"Jag ser tre vikingaskepp ligga utmed en klippig kuststräcka. Varje skepp har tre master med Sveriges flagga som vimplar, men masten i mitten är blå med Sveriges tre guldfärgade kronor på. Skeppen har 100 personer ombord på varje båt. Summa: 300 personer. Från skeppen skjuter man med kanoner mot tennsoldater, som befinner sig på stranden, men kanonkulorna faller rakt ned i vattnet. Ingen kraft i avfyrningen, därav resultatet. Tennsoldaterna är i antal likt myror, alltså en enorm mängd. De befinner sig på klipporna vid beskjutningen. Efter en intensiv eldstrid lyckades tennsoldaterna skjuta på vikingaskeppen så att alla tre först lägger sig på sidan, sedan upp och ner, innan de sjönk." Åke Forslin, en drömsyn om tre vikingaskepp, natten till den 19 april 2006, publicerad på www.bed.nu.

Denna drömsyn tolkar jag att den gäller den aktuella situationen inom svensk kristenhet. Det kommer inte nödvändigtvis att gå som i drömsynen, om vi lär oss att be och strida i kraften av Jesu blod. Hittills har vi tydligen, enligt drömsynen, bett mest i egen kraft, på ett själiskt sätt, i köttet helt enkelt. Vi har säkert haft själiska motiv bakom böneämnen vi själva hittat på. I den mån vi fått böneämnen från Gud har vi inte bett i den helige Andes kraft. Gud är en, fast tre personer. Det är därför Skriften säger: Herren är Anden, enligt 2 Kor 3:17. Därav följer att den helige Andes kraft är beroende av kraften i Jesu blod. Lammets blod är grunden för Andens verkningar. Har man inte ljus över kraften i Jesu blod kan man inte heller veta och förstå hur man ber i den helige Andes kraft, i ett fullt mått av tro.

Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön. Elia, som var en människa som vi, bad en bön att det inte skulle regna, och det regnade inte över landet under tre år och sex månader. Och när han sedan bad igen, gav himlen regn och jorden bar sin gröda. Jak 5:16-18. Denna korta beskrivning av Elias böneliv visar oss att det är möjligt för en enda människa att be böner som förmår uträtta mycket! Vi tror lätt att Bibelns profetgestalter var några slags övermänniskor som inte går att efterlikna. Men de var, precis som vissa översättningar säger, "med samma natur som vi". Det är inte personen det handlar om, utan Guds kraft som är tillgänglig för oss alla i obegränsad omfattning. "Hemligheten" med Elia var att han bad böner och företog sig saker som var initierade av Guds Ande. Samma sak gällde för Jesus. Han gjorde och sa endast det han såg Fadern göra. Han företog sig ingenting i egen kraft. Det är där vi så ofta går fel. I stället för att invänta en "order" från Gud springer vi före honom och gör saker i egen kraft så fort som möjligt. Vi tror att det jämt är så bråttom. I stället borde vi invänta den "välbehagliga tiden". Men för att "orka" vänta på Gud måste man dels ha lärt sig att vara stilla inför hans ansikte för att ge Honom en chans att tala och dels även fått en uppenbarelse om Guds allsmäktighet. Annars blir man lätt "desperat" och ser hot och fiender över allt. Bön är umgängelse med den som har allting i sin hand och kan göra vad som helst av ingenting!

Judarna hade lärt sig av det gamla förbundet att blodet var det centrala i gudstjänsten. Utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse, skriver därför Hebréerbrevets författare i 9:22. GT var ett blodsförbund. Om nu redan blod av bockar och tjurar och askan från en kviga, stänkt på de orena, helgar till yttre renhet, hur mycket mer skall då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Guden. Ty Kristus har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud, 9:13-14. Även det nya förbundet är ju som du vet ett blodsförbund. Jesu blod var det fysiska, synbara tecknet, beviset på, att Guds offerlamm hade dött, offrat sitt liv för vår skull. Så när man säger "Jesu blod" menar man egentligen Jesu död och alla positiva andliga följdverkningarna därav!

Kraften i Lammets blod ger oss alltså rena samveten. Vågar man inte tro detta om Gud att Han verkligen har förlåtit alla ens synder, då vågar man inte heller nalkas Honom frimodigt i bön. Se till att du blir befäst i denna grundsanning om dig själv som ett frälst Guds barn: Du är renad till själ och hjärta (inklusive samvete) intill det nyfödda barnets renhet och oskyldighet. Det är fullt möjligt att hela tiden hålla sig ren och oskyldig genom att utnyttja Guds nåd till syndaförlåtelse. Var snabb på att bekänna dina synder inför Gud! Han älskar att du använder dig av hans Sons renande blod! Varje gång du bekänner dina synder och ber att få bli renad i Lammets blod, hedrar du Gud Fader som offrade sin Son just för den sakens skull. Lika mycket hedrar du Jesus för att han utgöt sitt oskyldiga blod för din och min skull. Var därför frimodig och oförfärad när du bekänner dina synder. Tveka inte, han vet ju redan vad du har gjort för fel! Syndabekännelsen är ett kärleksmöte mellan dig och Gud. Kärlek är oförtjänt nåd och det är precis vad vi får när vi blir syndaförlåtna.

Ty om en endas fall gjorde att döden fick herravälde genom denne ende, hur mycket mer ska då inte de som mottar den överflödande nåden och rättfärdighetens gåva, regera i liv genom denne ende, Jesus Kristus. Rom 5:17. Det är alltså tänkt att vi ska regera i våra liv. Det är inte omständigheterna som ska regera i våra liv. Inte heller är det motståndare och fiender som ska regera, styra våra liv. Nej, vi ska regera, styra, råda över våra liv. Inte förrän man har fått detta klart för sig kan man be med full förtröstan på, dvs. i tro, att tillsammans med Gud är ingenting omöjligt att förändra eller uppnå. Detta förhållande kan bara bli verkligt i samma mån som man har "mottagit rättfärdighetens gåva", enligt versen ovan. Alltför många kristna sätter likhetstecken mellan att se sig själv som rättfärdig och självrättfärdig. Dessa två begrepp är varandras motsatser. Många ser sig inte som rättfärdiga i sina egna ögon, därför att de känner till sin syndiga natur. Men kom ihåg, att det inte är du som syndar utan synden i dig som syndar! Så såg i alla fall Paulus på saken i Rom 7:17-20. Men då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig. Ty jag vet att i mig, det vill säga i mitt kött, bor inte något gott. Viljan finns hos mig, men att göra det goda förmår jag inte. Ja, det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig. Paulus hade alltså sin identitet i Guds rättfärdiggörelse av honom och inte i sitt syndiga kött. Lutherdomens ältande av "Jag, fattig, syndig människa", o.s.v. har fungerat som en effektiv stoppkloss på generationer av kristna till att bli saliga i sin tro här på jorden och även hindrat dem från att kunna göra bruk av kraften i Lammets blod. Den felaktiga bekännelsen om sig själv har lagt grunden för Jantelagen här i Sverige! Förstår du vilken människosyn det har fört med sig att i högmässa efter högmässa alltsedan reformationen, bara fått se på sig själv från "fel sida av korset", och aldrig fått veta att tack vare Lammets blod har jag förklarats rättfärdig av Gud? "Jag fattig, syndig människa, bekänner inför dig, helige och rättfärdige Gud, att jag, som är född med synd, på många sätt har brutit emot dig. /…/ Jag är värd att förkastas från ditt ansikte, om du skulle döma mig som mina synder har förtjänat." (Den Svenska Psalmboken. Antagen av 1986 års kyrkomöte: Högmässan: Syndabekännelse och bön om förlåtelse, sid 1314).

Tyvärr är det bara att i stort sett hålla med Kay Pollak när han säger: "Vi påverkas av de budskap som ges. Tänk dig att generation efter generation i olika delar av vårt land har upprepat och upprepat mantrat; Jag fattig syndig människa, född i synd… Detta skapar för det första ingen glädje, det skapar en låg självbild. Budskapet är att jag är en människa som ska känna skuld. Att jag känner skuld leder till att jag egentligen inte sant kommer att kunna älska en annan människa eller mig själv fullt ut. Tänk dig istället om man stått och upprepat nåt i stil med; Jag rika fantastiska människa, en gåva till den här världen… Detta kanske låter flummigt och konstigt i våra öron men det hade givetvis skapat en annan grund till självbilden."

Där har många kristna stannat och kommer inte längre förrän de fått- och kunnat ta emot en undervisning om rättfärdiggörelse genom tro av nåd. Häri ligger trosförkunnelsens största välsignelse och fruktbärande. Den undervisningen har hos många kristna inneburit en smärre revolution, så förlösande och saliggörande att de av tacksamhet svalt all annan undervisning kritiklöst, som också förekommit inom trosrörelsen. (Å andra sidan har en del kritiker av trosförkunnelsen "kastat ut barnet med badvattnet" på denna punkt.)

Jesus sa till sina lärjungar: Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela välde. Ingenting ska någonsin skada er. Luk 10:19. Detta löfte gäller även oss.

Då lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, gick de fram och frågade: "Varför kunde inte vi driva ut honom?" Han svarade: "Därför att ni har så lite tro. Amen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, ska ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting ska vara omöjligt för er. Men detta slag går endast ut genom bön och fasta. "Matt 17:19-22.

Kanske är det detta som är nyckeln till att kunna förlösa kraften av Lammets blod i våra liv. Jesus inledde sin frälsargärning med en 40 dagar lång fasta. Sedan var han redo att frestas av djävulen för att sätta sig i respekt hos honom. Den långa fastan var också en period då Jesus korsfäste sitt kött med alla dess syndiga begär och egna ambitioner. Kom ihåg att Jesus var en sann människa, fastän han samtidigt var sann Gud. Många kristna kan inte identifiera sig på ett rätt sätt med Jesus just därför att de inte ser honom som den vanlige människan han var när han vandrade här på jorden. Han hade nämligen lagt av sig sin gudomshärlighet enligt Filipperbrevet. Var så till sinnes som Kristus Jesus var. Fastän han var till i Gudsgestalt, räknade han inte tillvaron som Gud såsom segerbyte utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa. Han som till det yttre var som en människa ödmjukade sig och blev lydig ända till döden - döden på korset. Därför har också Gud upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän skall böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herren. Fil 2:5-11. Ser man på Jesus som sann Gud enbart, och inte som sann människa också, är det lönlöst att försöka komma in i något lärjungaskap till sin Mästare. Då är det ju omöjligt att bli sin mästare lik. Men det är ju det som är meningen, att vi ska göra samma gärningar som Han gjorde, och då går det inte att ha en ouppnåelig Mästare som förebild!

Till sist vill jag citera vår medlem Dag Selander som svarar bl.a. så här på Veckans tema om hur vi ser på det svenska kristna ledarskapet:
"Låt oss be om en förnyelse av den profetiska dimensionen. Låt oss be om att det ledarskap Herren vill ha får vara bevarat från kompromissandets ande i en tid av mörkrets angrepp på den levande församlingen." Jag håller med Dag som pekar på nödvändigheten av att Församlingen måste komma in i sin profetiska bestämmelse. Apostolisk kraft och profetiska klarsyn är en klar bristvara inom hela dagens kristenhet. Som den pensionerade präst Dag är, har han säkert många gånger sett och upplevt avsaknaden av apostolisk kraft och profetiska klarsyn i församlingsarbetet.

Med denna långa predikan lämnar jag nu över några tankar som du får pröva inför dig själv och inför Guds ansikte. Gör allt vad du kan för att förlösa kraften av Lammets blod i ditt liv!

Amen

Olof Amkoff (www.olofamkoff.se)

Olof Amkoff ger v. 20/2006 en fortsättning av föregående veckas internetpredikan Kraften i Lammets blod!

Den helige Andes kraft!

Kraft heter "dynamis" på grekiska. Det betyder även makt, styrka, härska och förmåga. Vi har flera avledningar på svenska av detta ord: dynamit, dynamo, dynamik, dynamisk och dynasti. Med tanke på att Åke Forslins drömsyn innehöll kraftlöst fallande kanonkulor, tror jag det är rätt att citera ur en profetisk hälsning jag fick innan den böneresa vi företog oss förra sommaren till Hadrianusvallen i Skottland: "Mina gärningar är som en kanonkula i andevärlden, de spränger bort hindren. Du är min soldat, utrustad till helig strid. Inte mot kött och blod, inte med mänskliga vapen, men med min eld, nitälskans eld. Förbered dig du tappre stridsman. Jag är din härförare och jag sänder änglar vid din högra och vänstra sida. Du är sannerligen inte ensam, men till dig har jag talat. Utför mina order och lydnadens frukter väntar." Det böneuppdraget handlade om att sätta en stoppgräns för EU:s fortsatta inflytande över Sverige och att slutligen få vårt land att lämna EU! Läs mer om detta spännande böneuppdrag här!

Vad vi kan lära oss av detta profetiska tilltal, i det här sammanhanget, är att vill vi ha kraft i vårt andliga liv och böneliv gäller det att vandra i Herrens förutberedda gärningar. Det är nämligen endast hans gärningar som är som "kanonkulor i andevärlden", inte våra egna gärningar. Många kristna har tröttat ut sig med att engagera sig i det som man hoppats eller trott kommit från Gud, men som varit deras egna ambitioner enbart. I en syn såg jag t.ex. en kristen som jag känner, stå vid en strand och ta upp syllar av trä, (järnvägsrälsen ligger på syllar) som flöt i land och kasta ut dem igen, om och om igen. Det var hans "andliga" sysselsättning. Ett fullständigt meningslöst och tungt arbete med andra ord, som inte uträttade något konstruktivt utan endast tröttade ut honom. Nej, den korta tid vi har här på jorden måste förvaltas väl liksom vår begränsade styrka. Därför är det så viktigt att lära sig urskilja Guds röst så man kan invänta hans befallningar och inte rusa iväg i egen kraft, eller tro att något man själv kan tänka ut och hitta på, är från Gud.

Vår böneresa till Skottland handlade om att utföra en s.k. profetisk handling. Så här löd Herrens befallning: "ta en sten från Hadrianusvallen och gör en profetisk handling med den som ett stopp och gräns för EU:s fortsatta inflytande över Sverige"! Bakgrunden till detta tilltal kan ni läsa på min hemsida (www.olofamkoff.se) under fliken Profetiska tilltal. I och med att Herren använde sig av ordet "kanonkula" både i Åke Forslins drömsyn och i den profetiska hälsning jag fick, är det viktigt att se kopplingen däremellan och dra de rätta slutsatserna därav.

Det bibelrum som tydligast beskriver vad en profetisk handling är, finns i 2 Kon 13:14-19. När Elisa låg sjuk i den sjukdom som han dog av, kom Joas, Israels kung, ner till honom. Han satte sig gråtande hos honom och sade: "Min fader, min fader! Du som för Israel är både vagnar och ryttare!" Då sa Elisa till honom: "Hämta en båge och pilar!" Han hämtade en båge och pilar åt honom. Och han sa till Israels kung: "Fatta bågen med din hand!" När han hade gjort detta, la Elisa sina händer på kungens händer. Sedan sa han: "Öppna fönstret mot öster!" När han hade öppnat det, sa Elisa: "Skjut!" Och han sköt. Då sa han: "En HERRENS segerpil, en segerpil mot Aram! Du ska slå araméerna vid Afek, så att de förgås." Sedan sa han: "Ta pilarna!" När han tagit dem, sa han till Israels kung: "Slå på jorden!" Denne slog tre gånger, och sedan slutade han. Då blev gudsmannen vred på honom och sa: "Du skulle ha slagit fem eller sex gånger, för då skulle du ha slagit araméerna så att de hade blivit tillintetgjorda. Nu kommer du att slå araméerna bara tre gånger." I verserna 24-25 nämns resultatet av den enkla profetiska handlingen: Hasael, kungen i Aram, dog, och hans son Ben-Hadad blev kung efter honom. Då tog Joas tillbaka från Ben-Hadad de städer denne hade tagit från Israel i krig. Tre gånger slog Joas honom och tog så tillbaka Israels städer.

Nu menar jag inte att profetiska handlingar är det enda saliggörande. Jag ger bara vidare av det jag har fått ljus över och fått se fungera i verkligheten. Vad Kristi kropp saknar i Sverige idag är kraft. Kraft att skjuta ut "kanonkulorna" så att de når fram till fienderna och dödar dem! Det är det som kanonkulor är till för! Men kom ihåg, våra fiender är inte "kött och blod" dvs. människor, utan "ondskans andemakter i himlarna". Enligt Jesu ord till mig spränger hans kanonkulor bort hindren i vår väg. Dessa hinder kan vara av politisk, ekonomisk, ideologisk, teologisk, fysisk eller andlig natur.

Bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt. Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte kring era höfter och kläd er i rättfärdighetens pansar och sätt som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. Ta dessutom trons sköld. Med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. Ta emot frälsningens hjälm och Andens svärd som är Guds ord. Gör detta under ständig åkallan och bön och bed alltid i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga. Ef 6:10-18.

Av denna bildliga undervisning ser vi att den enda offensiva delen av vapenrustningen är "Andens svärd, Guds ord", Bibeln med andra ord. Det är här som vi har den främsta orsaken till kraftlösheten tror jag, men också till att bli starka igen! I den kyrka jag tillhörde på 1980-talet, gjorde jag med församlingsledningens välsignelse, en anonym bibelläsningsenkät bland medlemmarna. Församlingen tillhörde Örebromissionen och hade rykte om sig att vara en kyrka som levde i väckelse, vilket var delvis sant kring decennieskiftet 1979/1980. När jag sammanställde de anonyma svaren, som jag delgav församlingen, såg jag till min stora bedrövelse och förvåning, att nästan ingen hade läst hela Bibeln! Många hade aldrig läst hela GT och många hade inte läst Uppenbarelseboken. Endast några få läste Bibeln varje dag och de som gjorde det läste endast några verser! Inte undra på att svensk kristenhet saknar kraft, andlig kraft! Själv läser jag Bibeln från pärm till pärm en gång per år. Det är inget märkvärdig med det alls. Det räcker med att läsa ett kapitel per dag så har man läst ut hela Bibeln på ett år. Gör det du också. Bestäm dig för att läsa allt Guds ord. Summan av Guds ord är sanning, säger Ps 119:160. Vill du bli frigjord av sanningen måste du läsa hela sanningen, och det är Guds ord. Så enkelt är det.

Det måste komma en ny "läsarväckelse" till stånd. För att kunna hör Guds röst måste man läsa Bibeln, för Gud talar nämligen genom sitt Ord. Det är ju så vi hör varandra tala, genom våra ord. Likadant är det med Gud. Hans röst hörs genom hans Ord. Läs då hans Ord för att kunna ge honom en chans att tala till dig. Gud använder primärt sitt eget eviga Ord för att tala till oss. Drömmar, syner och profetiska budskap kommer i andra hand. Bibelordet är det första sättet som Gud talar genom till sina barn. Har man inte lärt sig det, hur ska man då kunna lära sig något annat? Du ärar Gud genom att vörda Bibeln som de Guds Ord det är. Läs Bibeln hädanefter med en helig gudsfruktan och förväntan att Han ska tala till dig genom den.

Får vi inte tillstånd en ny läsarväckelse är jag rädd för att det kommer att bli som i Israel, att Han lät Mose veta sina vägar, Israels barn sina gärningar. Ps 103:7. Med andra ord, endast några få som har lärt sig att umgås med Gud "ansikte mot ansikte", kommer att få veta Guds vägar. Alla andra kommer endast att få se Guds gärningar. Det är en himmelsvid skillnad på Guds gärningar och Guds vägar. Att lära känna Guds vägar är högsta form av andlig vishet och profetisk framförhållning. Tänk att redan Moses önskade att "allt folket vore profeter", enligt 4 Mos 11:29 Men Mose sade till honom: "Nitälskar du för mig? Om ändå allt HERRENS folk blev profeter genom att HERREN lät sin Ande komma över dem!" Detta uttalande av Mose leder mig till att avsluta min långa predikan med att peka på nödvändigheten av profetskolor. Det fanns profetskolor med flera hundra profetlärjungar i Israel på GT:s tid. Kjell Sjöberg hade några 10-dagars profetskolor, varav jag gick en. Det var revolutionerande 10 dagar! Bed med oss i ledningen för WWWG att vi kan få till stånd en profetskola via vår hemsida. Be att Gud fyller den med det rätta innehållet och att vi når de rätta människorna med den!

Se till att du endast gör Herrens gärningar hädanefter. De är som kanonkulor i andevärlden!

Amen.

Olof Amkoff

www.tidenstecken.se