Detta är ett vittnesbörd av en kvinna vid namn Bernarda Fernandez, som två gånger fick privilegiet att få följa med Jesus för att besöka de kommande världarna.

Detta är vittnesbördet om min första resa

    Då jag inte kände mig frisk den där morgonen, vägrade min man att lämna mig på egen hand och gå till arbetet. Jag sa till honom att jag var inte ensam. Efter det att han gått, kände jag att jag var döende. Så jag beslutade mig för att ringa några av mina vänner och min svärmor. Min svärmor svarade: "Bernarda, Gud vill välsigna dig idag, var inte rädd." Samma svar kom från en annan broder i Kristus som jag ringde, men han tillade: "Bernarda, stig upp från din säng och prisa Herren, ropa till Honom och ära Honom."

    Så, trots min brist på styrka ropade jag till Herren och sa: "Herre, Du är min styrka, kom och hjälp mig." Jag försökte att stå upp, men min styrka lämnade mig. Min röst kunde inte längre höras men i min själ ropade jag till Herren att hjälpa mig då jag var på väg att dö. Plötsligt lystes mitt rum upp av ett sken som liknade en eld. Genast försvann min fruktan och jag såg änglar komma ner och gå omkring i mitt rum. Jag kunde tydligt höra dem tala till varandra, och plötsligt framträdde en förunderlig varelse, mer förunderlig än änglar. Han var klädd i vitt med ett guldglänsande bälte. På hans bröst var skrivet i guld: "TROFAST OCH SANN." Hans ansikte visade mildhet och kärlek. Jesus Kristus stod framför mig, Konungarnas Kung och Herrarnas Herre. Välsignat vare Hans namn!

    Jesus närmade sig, vidrörde mitt huvud och sa: "Jag är Jesus som dog för dig. Se på dessa märken i mina händer, de finns fortfarande kvar för dig. Jag steg ner från min härlighetstron för att tala till dig: det finns flera saker i ditt liv som behöver ställas till rätta. Du är lat och lättretad. Dessutom vill jag inte ha 25 procent kristna, inte heller 95 procent, men 100 procent. Om du vill komma till himlen, måste du vara helig så som Jag själv är helig: Jag kom för att ta med dig på en resa". 

Jag frågade Honom: "Herre är det en missionsresa?" Han svarade: "Nej." Sedan tog han tag i mina händer och lyfte upp mig, och talade till mig med enkelhet och kärlek Han tog med mig så långt som till fönstret. Han tittade på staden New York och jag såg den sorgsenhet hans ansikte uttryckte. Han grät och sa: "Mitt Ord predikas som det ska, men människor lyssnar inte. Synden i denna stad har nått Min Fader."

    Staden är full av homosexuella, bland dem många politiker. Herren sa till mig: "Det är ett ytterligare Sodom, men Jag lever och Min Faders domar kommer snart att falla på denna stad." Sedan föll jag ner framför Herren medan jag grät och Han sa till mig: "Var inte rädd. När domarna faller över denna världen kommer min Kyrka inte längre att vara på jorden". Han ledde mig sedan tillbaks till min säng och bad mig ringa till en broder från min församling. Han gav mig namnet på denna brodern. Han bad mig sedan att säga till honom att min ande skulle lämna min kropp, och att de inte skulle ta kroppen till sjukhus eller till någon begravningsceremoni. Istället skulle de tala om för min man att lita på den som är Uppståndelsen och Livet (Joh. 11:25). Herren sa till mig igen: "Jag som ger liv, tar din ande, men du kommer att komma tillbaks och saga till människorna att helt lita på mig. Den som tror på mig kommer aldrig att dö (Joh. 11:26).  Han sträckte ut sin hand och jag såg en annan kropp komma ut ur mig. Den var klädd i vitt och jag lyste som Herren. Han sa till mig: "Se! Detta är den kropp som kristna som lyder Mitt Ord snart kommer att ha."

    Jag insåg att jag kunde gå genom väggarna. Herren som höll mig i handen sa: "Se!" När jag vände mig om såg jag min kropp vara utan ande. Han förklarade för mig att min fysiska kropp var utan värde, den var ingenting annat än stoft, och att vid döden kommer den att bli stoft igen, som vilken kropp som helst. Han tillade att den nya kroppen jag hade var strålande vilket är den ande han gav till människan. Jag trodde att han skulle leda mig rakt till himlen, men så var inte fallet. Vi sjönk ner genom en tunnel under jorden, och när vi närmade oss en viss plats kunde jag uppfatta en outhärdlig doft. Jag sa: "Herre jag vill inte gå in till den här platsen.” Men vi gick in, den här platsen var mörk och inte värd att levas i. Jag hörde människor lida, gråta och skrika. När vi kom till slutet av tunnel, satte vi oss på en klippa och Herren sa till mig: "Se!" Jag såg människor lida. I helvetet tillbringar människorna sin tid gråtande, och ingen bryr sig om den andre.

    Kära bröder och systrar, jag insåg just då att HELVETET ÄR VERKLIGT. Jag grät och grät, och när jag såg på Herren sa han till mig: "Bevara vad du har sett och glöm det inte."

    Jag betraktade helvetet och människorna som skrek "Aj! Aj! Det är för alltid! Det är för alltid! Smärta och hat för evigt".

    Jag vände mig till Herren och frågade: "Finns det någon från min familj i detta helvetet?" Han svarade mig: "Jag tillåter dig inte att se en familjemedlem." Jag frågade honom igen: "Herre finns det någon jag känner här?" "Ja", sa Herren, ”och jag kommer att tillåta dig att se honom.” Plötsligt såg jag en ung man komma från helvetes djup: Det var Alexander.

    Jag kände den unga mannen från ett korståg min man och jag deltog i i Dominikanska Republiken. Under detta korståget hörde jag en röst som sa till mig: "Stig upp och gå och möt Alexander som passerar förbi. Säg åt honom att inte förkasta det här budskapet, för jag ger honom en sista chans". Den här rösten var Herrens även om jag inte såg honom. Jag sa till Alexander vad Herren hade sagt till mig. Så här reagerade han: "Ni kristna är dårar. Ni bedrar människor med att säga till dem att Jesus Kristus kommer, jag Alexander tror inte att det här är sant". Jag sa till honom: "Alexander, Gud ger liv och tar det bort när han vill; Alexander, du kommer snart att dö.” Han svarade: "Jag är för ung för att dö, jag har fortfarande många år kvar av festligheter på den här jorden."

    Den här chansen var sannolikt den sista för Alexander. Käre läsare, vad vet du om dig själv?

    Tre veckor senare dog Alexander medan han var berusad. Hans destination blev den här platsen av tortyr där jag såg honom. Bibeln säger klart att drinkare inte kommer att ärva Guds rike (Gal.5:21). 

    När jag tittade på människorna i helvetet kunde jag se hur Alexander blev attackerad av två stora maskar. Han skrek: “Aj! Aj! Aj!” Han blev plågad. Han upptäckte mig och sa: "Jag försummade min sista chans. Jag är här idag och lider. Var snäll, när du kommer tillbaks till jorden, gå till mitt hus och berätta för min familj att de ska tro på Jesus Kristus och lyda Hans ord, så att de inte kommer till denna plågoplats."

    Sedan visade Herren mig tusentals människor som led i helvetet och Han sa till mig: "Du ser, en del av dessa människorna kände Mig när de var på jorden. Det finns fortfarande en mängd människor på jorden som vandrar på gatorna utan att veta vart de kommer. Vet att vägen till himlen är smal, och det kommer att bli ännu smalare. Det kommer svårigheter på jorden, så att du kommer att bli ren som guld, men frukta inte för jag går framför dig som en mäktig krigsman.

    Jag frågade Honom: "FINNS DET KRISTNA I HELVETET?" Han svarade: "Ja, vet du varför? De trodde på Mig men de vandrade inte enligt mitt Ord. Det finns många, dessa kristna som endast uppför sig väl när de är i templet, framför sina pastorer och sin familj. Men de lurar mycket sig själva. Min Faders ögon ser allting och Han förstår varje ord, varhelst du är. Säg mitt folk att det är tid till att leva ett heligt liv inför min Fader, inför djävulen och inför världen. Låt inte djävulen ha någon rätt till att anklaga mitt folk; och låt inte världen få peka finger på mitt folk. Det är hög tid att söka helighet och helgelse. ” (1 Petr. 1:14-16)

    Sedan for vi någonstans dit där det fanns en eldsjö. När vi närmade oss sjön, förnam jag en mycket dålig doft och Herren sa till mig: "Vad du ser där är en eldsjö, som redan är redo för djävulen, den falske profeten och Antikrist. Jag förberedde inte den här platsen för människor, men alla de som inte tror på mig som sin Frälsare och de som inte lever enligt Mitt ord kommer dit.” (Upp. 20:14)

    Vid den tidpunkten såg jag Jesus gråta och han sa till mig igen: "Det är för många som går förlorade än som går till himlen". Sedan visade mig Jesus alla dem som dog under en minut och han sa till mig: "Se! Hur många som är förlorade! Min Kyrka sover trots det faktum att Hon har fått min kraft; Hon har Mitt ord och den Helige Ande, men Hon sover. På jorden finns det människor som predikar att helvetet inte existerar. Gå och säg dem att denna platsen är verklig."

   Jag var mycket långt från denna platsen, men jag kunde känna hettan. Vi lämnade Hades och vi kom till himlen. Vi fortsatte och kom till den andra himlen. I denna himlen visade mig Herren solen och stjärnorna och Han sa: "Se på dessa stjärnorna, Jag kallar alla av dem vid deras namn. Ser du denna solen, det är genom min kraft som den lyser både på rättfärdiga och onda. Men det kommer en dag när solen inte längre lyser, allt kommer att bli mörkt. "

    Vi for vidare och nådde himlen där Gud lever. Där fanns vackra hus. Husens omgivande murar var mycket höga av rent guld och ädelstenar. Det fanns 12 pärleportar med 12 änglar vid portarna. Jag trodde att jag inte kunde gå in, men Herren såg på mig och sa: "Vill du gå in?" "O ja Herre! Det vill jag verkligen."  "Så gå in, för Jag är dörren" (Joh. 10:9).

    I den stunden gick jag in genom en mäktig port och jag såg en trädgård med storslagna blommor. "Vill du gå in i trädgården? Så gå in för jag har förberett denna för dig och mitt folk". När jag klev in, började jag plocka några blommor och ordna dem i klasar. Jag sprang i trädgården som en liten flicka. Blommorna jag plockade hade många färger med en mycket fin doft. Efter detta kallade Herren på någon. Det var en ängel, kraftfull och så vacker att jag inte kan beskriva det. Herren sa till mig: "Ser du denne, han är ärkeängeln Mikael, han är den som leder min armé. Se igen!" Jag såg en mäktig armé på hästar och Herren sa mig: "Det är inte en mänsklig armé, men min Faders. Denna armén är i bruk för kristna som VERKLIGEN är födda på nytt: frukta inte, för den är mer kraftfull än den som är i världen."

    Sedan visade Han mig en annan ängel. "Denna är de kristnas budbärare vilka lyder mitt ord." Jag var lycklig att höra detta. Jesus sa till mig: "Var uppmärksam! Jag är Abrahams Gud, Moses Gud. Jag är Elias Gud, Den som orsakade att eld föll från himlen; Jag har inte förändrats. Jag ska visa dig de förhållanden i vilka mitt folk lever i i dessa sista dagar som de har kvar." Herren sa till mig: "Var mycket noggrann om de saker jag kommer att visa dig." Jag såg kristna som var svaga och trötta. Herren ställde mig denna frågan: "Tror du att jag kan ta denna Kyrkan bort i sitt nuvarande tillstånd?" Sedan berättade han för mig; "Kristna som jag kommer att ta med mig bort kommer att vara strålande, triumferande, fläckfria, klanderfria. Bland mitt folk finns det lögner, brist på kärlek, mitt folk är åtskilda. Jag visade dig de kristnas tillstånd i dessa sista dagar. Nu ska jag visa dig hur den tidiga Kyrkan levde. Dessa bröder och systrar var fyllda med Guds härlighet. De fastade och bad ständigt, de predikade mitt ord utan någon fruktan. Under det att nuvarande kristna tänker att Jag har förändrats, tror de också att den Helige Ande har förändrats. Det stora misstaget kristna idag gör är det faktum att de lever ett rutinmässigt liv, planerat av mänskliga varelser. Därför har de glömt att budskapet är från den Helige Ande och från ovan. Säg mina tjänare, pastorerna, att tiden har kommit till att lägga undan dessa rutinmässiga program. Om de gör det kommer ni att få se Guds kraft i er mitt, den Helige Ande som blev manifesterad i den tidiga kyrkan. Han vill utföra tecken, mirakler och under i stor mängd, som medför att de döda reser sig. Den Helige Ande är fortfarande den samme, det är ni som har förändrats."

    Kristna, det är hög tid att komma tillbaks till den första kyrkans liv.

    Jag lämnade sedan denna vackra trädgården och gick till den underbara gatan av guld och Herren sa till mig: "Känn på den! Ja, det är rent guld. Gå och säg mina barn att MYCKET SNART kommer de att få vandra på dessa gatorna av guld genom Dens hand som ger liv." (Upp. 21:10-15).

    Åh! Hur stort det är att få vandra på dessa gatorna av guld! Efter detta såg jag en ståtlig tron omgiven av änglar, ärkeänglar och serafer. De höll hela tiden på med att prisa Gud, Den som satt på Tronen, medan de sa: ”Helig, Helig, Helig är Herren Gud allsmäktig; himlen och jorden är fylld med Hans ära. Amen!” “Tiden har kommit för att upplyfta heliga händer till mig och prisa mig." Vid den stunden såg jag livets älv flöda från tronen. Jag såg livets träd och på andra sidan såg jag regnbågen och floden av krystall. Sedan frågade jag Herren: “Vem är på tronen?" Han svarade: "Det är min Fader, härskarornas Gud." Jag sa till Honom: "Kan jag möta Fadern", "Nej, det är ännu inte tid för det", svarade Herren.

    Även om jag inte såg Fadern, Den som var på tronen var mäktig. Jag såg dunder och blixtar komma från tronen och jag hörde lovprisningar. Jesus sa till mig: "Hör du dessa lovprisningar? Det är lovprisningar från dem som är återösta." Jag såg sju änglar, var och en av dem höll i en gyllenen skål: och sju andra (änglar), var och en av dem höll i en trumpet. "Herre, vilka är dessa änglar?" Herren svarade: "De sju skålarna som änglarna håller  i är fyllda med Guds vrede. De kommer snart att bli uttömda och när trumpeterna ljuder kommer min Kyrka (dessa kristna som lever i enlighet med min Faders vilja) att bli upptagna. De kommer inte att vara på jorden under den stora vedermödan. Innan Antikrist manifesterar sig själv, denna syndens människa, kommer Min Kyrka att höra de sista trumpeternas ljud och de kommer att möta mig i skyn." (1Tess. 4:16).

    Jag var där, käre vän, framför en stor tron, och jag hade inget begrepp om tid. Ett ögonblick senare visade mig Jesus hur hans Kyrka (de sanna troende) kommer att tas upp! Jag såg i en syn, tusentals människor försvinna. Detta hände över hela världen, och TV och radio återgav nyheterna om försvinnandet. Dagstidningar med (stora rubriker i rött), förde också ut nyheterna. Herren sa till mig: "Nyheterna kommer snart att inträffa." Om inte Min Faders domar ännu inte har kommit över jorden, så är det på grund av de trogna kristna, dessa som verkligen äskar mig."

    Efter detta såg jag syndens människa framträda. Han sa till jordens invånare: "Jag ger er fred och trygghet" och omedelbart glömde människorna den händelse som just hade inträffat. Jesus sa till mig: "Iakttag noga!" Jag såg i synen de sju änglarna med de sju skålarna. Käre vän, vad som hände är svårt att beskriva; jag såg änglarna hälla ut de sju skålarna av Guds vrede på jorden. Trumpeter började ljuda. Gud hällde ut sina domar över innevånarna på jorden, och hela länder försvann.

   Herren sa till mig: "Se! Alla dessa människorna var delar av min Kyrka, en del var pastorer." Därför att jag inte helt förstod detta frågade jag Herren: ”Hur kommer det sig att ditt folk har lämnats kvar så talrikt i den stora vedermödan? Hur kommer det sig att det också finns pastorer bland dem, dessa som har predikat ditt ord?” Jesus svarade: "Ja, de har predikat mitt ord, men de levde inte i enlighet med mitt ord." Sedan tillät mig Herren att se en annan mängd pastorer, och han sa till mig: "Dessa pastorerna predikade inte mitt ord som det är skrivet. De trodde att mitt ord inte anpassats till deras århundrade. De hade för stort företräde för dessa som hade givits en mängd titlar, därför att de var mer intresserade i det timliga. Gå och säg mina tjänare att Jag är den som kallat dem, och att silver och guld tillhör mig och Jag ger dem enligt min storhet och ära. Säg dem att predika mitt ord som det är skrivet. Det finns många som ger en annan tolkning av mitt ord. Mitt ord är mitt ord, och ingen kan förändra det. Det måste predikas som det är skrivet. Det finns många bland mitt folk som förvrider mitt ord för deras egen fördel.”

    Efter detta kom vi in i en salong i det nya Jerusalem och Herren sa till mig: "Vad ser du i paradiset." I paradiset såg jag apostlarna och jag frågade Herren: Herre var är Abraham? Jag förväntade mig att se en gammal man, men plötsligt såg jag en ung man omkring 25 år närma sig och Jesus sa till mig, detta är Abraham, trons fader.

    Herren kallade till sig en vacker kvinna med en outsäglig skönhet, likt alla dem som fanns där, och han sa till mig: "Detta är Maria! Gå och säg alla att Maria är inte Himmelens drottning. Himmelens kung är Jag, Kungarnas kung och Herrarnas herre; Den som säger: "JAG ÄR VÄGEN, SANNINGEN OCH LIVET” (Joh. 14:6-7). Gå och säg detta BLINDA MÄNNISKOSLÄKTE att det finns ingen skärseld, för om det hade funnits, så skulle jag ha visat dig det. Istället finns det helvetet, eldsjön, det dyrbara Jerusalem och paradiset som jag visat dig. Men säg dem att det finns ingen skärseld; säg dem att DET ÄR EN LÖGN FRÅN DJÄVULEN, DET FINNS INGEN SKÄRSELD”.   

    Sedan ledde mig Herren till ett förråd av kronor. "Detta är livets kronor." Herren frågade mig: "Vad ser du?" Jag såg min lokala Kyrka, de troende från den gemenskapen, sjunga och predika, då frågade jag Jesus: "Varför är namnen på de troende från min gemenskap inte skrivna i den här boken?" Och han sa mig: "På grund av deras missgärningar på jorden." Efter allt detta tillät mig Herren att komma tillbaks till jorden.  

Nu ska jag berätta om min andra resa

    En dag var vi på ett bönemöte, vi var 20 till antalet. Som vanligt började vi med att prisa och tillbe Herren.

    Plötsligt kände vi Guds närvaro. Det var så kraftfullt, som om vi var på pingstdagen. Jag minns att min mans mor, som är till åldern kommen och mycket hängiven i arbetet för Herren kom och sa till mig: "Bernarda, låt oss sänka bullret under lovprisningen för vi bullrar en hel del." Hon hade rätt, för lovprisningen var som ljudet från ett vattenfall. Jag hörde Herren säga till mig: "Säg ingenting! I världen, när människor är högljudda bryr sig ingen, varför skulle du då stoppa lovprisningen?" Vi fortsatte då lovprisningen och tillbedjandet av Herren och jag känd att någonting stort skulle hända. Plötsligt kom jag ihåg vad Herren sagt mig på min första resa: "Jag ska komma tillbaks för dig."

    Helt plötsligt såg jag ett starkt ljus flöda in i mitt hem. Mina bröder såg också ljuset, och de böjde alla knä framför denne Sanne och Trofaste Gud. Jag visste inte vad jag skulle göra, och jag stod bara stilla. Detta ljus blev starkare och tog en mänsklig form. Framför mig stod Herren Jesus Kristus vars utseende var vackert och fyllt av kärlek. På jorden har aldrig sedan sådan skönhet i en mans ansikte. Han närmade sig mina bröder. När jag just skulle säga till mina bröder att Herren kommit för mig började jag tala i tungor (1 Kor. 14:39-40). 

   Herren kom närmare mig. Bara genom att titta på mig, lämnade min ande min kropp. Jag var i luften och jag såg var som hände i mitt hus. Jag såg människor ringa på min dörrklocka, och när min gick för svara, stod två polismän i dörren. "Vi hörde att en kvinna dog hör; det är varför vi kommer". Min man sa dem att så var inte fallet, här möts vi för att tillbe och prisa Herren. Polismännen trodde inte riktigt detta, men de kunde inte komma in. De sa: "OK, fortsätt men för inte en massa oväsen." Jag var i luften när jag såg allt detta.

     Jesus tog mig vid handen och vi for mot Dominikanska Republiken. När vi nådde staden, berättade Herren för mig: "Det är två stora synder detta landet begår inför min Fader, trolldom och avgudadyrka." Jag såg människorna i det här landet springa efter trollkarlar och fetischer. 

    Efter detta förde Herren mig till Venezuela och Mexico. I Venezuela, var jag i luften med Jesus, men jag såg människor vända sig till magi, fetischer och trolldom. I Mexico såg jag människor möta och tillbe demoner. Herren sa till mig: "Ohyggligheterna av denna synd har nått min Fader. Det första tecknet jag ger som en varning är att det kommer att bli en jordbävning i Mexico om invånarna i landet inte omvänder sig och kommer tillbaks till mig. När jag kom tillbaks till jorden, reste jag till Mexico och gav detta budskapet. Människorna lyssnade inte och nyligen var det en förskräcklig jordbävning i Mexico.  

    Medan vi fortfarande var i luften berättade Herren för mig att hans Faders händer har sträckts ut over invånarna på jorden. Jag såg havet med gigantiska vågor vara likt ett monster. Jag såg orkaner inträffa på jorden. Jag frågade Herren: "Herre, vad blir det av de kristna när allt detta händer?" Han svarade: "Gå och säg dem att, för de som är trogna mig, kommer inte något av deras hår att bli rört.". Efter detta förde Herren mig till en annan plats, jag såg platser där jorden var splittrad. Herren sa till mig: "Många länder kommer snart att utplånas."

   Sedan lämnade vi platsen och for till en annan plats där vattnet var i rörelse. Vi for genom dessa vatten genom en tunnel och nådde djupen på jorden. Jag såg stora dörrar. Det var inte samma som dessa jag såg på min första resa. På dessa dörrarna fanns det stora kedjor. Herren gick genom dörrarna och efter det han tagit bort kedjorna, lät han mig komma in igenom tunneln.

    Kära bröder och systrar, jag såg tusentals människor, med sina huvuden nerböjda och som bar sönderrivna kläder. De var kedjade, med stora kedjor vars oväsen kunde leda till dövhet. Sedan sa jag: "Herre, vad betyder detta?" Han svarade: "Alla dessa män och kvinnor är på väg till helvetet ". Bland dessa som var på sin väg till helvetet, såg jag min mans äldre bror Adolfo. Han var en svår man, han brukade gifta sig och skilja sig när han ville, och han brukade förbanna Gud. Då började jag böna med Herren om att låta mig gå tillbaks till jorden och varna Adolfo att han var på väg till helvetet, men Herren svarade mig inte. Jag såg Adolfo och hans fru vandra genom tunneln. De var på kanten till helvetet. Jag vädjade med Herren igen att låta mig gå tillbaks till jorden och säga människorna vad jag hade sett. Herren lyfte upp sina händer och sa: "Gå och säg dem att tiden är nästan över." Han sa igen: "Tusentals och tusentals av människor kommer att gå till helvetet, Adolfos tid är över, han kommer att dö."

    När jag kom tillbaks till jorden ville min svåger Adolfo inte ändra sitt levnadssätt. En dag kom han snabbt hem från arbetet och sa till sin fru: "Jag kan inte arbeta längre, någonting säger mig att jag kommer att dö". Hans fru svarade "Det beror på att du är full som vanligt att du säger det". Båda två gick och lade sig. Några minuter senare, hade hon en syn. I sin syn såg hon sig själv och sin man i en tunnel, klädda i sjabbiga kläder, och på väg till helvetet. Hon hörde Herren säga henne: "Tiden är över för er båda två."

    Medan jag fortfarande var i luften sa Herren till mig: "Vet du varför jag tog dit hit för en andra gång? Det var för att visa dig att under ditt första besök så var antalet på de förlorade mindre än denna gången."

    Plötsligt lämnade Jesus och jag den här platsen och vi kom till den första himlen och sedan till den andra himlen. När vi kom till den tredje himlen, såg jag änglar i rörelse från den ena sidan till den andra; och jag frågade Herren:  "Varför är dessa änglar i rörelse?" Jesus svarade: "Det är sant att mina änglar är i rörelse här, men jag ska visa dig hur jorden också är i rörelse.  Var försiktig för att många demoner har invaderat jorden. Djävulen är rasande mot de kristna därför att han har liten tid kvar.”  

    Herren tillät mig att se dessa i en fruktansvärd vrede, och han berättade för mig: "Dessa demonerna du ser är äktenskapsbrottsdemoner. De vill attackera tusentals av mina tjänare och många vill falla in i denna synd. Vet du varför djävulen lyckas i att orsaka mina tjänares fall? Det är därför att mina tjänare inte ger mig all äran. De stjäl min ära och blir högmodiga. På toppen av det, lever deras fruar i en stor andlig oordning. De bygger inte sina hem med visdom.” (1Tim. 2:11-14).

    Jag såg tusentals av änglar som jag inte kunde räkna, det var många av dem som var redo för strid. Sedan sa Jesus till mig: "Nu sänder jag dessa tusentals änglar till jorden för att beskydda mitt folk. I dessa sista dagar vill jag fördubbla beskyddet. Satan vill också fördubbla sina attacker, men du skall inte glömma att din Gud är stor och mäktig. Om du är fast vid Honom kommer ingenting att hända dig. Sedan förde Herren mig till en annan plats. Där såg jag ett väldigt runt bord med guldglänsande stolar. På varje stol var ett namn skrivet, och en fin linnedräkt fanns också lagd där. Framför varje stol på bordet såg jag kronor. Sedan uppmärksammade jag att där fanns en stol som var större än de andra. Framför den stolen fanns en väldig bägare i guld. Jesus sa till mig att gå och se vad som fanns i bägaren. Den var full av vin, redo att serveras. Jesus sa till mig "Vet du varför vinet är redo att bli serverat? Gå och säg mitt folk att jag är dörren, Jag kommer snart."

    Herren gav mig en dräkt av fint linne och en krona. Jag bar dräkten och kronan, sedan förde Herren mig till en annan plats där jag såg saker som i en spegel. Han sa till mig: "Det finns varken fläckar eller skrynklor på din klädnad, eller hur? Ingen kommer genom denna dörren eller kan  ta plats vid detta bordet, om inte han är klädd på detta sättet. En del bland mitt folk på jorden har smuts på sina klädnader. Andra har skrynklade klädnader, och en del andra har lagt sina åt sidan och har glömt dem. Säg mitt folk att det är tid för att de hämtar  sina klädnader, tvättar dem och stryker dem. Kristna bör be den Heliga Ande att hjälpa dem att hålla sina klädnader i ett bra skick, därför att Kungen kommer snart att fira bröllopsmåltiden i Sin Faders rike."

    Jag kom från en skild familj och växte upp tillsammans med min far. Min mor var en mycket religiös kvinna. Vad gäller min far så trodde han inte på någonting. Jag har en syster som är i ett katolsk kloster, men jag vet att Jesus vill snart ta henne ut från detta och hon kommer att predika evangeliet tillsammans med mig. Jag ber mycket för henne. När jag tänkte på min mors liv i denna mystiska religionen, under min första resa till paradiset, ropade jag till Herren och sa till Honom: "Herre, min mor är förlorad, fastän jag har predikat evangeliet för henne så har hon inte lyssnat. Mer och mer håller hon sig fast vid denna hedniska religion." Herren svarade mig: "Jag kommer att frälsa din mor, men jag vill ta henne hem omedelbart i annat fall kommer hon att falla tillbaks i synd och gå till helvetet. Av den anledningen, så snart som hon har ändrat sig, så kommer hon att dö en tid senare och komma hit, till paradiset."

    När jag kom tillbaks till jorden, bad jag, ropade, suckade och påminde Herren om löftet han gav mig, men jag såg att min mor var mer och mer involverad i sin religions avgudadyrkan. En dag använde Gud min son för att omvända min mor. Endast tre dagar efter hennes omvändelse dog hon, prisat vare Herren!

    Under min andra resa till paradiset sa Herren till mig: "Se, vad min mun säger, fullbordar mina händer." Jag såg min mor i detta vackra paradiset, hon var bland andra kvinnor. Sedan ledde mig Herren till en annan del av paradiset. Där såg jag tusentals av barn, klädda i vitt som prisade och ärade Herren. Jesus sa till mig: "Dessa barn är de som har blivit aborterade av föräldrar och kriminella doktorer. Babys som människor dödat medan de fortfarande är i sina mödrars magar, och som är funna i soptunnor och floder, de är här i himlen."

    Kära bröder och systrar, i motsats till vad du tror, för Herren är ett foster en mänsklig varelse från befruktningen, från den första dagen i graviditeten.

    Jesus sa till mig igen: "Bernarda, arbeta för jag är din styrka. Detta budskapet måste publiceras över hela världen. Det är ett budskap för kristna, pastorer, och för alla människor på jorden, inklusive dig. Låt honom som är helig fortsätta att vara helig."

    Vid denna tidpunkten öppnades himlens portar. Det var en vacker rulltrappa. Jesus kallade på tusentals änglar som kom, och sedan ledsagade mig Herren till mitt hem.

    När vi kom hem, såg jag min man och de kristna bröderna som väntade på att min ande skulle komma tillbaks. Jag tittade på min fysiska kropp som fanns kvar på jorden, och jag sa till Herren att jag inte längre ville ha denna kroppen. Herren sa till mig: "Du kan inte återvända till himlen med mig för det är inte din tid än. Du måste berätta först för mitt folk vad du har sett så att de kan göra sig redo". Med en kraftfull röst sa Han till mig: "Gå in och mottag liv, Jag är uppståndelsen och livet, den som tror på mig, skall leva om han än dör.”(Joh. 11:25-26).

   av Bernarda Fernandez  i översättning av Bertil Lundberg.

   Tillbaks till: www.tidenstecken.se