Det judiska folket hotas av ny Förintelse.
Inblick 120216.
Report: U.S. officials say Israel would need at least 100 planes to strike Iran. An Israeli strike on Iran's nuclear facilities would be a highly complex operation. Haaretz 120220.
Jackie Jakubowski: I apokalypsens återvändsgränd. Dagens Nyheter 120220.
USA till Israel: Angrip inte Iran. Dagens Nyheter 120220.
FOI: risken för krig har ökat. Israel närmar sig det ögonblick när man inte längre har möjlighet att göra allvar av sina hot."Status quo kan inte förbli. Någonting måste snart hända."Dagens Nyheter 120220.
Iran’s decision to suspend oil deliveries to the EU would boomerang back at its own economy, doing much more harm to it than it could theoretically do to the European economy. The reason is that Iran’s budget heavily depends on oil exports. RiaNovosti 120220.
Tidligere CIA-sjef Michael Hayden: Tror ikke Israel vil lykkes med Iran-angrep.
DN.no 120221.
Iranian scientist's goal: To annihilate Israel. ynet.news 120223.
Iran warns Israel not to attack its nuclear facilities. The International Atomic Ebergy Agency (IAEA) found that much of the increased production of uranium, enriched to the level of 20%, had taken place at an underground site known as Fordow. The Guardian 120225.
The Russians have upgraded their Jabal Al Harrah electronic and surveillance station south of Damascus opposite Israel’s Sea of Galilee, adding resources especially tailored to give Tehran early warning of an oncoming US or Israeli attack. Today, its range extends to all parts of Israel and Jordan, the Gulf of Aqaba and northern Saudi Arabia. DEBKAfile 120227. 
Iran struper nettbruken før valget. Iranere risikerer nå forfølgelse for det minste. NRK 120228.
Valet i Iran: ”Det finns ingen opposition värd namnet i Iran”. Dagens Nyheter 120301.
Pentagon prepares “aerial refueling” for Israeli planes striking Iran. DEBKAfile 120301.
Pentagon ‘very worried’ about Iran war: US official. PressTV 120308.
Netanyahu: Iran strike won't come in days, but not matter of years. Jerusalem Post 120308.   Possible within months. Haaretz 120309.
Israel asks U.S. for arms that could aid Iran strike.  Israel has asked the United States for advanced "bunker-buster" bombs and refueling planes that could improve its ability to attack Iran's underground nuclear sites. Netanyahu made clear to Obama at a White House meeting on Monday that Israel had not yet decided on military action against Iran. Israel has limited stocks of older, smaller bunker-busting bombs and a small fleet of refueling planes, all supplied by Washington. Reuters 120308.  Haaretz 120306.
IMI presents concrete-penetrating missile. Israel Military Industries' MPR-500 'bunker buster' shells capable of penetrating double-reinforced concrete walls, floors. According to the IMI, the projectile is now a "bunker buster" capable of penetrating double-reinforced concrete walls and floors 200mm thick. Ynet 120305.
IAEA: Possible nuclear activity at Parchin military site southeast of Tehran. Jerusalem Post 120305. 
Showdown in the Strait of Hormuz. If Hormuz were closed, as much as one-fifth of the world’s oil supply would be lost. Frontpagemag.com 120307. 
Israel och USA oense hur hotet från Iran ska mötas. Netanyahu förordar en snar militär attack - Obama vill att sanktionerna bör få tid att verka. Dagen 120309.
Dagan says Israel must not attack 'rational' Iran. The former Israeli spy agency chief warns Tel Aviv against any military aggression on Iran, calling for other approaches to impede Tehran’s nuclear energy program. Press TV 120309. 
Experts: Israel not adequately equipped to attack Iran. Press TV 120310.
Netanyahu says Israel won’t need U.S. OK to hit Iran. Washington Times 120315.
Ayatollah Khatami  says the Israeli threats of a military strike on Iran are mere “psychological warfare” as Tel Aviv fully understands any such venture would lead to its “total annihilation” PressTV 120326. 
Poll: Most Jewish Israelis say Iran strike less risky than nuclear threat. Haaretz 120326.  
Israel-Iran Nuclear Showdown: Is This The War of Gog and Magog? Joel Rosenberg: Russia and Iran have never had an alliance of the sort Ezekiel predicted 2,600 years ago, but “they do now. We’re not living in normal times. The things that are happening now have never happened in all of human history, but they are happening now.” Charisma 120404.
The Russian Military Has an Action Plan Involving Georgia if Iran Is Attacked. Eurasia Daily Monitor.
Russia Is Massing Troops On Iran's Northern Border And Waiting For A Western Attack.
The Russian military anticipates that an attack will occur on Iran by the summer and has developed an action plan to move Russian troops through neighboring Georgia to stage in Armenia, which borders on the Islamic republic. Business Insider 120409.
US Navy deploys 2nd aircraft carrier to Gulf. The deployment of the nuclear-powered USS Enterprise along with the Abraham Lincoln carrier strike group marks one of the few times the Navy has had two aircraft carriers operating in waters near the Persian Gulf. Yahoo! News 120409.
Ahmadinejad: World pressure can't deter Iran. Jerusalem Post 120409.
Russian radar in Armenia cannot help Iran.
Israeli uncensored news 120411.
Iran preparing for 'the Last Six Months'. Source says leaders expect attack that will usher in 'messiah'. World Net Daily 120424. 
Winds of War: Will Israel Strike Iran Soon? Charisma 120501.
Israel warns Hizbollah over Iran. The Telegraph 120506.
Inget nyval - Israel kraftsamlar mot Iran. Dagens Nyheter 120508.
Iran hotar utplåna Israel om man attackeras. Världen idag 120702.
Israel nära öppet krig med Iran. Dagen 120817. 
Minister: Hundratals raketer kommer slå ner i Israel varje dag.
Dagen 120817.
Iran kallar Israel cancertumör. Israel är en "cancertumör" som grannländerna snart kommer att ta kål på. Det sade Irans president Mahmoud Ahmadinejad under de årliga anti-Israelprotesterna i huvudstaden. Dagens Nyheter 120817.
Irak hjälper Iran att kringgå internationella sanktioner. DN 120819.
Iran har fördubblat urankapaciteten vid Fordowanläggningen nära staden Qom. DN 120830.
Report: Netanyahu slams Obama over Iran nukes.
Israel Today 120902.
Why Israel is so anxious over Iran. The Islamic Republic could potentially test its first nuclear bomb within three months. Iran only needs another 50 kilograms to build its first nuclear warhead. Israel Today 120904.
Report: Unprecedented low in US-Israel relations. Israel Today 120904.
Israel readies 'secret weapon' for Iran attack. Mike Evans: Netanyahu 'under pressure' to delay until after U.S. election, but there is a strong likelihood an attack will take place between Sept 15 and Oct 15 with an electromagnetic pulse (EMP), which would cripple Iran's power grid. World Net Daily 120904.
Russia warns against attacking Iran over nuclear fears. Ynet news 120906.
U.S. attack on Iran would take hundreds of planes, ships and missiles. Israel does not have the capability to carry out preventive strikes that could do more than delay Iran’s efforts for a year or two. The U.S. might be able to delay the nuclear program for up to 10 years. But to do so, it’ll be an enormous undertaking. Worthy News 120907.
USA och Storbritannien sänder fler krigsfartyg till Persiska viken. Iran lovar att angripa flottan om Israel bombar landet. Världen idag 120919.   
Iran shows off new air defense system, saying it was designed to confront American warplanes in case of a U.S. attack on the country. Yahoo! News 120921.
Iran: We just need an excuse to destroy Israel. Israel Today 121003.
There is no hyperinflation in Iran - The Real Story Is Much More Interesting.
Business Insider 121006. 
Kina köper mer olja från Iran. Irans export av råolja vände upp med tio procent i september, efter att försäljningen till Kina ökat. Dagens Industri 121008. 
Iran's secret nuclear-bomb plant revealed. WND 121008.
Holger Nilsson: Ett anfall mot Iran kommer allt närmare. Dagen 121009.
”Iran tio månader från atomvapen”. Svenska Dagbladet 121009.
Barak: Israel Almost Attacked Iran 8 Months Ago. Israel National News 121030.
Barak: Tehran's decision to use uranium for civilian purposes postponed military nuclear program. Jerusalem Post 121030.
For Israel, Gaza Conflict Is Test for an Iran Confrontation. Israeli antimissile system shot down 88 percent of all assigned targets. The New York Times 121122.
Iran is building a big nuclear bomb, confirm inspectors. Israel Today 121129.
Turkey importing oil from Iran. Israel National News 121202.
Iran has 170 ballistic missiles aimed at Tel Aviv, many with biological warheads. WND 121204.
Doomsday for Iran? US Tests EMP Bomb. Israel National News 121206.
Iran making anthrax,  encephalitis and yellow grain at secret plant.
Russian scientists have helped Iran master four microbial agents for bombs, which the Islamic regime has used to arm 37 launch-ready missiles so far. WND 121216.
Russian warship docks in Iran with the aim of strengthening military ties between Iran and Russia.
The Bandar Abbas Port is the suspected launching point for Iranian weapons shipments to Sudan, Syria and the Gaza Strip. The Times of Israel 121219.
Iran is producing explosive mini-submarines run by pilots bent on suicide .
Debka file 121220.
Russia helping Iran accelerate nuke program. Iranian scientists – with Russian help – have set up two sites to use laser technology to enrich uranium for the regime’s nuclear bomb program. WND 130122.
Syria warns after Israel air raid.
msn news 130201.
Iran protecting Syria's chemical weapons. WND 130203.
Two North Koreans among 40 dead at Iran nuke plant. WND130203.
Iran has threatened to attack Israel via Syria in retaliation for the destruction of a chemical weapons processing center near Damascus.
Arutz Sheva 130203.
Iran gives stealth drone secrets to Russia. Russia has helped decode an American stealth drone that was captured by Iran 14 months ago in exchange for its secrets. WND 130210.
Iran: U.N. nuke inspectors are spies.
WND 130213.  
Iranian nuclear chief observed Korean nuke test.
Jerusalem Post 130217.
Found! Iran's secret ballistic missile base. The base, in the deserts of Semnan far from any city, has many underground tunnels connecting to the silo launching pads. WND 130220.
Iran's nuke-plant explosion cover-up. WND 130223.
Radiation leaking from Iran's nuke plant facility at Fordow, which suffered devastating explosions on Jan. 21. The number of confirmed dead from the explosions has risen to 76.
WND 130224.   
Iran orders terrorists: Prepare for war!
WND 121305.

Irans nukleära uppgradering skrämmer stormakterna. Dagens Industri 130306.
Obama: Behåller alla alternativ vad gäller Iran. Vita Huset har uppfattningen att det kommer att ta "mer än ett år" för Iran att utveckla kärnvapen, och USA kommer att gör det som krävs för att stoppa detta. SvD 130313.
Report: Iran successfully tests three new missiles. The report stated that the Fajr-5 has a range of 75 km. which is a longer range than the medium range Naze'at 10. Jerusalem Post 130413.
I
ran says it test-fires new land-to-sea missile in Gulf. Reuters 130416.
Destruction of Israel guaranteed, Ayatollah Ali Khamenei says to Palestinian officials. WND0811.
Intelligence Minister Yuval Steinitz: Iranian economy 18 months away from collapse. Sanctions have cost about $100 billion damage to Tehran's economy, inflation is currently running at 40% a year. The rial, Iran’s currency, has been devalued by 180%, and the country has a negative economic growth of 5.4%.  Jerusalem Post 131007.
Iran sköt upp en apa 120 kilometer i rymden i 15 minuter. Aftonbladet 131214.

Iransk vapenaffär kan hota kärnenergisamtal. Iran har skrivit under ett avtal om att sälja vapen och ammunition till Irak för 195 miljoner dollar – motsvarande omkring 1,27 miljarder kronor. Irak förnekar uppgifterna om att landet trotsat sanktionerna mot Iran genom att köpa vapen för miljarder. SvD 140226.
Israel önskar Iran gott nytt år – samtidigt planerar man anfall. Försvarsminister Ya’alon antydde nyligen att han har ändrat uppfattning och numera stödjer ett israeliskt militärt tillslag mot Iran, även om Israel måste agera på egen hand. Dagen 140321.
Irans øverste leder vil masseprodusere raketter. Iranske ledere kommer med bombastiske uttalelser foran nye samtaler med Vesten om landets omstridte atomprogram. Dagen 140511.
Iran, China prepare to conduct unprecedented joint naval drills in Iranian territorial waters. The Times of Israel 140920.
Russia and Iran are aligning more and more. In Tehran on Tuesday, Russian defense minister Sergei Shoigu and his Iranian counterpart, defense minister Hossein Dehghan, signed an agreement on "military cooperation" between the two countries. Shoigu noted that the thinking of Russia and Iran regarding the situation in the Middle East and Afghanistan was "closer or coincides." Cooperation between the two countries is clearest in Syria, where planes from Moscow and Tehran have consistently arrived in Damascus with weapons and supplies for the Assad regime. Dehghan: “The situation in the region and in the world required that a powerful Russia and a powerful Iran jointly promote the strengthening of international security and regional stability." "Iran and Russia are able to confront the expansionist intervention and greed of the United States through cooperation, synergy, and activating strategic potential capacities," "We have agreed to expand the practice of visits of warships in Russian and Iranian ports," Shoigu added. Russia is planning on building nuclear reactors for Iran, even while Moscow works with Western powers on negotiating a deal to curb Iran's nuclear program. A step was taken in the direction of cooperation on the economy and arms technology, at least such defensive systems such as the S-300 and S-400. Probably we will deliver them," RIA quoted Colonel General Leonid Ivashov as saying. Business Insider Inc 150120.
Should NATO-Russia relations deteriorate further, Moscow will make an even stronger effort to improve ties with Tehran. It is the first time in 15 years that a Russian defense minister has visited Iran and underlines the growing military and diplomatic ties between both countries united by their joint opposition to U.S. foreign policy in the Middle Eastern region and beyond. The Diplomat 150121.
Farzaneh Roostaee: Sanktioner sliter isär det iranska samhället. Militären styr ekonomin. Iranska Revolutionsgardet (Sepah) har tagit över flera sektorer som tidigare var privata med hänvisning till det ekonomiska nödläget och står uppskattningsvis för 30-40 procent av Irans svarta ekonomi. Sepah och säkerhetspolisen har gripit en mängd journalister, stängt flera tidningar och infört nya censuråtgärder för att hindra medierna från att rapportera om den ekonomiska katastrofen. Enligt Transparency Internationals korruptionsindex ligger Iran på 144, vilket betyder att landet är systematiskt korrupt. Nyligen medgav regeringen att man har belägg för att tiotals miljarder dollar i oljeintäkter har överförts till 63 individers konton. Pengarna har på hemliga och privata vägar slussats ur landet eftersom Irans centralbankskonton är blockerade. SvD 150122.
”Varje dag är det strejker någonstans i Iran”. För vanliga iranier äts penningvärdet upp av en skenande inflation. SvD 150302.
Så ska Iran hindras utveckla kärnvapen. Iran och sex stormakter har enats om ett historiskt ramavtal som ska hindra Iran från att utveckla kärnvapen, och i utbyte kan Iran slippa mångåriga sanktioner. Avtalet är resultat av intensiva förhandlingar mellan Iran och stormakterna USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina samt Tyskland i Schweiz mellan 26 mars och 2 april.
• Iran ska minska antalet centrifuger för anrikning av uran med ungefär en tredjedel från 19 000 till 6 104, med bara 5 060 som anrikar uran under en tioårsperiod.
• Iran har accepterat att inte anrika uran över 3,67 procent under minst 15 år. För att få fram klyvbart material till en atombomb krävs att uranet anrikas till 90 procent.
• Iran har gått med på att minska sina nuvarande uranlager med omkring 10 000 kilo av låganrikat uran till 300 kilo under femton år.
• Iran har accepterat att inte bygga några nya anläggningar för urananrikning under femton år.
• Iran har gått med på att inte anrika uran vid Fordo-anläggningen under femton år. Den ska omvandlas till en forskningsanläggning för fredliga syften. Iran ska enbart anrika uran för civilt syfte vid anläggningen Natanz. Landet har också gått med på att omvandla tungvattenreaktorn Arak så att inget plutonium produceras.
• Alla Irans kärnenergianläggningar kommer att vara öppna för täta inspektioner av atomenergiorganet IAEA.
• Om Iran följer detta kommer det att ta minst ett år att tillverka tillräckligt med klyvbart material för en atombomb. I dagens läge har landet kapacitet att göra detta på två eller tre månader. Dessa begränsningar ska dessutom gälla i mellan tio och 25 år, enligt avtalet. SvD 150402.
Iran Accuses U.S. of Lying About New Nuke Agreement. Says White House misleading Congress, American people with fact sheet. Freebeacon 150402.
Glädjescener i Iran efter kärnavtal. Republikanerna i kongressen nu kommer att göra allt som står i deras makt för att få det allra sista ordet när det gäller det färdiga avtalet. SR 150403.
Kritiken mot Iranöverenskommelsen dämpas. Den mest högljudde kritikern är Benjamin Netanyahu. SR 150408.
Klart: Ryssland levererar vapensystem till Iran. S-300 anses vara ett av de mest avancerade luftförsvarssystemen i världen och USA och Israel var emot att Iran skulle få det. SR 150413.
Mycket ovanlig kompromiss om Iran i USA. Det handlar om hur stort inflytande den amerikanska kongressen ska ha över en överenskommelse med Iran. SR 150415.
Erna Berger-Sundin: Det är vanskligt att lita på Iran. Iran har nämligen gått ut med att USA ljuger om att lyftandet av sanktionerna ska ske gradvis – Iran säger att det sker omedelbart, från dag ett, när avtalet väl skrivits under! Dagen 150417.
Jim Wallis: Kristna bör ge Iranavtalet stöd. De som är kritiska måste peka på en hållbar alternativ lösning. Många amerikaner tror att vårt förhållande till Iran började med gisslankrisen 1979. Hur många känner till att den demokratiskt valde premiärministern Mohammad Mosadegh störtades av CIA 1953? Eller att USA stödde den brutale diktatorn Mohammad Reza Pahlavi, som blev Irans shah fram till den islamistiska revolutionen 1979, som föregick gisslankrisen? Dagen 150717.
Iranavtalet kommer att leda till lägre oljepriser. Förlorare är skifferoljeproducenter, Norge och Ryssland. Exp 150714.
Oro i Mellanöstern efter avtalet med Iran. Avtalet ska ge ökad internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet. Iran har gått med på att FN:s sanktioner återinförs inom 65 dagar om avtalet bryts. FN:s vapenembargo ska finnas kvar i ytterligare fem år och sanktioner mot iranska köp av robotteknik ska inte upphävas förrän efter åtta år. I utbyte ska de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran upphävas. I Iran beskrivs avtalet som en stor seger som firades på gatorna i huvudstaden Teheran efter att det blev offentligt. President Hassan Rouhani ser avtalet som en politisk seger och säger i ett uttalande att Iran inte längre kommer att ses som ett hot av omvärlden. Just detta är vad Israel oroar sig över. Världen idag 150720.
Ayatollan hyllar rop om död till Israel. Ayatolla Ali Khameini, Irans högsta religiösa och politiska ledare, hyllade i ett tal på lördagen folkmassans rop om "Död till USA" och "Död till Israel" och sa att han hoppades att gud skulle höra deras böner. I måndags beslutade FN om att lätta på sanktionerna mot Iran efter kärnenergiavtalet. Khameini betonade att avtalet mellan stormakterna och Iran inte skulle ändra någonting i landets relation till "det arroganta amerikanska styret". Världen idag 150721.
John Kerry: Israeli Strike on Iran Facilities Would Be 'Enormous Mistake'. Charisma 150729.
Iranutspel mot Israel: Israel ska förstöras till varje pris. Det beskedet gav Irans armés befälhavare Ataollah Salehi. Vi kommer absolut att förinta Israel, sade han och tillade att han hoppas att Israel snart attackerar Iran, "så att vi kan förstöra det tidigare än om 25 år". Världen idag 150929.
Iran testar ny långdistansrobot. Roboten sägs kunna styras och kontrolleras hela vägen till sitt mål, men inga detaljer ges om maximal räckvidd eller andra funktioner. Dagen 151011.
FN-rapport: Iranskt missiltest var allvarligt brott. Missilen var kapabel att bära med sig kärnstridsspetsar. Det kontroversiella missiltest som Iran genomförde i oktober var ett allvarligt brott mot de sanktionsregler som gäller för landet. SR 151215.
Iran slipper stämpeln som pariastat. Fiendskapen som rått mellan Iran och USA sedan 1979 kan övergå i mer normaliserade förbindelser. Iran har gått med på att kraftigt reducera sitt kärnteknikprogram i utbyte mot att sanktioner slopas. Landet har undanröjt möjligheterna att få fram plutonium till kärnvapen och dessutom hällt betong i kärnan i tungvattenreaktorn i Arak. Sanktionerna har utestängt Iran från det globala finanssystemet och medfört ekonomiska svårigheter för landets invånare. Iran räknar med att kunna öka exporten från 500 000 fat per dag till det dubbla inom ett år. SR 160116.
Rouhani hyllar historiskt beslut om hävda sanktioner. Irans president Rouhani, som gick till val på att förbättra relationerna till omvärlden, förutspådde också en ekonomisk tillväxt på fem procent i Iran kommande år. Men bland ”skeptikerna” Saudiarabien och Israel, finns stor oro över att Iran nu kommer in från kylan. ”Det är bara sionister och krigshetsare som är missnöjda i dag” sa president Rouhani när han hyllade detta nya gyllene kapitel i Irans relation till omvärlden. SR 160117.
Donkeys and women have no place in Iran's parliament, lawmaker says. A conservative Iranian lawmaker was caught on video saying that women, like donkeys, have no place in parliament, sparking calls for him to be thrown out of office. The video, which surfaced on YouTube last week, shows Nader Qazipour giving a fiery victory speech after winning reelection as a member of parliament representing the city of Urmia. “Parliament is not the place for donkeys and foals, monkeys and women,” the 57-year-old cries, amid boasts about his fearlessness and commitment to challenging the wealthy and powerful. Los Angeles Times 160308.
Iran fortsätter med provskjutningar. Trots USA:s hot om nya sanktioner har Iran genomfört nya provskjutningar av robotar som uppges ha kapacitet att nå ärkefienden Israel. På onsdagsmorgonen provsköts två robotar från norra Iran som träffade mål i den sydöstra delen av landet, omkring 140 mil bort, rapporterar iranska medier. Det kortaste avståndet mellan Iran och Tel Aviv och Jerusalem är cirka 100 mil. Världen idag 160309.
'Israel must be wiped out': Iran launches two missiles with threat written on them in Hebrew as the country ignores criticism of its ballistic weapon tests. Iran has launched two missiles with 'Israel must be wiped out' written on the side in Hebrew as the country continues to ignore criticism over its ballistic weapon tests. The rockets were test-fired in Iran's eastern Alborz mountain range in a new show of force by the Islamic Republic. Hard-liners in Iran's military have fired rockets and missiles despite US objections since the deal, as well as shown underground missile bases on state television. Mail Online 160309.
Michael Winiarski: Risken för nytt krig har minskat i Mellanöstern. Framför allt betyder avtalet att krigshotet mot Iran, främst från Israels och i viss mån från USA:s sida, omedelbart avtar. Att Israel hade långtgående planer på ett militärt angrepp mot Iran bekräftades i somras från högsta ort, av ingen mindre än den förre försvarsministern Ehud Barak. I en tv-intervju berättade Barak att han och premiärministern Benjamin Netanyahu vid tre olika tillfällen under åren 2010–2012 hade föreslagit ett angrepp mot Iran, men att planerna stoppats av den israeliska militärledningen. Netanyahus krigsretorik var alltså ingen skrämseltaktik för att få Iran att lägga ner sitt kärnenergiprogram, utan uttryckte en verklig avsikt att attackera iranska nukleära installationer. På grund av motstånd från såväl Vita huset som Israels egen militärledning, som gjorde mer kyliga analyser av de potentiellt katastrofala följderna av ett israeliskt-iranskt krig, tvingades Netanyahu att backa. Uppgörelsen innebär inte att Irans möjligheter att skaffa sig en atombomb är borta för all framtid, men skjuter upp tidpunkten med mellan 10 och 15 år. Men om regimen skulle satsa på kärnvapen, trots alla bedyranden om att de är oförenliga med islam, ökar den tid som det skulle ta för Iran att bygga en atombomb – ”breakout time” – med minst ett år. DN 160324.
Iranian General Makes Threats Against Western Shipping. Gen. Hossein Salami, deputy commander of Iran's Islamic Revolutionary Guard Corps (IRGC) issued a bellicose threat this week to close the strategic Strait of Hormuz to ships from the US and its allies if they continue to “threaten” the Islamic Republic. Most analysts said that the threat was unlikely to ever be acted upon but that it was an indication of the implacable hostility of the clerical regime in Teheran despite strenuous efforts by Western governments to come to an accommodation with it. ICEJ 160506.
Iran Defiantly Tests Another Ballistic Missile. An Iranian military official announced Monday that the Islamic Revolutionary Guards Corps (IRGC) recently tested a medium-range ballistic missile with a range that would allow it to target Israel. The test was the latest in a series which several world governments say are a violation of UN Security Council Resolutions and the JCPOA nuclear deal signed last year, but Iranian officials have dismissed these statements as technically incorrect and irrelevant. ICEJ 160509.
White House Refusing to Censure Iranian Human Rights Abuses. Reports out of Iran indicate that the clerical regime has indicted several dual-nationals, including an Iranian-American businessman, a British charity worker and a Canadian academic, who were arrested while visiting the land of their birth. Authorities are refusing to say on what grounds the indictments were issued aside from vague references to suspicions of “espionage”. Meanwhile, Iranian officials reiterated their complaints this week that the economic benefits they hoped to receive after signing the JCPOA nuclear agreement last year have not yet materialized. ICEJ 160712.
Amerikanska handelssanktioner hämsko för svensk Iranexport. Samtidigt som svensk export till Iran i vissa fall ökat kraftigt, hämmas den av USA:s kvarvarande sanktioner. Exportaffärerna får svårt med finansiering genom att amerikanska banker inte ens indirekt får göra affärer med Iran vilket påverkar svenska exportörer. SR 160906.
'If It’s an Invasion, We Confront': Iran Intercepts US Ships in Persian Gulf. According to US Defense Department officials, the USS Firebolt was forced to change course by Iran’s Revolutionary Guard Corps in the Persian Gulf. The Navy’s coastal patrol ship was operating in the Gulf on Sunday when it was allegedly approached by an Iranian attack craft that came within 100 yard of the US vessels. The Iranian craft sailed in front of the Firebolt, forcing the ship to divert its course. Six other Iranian ships “harassed” the Firebolt before it was forced to change course. While crew members reportedly attempted to make radio contact three times, they received no response. Iranian defense minister Gen. Hosein Dehghan has defended Tehran’s actions, maintaining that it would perform similar intercepts as often as necessary. "If any foreign vessel enters our waters, we warn them," he told Tasnim news agency last month, "and if it’s an invasion, we confront." Sputniknews 160906.
Russia's S-300 and other missiles at Iran military parade. Russian-supplied air defense systems S-300 were displayed at a military parade in Tehran. Tass 160922.
EU Parliament Condemns Iranian Anti-Semitism. The European Parliament held a plenary in Strasbourg, France, on Tuesday in which it voted to add an amendment to a report on Iran condemning it for Holocaust denial and anti-Israel hate speech. The report, entitled “EU Strategy towards Iran after the nuclear agreement” was approved in a final vote of 456-174. (ICEJ 161026).
The nuclear deal with Iran. You tube 1:52.
USA inför nya sanktioner mot Iran efter robottester. USA har infört nya sanktioner mot Iran som ett svar på Irans senaste robottest. USA hävdar att Iran utfört förbjudna robottester. – Det här är ännu ett stopp för Irans terrorrelaterade aktiviteter, sa Vita Husets talesman när han kommenterade de nya sanktionerna mot Iran som träffar ett antal personer och företag som förser Iran med teknologi för de målsökande robotarna, sade Vita husets talesman Sean Spicer. De personerna och företagen förbjuds att göra affärer med USA eller med amerikanska medborgare. De nya sanktionerna är en fortsättning av hur den förre presidenten Barack Obama reagerade på Irans robottester och Donald Trumps talesman Sean Spicer bekräftade idag att den nye presidenten givit klartecken för sanktioner som redan var förberedda. SR 170203.
Iran Continues Aggressive Behavior. The Iranian Navy held large-scale drills near the Strait of Hormuz over the weekend, attempting to demonstrate the viability of Teheran’s oft-repeated threat to close the water route through which nearly 35% of the world’s daily petroleum exports move. In related news, Iran announced over the weekend that it is seeking to buy 950 tons of uranium ore from Kazakhstan over the next three years for what it described as pursuit of a peaceful program for producing energy. (ICEJ 170227.)
Iran Is Progressing Towards Nuclear Weapons Via North Korea. This analysis argues that Iran is steadily making progress towards a nuclear weapon and is doing so via North Korea. Iran is unwilling to submit to a years-long freeze of its military nuclear program as stipulated by the July 2015 Vienna Nuclear Deal. North Korea is ready and able to provide a clandestine means of circumventing the deal, which would allow the Iranians to covertly advance that nuclear program. At the same time, Iran is likely assisting in the upgrading of certain North Korean strategic capacities. BESA 170228.
Tillerson warns ‘unchecked Iran’ could be as bad as North Korea. Secretary of State Rex Tillerson warned Wednesday that an “unchecked Iran” had the potential to follow in North Korea’s footsteps — and “take the world along with it.” Speaking to reporters at the State Department, Tillerson said the US was ultimately at risk of going to nuclear war with the Middle East nation, should it decide to keep building more missiles, much like the Hermit Kingdom has been doing. “Iran is the world’s leading state sponsor of terrorism and is responsible for intensifying multiple conflicts and undermining US interests in countries such as Syria, Yemen, Iraq and Lebanon,” Tillerson explained. “Iran’s nuclear ambitions are a grave risk to international peace and security,” he said. “The Trump administration is currently conducting a comprehensive review of our Iran policy. Once we have finalized our conclusions, we will meet the challenges Iran poses with clarity and conviction.” New York Post 170419.
Iran Reveals New Ballistic Missile Facility. Iran’s semi-official Fars News Agency reported on Thursday that the Islamic Republic has constructed a third underground ballistic missile production factory, adding that this factory is part of the clerical regime’s plan to continue developing ballistic missiles regardless of UN Security Council resolutions demanding that these programs be curtailed. "Iran does not need the permission of the United States to conduct missile tests," newly re-elected Iranian President Hassan Rouhani said on Monday. ICEJ 170526.
Iran Signs Massive Energy Deal with Total of France. French-based energy giant Total announced on Monday that it had signed a deal worth $4.8 billion with the Iranian regime to develop an off-shore natural-gas field. The South Pars field is estimated to have sufficient reserves to justify the twenty-year contract. ICEJ 170704.
German Intelligence Gives Proof of Iranian Nuclear Pursuits. Intelligence reports from Germany’s state and federal services were released in recent days giving undeniable proof that Iran has continued to pursue its renegade nuclear program despite the JCPOA agreement with the P5+1 powers (US, UK, France, Russia, China and Germany) reached in the summer of 2015. The reports also included evidence that Iran’s intelligence services monitor and otherwise target Israeli and Jewish institutions. ICEJ 170710.
USA inför nya sanktioner mot Iran. USA inför nya sanktioner mot Iran på grund av landets robotprogram. Beskedet kommer dagen efter att president Trump meddelade att Iran håller sig till kärnvapenavtalet och att även USA kommer att hålla sig till det. Trumpadministrationen säger att även om Iran inte formellt bryter mot kärnvapenavtalet så bryter landet mot andan i det, och bidrar till spänningar och instabilitet i regionen. Det handlar dels om landets robotprogram dels om att USA har spårat runt sammanlagt 20 personer, organisationer och företag som sägs vara "olagliga iranska aktörer eller bedriva gränsöverskridande kriminalitet". Det ska bland annat handla om att utveckla drönare samt att tillverkat underhållsbåtar och tekniska komponenter. Men också om stöld av mjukvara från USA och västvärlden som sedan har sålts till Irans regering. Förutom robotprogrammet är USA kritiskt till Irans stöd för den syriska regimen, brott mot mänskliga rättigheter och fängslandet av amerikanska medborgare. Häromdagen dömdes en historiker från ett universitet i USA till tio års fängelse i Iran misstänkt för spioneri. SR 170718.
Iran svarar på USA:s sanktioner. Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif säger till journalister att USA inte håller sin del av uppgörelsen. Han säger också att Iran menar allvar med kärnvapenavtalet, och tycker att det kan vara ett golv och inte ett tak för relationen mellan länderna. Nu svarar också Teheran med att införa nya sanktioner mot amerikanska personer och intressen "som har agerat mot det iranska folket och mot andra muslimer i regionen". SR 170718.
Iran: USA bryter mot kärnenergiavtalet. Iran svarar nu på de sanktioner mot landet som USA:s president Donald Trump godkände i går och säger att de nya sanktionerna är ett brott mot kärnenergiavtalet från 2015. "Vi anser att kärnenergiavtalet har brutits och vi kommer att svara på ett lämpligt vis". Det sa Irans vice utrikesminister Abbas Araghchi i iransk tv när han kommenterade de nya sanktionerna mot landet. Araghchi sa även att Iran inte tänker "gå i Trumps fälla" och att reaktionen från Teheran kommer att bli föremål för noggrant övervägande. De nya sanktionerna från USA motiveras med att Iran fortsätter att utveckla ett robotprogram och att de bryter mot de mänskliga rättigheterna – något som inte finns med i avtalet från 2015. Sanktionerna riktas framför allt mot 16 individer, organisationer och företag som, enligt USA, på olika sätt "stödjer olagliga iranska aktörer eller gränsöverskridande kriminalitet". SR 170803.
Iran hotar med att riva upp kärnenergiavtalet. Iran hotar att riva upp kärnenergiavtalet om USA inför nya sanktioner. Irans president antyder att landet skulle ha beredskap att starta upp sitt kärnenergiprogram på nytt inom några timmar. – Om USA vill gå tillbaka till att införa sanktioner så kommer Iran att svara snabbt. Inte på en vecka eller en månad, utan inom några timmar, sa Irans president Hassan Rouhani på tisdagen inför parlamentet i ett tal som televiserades. Iran kommer att återgå till mer avancerade förhållanden än före förhandlingarna om ett avtal inleddes, hotade han vidare. I början av augusti undertecknade USA:s president Donald Trump en lag om sanktioner mot Iran, Nordkorea och Ryssland. De sanktionerna riktar sig också mot Irans missilprogram och dessutom mot brott mot mänskliga rättigheter. Enligt USA bryter Iran mot en FN-resolution om kärnenergiavtalet, där Iran uppmanas att inte utveckla ballistiska missiler som kan bära kärnvapen, men utan att förbjuda det helt. Iran säger att de inte bryter mot resolutionen eftersom missilerna inte är utvecklade för att bära kärnvapen. Trump sade förra veckan att Iran inte lever upp till vad han kallar kärnenergiavtalets anda. Dessutom har USA anklagat Iran för att orsaka kaos i Mellanöstern och för att stöda grupper som av USA klassas som terrorgrupper. SR 170815.
Iran till USA: Ni bryter mot avtalet. Iran trappar nu upp sin kritik mot USA:s sanktioner mot landet. Irans president Hassan Rouhani anklagar Trump för att själv bryta mot kärnvapenavtalet. – Det här kan komplicera framtida samarbeten, säger Trita Parsi, statsvetare och ordförande av det Nationella iransk-amerikanska rådet i Washington. Trots att Iran håller sig till det kärnvapenavtal som landet har slutit med de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland så införde USA igår ytterligare sanktioner mot landet. Avtalet innebär att om Iran begränsar sitt kärntekniska program så ska internationella sanktioner hävas, men USA anser att landet bryter mot "andan" i avtalet och bidrar till instabilitet i regionen – bland annat genom sitt robotprogram. Som svar diskuterar Iran nu ökat anslag till just robotprogrammet och har uppmanat USA att flytta sina militära baser 100 mil från Iran eftersom det finns risk för missbedömningar, något som inte bryter mot avtalet. SR 170819.
Enighet om att kärnenergiavtalet med Iran fortsätter. Kärnenergiavtalet från 2015 med Iran fortsätter, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini. Parterna har mötts i New York och kommit fram till att "inga aspekter" av överenskommelsen brutits. USA:s president Donald Trump har länge kritiserat det globala avtalet. Han beskrev det under tisdagen som "genant" och "det sämsta någonsin". Han lovade under sin valkampanj att riva upp avtalet och meddelade inför mötet att han hade bestämt sig, men avslöjade inte för vad. Mogherini säger efter mötet att det inte finns någon anledning att avveckla ett avtal som fungerar, och att det inte heller finns någon anledning att omförhandla det. Hon poängterar att det inte är upp till en enda part att bekräfta om avtalet efterföljs, men säger att USA anser att Iran har följt överenskommelsen. SR 170921.
US ambassador to the UN Nicki Haley urged the International Atomic Energy Agency to push harder for access to sensitive nuclear-related sites in Iran, lamenting Russia’s apparent efforts to block inspections. “If the Iran nuclear deal is to have any meaning, the parties must have a common understanding of its terms," Haley said during an address to the IAEA this week. "Iranian officials have already said they will refuse to allow inspections at military sites, even though the IAEA says there must be no distinction between military and non-military sites. Now it appears that some countries are attempting to shield Iran from even more inspections. Without inspections, the Iran deal is an empty promise." ICEJ 170929.
USA förlänger kärnenergiavtalet med Iran. Under fredagen meddelade USA:s president Donald Trump att avtalet om Irans kärnenergiprogram ska fortsätta att gälla, men hotade samtidigt att skrota avtalet om det inte införs tuffare regler mot Iran. Trumpadministrationen kräver permanenta och tuffare begränsningar av Irans kärnteknikutveckling, man vill se hårdare kontroller på plats i Iran och förbud gällande Irans robotprogram. I ett uttalande sa företrädare för Trumpadministrationen att man nu vill förhandla med de europeiska partnerländerna för att komma fram till ett strängare avtal. Om man inte lyckas nå en ny överenskommelse kommer Donald Trump återigen införa omfattande sanktioner mot Iran och, i praktiken, skrota det existerande avtalet. "Det här är sista chansen!" skrev president Trump i ett pressmeddelande. Nästa gång Donald Trump måste ta beslut om sanktionslättnader inträffar om 120 dagar, vilket alltså verkar vara tidsfristen han ger för att skapa ett eventuellt nytt avtal. Dagens beslut påverkar därmed inte den existerande överenskommelsen, däremot skapar USA:s agerande fortsatt osäkerhet om avtalets framtid. Irans utrikesminister, Mohammad Javad Zarif, säger i en första kommentar från iranska regeringen att Trumps besked är "ett desperat försök att underminera ett stabilt internationellt avtal". Avtalet går ut på att omvärlden får insyn i Irans kärnenergiprogram i utbyte mot att sanktioner mot landet lyfts. Avtalet mellan Iran och den så kallade P5+1-gruppen - det vill säga USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina - slöts 2015. Uppgörelsen slöts efter att omvärlden länge befarat att Iran höll på att utveckla kärnvapen. SR 180113.
France Confronts Iran Over Ballistic Missiles. French Foreign Minister Jean-Yves Le Drian spoke out forcefully against Iran’s renegade ballistic missile program on Sunday, telling a meeting of EU foreign ministers in Brussels that "We will also have the opportunity of underlining our firmness on Iran's compliance with United Nations Resolution 2231, which limits access to ballistic capacity and which Iran does not respect." He also condemned Iran’s destabilizing conduct throughout the Middle East, citing its support for terrorist groups and rebel factions in Yemen, Lebanon and Syria. (ICEJ 180123).
Iran varnar USA om att backa från Iranavtalet. Iran varnar om att landet är redo att "kraftigt" återuppta anrikningen av uran, om USA drar sig ur kärnenergiavtalet från 2015. Även fler andra drastiska åtgärder övervägs, enligt Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif. Zarif säger att Iran inte försöker förvärva en atombomb, men att Teherans "troliga" svar på om USA drar sig ur avtalet, skulle vara att återuppta produktionen av anrikat uran — en viktig ingrediens för att producera en bomb. "Amerika skulle aldrig ha fruktat att Iran skulle producera en atombomb, men vi kommer att kraftfullt att gå vidare med vår nukleära anrikning," säger han. Kärnavtalet innebär att Iran ska reglera sitt kärnenergiprogram mot att slippa sanktioner. USA:s president Donald Trump har ställt krav på att få tillstånd ändringar i avtalet innan den 12 maj, då han måste lämna besked till kongressen om huruvida han tänker förlänga avtalet som han länge har varit motståndare till. SR 180422.
Netanyahu: Iran har haft hemligt kärnvapenprogram. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger att han har bevis för att Iran har haft ett hemligt kärnvapenprogram. Netanyahu sade på måndagskvällen i ett tv-sänt anförande att "Iran har ljugit" efter att kärnenergiavtalet undertecknades. Tidigare under dagen manade Rysslands president Vladimir Putin och Frankrikes president Emmanuel Macron till strikt efterlevnad av kärnenergiavtalet som slöts mellan Teheran och västmakterna 2015. I ett gemensamt uttalande förklarade sig presidenterna vara för ett bibehållet avtal och strikt efterlevnad av detsamma. Uttalandet publicerades efter att Macron, via telefon, informerat Putin om de samtal han haft med Donald Trump under sitt USA-besök. I söndags meddelades från Elyséepalatset att Macron och Rohani talat med varandra i telefon i över en timme. De två kom då överens om att försöka bibehålla avtalet. Donald Trump har upprepade gånger hotat med att dra sig ur avtalet men har ännu inte bestämt sig. Han har nu fram till den 12 maj på sig att besluta om avtalets framtida öde. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger i sitt anförande att ha är övertygad om att Trump kommer att göra "det rätta". Iran tillbakavisar Netanyahus anklagelser. Utrikesminister Mohammad Javad Zarif skriver enligt AFP i ett uttalande att USA:s president hakar på ett hopkok av gamla anklagelser som internationella kärnenergiorganet IAEA redan hanterat, med syfte att underminera avtalet från 2015. SR 180501. Världen idag 180501.
Johnson ska övertyga Trump om Iranavtalet. Den brittiske utrikesministern Boris Johnson, som är på besök i Washington, inledde dagen med att varna för konsekvenserna i amerikansk TV. "Om ni drar er ur måste ni svara på frågan vad som händer sedan. Är ni beredda att bomba Iran om de börjar utveckla kärnvapen? Är det verkligen realistiskt?", säger Boris Johnson i tv-programmet Fox and Friends. Han har inte fått till ett möte med Donald Trump men han vet att den amerikanske presidenten är en trogen tittare på Fox morgonshow. Han beskriver det som att Irans ledning fått handklovar på sig så att de inte kunnat utveckla kärnvapen och att dessa måste behållas på. Avtalet är därför det minst dåliga alternativet, enligt den brittiske utrikesministern. SR 180507.
Trump: USA lämnar Iranavtalet. Kärnenergiavtalet med Iran. Bakgrund:
Joint Comprehensive Plan of Action, JCPOA, som kärnenergiavtalet med Iran heter, anses som en av USA:s förre president Barack Obama viktigaste utrikespolitiska framgångar. Det är en uppgörelse som omfattar Iran, de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland och EU.
Den 12 maj löper avtalet ut och ska förnyas, omförhandlas eller skrotas.
Avtalet tvingar Iran att upphöra att anrika uran till till kärnvapen under de närmaste 15 åren, samt att inte bygga fler tungvatten-anläggningar i samma syfte.
I gengäld har västvärlden lyft många av sina sanktioner mot Iran.
Trump har, i likhet med republikanerna i USA:s kongress, varit starkt kritisk till avtalet och sagt att han vill omförhandla det eller skrota det helt. Han tycker att det inte sätter tillräcklig press på Irans konventionella robotprogram och landets agerande i regionen.
Iran har sagt att de motsätter sig alla förändringar av avtalet och vill inte acceptera återinförda sanktioner. SR 180508.
USA drar sig ur kärnenergiavtalet – inför hårda sanktioner mot Iran. President Trump meddelade under kvällen att USA drar sig ur kärnteknikavtalet med Iran och inför hårda sanktioner. Omvärlden reagerade bestört. "Avtalet som var tänkt att skydda världen mot kärnvapen har fört oss mot randen av ett kärnvapenkrig," sade Donald Trump under en 20 minuter lång presskonferens i Vita Huset. Trump meddelade att USA kommer att införa den “högsta graden” av sanktioner mot Iran, sanktioner som kan komma att sättas i verket inom ett halvår. Exakt vilka sanktioner som införs är oklart, men det amerikanska finansdepartementet uppger, enligt Reuters, att företag som gör affärer med Iran får ett antal månader på sig att trappa ned. USA:s ambassadör i Berlin uppmanade på Twitter tyska företag med affärer i Iran att "omgående avveckla verksamheten". Irans president Hassan Rouhani har svarat att Iran avser att fortsätta följa avtalet, att USA:s besked är en historisk erfarenhet för Iran och att USA aldrig fullföljt sin del av avtalet. Men Rouhani sade samtidigt i ett tv-sänt tal att Iran nu kan anrika mycket större mängder uran, redan inom några veckor. Omvärlden reagerade huvudsakligen med bestörtning på beslutet. Storbritannien, Frankrike och Tyskland talade med en röst och sa att de starkt beklagade USA:s besked. De menade att icke-spridningsavtalet var i fara och att instabiliteten i regionen nu riskerar att öka kraftigt. Länderna säger också att de tänker arbeta för att kärnenergiavtalet ska fortsätta att gälla och hoppades att USA inte ska motarbeta andra länder att fullfölja avtalet med Iran. Kärnenergiavtalet mellan Iran och FN:s permanenta medlemsländer samt Tyskland, ger bland annat atomenergiorganet IAEA rätt att kontrollera Irans urananrikning. I gengäld har sanktioner mot landet lättats. "Inga nya kontrakt tillåts" nu i den ekonomiska zon som sanktionerna omfattar, säger USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton, och nämner 90 och 180 dagar som möjliga tidsfrister för nedtrappning av befintliga affärer. Sveriges utrikesminister Margot Wallström uppgav i en intervju med Ekot att beskedet var oroväckande och att det inte bådar gott för regionen och världen. "Det här är ett avtal som förhandlats fram under mer än tio års tid och som säkrar att Iran inte utvecklar kärnvapen de närmaste 15 åren. Vi hoppas att Iran hanterar situationen och inte lämnar avtalet och att vi inom EU håller ihop," sade Wallström. SR 180508.
Wallström oroad av Trumps besked. Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet i Stockholm, är också mycket kritisk till att USA nu drar sig ur avtalet. Han tror att det kommer att få konsekvenser även för EU-länderna. "Det är ett historiskt misstag av USA att säga upp ett fungerande avtal. Sedan fruktar jag att om han driver upp de här sanktionerna på högsta nivå då kommer européerna att tvingas in i dem successivt därför att de amerikanska betalningssystemen är centrala i världen och det går inte att handla utan att kunna handla i dollar. Driver amerikanarna igenom allt detta så kommer européerna så småningom att tvingas in i det här." SR 180508.
Noah Rothman: The Iran Deal’s Disastrous Legacy Has Nothing to Do with Nukes. A In March, State Department veteran and former adviser to Barack Obama, Frederic Hof, bid farewell to public life with a stunning admission. Amid a confession regarding his failure to prevent the expansion of the Syrian civil war into a regional crisis, Hof laid the blame for that all-consuming conflict (as well as a notable uptick in Russian aggression) at the feet of Barack Obama’s nuclear deal with Iran. “[T]he administration sacrificed Syrian civilians and American credibility for the mistaken notion that Iran required appeasement in Syria as the price for a nuclear agreement,” Hof wrote. Today, with 500,000 dead, millions displaced, and the norm prohibiting chemical-weapons use shattered, we can confirm that the price of appeasement is as high as ever. Commentary Magazine 180509.
Ökade spänningar befaras i Mellanöstern. Många bedömare i Europa har varnat för ökade spänningar i världen som följd av Donald Trumps beslut att dra sig ur Iranavtalet. Beslutet välkomnas av Irans fiender i regionen, Israel och Saudiarabien. Men Irans president hoppas att avtalet kan överleva med de fem andra länder som (förutom USA) skrivit under. – Från och med nu har Iran ett avtal med fem länder, inte sex som tidigare, sa Irans president Rouhani, och nu måste vi vänta och se hur dessa fem länder agerar. Det handlar om Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Kina. Den stora frågan är om Europa alls kan upprätthålla handel med Iran om europeiska företag riskerar att drabbas av amerikanska sanktioner. SR 180509. Kommentar: Det är Iran som är Israels fiende.Cecilia Uddén är proarabisk.
Bestörtning i Bryssel efter Trumps beslut. Bland EU:s medlemsländer finns nu också en stor oro efter Donald Trumps besked att återinföra amerikanska sanktioner mot Iran, sanktioner som också kan slå Europa och europeiska företag. Det finns inte heller något utbrett stöd bland EU:s medlemsländer om några nya iransanktioner. Dom tre ledarna för Storbritannien, Frankrike och Tyskland förklarade också igår kväll att man vill ha försäkringar från USA att, man inte vidtar några åtgärder som skulle kunna hindra att avtalet fortlever med dom andra parterna som skrivit under avtalet. Bakgrunden är beskedet från Washington som ju innebär att europeiska företag som nu gör affärer med Iran, måste upphöra med det här handelsutbytet inom ett halvår för att inte riskera att själva drabbas av sanktioner från USA. SR 180509.
Sanktioner införs stegvis efter USA:s besked om Iranavtalet. Efter beskedet att USA drar sig ur kärnteknikavtalet med Iran så kommer nu USA steg för steg att införa ekonomiska sanktioner mot Iran. Enligt den amerikanske presidenten Donald Trump är det ett mer effektivt sätt att stoppa Iran från att ta fram kärnvapen. Trumpadministrationen menar att avtalet är tandlöst, och inte i realiteten kommer att förhindra Iran från att skaffa sig kärnvapen. Trump har även kritiserat avtalet för att inte påverka Irans utveckling av ballistiska robotar, eller stöd till olika terroristgrupper. Trumps hållning har fått starkt stöd av framförallt Israel, och många republikaner i USA. Men från omvärlden, och i från synnerhet de andra parterna som skrivit under avtalet, är kritiken hård. Avtalet tecknades mellan Iran och de fem permanenta medlemsländerna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland och EU. De europeiska länderna har sagt att de nu skall arbeta med Iran och Ryssland och Kina för att rädda avtalet. Iran har sagt samma sak. Men det är högst tveksamt att ett nytt avtal kan vara effektivt utan att USA är delaktigt i det. Även Kina har idag sagt att landet beklagar USA:s beslut, och att Peking kommer att sträva efter att avtalet lever vidare. Men samtidigt går det inte att bortse ifrån att Trumps besked på många sätt kan komma att gynna Kina. För om nya sanktioner införs som innebär att västerländska oljebolag inte längre kommer att kunna verka i Iran, då kommer kinesiska oljebolag bedömt att få en betydligt större roll i den iranska oljeproduktionen. Och om Iran inte längre kan exportera någon olja till väst, så kommer oljan att exporteras till Kina. Iran är även en viktig del i Kinas geostrategiska projekt som kommit att kallas för "den nya sidenvägen". En stor del av det projektet handlar om att Kina ska diversifiera sin energiimport; pipelines från centralasien skall delvis ersätta den oljeimport som kommer med oljetankrar över haven. Ledarna i Peking hade därför nog väldigt gärna velat ha den iranska oljemarknaden för sig själva. Och nu ser det ut som att de kanske kommer att kunna få det. Även Ryssland och Vladimir Putin har enligt vissa mycket att vinna på att USA drar sig ur avtalet, inte minst för att det sår ytterligare politisk split mellan USA och de europeiska Nato-länderna. Frågan är även vad Trumps beslut igår kommer att ha för påverkan på det stundande mötet mellan Trump och Kim Jong-un om Nordkoreas kärnvapenprogram. Farhågan är att Kim Jong-un nu kommer att vara än mer tveksam att gå med på någon form av uppgörelse, med argumentet att USA nu ändå visat att landet inte respekterar ingångna avtal. Samtidigt menar andra att Trumps beslut stärker USA:s förhandlingsposition, och tydligt signalerar till både Iran och Nordkorea att USA, under Trumps ledning, kommer att sätta hårt mot hårt om landet inte får sin vilja igenom. SR 180509.
USA:s nya sanktioner mot Iran i kraft. USA:s finansdepartement har infört de första sanktionerna mot Iran sedan president Donald Trump i tisdags deklarerade att man går ur Iranavtalet. Målet för sanktionerna är ett valutaväxlingsnätverk som enligt det amerikanska finansdepartementet ska ha styrts av Revolutionsgardet - Irans mäktigaste säkerhetsstyrka. Via företag i Förenade Arabemiraten ska nätverket ha växlat till sig dollar som sedan använts bland annat för att finansiera väpnade miliser i regionen. Sanktionerna riktas mot sex enskilda personer och en enhet inom Revolutionsgardet som genomför operationer utomlands. Ytterligare tre iranska företag beläggs också med sanktioner. Även Förenade Arabemiraten ska delta i arbetet med att upplösa nätverket. Beskedet kommer bara dagar efter president Donald Trumps beslut om att USA nu lämnar avtalet som gett Iran sanktionslättnader i utbyte mot inspektioner och begränsningar av Irans kärnteknikprogram. Redan när beskedet lämnades signalerade Trump att man kommer att sätta hårdast möjliga ekonomiska press på Iran i syfte att pressa landet tillbaka till förhandlingsbordet för ett nytt mer långtgående avtal. SR 180511.
EU-toppar överens – står bakom Iranavtalet. En av huvudpunkterna på EU-toppmötet i Sofia var EU:s relationer med USA och Iran. Ledarna är överens om att stå bakom avtalet och att försöka se till att europeiska företag ska kunna fortsätta att göra affärer med Iran. En EU-källa här i Sofia uppger ändå för Sveriges Radio inatt att EU:s medlemsländer alltså vill se till att man kan skydda europeiska företag som påverkas negativt av USA:s beslut. Därmed är det så långt som EU-ledarna anser att det möjligt att gå, i nuläget, för att försöka se till att handeln fortsätter med Iran och det samstämmiga beskedet härifrån torde göra Irans ledare nöjda. Det är i alla fall förhoppningen efter gårdagskvällens middag med stats- och regeringscheferna. För så länge som Iran respekterar kärnteknikavtalet, så fortsätter EU att ge sitt stöd till avtalet, enligt EU-källan. SR 180517.
Europeiska företag redo lämna Iran. EU vill skydda företag mot de amerikanska sanktioner som hotar om de fortsätter att handla med Iran. Men nu förbereder sig flera företag att lämna landet. På sitt toppmöte i Bulgariens huvudstad Sofia har EU-ledarna diskuterat hur EU ska skydda företag som fortsätter att handla med Iran trots att USA hotar med sanktioner mot de företagen. Men nu förbereder sig europeiska företag på att överge den iranska marknaden. Två exempel är de danska storrederierna Torm och Maersk som tänker sluta frakta iransk olja på grund av USA:s sanktioner. Det viktiga för de här företagen är att inte stöta sig med USA. Det säger Niklas Bengtsson, sjöfartsanalytiker på det brittiska sjöfartsanalysföretaget Lloyd's List Intelligence, i Göteborg."För dem är amerikanska kunder en väldigt stor del av verksamheten. Och då vill man inte stöta sig med USA innan man vet riktigt hur reglerna kommer att vara. Man försöker ligga i framkant så att man absolut inte gör fel," säger Niklas Bengtsson. En växande lista med europeiska företag aviserar nu att de är beredda att överge den iranska marknaden. Ett exempel, förutom de danska rederierna, är den franska oljejätten Total. Detta sker trots att EU-ledarna har sagt att EU de ska värna kärnteknikavtalet med Iran, nu när president Trump har sagt att USA lämnar avtalet. USA ska utsätta Iran för hårda sanktioner. Också europeiska företag som handlar med Iran kommer att drabbas av USA:s sanktioner, har Trump sagt. Jämfört med USA är Iran en liten marknad för europeiska företag och då är valet lätt. EU förbereder sig nu för att försvara företag som handlar med Iran trots USA:s hot om sanktioner. Men företagen tar det säkra för det osäkra, säger Niklas Bengtsson på Lloyds List Intelligence. Framför allt är det företag inom olje- och energisektorn som drar sig ur affärer med Iran eller som aviserar att de snart kan göra det. "Energi, olja gas. Det är en totalt global marknad så det går liksom att inte bli involverad med USA om man är på den marknaden," säger Niklas Bengtsson. SR 180517.
Iranian Demonstrators Killed in Violent Clashes in Kazerun. On May 17, 2018, violent clashes broke out in the historical Iranian city of Kazerun, in the Fars Province, between demonstrators (some of whom were armed) and the Iranian security forces (some of whom were in civilian dress) in the city’s main square.1 Iranian security forces fired teargas at the rioters, and the local police station was set on fire. According to the Fars news agency, the riots were organized through the social media application Telegram. Social networks throughout Iran have been flooded with the hashtags #Kazerun_in_blood.2 [Also spelled as Kazeroun and Kazeroon.] At least five citizens have been killed in the clashes, while scores were injured and dozens have been arrested. Jerusalem Center for Public Affairs 180517.
Iran inleder anrikningsprocess. Iran kommer senare under tisdagen formellt meddela FN:s atomenergiorgan IAEA att landet ska påbörja processen att utöka sin anrikning av uran. Det säger Irans atomenergimyndighets talesman, Behrouz Kamalvandi, till en iransk nyhetsbyrå enligt Reuters. För några veckor sedan meddelade USA:s president Donald Trump att USA lämnar det internationella kärnenergiavtalet om Iran, som slutits med flera länder samt EU. Avtalet förbjuder Iran att tillverka uran som kan användas för kärnvapenframställning, dock inte uran som används för civilt bruk som kärnkraftsreaktorer. Kärnenergiavtalet slöts 2015 mellan Iran på enda sida och de fem länderna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland, EU som block och internationella atomenergiorganet IAEA, på den andra. SR 180605. SR 180605.
USA: Sanktioner kommer påverka alla som handlar med Iran. USA kommer inte att göra några större undantag för europeiska företag som vill fortsätta göra affärer med Iran, enligt USA:s utrikesminister. Men öppnar för att man kan göra mindre undantag om det gynnar USA:s nationella säkerhet eller om det finns humanitära skäl för det. SR 180614.
Trump till Rohani: Hota aldrig USA igen. Det pågår ordkrig i högt tonläge mellan USA och Iran, i kölvattnen efter att USA dragit sig ur käneenergiavtalet och beslutat öka sanktionerna mot Iran. Ordkriget började i helgen när Irans president Rouhani sa att en konflikt mellan länderna skulle bli "alla krigs moder". Det ledde till att USA:s president Trump i morse twittrade ut en varning till Rouhani om "konsekvenser som inte många i historien har drabbats av förut". SR 180723. USA:s utrikesminister Pompeo lovade dessutom i ett uttalande att stötta oppositionella iranier, vilket ledde till protester från Iran. Bitte Hammargren tror att Rohani gjorde uttalandet i helgen eftersom han är inrikespolitiskt pressad. Rohani blev vald till president med löftet om att ge iranierna ett bättre liv genom att öppna mot omvärlden, vilket gick om intet när USA drog sig ut kärnenergiavtalet och beslutade införa hårdare sanktioner. – Trump är inställd på regimens kollaps. Han tror att sociala protester och urholkning av ekonomin ska kunna leda till detta. Men han vill öka detta med hjälp av verbalt tryck, som i sin tur kan leda till en militär konfrontation där Saudiarabien och Israel står på samma sida, säger Bitte Hammargren. SR 180723.
Amerikaner försöker tolka ordkriget med Iran. Relationen mellan USA och Iran är minst sagt spänd efter det senaste dygnets ordkrig mellan ländernas presidenter. I natt twittrade Trump att Iran aldrig bör hota USA igen - och nu frågar sig många vad det här innebär för ländernas relation. USA:s president Donald Trump har gått till attack mot Iran på twitter. I versaler skrev han att Iran aldrig ska hota USA igen. "Gör ni det får ni lida konsekvenser som få genom historien lidit förut. Vi kommer inte acceptera era ord om våld och död. Var på er vakt!" Här i USA frågar sig många om det här skulle kunna leda till krig. Hur ska man tolka Trumps tweet? Är det ett sätt att flytta fokus från kritiken efter mötet med Putin eller ska den tas på allvar? Många drar paralleller till hur Trump närmade sig Nordkorea för ett år sen, med aggressiva tweets som sen slutade med möte och förhandlingar. Trumps hårda tweet mot Iran kom inte helt utan sammanhang, den är ett svar på Irans president Rouhanis tv-sända tal i helgen, då han bland annat sa att en konflikt länderna emellan skulle bli "alla krigs moder". Efter det höll USA:s utrikesminister Mike Pompeo ett tal för amerikaner med rötter i Iran där han kritiserade Irans president för att vara korrupta, han sa att de påminde om maffian. Iranska UD har besvarat Pompeos uttalande med att säga att iranier kommer stå enade mot den här typen av försök att lägga sig i. Sedan USA i maj bestämde sig för att lämna det så kallade Iranavtalet och öka sanktionerna mot Iran har relationen länderna emellan varit spänd. I augusti träder USA:s första sanktioner mot Iran i kraft. SR 180723.
Nu slår USA:s nya sanktioner mot Iran till. Under det kommande dygnet införs USA:s nya ekonomiska sanktioner mot Iran. Det är en följd av att president Trump i våras beslöt att för amerikansk del säga upp det internationella avtalet om Irans kärnteknologi. Hotet om sanktioner har redan haft som effekt att den iranska ekonomin har lidit stor skada. De senaste dagarna har det varit relativt omfattande protester på flera håll i Iran mot det allt svårare ekonomiska läget, bland annat i Teheran och i den heliga staden Qom. En faktor som gjort att levnadsomkostnaderna blivit allt dyrare är att den iranska valutan sjunkit kraftigt i värde, och det kan ses som en direkt reaktion på de förestående sanktionerna. Det var i maj som president Trump sa upp Iranavtalet med argument att det var en alltigenom fruktansvärd uppgörelse, och att Iran trots det fortsätter att utveckla kärnvapen och dessutom stöder terrorism, främst i Mellanöstern. Bakom avtalet stod också till exempel EU och Ryssland och det har sanktionerats av FN:s säkerhetsråd. Men trots det så faller det i praktiken samman när USA lämnar det. Och nu, i stort sett på dagen tre månader senare, träder en första omgång av nya amerikanska sanktioner mot Iran i kraft. Det gäller bland annat Irans möjligheter att handla med dollar, det blir sanktioner mot iransk export av guld och andra metaller som stål och aluminium och import av exempelvis olika elektronikprodukter. Om tre månader kommer sedan en andra omgång med än hårdare sanktioner, framför allt ett förbud mot nästan all iransk oljeexport. Inga andra länder än USA står formellt bakom sanktionerna men det kommer att bli mycket svårt för till exempel europeiska företag att inte anpassa sig. Om de bryter mot USA:s sanktioner riskerar de själva att drabbas av amerikanska repressalier. Tonläget mellan USA och Iran har blivit allt oförsonligare, och nyligen hotade Trump med vad som kunde tolkas som en kärnvapenattack, även om han sedan föreslog att han och president Hassan Rouhani ska träffas. De senaste dagarna har det iranska revolutionsgardet genomfört en omfattande militärövning i och kring Persiska Viken vilket ses som en signal till Washington. Och i USA har utrikesminister Mike Pompeo talat på ett sådant sätt att man kan tro att USA:s yttersta mål är att tvinga fram en regimförändring i Iran. SR 180806.
Rohani: USA vill skapa kaos i Iran. I dag träder en rad amerikanska sanktioner i kraft mot Iran. I ett tv-sänt tal i går kväll anklagade Irans president Hassan Rohani USA och Donald Trump för "psykologisk krigföring" mot det iranska folket. Sanktionerna gäller bland annat Irans möjligheter att handla med dollar och iransk export av guld och andra metaller. Om tre månader ska det blir ännu hårdare sanktioner med bland annat ett förbud mot nästan all iransk oljeexport. I ett skriftligt uttalande skrev Donald Trump att USA är redo att omförhandla avtalet, samtidigt som han uppmanade den Islamiska republiken att "ändra sitt hotfulla, destabiliserande uppträdande och åter interagera med den globala ekonomin, eller fortsätta längs en väg av ekonomisk isolering". President Hassan Rohani reagerade kraftigt på vad han anser vara ett inrikespolitiskt spel av Donald Trump. "Trumps maning till direkta samtal är bara till för inhemsk konsumtion i Amerika och för att skapa kaos i Iran. Att bjuda in till samtal samtidigt som man inför nya sanktioner liknar en situation som en person attackerar dig med kniv och vill prata," sa Rohani i tv-talet. Irans ekonomi har redan drabbats hårt av hotet om sanktioner efter att USA drog sig ur kärnteknikavtalet i våras. Värdet på den iranska valutan Rial har nästan halverats på en månad och inflationen har lett till protester. För att lugna allmänheten lovade den hårt ansatte Hassan Rohani en ny penningpolitik med statliga sanktioner för att motverka inflationen. "Den iranska riksbanken kommer att garantera att priserna på basvaror och medicin inte ska gå upp," sa Rohani. SR 180807.
EU-chef uppmanar till ökad handel med Iran. EU:s utrikeschef uppmanar europeiska företag att trotsa Trump och öka handeln med Iran. EU:s utrikeschef, Federica Mogherini, säger att Bryssel inte tänker låta kärnenergiavtalet med Iran dö, istället uppmanar hon europeiska företagare att fatta sina egna investeringsbeslut. "Vi uppmanar framförallt små och medelstora företag att öka sina affärer med och inom Iran," säger hon. Mogherini gjorde sitt uttalande under ett besök i Nya Zeeland, bara ett par timmar efter att USA:s president Donald Trump i en tweet sagt att den som gör affärer med Iran, inte kan göra affärer med USA, detta efter att USA för sin del lämnat kärnenergiavtalet med Iran. Mogherini sa vidare att EU gör sitt bästa för att upprätthålla avtalet, för att låta det iranska folket få ta del av de fördelar det innebär. Och "om det finns en internationell uppgörelse om icke-spridning av kärnvapen levererar, så gäller det att upprätthålla den." SR 180808.
Iran Sanctions at the Halfway Point. August 6 marked the end of the first 90-day wind down period for sanctions on Iran, with a number of sanction measures snapping back into place. November 4 will mark the end of the 180-day wind down period upon which time oil and energy-related sanctions will come into effect. Over the next 90 days we will find out what, if any, countries receive waivers, what further guidance is given on what reductions, short of going to zero, are acceptable to secure such waivers, and consequently what level of oil supplies will ultimately be impacted. Of course, all of this plays out in a market already besieged by geopolitical risk and tight supplies. And, of course, one cannot discount the element of unpredictability that has thus far characterized the administration’s tack on other trade and sanctions matters, where the playbook has suggested taking “dealmaking” right up until the deadline and surprised both allies and adversaries with eventual outcomes. CSIS 180808.
Ekonomiskt trängt Iran stämmer USA över nya sanktioner. Iran har vänt sig till FN:s högsta domstol - ICJ i Haag - med en stämningsansökan för att protestera mot USA:s nyinstiftade sanktioner. Irans ekonomi är körd i botten, regeringen Rouhani trängd, och i dag ska presidenten frågas ut av parlamentet. Irans valuta störtblöder. På ett år har den iranska rialens värde har halverats gentemot dollar och euro. Köpkraften rasar och missnöjet med prisstegringar, inflation och arbetslöshet växer. Att Iran i det läget lämnar in en stämningsansökan mot USA i den internationella domstolen i Haag ses som en desperat åtgärd av en trängd regering som nu utmanas av Irans konservativa hökar. De lägger skulden på president Rouhani och hans utrikesminister Zarif. Presidenten, som inför tv-kameror i dag ska frågas ut av parlamentet om ekonomin, har på kort tid lidit två nederlag när parlamentet avsatt hans ministrar. Först arbetsmarknadsministern och nu i helgen tvingades även finansministern bort. En ung man, Mohsen, som arbetar på ett rederi i Iran säger till Ekot att de sitter och rullar tummarna på kontoret. Det finns inget att göra – ingen export ingen import. President Rouhani gick till val på att öppna Iran för omvärlden och förhoppningar om att kärnteknikavtalet skulle leda till utländska investeringar och ekonomiska förbättringar. När USA drog sig ur avtalet fruktade många bedömare att det skulle bli omöjligt för resten av världen att upprätthålla handel med Iran och president Rouhanis motståndare – som hela tiden varit emot kärnteknikavtalet och sagt att man inte kan lita på USA – rider nu på en våg av utbrett folkligt missnöje. SR 180828.
Minst 25 döda i attack mot militärparad i Iran. Minst 25 människor, både militärer och civila som kommit för att titta, dödades när flera angripare öppnade eld vid en militärparad i staden Ahvaz i sydvästra Iran. Flera gärningsmän öppnade eld mot en militärparad. Paraden var en markering som handlade om kriget mot Irak på 1980-talet. Flera liknande militärparader hölls på olika håll i Iran i dag. Attacken är en av de värsta i sitt slag och det är ovanligt med så allvarliga attentat i storstäder i landet. Minst tolv av de dödade ska vara medlemmar i elitstyrkan revolutionsgardet. Dessutom skadades 50—60 människor i attacken. Flera barn finns bland de skjutna, enligt källor. Angriparna öppnade först eld mot publiken och siktade sedan mot de officiella gästerna. Totalt fyra attentatsmän deltog i attacken och två dödades, medan ytterligare skottlossning uppstod när de två andra flydde från platsen, enligt den iranska nyhetsbyrån Isna. Terroriströrelsen IS säger sig ligga bakom attacken. Uttalandet har gjort via IS propagandaorgan. Irans president Hassan Rohani har beordrat landets säkerhetsstyrkor att identifiera de skyldiga bakom attacken. Irans svar kommer att bli mycket kraftfullt, enligt regeringen. Iran riktar också anklagelser mot länder som USA och Israel för att ha ett finger med i spelet. Relationen är mycket spänd mellan länderna. SR 180922.
Iran i sorg – tar farväl av attentatets offer. Iran anklagar USA och Israel för att ligga bakom helgens attack mot en militärparad i staden Ahvaz. Minst 25 människor dödades och många fler skadades när flera beväpnade gärningsmän började skjuta till synes slumpmässigt rakt in i en folkmassa under en militärparad. Videoklipp från i lördags inspelade på åskådares mobiltelefoner visar en brutal panik när gärningsmännen skjuter vilt omkring sig. Människor kastar sig i skydd bakom fordon, träd och på marken. Några ligger skadade andra döda. I dag hölls begravningar i Ahvaz, kistorna var prydda med Irans flagga, sörjande skanderade "död åt Israel och USA" och begravningarna direktsändes i tv. Tusentals deltog. I ett tal inför begravningarna varnade elitstyrkan Revolutionsgardets vice befälhavare för vad han kallade en så krossande och förödande vedergällning att ansvariga kommer att ångra vad de gjort. Med ansvariga menar Iran USA och Israel som de menar uppmuntrat till attacken, men de har också skickat signaler om att USA:s allierade i Gulfen kan vara inblandade, något som hittills Förenade Arabemiraten förnekat. Säkerhetsanalytiker menar att det dock är tveksamt om försvarsmässigt starka länder som USA och Israel skulle uppmuntrat till en attack mot vanliga fotsoldater och civila, de hade troligen hellre attackerat specifika mer högprofilerade personer och mål. Enligt iranska myndigheter sköts angriparna till döds och sedan i lördags har en mängd människor gripits misstänkta för olika former av inblandning. Terrorsekten IS har också påstått sig ligga bakom skjutningen, de har publicerat en video på vad som påstås vara en av angriparna på väg mot dådet. Iran har annars varit förskonade från allvarliga dåd, åtminstone jämfört med sina grannländer i regionen. Förra året dödades 17 civila när parlamentet och ett mausoleum i Teheran attackerades. Det var då det värsta terrordådet i Iran sedan 2010. SR 180924.
EU vill kringgå USA:s sanktioner mot Iran. De kvarvarande parterna i Irans kärnavtal försöker se till att Iran kan fortsätta bedriva handel trots USA:s sanktioner mot landet. "Deltagarna välkomnade praktiska lösningar för att möjliggöra betalningar relaterade till Irans export, inklusive olja, och import," sa EU:s utrikeschef Federica Mogherini på en presskonferens. Presskonferensen hölls tillsammans med Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif efter ett möte där även Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Kina deltog. EU var starkt pådrivande för att få tillstånd kärnavtalet med Iran och har tidigare sagt att man vill upprätthålla avtalet trots att USA lämnat det och infört nya sanktioner mot landet. Mer konkret enades parterna i New York om att skapa ett specialverktyg för att upprätthålla Irans betalningskanaler så att landet kan kringgå de amerikanska sanktionerna. Någon form av bolag som skapas för att göra det möjligt och tekniskt arbete ska nu starta för att få verktyget på plats. "Det kommer göra att europeiska bolag kan fortsätta handla med Iran enligt europeisk lag. Och verktyget kan vara öppet även för andra aktörer runt om i världen," sa Mogherini. Handeln mellan Iran och EU har ökat kraftigt sedan kärnavtalet kom på plats och förra året uppgick landets export till EU till 10 miljarder euro, motsvarande över 100 miljarder kronor. Handeln har dock minskat sedan USA hotat med böter mot företag som handlar med Iran och de riskerar också att blockeras från det amerikanska finansiella systemet som styr mycket av världshandeln då den främst bedrivs i dollar. Peugeot, Deutsche Telekom och Airbus är några bolag som har lämnat Iran den senaste tiden. I går meddelade också Volvo att man lämnar landet. Enligt den svenska lastbilstillverkaren har banksystemet slutat fungera och det är i stort sett omöjligt att göra affärer i Iran. SR 180925.
Oklart om USA:s sanktioner kan tygla Iran. På måndag återinför USA sanktioner mot Iran. Men experter tvivlar på att detta kommer att tygla Irans regionala ambitioner. Samtidigt rapporteras att Iran har börjat masstillverka egendesignade stridsflygplan och att Iranska oljetankers stängt av sina transponders för att undgå upptäckt och kunna fortsätta exportera olja efter att de nya sanktionerna införs. Men Irans ekonomi har redan tagit allvarlig skada - marknaden började reagera på hotet om sanktioner redan i våras. Valutan började störtdyka och livsmedelspriser uppges i dag vara tre gånger högre än för ett halvår sedan och medelklassens sparkapital är bara värt en tredjedel av vad det var för ett halvår sen. Ändå är det få bedömare som tror att återinförda sanktioner nödvändigtvis kommer att försvaga den iranska regimen. Medelklassen kommer att tvingas ägna all kraft åt överlevnad, utan energi över för protester mot den islamiska republiken, är en vanlig åsikt bland experter. Många menar också att de hårdföra västfientliga hökarna i Iran kommer att bli starkare, på bekostnad av reformvännerna. Men Irans regionala ambitioner och de pengar Iran lägger på stöd för miliser i Syrien, Irak, Libanon och Jemen väntas inte rubbas av en sämre ekonomi. SR 181103.
USA återinför sanktioner mot Iran. I dag återinför USA sanktioner mot Iran. Sanktionerna riktas mot Irans oljeexport och banksektor. EU är emot de återinförda sanktionerna och kritiker hävdar att det är civilbefolkningen och inte regimen som blir lidande. Men USA hoppas att sanktionerna ska försvaga regimen och tygla Irans stöd för miliser i Mellanöstern. "När jag tog över i Vita Huset, såg det ut som om Iran höll på att ta över hela Mellanöstern," sa Donald Trump, och med dessa maximala påtryckningar som man nu utsätter den iranska regimen för, hoppas USA att Irans stöd för miliser som Hizbollah och Hamas, stödet för Bashar al Assad i Syrien och shiamiliser i Irak ska minska. Irans civilbefolkning uttrycker sin desperation på sociala medier. "Jag kan inte köpa blöjor åt mitt barn," säger en ung man. Sanktioner betyder att priset på kyckling fördubblats. "Med valutans kollaps har min lön gått ner från 500 Euro till 100 Euro" berättar en annan ung man för Ekot. Priset på kyckling har fördubblats. Många iranier är också övertygade om att de själva blir lidande, inte regimen, eftersom Irans revolutionsgarde kontrollerar smuggelvägarna och alltid hittills lyckats tjäna på sanktioner. EU, som är emot USA:s sanktioner, har lovat skydda de europeiska företag som har legitima affärsintressen i Iran och man försöker bygga ett system för europeiska företag att kunna handla med Iran utan att drabbas av amerikanska bestraffningar. Många internationella företag har dock redan dragit sig ur. SR 181105.
Handelsministern beklagar att svenska bolag lämnar Iran. Även svenska företag kommer lämna Iran efter att USA:s sanktioner trädde i kraft i måndags. Handelsminister Ann Linde hade gärna sett att svenska företag stannade kvar, men säger att det är upp till företagen. "Vi vill ju att företagen fortsätter att ha verksamhet i Iran. Det ökar möjligheterna att Iran stannar kvar i kärnteknikavtalet. Men det är ingenting som jag kan säga till företagen. Det beslutet måste de fatta själva på affärsmässiga grunder," säger Sveriges handelsminister Ann Linde. SR 181108.
Ilan Ben-Dov: Därför måste Iran stoppas. Det globala hot som Iran utgör måste bemötas av det internationella samfundet innan det är för sent, skriver Israels ambassadör Ilan Ben-Dov och nämner utvecklande av atomvapen, terrorfinansiering och mord på oppositionella som exempel. Hemliga iranska dokument offentliggjorda av Israel ställer bortom varje tvivel att Iran har ett omfattande underjordiskt program för att utveckla kärnvapen. Också efter atomavtalet med Iran har landet fortsatt dessa ansträngningar. Under vilseledande täckmantel av civil forskning har Iran bedrägligt fortsatt sina ansträngningar att utveckla atomvapen. Massiva påtryckningar och sanktioner mot Iran visade sig ha betydande påverkan fram till 2014. Därför kommer förnyade sanktioner att visa sig effektiva också denna gång. Riktade sanktioner mot nyckelsektorer i den iranska ekonomin är rätt sätt att stoppa Irans väg mot atomvapen och motverka mullornas skadliga inflytande. Sedan Iran-avtalet 2015 har Iran fortsatt sina anstängningar för att utveckla atomvapen, under det att man dolt viktiga anläggningar och utrustning. Bortsett från misslyckandet med att hejda Irans nukleära ambitioner behandlar det underskrivna avtalet heller inte Irans aggressiva avsikter utöver atomprogrammet: utvecklingen av ballistiska långdistansrobotar och den militära inblandningen i väpnade konflikter samt stöd för terrororganisationer i Syrien, Jemen, Libanon, Irak, Irak och Gaza-remsan liksom regimledda terroraktiviteter i Europa. Nästan var helst i världen man närmare betraktar väpnad konflikt och terrorism så finner man tydliga bevis på iransk inblandning. I Libanon utvecklar Hizbollah sina missiler bara meter från Beiruts internationella flygplats – något som kommer att ge den iranskstödda terrororganisationen kapacitet att avfyra precisionsstyrda missiler mot israeliska städer. I Syrien används iranska missilfabriker, flygfält och träningsanläggningar under överinseende av det iranska Revolutionsgardet för att sprida extremism och för att bringa oskyldiga syriska civila om livet. I Gaza fortsätter Iran att finansiera och producera raketer till Hamas för att stödja dess ambition att utplåna Israel från kartan. Irans regionala expansion med hjälp av lydorganisationer och det egna Revolutionsgardet har mycket negativ inverkan på civilbefolkningarna i Libanon och Gaza, vilka utnyttjas som mänskliga sköldar. Iran fortsätter att möjliggöra de skräckscener vi ser i Syrien, beväpna Hamas och Hizbollah och förbereda mord på misshagliga oppositionsföreträdare i Europa allt medan man fortsätter utveckla ballistiska långdistansrobotar och det egna kärnvapenprogrammet. Det globala hot som Iran utgör måste bemötas av det internationella samfundet innan det är för sent. Världen idag 181126.
Europeiska länder rundar Iran-sanktioner. För att underlätta handeln med Iran, trots de amerikanska sanktionerna, har nu Tyskland, Frankrike och Storbritannien registrerat ett specialföretag som ska hantera affärerna. Det rapporterar tysk radio. Instex är namnet på verksamheten som nu är formellt registrerad, enligt uppgifter i tyska radiokanalen NDR. Det står för Instrument till stöd för handelsaktiviteter och är en konkret följd av de europeiska parternas missnöje med att Donald Trump förra året sa upp kärnenergiavtalet med Iran. Specialföretaget har sitt säte i Paris. En tysk bankman leder företaget och en britt är styrelseordförande. Syftet är att erbjuda en alternativ betalkanal eftersom de etablerade bankerna inte vill medverka i affärer med Iran av rädsla för amerikanska straffåtgärder. Handeln ska ske genom en slags bytesbörs. Till att börja med kommer det framför allt att användas för att avveckla handel med livsmedel och mediciner. För oljeimport till Europa är det inte aktuellt. Många företag har redan vänt Iran ryggen. För dem är det viktigare att hålla sig väl med USA. Därför räknar man inte med att det nya organet ska leda till ett omfattande handelsutbyte. – Det är framför allt ett symboliskt instrument som ska visa att européerna inte är överens med Trump-administrationen om att återinföra sanktioner, säger Iran-experten Sascha Lohmann vid den Berlin-baserade utrikespolitiska tankesmedjan Stiftelsen för vetenskap och politik till radiokanalen NDR. Med den nya betalkanalen försöker européerna göra sig lite mer oberoende av den USA-dominerade internationella finansmarknaden. Man skickar också signaler till Teheran, att man står fast vid kärnenergiavtalet. SR 190131.
Kraftigt höjda matpriser skapar missnöje i Iran. Priset på vissa basvaror har ökat med mer än 200 procent på ett år, valutan är i fritt fall och trycket på presidenten blir allt hårdare. Flera hundra pensionärer demonstrerar mot de skenande matpriserna. De bär plakat och ropar "inflationen blir vår död". På sociala medier syns mängder med filmer på samma tema, tomma kylskåp, tomma skafferier, tallrikar med minimala matportioner och människor som visar hur lite mat de haft råd att köpa för sin lön. Bagerier som stängt på grund av mjölbrist och långa, långa köer till butiker är också återkommande teman. De stigande matpriserna påverkar människors liv. För somliga har det blivit en utmaning att få mat på bordet och många tvingas välja bort kött och dyra grönsaker. Valutans värde störtdyker och minskningen av pengarnas värde, inflationen, ligger nu på drygt 40 procent enligt den officiella iranska statistiken. Men den siffran ifrågasätts samtidigt eftersom den iranska centralbanken förbjudits att offentliggöra sina inflationssiffror. Många tror att centralbankens siffror är mycket högre och mer trovärdiga. Bara under en vecka ökade köttpriserna med 17 procent. President Hassan Rouhani får bära skulden för krisen – en grupp hårdföra parlamentariker har krävt en misstroendeomröstning och att Rouhani avsätts. Det har varit ett hårt fall för presidenten, från att ha varit firad hjälte då kärnenergiavtalet med USA och EU slöts 2015, till att nu få bära skulden för de skenande matpriserna och inflationen. När USA drog sig ur avtalet förra året rusade inflationen okontrollerbart och har sedan dess inte gått att hejda. Hassan Rouhani har mandat som president till år 2021, men vissa analytiker menar att de kommande veckorna kan bli avgörande för hans framtid. Om missnöjet med honom växer sig starkare i parlamentet finns en risk att han avsätts. Vad gäller matpriserna syns ingen ljusning, valutans värde fortsätter att sjunka vilket innebär att importen blir dyrare och människors pengar mindre värda. SR 190301.
Iranian Human Rights Lawyer Sentenced to Prison, Lashes. In a move roundly condemned by Human Rights groups and governments around the world, the clerical regime which rules Iran has sentenced human rights lawyer Nasrin Sotoudeh to 38 years in prison and 148 lashes with a whip. The US State Department declared the sentence to be "beyond barbaric" while her husband, Reza Khandan has appealed to the United Nations to help his wife, who was convicted of charges including "'encouraging corruption and debauchery", "colluding [and] propaganda against the system", and "disrupting public order," as well as making statements that insulted the dignity of Iranian Supreme Leader Ayatollah Ali Khamenei. (ICEJ 190314.)
Iran Blames US for Devastation Caused by Floods. Iranian officials lashed out at the US this week, blaming sanctions meant to deter the Islamic Republic from pursuing its renegade nuclear program for the country’s inability to deal with massive flooding which has killed at least 47 people and caused wide-spread devastation to cities and infrastructure in 25 of the Islamic Republic’s 31 provinces. U.S. Secretary of State Mike Pompeo retorted in a statement Tuesday that "The regime blames outside entities when, in fact, it is their mismanagement that has led to this disaster." (ICEJ 190403.)
USA terrorstämplar Irans revolutionsgarde. USA terroriststämplar det iranska revolutionsgardet som är en del landets armé i ett försök att ytterligare pressa och isolera Iran. Det meddelade idag den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo. Det är första gången som USA terrorklassar en del av ett annat lands regering, konstaterar utrikesminister Mike Pompeo som motiverar det med att revolutionsgardet aktivt deltar i terrorbrott utomlands. Enheten styr också stora delar av irans ekonomi och terrorstämpeln syftar till att isolera Iran och brännmärka amerikanska och internationella banker, personer och företag som väljer att göra affärer kopplade till revolutionsgardet. Det kommer också komplicera kontakten mellan amerikanska diplomater och militärpersonal som står i kontakt med irakiska och libanesiska grupper som i sig har att göra med revolutionsgardet, något som bidragit till att tidigare amerikanska administrationer avstått från att ta det här steget. Kritiker har också varnat för att ett sånt här beslut kan öppna dörren för att delar av USAs militär och underrättelsetjänst också skulle kunna terrorklassas av länder i konflikt med USA. Utrikesminister Mike Pompeo som räknas som en av Trumpregeringens tuffaste hökar gentemot Iran meddelar att de nya sanktionerna börja gälla om en vecka. Iransk statstelevision har i en kommentar kallat USAs beslut olagligt. SR 190408.
Iranian Petrochemical Exports Drop Amidst Sanctions. Reports over the weekend indicated that sanctions imposed on Iran to deter it from pursuing its renegade nuclear program are having a notable effect on the Islamic Republic’s ability to export petrochemical products, one of the regime’s main sources of revenue. Official statistics released by the National Iranian Petrochemical Company indicates that exports decreased by over 2 million tons in fiscal year 2018, resulting in a drop in state revenues of $10.645 billion. (ICEJ 190415.)
USA inför utökade sanktioner mot Iran. USA vill helt stoppa den iranska oljeexporten. Nu skärper man sin politik så att alla länder som handlar olja av Iran kommer att drabbas av sanktioner. Efter att USA drog sig ur avtalet om Irans kärntekniska program infördes sanktioner mot de länder som handlar olja av Iran. En del större oljeimportörer – till exempel Kina, Indien, Turkiet och Japan - beviljades ett tillfälligt undantag för att få tid att hitta alternativa oljeproducenter. Nu drar USA in de undantagen för att, som administrationen skriver i ett uttalande, få ned ”den iranska oljeexporten till noll”. En talesperson för kinesiska utrikesdepartementet kritiserade beslutet och sa att det ”kinesisk-iranska samarbetet är öppet, transparant och lagligt, och att det borde respekteras”. Enligt USAs utrikesminister Mike Pompeo kommer produktionen i bland annat USA, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten vara tillräcklig för att möta den globala efterfrågan på olja. Oljepriset har trots det stigit de senaste veckorna och har nu nått sin högsta nivå sedan november förra året. Sanktionerna har haft en stark negativ påverkan på den iranska ekonomin, värdet på den iranska valutan har drivits ned till bottennivåer och investerare och företag håller sig borta från landet. Trumpadministrationen hoppas att sanktionerna mot Iran ska tvinga landet tillbaka till förhandlingsbordet. Iran har i flera uttalanden sagt att man inte kommer att förhandla under rådande omständigheter. SR 190422.
USA ökar pressen på Iran genom att skicka hangarfartyg och stridsflyg till regionen. USA ska skicka hangarfartyget USS Abraham Lincoln till Mellanöstern, enligt Trump-administrationens säkerhetsrådgivare John Bolton. Syftet är att öka trycket mot Iran. Enligt Bolton ska Förenta staternas centralkommando, som har ansvar för USA:s säkerhetspolitiska intressen i Mellanöstern, få tillgång till USS Abraham Lincoln och tillhörande stridsflygplan. Bolton definierar beslutet som en klar och otvetydig signal till den iranska regimen om att vilken som helst attack mot USA eller dess allierade kommer att mötas med styrka. "USA vill inte ha krig med den iranska regimen, men vi är fullt beredda att svara på vilken som helst attack, oavsett om den kommer via ombud, från revolutionsgardet eller reguljära iranska styrkor", heter det i meddelandet från Bolton. Det är oklart exakt vart USS Abraham Lincoln nu skickas, men exempelvis nyhetsbyrån AP tror att hangarfartyget kan vara på väg mot Röda havet och vidare mot Arabiska havet eller Persiska viken. yle 190506.
EU-länder varnar Iran – hotar med sanktioner. EU oroas över att Iran backar om kärnenergiavtalet som ska stoppa landet från att utveckla kärnvapen. Och från enskilda EU-länder kommer varningar och kritik. Från enskilda EU-länder kommer det kritik och varningar. Den brittiska regeringen säger att det måste bli konsekvenser om Iran backar från avtalet och den påminner om att ekonomiska sanktioner mot Iran lyftes genom kärnavtalet. Frankrike har utfärdat liknande varningar och i Tyskland sa utrikesminisyter Heiko Maas att Irans missilprogram liksom landets i roll i Syrien och Jemen är väldigt problematiskt. SR 190508.
Retoriken trappas upp mellan USA och Iran. Spänningen mellan USA och Iran fortsätter att öka. USA anklagar Iran för att planera attacker mot amerikanska intressen i Mellanöstern och Washington kallade i går hem diplomater från Irak. Ledaren för Irans revolutionsgarde säger att Iran är på väg mot en fullskalig konfrontation med fienden. Retoriken trappas upp – och på lokala tv-kanaler här i Mellanöstern visar man bilder på hangarfartyg och bombplan och varnar man för att ett krig är nära förestående. När USA beordrade icke nödvändig diplomatisk personal att lämna Irans grannland Irak, nämndes överhängande hot mot amerikanska intressen där USA misstänker att Iran kan komma att använda shiamiliser i Irak för att attackera amerikanska mål. USA misstänker också att det var Iran som uppmuntrade helgens sabotage mot fyra oljetankrar i persiska viken. Spänningarna mellan USA och Iran har ökat sedan USA terrorstämplat Irans revolutionsgarde och ökat trycket på omvärlden att helt sluta köpa olja från Iran. Flera bedömare pekar på likheter med upptrappningen inför Irakkriget 2003 – med hotbilder, misstankar och anklagelser, som vissa kritiker menar bygger på lösa antaganden. Amerikanska bedömningar har ifrågasatts av brittisk militär som inte säger sig kunna se något ökat hot mot amerikanska soldater i Irak. Både Storbritanniens utrikesminister och demokrater i kongressen har uttryckt oro över att varje liten felräkning skulle kunna leda till att USA och Iran glider in i väpnad konflikt av misstag. Samtidigt finns uppgifter om att president Donald Trump själv är missnöjd med att USA:s säkerhetsrådgivare John Bolton och utrikesminister Mike Pompeo verkar alltför ivriga att inleda en militär konfrontation med Iran. SR 190516.
Iran Condemned for Human Rights Abuses. Self-described “human rights organization” Amnesty International issued a statement on Monday condemning Iran’s clerical regime following the sentencing by a court in Teheran of anti-regime activist Amirsalar Davudi to 30 years in prison and 111 lashes following his conviction on charges that included "insulting officials" and "spreading propaganda against the system." AI’s director for the Middle East and North Africa Philip Luther lamented that "With this sentence, Iran's authorities have demonstrated that human rights lawyers in Iran today are effectively treated as enemies of the state." (ICEJ 190604.)
US and Iran in Increasingly Tense Standoff. The Pentagon released photos on Monday apparently showing Iranian operatives removing an explosive device from the hull of the Japanese-owned Kokuka Courageous oil tanker in the Gulf of Oman last week, bolstering the US assertion that Iran was behind recent attacks on oil tankers. The release was accompanied by an announcement that 1,000 additional US military personnel are being deployed to the region in an effort to deter further Iranian aggression and push back against such aggression if deterrence fails.(ICEJ 190618).
Iran Shoots Down US Navy Drone. Already high tensions in the Persian Gulf spiked Thursday morning following a report that Iranian air-defense units had shot down a US Navy MQ-4C Triton surveillance drone in international airspace over the Strait of Hormuz. Officials from Iran's Islamic Revolutionary Guards Corps (IRGC) claimed the drone had been shot down after violating Iranian airspace. Also on Thursday morning, Iranian-backed Houthi factions in Yemen claimed to have hit a power station in Al-Shuqaiq city in Saudi Arabia's Jizan Province with a cruise missile. The developments came as US Special Representative for Iran Brian Hook was set to arrive in the Middle East for consultations with allies including Saudi Arabia, the United Arab Emirates, Kuwait, Oman, and Bahrain. A State Department statement said the meetings will include discussions of "Iran's regional aggression, including its recent attacks on two oil tankers in the Gulf of Oman." It added that Hook "will also share additional U.S. intelligence on the range of active threats Iran currently poses to the region." ICEJ 190620.
Trump: Stoppade anfall mot Iran i sista stund. USA:s president Donald Trump säger att han med mycket kort varsel har avbrutit en militär attack mot Iran. Enligt presidenten skulle antalet iranska dödsoffer bli för högt för att stå i proportion till Irans nedskjutning av en obemannad amerikansk drönare i torsdags. Enligt Donald Trump stod amerikansk militär redo att slå till mot iranska mål på tre olika platser när han frågade en general hur många som skulle dö. 150 personer blev svaret och Donald Trump skriver på Twitter att han då avbröt attackerna, bara tio minuter innan de skulle ske. Ett sånt svar skulle inte stå i proportion till Irans nedskjutning av en obemannad amerikansk drönare i torsdags, skriver presidenten. Relationen mellan USA och Iran är mycket spänd just nu och bedömare säger att en militär svarsattack mot Iran hade fört länderna betydligt närmare krig. Trump twittrar att han inte har nån brådska: Nya ekonomiska sanktioner infördes igår. Vår militär är den bästa i världen och står redo, skriver han. SR 190621.
Uppgifter: USA genomförde cyberattack mot Iran. USA ska ha utfört en cyberattack mot Iran, rapporterar Yahoo News och The Washington Post. Attacken ha slagit ut avfyrningsanordningar för robotar och raketer. Den redan dåliga relationen mellan länderna nådde nya bottennivåer när Iran sköt ned en Global Hawk-drönare i veckan. Trump var nära att beordra en vedergällningsattack, men ändrade sig i sista stund. I stället ska USA ha utfört en cyberattack mot Iran, rapporterar Yahoo News och The Washington Post. Enligt Washington Post ska attacken ha slagit ut avfyrningsanordningar för robotar och raketer. Båda medierna uppger att attacken planerades efter sabotageattackerna mot två oljetankrar i Omanbukten tidigare i juni. SR 190623.
Iran: USA misslyckades med cyberattack. Den iranska regeringen säger nu att USA inte har lyckats med den cyberattack som det kom uppgifter om igår. Enligt Washington Post så ska attacken ha slagit ut avfyrningsanordningar för robotar och raketer. Men det tillbakavisar alltså Iran. SR 190624.
Nya sanktioner mot Iran. USA kommer under måndagen att införa nya sanktioner mot Iran som svar på nerskjutningen av en amerikansk drönare i förra veckan. Enligt USA:s president Donald Trump kommer de nya sanktionerna vara omfattande men vilka sektorer som kommer drabbas är ännu inte känt. Målet är att tvinga Iran till förhandlingsbordet och det är en strategi som Trump haft sedan förra året. Då lämnade USA det kärnenergiavtal som den tidigare presidenten Barack Obama förhandlade fram med Iran och de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland. Enligt Donald Trump räcker inte avtalet för att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen och han vill genom att knäcka Irans ekonomi få Iran att gå med på ett nytt avtal. Till exempel får Iran inte längre använda dollar och länder som köper iransk olja straffas av USA. I en intervju med tv-kanalen NBC i lördags sa Trump att han räknar med att strategin kommer att lyckas. "Deras ekonomi är i spillror. Jag tror att de vill förhandla och nå en överenskommelse. Och jag vill komma överens om kärnenergi," sa han. Men att Iran nu skulle ge efter för USA är det många bedömare som tvivlar på. Trots den ekonomiska krisen så har Irans ledare sagt nej till förhandlingar. Iran har fortsatt följa kärnenergiavtalet men i början på maj kom en varning från Iran, en varning som upprepades under helgen och har skapat stor oro i omvärlden. Iran sa att om inte de kvarvarande länderna skyddar landets bank- och oljesektor från USA: s sanktioner, så kommer även Iran lämna delar av avtalet. Om man inte hittar en lösning innan den 8:e juli så kan Iran bland återuppta produktionen av höganrikat uran. SR 190624.
Iran: Diplomatiska samtal med USA helt uteslutet. Iran svarar på USA:s skärpta sanktioner och säger att de innebär att diplomatiska samtal mellan länderna nu är helt uteslutet. I statlig iransk tv idag kallar Irans president Hassan Rouhani Vita huset för mental efterblivet. Det uttalandet kommer efter de skärpta sanktionerna som USA:s president Donald Trump meddelade om igår. Den här gången riktas sanktioner bland annat mot Irans högste religiöse ledare och även mot utrikesministern. Syftet med sanktionerna är att ledarna inte ska komma åt sina tillgångar i USA och kommer efter en rad händelser som ökat spänningarna mellan de båda länderna. Iran säger nu att de nya sanktionerna har gjort att dörren för samtal mellan de båda länderna har stängts. På det svarar USA genom Trumps säkerhetsrådgivare John Bolton att de från deras är öppna för förhandlingar. Allt Iran behöver göra är att kliva igenom den öppna dörren, har Bolton sagt enligt Reuters. SR 190625. Kommentar: Irans högsta ledare har tillgångar i USA!? SR 190625.
Iransk oljetanker stoppad - misstänks skeppa olja till Syrien. Spänningen mellan väst och Iran ökar nu ytterligare efter det att en iransk oljetanker stoppats i Gibraltar efter misstankar om att den fraktar iransk råolja till Syrien i strid med EU:s sanktioner. I mörkret tidigt i går natt landade en helikopter från den brittiska marinen ombord på oljetankern Grace 1 utanför Gibraltar för att gå igenom fartygets alla dokument för att se varifrån oljan kom och vart den skulle levereras. Enligt Iran är det irakisk råolja men andra uppgifter som nyhetsbyrån Reuters tagit del av gör gällande att det är Iransk råolja som skulle levereras till ett statligt raffinaderi i Syrien - något som är ett brott mot EU:s sanktioner mot Syrien. I dag kallade Iran till sig den brittiska ambassadören för att kräva att oljefatyget ska släppas. "Om det inte sker är det iranska myndigheters skyldighet att beslagta en brittisk oljetanker" twittrade en talesperson för det Iranska revolutionsgardet i dag. Grace 1 var Panamaregistrerad fram till i maj i år, men då meddelade Panamas sjöfartsmyndighet att den inte längre fick vara kvar under landets flagg man misstänkte att den deltagit i eller varit länkad till terrorfinansiering. De 28 ombord, varav de flesta är från Indien, förhörs nu som vittnen och inte som brottslingar, uppger en talesperson för det brittiska territoriet Gibraltar för nyhetsmedier. Händelsen ökar på spänningen mellan Iran och västvärlden, detta bara två veckor efter det att USA var ytterst nära att utföra flygräder mot Iran som svar mot en nedskjuten amerikansk drönare. SR 190705.
Iran bryter avtalet – ökar urananrikningen. Iran överskrider den grad för urananrikning som man förbundit sig till i och med kärnenergiavtalet (JCPOA) från 2015. Från och med i dag kommer anrikningen att överstiga de 3,67 procent som avtalet tillåter. Ökningen sker trots protester från EU och USA, som i fjol lämnade avtalet. Irans president Hassan Rohani flaggade för landets avsikter den 8 maj, exakt ett år efter det att Donald Trump drog sig ur JCPOA. Teheran gav då ett ultimatum på 60 dagar, en frist som löper ut i dag, för kärnenergiavtalets kvarvarande parter att hjälpa Iran runt de amerikanska sanktionerna. USA började införa sanktioner i augusti förra året. De har slagit hårt mot oljeindustrin och bankväsendet och bidragit till lågkonjunkturen, samt satt iranierna i en allt svårare humanitär situation. Rohani har understrukit att man kommer att återgå till avtalet om de andra parterna kan erbjuda en lättnad av USA:s sanktioner. Han hävdar att landets agerande inte är till för att skada kärnenergiavtalet — utan att rädda det. Det är inte klart hur mycket Iran kommer att öka sin anrikning, men en rådgivare till ayatolla Khamenei antydde på fredagen att det kan röra sig om fem procent. Biträdande utrikesminister Abbas Araghchi säger att man kommer att öka urananrikningen var 60:e dag. "Vi hoppas att vi kan komma fram till en lösning, annars kommer vi att ta ett tredje steg, säger han vid en presskonferens och pekar på landets sjunkande oljeförsäljning som en av de viktigaste frågorna." SR 190707.
EU oroad över Irans urananrikning. Spänningen kring Iran växer sedan landet meddelat att de ökat anrikningen av uran. Därmed bryter Iran mot kärnteknik-avtalet som syftar till att hindra landet från att utveckla kärnvapen. Det oroar EU som försökt rädda avtalet. Vi är väldigt oroade över att Iran annonserat anrikning av uran över den tillåtna nivån i kärnteknikavtalet, säger EU:s talesperson för utrikesfrågor i ett skriftligt uttalande till Ekot. EU var drivande för att skapa kärnenergiavtalet 2015 och har den senaste tiden försökt rädda det sedan USA lämnat avtalet och Iran svarat med att hota öka anrikningen av uran - ett hot som landet nu fullföljer. EU har försökt ge stöd till europeiska bolag så att de kan fortsätta göra affärer med Iran trots USA:s sanktioner, men till syvende och sist är det beslut som företagen fattar, inte EU. Talespersonen för utrikesfrågor säger till Ekot att EU nu inväntar mer information från Internationella Atomenergiorganet och att man är i kontakt med andra länderna som ingår i avtalet för att avgöra vad som blir nästa steg. SR 190707.
Experten: Iran kan ha kärnvapen om ett år. Under söndagen meddelade Iran att de har för avsikt att överskrida ännu en gräns i kärnenergiavtalet från 2015, och höja anrikningsgraden av uran till 5 procent. Nya överträdelser kommer att ske var 60:e dag, om inte USA:s sanktioner mot landet hävs. I förra veckan meddelade Irans president Hassan Rouhani att landet nu har mer än 300 kilo låganrikat uran, och att man därmed överskridit en av gränserna i det så kallade Iranavtalet. I går, hävdar myndighetsföreträdare, inleddes även processen att anrika uran till högre koncentrationer än vad avtalet tillåter. Tidigare hade Iran närmare 20 000 gascentrifuger, men sedan Iranavtalet är de begränsade till 5 000. Enligt Janne Wallenius är fullt tillräckligt för att framställa ett kärnvapen inom en relativt snar framtid. Om hur lång tid skulle Iran kunna ha ett färdigt kärnvapen, om de försökte? "Ett eller ett par år, det bör vara i det här laget," säger Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH. SR 190708.
UN Report on Human Rights in Iran. This report, published in Arabic, Chinese, English, French, Russian and Spanish, includes the results of months of investigations into violations of human rights by security forces in Iran. The findings document a large number of arbitrary arrests, especially of human rights lawyers and leaders of religious and ethnic minorities, as well as the execution of children for minor offenses and many other abuses. United Nation 190718.
Tankerfartyg beslagtaget utanför Iran. Irans revoultionsgarde, som är en del av armén, har beslagtagit en utländsk oljetanker i Hormuzsundet, rapporterar statlig iransk tv. Enligt Irans revolutionsgarde, som är en del av irans armé, har en utländsk oljetanker med 12 personer och 1 miljon liter olja beslagtagits i Hormuzsundet i Persiska viken. Det är oklart varifrån oljetankern och besättningen kommer ifrån, men Irans revolutionsgarde anklagar den för att smuggla olja från Iran till utländska kunder. Spänningarna i Hormuzsundet - en av världens viktigaste flaskhalsar för sjöburen olja har stigit den senaste tiden. Flera oljetankfartyg har attackerats utanför Irans kust de senaste månaderna, något som USA beskyllt Iran för, men som Iran nekat till. Via den statliga iranska tv-kanalen Fars säger Irans revolutionsgarde att fartyget bärgades efter ett nödanrop i söndags. Det beslagtogs senare, efter order från domstolen när vi fick reda på att det smugglade bränsle", säger de. SR 190718.
USA har skjutit ner iransk drönare. USA har skjutit ner en iransk drönare i Hormuz-sundet, enligt ett uttalande från president Trump. Ett amerikanskt krigsfartyg, USS Boxer, har skjutit ner en iransk drönare över Hormuzsundet, det meddelade president Donald Trump vid en presskonferens. Drönaren ska ha varit mindre än en kilometer från det amerikanska stridsfartyg som sköt ner den. Beskedet kommer samma dag som USA krävt att Iran släpper den tanker som landets militär beslagtagit. SR 190718.
Nedskjuten drönare – spänningar mellan USA och Iran. Ord står mot ord vad gäller den drönare som enligt USAs president Donald Trump ska ha förstörts av USA i Hormuzsundet i Persiska viken. USA hävdar att drönaren tillhörde Iran medan Iran säger sig inte ha information om någon försvunnen drönare. Försvarshögkvarteret Pentagon bekräftar att ett amerikanskt amfibie-fartyg sköt ner en drönare i Hormuzsundet igår och säger via en talesperson till nyhetsbyrån Reuters att de bedömer att det var en iransk drönare. Den iranske utrikesministern Mohammad Javad Zarif säger däremot att han inte har fått någon information om att en drönare ska ha skjutits ned. Iran förnekar nu på morgonen att man förlorat den drönare vid Hormuzsundet i Persiska viken som USA säger sig ha förstört. Irans vice utrikesminister twittrar om att han är bekymrad för att den amerikanska flottan istället skjutit ned en egen farkost. Enligt USA:s president Donald Trump oskadliggjordes drönaren när den kom för nära ett amerikanskt krigsfartyg i området, och enligt USA var drönaren iransk. Drönaren ska enligt USA har närmat sig det amerikanska amfibie-fartyget som enligt Trump agerade i försvar. Varken Trump eller Pentagon har gått ut med hur drönaren ska ha förstörts, enligt CNN har det amerikanska fartyget använt elektronisk störning. SR 190719.
Rederi-vd: "Besättningen vid god vigör". Den oljetanker som blev beslagtaget igår av Iran ägs av det svenska bolaget Stena Bulk, ett dotterbolag till Stena. VD:n Erik Hånell berättar för Ekot att de har en intensiv kontakt med myndigheter. "Just nu har vi framför allt kontakt med svenska och brittiska myndigheter för att dels få konfirmerat att våra besättningar är vid god vigör. Och sedan självklart få till en lösning så att det här fartyget släpps så fort som möjligt." Enligt den iranska nyhetsbyrån Fars ska tankern ha varit inblandad i en olycka med en fiskebåt och Iran hävdar att fartyget befann sig på iranskt vatten när den togs över, den bilden delar inte Erik Hånell. "Så vitt vi vet har vi inte varit indragen i någon incident och vi har varit på internationellt vatten under hela tidsperioden och följt alla sjöfartsregler som finns etablerade." Enligt Hånell var tankern tom, vilket delvis underlättar deras arbete. "Den var tom och på väg upp i det här området för att lasta, det gör det inte direkt enklare, men är det någon som har en last ombord så är det ytterligare en part som blir iblandade i det hela." Under lördagseftermiddagen meddelade företaget i ett pressmeddelande att besättningen, som enligt uppgift består av 23 personer från Litauen, Indien, Ryssland och Filippinerna, mår bra under omständigheterna, vilket SVT Nyheter var först att rapportera om. "Vi har genom en tredje part fått information från fartyget om att besättningen är under god vigör. Vårat primära fokus just nu är att få egen direkt kontakt med besättningen," säger Erik Hånell till Ekot. SR 190720.
Brittiska regeringen: Beslaget är oacceptabelt. De brittiska och iranska utrikesministrarna har i eftermiddag diskuterat situationen med den beslagtagna brittisk-flaggade oljetankern. Den brittiske utrikesministern Jeremy Hunt skriver på Twitter att han haft kontakt med sin iranske kollega Mohammad Jaraf Zavid, och uttryckt sin djupa besvikelse över Irans agerande. "Förra veckan var vi överens om att försöka dämpa situationen, men Iran har gjort det motsatta. Nu gäller handling, inte ord," skriver den brittiske utrikesministern. Brittiska UD kallade idag också till sig Irans chargé d'affaires här i London för att protestera. Tankern Stena Impero ligger i hamn i Iran - och där kommer den hållas kvar tills vidare, enligt iranska myndigheter. Det har nu gått ett dygn sen den togs över av iransk militär. Iran hävdar idag att tankern var inblandad i en olycka med en fiskebåt, innan den togs i beslag. Storbritannien avråder nu alla fartyg med brittisk anknytning från att åka genom det trånga Hormuz-sundet. Landet har hittills valt att inte eskortera sina fartyg med militär, för att inte trappa upp situationen. Bakgrunden till Irans agerande under fredagen anses vara att en iransk oljetanker togs i beslag utanför Gibraltar för två veckor sen, med hjälp av brittisk militär. Det fartyget är misstänkt för att ha varit på väg att smuggla olja till Syrien - och Iran har kallat det beslaget för sjöröveri, och hotat med vedergällning. Händelsen igår var alltså inte helt oväntad - men den kommer vid en extra ovälkommen tidpunkt för Storbritannien, som står inför ett ledarskifte om bara några dagar. Tyskland och Frankrike har idag uttalat sitt stöd för Storbritannien, liksom EU och USA. SR 190720.
Brittiska fartyg uppmanas att undvika Hormuzsundet. Brittiska fartyg bör hålla sig borta från Hormuz-sundet tills vidare, det säger den brittiska regeringen, efter att den brittiskflaggade oljetankern Stena Impero igår togs över av iransk militär. Tankern Stena Impero har nu nått den iranska hamnen Bandar Abbas – och där kommer den hållas kvar tills vidare, skriver den iranska nyhetsbyrån Fars. Efter ett krismöte i natt, sa den brittiske utrikesministern Jeremy Hunt att gripandet var fullständigt oacceptabelt och att det kommer få konsekvenser om Iran inte släpper fartyget. Oljetankern, som går under brittisk flagg och ägs av svenska Stena-bolaget, togs över av iransk militär igår eftermiddags när det var i närheten av Hormuzsundet. Besättningen består av 23 personer, enligt uppgift från Litauen, Indien, Ryssland och Filippinerna. Den iranska nyhetsbyrån Fars skriver på morgonen att oljetankern ska ha varit inblandad i en olycka med en fiskebåt, innan den togs över - och att besättningen ska hållas kvar tills en utredning är genomförd. Iran hävdade igår att fartyget befanns sig på iranskt vatten när det togs över, medan britterna säger att det var på internationellt vatten. SR 190720. Kommentar: Iran kapade första bästa fartyget med brittiskt flagg.
Iran: Fartygsbeslaget en vedergällning. Irans mäktiga väktarråd beskriver i ett uttalande beslagtagandet av det svenskägda brittiskflaggade fartyget Stena Impero som en vedergällning. I ett uttalande på Twitter skriver en talesperson för väktarrådet att "lagen om vedergällning är ett erkänt koncept i internationell lag", och att Iran agerat i syfte att bemöta "illegal ekonomisk krigföring". Ett iranskt fartyg beslagtogs nyligen i Gibraltar. Tidigare har händelsen förklarats med att tankerfartyget brutit mot internationella sjöfartsregler. En film som visar maskerade beväpnade medlemmar i det iranska revolutionsgardet hissas ned på fartyget från en helikopter har publicerats i statliga medier. En representant för det svenska rederiets försäkringsbolag var ombord på fartyget på lördagen. - Det är en indirekt kontakt som konstaterat besättningens välbefinnande, men det är en positiv nyhet för oss – de är det viktigaste vi har. Men vi vill självklart ha en direktkontakt också, säger Erik Hånell, vd för rederiet Stena Bulk. Personalen kommer från bland annat Indien, Ryssland, Filippinerna och Litauen. Ingen i besättningen är svensk. "De är vid relativt god vigör," säger Erik Hånell. Stena Impero, som är brittiskregistrerat, beslagtogs i fredags i Hormuzsundet, passagen mellan Persiska viken och Omanbukten, när det var på väg till Saudiarabien. Innan väktarrådet kommenterade saken hade hamnchefen i Hormuzganprovinsen påstått att Stena Impero krockat med en fiskebåt och att Iran påbörjat en utredning om händelsen, rapporterar Reuters. Fiskebåten sände enligt iranska myndigheter ett nödmeddelande efter olyckan, som tankfartyget påstås ha struntat i. Rederiet uppger att det inte fått någon information från fartyget som stämmer in på det påstådda händelseförloppet. "Vi var på internationellt vatten när det här skedde och följde alla internationella sjöfartsregler," säger Erik Hånell. Det brittiskflaggade fartyget ser ut att ha blivit en bricka i ett politiskt spel. Relationen mellan Iran och Storbritannien har blivit allt mer ansträngd sedan brittiska marinen och polisen i Gibraltar för drygt två veckor sedan stoppade den iranska supertankern Grace 1. Fartyget misstänktes vara på väg till Syrien med olja, i strid med EU:s sanktioner. Iran förnekar att Syrien var destinationen och har kallat kvarhållandet sjöröveri. I förra veckan varnade Mohsen Rezai, rådgivare till Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei, för att Iran kan komma att hämnas. Vilket väktarrådet nu alltså antyder har hänt. "Vi är indragna i en situation utan att veta varför. Men den eventuella politiken vill vi inte kommentera utan vi fokuserar på besättningen och att få en lösning på det här," säger Erik Hånell. Rederiet har inte haft några direktkontakter med Iran, men arbetar tillsammans med svenska utrikesdepartementet och brittiska myndigheter för att få loss fartyg och besättning. Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt varnar för "allvarliga konsekvenser" om problemet inte löses snabbt. "Gårdagens händelser i Persiska viken är ett oroande tecken på att Iran slagit in på en farlig väg av olagliga och destabiliserande åtgärder som svar på att Gibraltar LAGLIGEN hållit kvar olja på väg till Syrien", skriver han på Twitter. Brittiska fartyg varnas för passage genom Hormuzsundet. Även EU, Tyskland och Frankrike fördömer Irans agerande och kräver att tankfartyget släpps. I torsdags beslagtog iranska revolutionsgardet det Panamaflaggade fartyget Riah som anklagas för att ha smugglat bränsle i Persiska viken. Endast knapphändig information har släppts om det fartyget, som tros tillhöra ett bolag i Förenade arabemiraten. SR 190720.
Iran varnar Storbritannien: Trappa inte upp situationen. Iran varnade på söndagen Storbritannien för att trappa upp konflikten mellan länderna i frågan om det brittiskflaggade oljefartyget som beslagtogs av Iran i fredags. Samtidigt överväger britterna diplomatiska och ekonomiska åtgärder mot Iran. Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt kallar Irans agerande för olagligt. Vi vill få ner spänningen mellan våra länder men vi kommer göra vad som krävs för att värna säkerheten för våra fartyg, sa utrikesminister Jeremy Hunt efter det senaste regeringsmötet här om krisen mellan Storbritannien och Iran. Den brittiskflaggade, svenskägda oljetankern Stena Impero ligger beslagtagen i en iransk hamn sen i fredags. Samtidigt är en iransk oljetanker tagen i beslag av brittisk militär utanför Gibraltar, sen ett par veckor tillbaks. Den iranska oljetankern misstänks ha försökt smuggla olja till Syrien, och spänningen mellan dom båda länderna har stigit sen dess. På söndagen släpptes radioinspelningar från Hormuz-sundet i fredags, när soldater från det iranska revolutionsgardet bordade den brittiskflaggade tankern från en helikopter – och där ett brittisk marinfartyg – som var för långt bort för att kunna ingripa fysiskt - försöker hindra övertaget. Iranska myndigheter säger att den brittiskflaggade tankern bröt mot internationella regler, och att den varit inblandad i en olycka med en fiskebåt - något som Storbritannien dementerar. På måndag kommer utrikesminister Jeremy Hunt hålla ett tal till det brittiska parlamentet - och regeringen här överväger, enligt källor till brittiska medier, bland annat att frysa iranska tillgångar i Storbritannien. Irans ambassadör i London varnade i morse på Twitter den brittiska regeringen för att trappa upp situationen, som han kallade farlig och känslig. SR 190721.
Iran: Vi har avslöjat nätverk av CIA-spioner. I Iran har 17 personer gripits, anklagade för att spionera för den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Några av dem ska ha dömts till döden. Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge mellan USA och Iran. Några av de gripna har dömts till döden och andra till långa fängelsestraff, enligt chefen för kontraspionage vid Irans underrättelseministeriet som uttalat sig för medierna. Uppgifterna kommer i ett läge när stämningen i Persiska viken blir allt mer spänd, efter en rad händelser den senaste tiden. SR 190722.
Trump förnekar att CIA-spioner gripits i Iran. Uppgifterna är helt falska skriver president Donald Trump på Twitter, och utrikesminister Mike Pompeo säger att Iran ljuger: – Den iranska regimen har en lång historia av att ljuga. Jag skulle ta allt som Iran säger att de har gjort med en nypa salt, säger Mike Pompeo till tv-kanalen Fox News. Enligt Irans underrättelsetjänst, som höll en presskonferens i Teheran tidigare idag, har de 17 personerna gripits under flera månaders tid och alla är iranska medborgare. Enligt Iran har de rekryterats av USA för att spionera på på iransk militär och kärnenergi. SR 190722.
Miljontals fat iransk olja i kinesiska hamnar. Det finns farhågor om att konflikten mellan Iran och USA kan få oljepriset att skjuta i höjden. Nu kommer rapporter om att miljontals fat iransk råolja kan ha skeppats till Kina. Trots de amerikanska sanktionerna mot Iran och landets oljeindustri så fortsätter oljan att flöda ut från iranska hamnar. Enligt nyhetsbyrån Bloomberg så har miljontals fat råolja på kort tid lastats av i kinesiska hamnar. Faten ska enligt Bloomberg inte ha passerat den kinesiska tullen, utan har placerats i förvar i lager direkt i hamnarna. På så sätt ägs oljan fortfarande av Iran, och bryter därmed inte mot USA:s sanktioner. Enligt Bloomberg ska det röra sig om två miljoner ton olja som förvaras i hamnarna, och mer kan vara på väg. Fartygsdata visar att flera iranskägda tankfartyg är på väg till eller ifrån Kina. Varken amerikanska eller kinesiska myndigheter har kommenterat uppgifterna. SR 190723.
Dyrt och riskabelt – nu undviker rederier Persiska viken. Samtalen om en tankerutväxling mellan Iran och Storbritannien har gått i stå. Samtidigt har frakt- och försäkringskostnaderna för att ge sig in i Persiska viken skjutit i höjden. Sjöfartsanalytiker ser nu att många rederier undviker området. Efter de första attackerna mot oljetankrar i maj så tiodubblades premien. Och i måndags dubblerades kostnaden igen. – De kan bli ganska så höga eftersom det är ganska mycket kapital. Fartygen kostar mycket, lasten kostar mycket. Om risken då är så pass hög att fartyget kan bli beslagtaget, eller att det kan utsättas för attentat, så ökar det kostnaden för transporten och därmed kostnaden för att få ut oljan därifrån, säger Christopher Pålsson. Trafiken genom Hormuzsundet har minskat med 22 procent jämfört med för en månad sedan. Och i takt med att färre rederier ger sig in i Persiska viken blir det också dyrare att hyra ett fartyg för de som vill få ut olja. I dag meddelade oljebolaget British Petroleum, BP, att man inte har använt sig av egna oljetankrar i området sedan den tionde juli. "Vi har redan fått rapporter om att fartyg som är registrerade under någon form av brittisk flagg har aviserat att de tänker registrera om sig under någon annan typ av flagg för att inte bli ett lika tydligt mål om det nu skulle eskalera," säger Christopher Pålsson. SR 190730.
Iran har beslagtagit utländsk oljetanker. Iran har beslagtagit ännu en utländsk oljetanker i Persiska viken, det uppger Irans statliga TV. Som orsak till att fartyget tagits i beslag anges att tankern smugglade olja till vissa arabstater men inga närmare detaljer än så lämnades. Sju stycken besättningsmän uppges finnas ombord på fartyget som ska innehålla 700 000 liter bränsle. Det är ännu oklart från vilket land tankern kommer. Sedan tidigare kvarhåller ju Iran den svenskägda brittiska tankern Stena Impero som med 23 besättningsmän beslagtogs i Hormuzsundet den 19 juli. SR 190804.
Mindre oljefartyg beslagtaget i Hormuzsundet. Igår beslagtog Iran ytterligare ett fartyg i Hormuzsundet söder om Iran. Iran hävdar att fartyget är irakiskt, något som iraks oljeminister tillbakavisar. Det är det tredje fartyget på mindre än en månad som beslagtagits av Iran efter att Storbritannien beslagtog ett iranskt fartyg utanför Gibraltar i juli. En video publicerad i iranska medier ska, enligt dem, visa det senaste fartyget som beslagtagits. En mindre oljetanker med sju personer ombord som uppges ha varit på väg att smugglat 700 000 liter olja. Alla uppgifter kring det senaste fartyget kommer endast från Iran, via statliga medier nära knutna till det iranska revolutionsgardet och exakt vad som hänt är därför svårt att fastslå. SR 190805.
Iransk olja – joker på internationella marknaden. Oljeefterfrågan väntas enligt IEA öka med drygt en miljon fat per dag i världen under 2019 jämfört med i fjol. Det är en något lägre ökningstakt alltså sett till tidigare prognos. Och olja från Iran har alltmer blivit en joker i den internationella oljehandeln. I mötet mellan världspolitik och de astronomiska belopp som ligger i potten har handeln kring iransk olja utvecklats till interiörer i regelrätta spionromaner. Till följd av USA:s sanktioner som ju syftar till att strypa iransk oljeexport har information kring handelsvägar, handelsvolymer och penningtransaktioner skapat en mörk undervegetation av spionage och kontraspionage, mutor och anklagelser. Enligt New York Times har oljemäklare erbjudits miljonbelopp, enbart för att avslöja vilka bankkonton det iranska oljeministeriet använt i samband med försäljningar. Tidningen ger en rad exempel på hur den iranska oljehandeln, som ju är oerhört viktig för landets ekonomi, nu blivit omgärdad av ett omfattande hemlighetsmakeri, just för att kringgå sanktionerna. I juli arresterade Iran 17 iranier som uppgavs vara misstänkta för att arbeta för den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Flera av dem var just oljemäklare och anställda inom oljeindustrin. Sedan USA:s sanktioner inleddes har Irans oljeexport minskat från omkring två och en halv miljon fat per dag , till nuvarande nivå på omkring 500 000. SR 190809.
Gibraltar släpper iransk oljetanker. Det iranska oljefartygen Grace 1 släpps från Gibraltar, uppger AFP. USA uppgavs ha bett Gibraltar att hålla kvar det iranska fartyget Grace 1. Men uppgifter kommer nu om att beslagtagandet hävts och att tankern har släppts. SR 190815.
Iransk tanker på väg mot Turkiet. Det iranska tankfartyget som frisläpptes av Gibraltar i torsdags har bytt kurs och är på väg mot en hamn i Turkiet, rapporterar nyhetsbyrån AP. Fartyget var först på väg till Grekland men efter påtryckningar från USA har Grekland meddelat att man inte kan ta emot det. Samtidigt håller Iran kvar den svenskägda, brittiskflaggade oljetankern Stena Impero. Men det finns indikationer på att besättningen och fartyget snart kommer att släppas. SR 190824.
Bekräftat: En del av Stenabesättning kommer att släppas. Sju av de 23 besättningsmedlemmar som suttit fast på det svenskägda fartyget Stena Impero i en iransk hamn sedan i juli kommer att släppas, det meddelar iranska myndigheter idag. Eftersom fartyget är svenskägt men seglar under brittisk flagg har både svenska och brittiska UD varit i kontakt med iranska myndigheter i ärendet. Tidigare idag sade en talesperson för Irans utrikesminister i statlig iransk tv att sju besättningsmän, indier och ryssar, nu kommer att släppas. Enligt talespersonen är det kaptenen ombord som bestämt vilka av de 23 som ska släppas. Rederiets vd Erik Hånell berättar att det krävs 15 personer för att hantera fartyget. Det är så många som blir kvar efter frisläppandet, plus en person som valt att stanna kvar frivilligt. Erik Hånell har inte fått veta hur frisläppandet ska att gå till. SR 190904.
USA pekar ut Iran för attack mot oljeanläggningar. USA:s utrikesminister hävdar att det var Iran som låg bakom attackerna mot två oljeanläggningar i Saudiarabien. Attackerna har tvingat Saudiarabien att tillfälligt minska sin oljeproduktion. De synkroniserade drönarattackerna genomfördes klockan fyra på lördagsmorgonen lokal tid. Oljeanläggningarna i Abqaiq och i Khurais tillhör världens största oljeproducent Saudi Aramco, som är direkt avgörande för landets ekonomi. Raffinaderier sattes i kraftig brand, svarta rökmoln täckte ökenhimlen. Saudiarabiens inrikesdepartement meddelade genom statliga nyhetsbyrån SPA att bränderna var under kontroll, men departementet undvek att kommentera omfattningen av skadorna, skriver nyhetsbyrån AFP. Enligt Saudiarabiens energiminister Abdulaziz bin Salman berör störningen i produktionen omkring 5,7 miljoner fat råolja, ungefär 50 procent av landets totala produktion. Ett par timmar efter attackerna tog de jemenitiska Huthirebellerna på sig ansvaret: "Tio drönare har attackerat målen i östra Saudiarabien", rapporterade gruppens tv-kanal, Beirutbaserade al-Masirah. Förra månaden tog de på sig ansvaret för en drönarattack mot en naturgasanläggning på Shaybah-fältet, också det ägt av Saudi Aramco. Kronprins Mohammed bin Salman fördömde lördagens angrepp i ett telefonsamtal med USA:s president Donald Trump. "Kungadömet är berett på och kapabelt att konfrontera och hantera dessa terroristaggressioner", sade kronprinsen enligt SPA. USA:s utrikesminister Mike Pompeo skriver på Twitter att Iran ligger bakom attackerna: "Iran har nu genomfört en aldrig tidigare skådad attack mot världens energiresurs. Det finns inga bevis för att attackerna utfördes från Jemen." SR 190915.
Trump: Bevisen pekar mot Iran. Enligt USA:s president pekar det mesta på att det var Iran som låg bakom angreppet mot två saudiska oljeanläggningar – och oron växer nu för en motattack. "Vi är rätt säkra på att det var Iran," sa president Trump vid en pressträff i Vita huset. Han sa att bevisen hittills pekar åt det hållet, men att definitivt resultat ännu inte kommit. Trumps kommentarer kom kort efter att Saudiarabien gjort ett uttalande om att vapnen som använts i attacken verkar ha kommit från Iran och även amerikanska militära utredare finns nu på plats i Saudiarabien för att hjälpa till med den fortsatta undersökningen. Medan Iran fortsätter förneka inblandning växer oron för att de saudi-amerikanska slutsatserna ska leda till en motattack och därmed ytterligare ett krig i Mellanöstern. Enligt USA:s försvarsminister Mike Esper förbereds just nu ett möjligt amerikanskt svar i samråd med Saudiarabien och andra gulfstater. President Trump klargjorde dock att amerikansk hjälp inte skulle vara gratis. "Saudiarabien skulle i så fall vara med och betala för vår insats," sa president Trump. Flera gånger under pressträffen påpekade USA:s president att han inte söker krig. Men han sa också att det finns lägen då det helt enkelt är nödvändigt. SR 190917.
Saudiarabien: Attacken kom från Iran. Saudiarabien har i dag visat upp delar av drönare och kryssningsrobotar som de menar bevisar att Iran var inblandade i attackerna mot oljeanläggningar i helgen. Men Iran fortsätter att slå ifrån sig anklagelserna och menar att Saudierna har sig själva att skylla. På ett bord syns söndersprängda rester av drönare och kryssningsrobotar. Enligt Saudisk militär är skrotet otvetydliga bevis på att iran åtminstone var med och sponsrade helgens attacker mot oljeanläggningar i Saudiarabien. Den saudiske militärens talesman säger idag att 18 iranska drönare och sju kryssningsrobotar användes i attackerna och att de kom norrifrån, även om man inte lyckats lista ut den exakta avfyrningsplatsen. Det skulle ändå omöjliggöra att Houthirebellerna i Jemen låg bakom, något som de själva påstått. Franska och amerikanska experter som också undersöker helgen attacker har inte velat bekräfta uppgiftena. Irans president Hassan Rouhani nekar till anklagelserna och säger att det snarare är Saudiarabien och andra länder som startat konflikten i Jemen. Han säger att Houthirebellerna utförde attackerna för att lära dem en läxa efter saudiska bombningar av skolor, sjukhus och andra civila mål i Jemen. Rohani säger samtidigt att Iran inte vill ha någon konflikt i regionen men att landet är beredd att svara på eventuella angrepp. I dag har också USA:s president Donald Trump meddelat att sanktionerna mot Iran ska utökas rejält, samtidigt befinner sig USA:s utrikesminister Mike Pompeo i Saudiarabien där han tillsammans med kronprisen Mohammed bin Salman diskuterar gemensamma strategier. SR 190918.
Trump utökar sanktionerna mot Iran ”substantiellt”. USA:s president Donald Trump meddelar på Twitter att han instruerat finansminister Steven Mnuchin att ”substantiellt” öka sanktionerna mot Iran. Sedan tidigare har USA omfattande sanktioner riktade mot Iran, vilka lamslagit delar av landets ekonomi. Beskedet från Trump innebär en första konkret reaktion från USA mot Iran efter helgens drönarattacker mot två saudiska oljeanläggningar. Trump har hittills inte helt och hållet pekat ut Iran som ansvarigt för attacken men han har sagt att ”det sannerligen ser ut så”. SR 190918.
Iran varnar för krig. Irans utrikesminister Zarif varnar för att en attack mot landet kommer att leda till fullskaligt krig. Det sa han i en intervju med amerikanska CNN i dag. Ett fullskaligt krig. Det är utrikesminister Zarifs skarpa varning till USA och Saudiarabien om någon av dem skulle gå till attack mot Iran. "Vi vill inte ha ett krig, men vi kommer inte att tveka att försvara oss," säger Zarif. Uttalandet är ett slags svar på USA:s utrikesminister Mike Pompeos kommentarer de senaste dagarna när han sagt att attacken mot Saudiarabiens oljeproduktionsanläggning var en krigshandling och att Saudiarabien har rätt att försvara sig. Saudiarabien presenterade igår vad man kallade för bevis för att det var Iran som låg bakom attacken, något Iran förnekar. Saudierna ljuger sa Javad Zarif. Iran antyder i stället att det var illa utrustade houthirebellerna som låg bakom attacken, något resten av världen tvivlar starkt på att de skulle ha kapacitet till. SR 190918.
USA inför sanktioner mot Irans centralbank. USA inför ytterligare sanktioner mot Iran, denna gång mot landets centralbank. USA:s finansminister Steven Mnuchin säger att Teherans sista källa till finansiella medel nu är fryst. "Det är den högsta nivå av sanktioner något land hittills belagts med," sade president Donald Trump på fredagen. USA och Saudiarabien har pekat ut Iran för attackerna mot saudiska oljeanläggningar i helgen, som initialt slog ut hälften av kungadömets oljeproduktion. På frågan om en eventuell militärinsats mot Iran svarade Trump att USA ständigt är förberett, och att ett militärt angrepp är en möjlig åtgärd. Trump har dock sagt att han inte vill ha någon militär konflikt med Iran. SR 190920.
USA skickar trupper till Saudiarabien. USA skickar trupp och militär utrustning för att hjälpa Saudiarabiens luftförsvar, efter förra lördagens angrepp mot saudiska oljeanläggningar. Försvarsminister Mark Esper säger att USA handlar efter en saudisk förfrågan om hjälp. "För att förebygga ytterligare upptrappning har Saudiarabien begärt internationellt stöd. Även Förenade Arabemiraten har anhållit om hjälp," säger Esper. "Som svar på kungadömets begäran har presidenten godkänt förflyttning av militär personal, som kommer att vara av ren försvarsmässig karaktär och främst fokusera på missilförsvar." Försvarshögkvarteret Pentagon anger inte hur många soldater som ska skickas till Saudiarabien. Joe Dunford, chef för USA:s generalstab, uppger dock att det handlar om mindre än tusen soldater. Förutom truppförstärkningen kommer USA även skicka militär utrustning till såväl Saudiarabien som Förenade Arabemiraten. Enligt tidigare uppgifter skulle det handla om antiballistiskt robotförsvar, drönare och stridsflygplan. USA och Saudiarabien har pekat ut Iran som ansvarigt för attackerna. Under fredagen sade president Donald Trump att ett militärt angrepp på Iran inte är aktuellt just nu. "Det är mycket enklare att göra det på ett annat sätt. Det är mycket enklare. Och Iran vet att om de inte sköter sig lever de på lånad tid," sade Trump. SR 190921.
Storbritannien pekar ut Iran för oljeattack. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson pekar nu ut Iran för att ligga bakom attackerna mot saudiska oljeanläggningar för drygt en vecka sedan. Tidigare har USA och Saudiarabien sagt att allt pekar mot att det är Iran som ligger bakom attacken. Det var den 14 september som två viktiga oljeanläggningar i Saudiarabien angreps med drönare. Attacken slog ut hälften av Saudiarabiens oljeproduktion. SR 190923.
Fler länder pekar nu ut Iran. Fler länder pekar nu ut Iran som ansvarigt för attacken mot två oljeanläggningar i Saudiarabien den 14 september. I går kväll gick Storbritannien, Frankrike och Tyskland ut med ett gemensamt uttalande där de säger att Iran ligger bakom. Tidigare har USA och Saudiarabien gjort detsamma. SR 190924.
Svensk tanker ute på internationellt vatten. Den svenskägda oljetanker som stoppats i Iran är nu ute på internationellt vatten. Det säger vd Erik Hånell. "Vi fick besked för bara ett par minuter sedan att fartyget är ute på internationellt vatten och är nu på väg mot Dubai där vi kommer ta hand om besättningen och fartyget," säger Erik Hånell. Det var den 19 juli som Iran stoppade tankern Stena Impero när den var på väg in i Persiska viken för att lasta kemikalier. Iranska revolutionsgardet släppte dramatiska videoklipp på hur kommandosoldater repellerade ombord från helikopter. Agerandet sågs som en reaktion på att brittiska styrkor ett par veckor tidigare stoppat en iransk tanker vid Gibraltar. De 16 besättningsmän som i 70 dagar kvarhållits ombord mår under omständigheterna väl, enligt Erik Hånell. Tidigare släppte Iran 7 besättningsmedlemmar. Stena Impero ska nu gå till en näraliggande hamn där besättningen kan tas om hand och sen få flyga hem. Kostnaden för att tankern varit overksam hamnar på omkring 20 miljoner kronor enligt rederiet. SR 190927.
Iran ökar takten i sin anrikning av uran. Iran bekräftar i dag vad som är de senaste överträdelserna mot kärnenergiavtalet från 2015. Bland annat har man fördubblat användningen av avancerade centrifuger och testar dessutom en ny typ av centrifug som gör arbetet att anrika uran snabbare, enligt den iranska kärnenergimyndigheten. I dag tillkännagav den iranska kärnenergimyndigheten att man har dubbelt så många centrifuger för att anrika uran mot vad som godkänts i kärnenergiavtalet. Myndigheten uppger också att man just nu arbetar på att utveckla två nya typer av centrifuger som är mer avancerade och kan arbeta snabbare. Irans fiender fruktar nu att Iran inom mindre än ett år har tillräckligt med material för att kunna tillverka egna atomvapen om de skulle vilja göra det. Något som Iran själv nekat till, de menar att kärnenergiprogrammet enbart har civila syften. Landet har till exempel gått från att producera omkring 450 gram låganrikat uran om dagen till att nu producera omkring 5 kilo. SR 191104.
Satt fängslad i Iran – pekar ut häktad iranier. "Jag såg honom i fängelset," säger Iraj Mesdaghi som är tidigare politisk fånge i Iran. Han är övertygad om att den man som gripits och nu häktats för folkrättsbrott är den man han såg i korridorerna i fängelset i Iran. Under onsdagens förhandlingar i tingsrätten fanns Iraj Mesdaghi, bland åskådarna. En 58-årig man ursprungligen från Iran, hade rest till Sverige för att besöka en släkting när han greps, misstänkt för folkrättsbrott i Iran i slutet av 1980-talet. "Jag satt själv tio år i fängelse. Jag torterades med sådan grymhet. Jag var isolerad under väldigt lång tid, jag var i en låda, som de kallade graven. Tusentals fångar blev avrättade på den tiden. Jag bevittnade hundratals av dem. Och jag överlevde den massakern," berättar Iraj Mesdaghi. Det var efter kriget mot Irak, som Irans dåvarande ledare Ayatollah Khomeini utfärdade en order om avrättningar av politiska fångar. Tusentals människor kom att avrättas under några månader år 1988. Enligt vittnesuppgifter blev män, kvinnor och barn hängda eller arkebuserade. SR 191113.
Iran chockhöjer bensinpriser. Protester har brutit ut i flera städer i Iran efter att landets regim plötsligt höjt bensinpriset med 50 procent. Samtidigt införde landet ransoneringskort. Av den statskontrollerade nyhetsbyrån IRNA beskrivs demonstrationerna i Sirjana som allvarliga. Demonstranter ska ha attackerat och försökt sätta eld på ett lager med bränsle, men stoppades av polis. Ransoneringen innebär att privata fordon begränsas till 60 liter bränsle i månaden. President Hassan Rohani menar att initiativet ska höja befolkningens livskvalitet. Enligt al-Jazira har regeringen sagt att vinsten från prishöjningen ska delas ut till omkring 18 miljoner hushåll månadsvis. SR 191116.
Protester rasar i minst 40 iranska städer. Våldsamma protester sprider sig över Iran. Byggnader sätts i brand, och det rapporteras om skott mot demonstranter. Minst två personer har dödats och flera har skadats. TT 191116.
Ovanliga protester med politiska budskap i Iran. Ovanliga protester med politiska budskap i Iran 2:02 min Publicerat kl 17.20 I Iran har protester ägt rum idag över hela landet – efter att bensinpriset höjdes med 50% på fredagen. Protestdemonstrationer är relativt ovanliga i det repressiva Iran, säkerhetsstyrkorna har idag skjutit ihjäl en ung man, sammandrabbningar har ägt rum, tårgas har använts, även om demonstrationerna på de flesta håll varit fredliga, men med starkt politiska krav. Oljepengar har slösats bort på Palestina, ropar demonstranterna som protesterar både mot Irans stöd för miliser, rörelser och kriget i Syrien och mot att bensinpriset höjdes med 50 procent över en natt – enligt myndigheterna gjordes detta för att kunna fortsätta subventionera matransoner till de fattigaste, efter att Iran drabbats hårt av sanktioner. Men över hela landet har små demonstrationer brutit ut i protest och medan snöflingor föll i norra Tehran ropade demonstranter till och med ner med Khamenei – den högste ledaren. Under hashtagen BENZIN sprids videoklipp på sociala medier, ett visar den unge mannen som skjutits ihjäl, andra hur stora vägar blockerats av bilar och demonstranter. Men de flesta sajter är blockerade i Iran och man behöver en proxyserver eller VPN för att komma åt till exempel Twitter. Myndigheterna har nu blockerat också tillgången till VPN. På statstelevisionen säger man att utländska medier överdriver och Irans riksåklagare meddelade att den som lämnar ut information till utländska journalister kommer att gripas. SR 191116.
One dead as petrol protests spread in Iran. AFP 191116.
Iran's protests against gasoline price hike turn political: media. Reuters 191116.
Internet strypt i Iran efter protester. I Iran har myndigheterna strypt internet, i vad som ses som ett försök att kväva de protester som skakat landet efter att bensinpriset höjdes med 50 procent i fredags. Minst tre personer rapporteras ha dödats i Iran, bland dem en polisman. Och den högste ledaren, Ayatolla Khamenei, har kallat demonstranterna huliganer. Polisen som dödades idag attackerades, enligt statliga medier, av beväpnade demonstranter. Ett fyrtiotal människor har gripits, ett okänt antal skadats och inofficiella källor talar om minst 30 dödsoffer i protesterna som nu sägs pågå i 93 städer. Irans ledare har lagt skulden för oron på dels utländsk infiltration, dels huliganer som bränner ner och förstör, som Ayatollah Khamenei sa idag. Sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor har varit våldsamma med tårgas och vattenkanoner. Banker har satts i brand. Men sociala medier flödade också över igår av videoklipp också på fredliga manifestationer – tusentals iranier som stannat sina bilar mitt på motorvägen och blockerat trafiken i protest, och unga iranier bland singlande snöflingor i norra Tehran som ropade ”död åt Khamenei”. Men idag har internet legat nere, ytterst lite information har kommit ut. Med en inflation på 40 procent, en valuta som rasat, och en ekonomi hårt trängd av nya sanktioner efter att USA drog sig ur kärnteknikavtalet, blev den 50-procentiga höjningen av bensinpriset droppen. Trots att bensinen bara kostar ungefär en krona litern. Och liksom vid tidigare iranska protester mot ekonomin, har talkörerna också raskt övergått i kritik av regimen, hela systemet, den islamiska republiken och att Irans regim prioriterar att finansiera miliser i Irak, Libanon och Gaza framför att tjäna sitt eget folk. SR 191117. Kommentar: Sanningen är svår att ta in för de korrupta islamska iranska myndigheterna.
Iran hotar demonstranter med hängning. I Iran, där protesterna går in på sin femte dag och där internet är helt nedsläckt av regimen, har rättsväsendet aviserat att upprorsmakare kan komma att dömas till döden med hängning. Det rapporterar den hårdföra iranska tidningen Kayhan. Enligt människorättsorganisationen Amnesty International har minst 106 människor dödats, sannolikt långt fler. Ett dramatiskt och förtvivlat videoklipp från Iran visar demonstranter falla till marken efter att ha skjutits av säkerhetsstyrkor. Det är filmat från en gångbro ovanför konfrontationen och man ser hur en folkmassa rusar fram, både män och kvinnor, för att bära bort de skadade eller möjligen döda och jaga bort säkerhetsstyrkorna. Videon, en av de få som letat sig ut ur Iran sedan internet släcktes ner, har inte gått att verifiera, men tillsammans med andra bilder och klipp visar den vad som ser ut som en krigszon. På andra klipp syns bränder, tårgas, prickskyttar, rökgranater, stenkastning och barrikader av omkullvälta soptunnor. Ett videoklipp som inte heller gått att verifiera, visar hur demonstranter beskjuts från en helikopter. Den iranska regimen lägger skulden på utländsk infiltration, på den islamiska republikens fiender, underförstått USA, Israel, Saudiarabien, monarkister och fientliga exilgrupper. Och i den hårdföra konservativa tidnigen Kayhan antydde man att upprorsmakarna skulle komma att dömas till döden med hängning. Protesterna, som började som ekonomiskt missnöje i helgen efter att bensinpriset höjts med 50 procent, utvecklades snabbt till protester mot regimen. Demonstranter har skanderat ”Död åt Khamenei, den högste ledaren”. Talkörer har riktat sig mot den islamiska republiken, mot att Iran slösar bort pengar på miliser i Irak, Libanon, Gaza och Syrien. SR 191120.
Skrämmande klipp sprids när internet återvänder. I Iran har internet återställts efter en näst intill total nedsläckning förra helgen när den mest våldsamma protestvågen på ett decennium började skaka landet. Myndigheterna säger sig nu ha situationen under kontroll, men när internet åter öppnades började en rad skrämmande videoklipp spridas. Nu säger sig myndigheterna ha besegrat komplotten, som man säger har kokats ihop av USA, Israel och Saudiarabien. Antalet människor som mist livet i Iran varierar beroende på källa. Amnesty International säger sig kunna bekräfta att 115 människor dödats, men att siffran sannolikt är betydligt högre. Enligt officiella källor i Iran har minst 1 000 människor gripits, bland dem 180 upprorsledare som enligt olika källor kan vänta sig maximalt straff, möjligen till och med dödsstraff genom hängning. Människorättsorganisationer uppskattar att minst 2 700 människor har gripits, sannolikt ännu fler. SR 191124.
Efter protesterna – manifestation för regimen i Iran. I Iran, som under hela förra veckan skakades av protester, samlades idag regimens supportrar till en manifestation på Revolutionstorget i Teheran. "Död åt Amerika, död åt uppviglarna död åt israel," lyder talkörerna på Revolutionstorget i Teheran, där man firar segern mot fienden och ger sitt stöd år den högste ledaren, Khamenei. Alla här är övertygade om att demonstrationerna i förra veckan var iscensatta av USA, Israel och Saudiarabien. SR 191125.
Iran vows to 'destroy' America, Israel and Saudi Arabia if they cross Tehran's 'red lines'. Addressing a pro-government demonstration in the capital's Enghelab Square, he today warned the West: 'If you cross our red line, we will destroy you... We will not leave any move unanswered.' Gen Hossein Salami (pictured today) , the head of the country's Revolutionary Guards, accused the US, Britain, Israel and Saudi Arabia of stoking last week's violent protests over a fuel price hike'. Daily Mail 191125.
”Säkerhetsstyrkorna skjuter utan skam.” Efter förra veckans protester i Iran sprids nu bilder på sociala medier av några av de minst 143 människor som dödats av säkerhetsstyrkorna. Många iranier är livrädda att säga något positivt om demonstranterna, så vår korrespondent förvånades över svaren hon fick på Valiasrtorget i centrala Teheran igår. Två unga kvinnor som båda jobbar på försäkringsbolag säger att det är meningslöst att protestera i Iran eftersom risken är så stor att bli dödad. "Säkerhetsstyrkorna skjuter utan skam. De säger att de stödjer demonstranterna men aldrig själva skulle våga delta i några protester. Vi är som alla andra, vi håller tyst för att vi rädda," säger de, "statstelevisionen kallar alla demonstranter huliganer och uppviglare, det är inte sant." De är 26 och 30 år gamla och när jag frågar om de tror att det stämmer som vissa oppositionella säger att regimen och den islamiska republiken bara skulle få stöd av 30 procent av befolkningen om det hölls en folkomröstning Iran, svarar de: "Nej, stödet skulle vara mycket mindre än 30 procent." Konsteleven, som gillar Lucian Freud, bara skakar på huvudet åt frågan och säger: "Det kommer aldrig att hållas någon folkomröstning om den islamiska republiken i Iran." SR 191127.
Dödsstraff för demonstranter förordas. I Iran, som fått skarp kritik för sitt hårdnackade sätt att hantera demonstranter, har man börjat diskutera straffen för de som lett protesterna, som Irans högste ledare, Ayatollah Khamenei kallat för en djup, farlig och vidsträckt konspiration, ledd av USA, Israel och Saudiarabien. Och i TV har en skriftlärd förordat inte bara dödsstraff för demonstranterna utan att de ska torteras till döds. "De ska torteras till döds, korsfästas eller hängas offentligt," säger koranexperten Abofazl Bahrampour i ett direktsänt TV-program. De bör behandlas på ett sätt som gör att de aldrig mer skulle våga ge sig ut och protestera, sade han. Det kontroversiella uttalandet har mött skarp kritik också i Iran och vissa kommentatorer menar att denne så kallade expert har blivit galen, att hans korantolkning är gravt felaktig. Men det var trots allt i den hårt kontrollerade statstelevisionen han uttalade sig. Och när jag talade med chefredaktören för den starkt hökstämplade tidningen Kayhan svarade han ja, självklart ska uppviglarna avrättas. "Den som har dödat måste dö," säger Hossein Shariatmadari, chefredaktör för tidningen Kayhan, och han lägger till att detta förordats av Irans rättsväsende. När de juridiska experterna gör ett utlåtande har vi ingen anledning att ifrågasätta det, säger han. Hossein Shariatmadari tillbakavisade också kraftfullt att den iranska säkerhetstjänsten skulle ha skjutit mot obeväpnade demonstranter, ”det är sånt ni i Europa säger, för att ni är besvikna över att protesterna i Iran inte fortsätter, att vi har lyckats få situationen under kontroll”. SR 191128.
Iran vill bygga eget intranät – för att bli helt oberoende. Medan protesterna rasade i Iran genomfördes den mest omfattande internetnedsläckningen någonsin. Internet är begränsat också i vanliga fall i Iran, men på 24 timmar hade myndigheterna denna gång isolerat Iran helt från omvärlden. Och nu finns planer på att bygga ut Irans eget intranät för att vid behov kunna göra sig helt oberoende av det globala nätet. "Det var som att leva i Nordkorea," säger en 36-årig iranier som inte vill uppge sitt namn. Kritiken mot nedsläckningen av internet för över 80 miljoner människor var omfattande i och utanför landet, i synnerhet som den högste ledaren Ayatollah Khamenei hela tiden fortsatte att använda sitt twitterkonto. Twitter är förbjudet i Iran också när internet fungerar. Ekonomen Saeed Leylaz, säger att Iran förlorade uppskattningsvis 1 miljard dollar på att strypa internet. Saeed Leylaz uttrycker ofta kritik mot sitt eget land, men han stödjer den reformvänlige presidenten Rouhani och han har förståelse för nedsläckningen av internet - eftersom syftet, säger han, var att minska antalet döda. Och regimens trogna supporters säger att det var nödvändigt, för att stoppa konspirationen från landets fiender, USA, Israel och Saudiarabien. Internet är inte den mest högprioriterade mänskliga rättigheten, landets säkerhet kommer först, säger 18-åriga Zeinab som deltog i en stor manifestation för att visa stöd för den högste ledaren Ayatollah Khamenei. Iran har ett eget nationellt internet för exempelvis inhemska banktransaktioner, onlinebetalning, och att beställa den iranska taxiservicen snapp – en inhemsk variant av uber. Och nu påskyndas planerna på att bygga ut detta intranät för att göra Iran helt oberoende av det globala nätet. Enligt flera källor kommer det att kunna sjösättas inom 1 eller 2 år. SR 191129.
Handelssystem ska möjliggöra handel med Iran. Sverige och fem andra länder ansluter sig till handelssystemet kallat Instex som ska göra det möjligt att bedriva handel med Iran, trots USA:s sanktioner mot landet. Att fler länder nu går med ger systemet mer legitimitet, säger Victor Carstenius som är landanalytiker för Mellanöstern på Exportkreditnämnden. – Fler länder visar att man vill försöka upprätthålla handeln med Iran och försöka hålla kvar Iran i kärnteknikavtalet. Instex är ett försök från Tyskland, Storbritannien och Frankrike att upprätthålla handel med Iran och få landet att stanna kvar i kärnteknikavtalet, som ska garantera att Iran inte skaffar sig kärnvapen. USA lämnade avtalet för ett år sedan och återinförde sanktioner mot Iran. Sanktionerna har gjort det osäkert att få betalt för export till Iran eftersom det inte går att göra affärer genom iranska banker. Svensk export till Iran har till exempel sjunkit med nära 90 procent. Med Instex, som nu Sverige, Norge, Danmark, Finland, Nederländerna och Belgien ansluter sig till, är tanken att en sorts byteshandel med Iran ska kunna införas. Problemet är att det är svårt att hitta produkter att byta med, säger Victor Carstenius på Exportkreditnämnden. "EU har i princip slutat helt att köpa iransk olja, som är den största exporten historiskt. Då blir det svårt att genomföra den här byteshandeln." SR 191201. Kommentar: Dåligt av Sverige med flera länder att göra affärer med Iran. Den iranska regimen behöver falla och det här handelssystemet gynnar regimen att fortleva. Iran är orsaken till destabiliseringen av hela Mellanöstern men tyrvärr förstår inte den svenska regeringen det. Israel och Trump däremot har förstått det.
Unga iranier uttrycker avsky mot regimen. I Iran fortsätter vittnesmålen om regimens skoningslösa säkerhetsstyrkor att sippra ut. Det finns uppgifter om att en massaker ägt rum i en avlägsen mindre stad nära Persiska viken och vissa unga iranier är inte längre rädda att uttrycka sin avsky för regimen. I Iran får en kvinna som sjunger solo inte uppträda inför en publik med män. Det hörs heller inte i radio och det är ett av många skäl för unga iranier att avsky regimen. – Jag får inte sjunga offentligt för att jag är kvinna, säger en 22-årig student som inte vill uppge sitt namn. – Vi hatar regimen, men jag vet inte vad jag ska göra för att byta ut den, säger hon. Hon säger att hon hade velat delta i protesterna för två veckor sen, men inte vågade. Däremot vågade hon skriva på Ayatollah Khameneis Instagramkonto och jämföra honom med den persiska mytologins Zahhak, monsterdespoten med två ormhuvuden som varje dag krävde två unga mäns liv för att äta upp deras hjärnor. ”Du är som Zahhak, du överlever på unga människors blod”, skrev hon på Khameneis Instagramkonto. Många unga iranier är övertygade om att det var säkerhetsstyrkorna som vandaliserade och tände eld på banker för att regimen skulle kunna ge demonstranterna skulden. Nu cirkulerar ett videoklipp som sägs vara taget från en övervakningskamera och som visar just detta. Maskerad kravallpolis som använder sina batonger för att slå sönder fönster. Från den avlägsna staden Mahshahr, nära Persiska viken, kommer uppgifter om en massaker. Enligt vittnesmål som bland annat tidningen New York Times tagit del av ska Revolutionsgardet ha skjutit mot demonstranter som upprättat en vägspärr. När en av dem sköt tillbaka ska revolutionsgardet ha jagat ner demonstranterna till ett träsk och omedelbart skjutit ihjäl 100 människor. Kropparna ska ha kastats upp på ett lastbilsflak. Fem dagar senare fick anhöriga tillstånd anhöriga hämta sina döda mot löfte om att inte uttala sig i media eller hålla begravningar. SR 191203.
Hur kommer säkerhetsstyrkorna att hantera en samling sörjande föräldrar. Över 200 människor dödades i Iran när regimen brutalt slog ner protesterna som började för tre veckor sedan. En av de unga demonstranterna, 27-årige Pouya Bakhtiari, har blivit ett slags symbol för detta, det senaste upproret mot regimen. Det har gjorts graffiti i hans namn och hans föräldrar har tagit stora risker genom att uttala sig om sonens död i sociala medier. Och häromdagen samlades en grupp andra föräldrar som förlorat sina barn under protesterna hemma Pouyas far. De höll upp bilder av sina dödade barn. Och Pouyas pappa har uppmanat alla som kan, att delta i en sorgemanifestation vid Pouyas grav den 28 december, på 40:e dagen – Arbaeen – av Pouyas död. Den fråga många iranier nu oroligt ställer sig är: hur kommer säkerhetsstyrkorna att hantera en samling sörjande föräldrar. SR 191208.
Iran announced last week that they will, for the first time, hold joint war drills with China, and Russia. One rabbi, an end-of-days expert, stated that this will bring together all the elements "to end all of history". Rear Admiral Hossein Khanzadi announced last week that the maneuvers will be held in the northern Indian Ocean from December 22 to January 20. "When we talk about joint wargames, we are talking about two or more countries with a high level of relations in various political, economic and social fields, which culminate in cooperation in the military sector, with wargames usually being the highest level of such cooperation," Khanzadi said to Iran's Tasnim news agency. "A joint wargame between several countries, whether on land, at sea, or in the air, indicates a remarkable expansion of cooperation among them," he added. Maritime tensions in the region are high. Iran has been blamed for attacks against several tankers. In September, an Iranian drone attack destroyed half of Saudi Arabia's oil production capability. Iran has also been blamed for other attacks. In June, Iran shot down a U.S. surveillance drone over the Strait of Hormuz. breakingisraelnews 191203.
Amnesty: Regimen tystar vittnen till dödsskjutningar. Människorättsorganisationen Amnesty International anklagar den iranska regimen för att tysta ner alla som kan tänkas vittna om hur demonstranter sköts ihjäl under protesterna i Iran för en månad sedan. Vår korrespondent har varit i kontakt med en av demonstranterna. Enligt Amnesty International finns också minderåriga bland de gripna och säkerhetsstyrkor ska ha genomfört räder på sjukhus för att gripa och föra bort skadade demonstranter. På sociala medier finns obekräftade rapporter och vittnesmål från föräldrar om att unga skadade avrättats medan de vårdats på sjukhus. Amnesty International rapporterar om en grupp iranska mammor som gått till ett fängelse för att fråga efter sina tonåringar och fått svaret: ”Vi kan göra vad vi vill med era barn, vi kan hålla kvar dem i tio år om vi vill, vi kan avrätta dem och ni kan inte göra något åt saken”. Enligt Amnesty International dödades minst 304 människor i Iran inom loppet av tre dagar – mellan den 15:e och 18:e november. Den iranska regimen, som kallat demonstranterna huliganer, och utländska agenter har inte publicerat någon officiell siffra på antalet döda. SR 191216.
Man döms till fängelse för flyktingspionage. En 46-årig svensk-irakisk man döms till två år och sex månaders fängelse för flyktingspionage. Mannen har mellan 2015 och 2019 samlat in personlig information om oppositionella iranier som han sedan förmedlat till iransk underrättelsetjänst. Mannen som varit bosatt i Sverige sedan åtminstone 2013, har enligt tingsrätten, under flera års tid kartlagt individer ur den arabiska minoriteten ahwazi som befunnit sig Sverige i exil från hemlandet Iran. Genom att ha utgett sig för att vara journalist har han kunnat filma mötesdeltagare och demonstranter vid arrangemang ordnade av ahwazier i Sverige och Europa. Materialet, tillsammans med andra personliga uppgifter, har han sedan förmedlat till iranska myndigheter. Enligt Hans-Jörgen Hanström, åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål, har insamlingen varit mycket omfattande. "Det är ett av de allvarligare fallen som vi har haft att handlägga över huvud taget. Maxstraffet är fängelse i fyra år." Genom att kartlägga ahwazier i Sverige har mannen också lyckats komma åt människor i Iran. Bland annat lyckades han infiltrera en chattgrupp med omkring 130 personer varav 80 är bosatta i Iran – personer vars namn och telefonnummer förmedlats till iransk underrättelsetjänst. "Det som är det svåra med en stat som Iran är att den är sluten. De personer som eventuellt drabbats här har vi i mycket ringa mån kunna identifiera. Vi vet inte vad som händer med människor i Iran helt enkelt," säger Hans-Jörgen Hanström. 46-åringen har genom hela processen nekat till brott. SR 191220. Kommentar: I förhållande till den skada som skett borde straffet ha varit maxstraffet fyra år.
Reuters: 1 500 dog under demonstrationerna i Iran – högsta ledaren gav order att göra allt som krävs för att slå ned protesterna. Några dagar efter att demonstrationer mot höjda bränslepriser spridit sig över Iran samlade landets högsta ledare ayatolla Ali Khamenei landets högsta politiska och militära ledning till ett möte. Khamenei gav under mötet säkerhetsstyrkorna order att ”göra allt som krävs för att stoppa demonstrationerna”, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Reuters uppgifter har bekräftats av tre källor inom Khameneis närmaste krets och ytterligare en källa. Ordern blev startskottet för den blodigaste attacken mot demonstranter sedan den islamska revolutionen 1979. Kring 1 500 människor dödades under två veckor efter att demonstrationerna började den 15 november, rapporterar Reuters som fått siffrorna från tre iranska säkerhetskällor. Minst 17 av dödsoffren var tonåringar och 400 kvinnor. Poliser och soldater finns också med i siffran, som är en sammanställning av uppgifter från säkerhetsstyrkor, sjukhus och bårhus. En högt uppsatt medlem av Revolutionsgardet i provinsen Kermanshah berättar att provinsens guvernör vidareförmedlade order under ett möte sent på kvällen den 18 november. "Vi fick order från höga ledare i Teheran att göra slut på protesterna," berättar källan. "Visa ingen nåd längre. Deras mål är att störta den islamska republiken. Men vi kommer att utrota dem," sa guvernören enligt källan. En av de värsta massakrerna verkar ha skett i Mahshahr i sydvästra Iran. Där gick revolutionsgardet till anfall mot demonstranter. När demonstranterna flydde till ett träskområde omringade soldaterna dem och öppnade eld med automatvapen. Minst hundra personer ska ha dödats. "Följande dag gick vi dit och området var fullt av döda demonstranter, främst unga människor. Revolutionsgardet lät oss inte föra bort kropparna," säger en tjänsteman från lokalstyret i området. yle 191223.
Japan skickar flottstyrka till Mellanöstern. Efter årsskiftet kommer Japan att skicka en flottstyrka till Mellanöstern för att övervaka och skydda oljetrafiken ut ur Hormuzsundet, det beslutade regeringen i Tokyo i dag. Att Japan sänder en militär styrka långt bort från landets gränser är mycket ovanligt och det sker efter hårda påtryckningar från USA. Det är en begränsad styrka som Japan beslutat skicka till nordvästra hörnet av Indiska Oceanen, en jagare samt några helikoptrar och ett par övervakningsplan. Syftet är att övervaka japanska oljetankers och se till att de kan passera genom området på ett säkert sätt. Bakgrunden är de attacker som riktades mot tankfartyg där tidigare i år, bland annat mot ett japanskt fartyg. SR 191227.
Demonstrationer i Teheran: ”Död åt Amerika”. USA:s drönarattack mot den iranske generalen Qassem Soleimani är ett slag mot Irans expansiva strategier i regionen, där denne mytomspunne och skoningslöse general var hjärnan bakom proxymiliserna i Irak, Syrien och Libanon, säger Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. "Det är ett oerhört hårt slag eftersom Qassem Soleimani var en av Irans största tillgångar på världsarenan. Det är många som beskriver det som en krigsförklaring och en allvarlig upptrappning, dynamit i en krutdurk som den amerikanske presidentkandidaten Joe Biden beskrev det. Vissa säger redan nu att detta kommer att definiera decenniet, Irans högste ledare har utlovat en kraftfull vedergällning, det är fortfarande oklart vad det kommer innebära. Samtidigt finns det många som firar Soleimanis död," säger Cecilia Uddén. SR 200103.
USA:s attack kan påverka trafiken i Persiska viken. Rederitrafiken i Persiska viken kan minska drastiskt efter USA:s dödliga attack mot den iranske generalen Qassem Soleimani. Fartyg som kan vara tänkbara måltavlor för en iransk hämndattack lär nu hålla sig undan regionen, tror Christopher Pålsson, sjöfartsanalytiker vid Lloyd's List Intelligence i London. "De är aktiva iranierna, och detta påverkar givetvis riskpremier och det påverkar överhuvudtaget risken med att vistas med sina fartyg i regionen, i viken," säger Christopher Pålsson, sjöfartsanalytiker vid Lloyd's List Intelligence i London. Iran har utlovat en "kraftfull vedergällning" efter den dödliga attacken mot chefen för Irans specialstyrka. Och att döma av historiska händelser, senast i somras, med beslagtagningen av det svenskägda tankfartyget Stena Impero, så kan oljefartyg som vistas i Persiska viken bli måltavlor. Framförallt sådana med västerländsk koppling. "Det blir mer riskfyllt för fartyg att gå in där. Och fartyg som även ligger utanför det iranska territorialvattnet går inte säkra förbi, det har vi sett senast i somras då, med den incident vi hade där." Efter attackerna i fjol har trafiken minskat i Persiska viken, framförallt för att det är dyrt för rederier att teckna den extra försäkring som krävs för riskområden. USA:s attack mot Qassem Soleimani har enligt information till Ekot ännu inte fått premien att stiga, men Christopher Pålsson är övertygad om att det kommer att ske. SR 200103.
Varningen till USA: Lämna eller köp kistor. Den amerikanska drönarattacken i morse nära Bagdads flygplats som dödade den iranske generalen Qassem Soleimani väntas få stora konsekvenser i regionen. Tv-bilderna visar brinnande bilskelett efter att USA angripit en konvoj där bland annat Qassem Soleimani, den högste generalen för de iranska al-Qudsstyrkorna färdades. Han kallades ibland för skuggeneralen men ses som en av de absolut mäktigaste männen i Iran. Han var ansvarig för landets internationella operationer i bland annat Libanon, Syrien och Irak där Iran stöttar väpnade shiagrupper som libanesiska Hizbollah, den syriska Assadregimen och tiotusentals milismän i Irak. När Qassem Soleimani dödades i drönarattacken kom han från Libanon till Irak. Irans utrikesminister Javad Zarif har anklagat USA för internationell terrorism medan Irans högste andlige ledare Ayatollah Khamenei beskriver generalen som en martyr. Frågan är hur Irans svar kommer att se ut. Vissa befarar ett upptrappat krig genom ombud som kan dra in fler länder och spelare i regionen. Iranska militära ledare har redan kommit med varningar till USA. "Vita Huset måste börja dra tillbaka sina styrkor och baser från islamiska länder eller så får de gå och köpa kistor till sina soldater," sa en av revolutionsgardets högsta militära befälhavare Mohammad Reza Naqdi vid ett massmöte i södra Iran. SR 200103.
USA uppmanar sina medborgare att lämna Irak. Efter att USA i natt dödade den iranske generalen Qassem Soleimani i en raketattack i Bagdad kommer nu internationella varningar för våldsamma konsekvenser i regionen. Rysslands utrikesministerium säger att attacken kommer att öka spänningen i Mellanöstern. Frankrike gör samma bedömning, och säger att man nu på hög nivå kommer att kontakta flera länder i konfliktområdet. USA uppmanar amerikanska medborgare att omedelbart lämna Irak, där attacken i natt ju ägde rum. USA:s ambassad i Bagdad säger att amerikaner ska flyga ut ur Irak i första hand, eller söka sig till andra länder landvägen om det inte går. SR 200103.
Linde: En oerhört farlig situation. Det finns en stor risk för destabilisering i hela Mellanöstern, säger Sveriges utrikesminister Ann Linde om situationen. "Det här är en väldigt allvarlig händelse. Det som behövs nu är att man ska deeskalera situationen," säger Ann Linde. "Det här har visat att det är en upptrappning. Det är ju nu viktigt att trots det som hänt så måste parterna visa återhållsamhet, det här kan bli en oerhört farlig situation för hela Mellanöstern." USA har uppmanat sina egna medborgare att lämna regionen och Ann Linde säger att svenskar som befinner sig i området måste vara mycket försiktiga. Läget är både farligt och svårbedömt, säger utrikesministern. (Sverige avråder redan från icke nödvändiga resor till Bagdad och stora delar av Irak.) "I en sådan situation så finns det skäl att vara orolig för alla som befinner sig just där detta händer. Det kan vara en oerhört farlig situation för hela Mellanöstern. Därför måste vi tillsammans med våra partner i EU göra vad vi kan för att se till att det blir en mindre upptrappning och att vi går tillbaka till dialog," säger utrikesminister Ann Linde. SR 200103.
Esmail Ghaani: Iran announces new military leader after commander killed in US airstrike. Esmail Ghaani was Major General Qassem Soleimani's deputy and has been placed under Western sanctions. A replacement for Iran's top general has been announced after his predecessor was killed in a targeted US airstrike. Esmail Ghaani, 62, has taken over from Major General Qassem Soleimani, after he was killed along with nine others when the US hit his motorcade just outside Baghdad's international airport on Friday morning. The new commander of Iran's elite Quds Force, part of the 125,000-strong Revolutionary Guard, was Maj Gen Soleimani's deputy and will now answer only to Iran's Supreme Leader Ayatollah Ali Khamenei. Announcing General Ghaani's new role, the ayatollah called him "one of the most prominent commanders" in Iran. He said the Quds Force "will be unchanged from the time of his predecessor," according to Iran's state-run IRNA news agency. Like Maj Gen Soleimani, General Ghaani fought for Iran in its eight-year war with Iraq in the 1980s and later joined the newly founded Quds - or Jerusalem - Force. Not much is known about him, but sanctions placed against him by the West suggest he has long been in a position of power in the organisation. Sky News 200104.
Iran bryter nästan helt med kärnteknikavtalet. Iran begränsar inte längre sin anrikning av uran. Därmed överger landet i praktiken kärnteknikavtalet som ingicks med en rad stormakter 2015. Iran har i flera omgångar frångått sina åtaganden enligt avtalet JCPOA, bland annat genom att öka anrikningsgraden av uran. Beslut om nästa avsteg – det femte i ordningen – kom på söndagen. Beskedet innebär ytterligare ett oroselement i Mellanöstern, som skakas av USA:s drönarattack i fredags. Iran kommer inte längre att följa uppgörelsens begränsning av antalet centrifuger för urananrikning. Landet följer inte heller avtalet vad gäller graden av urananrikning eller begränsningarna av kärnteknikforskningen. Men samarbetet med internationella atomenergiorganet IAEA fortsätter och Iran kommer även framledes att låta inspektörer komma in i landet. Att beskedet kommer två dagar efter den amerikanska attacken som dödade den iranska toppgeneralen Qassem Soleimani är enligt utrikesdepartementet ingen slump. "Angående det femte steget så hade beslutet redan fattats, men med tanke på den nuvarande situationen kommer vissa förändringar att genomföras," sade talespersonen Abbas Mousavi i ett tv-sänt tal på söndagen. "I politikens värld påverkar alla frågor varandra," tillade han. Överenskommelsen JCPOA tecknades 2015 mellan Iran och P5+1, det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland. Iran förband sig då att skala ned sitt kärnenergiprogram i utbyte mot lättade sanktioner. Iran började luckra upp överenskommelsen sedan USA frånträtt avtalet 2018. SR 200105. Kommentar: Det är dags för Sverige och EU att vakna och skala upp sina sanktioner mot Iran till samma nivå som USA gjort.

Irans svar: Attackerade amerikanska mål i Irak. I natt kom svaret från Iran efter att USA dödade iranske generalen Sloemani i en drönarattack. Iran besköt amerikanska baser i Irak med robotar. Det finns inga uppgifter om dödade eller skadade i attackerna. Amatörvideofilmer från den delade amerikanska och irakiska flygbasen Ain al Asad nordväst om Bagdad i Irak. Den kolsvarta natthimlen lystes upp av explosioner. Strax efter midnatt besköts basen med ett antal robotar från Iran. Flera kunde skjutas ner av det amerikanska luftvärnet men ett antal slog ner på basen och orsakade hittills okända skador. Ytterligare ett antal robotar sköts mot en amerikansk förläggning i anslutning till den internationella flygplatsen i Erbil, som är det kurdiska självstyrets huvudstad i norra Irak. Nattens attacker var svaret på USA:s drönarattack vid Bagdads flygplats förra fredagen som tog livet av den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani och en av ledarna för den Irantrogna irakiska milisen Hashd el Shaabi. Irans utrikesminister kallar nattens attacker för "proportionerligt självförsvar" efter dödandet av Soleimani men hotar med fler attacker om USA väljer att svara på nattens händelser. Det är en dramatisk utveckling i Mellanöstern där situationen hela tiden hotar att eskalera. Mängder med länder har i dag fördömt den iranska vedergällningsattacken och manat samtliga parter till återhållsamhet. Men många drar nog ändå en tyst suck av lättnad över att den iranska vedergällningen visserligen blev våldsam men vad det tycks, inte så blodig, som många hade befarat. Det ger också USA en möjlighet att inte svara och därmed trappa upp situationen ytterligare. Däremot hotade en av ledarna för en Irantrogen irakisk milis att också de kommer att attackera amerikanska intressen, "minst lika hårt som Iran." Men det är fortsatt spänt och osäkert och i Israel som är en av USA:s främsta allierade i regionen och under ständigt hot av Iran varnade premiärminister Netanyahu i dag Iran från att attackera landet, en attack skulle besvaras skoningslöst var budskapet. SR 200108.
Irans viktigaste hämnd: Visa upp enighet. Iran inledde i natt sin hämnd på USA efter attacken mot generalen Qassem Soleimani. Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén i P1-Morgon: Vad har budskapet från Iran varit om attacken i natt? "För det första har Iran öppet tagit på sig ansvaret för den här attacken, så det här är ett öppet svar på USA:s dödande av den iranske generalen Qassem Soleimani. Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif har kallt svaret proportionerligt och att Iran inte sökte någon upptrappning eller krig. En medarbetare till ayatolla Khamenei, Irans högsta andliga och politiska ledare, sa att det här var det svagaste av Irans olika scenarier för hämnd." Hur lyckat svar är det här från Iran när USA talar om "lättnad"? "Iran har noga kalkylerat vad för typ av svar man skulle kunna komma med utan att dra på sig ytterligare Amerikansk vedergällning och öka denna våldsspiral. Många i Iran menar att det kanske viktigaste svaret på Soleimanis död, eller hämnden gentemot omvärlden, har redan ägt rum. Iran har visat upp en stor enad front i den enorma uppslutningen i sorgemanifestationerna. Nu finns det ju många som talar om en sorts masspsykos i Iran och att människor har tvingats att delta, men för regimen så var detta oerhört viktigt efter oroligheterna för ungefär en månad sedan när människor i Iran gick ut på gatorna och protesterade mot regimen. Den här enigheten som uppvisades under tre dagar var kanske ännu viktigare än en robotattacker mot amerikanska baser. SR 200108.
Omvärlden fördömer Irans raketattack. Irans robotattacker i natt mot baser i Irak där amerikanska styrkor finns baserade fördöms av stora delar av omvärlden. Samtidigt tycks Iran ha förvarnat om sina vedergällningsattacker, något som kan tyda på att de ville begränsa skadorna. En örfil på amerikanerna sades det officiellt från Teheran timmarna efter nattens attacker mot två irakiska baser där amerikanska styrkor är baserade. Attackerna fördöms av stora delar av omvärlden, bland annat av Iraks president som vädjar till Iran och USA att inte skapa ytterligare en konflikt på irakisk mark. Ett 20-tal robotar uppskjutna från Iran slog ner vid Ain al Asadbasen nordväst om Bagdad och vid en bas i anslutning till den internationella flygplatsen i Erbil i norra Irak. Det har under dagen inte kommit några uppgifter om skadade eller dödade, däremot bekräftar Iraks premiärminister att de irakiska styrkorna informerades på förhand och därmed kunde sätta sig i säkerhet. Samma sak uppger finländska styrkor som är baserade på en av de attackerade baserna. Att Iran attackerade de amerikanska målen i Irak visar att Iran menade allvar med sina hot om vedergällning efter att USA dödat toppgeneralen Soleimani och att de inte lyssnade på uppmaningarna om återhållsamhet. Men att de samtidigt varnade kan också tyda på att det funnits ett intresse av att hålla skadorna begränsade. På så sätt vrider man inte om armen på USA och tvingar dem att vidta ytterligare vedergällningsaktioner som skulle kunna leda till en än mer okontrollerbar eskalering. Nu kan USA istället, utan att tappa ansiktet, välja att sänka sina vapen och fortsätta kriga med ord. Irans president Hassan Rouhani sa i ett tal i dag att nattens attacker visar att Iran inte böjer sig för USA och att Iran inte tvekar att återigen svara om USA skulle attackera iranska intressen igen. SR 200108.
Linde om Irans attack: "En eskalering". Iran anföll i natt två av USA militärbaser i Irak - ett svar på att USA dödade den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani i en drönarattack i fredags. Iransk statlig tv uppger att minst 80 amerikanska "terrorister" dödats i den iranska attacken mot amerikanska mål i Irak men från USA finns än så länge inga uppgifter om att några amerikaner ska ha dödats. "Det är den eskalering som både jag och omvärlden har varnat för. Fortfarande är uppgifterna knapphändiga," säger utrikesminister Ann Linde. För svenska soldater som befinner sig i landet ska säkerhetsläget vara under kontroll. "Inga svenska soldater har skadats eller dödats i nattens attacker men nu är det viktigt att det inte blir en eskalering eller motsvar från USA." Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet tror att Irans agerande handlar om att skrämma USA. "De försöker säga att vi har gjort det vi vill göra. Sedan är det inte en garanti att Iran kommer att göra andra saker men de kommer då göra det via ombud. Det här är den offentliga rektionen som de har känt att de måste göra för att visa att de har förmåga till avskräckning mot USA," säger Rouzbeh Parsi. SR 200108.
Trump: Inget militärt svar på Irans hämndattack. Det blir ingen militär vedergällning från USA som svar på nattens iranska attacker mot amerikanska mål i Irak. Det var budskapet när president Trump idag höll ett tv-sänt tal till nationen. Vi kommer fortsätta utvärdera läget och tills vidare inför vi ytterligare ekonomiska sanktioner mot den iranska ledningen, sa president Donald Trump omgiven i Vita huset av sina närmaste ministrar, vicepresidenten och en rad militära företrädare. Beskedet är en lättnad för många som oroats över den oförutsägbara våldsspiral som pågått den senaste veckan där dödandet av den iranske generalen Qassem Suleimani kraftigt bidragit till anspänningen. Irans vedergällningsattack i natt ses som mild. Inga människor kom till skada och skadorna på själva militärbaserna beskrivs av Donald Trump som små. (Kommentar: Alltså inte 80 döda som Irans statliga tv:s propaganda beskrev det.)Utrikesminister Mike Pompeo ska idag redogöra inför kongressen för bakgrunden till den amerikanska attacken som dödade Suleimani. Framför allt demokrater har frågor om varför den skedde just nu och hur vita huset bedömt den risk man därmed utsatte inte minst amerikansk militärpersonal utomlands för. Men Trump motiverade också attacken så här i sitt tal. "Genom att få bort Suleimani har vi skickat ett kraftfullt budskap till terrorister över hela världen: om ni är rädda om era liv ska ni inte hota det amerikanska folket," sa Trump. SR 200108.
Trump: Iran 'standing down' after missile strikes. US President Donald Trump has said Iran "appears to be standing down" after it targeted air bases housing US forces in Iraq, in a televised address from the White House. Mr Trump said no US or Iraqi lives were lost in the attacks and the bases suffered only minimal damage. The Irbil and Al Asad bases were attacked early on Wednesday local time. Iran said it acted in retaliation after the assassination of top Iranian General Qasem Soleimani last week. What did Mr Trump say? He has previously threatened military action against Iran if it were to target US personnel and bases, but he did not announce any military action, saying Iran's attack had caused no casualties. "No Americans were harmed in last night's attack by the Iranian regime," he said. "Iran appears to be standing down, which is a good thing for all parties concerned," he added. He also said that "American strength, both military and economic, is the best deterrent". "The fact that we have this great military and equipment, however, does not mean we have to use it." Mr Trump also said the US would immediately impose additional financial and economic sanctions on Iran, which would remain until it "changed its behaviour". "Iran must abandon its nuclear ambitions and end its support for terrorism," he said. "The civilised world must send a clear and unified message to the Iranian regime. Your campaign of terror, murder and mayhem will not be tolerated any more. It will not be allowed to go forward." BBC 200108.

Iran erkänner: Oavsiktlig nedskjutning av planet. Iran erkänner nu på morgonen att man av misstag sköt ner det ukrainska passagerarplan, som kraschade i Teheran i onsdags. 176 människor dog, bland dem 17 hemmahörande i Sverige. Irans utrikesminister ber i ett meddelande på Twitter om ursäkt för vad han kallar "en katastrof".
A sad day. Preliminary conclusions of internal investigation by Armed Forces: Human error at time of crisis caused by US adventurism led to disaster. Our profound regrets, apologies and condolences to our people, to the families of all victims, and to other affected nations.
Iran erkänner alltså under internationella påtryckningar att en luftvärnsrobot orsakade tragedin, något som Iran envist förnekat fram till idag och kallat beskyllningarna för psykologisk krigföring. Revolutionsgardet medger nu att planet misstogs för ett fientligt mål, militären hade hög beredskap och det var den mänskliga faktorn som gjorde att planet träffades. "En befälhavare för Irans luftförsvar sade på en presskonferens på lördagsmorgonen att när han hörde vad som hade hänt så önskade han att han hellre hade dött, och tillade att revolutionsgardet är beredd att ta ansvaret och ta på sig de konsekvenser som en rättslig utredning kan kräva av dem. På iransk TV har man också sagt att det var en enskild operatör som begick misstaget, att han hade tio sekunder på sig att fatta ett beslut," rapporterar vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. En oförlåtlig tragedi säger Irans president Rouhani och Irans utrikesminister Zarif skriver på Twitter att det är en sorglig dag. Han riktar sig till det iranska folket och offrens anhöriga och säger att Iran djupt ångrar, ber om ursäkt och beklagar sorgen. Men han lägger också en del av skulden på USA och skriver att den mänskliga faktorn i en tid av kris orsakad av amerikanskt äventyrlighet ledde till katastrofen. Den fråga alla nu ställer sig är hur Iran kunde ge klartecken för ett civilt flygplan att lyfta i det spända konfliktläge som rådde när man väntade sig ett amerikanskt motanfall. Vid sidan av tragedin är detta en djupt förnedrande och genant situation för den iranska regimen som fått stärkt stöd av sitt eget folk efter att USA dödat den iranske generalen Qassem Soleimani. SR 200111.
Ann Linde: Iran måste ta fullt ansvar. Här i Sverige och över hela världen sörjer människor offren för flygkraschen utanför Teheran den 8 januari. "Jag känner starkt med alla dem som förlorat en anhörig", skriver statsminister Stefan Löfven i ett uttalande. Utrikesminister Ann Linde säger till Ekot att Irans erkännande ger förutsättningar för de grundläggande och transparenta utredningar som måste klargöra omständigheterna till kraschen. "Det är väldigt viktigt att de som har drabbats av detta och deras anhöriga får reda på exakt vad som har hänt. Det är viktigt också att Iran tar fullt ansvar för sina handlingar," säger hon. Den svenska regeringen kräver att Iran samarbetar utan inskränkningar i den fortsatta utredningen. "Jag ser med mycket stort allvar på det besked som Iran nu lämnat. Att planet skjutits ned är fruktansvärt och förfärande. Att ett civilt flygplan skjutits ned - oavsett om det skett av misstag eller ej - är en handling som måste fördömas och som Iran måste ta fullt ansvar för också i relation till de drabbade", säger statsministern i ett uttalande. Sverige står i nära kontakt med de andra länder vars medborgare omkommit i kraschen och i går bildades på utrikesministernivå en grupp tillsammans med dessa länder, säger statsminister Stefan Löfven i uttalandet. "Jag kommer att se till att gruppen har skyndsam kontakt mot bakgrund av beskedet från Iran. Vi har också EU:s stöd för våra krav på en fullständig utredning och att Iran samarbetar i denna," skriver Löfven. SR 200111.
Säkerhetsexperten om varför han tror planet sköts ned. Ett misstag som kommer att leda till oerhört negativa konsekvenser för Iran. Så tolkar professor Jan Hallenberg, säkerhetsexpert vid Utrikespolitiska institutet, det som orsakade flygplanskraschen i Teheran. Planets försening i kombination med den pågående konflikten med USA kan ha lagt grunden för ett ödesdigert beslut. "De har 30 till 45 sekunder på sig att avgöra om de ska skjuta i en situation där de förväntar sig en amerikansk attack," säger Jan Hallenberg i Aktuellt. Jan Hallenberg tror att det faktum att det var en krigssituation, där Iran var på högspänn inför en möjlig attack från USA, i kombination med att planet blev sent möjliggjorde misstaget. Enligt hans gissning var det ett mobilt förband ute för att kunna skjuta ner flygplan. De hade troligtvis en lista på vilka flygplan som avgick från flygplatsen, men då flyget PS572 var 45-50 minuter försenat när det lyfte kan förvirring ha uppstått. "Det dyker upp ett plan som de inte har på sin lista, och då har de 30 - 45 sekunder på sig att avgöra om de ska skjuta eller inte i en situation där de förväntar sig en amerikansk attack. Jag tror att det var ett misstag helt enkelt," säger Jan Hallenberg. Att attacken skulle kunna ha varit avsiktlig kan inte uteslutas - men Hallenberg ser inte att Iran skulle ha något att vinna på det. Konsekvenserna av den potentiella missen menar han kommer bli en oerhört negativ nyhet för Iran i ett läge där de försöker vinna allierade i kampen mot USA. "Att ha skjutit ner 176 civila är en fruktansvärd nesa - och det är därför de håller på att neka också," säger Jan Hallenberg. svt 200111.
Irankännaren: Så oerhört klantigt. Att det nu står klart att Iran sköt ned det ukrainska planet kan påverka den iranska regimen på flera sätt. Det säger Rouzbeh Parsi, Iranexpert på Utrikespolitiska institutet. "Ja, det har ju flera olika betydelser. Till att börja med att klura ut varför det tog så lång tid att klura ut vad som hade hänt, där blir det en fråga om trovärdighet. Sedan måste frågan ställas hur det kunde ske. Då har de sagt själva att de kommer att utkräva ansvar, men då är frågan på vilken nivå detta kommer att ske. Här finns ju ett antal olika faktorer som har bidragit till att den här situationen kunnat uppstå, det vill säga, vem fick för sig att ställa ett robotbatteri där av alla ställen." Hur stor prestigeförlust är det här för Iran? "Det är en prestigeförlust internationellt, men jag tror framför allt att det är en prestigeförlust gentemot den egna befolkningen. Det här är, för att uttrycka det milt, så oerhört klantigt så det är någonting att svara inför befolkningen hur det här kunde ske. Sen är det då frågan i vilken mån man lyckas genomföra den faktiska haveriutredningen tillsammans med Kanada och Ukraina på ett trovärdigt sätt, då ska även Boeing vara inblandat. Så det finns en massa olika saker som då återstår att se hur väl man lyckas genomföra det och hur trovärdigt det blir." SR 200111.
Ukraina kräver skadestånd av Iran. Iran har erkänt att man av misstag sköt ned ett ukrainskt passagerarplan. I ukraina så har erkännandet delvis tagits emot med lättnad. I ett uttalande skriver presidenten Volodymyr Zelenskyj att han kräver en officiell ursäkt från Irans sida. "Det har varit en svår morgon men nu vet vi i alla fall sanningen," skriver presidenten Voldymyr Zelenskij i ett uttalande. Vidare kräver han rättvisa, att de ansvariga för nedskjutningen ska ställas till svars, att Ukraina ska ha full tillgång till utredningen, att kropparna ska återlämnas, att en kompensation ska betalas ut och att Iran officiellt ska be om ursäkt genom diplomatiska kanaler. Under natten har utredarna, flera av dem ukrainska, samlat vrakdelarna för att förstå hur det här kunde hända. Enligt ukrainska underrättelsetjänsten och presidenten så säger man sig redan veta svaret men vill fullfölja utredningen för att ge de exakta detaljerna. Att Iran nu erkänt innebär för Ukrainas del att de officiellt nu stå fria från skuld. "Omöjligt att vår besättning och vårt plan skulle kunna ha orsakat detta. Det var de bästa tjejerna och killarna", skriver flygbolaget om besättningen i ett uttalande. Även Ryssland kritiserar nedskjutningen men fortsätter samtidigt att hålla en låg profil. Iran måste dra en lärdom av det som hänt, skriver ordförande för det ryska parlamentet utrikeskommission. Men på högre nivå, från president Vladimir Putin eller hans stab har det ännu inte kommit några uttalanden. Ansvarsutkrävande och en ingående, öppen utredning. Kanadas premiärminister Justin Trudeau kräver att offrens närstående får veta vad som egentligen hände. 57 av de 176 som omkom när flygplanet kraschade, kort efter att ha lyft från Teheran i onsdags, var kanadensare. "Detta är en nationell tragedi och alla kanadensare sörjer tillsammans", heter det i ett uttalande från Trudeaus kansli. SR 200111.
Flygbolagschefen: Oansvarigt att inte stänga trafiken. Irans beslut att inte stänga flygtrafiken från Iran var oansvarigt anser det ukrainska flygbolagets högste chef. "Vi har inte fått ta del av någon som helst information eller beslut från de ansvariga myndigheterna i Iran," säger det ukrainska flygbolagets högste chef Evgenyj Dykhne på en pressträff. Det är hans svar när journalister frågar varför det ukrainska planet över huvud taget lyfte när situationen var så spänd. Att Iran inte stängde flygplatsen är oansvarigt, säger han vidare. "Visst gäller andra spelregler i en krigssituation men man måste fortfarande skydda civila och oskyldiga," fortsätter Evgenyj Dykhne. Det har varit starka reaktioner från Ukrainas sida efter att Iran erkänt att de sköt ned det ukrainska passagerarplanet av misstag. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade tidigare under lördagen att han kräver att Iran betalar ut en kompensation för de skador landet orsakat. Men också att de ska återlämna kropparna och officiellt be om ursäkt genom diplomatiska kanaler. Iran har ännu inte gett något besked om hur de ska agera. Även omvärlden har reagerat på Irans erkännande. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har sagt att erkännandet var ett viktigt steg för utredningen. EU skriver att man nu förväntar sig en öppen och transparent utredning och Frankrike har lovat att bistå i utredningen. SR 200111.
Iransk befälhavare tar på sig ansvaret: "Önskade jag vore död". Iransk befälhavare tar på sig ansvaret: "Önskade jag vore död". Iran medger att man av misstag råkade skjuta ner det ukrainska passagerarplan som kraschade i onsdags. Det iranska flygvapnets högste befälhavare, Amir Ali Hajizadeh, tar personligen på sig ansvaret för nedskjutningen. Enligt den iranska militären sköts planet ned av misstag då det rörde sig nära en känslig militärbas "på en höjd och på ett sätt som påminde om ett fientligt mål", samtidigt som det iranska luftförsvaret befann sig på en förhöjd beredskapsnivå. Det iranska flygvapnets högste befälhavare Amir Ali Hajizadeh sade i ett tv-sänt uttalande att han "önskade att han vore död" när han fick beskedet om kraschen. Han sade också att han tar fullt ansvar för det inträffade och ber nationen om ursäkt. Enligt Hajizadeh förväxlades det ukrainska planet med en kryssningsrobot. Vid en presskonferens senare på dagen sa dock Hajizadeh att han begärt att alla kommersiella flygningar i Iran skulle ställas in tills dess att det spända läget mellan landet och USA lättat - men att de personer inom armén som har befogenhet att vidarebefordra en sådan begäran till regeringen valt att inte göra det. Irans president Hassan Rouhani bekräftar på Twitter att planet skjutits ned och kallar det ett "oförlåtligt misstag". "Arméns interna utredning har fastslagit att robotar avfyrade på grund av mänskligt fel beklagligt nog orsakade det ukrainska planets hemska krasch och 176 oskyldiga människors död", skriver Rouhani och tillägger att de ansvariga kommer att identifieras och åtalas. Även Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, framför sina kondoleanser och uppmanar till en utredning, enligt nyhetsbyrån AP. svt 200111.
Haverikommissionens expert: Ytterst allvarligt och viktigt att utredningen får fortgå. Peter Swaffer är Sveriges representant i utredningen om flygkraschen i Iran. Hur förändras arbetet med utredningen i och med Irans medgivande? "Det handlar om ett civilt, kommersiellt flygplan som lyft från en öppen, internationell flygplats in i ett luftrum som inte är stängt. Så att det då skjuts ner, av misstag eller inte, är ytterst allvarligt. Det är så viktigt att utredningen får fortgå." " Att man gör den här vändningen kan man tänka sig tyder på att man inte hade något annat val, att det finns tydlig bevisföring." svt 200111.
Efter beskedet: Teheranbor kräver ayatollans avgång. Invånare i Teheran riktade i dag hård kritik mot styret i Iran efter medgivandet att man sköt ner Boeing 737-planet tidigare i veckan. Enligt flera reportrar på plats omvandlades en minnesmarsch för offren till hårda protester mot ledningen. Reuters skriver att man bland annat krävde ayatolla Khameneis avgång. Independents Mellanösternkorrespondent Bel Trew skriver att källor säger att protesterna riktas mot Irans revolutionsgarde och det religiösa styret. Omni 200111.
Furor in Iran and Abroad After Tehran Admits Downing Ukrainian Jetliner. Ukrainian officials suggest Iran would not have admitted responsibility if investigators from Ukraine had not found missile debris in the crash wreckage. New York Times 200111. Iran: De skyldiga kommer straffas. Iran medgav på lördagen att de av misstag sköt ner det kraschade ukrainska passagerarplanet i Teheran i onsdags. Trots att planet följde sin normala rutt misstogs det för en kryssningsrobot. Iran säger nu att de ska straffa de skyldiga och en befälhavare vid revolutionsgardet sade i ett tv-sänt tal att han önskade att han var död när han fick nyheten om nedskjutningen. "När jag fick bekräftat vad som verkligen hänt önskade jag att jag själv kunde dö i stället för dem. För att slippa bevittna en sådan katastrof" sade general Amir Ali Hajizadeh inför tv-kameror i Teheran på lördagen. När han förklarade händelseförloppet blev det en bekräftelse av det många flyg- och militärexperter spekulerat i de senaste dagarna. Iran hade höjd beredskap efter att timmar tidigare attackerat amerikanska mål i grannlandet Irak. En ensam robotoperatör misstog passagerarplanet för en kryssningsrobot på väg mot känsligt militärt område och hade bara sekunder på sig att ta beslutet huruvida det skulle skjutas ned eller inte. Han valde att skjuta ner det, ett beslut som kostade 176 människor livet. Iran ber om ursäkt, de lovar att kompensera familjerna till de omkomna och säger att rutinerna ska utvärderas så att ett liknande misstag aldrig kommer att ske igen. De lovar också att ställa ansvariga inför rätta. Samtidigt har Iran ända sedan i onsdags med emfas hävdat att olycksorsaken var okänd, alla möjliga orsaker var tänkbara utom just att det skulle skjutits ned. Trots att iransk militär uppenbarligen hela tiden vetat vad som skett. Men med omvärldens blickar brännande riktade mot haveriutredningen, underrättelseuppgifter, videoupptagningar och utländska experters närvaro blev det tillslut omöjligt att fortsätta förnekandet. Kanske hoppas Iran nu med erkännandet kunna gå vidare, slippa spekulationer och vidare granskning. Men flera stora frågetecken kvarstår. Hur kunde till exempel en enda operatör ensam ansvara för beslut om robotuppskjutningar så nära Irans största flygplats. Varför stängdes inte flygplatsen om situationen var så spänd. Och hur kunde situationen misstolkas när planet var så uppenbart nära den internationella flygplatsen och utan att avvika sin normala från flygledarna givna rutt. Frankrike har på lördagen tagit initiativ till en internationell utredning för att få ytterligare klarhet i hur det Ukrainska planet kunde skjutas ner strax efter att det lyft från flygplatsen i Teheran. SR 200111.
USA visste att bas skulle attackeras timmar i förväg. De amerikanska trupperna på al-Asad-basen i Irak kände till att en iransk attack var på väg. Det säger personer med insyn till CNN som fått en rundtur på basen. Enligt tv-kanalen tog soldaterna skydd i bunkrar klockan 23 lokal tid på tisdagen. Robotattacken inleddes strax efter 01.30 på natten mot onsdag. Varifrån varningen kom är hemligstämplat. Men en diplomatkälla säger till CNN att Iran meddelade Irak vilka baser som skulle beskjutas och att Irak sedan förde vidare budskapet. Omni 200111.
Brittiska ambassadören i Iran greps vid protest. Storbritanniens ambassadör i Iran Rob Macaire greps under lördagskvällen efter att ha närvarat vid protesterna i Teheran, uppger flera medier med hänvisning till den halvstatliga iranska nyhetsbyrån Tasnim. Macaire ska enligt medierna ha filmat protesterna och sänt det på nätet. Han har nu släppts på fri fot, enligt Tasnim. Den brittiska utrikesministern Dominic Raab går till hårt angrepp mot gripandet och kallar det ett "uppenbart brott mot internationell rätt", skriver Sky News. Omni 200111.
Protester mot Irans styre efter flygkraschen. I Iran bröt nya protester ut i går mot regimen efter att Iran ägnat tre dagar åt att förneka inblandning i flygkraschen. Flera tusen demonstranter uppges ha deltagit med talkörer mot regimen och Ayatollah Khamenie, Irans högste ledare. Fördömanden mot regimen och revolutionsgardet vällde också fram på sociala medier. Död åt diktatorn ropar demonstranterna utanför Amir Kabir universitetet, Teherans Tekniska högskola, där protesterna inleddes i går kväll, för att sedan spridas till flera städer bland annat till Isfahan, Shiraz, Rasht och Karman. På videoklippen ser folksamlingarna ut att vara större än under protesterna i november i Iran och betydligt fler unga kvinnor deltar. Ni är omänskliga lyder en talkör. Till revolutionsgardet ropar demonstranterna: Ni borde skämmas, lämna vårt land ifred. Den brittiske ambassadören greps utanför universitetet, anklagad för uppvigling. Han släpptes efter en timme, men Storbritannien säger att gripandet strider mot internationell rätt. På söndagen medgav Iran att Storbritanniens ambassadör i Teheran greps i lördags. Irans biträdande utrikesminister skriver på Twitter att ambassadören, Rob Macaire, greps vid vad han kallar en illegal sammankomst, och att Macaire släpptes så snart han identifierats. På sociala medier kom också hård kritik mot regimen. Här är några exempel: "Ni erkänner bara under internationella påtryckningar, tänk hur mycket som skulle avslöjas om det fanns en svart låda för regimens andra brott." "Nu förstår jag varför omvärlden är rädd för era kärnvapen, er mänskliga faktor skulle kunna förinta oss alla." "Hade detta varit ett inrikesflyg och alla passagerare iranier, så hade vi aldrig fått reda på sanningen, ni hade lagt skulden på sanktionerna." SR 200112.
Uppgifter om raketattack mot irakisk militärbas. Militärbasen Balad norr om Iraks huvudstad Bagdad har utsatts för en raketattack, uppger flera medier. På basen finns amerikanska soldater stationerade men de flesta lämnade basen tidigare i veckan, skriver AFP. Fyra irakiska soldater uppges ha skadats i attacken. Det är oklart vilka som ligger bakom attacken som är den senaste i en rad av angrepp mot baser i Irak där USA har soldater. Omni 200112.
Demonstranter i Teheran: Våra fiender finns i landet. Regimkritiska demonstranter tog sig ut på gatorna i Teheran för andra dagen i rad på söndagen för att protestera mot styret i landet. Den tändande gnistan för protesterna var det iranska styrets medgivande att man sköt ned passagerarplanet av misstag. "De ljuger när de säger att vår fiende är USA. Vår fiende finns här, löd budskapet från flera demonstranter enligt Reuters. Kravallpolis sköt tårgas mot en grupp av tusentals demonstranter, där många skrek "död åt diktatorn". Budskapet var riktat mot ayatolla Khamenei. Även iranier trogna styret tog sig ut på gatorna, efter rapporterna om att Storbritanniens ambassadör gripits under gårdagens protester. Omkring 200 demonstranter samlades vid ambassaden och tände eld på den brittiska flaggan, enligt AFP. Omni 200112.
Stora protester mot regimens lögner i Iran. I Iran fortsatte i går kväll protesterna mot regimen och mot lögnerna kring det nedskjutna ukrainska passagerarplanet. Demonstranter samlades utanför universitet på flera platser i landet och på Azaditorget i centrala Tehran och ropade slagord bland annat mot landets högste ledare. För andra dagen i rad trotsade demonstranter moln av tårgas och ett massivt säkerhetsuppbåd för att protestera mot regimen. "Khamenei mördare, ditt styre har ingen legitimitet!" och "De ljuger för oss, de säger att USA är fienden, men det är ni som är fienden!" löd talkörerna. Demonstranter rev också sönder och tände eld på porträtt av den dödade generalen Qassem Soleimani, och ropade "Revolutionsgardet, ni är vårt IS!". På en väg la man ut bilder av Ayatollah Khamenei som bilar och motorcyklar körde över. Vid solnedgången samlades hundratals människor med munskydd mot tårgas på Azaditorget i centrala Teheran, säkerhetsstyrkor hade blockerat vägarna till torget för att minska antalet demonstranter och vittnen berättar hur man sköt tårgas ner i Azadis. "Ingen kan ta sig ut, vi kan inte andas här," sa en ung man i ett videoklipp. Gummikulor och skarpa skott användes också för att skingra demonstranter och 7 personer uppges ha skadats. Även i regimtrogen press framfördes kritik med rubriker som: "Skamligt" och "Otroligt". "Lögnerna om nedskjutningen av planet är en lika stor katastrof som själva flygkraschen", skrev chefredaktören för Revolutionsgardets egen nyhetsbyrå. Två TV-programledare uppges ha avgått i protest. Och Irans enda kvinnliga olympiska medaljör hoppade av i lördags och kommer inte att återvända till Iran. Protesterna som följer på regimens lögner om vad som orsakade den ukrainska flygkraschen har förnedrat regimen och militären, som alldeles nyss ansåg sig ha stöd av det iranska folket och den våg av nationalism som uppstod efter mordet på Qassem Soleimani, när miljoner iranier hörsammade uppmaningen att delta i sorgemanifestationer. De som demonstrerar nu är en liten spillra i jämförelse, men de riskerar sina liv för att protestera mot en regim som bara för en månad sedan sköt ihjäl hundratals, kanske så många som 1 500 demonstranter. SR 200113.
Irans nedskjutning sätter press på Ryssland. Iran förnekar i dag via en regeringstalesman att landet mörklagt att militären sköt ned det ukrainska planet av misstag. I Ukraina har Irans nedskjutning förnyat kraven på att Ryssland bör erkänna sitt ansvar från nedskjutningen juli 2014. "Där fanns alla fakta och varför fortsätta förneka det, människoliv offrades förgäves," säger Nikolaj, en av flera ukrainare som både är kritisk till att det tog tre dagar för Iran att erkänna sin skuld. Han och många andra ukrainare kopplar samtidigt bristen på öppenhet från Iran och lögnerna direkt till det som hände över östra Ukraina i juli 2014 då ett malaysiskt passagerarplan sköts ned av ett ryskt luftvärnssystem, en så kallad Buk. Men det förnekas fortfarande officiellt från Moskva, trots alla bevis från en officiell utredning. Även i Ryssland har en debatt hörts om att Iran betedde sig mer rakryggat än Ryssland. Det var ett ryskt luftvärnssystem, som användes av militären i Iran också, men det är framförallt erkännandet av skuld, som också i Ryssland värderas högt. Många av de anhöriga till de 298 offren från 2014 har också uttalat sig och önskat sig motsvarande ärlighet. Holländska Silene Fredriksz sa så här till ukrainska Hromadske: "Det enda jag önskar är klarhet, vad hände och varför. Jag vill inte att människor ljuger, vi måste få veta sanningen." Från Iran har en regeringstalesman idag sagt att det inte var mörkläggning eller lögner under de tre dagar Iran förnekade ansvar för planets krasch. Irans version är fortfarande att det var ett misstag. Det accepterar inte de berörda länderna. En ukrainsk advokat inblandad i nedskjutningen av MH17 skriver att ingen kan komma undan med att av misstag använda luftvärn mot ett passagerarplan med att säga att det var ett misstag. Det tog tre dagar innan Iran i lördags tog på sig skulden för nedskjutningen av det ukrainska passagerarplanet. 176 människor ombord dödades när planet träffades av en eller två luftvärnsraketer. Ett luftvärnsförsvar, som Iran köpt från Ryssland. När erkännandet kom betonades att det var ett misstag och att de skyldiga skulle straffas. Direkt kom besked från flera länder vars passagerare fanns ombord att det inte kunde kallas misstag och att Iran måste räkna med att betala kompensation. Men idag kom ett nytt uttalande från Iran där talesmannen hävdar att det inte alls handlat om mörkläggning eller att iranska företrädare ljugit de tre dagarna fram till i lördags. Enligt talet i Iransk tv var det inte alls så. Samtidigt pågår en intensiv debatt i Ukraina och även i Ryssland där det hävdas att om Iran kan erkänna borde också Ryssland göra det, när det gäller nedskjutningen av MH17, det malaysiska passagerarplan med 298 människor ombord, som sköts ned i juli 2014 över östra Ukraina. Många anhöriga har också påmints om tragedin och att de fortfarande saknar att någon tagit på sig ansvaret för dådet. SR 200113.
Iranier vägrade vanära Israels och USA:s flaggor. Bilderna på när hundratals demonstranter i Iran undviker att gå på USA:s och Israels flaggor som finns avbildade på marken har blivit virala på nätet. Det fåtal som valde att kliva på flaggorna blev utskällda av de övriga. Enligt Jerusalem Post ska vissa av demonstranterna ha ropat: "Vår fiende finns i Iran, inte i USA." Mängder av demonstranter har de senaste dagarna också krävt att Irans mäktigaste person, ayatollah Ali Khamenei, ska lämna sin post. Världen idag 200113.
Toppdiplomat - eller toppterrorist? Den iranske militäre ledaren Qassem Soleimani dödades nyligen av amerikansk militär på irakiskt territorium, där han befann sig olagligt i terrorsyfte. Svensk public service saknar ofta demokratisk ryggmärgsreflex och även denna gång valde man att hellre stå med terrorister än med en demokratiskt vald president. SVT kallade Soleimani "toppdiplomat" och i rutan beskrevs han som väldigt populär. Skulle de någonsin kalla Osama bin Ladin toppdiplomat, och skulle de beskriva Nordkoreas diktator för populär? Demokraterna i USA och gammelmedia på båda sidorna av Atlanten anklagar Trump för att starta en konflikt. Är de dåligt pålästa, eller är detta ytterligare ett inslag av hat mot Trump, vad han än säger och gör? Bara under det senaste halvåret har Iran bland annat attackerat brittiska och andra oljefartyg i Persiska viken, skjutit ner en amerikansk drönare, bombat saudiska oljeanläggningar, attackerat amerikanska baser i Irak och stormat den amerikanska ambassaden i Baghdad. I ett längre perspektiv - under flera årtionden - har Iran med Soleimani i spetsen fört krig mot kurder, Israel och USA, samt fört krig i Syrien, Jemen och Irak. Man stöder terroristorganisationer som Hizbollah och Hamas. Soleimani har varit drivande i allt detta. Han hade även ett avtal med en knarkkartell i Mexiko om att bomba den saudiske ambassadören i USA på amerikanskt territorium. Detta är SVT:s "toppdiplomat". Världen idag 200114.
Nu ska svarta lådorna analyseras. Färd- och ljudregistratorer, även kallat svarta lådor, från flygkraschen i Iran förra veckan har förflyttats till Kiev där de ska analyseras. Utredningsledaren från Iran som leder flygkrasch-utredningen har meddelat Sverige att de två svarta lådorna har skickats till Kiev för analys. "De är skadade man vi har sett ett tydligt värre skick. jag är övertygad om att man kommer att kunna få ut den information man vill ha sedan kan man fundera på vad man ska göra med den informationen?", säger Peter Swaffer, avdelningschef och expert i ärendet från Statens haverikommission. Politisk påtryckning tros vara anledningen till att lådorna flyttas till Europa, första hand till Kiev. Om de inte kan analysera data där, kommer lådorna flyttas till Paris och den franska haverikommissionen där man har kunskap om att ta sig an svarta lådor som skadats. Men redan nu ligger en del fakta på bordet, planet sköts ned och svaren man letar efter finns troligen inte i de svarta lådorna. "Normalt kanske man inte vet vad som hänt men nu vet vi att planet blev nedskjutet," säger Peter Swaffer. Endast ett tiotal länder i världen kan ta sig an skadade svarta lådor och har kunskap kring det. "Senast på fredag kommer de i Kiev veta om de kan analysera materialet." SR 200114.
Flera gripna efter nedskjutningen av planet. I Iran har flera personer gripits misstänkta för deras roll i nedskjutningen av det ukrainska flygplanet. Iran har sagt att planet sköts ned av misstag av en luftvärnsrobot. Inga ytterligare detaljer har offentliggjorts. Irans regering är ansvarig för att många människor omkom när ett ukrainskt plan sköts ned utanför Teheran i förra veckan, säger landets president Hassan Rohani. Han upprepar sitt löfte om att alla ansvariga ska straffas. Flera personer har gripits för sin inblandning i händelsen. Det var ett oförlåtligt fel som låg bakom nedskjutningen av planet enligt Rohani, som i ett tv-sänt tal lovar att händelsen ska utredas noggrant. Han säger att det inte är en enskild person, utan flera, som kommer att hållas ansvariga för händelsen. "Att den iranska militären erkänt sitt misstag är ett bra första steg. Vi bör försäkra människor om att det inte kommer att hända igen." Flera personer har gripits med anledning av nedskjutningen, uppger Gholamhossein Esmaili, talesperson vid Irans justitiedepartement, utan att ge närmare detaljer. Några timmar tidigare hade Kanadas premiärminister Justin Trudeau sagt att flygkraschen, där 57 kanadensare omkom, delvis berodde på USA. "Om det inte fanns några spänningar, om de inte nyligen hade trappats upp i regionen, så skulle dessa kanadensare vara hemma med sina familjer nu." Enligt Trudeau har det internationella samfundet varit tydligt gällande nödvändigheten av ett Iran utan kärnvapen, men man hanterar också spänningar i regionen på grund av USA:s agerande. Trudeaus uttalanden gjordes i en intervju med det kanadensiska tv-bolaget Global television. Alla de 176 personer som befann sig på planet från ukrainska UIA omkom då planet sköts ned efter att ha lyft från Teheran i onsdags morse. 57 av de döda var kanadensiska medborgare. Iran har förklarat nedskjutningen som ett tragiskt misstag, som kom några timmar efter det att landet hade avfyrat robotar mot irakiska militärbaser som används av amerikanska soldater. Eldgivningen utgjorde del av svaret på att USA dödat den iranske toppmilitären Qassem Soleimani. Trudeau säger även att han gärna hade velat ha en varning i förväg från USA om drönarattacken mot Soleimani. Kanada har, precis som de andra länderna vars medborgare omkommit i händelsen, varit tydliga med att de förväntar sig fullt samarbete från Irans sida när det gäller utredningen av kraschen. SR 200114.

Europeiska länder tvingar Iran till omedelbara samtal. Frankrike, Storbritannien och Tyskland bekräftar på tisdagen att de har utlöst den konfliktlösningsmekanism som finns i Iranavtalet från 2015. Bakgrunden är att Iran successivt har överträtt sina befogenheter inom ramen för avtalet, sedan Trump drog sig ur och återinförde sanktioner mot landet. Nyligen sade Iran att man hädanefter tänkte överge alla begränsningar när det gäller produktionen av anrikad uran. Enligt diplomater som Reuters har talat med innebär denna senaste överträdelse att Europa måste reagera. Det är en fråga om trovärdighet, säger en källa till Reuters. I och med att konfliktlösningsmekanismen är utlöst har parterna 15 dagar på sig att lösa meningsskiljaktigheterna. Processen kan i värsta fall leda till att sanktionerna mot Iran återinförs, skriver Reuters. Omni 200114.
EU-länder anklagar Iran för kärnavtalsbrott - utlöser tvistlösningsförfarande som kan leda till FN:s säkerhetsråd. Storbritannien, Frankrike och Tyskland har utlöst ett tvistlösningsförfarande om Irans internationella kärnavtal. Det innebär att frågan tas upp i FN: säkerhetsråd, om man inte kan lösa tvisten mellan Iran och EU-länderna. Konflikten om det internationella kärnavtalet från år 2015, uppstod efter att president Donald Trump drog USA ut ur kärnavtalet år 2018. Det här trots att Iran enligt atomenergiorganisationen IAEA uppfyllde sina åtaganden till punkt och pricka. USA införde samtidigt nya, ensidiga sanktioner och Iran har sedan dess stegvis tagit distans till avtalet. Iranierna meddelade efter mordet på toppgeneralen Qasem Soleimani att de inte längre anser sig bundna av kärnavtalet eftersom EU-länderna samt Kina och Ryssland inte har hållit fast vid sina åtaganden och sina löften om sanktionslättnader och ekonomiskt samarbete. Iran fördömde som väntat EU-ländernas beslut "som kan leda till en kraftfull, allvarlig reaktion," enligt landets utrikesministerium. Iran konstaterade samtidigt att det är berett att svara på konstruktiva försök att bibehålla kärnavtalet. Säkerhetsrådets permanenta medlemmar Ryssland och Kina, som alltså också undertecknade avtalet år 2015, har inte ännu kommenterat EU-ländernas beslut. Men Ryssland har stött Iran i det förgångna och väntas göra det även nu. Ryssland har liksom Kina stött det internationella kärnavtalet och uppmanat EU-länderna att göra mer för att hålla det vid liv. Konstantin Kosatjev som leder utrikesutskottet i det ryska parlamentets överhus kräver att EU-länderna trycker på USA och inte Iran. yle 200114.
Iranska journalister säger upp sig: 13 år av lögner. Tre journalister vid Irans statliga tv-bolag Irib lämnar sina jobb i protest mot hur landet agerat efter förra veckans nedskjutning av det ukrainska planet där 17 personer hemmahörande i Sverige dog, skriver flera medier. Först efter flera dagar medgav Iran att planet skjutits ner. Programledaren Gelare Jabbari ber i ett inlägg på Instagram publiken om ursäkt för att hon "i 13 år berättat lögner", skriver The Guardian. Hennes kollega Zahra Khatami tackar publiken för tiden som nyhetsankare och säger att hon aldrig mer kommer arbeta med tv. "Förlåt mig," säger hon. Demonstrationer har pågått i flera dagar mot Irans regering, som nekar till att ha mörkat nedskjutningen. Omni 200114.

Ny film visar: Planet träffades av dubbla robotar. Det ukrainska flygplanet som sköts ner nära Teherans flygplats träffades av två robotar, visar nya videobilder som New York Times kommit över. Robotarna avfyrades från en iransk militäranläggning en dryg mil från flygplatsen och träffade planet med runt 30 sekunders mellanrum. Ingen av träffarna lyckades dock sänka planet, som brinnande vände tillbaka mot flygplatsen. Några minuter senare exploderade det dock i luften och kraschade. Omni 200114. New York Times 200114.
Iraniern som filmade nedskjutningen av det ukrainska planet gripen. Iraniern som filmade nedskjutningen av det ukrainska passagerarplanet förra onsdagen har gripits av det Revolutionära gardet, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. yle 20114.

Irans kronprins: Regimen faller inom några månader. Kronprinsen inom Irans avsatta kungahus, Reza Pahlavi, sa på onsdagen att han tror att den religiösa regimen i landet faller inom några månader, skriver AFP. Vid ett framträdande i Washington där Pahlavi nu bor sa han att demonstrationerna och den upproriska stämningen i Iran påminner om hur det var i landet de sista månaderna innan hans far, shahen av Iran, störtades i revolutionen 1979. Han uppmanade också västvärlden att inte förhandla med landet. "Det är sedan länge tydligt att det inte är en normal regim och att den inte kommer att förändras," sa Pahlavi. Omni 200115. Kommentar: Ett önsketänkande.

USA medger nu skadade i Irak. USA:s militär uppger nu att elva amerikanska soldater skadades vid den iranska beskjutningen av amerikanska baser i Irak i förra veckan. Tidigare har USA sagt att inga amerikanska soldater skadades i attacken. Det handlar inte om livshotande skador, de elva soldaterna vårdas för bland annat hjärnskakning. SR 200117.

Ayatollan: "Våra fiender firade flygkraschen". Idag talade Irans högste ledare Ayatollah Khamenei inför massorna vid fredagsbönen i Teheran för första gången på åtta år. Khamenei sa att den bittra flygplanstragedin inte får överskugga general Soleimanis martyrskap och det gudomliga stöd det iranska folket uppvisat för den islamiska republiken. "Våra fiender firade flygkraschen och var lika lyckliga som vi var sorgsna," sa Khamenei som kallade nedskjutningen av det ukrainska planet för en bitter tragedi som utnyttjats av fienden för att försvaga Irans revolutionsgarde. Men han erbjöd ingen ursäkt. Khamenei sa också att de få hundratal iranier som demonstrerade förolämpade general Soleimani genom att slita ner hans porträtt inte representerar det iranska folket. De utgörs av de miljontals människor som slöt upp för att gråta i Soleimans begravningsprocession. Död åt hycklarna ropade folkmassan när Khamenei nämnde de som protesterat mot regimen i Iran den senaste veckan. Han sa också att clownen Donald Trump i Vita huset bara låtsas stödja det iranska folket, men att Trump kommer att sticka en förgiftad dolk i ryggen på iranierna. Den högste ledarens tal var också fullt av referenser till hur Gud vill att det iranska folket ska segra, och att det var med Guds stöd som Iran levererade en örfil till USA med missilattacken mot amerikanska baser i Irak. I förhållande till omvärlden fanns få försonande signaler. Tvärtom gick Khamenei också till attack mot de tre europeiska länder som är del av kärnenergiavtalet och påminde om att Tyskland en gång i tiden bistått Saddam Hussein med kemiska vapen som användes mot det iranska folket på 80-talet. SR 200117.

Frankrike: Åtta länder ska patrullera Hormuzsundet. Frankrike har fått med sig sju europeiska länder i sitt initiativ till en flottinsats i Hormuzsundet, skriver AFP. Tidigare hade Danmark, Grekland och Nederländerna anmält intresse. Nu har även Belgien, Italien, Portugal och Tyskland anslutit. Styrkan ska vara baserad i Abu Dhabi och övervaka och skydda den kommersiella fartygstrafiken i sundet, som ligger på en utsatt plats i den upptrappade konflikten i Mellanöstern. Omni 200120.

Iran bekräftar: Planet träffades av två robotar. Iranska myndigheter bekräftar nu att det var två iranska robotar som sköt ner det ukrainska passagerarplanet utanför Teheran den 8 januari. Irans civila luftfartsmyndighet skriver i en preliminär rapport att utredarna kommit fram till att två robotar av typen Tor-M1 avfyrades mot flygplanet. Alla 176 ombord, varav 17 hemmahörande i Sverige, omkom när det ukrainska flygplanet störtade kort efter starten från Teheran. SR 200121.

Läckt ljudfil motsäger Irans bild av nedskjutna planet. En ljudfil som läckts i ukrainska medier kan vara ett bevis på att Iran redan från början kände till att de var ansvariga för nedskjutningen av det ukrainska passagerarplanet den 8 januari. "Jag ser ett ljus från en robot som skjutits från marken, vad är det som händer? säger en pilot på ett inrikesflyg på väg mot iranska staden Shiraz. "Vad är det för ljus?" frågar flygledaren. "Från en luftvärnsrobot, så vad ska göra?" svarar piloten. "Jag har inga uppgifter om det, men var beredd på att behöva landa," säger flygledaren. Det är den ukrainska tv-kanalen 1+1 som fått ta del av det hemligstämplade samtalet. Inspelningen ska vara en del av det bevismaterial kring nedskjutningen av det ukrainska passagerarplanet den 8 januari där samtliga 176 ombord omkom. I tre dagar nekade Iran till alla anklagelser om att de ska ha varit skyldiga till nedskjutningen. Det var först efter att Kanadas premiärminister Justin Trudeau sa att landet hade underrättelseinformation om att det var en iransk robot som hade orsakat kraschen, som Iran erkände att de låg bakom nedskjutningen, men att det var ett misstag. Att samtalet, som motsäger Irans bild av händelseförloppet nu läckt till medier har väckt reaktioner i Iran. "Ukraina hanterade bevismaterialet på ett oproffsigt och det får oss att inte vilja dela med oss av mer bevismaterial," sa huvudutredaren Hassan Rezaifar till den halvofficiella nyhetsbyrån Mehr. Men Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj försvarar publiceringen av ljudfilen. "Det är ett glasklart bevis på att Iran redan från början kände till orsaken till kraschen," sa Zelenskyj i ett tv-framträdande. Trots att Iran säger sig vilja sluta dela bevis rörande nedskjutningen, kommer ukrainska utredare att få vara med vid avläsningen av det nedskjutna planet svarta lådor senare idag. "Det är av yttersta vikt för oss att få klart alla detaljer om katastrofen," sa Zelenskij. SR 200203.

Medborgarskap kan avgöra ersättningar efter flygkraschen. Medborgarskap kan få en viktig roll i efterspelet till flygkraschen i Iran. Anhöriga till de som hade iranskt medborgarskap riskerar lägre ersättningar än andra nationaliteter. SR 180203.

Iran slutar samarbeta: Ger inte Ukraina fler dokument. Iran har slutat samarbeta med Ukraina gällande utredningen om passagerarplanet som sköts ner av iranskt luftvärn utanför Teheran i januari, rapporterar BBC. – Vi kommer inte längre att lämna ut dokument till Ukraina, säger Hassan Rezaeifar, som leder utredningen i Iran, till iranska nyhetsbyrån Mehr under måndagen. Sedan planet sköts ner har Iran gått med på att samarbeta med utländska experter men frågan om var och när den svarta lådan ska undersökas har fortfarande inte nått någon lösning, vilket Ukraina kritiserat. Samtliga personer ombord omkom, 17 av dem var hemmahörande i Sverige. Omni 200203.

Then the Lie Became Great in the Country… Iranians have been living under a lie for the last 40 years, says Fereshteh Molavi. Now that the events of the last two months have shattered any remnant of trust they had, could change finally be around the corner? In 1979, Khomeini, sitting under an apple tree in Neauphle-le-Chateau and surrounded by advisors and journalists, briefly and vaguely depicted an ideal future system for Iran. The majority of Iranians, although obviously united by their desire to get rid of the despotic Shah, hardly knew what would happen next. What they could see was Khomeini’s charisma, not his play-acting. Soon, Khomeini came back to Iran, and “Then the Lie became great in the country…” IranWire 200205.

Många väntas bojkotta valet. I Iran ser de hårdföra konservativa ut att bli de stora vinnarna i parlamentsvalet på fredag. Men det är samtidigt ett val som många iranier kommer att bojkotta. Många reformvänliga har underkänts av väktarrådet som beslutar vilka som får ställa upp i valet och det banar väg för de konservativa. Samtidigt har också USA:s sanktioner mot Iran, som slagit hårt mot hushållen, inneburit ett ökat stöd och inflytande för konservativa krafter. De som vill se ett iranskt närmande mot väst lär få vänta. SR 200219.

Coronavirus Could Break Iranian Society. The government has refused to impose quarantines and is encouraging people to visit the city of Qom, the center of the outbreak, writes Graeme Wood for The Atlantic Picture the following sacred but unhygienic scene: Pilgrims from a dozen countries converge on one small city. They stay in cramped hotels, using communal toilets and eating meals together. For their main ritual, they converge on the tomb of a woman, the sister of a holy man, and as they get closer, they feel with rising intensity grief over her death and the deaths of her kin. The grief is a commandment: Each tear, according to one tradition, will be transformed in the afterlife into a pearl, and an angel will compensate them for their tears with a bucket of pearls that will be signs of their devotion when they arrive at the gate of paradise. But for now the bodily fluids are flowing, wiped away occasionally by bare hands, and the crowd is getting denser. A metal cage surrounds the tomb itself, and when the weeping pilgrims reach it, they interlace their fingers with its bars, and many press their face against it, fogging up the shiny metal with their breath. Some linger for minutes, some for seconds. In a single day, many thousands pass through the same cramped space—breathing the same air, touching the same surfaces, trading new and exotic diseases. The city is Qom, Iran, and two days ago, a local health official declared on Iranian television that the coronavirus was burning through the community. The situation, he said, is grim. IranWire 200227.

Mojtaba Ghotbi: Bakslag för regimen i Iran. Det låga valdeltagandet i Irans parlamentsval visar omvärlden att det är dags att sluta hålla den iranska regimen under armarna. För en vecka sedan hölls det elfte parlamentsvalet i Iran sedan den islamska revolutionen 1979. Trots att makthavarna uppmanade och även hotade folket att delta aktivt i valet var resultatet ett stort misslyckande och ett kraftigt bakslag för den iranska regimen. Regimen riktade en omfattande pr-kampanj mot Irans cirka 60 miljoner registrerade väljare i syfte att säkerställa valutgången. Budskapet var tydligt: ”Att inte delta i valet är likvärdigt med förräderi.” Jamal Orf, biträdande inrikesminister och chef för landets valkommission sa att elva miljoner har röstat, vilket motsvarar 19 procent av alla röstberättigade. Siffrorna om valdeltagandet kan dessutom inkludera förfalskning av siffrorna, mutade ”valaktivister”, rekrytering av hundratusentals frivilliga från Basij-milisen och medlemmar av revolutionsgardet som fört eller tvingat folk till vallokalerna. Valresultatet sänder ett mycket tydligt budskap till omvärlden. Iranska regimen har överlevt sin tid efter 41 år av repression och terrorism och befinner sig i sitt slutskede. Iranska folket har sagt sitt i detta parlamentsval och sänder signalen till omvärlden att denna regim helt saknar iranska folkets stöd. Nu är det dags att stödja iranska folket för en demokratisk förändring i Iran i stället för att, som många västländer fortfarande gör, fortsätta hålla den iranska regimen under armarna. Det kan liknas vid att söka sparka liv i en död häst i stället för att gå med den häst som lever. Dagen 200228.

Kritiken mot Iran: Inget fokus på att bekämpa corona. I Iran beskylls regimen för att prioritera sin egen image och prestige framför medborgarnas säkerhet. Coronasmittan har nått landets ledande skikt med 23 smittade parlamentsledamöter, och minst två dödsfall bland högt uppsatta tjänstemän. I anonyma intervjuer med tidningen New York Times, berättar iranska sjuksköterskor och läkare att det finns säkerhetsagenter utplacerade på sjukhusen för att varna personalen att informationsspridning om dödsfall och brist på utrustning är ett hot mot nationens säkerhet. Kritiska läkare säger, anonymt, att Irans ledare är mer angelägna om att strypa information än om att hindra smittspridningen. Men Irans hantering av corona led redan i förra veckan en stor prestigeförlust när vice hälsoministern hostade och svettades i tv medan han talade om corona och det dagen efter uppdagades att han själv var smittad. I dag avled chefen för Revolutionsgardets kontraspionage i sviterna av corona, häromdagen dog en av Ayatollah Khameneis rådgivare, diplomaten Mirmohammadi. Hälsovårdsministern vill skicka ut 300 000 civilklädda Basijmiliser för att gå dörr till dörr och ta prover och desinficera bostäder. Planen kritiseras av läkare som menar att otränade milismän snarare skulle bidra till smittspridningen än begränsa den. Den officiella siffran över döda Iran är 92, men andra källor hävdar att det rör sig om över 400 döda. För att motverka en påstådd smittspridning i Irans fängelser, tillkännagav myndigheterna igår att man tillfälligt skulle skicka hem 54 000 fångar. Två profilerade politiska fångar, bland dem brittisk-iranska Nazanin Zaghari, säger sig ha smittats i fängelse. Något myndigheterna förnekar. Det finns inga uppgifter om den kända advokaten Nasrin Sotoudeh, som sitter i Evinfängelset efter att bland annat ha försvarat kvinnor som tagit av sig sin hijab i protest. SR 200304.

Iranier lever i skräck efter virusutbrottet. I Iran fortsätter coronaviruset att spridas och landet är det tredje hårdast drabbade efter Kina och Italien. Myndigheterna bekräftade i dag 97 nya dödsfall och totalt nästan 13 000 som insjuknat. Många iranier känner att de lever i skräck. "Jag är verkligen rädd, jag har vänner i Iran och min hustru är där och kan inte komma hit eftersom gränsen är stängd," säger iraniern Omid som nu bor i Istanbul. Enligt de officiella siffrorna har nästan 13 000 insjuknat i Iran varav över 600 avlidit. Bland de insjuknade finns flera ministrar och rådgivare till den högsta ledningen. Hälsomyndigheterna tror att antalet fall kommer att fortsätta stiga kraftigt i takt med att landet ökat kapaciteten för provtagningar. Omid, vars hustru bor i Teheran, är bekymrad för hennes säkerhet. "Ja, jag är verkligen orolig för hennes säkerhet." Samtidigt cirkulerar också många rykten. Över 90 människor har dött av förgiftning efter att ha druckit metanol i tro om att det skulle bota eller skydda mot viruset. Många iranier har satt sig själva i frivillig karantän, myndigheterna har inrättat karantänzoner, det officiella persiska nyårsfirandet har ställts in och skolor håller stängt. Ändå fortsätter smittspridningen. Många är också skeptiska till myndigheternas information. Med lögnerna efter det nedskjutna ukrainska passagerarplanet i färskt minne är misstänksamheten mot regeringen stor. – Jag litar aldrig på den iranska regeringen, säger Omid. En åsikt som delas av många iranier. Kanske är det också därför som rykten så lätt får fäste. SR 200314.

Livsfarliga lögner om corona från tyrannerna i Iran. Den iranska förtryckarregimen försökte låtsas som om coronasmittan inte fanns. Det fick förödande konsekvenser. Begravningsplatsen Behesht-e Masoumeh utanför shiiternas heliga stad Qom började utökas kraftigt när det nya coronaviruset tog Iran i sitt grepp. Området med massgravar är lika stort som en fotbollsplan och syns tydligt på satellitbilder, rapporterar Washington Post. Men ingen, sannolikt inte heller regimen, vet hur många som har dött av covid-19. Vad som däremot är känt är att de styrande ayatollorna har ljugit och mörkat ända sedan första dagen. För teokratins toppskikt var den egna makten långt viktigare än att hantera krisen och skydda landets befolkning. Det riggade parlamentsvalet i februari fick inte störas, i stället manades folket att trängas i röstningslokalerna. Och det dröjde länge innan fredagsbönen och andra religiösa ceremonier omgärdades av restriktioner. Pilgrimerna fortsatte att färdas till och från Qom, där coronasmittan tycks ha startat. På fredagen var hälsoministeriets officiella siffror 514 döda och 11.364 smittade. Verkligheten är, enligt alla bedömare, mångdubbelt grymmare. För två veckor sedan hävdade prästerskapet fortfarande att allt var under kontroll. Men när den biträdande hälsoministern framträdde på en presskonferens med hosta och feberfrossa började allvaret uppdagas. Eftersom de styrande själva drabbades i stor skala gick saken inte att hemlighålla. En vicepresident och ett par dussin parlamentsledamöter har smittats, liksom minst två nära rådgivare till den högste ledaren, ayatolla Ali Khamenei. Underrapporteringen har fortsatt. Sjukhusen har beordrats att hålla tyst och uppge felaktiga dödsorsaker. Instinkten att dölja ledde under ett par kritiska veckor till hopplöst bristfälliga motåtgärder. Eftersom regimens trovärdighet redan var obefintlig blev de inte heller senare effektiva. 70.000 fängslade ska nu tillfälligt släppas, men inga regimkritiker. Sedan 2016 sitter till exempel den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali inspärrad, på grund av uppenbart fabricerade anklagelser om spioneri. Han har dömts till döden, men borde omedelbart tillåtas lämna landet. Den religiösa gräddan i Iran har avslöjat sig som både hänsynslös och oduglig. DN 200314.

Iran’s Corona Patients are Double the Number of Intensive Care Beds. According to official statistics in Iran, the total number of COVID-19 patients, as of 2pm on 17 March, has passed 16,000 people. The death toll has risen to nearly a thousand, and it is said that some 5,000 have recovered after catching the deadly virus. There are many doubts about the accuracy or validity of these statistics. Evidence suggests that the actual number of people infected with coronavirus is several times higher than the official figures. But are there any facilities for this volume of patients in Iran? If facilities are meant to be Intensive Care Unit (ICU) facilities then the answer is no. Even according to official statistics, the total number of patients in the country is now twice as high as the total number of intensive care beds. Even if we reduce the number of people recovered, according to official statistics, we lack something around two thousand beds for the number of patients. Before getting into the details of the figures, let us see if everyone suffering from COVID-19 needs intensive treatment. They do not – but the point is that, given the circumstances, most people counted in official statistics do need special care. On 18 March the World Health Organization’s emergency director in the Middle East, who has recently returned from Iran, said: "The number of cases of COVID-19 in Iran may be five times the official figures, because the coronavirus tests are only for people with severe symptoms." Therefore, it can be said that due to a lack of facilities, only those who have severe symptoms will receive coronavirus testing. Earlier, in statements by officials at the Ministry of Health and Medical Education, there were signs that, except for specific cases, such as politicians and celebrities, the coronavirus test was performed only for hospitalized patients, and not even for all of them. An example is the statement on 3 March by Alireza Raeesi, Deputy Health Minister, when he said: "From the beginning, more than 8,532 people affected by the virus were hospitalized and 5,737 of them have been tested; 2,336 of these were confirmed to have been infected by coronavirus." This means that not only are suspected outpatients with general symptoms of the virus, such as a fever and a cough, not tested, but also a third of those hospitalized because of their condition have also not been tested. We can be sure that most of those listed on the coronavirus official statistics are those in need of hospitalization and intensive care. IranWire 200319.

First They Killed the Passengers, Now They are Harassing and Torturing Their Families. Javad Soleimani was the husband of Elnaz Nabiyi, a passenger on Ukraine International Airlines Flight 752 that on January 8 was shot down over Tehran by two anti-aircraft missiles launched by the Revolutionary Guards. Nabiyi, 29, an Iranian PhD student at Canada’s Alberta School of Business, was returning to Canada after spending her vacation in Iran. In a Skype interview with IranWire, Soleimani spoke about the experiences of families of the victims since that day. Soleimani says a cabinet member told him that Iran’s President Hassan Rouhani knew on January 8 that the Revolutionary Guards had brought down the plane – that he is lying when he says he did not know this until the afternoon of January 10. He adds that, despite the fact that their loved ones have been murdered by the authorities, the government continues to harass the families and in some cases relatives have been arrested, tortured and even sexually assaulted. IranWire 200320.

IranWire Exclusive: Document Proves the Iranian Government Ignored Warnings about Coronavirus. Officials of the Islamic Republic claim they learned of the coronavirus outbreak in Iran on February 19, that they informed the public on the same day, and started taking action to contain the outbreak. But a new IranWire report shows that officials were aware [Persian link] of the situation outbreak before February 19. IranWire has exclusively received a copy of guidelines issued on February 19 by Iran’s Civil Defense Organization (CDO) which show that, even after the official announcement of the coronavirus outbreak, the government ordered a three-day delay in implementing measures needed to prevent the spread of the virus. The measures were postponed until after parliamentary elections on February 21.IranWire 200320.

Coronavirus: In Iran, the false belief that toxic methanol fights Covid-19 kills hundreds. Coronavirus: In Iran, the false belief that toxic methanol fights Covid-19 kills hundreds Nearly 300 people have been killed so far by ingesting methanol across the country out of the false belief it kills the virus. Fake remedies spread across social media in Iran, where people remain suspicious of the government after it downplayed the outbreak for days. Standing over the still body of an intubated 5-year-old boy wearing nothing but a plastic diaper, an Iranian health care worker in a hazmat suit and mask begged the public for just one thing: Stop drinking industrial alcohol over fears about the new coronavirus . The boy, now blind after his parents gave him toxic methanol in the mistaken belief it protects against the virus, is just one of hundreds of victims of an epidemic inside the pandemic now gripping Iran . Iranian media reports nearly 300 people have been killed and more than 1,000 sickened so far by ingesting methanol across the Islamic republic, where drinking alcohol is banned and where those who do rely on bootleggers. It comes as fake remedies spread across social media in Iran, where people remain deeply suspicious of the government after it downplayed the crisis for days before it overwhelmed the country. “The virus is spreading and people are just dying off, and I think they are even less aware of the fact that there are other dangers around,” said Dr. Knut Erik Hovda, a clinical toxicologist in Oslo who studies methanol poisoning and fears Iran’s outbreak could be even worse than reported. “When they keep drinking this, there’s going to be more people poisoned.” The pandemic has swept across the world, overwhelming hospitals, crippling economies and forcing governments to restrict the movements of billions of people. Particularly hard hit has been Iran, home to 80 million people. SCMP 200327.

2 500 döda i Iran – tusentals i kritiskt tillstånd. Ytterligare 139 personer i Iran har dött av coronaviruset och det sammanlagda antalet dödsoffer ligger nu på 2 517. Det skriver AFP. För 3 706 av de bekräftade fallen är tillståndet kritiskt, enligt Kianoush Jahanpour, talesperson för landets hälsodepartement. Totala antalet bekräftade fall i Iran ligger på drygt 35 000. Landet har fram tills nyligen haft lätta restriktioner, men inför nu reseförbud inom landet. Omni 200328.


www.tidenstecken.se