KG Hammar bekänner färg... igen!

KG Hammar har porträttats i en intervju i EFS Budbäraren nr 7/040408. Sveriges ärkebiskop säger så här i 10 punkter som jag har benat upp utifrån artikeln. Hammars uttalanden markerade med fet stil.
  1. Det går inte hävda att alla homosexuella relationer är syndiga. Till det uttalandet kan man ställa frågan: När hörde någon att KG Hammar uttalade sig om att det finns homosexuella som lever i synd?
  2. Ett homosexuellt äktenskap och en homosexuell partnerskapsrelation kan ha samma värde. Enligt Bibeln utsagor som måste vara vår grund att stå på när det gäller sex och samlevnad så kan vi nog inte dra den slutsatsen.
  3. Det borde vara förbjudet att citera Gamla Testamentet eller andra texter rakt in i vår tid utan att problematisera. Vem har rätt till att problematisera utsagor givna av Gud? Jag tror inte att KG Hammar eller den textkritiska stab av Ordets mullvadar som han omger sig med har en sådan andligt hög bedömningsförmåga att de kan ställa sig över och med sitt eget förstånd förändra det Gud har sagt i Gamla Testamentet och senare i de andra texterna (Nya Testamentet)
  4. Om man säger att samkönad trofast kärlek är förbjuden av Gud som någonting perverst eller syndfullt, så har man en annan gudsbild än den som säger att den reflekterar Guds väsen och den självutgivande kärleken. Där har Hammar helt rätt. Vi som tror att det som står i Bibeln är sanning har en annan gudsbild än den som KG Hammar har.
  5. Kyrkan måste bryta med den missionssyn som förknippas med att mission är något som utförs i länder långt borta, och ofta med det uttalade målet att arbeta för människors frälsning. Istället säger Hammar att mission är inte något som kyrkan bedriver någon annanstans, utan mission är en del av kyrkans väsen även i Sverige. Vad är kyrkans väsen i Sverige när det gäller mission? En stark fråga som drivs är t ex att homosexuella ska få Guds välsignelse över sitt leverne och därmed frågan om att komma fram till teologiska argument för den samkönade akt, som kyrkomötet i enlighet därmed vill ta fram.
  6. Den kristna kyrkan ska agera respektfullt gentemot andra trostraditioner. Hammar förklarar: Vi tror nog inte riktigt i dag att alla som inte är med i vår fålla (underförstått då den kristna religionen) hamnar i helvetet. Så kan en person säga som för länge sedan själv lämnat tron på att helvetet existerar.
  7. Under början av 1970-talet arbetade KG Hammar som lärare vid Trinity Theological College i Singapore. Där lärde han sig att: Det var svårt att se att de kristna var något väldigt speciellt. Det mesta var utbytbart. Då tror inte jag att KG Hammar och hans lärarkollegor själva levde i den nåd det är att vara en troende människa som är försonad med Gud.
  8. Jag har ofta kallats för relativist och det står jag för. Jag tror inte att jag har sanningen på ett unikt sätt. Nej, som människor kan vi ibland ha fel, men sanningen som en unik Gudsuppenbarelse finns i Bibeln och inte i någon annan religions helig bok.
  9. Jesus är inklusivt unik, säger Hammar. Det betyder att vi i andra traditioner (läs: religioner) ser vad som kan hjälpa oss att se djupare på Jesus och vidga vår förståelse. Hammar säger också att Gud möter människor i andra kulturer och religioner. KG Hammar berättar att han är inspirerad av den katolska teologen Pierre Teilhard de Chardin. Genom honom har han förstått att kunskapen om evolutionen måste leda till en omprövning av synen på syndafallet och arvssynden. Att tro att arvssynden är något som genom fortplantningen överförs från generation till generation alltsedan syndafallet tycker han är en "förkastlig tanke". Att då tolka synden som överträdelsen av de paradisiska reglerna som något vi hade i det förflutna men som vi trampade över, det fungerar inte. Vad ska vi säga om detta annat än att KG Hammar inte alls har en kristen teologi. Kyrkofadern Johannes Krysostomus som var biskop i Konstantinopel omkring år 400 och som hade betydligt mer andligt kurage än KG Hammar,  säger enligt klassisk kristen teologi: "Adam blev orsak till döden för alla, som stammar från honom, trots att de själva icke hade ätit av det förbjudna trädet. På samma sätt blir Kristus ett medel till rättfärdighet för alla, som stammar från honom, trots att de icke har någon rättfärdighet i sig själva."
  10. Om undren i Bibeln: För mig är det helt ointressant om Jesus gick på vattnet eller inte. Om Jesu uppståndelse: Ingen var med vid uppståndelsen. Det är reflektioner gjorda i efterhand. Eftersom människor mötte levande Jesus så utgår vi från uppståndelsen, på något sätt. Sedan beror det också på vilken syn man har på texter och hur pass mycket de redogör för det yttre historiska skeendet eller om de är mer fokuserade på en djupare verklighet. Där har vi lite olika förhållningssätt och det tycker jag att vi ska få lov att ha. Och vad är kontentan av det svaret? Finns det någon djupare verklighet än att Jesus uppstod från de döda enligt Skrifterna?

KG Hammar smyger inte ens med vad han tror. Sveriges biskopar lär dock inte röra ett finger för att anmärka på sin ledares uttalanden. Sover de också den djupa andliga sömnen? Och hur är det med övriga prästerskapet? Alla sover inte, det vet jag, men hur många orkar bry sig?

Till föregående sidan